Årskurs 2 elevers kunskaper om vad som sker i kroppen vid fysisk aktivitet och dess påverkan på dem under skoldagen

NATUR–MILJÖ–SAMHÄLLE

Examensarbete i naturorientering, teknik och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Årskurs 2 elevers kunskaper om vad som

sker i kroppen vid fysisk aktivitet och

dess påverkan på dem under skoldagen

Year 2 Students’ Knowledge of what’s Happening in the Body

During Physical Activities and its Impacts on them During

School Day

Linnea Nilsson

Grundlärarexamen, 240 högskolepoäng

Förord

Detta är ett arbete i mitt fördjupningsämne, naturorientering, teknik och lärande som har författats individuellt. Jag vill tacka min handledare för stöttning genom hela arbetet samt studenterna i min grupp för givande samtal.

Jag vill även rikta ett stort tack till alla elever och deras föräldrar för att de var villiga att hjälpa mig i min studie.

Nu ska jag gå och ge mig den största klappen på axeln för att ha tagit mig igenom detta arbete på egen hand.

TACK!

Linnea Nilsson

Sammanfattning

I min SAG (Självständigt Arbete på Grundnivå) undersöktes den fysiska aktivitetens påverkan på elevers motorik, koncentration och skolprestation. Forskningen (Caterino & Polaks 1999; Ekblom 2011; Ericsson 2003; Schmidt, Egger & Conzelmanns 2015; Wrotniak et al. 2006) kom fram till att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på alla tre områdena. I detta arbete vill jag undersöka elevernas kunskaper kring detta samt kunskaper om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Idag rör sig barn allt mindre och det kan bero på lite olika faktorer, en av faktorerna kan vara deras attityd mot fysisk aktivitet.

Syftet med detta arbete är att ta reda på elevers kunskaper i årskurs 2 om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Syftet är också att undersöka deras kunskaper om hur fysisk aktivitet kan påverka deras motorik, koncentration och skolprestation. Dessutom vill jag även undersöka elevers attityder kring fysisk aktivitet.

I teorin utgår jag dels från kunskapsteori som innefattar Platons teori samt kognitivismen. Det handlar om hur man tillägnat sig kunskaper, om det är sann fakta men även olika sätt att förklara och tolka saker. Kring attityden utgår jag från Nationalencyklopedins (u.å.) definition, attman antingen är för eller emot ett objekt, samt om kunskaper och attityder hänger samman. Detta ligger till grund för analysen av mitt material.

I min metod valde jag att genomföra en enkät och fem gruppintervjuer varav en pilotintervju. Enkäten och intervjuerna har genomförts på två skolor i södra Skåne. De intervjuade eleverna valdes ut till intervju baserat på deras enkätsvar. Totalt 41 elever besvarade min enkät och 14 elever intervjuades. Alla intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån mina teorier.

Resultatet visar att elever har väldigt liten kunskap om vad som biologiskt händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Eleverna påvisar inte heller några kunskaper om hur fysisk aktivitet kan förbättra deras motorik eller skolprestation. Dock finns kunskaper kring hur koncentrationen kan påverkas då majoriteten av eleverna känner sig piggare och lugnare när de utövar fysisk aktivitet.

Innehållsförteckning

1. Inledning

6

2. Syfte och frågeställning

7

3. Bakgrund

8

3.1 Begreppet kunskap 8

3.2 Kunskapsteori 8

3.3 Attityd 9

3.3 Biologiska perspektivet 9

3.4 Bakgrund till studien 10

3.5 Tidigare forskning 10

3.5.1 Hur kan elevers motorik förbättras av fysisk aktivitet? 10

3.5.2 Koncentrationens påverkan av fysisk aktivitet 11

3.5.3 Fysisk aktivitets påverkan på elevers skolprestation 11 3.5.4 Elevers kunskaper om fysisk aktivitet och dess påverkan 12

3.5.5 Elevers attityd till fysisk aktivitet 12

4. Metod

14

4.1 Metodval 14

4.2 Urval 14

4.3 Forskningsetiska principer 15

4.4 Reliabilitet och validitet 15

4.5 Processen 16

4.5.1 Enkät 17

4.5.2 Intervjuer 17

4.6 Databehandling 17

5. Resultat och analys

20

5.1 Erbjuds eleverna fysisk aktivitet dagligen? 20

5.2 Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om vad som sker i kroppen

5.3 Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om hur fysisk aktivitet kan

förbättra deras motorik, koncentration samt skolprestation? 23

5.3 Vilken attityd har elever i årskurs 2 till fysisk aktivitet? 25

5.4 Gemensam analys 27

6. Diskussion och slutsats

28

6.1 Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om vad som sker i kroppen

rent biologiskt när de utför fysisk aktivitet? 28

6.2 Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om hur fysisk aktivitet kan

förbättra deras motorik, koncentration samt skolprestation? 29

6.3 Vilken attityd har elever i årskurs två till fysisk aktivitet? 29

6.4 Metoddiskussion 30

6.5 Betydelsen för framtida yrkesroll 32

6.6 Framtida forskning 33

Referenser

34

Bilaga 1

39

Bilaga 2a

40

Bilaga 2b

41

Bilaga 3

42

1. Inledning

Idag finns det många samhällsproblem och något som det skrivs mycket om är övervikt och fetma som ökar hos barn och unga. Livsmedelsverket (2018) och Folkhälso-myndigheten (2017) menar att övervikt och fetma kan leda till en rad olika sjukdomar som i sin tur kan leda till dödsfall.

Den ökning som har skett går tillbaka till år 1975 då 2.3 % av flickorna och 2.6 % av pojkarna i Sverige hade fetma (Gustafsson 2017). Idag har antalet ökat till 4.7 % hos flickorna och till 8.5 % hos pojkarna. Av den andelen hos flickorna är 20 % överviktiga och hos pojkarna är 25 % överviktiga. Däremot menar Gustafsson (2017) att denna ökning i Sverige inte är så markant som det är i resten av världen. Där undervikten har minskat, men övervikten har ökat dramatiskt. Man kan även urskilja mönster och i vilka länder som övervikt är vanligast (Abarca-Gómez et al. 2017).

Flertalet forskare (Krebs & Jacobson 2003; Mennella, Ziegler, Briefel & Novak 2006; Skinner et al. 2002) diskuterar barns beteende och mönster. De menar att dessa beteenden och mönster som barn har eller får när de är små, följer med när de blir äldre. Därför menar de vidare att man måste lägga grunden för betydelsen av t.ex. fysisk aktivitet och mat redan i tidig ålder. För att barn ska bli medvetna om matens och motionens betydelse för vår hälsa, inte bara för några år framöver utan för hela livet, behöver vi lägga grunden till elevers kunskaper kring det i skolan.

Nyberg (2017) har genomfört en studie som undersökte hur många elever i årskurs 5, 8 och andra året på gymnasiet som rör på sig minst 60 minuter om dagen, vilket är den rekommenderade tiden att röra på sig. Resultatet visade att av alla elever var det totalt 44 % av pojkarna och 22 % av flickorna som rörde på sig minst 60 minuter om dagen. Om man granskade resultatet för varje årskurs minskade rörelsen vid ökad årskurs; i årskurs 5 var det 50 % av pojkarna och 29 % av flickorna. I årskurs 8 var det 43 % av pojkarna och 20 % flickorna. Bland eleverna som gick i årskurs 2 på gymnasiet var det 32 % pojkarna och 14 % flickorna. Studien visar också att skärmtiden ökar med åldern, vilket kan vara en bidragande faktor till att eleverna rör på sig mindre.

Utifrån vad Folkhälsomyndigheten (2017); Gustafsson (2017); Krebs och Jacobson (2003); Livsmedelsverket (2018); Mennella et al. (2006); Nyberg (2017); Skinner et al. (2002) har kommit fram till behöver samhället göra något för att minska övervikten och få barn att röra på sig mer. Om elever får kunskaper om hur fysisk aktivitet kan påverka

2. Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka kunskaper elever i årskurs 2 har kring vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Syftet är också att undersöka elevers kunskaper om hur fysisk aktivitet kan påverka dem i skolan. I arbetet kommer jag också undersöka elevers attityd till fysisk aktivitet. Med denna utgångspunkt kommer jag att arbeta utifrån följande frågeställningar:

• Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om vad som händer i kroppen rent biologiskt

när de utför fysisk aktivitet?

• Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om hur fysisk aktivitet kan förbättra deras

motorik, koncentration samt skolprestation?

3. Bakgrund

I följande kapitel har jag sammanställt vad kunskap är, en kunskapsteori samt vad attityd innebär och hur den är sammankopplad till kunskap. Den tidigare forskningen presenteras också i detta avsnitt.

3.1 Begreppet kunskap

Vad innebär begreppet kunskap? Kunskap är ett begrepp som har varit omdiskuterat gällande vad som egentligen är kunskaper. I ”Skola för bildning” har de delat upp kunskap utifrån fyra F: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (Läroplanskommittén 1992). Av de fyra F:en kommer förståelse och fakta användas i analysen av materialet. Förståelse förklarar Carlgren (2013) på följande sätt: ”Kunskap i form av förståelse kommer till uttryck som en förmåga att tolka, förklara etc.” (Carlgren 2013:49). Kring förmågan att tolka kan det vara att eleverna undermedvetet förstår något, t.ex. klasslärarens handling och omvandlar det till kunskap/förståelse. När det gäller fakta handlar det om ren fakta av kunskap (Carlgren 2013). Gällande frågeställning ett, efterfrågas elevernas kunskaper om vad som sker i kroppen. Det innebär att det är faktasvar jag eftersträvar.

3.2 Kunskapsteori

Hur vet man egentligen om någon har kunskaper? Det är något som började diskuteras redan för många hundra år sedan. Platon var däremot den första som verkligen analyserade detta och Platons teori lever vidare än idag (Dancy 1985). Platon menar på att om en person (P) ska kunna uttrycka en kunskap om ett påstående eller fakta (A) måste det uppfylla tre punkter: (1) att A är sann, (2) att P håller för att A är sann och (3) att P har goda grunder för att A är sann.

Det finns även en annan teori inom kunskap och det är kognitivismen (Bergström 1990). Den beskriver hur man har fått sin kunskap på två olika sätt; (1) att man har förvärvat kunskapen via sitt förnuft eller (2) genom olika typer av observationer.

Eftersom det är elevernas kunskaper som undersöks har jag valt att använda mig av Platons teori samt kognitivismen. Platon beskriver hur man vet om någon besitter en kunskap och kognitivismen beskriver hur man har fått sin kunskap. Dessa två teorierna

3.3 Attityd

Vad är en attityd? Nationalencyklopedin (u.å.) definition på attityd är att man antingen är för eller emot något. Det som man antingen är för eller emot kallas attitydobjekt, vilket i detta fall är fysisk aktivitet. Det finns en rad olika förklaringar till vad attityd är och hur det används inom olika psykologier. Däremot har ingen korrekt mätning av de tillfrågade elevernas attityd genomförts i denna studie. Det innebär att utgångspunkten i mitt arbete om deras attityder är antingen att de är för eller emot fysisk aktivitet.

Kan attityder påverka prestationen och vice versa? Diskussioner kring det pågår än idag. George (2000) menar på att prestationen inte nödvändigtvis påverkas av attityder medan andra forskare bevisar motsatsen; att attityder definitivt påverkar elevers prestation. Dock pekar forskning på att attityder och prestation kan hänga samman på olika sätt. Antingen skapas en positiv attityd genom att man presterar högt eller så gör den positiva attityden att man presterar bättre (Haladyna, Olsen & Shaughnessy 1982; Papanastasiou & Zembylas 2004; Weinburgh 1995). Haladyna et al. (1982) fann att årskurs 4, 7 och 9 elevers höga ambitioner påverkar deras attityder och de får en positiv attityd till ämnet. Papanastasiou och Zembylas (2004) som i sin studie undersökte och jämförde TIMSS-resultaten i tre olika länder, Australien, Cypern och USA, kom fram till att båda sätten förekommer. Resultatet visade att gymnasieelevers positiva attityder genererade högre prestationer, men också att höga ambitioner kring deras lärande skapade en positiv attityd. Weinburgh (1995) fann i sin litteraturstudie att elevers positiva attityd bidrog till att de presterade bättre, främst hos lågpresterande flickor.

3.3 Biologiska perspektivet

Jag har valt att använda mig av det biologiska perspektivet eftersom jag undersöker elevernas kunskaper kring vad som sker i kroppen när de utövar fysisk aktivitet.

Inom fysisk aktivitet finns det inte en gemensam teori utan den bygger på flera olika. Ericsson och Karlsson (2014) skriver om dessa i en artikel där de menar att teorin för fysisk aktivitet bygger på tre olika perspektiv: sensomotoriskt perspektiv, neurofysiologiskt förklaringsperspektiv och psykologiskt perspektiv. För att beskriva dessa kortfattat fokuserar det sensomotoriska perspektivet på motorikens betydelse för den sensoriska och perceptuella utvecklingen (det som senare tros vara en förutsättning

förändringar på nervsystemets struktur och förbindelser. Det psykologiska perspektivet fokuserar på indirekta samband mellan motorik och kognition. Det går inte att skilja perspektiven åt när man ska undersöker kunskaperna kring vad som händer i kroppen när vi utför fysisk aktivitet.

3.4 Bakgrund till studien

För att detta arbete skulle vara genomförbart undersökte jag först i min SAG (Självständigt arbete på grundnivå) om fysisk aktivitet verkligen kunde påverka elevernas motorik, koncentration och skolprestation (Nilsson 2017 opublicerad). Utifrån resultatet i min SAG fann jag flertalet studier som påvisar positiva resultat av att fysisk aktivitet kan påverka elevers motorik, koncentration och skolprestation (Caterino & Polaks 1999; Ekblom 2011; Ericsson 2003; Schmidt, Egger & Conzelmanns 2015; Wrotniak et al. 2006). På grund av resultatet blev detta arbete genomförbart. Jag vill också poängtera att ingen av studierna ovan har funnit några negativa resultat gällande hur fysisk aktivitet påverkar motorik, koncentration och skolprestation. Däremot finns det andra negativa aspekter kopplade till fysisk aktivitet i skolan som man måste ta hänsyn till, t.ex. handikapp och/eller religion.

3.5 Tidigare forskning

Den tidigare forskningen har sammanställts utifrån följande begrepp; (1) motorik, (2) koncentration, (3) skolprestation, (4) elevers kunskaper om fysisk aktivitet och (5) elevers attityder.

3.5.1 Hur kan elevers motorik förbättras av fysisk aktivitet?

Henriksson och Sundberg (2015) menar att de delar i kroppen som tar hand om t.ex. andning, balans och motorik påverkas av fysisk aktivitet genom att blodflödet ökar. Jensen (1998) har också undersökt den fysiska aktivitetens påverkan på kroppen och har funnit att aktiva råttor har fler kapillärer och neutrala förbindelser än passiva råttor. Även Ericsson (2003) diskuterar hur motoriken påverkas av fysisk aktivitet. Hon menar att nervsystemets struktur och funktion kan förändras med hjälp av motorisk träning dvs. fysisk aktivitet. Hur de kognitiva funktionerna kan förbättras kan bero på en rad olika

orsaker t.ex. att de biokemiska förhållandena blir bättre, man får tätare förgrening mellan nervcellerna, ökad blodgenomströmning samt ökad metabolism i hjärnan. Vidare redogör Jensen (1998) och Shepard (1997) för studier som visar att områden i hjärnan som används under fysisk aktivitet och områden som används vid kognitiv inlärning är nära förknippade till varandra. T.ex. vid problemlösning dvs. kognitiv inlärning används prefrontala cortex området i hjärnan vilket är samma område som används vid inlärning av komplicerade rörelsemönster, dvs. motorisk träning.

3.5.2 Koncentrationens påverkan av fysisk aktivitet

Kadesjö (1992) diskuterar koncentrationssvårigheter och hur den påverkas av fysisk aktivitet. Kadesjö (1992) menar att finns en rubbning på transmittorsubstansnivåerna i hjärnans olika delar t.ex. aktivitetsreglering, uppmärksamhet och impulskontroll leder det till koncentrationssvårigheter. Denna rubbning påverkar också vår vakenhetsgrad på så sätt att vi har en låg vakenhetsgrad. Den låga vakenhetsgraden leder i sin tur till ett underfungerande nervsystem som gör att vi inte kan stänga ute oväsentliga saker/stimuli. Detta bidrar till svårigheter att kontrollera sin aktivitetsnivå vilket ofta leder till koncentrationssvårigheter. Henriksson och Sundberg (2015) menar att fysisk aktivitet frigör en rad olika tillväxtfaktorer i olika delar i hjärnan t.ex. BDNF (brain derived neurotrophic factor) och neurotransmittorer, dvs. olika slags signalsubstanser som dopamin, serotonin och glutamat. Dessa ämnen kan sedan påverka vår koncentrationsförmåga genom att höja vår vakenhetsgrad och vi kan koncentrera oss bättre.

3.5.3 Fysisk aktivitets påverkan på elevers skolprestation

Genom att utöva fysisk aktivitet ökar vårt blod- och syreflöde vilket innebär att hjärnan får mer blod och syre (Henriksson & Sundberg 2015). Ekblom (2011) menar att desto bättre syreupptagning elever har av det ökade syreflödet de får vid fysisk aktivitet, desto bättre inlärningsförmåga får de. Hannaford (1997) menar dock att vi måste röra oss på ett varierat sätt så att hela hjärnan bli aktiverad och inlärningen kan bli bättre. Lardon och Polich (1996) har även genomfört en observationsstudie för att undersöka hur långvarig utövning av fysisk aktivitet kan påverka den elektriska aktiviteten i hjärnan. Resultatet de kom fram till var att den elektriska aktiviteten som sker i hjärnbarken, den del som tar

hand om vår kognition t.ex. minne, problemlösning, begreppsbildning, påverkas positivt av fysisk aktivitet.

3.5.4 Elevers kunskaper om fysisk aktivitet och dess

påverkan

Wiseman, Harris och Downes (2017) har genomfört en studie i Australien där 86 elever i åldrarna 4-6 år deltog. Studiens syfte var att ta reda på elevers kunskaper om mat och fysisk aktivitet, samt kopplingen mellan dem. Studien visar att elevernas kunskaper kring fysisk aktivitet och mat skiljde sig åt. Eleverna hade bättre kunskaper kring vad bra mat är än vad de hade om fysisk aktivitet. Wiseman et al. (2017) kom dock fram till att deras metod med att välja bilder på iPad inte lämpades sig för barn under 5 år. Dock undersökte de inte hur pass djup kunskap de hade eller vad som händer i kroppen utan endast kunskaper om bra aktiviteter.

Nemet, Perez1, Reges och Eliakim (2007) har genomfört en studie där 202 barn i åldrarna 4-6,5 år deltog. De studerade även kopplingen mellan barns kunskaper om fysisk aktivitet och mat. Eleverna fick i uppgift att hjälpa en docka att bli frisk genom att välja bra mat och aktiviteter. Resultaten Wiseman et al. (2017) kom fram till om barnens kunskaper är att det har bättre kunskaper om vad som är bra mat, än vad som är bra aktiviteter.

3.5.5 Elevers attityd till fysisk aktivitet

Den forskning jag har påträffat har inte genomförts i de tidiga skolåren (F-3). Silverman (2017) påstår att det i dagsläget inte finns några studier som har genomförts i åldrarna 6-9 år. Silverman (2017) tror att det bero på att elever under 10 år har svårt att genomföra en korrekt studie där både läsning och skrivning inkluderas i undersökningar.

Däremot är det ett flertal forskare som har genomfört studier som undersöker elevers attityd i de äldre åldrarna. Donovan, Mercier och Phillips (2015) har genom sin studie hos 402 årskurs 6 elever i New York funnit att deras attityder till fysisk aktivitet är positiv. Eleverna fick svara på en rad frågor och ange utifrån en skala från 1 till 5 vad de tyckte om eller inte tyckte om gällande fysisk aktivitet.

Phillips och Silverman (2015) genomförde sin studie på 2467 elever i åldern 9-12 år. Eleverna fick ange 1 (sämst) – 5 (bäst) på 16 st. frågor, och utifrån resultatet har även Phillips och Silverman (2015) funnit att elevers attityd till fysisk aktivitet är positiv.

Några andra forskare som också finner att det finns en positiv attityd till fysisk aktivitet hos elever är Lazarević, Orlić, Lazarević och Janić (2015). I deras studie deltog 531 belgiska elever (268 pojkar och 263 flickor) i årskurs 6-8. Utifrån resultatet ser Lazarević et al. (2015) ett samband att attityden förändras med åldern, där den positiva attityden minskar ju äldre eleverna blir. För att få ett resultat använde Lazarević et al. (2015) sig av instrumentet SATPE (Student’s Attitudes toward Physical Education) där de fick ange vad de tyckte om fysisk aktivitet utifrån en skala från 1-5, där 1 var sämst och 5 var bäst. Om elever har en positiv attityd till fysisk aktivitet menar McKenzie (2003) att det är mer troligt att eleverna även kommer att delta i olika fysiska aktivitet t.ex. fotboll, basket, gymnastik, ridning utanför skolan.

4. Metod

I följande kapitel kommer metodval, urval, processen och databehandlingen att beskrivas. En diskussion kring metodvalen förs i kapitel 6.4.

4.1 Metodval

För att kunna svara på mina frågeställningar mitt arbete valde jag att utgå både från en kvantitativ metod genom enkät och en kvalitativ metod genom intervjuer.

Den kvantitativa metoden, dvs. enkäten, valdes dels för att få fler svarande. En annan anledning var att få en uppfattning kring fler elevers attityd till fysisk aktivitet än de som intervjuades samt genom enkäten kunna göra ett urval av elever till intervjuerna.

För att kunna ta reda på elevers kunskaper krävs det att man sitter ner med dem och resonerar, diskuterar samt samtalar kring ämnet, därför valdes metoden av intervjuer med elever ut (Alvehus 2013). För att undersöka om de teman och exempel på frågor var relevanta och givande i den meningen att jag fick svar på mina frågor, genomfördes en pilotintervju med en elev. Totalt fem intervjuer genomfördes, en pilotintervju samt fyra intervjuer om två till fyra elever i varje grupp. För att eleverna skulle känna sig trygga men också för att ev. kunna dra nytta av varandras kunskaper genomfördes gruppintervjuer, eftersom enskilda elevsvar inte efterfrågades (Doverborg & Pramling Samuelsson 2012).

4.2 Urval

Av praktiska skäl har inte några slumpmässiga urval kunnat utföras utan skolorna har bestämts utifrån ett bekvämlighetsurval, dvs. något som finns nära tillhands (Alvehus 2013). Enkäten och intervjuerna har genomförts i årskurs 2 på två olika skolor i södra Skåne. Skolorna ligger centralt och båda ligger i bostadsområden. På skola 2 har majoriteten av eleverna svenska som modersmål, medan på skola 1 har en större andel elever svenska som andraspråk, samt på skola 1 finns även två nyanlända elever. På skola 1 är det totalt 29 elever i klassen och på skola 2 är det totalt 26 elever.

Eleverna som har intervjuats har valts utifrån (1) deras svar på enkäten, dvs. svarat ja på om de tror att fysisk aktivitet kan påverka dem i skolan, samt gett en bra förklaring

t.ex. man blir piggare eller får mer syre i kroppen och (2) har fått godkännande genom föräldrars samtycke.

Utifrån skrivningen ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.” (Skolverket 2017:9) är min tolkning att de menar skoltiden, dvs. den tiden eleverna har lektioner. Därför förklarade jag för eleverna innan de genomförde enkäten att med fysisk aktivitet varje dag menas inne i klassrummet, tillsammans med deras klasslärare. Inte på fritids eller på rasterna. Däremot kan aktiviteter genomföras utomhus tillsammans med deras klasslärare.

4.3 Forskningsetiska principer

Vetenskapsrådet (2017) redogör fyra forskningsetiska krav som man behöver ta hänsyn till när man genomför en studie; informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav. Det första kravet, informationskravet, innebär att berörda blir informerade om studiens syfte och vilken roll de berörda har i studien. Samtyckeskravet innebär att om berörda är under 15 år måste målsman godkänna deras medverkan. Krav ett och två sammanställdes på samtyckeskravslappen berörda föräldrar fick i min studie (bilaga 1). På lappen informerades de även om att eleverna har rätt att avbryta sin medverkan när de vill, vilket också påpekades till eleverna innan intervjuerna började. Tredje kravet, konfidentialitetskravet, innebär att man inte ska kunna urskilja vilken skola eleverna går på eller deras namn. Därav är elevernas namn anonyma i min text och benämns istället som Elev 1, 2 osv. Det sista kravet, nyttjandekravet, innebär att insamlat material endast får användas i min studie och inte till något annat, vilket föräldrarna också informerades om i samtyckeskravslappen (bilaga 1).

4.4 Reliabilitet och validitet

För att en studie ska nå hög validitet innebär det att studien verkligen mäter det den avser att mäta (Gunnarsson 2002). Därför genomfördes en pilotintervju, för att se om jag verkligen mätte det jag avsåg att mäta i min studie. Larsen (2009) menar att det är lättare att få en högre validitet i kvalitativa metoder än kvantitativa då det är möjligt att genomföra små ändringar under intervjuerna. Hon menar även att möjligheten till att ställa följdfrågor finns för att t.ex. be om ytterligare förklaringar, vilket minimerar risken för missförstånd och kan höja validiteten. Däremot menar Trost och Hultåker (2016) att

det är lättare att nå en högre validitet samt reliabilitet med kvantitativa metoder, t.ex. enkäter, då alla respondenter svarar på samma frågor. I min enkät fick alla elever, på båda skolorna, svara på samma frågor. Dock påpekar Larsen (2009) samt Trost och Hultåker (2016) vikten av frågornas formulering så att inget utrymme för tolkningsfel ges.

För att kunna mäta det man avser att mäta behöver man ett tillförlitligt mätinstrument (Alvehus 2013). Med ett tillförlitligt mätinstrument, som kan generera upprepningsbara svar, nås en hög reliabilitet (Alvehus 2013; Larsen 2009). Däremot menar Alvehus (2013) också att vid kvalitativa metoder kan de upprepningsbara svaren bli ett problem då en person kan lämna olika svar vid olika intervjutillfällen. Det kan både bero på vem som intervjuar och själva situationen men även att den intervjuade inte talar sanning (Larsen 2009). Vidare menar hon att det finns ytterligare svårigheter med intervjuer, som att den intervjuade anger svar som de tror att intervjuaren vill höra.

Då forskaren har en stor del i tolkningsarbetet i kvalitativa metoder innebär det att forskarens tolkningar spelar roll för materialet, olika forskare kan tolka samma material olika (Larsen 2009). Vidare menar Larsen (2009) att även tolkningsarbetet bidrar till en hög reliabilitet. Tolkas allt material på samma sätt samt att de intervjuades svar inte förväxlas utan det är tydligt vem som har sagt vad, uppnås en hög reliabilitet. Då jag har varit ensam i mitt tolkningsarbete finns det endast en tolkningsaspekt, samt det insamlade materialet är väl organiserat för att tydliggöra vem som har sagt vad. Det synliggörs i resultatet där utdragen är refererade till vilken skola, vilken intervju samt vilken elev som sagt vad under intervjun.

Både Trost (2005) samt Trost och Hultåker (2016) diskuterar om huruvida reliabilitet och validitet egentligen kan mätas vid kvalitativa metoder. De menar på att människor inte är statiska utan skapar sig nya erfarenheter dagligen, vilket gör att de inte kan ge samma svar vid olika intervjutillfällen. Istället menar Trost (2005) att man istället ska diskutera den kvalitativa metodens trovärdighet. Till exempel att man har valt rätt metod för studiens syfte, vilket jag anser att jag har gjort i min studie då intervjuer är en lämplig metod för att ta reda på elevers kunskaper.

4.5 Processen

Nedan kommer processen med min studie att beskrivas utifrån två rubriker; enkät och intervju. Innan enkäten delades ut blev klasslärarna tillfrågade om jag fick genomföra en enkät samt intervjuer med ett par utvalda elever.

4.5.1 Enkät

I enkäten (bilaga 2a-b) ställdes fem frågor varav två frågor krävde skrivsvar och de andra tre var kryssfrågor. På skola 1 var det 23 st. svarande och på skola 2 var det 18 st.

Enkäterna på skola 1 genomfördes gemensamt i ett klassrum medan på skola 2 genomfördes enkäten under ett pågående grupparbete med andra halvan av årskurs 2.

Utifrån Platons teori (Dancy 1985) måste personen kunna hålla för att kunskap/påstående är sant, dock kan jag inte veta om personen tycker att det är sant genom ett skrivet svar. Därför kommer mer vikt läggas på intervjuernas svar kring vilka kunskaper eleverna besitter, dvs. fråga 1 och 2 i mina frågeställningar men enkätsvaren kommer tas med.

4.5.2 Intervjuer

Efter att enkätsvaren hade sammanställs valdes de elever ut som jag ville intervjua utifrån intressanta svar t.ex. får mer syre i kroppen eller man blir piggare. Alla elever som valdes ut fick godkännande från sina föräldrar.

Intervjuerna hade en semistrukturerad karaktär vilket innebär att man utgår från övergripande teman (Alvehus 2013). För att undersöka om de olika tema var givande genomfördes en pilotintervju (bilaga 3) på skola 1 med en elev. Frågorna och teman var givande vilket innebar att inga ändringar gjordes till resterande intervjuer, därmed togs pilotintervjun med i resultatet. Därefter genomfördes två intervjuer till på skola 1 med fyra elever i en grupp och två elever i en annan (en var sjuk och en var bortrest). På skola 2 genomfördes också två intervjuer med en grupp på fyra elever och en med tre elever. Alla intervjuer spelades in både med mobil och dator för att inte missa något viktigt som är risken om man antecknar deras svar (Trost 2005). Efter intervjuerna genomförts transkriberades alla intervjuerna.

4.6 Databehandling

Vid dataanalysen har Platons teori (Dancy 1985), kognitivismens teori (Bergström 1990) och teorin om attityd (Haladyna, et al. 1982; Nationalencyklopedin u.å.; Papanastasiou & Zembylas 2004; Weinburgh 1995) använts.

Elevernas kunskaper har beaktats; hur de fått informationen och om den är sann eller inte (utifrån den fakta som framställdes i kap. tidigare forskning). Varje intervju har

granskats utifrån kunskapsteori och teori om attityd, dvs. jag har tagit ut de delar som kan kopplas till Platons teori (Dancy 1985), kognitivismens teori (Bergström 1990) eller attityder (Haladyna, et al. 1982; Papanastasiou & Zembylas 2004; Nationalencyklopedin u.å.; Weinburgh 1995)

Intervjuaren: Varför tror ni att det (hjärtat) behöver pumpa snabbare?

Elev 4: Och sen får man också mer syre i kroppen.

Intervjuaren: På vilket sätt kan man få mer syre?

Elev 4: För man andas in mer syre.

Intervjuaren: Hur kan det gå runt i hela kroppen, hur kan man få syre ner i tårna?

Elev 4: Vet inte.

(Utdrag ur intervju 2, Skola 2)

Detta utdrag visar att eleven har en viss kunskap för vad som händer i kroppen när vi rör på oss. Eleven förstår att vi får mer syre när vi andas snabbare och när hjärtat pumpar snabbare. Däremot finns ingen kunskap om t.ex. hur syret transporteras i kroppen. Eftersom eleverna diskuterade mycket annat i intervjuerna så har varje mening granskat för att undersöka om det har någon koppling till mina frågor. Därefter har de relevanta meningarna klassats utifrån kunskap och/eller förståelse/fakta eller attityd. Deras svar har också, utifrån den tidigare forskningen, avgjorts om de är sanna eller inte. Eftersom det är faktafrågor finns det oftast ett ”rätt” svar.

För att veta var eleverna har fått sin kunskap ifrån ställdes frågan varifrån de erhållit sin kunskap i varje intervju.

Intervjuaren: Allt som du har sagt nu, var kommer den kunskapen ifrån? Är det från mamma, pappa, skolan, kompisar?

Elev 1: Jag har lärt mig lite av alla…

Intervjuaren: Men mest?

Elev 1: Mig själv

(Utdrag ur pilotintervju, skola 1)

Däremot är elevernas egna erfarenheter inget som är sant eller falskt då det är hens upplevelse, vilket innebär att de antingen har vunnit kunskap från eget förnuft eller från observationer (Bergström 1990).

Elevernas attityder analyserades antingen utifrån en positiv eller negativ attityd utifrån Nationalencyklopedins (u.å.) definition samt har paralleller dragits mellan kunskap och attityd utifrån Haladyna et al. (1982); Papanastasiou och Zembylas (2004); Weinburghs (1995) forskning.

Intervjuaren: Tycker ni om när ni får lov att röra på er?

Alla elever: JA!

(Utdrag ur intervju 2, Skola 2)

Från utdraget ovan klassas dessa elevers attityder som en positiv attityd till fysisk aktivitet dvs. de är för fysisk aktivitet.

5. Resultat och analys

Jag har sammanställt enkäten och intervjuernas resultat gemensamt utifrån frågeställningarna och i slutet görs en gemensam analys. Enkätens resultat har sammanställts i diagram och tabeller och från intervjuarna har flertalet utdrag gjorts. Inga jämförelser görs mellan skolorna men det förekommer skillnader som framställs nedan.

5.1 Erbjuds eleverna fysisk aktivitet dagligen?

För att fysisk aktivitet ska kunna påverka elevers motorik, koncentration samt skolprestation krävs det att eleverna utför fysisk aktivitet dagligen (Ericsson 2003). Om hälsan ska påverkas krävs det också att fysisk aktivitet utförs regelbundet. Eleverna ska även, utifrån skrivningen i Lgr11 (Skolverket 2017) erbjudas fysisk aktivitet dagligen. Därav ställdes frågan ”Får ni fysisk aktivitet varje dag i skolan?” i enkäten.

Figur 1. Procentuell andel av elevernas svar kring om de fick fysisk aktivitet varje dag i

skolan.

Som figur 1 ovan visar så är det en stor spridning bland elevernas svar. Även inom varje skola var det stora spridningar. Då jag hade en möjlighet att sitta ner med eleverna som genomförde enkäten på skola 2 fick jag en förståelse för att vissa elevers kanske innebär egentligen ibland.

32%

34%

34%

Ja Nej Kanske

5.2 Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om vad som sker i

kroppen rent biologiskt när de utför fysisk aktivitet?

Utifrån elevernas svar på enkätens tredje fråga ”Om du svarade ja på föregående fråga, hur tror du att fysisk aktivitet kan påverka dig i skolan?” syns en kunskap hos en del elever. Till exempel tyder svaret får mer syre i kroppen på en kunskap kring vad som sker biologiskt i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Resterande enkätsvar kan inte besvara frågeställning 1 utan de tyder på kunskaper kring fråga 2. Resterande svar på fråga 3 sammanställs i figur 3.

Att ta reda på elevernas kunskaper kring vad som händer i kroppen under intervjuerna var väldigt svårt. Flertalet följdfrågor ställdes och ”svaren” lades nästan i munnen på dem. Trots detta kunde eleverna inte svara på frågorna med ren fakta. Det tolkar jag som att eleverna har bristande kunskaper om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Istället utgick eleverna från sina egna erfarenheter kring vad som händer för dem när de utför fysisk aktivitet och inte vad som händer i kroppen, biologiskt sett. De kunskaper de har är på så sätt vunna av eget förnuft eftersom de utgick från sig själva och sina erfarenheter.

Intervjuaren: Har ni fått kunskapen hemifrån, härifrån (skolan) eller har ni lärt er det själva?

Elev 1: Jag har fått det hemifrån och från skolan. Elev 2: Jag har fått det hemifrån.

(Utdrag ur intervju 2, Skola 1)

Intervjuaren: Och kunskaperna ni har kring fysisk aktivitet, har ni fått det i skolan, hemifrån?

Elev 1: Hemifrån Elev 4: Hemifrån

(Utdrag ur intervju 1, Skola 2)

Intervjuaren: Och all kunskap om fysisk aktivitet och vad som händer i kroppen har ni också fått den hemifrån eller skolan?

Alla elever: SKOLAN!

(Utdrag ur intervju 1, Skola 1)

Som utdragen ur intervjuerna visar så anser många elever att de har erövratsin kunskap hemifrån. Däremot ansåg eleverna i intervju 1 på skola 1 att de har fått sin kunskap från skolan, trots detta påvisade de inga kunskaper om vad som sker i kroppen.

Vid några av intervjuerna diskuterades det varför hjärtat slår snabbare när man rör på sig, vilket är en biologisk effekt av fysisk aktivitet och det var enbart ett fåtal elever som kunde svara på den frågan.

Intervjuaren: Varför tror ni att det kan bli lättare att koncentrera er, inte för att ni blir piggare utan vad som händer i kroppen?

Elev 2: Pulsen går upp.

Elev 1: Blodet åker runt i kroppen väldigt snabbt

Elev 3: Tror samma som 1, att blodet åker runt i kroppen.

Elev 4: Att blodet går in och ut och det måste gör det varje gång man rör t.ex. när man rör armen.

Elev 2: Ja det tror jag också.

Intervjuaren: Vad tänker ni att det finns i blodet som är bra, som vi behöver när vi rör på oss?

Elev 3: Vitaminer Elev 1: Energi

Elev 4: Vitaminer i det man äter.

(Utdrag ur intervju 1, Skola 1)

Intervjuaren: Ja, och vad är det hjärtat gör, vad är det det gör när det dunkar?

Elev 1: Det ger kroppen blod.

(Utdrag ur intervju 2, Skola 1)

Intervjuaren: Har ni pratat lite om vad som händer i kroppen när man rör på sig, varför t.ex. hjärtat slå snabbare?

Elev 3: För man är aktiv och man springer.

Intervjuaren: Varför tror ni att det behöver pumpa snabbare?

Elev 3: För man andas snabbare.

Elev 4: Och sen får man också mer syre i kroppen.

Intervjuaren: På vilket sätt kan man få mer syre?

Elev 4: För man andas in mer syre.

Intervjuaren: Hur kan det går runt i hela kroppen, hur kan man få syre ner i tårna?

Elev 4: Vet inte.

(Utdrag ur intervju 1, Skola 2)

Dessa elever visade på kunskaper om att det är blodet som pumpades runt och enstaka elever hade kunskaper om att det är syre man andas ner i lungorna. Ingen av eleverna hade djupare kunskaper om att blodet transporterar t.ex. syre utan kunskapen de påvisade var att blodet transporteras vitaminer. Den kunskap de besitter klassas som faktakunskap då det är rena fakta och den fakta de angav är sann.

Då den kunskap eleverna besitter är sann klassas det som en kunskap enligt Platons teori.

51%

15%

34%

Ja Nej Kanske 0 1 2 3 4 5 6 7 Mår bättre/orkar mer Man blir piggare Blir bättre (olika saker) För det är roligt Bra för kroppen Får mer syre i kroppen Svarade ej

5.3 Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om hur fysisk

aktivitet kan förbättra deras motorik, koncentration samt

skolprestation?

Vidare i enkäten ställdes frågan om eleverna trodde att fysisk aktivitet kunde påverka deras motorik, koncentration samt skolprestation positivt. Om de angav ja fick de motivera varför. Figur 2 sammanställer elevernas svar och figur 3 elevernas motiveringar.

Figur 2. Procentuell andel av elevernas svar gällande fysisk aktivitetens påverkan på

deras skoldag.

Utifrån figur 2 utläses att 51% av eleverna tror att fysisk aktivitet kan påverka dem positivt i skolan, medan endast 15% tror inte att det kan påverka dem. Däremot är det 34% som angav kanske som både kan tolkas åt ja och nej-hållet.

Följdfrågan till fråga 1 handlade om att eleverna skulle motivera hur de trodde att fysisk aktivitet kan påverka dem under deras skoldag. Figur 3 sammanställer elevernas svar motiveringar och här påvisar en del elever kunskaper om hur fysisk aktivitet kan påverka dem under skoldagen, då de märker att de blir piggare och de orkar mer.

Vidare var det flertalet elever i intervjuerna som märkte skillnad på deras koncentration efter att de hade utfört fysisk aktivitet. De kände sig piggare och hade lättare att koncentrera sig. På skola 2 får elever som har svårt att koncentrera sig i klassrummet gå ut och springa 1-2 varv kring deras bandyplan för att sedan arbeta vidare. En elev som gick i denna klass märkte skillnad på de elever som ibland behövde springa av sig:

På lektionerna får de gå ut och springa ett varv runt bandyplanen om de inte kan sitta still, och sen kommer de in och då är de lugna men efter 10 min så måste de göra det igen.

(Utdrag ur intervju 2, Skola 2, Elev 1)

Däremot var de lugna i 10 min, enlig denne elevens uppfattning, sen behövde de springa igen. Min uppfattning av dessa elever var att de verkade lite stimmigare och mer uppe i varv i jämförelse med eleverna på skola 1.

På skola 2 har de oftast ”Just Dance” innan maten i syfte att varva ner. En elev reflekterade över hur det fungerade:

Ja men det funkar ju för väldigt många men det finns vissa som inte är tycker om att dansa och det är de som pratar lite ibland. Och sen när det är lektion så rör de på sig.

(Utdrag ur intervju 1, Skola 2, Elev 3)

Denne elev förstår att det hjälper dem att bli lugnare i matsalen, däremot finns det elever som inte tycker om att röra på sig och det är oftast de som pratar under maten. Eleven påvisar på så sätt kunskap om att koncentrationen kan påverkas av fysisk aktivitet.

Intervjuaren: Men hur tror ni då, kan det bli bättre eller sämre tror ni med att koncentrera er under skoldagen?

Alla elever: Bättre!

Elev 2: För T (klassläraren) säger ju till dem som inte skärper sig att springa av sig. Elev 4: Ja man ska springa runt bandyplanen, ett eller två varv.

80%

5% 15%

Ja

Nej Kanske

Utifrån utdraget ovan förstår även dessa elever att man bli lugnare av att få springa av sig, annars hade inte klassläraren bett dem att gå ut och springa. Det vill säga att de har tolkat klasslärarens agerande och omvärderat det till kunskap, att man blir lugnare av att utöva fysisk aktivitet. Det tyder på att de eleverna har en förståelsekunskap. Flertalet elever på skola 2 känner också att de behöver någon typ av fysisk aktivitet för att komma igång när de känner sig trötta, t.ex. på morgonen.

Gällande deras skolprestation kunde eleverna inte se några tydliga samband mer än att fåtalet insåg att det var lättare att arbeta när de kunde koncentreras sig.

Eleverna kunde inte svara på hur motoriken kunde påverkas av fysisk aktivitet, men med hjälp av följdfrågor kom alla elever fram till att desto mer de fick öva och träna på saker, desto bättre blir de. Majoriteten av eleverna hade aktiviteter på sin fritid och där märkte de skillnad att de blev bättre och bättre för varje träning.

Eftersom eleverna har utvecklat sin kunskap ifrån lite olika håll, t.ex. hemifrån, skolan, dem själva, tyder det på att, enligt kognitivismen, har de vunnit kunskapen utifrån eget förnuft eller genom observationer. Därför kan man inte avgöra om deras kunskaper är sanna eller falska.

5.3 Vilken attityd har elever i årskurs 2 till fysisk aktivitet?

Figur 4. Procentuell andel av elevernas svar om de ville ha mer fysisk aktivitet i skolan. Utifrån figur 4 som avser elevernas svar på fråga 4 i enkäten, om de hade velat ha mer fysisk aktivitet i skolan, kan det utläsas att de 80 % av eleverna skulle vilja ha mer. Med utgångspunkt i viljan till att ha mer fysisk aktivitet dras kopplingar till attityden till fysisk aktivitet. Det innebär att utifrån enkäten är 80 % av eleverna för fysisk aktivitet och 20 % är emot. De elever som svarade nej men angav en anledning som t.ex. att de redan rörde

Figur 5. Anledningar till varför/varför inte de ville/ville inte ha mer fysisk aktivitet i

skolan.

Vidare fick eleverna ange varför eller varför inte de ville ha med fysisk aktivitet. Deras anledningar synliggörs i figur 4 och 5.

Utifrån elevernas svar i intervjuerna om de tycker om fysisk aktivitet råder det inga tvivel om vad de tycker.

Intervjuaren: Tycker ni om när ni får lov att röra på er?

Alla elever: JA!

(Utdrag ur intervju 2, Skola 2)

Intervjuaren: Mm, bra. Och tycker ni om när ni får röra på er?

Alla elever: JA!

(Utdrag ur intervju 1, Skola 2)

Intervjuaren: Men tycker ni om att röra på er, är det kul på idrotten?

Alla elever: JA!

(Utdrag ur intervju 1, Skola 1)

Fåtalet ansåg att det inte var kul att röra på sig om de hade ont någonstans, men så länge de inte hade ont tyckte de att det var kul.

Intervjuaren: Men är det kul?

Elev 2: Mm!!

Intervjuaren: Vad tycker du 1?

Elev 1: Ibland är det lite jobbigt och det är ofta roligt.

Intervjuaren: Ja, när är det jobbigt?

Elev 1: Ehm, när vi kanske gått ut länge och rört på sig eller joggat så får man ju lite ont i benen och träningsvärk när man blir trött.

(Utdrag ur intervju 2, Skola 1)

De som svarade ja Motiverade det med:

De som svarade nej/kanske motiverade det med:

För det är roligt/tycker om det 16 st. Bra för kroppen 4 st. Man får röra på sig 4 st. Ha mer ”just dance” 4 st. Lära mig mer 1 st. Vill vara mer aktiv 1 st. Ha mer energi 1 st. Koncentrera mig bättre 1 st. Ha mer energi 1 st. Känner mig lugnare 1 st.

Är tillräckligt 3 st. Det är tråkigt 2 st. Inget svar 2 st. Det är inte kul 1 st. Rör mig redan varje dag 1 st.

Det fanns inte en enda elev som svarade nej på frågan. Däremot hade alla intervjuade elever varit positiva till mer fysisk aktivitet i skolan. Eftersom intervjun handlade om elevernas kunskaper ville jag inte intervjua allt för många elever som var negativa till fysisk aktivitet. Därav fanns en tanken med att intervjua enbart en elev, som dessvärre var sjuk vid intervjutillfället. Utifrån Nationalencyklopedins (u.å.) definition av attityd är man antingen för eller emot ett attitydobjekt, i detta fall fysisk aktivitet. Alla elever som deltog i intervjuerna hade en positiv attityd, dvs. att de var för fysisk aktivitet.

Genom en jämförelse mellan elevernas attityder och kunskaper kan jag konstatera att eleverna har en positiv attityd till fysisk aktivitet men har bristande kunskaper kring betydelsen av det. Utifrån det resultat forskning har kommit fram till, dvs. att en positiv attityd kan bidra till bättre prestation och vice versa, stämmer inte med mitt resultat. Däremot skulle kunskap hos eleverna bidra till en ännu positivare attityd till fysisk aktivitet.

5.4 Gemensam analys

Eftersom de intervjuade eleverna valdes ut utifrån deras svar på enkäten ville jag förstå deras resonemang kring varför de trodde att fysisk aktivitet kunde påverka dem i skolan. Däremot hade de inte så mycket kunskaper om hur fysisk aktivitet kunde påverka dem mer än att de blir piggare. Trots att eleverna har bristande kunskaper kring detta var det ändå nästan hälften av eleverna som trodde att det kunde påverka dem. Vid urvalet var jag noga med att välja ut elever med en bra förklaring och som kryssat i ja på fråga 3 i enkäten (bilaga 2a-b). Utifrån deras förklaringar i intervjuerna förstår jag att de eventuellt inte förstod frågan eller bara kryssade något för att bli klar snabbt.

För att en kunskap ska betrakta som en kunskap enligt Platon (Dancy 1985) måste personen i fråga kunna motivera att sin kunskap är sann och varför den är sann. Däremot hade eleverna begränsade kunskaper om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Den kunskap som var närmast var att vi andas in syre samt att hjärtat pumpar runt blodet. Dock fanns det ingen elev som kunde förklara att syret fanns i blodet och att våra muskler osv. behöver syret för att fungera. Eleverna ska inte kunna detta då målen för F-3 (Skolverket 2017) inte är så ingående. Eleverna påvisade inte heller några kunskaper om hur fysisk aktivitet kan påverka deras motorik och skolprestation.

6. Diskussion och slutsats

Jag har framställt mina slutsatser utifrån mina frågeställningar samt diskutera mitt metodval och vad resultatet betyder för min framtida yrkesroll som lärare samt fortsatt forskning. Slutsatser dras både med hjälp av enkät- och intervjusvaren.

6.1 Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om vad som sker i

kroppen rent biologiskt när de utför fysisk aktivitet?

Ingen av eleverna påvisar några direkta kunskaper för vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Eleverna utgår även från sina egna erfarenheter, vilket innebär att kunskapen de har kommer främst från dem själva dvs. att de förvärvat sin kunskap via sitt förnuft (Bergström 1990). Slutsatsen jag drar utifrån intervjuerna är att de har en begränsad kunskap kring vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet (Dancy 1985). De påvisade kunskaper om att blodflödet ökar och att hjärtat slår snabbare när man rör på sig samt vissa elever hade även kunskaper att vitaminer åker runt i blodet. Fåtal elever hade kunskaper om att syret ökade vid fysisk aktivitet. Utöver det påvisade de inga anda kunskaper och det överensstämmer med den tidigare forskning jag har funnit, att elever har bristande kunskaper om fysisk aktivitet (Nemet et al. 2007; Wiseman et al. 2017). Däremot så transporteras t.ex. vitaminer och syre alltid i blodet samt att blodet pumpas alltid i kroppen men snabbare när fysisk aktivitet utförs.

För att jag skulle kunna besvarat frågan om eleverna besitter kunskaper om vad som sker i kroppen hade eleverna behövt förklara att det är något som sker i hjärnan kring t.ex. koncentrationen, inte att man blir piggare. För på vilket sätt kan man bli piggare? Kadesjö (1992) samt Henriksson och Sundberg (2015) beskriver det genom att det finns det en typ av rubbning i hjärnan som gör att vår vakenhetsgrad är låg. När vår vakenhetsgrad är låg kan vi inte stänga ute onödiga stimuli vilket resulterar i koncentrationssvårigheter. Utövar vi fysisk aktivitet kan vakenhetsgraden öka och vi får lättare att stänga ute stimuli vilket innebär att vi får lättare att koncentrera oss. Däremot är det denna kunskap en väldigt fördjupad kunskap och inget eleverna lär sig i årskurs 2.

6.2 Vilka kunskaper har årskurs 2 elever om hur fysisk

aktivitet kan förbättra deras motorik, koncentration samt

skolprestation?

Både Nemet et al. (2007) och Wiseman et al. (2017) har genomfört sina studier på yngre barn. Båda har även gjort jämförelser mellan mat och fysisk aktivitet. Det innebär att eleverna kan ha kunskaper om fysisk aktivitet men i jämförelse med vad bra mat är och vad bra aktiviteter är påvisar de mer kunskaper om vad bra mat är. Det vill säga att helt korrekta slutsatser kommer inte kunna dras med forskningen då jag inte har jämfört fysisk aktivitet och mat utan enbart fokuserat på fysisk aktivitet.

Ingen av eleverna påvisar några kunskaper om hur det kan påverka deras motorik och skolprestation vilket stämmer det överens med vad Nemets et al. (2007) och Wisemans et al. (2017) resultat. Däremot har eleverna kunskaper kring hur det kan påverka deras koncentration, genom att de blir piggare, vilket inte stämmer överens med tidigare forskning (Nemet et al. 2007; Wiseman et al. 2017). Majoriteten av eleverna anser att de blir piggare och lugnare av att få utföra fysisk aktivitet, vilket är den effekt fysisk aktivitet kan ha på koncentration. Trots den bristande kunskapen påvisar de ändå en förståelse för att fysisk aktivitet kan påverka dem positivt. Däremot måste fysisk aktivitet utövas regelbundet för att ge resultat, om eleverna är medvetna om detta är inget som undersöktes och kan således inte besvaras.

6.3 Vilken attityd har elever i årskurs två till fysisk

aktivitet?

Alla elever som intervjuades hade en positiv attityd till fysisk aktivitet vilket stämmer överens med forskningens resultat (Donovan et al. 2015; Lazarević et al. 2015; Phillips & Silverman 2015; Silvermans 2017). Däremot kan inte mitt svar generaliseras utifrån 41 svar på enkäten och 14 intervjuade elever. Något korrekt mätinstrument har inte heller använts som ovanstående forskare har gjort. Trots att eleverna har en positiv attityd mot fysisk aktivitet rör sig dagens unga allt mindre (Nyberg 2017), något för eventuell framtida forskning att besvara.

Om eleverna har en positiv attityd till fysisk aktivitet menar McKenzie (2003) på att de troligen kommer att röra på sig även utanför skolan. Majoriteten av de intervjuade eleverna höll på med någon typ av fritidsaktivitet som innebar någon slags fysisk aktivitet. Vissa elever hade mer än en fritidsaktivitet.

Gällande attityder och kunskap beskriver olika forskare att de hör samman, har man en positiv inställning till något kan man lära sig lättare eller tvärtom, höga ambitioner bidrar till en positiv attityd (Haladyna et al. 1982; Papanastasiou & Zembylas 2004; Weinburgh 1995). Däremot har de intervjuade eleverna en positiv inställning, men påvisar inte några betydande kunskaper mer än för hur koncentrationen kan påverkas av fysisk aktivitet. Det innebär att mitt resultat inte stämmer överens med forskning, på barn i åldrarna 4-7 år, kring vad som sker i kroppen och hur fysisk aktivitet kan påverka elevers motorik och skolprestation (Haladyna et al. 1982; Papanastasiou & Zembylas 2004; Weinburgh 1995). Dock stämmer resultatet med kunskaper eleverna besitter om hur koncentrationen kan påverkas då alla elever har en positiv attityd och blir piggare samt lugnare med hjälp av fysisk aktivitet. Däremot har jag inte undersökt mer än deras kunskaper kring fysisk aktivitet och vad som sker i kroppen medan forskarna har undersökt NO ämnet och inte något specifikt område. En annan faktor till bristande kunskap, men en positiv attityd kan vara att eleverna inte har undervisats om fysisk aktivitet i den bemärkelsen jag undersöker, dvs. hur den kan påverka dem i skolan och vad som sker i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Därav kan jag inte heller dra några korrekta slutsatser.

6.4 Metoddiskussion

Som Doverborg och Pramling Samuelsson (2012) förklarar kan det finnas blyga barn som inte vågar ta plats i gruppintervjuer. Under mina intervjuer upptäckte jag speciellt två elever som var väldigt blyga. Eleverna var med under två olika intervjuer och båda deltog med tre pratglada elever som gärna tog plats. Istället hade de två eleverna kunnat genomföra två enskilda intervjuer. Däremot var inte syftet att få ut den enskilda elevens svar utan mer vad elever generellt har för kunskaper kring fysisk aktivitet.

Att intervjua är en svårighet i sig då den intervjuade kan säga olika saker vid olika intervjuer (Larsen 2009). Därför kan jag inte fastställa om eleverna hade besvarat frågorna på samma sätt vid ett annat intervjutillfällen, dvs. få upprepningsbara svar. För att nå en hög reliabilitet måste svaren vara upprepningsbara med samma mätinstrument (Alvehus

2013; Larsen 2009). Med en enkät är det lättare att få upprepningsbara svar och på så sätt nå en högre reliabilitet.

Då min undersökning enbart har genomförts på 41 elever kan inga generaliseringar göras då antalet elever är för lågt för att kunna generalisera några svar. Däremot kan man få en liten förförståelse för hur det kan se ut kring elevers kunskaper men inga slutsatser kan dras för alla F-3 elever i t.ex. Sverige (Alvehus 2013).

Eftersom det inte finns någon personlig koppling till eleverna som deltog i studien ser jag inte mitt bekvämlighetsurval som ett hinder. Skulle studien handla om lärarnas syn på elevernas kunskaper skulle det kunna bidra till problem då den personliga kopplingen finns med lärare på skolorna.

När enkäten hade genomförts på skola 1 upptäckte jag att frågorna upplevdes som svåra av eleverna, vilket kan innebära att eleverna inte förstod vad som efterfrågades. Däremot kunde inte frågorna ändras från skola 1 till skola 2 så inga ändringar gjordes.

I båda klasserna fanns en väldigt stor spridning i vissa av deras enkätsvar, framför allt på fråga 1, om de fick fysisk aktivitet varje dag. En faktor till varför det blev stor spridning på den frågan kan vara att svarsalternativet kanske förvillade dem och ville istället ange

ibland. Det kan också bero på att elever har olika syn på vad fysisk aktivitet är samt att

de räknade med raster och fritids, trots att det förklarades att det var inne i klassrummet jag efterfrågade. För att få ett så tillförlitligt svar som möjligt måste svarsalternativen preciseras (Larsen 2009). Vilket innebär att svarsalternativet kanske inte fungerade för alla frågor utan istället hade svarsalternativet ibland fungerat bättre. För att eleverna skulle förstå frågorna hade ytterligare förändringar kring enkäten behövts genomföras, för att få en högre validitet men också reliabilitet. För att säkerställa att frågorna fungerade innan eleverna genomförde enkäten hade en försökversion varit lämplig att genomföra.

Kring elevernas attityd så kunde man urskilja deras attityder på frågan om de ville ha med fysisk aktivitet i skolan. Däremot angav vissa elever nej eftersom de redan rörde på sig varje dag eller tyckte det var tillräckligt vilket jag tolkar som att de har en positiv attityd till fysisk aktivitet. För att få ut ett korrekt svar angående attityden skulle en enkel fråga som ”Gillar du fysisk aktivitet?” ställts i enkäten.

Efter att alla intervjuer hade transkriberats och analyserats upptäckte jag att jag borde ställt mer frågor kring deras kunskaper. Däremot tror jag en bidragande faktor till att få frågor ställdes var att eleverna inte påvisade några kunskaper så jag blev begränsad. Trots följdfrågor, påstående, ge två olika alternativ osv. kunde jag inte få ut deras kunskaper.

denna undersökning. Däremot kan det skapa hinder och felaktiga/ej ärliga svar för andra studier (Trost 2005). För att kunna undersöka elevers kunskaper kring fysisk aktivitet och vad som händer i kroppen tror jag man behöver intervjua äldre barn eller lärare och deras syn på elevers kunskaper. Som känt för alla lärare ökar nivån och målen blir mer utförliga i Lgr11 ju äldre eleverna blir. Inga mål för F-3 är i närheten av den kunskap jag efterfrågade hos eleverna, vilket jag var medveten om innan arbetet. Däremot behöver man lägga grunden för elevers mönster och beteenden i tidig ålder, vilket kunde innebära att någon elev hade kunskaper kring fysisk aktivitet (Krebs & Jacobson 2003; Mennella et al. 2006; Skinner et al. 2002). Därför genomfördes arbetet i F-3, men också för att min utbildning är riktad mot F-3. Det mål i Lgr11 som stegvis ökar och berör de kunskaper jag undersöker i mitt arbete lyder enligt följande för F-3 ”Människans kroppsdelar, deras namn och funktion” (Skolverket 2017:159). I 4-6 formuleras det enligt följande ”Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan” (Skolverket 2017:160). För 7-9 ”Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan” (Skolverket 2017:161). Det är först i målet för 7-9 som kunskapen eleverna behöver för att kunna veta hur fysisk aktivitet kan påverka vår motorik, koncentration samt skolprestation samt vad som sker i kroppen speglar sig. Däremot måste eleverna grundläggas med kunskaper kring detta redan i F-3 och 4-6 för att kunna ta till sig kunskaperna de får i 7-9. Eftersom jag inte har intervjuat elever från varje årskurs utan enbart intervjuat två årskurs tvåor kan jag inte uttala mig om elever i t.ex. årskurs 6 besitter den kunskapen.

6.5 Betydelsen för framtida yrkesroll

För min framtida yrkesroll som lärare och som det nämndes i inledningen, att övervikt och fetma ökar bland unga måste vi alla hjälpas åt för att minska det. Som Mennella et al. (2006), Skinner et al. (2002) samt Krebs och Jacobson (2003) beskriver läggs grunden för barns mönster och beteende i tidig ålder. Om vi kan ta upp den fysiska aktivitetens roll i skolan i kombination med matens roll tror jag det kan hjälpa oss till ett litet steg åt rätt riktning. Däremot är det inte bara i skolan detta ska tas upp utan hela samhället måste hjälpas åt, därför är även föräldrarnas roll viktigt i detta. Om barn får kunskaper tidigt kring varför det är bra att röra på sig, tror jag att det kan hjälpa att förändra beteenden och mönster. Som lärare kommer jag att ta upp detta i mina framtida klasser eftersom det är något jag brinner för men också för att det är en viktig del för elevernas hälsa och framtid.

6.6 Framtida forskning

Vad skulle hända med den övervikt och fetma som råder i dagens samhälle om barn blev mer medvetna om fysisk aktivitets påverkan på dem, både i skola, hemma och rent kroppsligt? Mina resultat i studien visar att eleverna har kunskaper om hur koncentrationen kan påverkas av fysisk aktivitet, men ingen kunskap om hur fysisk aktivitet kan påverka motoriken och skolprestationen. De har inte heller någon kunskap om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. För att kunna påverka den övervikt och fetma som råder idag men även barn med koncentrationssvårigheter, tror jag att kunskaper kring detta kan hjälpa till. Som tidigare nämnt har forskare bevisat att barns mönster och beteende som skapas i tidig ålder följer med upp i de äldre åldrarna (Mennella et al. 2006; Skinner et al. 2002; Krebs & Jacobson 2003). För att kunna påverka elevers mönster och beteenden i äldre åldrar måste vi lägga grunden redan i tidig ålder både hemma och i skolan. Vid det här laget vet alla att fysisk aktivitet är positivt för vår hälsa i kombination med rätt mat. Därför är det extra viktigt att lärare och föräldrar hjälps åt att förmedla detta till barnen. Däremot påverkar fysisk aktivitet inte enbart hälsan utan det påverkar även eleverna i skolan. De kan få lättare att koncentrera sig, höja sin prestation men även förbättra sin motorik genom att utöva fysisk aktivitet. Det är också något vi måste informera eleverna om i skolan.

Det vore därför intressant att undersöka om det är möjligt att minska den fetma och övervikt som råder idag genom att ge elever kunskaper om fysisk aktivitet och dess påverkan på dem i skolan. Kan det vara möjligt att minska övervikten eller skulle det fortsätta att se likadant ut? Kan elever förstå vikten av fysisk aktivitet genom att de får kunskaper om hur det kan påverka dem i skolan? För att denna studie ska vara genomförbar och tillförlitlig behöver ett väldigt stort antal elever delta samt under flera år. Om det är jag eller en annan forskare som genomför denna studie får tiden visa.

Referenser

Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bergström, Lars. (1990). Grundbok i värdeteori. Stockholm: Thales.

Carlgren, Ingrid. (2013). Kunnande – kunskap – kunnighet. I Lindström, Lars., Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (red.) (2013). Pedagogisk bedömning: att dokumentera,

bedöma och utveckla kunskap. (3., [oförändrade] uppl.) Stockholm: Liber. 43-58.

Caterino, Maria C. & Polak, Emanuel D. (1999). Effects of two types of activity on the performance of second-, third-, and fourth-grade students on a test of concentration.

Perceptual Motor Skills 89(1), 245-8. DOI: 10.2466/pms.1999.89.1.245

Abarca-Gómez, Leandra., Abdeen, Ziad A., Hamid, Zargar Abdul., Abu-Rmeileh, Niveen M., Acosta-Cazares, Benjamin. ... Ezzati Majid. (2017). Worldwide trends in body-mass index, underweight, overweight, and obesity from 1975 to 2016: a pooled analysis of 2416 population-based measurement studies in 128.9 million children, adolescents, and adults. The Lancet 390(10113), 2627 -2642 https://doi.org/10.1016/S014

0-6736(17)32129-3 (Hämtad 2018-01-31)

Dancy, Jonathan. (1985). An introduction to contemporary epistemology. Oxford: Blackwell.

Donovan, Corinne Baron., Mercier, Kevin. & Phillips, Sharon R. (2015). Investigating Attitudes Toward Physical Education: Validation Across Two Instruments. Measurement

in Physical Education & Exercise Science 19(2), 91-98. DOI: 10.1080/1091367X.2015.

1012511. https://doiorg.proxy.mah.se/10.1080/1091367X.2015.1012511 (Hämtad 2018-02-01)

Doverborg, Elisabeth. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2012). Att förstå barns tankar:

kommunikationens betydelse. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Ericsson, Ingegerd. & Karlsson, Magnus. K. (2014). Daglig undervisning i idrott och

hälsa förbättrar motorik och skolprestationer: En nioårig interventionsstudie.

https://idrottsforum.org/ericsson-karlsson140123/ (Hämtad 2017-12-29)

Ekblom, Örjan. (2011). Hur får vi inaktiva barn att röra på sig? Svensk idrottsforskning

2011(4), 32-36.

Folkhälsomyndigheten. (2017). Övervikt och fetma. https://www.folkhalsomyndigheten. se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsansutveckling/levnadsvanor/overvikt-ochfetm a/ (Hämtad 2018-01-31)

George, Rani. (2000). Measuring change in students’ attitudes toward science over time: An application of latent variable growth modeling. Journal of Science Education and

Technology 9(3), 213-225.

Gunnarsson, Ronny. (2002). Validitet och reliabilitet. http://infovoice.se/fou/bok/100000

35.shtml (Hämtad 2018-03-21)

Gustafsson, Kubista Margareta. (2017). Kraftig ökning av fetma bland barn i världen.

https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/kraftig-okning-av-fetma-bland-barn-ivarlden.cid1521791 (Hämtad 2018-01-31)

Haladyna, Tom., Olsen, Robert., and Shaughnessy, Joan. (1982). Relations of student, teacher, and learning environment variables to attitudes toward science. Science

Education 66(5), 671–687. DOI: 10.1002/sce.3730660503

Hannaford, Carla. (1997). Lär med hela kroppen: inlärning sker inte bara i huvudet. Jönköping: Brain Books

Henriksson, Jan. & Sundberg, Carl-Johan. (2015). Biologiska effekter av fysisk aktivitet.

http://www.fyss.se/wpcontent/uploads/2017/09/Biologiska_effekter_av_FA_FINAL_20

16-12.pdf (Hämtad 2017-12-29)

Jensen, Eric. (1998). Teaching with the Brain in Mind. Alexandria, Va: Assoc. for Supervision and Curriculum Development.

Kadesjö, Björn. (1992). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm Almqvist & Wiksell 1992.

Krebs, Nancy. F. & Jacobson, Marc. S. (2003). Prevention of pediatric overweight and obesity. Pediatrics, 112(2), 424-430. http://pediatrics.aappublications.org/content/112/2/ 424 (Hämtad 2018-01-31)

Lardon, Michael. T. & Polich, John. (1996). EEG Changes from Long-Term Physical Exercise. Biological Psychology 44(1), 19–30. DOI:10.1016/S0301-0511(96)05198-8 Larsen, Ann Kristin. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Lazarević, Dušanka., Orlić, Ana., Lazarević, Biljana. & Janić, Snezana. Radisavljevic. (2015). Attitudes of early adolescent age students towards physical education. Physical

Culture / Fizicka Kultura, 69(2), 88-98. DOI:10.5937/fizkul1502088L. https://www.rese

archgate.net/publication/289494848_Attitudes_of_early_adolescent_age_students_towa

rds_physical_education (Hämtad 2018-02-01)

Livsmedelsverket. (2018). Övervikt och fetma. https://www.livsmedelsverket.se/matvan

or-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-ochhalsa/overvikt-och-fetma (Hämtad 2018-01-31)

Läroplanskommittén. (1992). Skola för bildning: huvudbetänkande. Stockholm: Allmänna förlag.

McKenzie, Thomas. L. (2003). Health-related physical education: Physical activity, fitness, and wellness. In Silverman, Steven J. & Ennis, Catherine D. (Eds.), Student

learning in physical education: Applying research to enhance instruction (2nd ed.).

Champaign, IL: Human Kinetics.

Mennella, Julie. A., Ziegler, Paula., Briefel, Ronette. & Novak, Timothy. (2006). Feeding infants and toddlers study: The types of foods fed to hispanic infants and toddlers. Journal

of the American Dietetic Association, 106(1), 96-106. DOI: 10.1016/j.jada.2005.09.038

https://doi.org/10.1016/j.jada.2005.09.038 (Hämtad 2018-01-31)