Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och Samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
SER NI MIG?
HAR ELEVHÄLSOVÅRDEN KUNSKAP OM
SAMT FÖREBYGGANDE INSATSER MOT
ANOREXIA NERVOSA OCH VAD SKER I
MÖTET?
HOLST FRIDA
JONSSON JESSICA
SER NI MIG?
HAR ELEVHÄLSOVÅRDEN KUNSKAP OM
SAMT FÖREBYGGANDE INSATSER MOT
ANOREXIA NERVOSA OCH VAD SKER I
MÖTET?
HOLST FRIDA
JONSSON JESSICA
Holst Frida & Jonsson Jessica. Ser ni mig? Har elevhälsovården kunskap om samt förebyggande insatser mot anorexia nervosa och vad sker i mötet? Examensarbete
i Socialt arbete, 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för
Funktionshinder och åldrande, 2012.
Anorexia nervosa är en vanlig ätstörning och drabbar oftast tonårstjejer. Det finns ingen förklaring till varför en person utvecklar anorexia nervosa, däremot är det en del faktorer som är vanligt förekommande. Det kan handla om framställningen av det kvinnliga och manliga idealen i samhället, men även om personens låga självkänsla och behovet av kontroll.
Eftersom det är vanligast att utveckla anorexia nervosa i puberteten vill vi se vilken kunskap elevhälsovården, det vill säga skolsköterskor och kuratorer, på högstadieskolor i Malmö har. Något som vi vill undersöka är om skolorna har några förebyggande insatser gällande anorexia nervosa. Vi är även intresserade av att se hur elevhälsovården handlar i mötet med en person som har utvecklat anorexia nervosa. Det är av stor vikt att personer som arbetar nära ungdomar har en bred kunskap gällande anorexia nervosa för att det ska upptäckas tidigt. Vi anser att personerna vi har intervjuat har en god kunskap gällande både att upptäcka och se signaler, symptom och möjliga orsakser till anorexia nervosa. Vi anser att intervjupersonerna även har ett bra bemötande och handlande i mötet med personer som utvecklat anorexia nervosa. Däremot är de förebyggande insatserna få på skolorona och vi anser att det hade kunnat göras mer.
Nyckelord: Anorexia Nervosa, bemötande, elevhälsovården, förebyggande
DO YOU SEE ME?
DOES THE STUDENT HEALTH HAVE
KNOWLEDGE AND PREVENTION FOR
ANOREXIA NERVOSA AND WHAT HAPPENS
IN THE MEETING?
HOLST FRIDA
JONSSON JESSICA
Holst Frida & Jonsson Jessica. Do you see me? Does the student health have knowledge and prevention for anorexia nervosa and what happens in the meeting? Examination in Social work, 15 hp. Malmo University, Hälsa och Samhälle, The institution for disability and elderly, 2012.
Anorexia Nervosa is a common eating disorder which often is affecting teenage girls. There are no explanations to why a person develops anorexia nervosa, but there are some explanatory factors that are frequently occurring. It may relate to the reproduction of the female and male ideal in the society, but it may also relate to low self-esteem of the person and the need of control. Since it is most common to develop anorexia nervosa during puberty we would like to examine what knowledge the student health services, i.e. the school nurses and counselors, has in secondary schools in Malmö.
We want to examine whether the schools has any preventive bodies regarding anorexia nervosa. We are also interested in how the student health service handles the interaction with a person that developed anorexia nervosa. It is of great value that persons who works close to youth has a wide knowledge regarding anorexia nervosa in order for them to discover it as soon as possible.
The persons we have interviewed have good knowledge regarding both discovering signals, symptoms and possible reasons for anorexia nervosa.
Furthermore the persons we interviewed also have a proper way of responding to and treating persons that has developed anorexia nervosa. On the contrary we discovered that the preventive bodies on the schools are too few and we argue that there are more to be done.
Keyword: Anorexia Nervosa, Ideal, Knowledge, Prevention, Student health care,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 6
PROBLEMFORMULERING ... 6
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 7
Syfte ... 7 Frågeställningar ... 7 BAKGRUND ... 8 Begreppsdefinition ... 8 Ideal ... 8 Elevhälsovården ... 8 Anorexia Nervosa ... 8
Diagnostisering av anorexia nervosa ... 8
Symtom vid anorexia nervosa ... 9
Orsaker till anorexia nervosa ... 10
Behandling av anorexia nervosa ... 10
Elevhälsovårdens ansvar ... 11
TIDIGARE FORSKNING ... 11
METOD OCH MATERIAL ... 13
Förkunskap ... 13 Metoddiskussion ... 14 Avgränsningar ... 14 Urval ... 14 Intervjuförfarandet ... 15 Bearbetning av material ... 15 Etiska överväganden ... 16
Informationskravet och samtyckeskravet ... 16
Konfidentialitetskravet ... 16
Nyttjandekravet ... 16
Forskarrollen ... 16
Validitet och reliabilitet ... 17
TEORI ... 17
Intersektionellt perspektiv ... 18
Konstruerad verklighet ... 18
Maktordningar och kategorier ... 18
Kunskap som är närvarande ... 21
Oklara orsaker ... 22
Medias påverkan ... 26
Finns det några förebyggande insatser? ... 29
Vad som sker i mötet ... 32
Sammanfattning ... 36
SLUTDISKUSSION ... 37
Forskningsprocessen ... 37
Reflektioner kring resultatet ... 37
REFERENSLISTA ... 39
BILAGA 1 ... 42
INLEDNING
”När jag insåg att jag fyllt 19 år och kastat bort hela tonårstiden förstod jag att nu eller aldrig måste jag ta mig ur det hela. Annas skulle det finnas en risk att jag inte skulle få livserfarenheter utan anorektiker- och
sjukdomserfarenheter. Mina enda kunskaper och hobbies låg i sjukdomen. Min enda vän var Anorexia. Jag var less på det livet men samtidigt oerhört rädd att lämna det.” (Rydberg, 1993 s.8)
Citatet ovan är skrivet av en tjej som levt med anorexia i 8 år och det får oss att vilja veta mer om den psykiatriska diagnosen som anorexia nervosa är. Idag drabbas många personer i Sverige av någon slags ätstörning (KÄTS, 2007). En av de två vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa (a a) vilket innebär att svälta sig själv (Rydberg, 1993). Som anorektiker är livet ofta en kamp mellan liv eller död där även anhöriga är mycket drabbade (a a).
PROBLEMFORMULERING
Samhällets syn på hälsoidealet förändras ständigt (Meurling, 2003). På 1800-talet såg samhället på kvinnor och flickor som det svaga könet i förhållande till pojkar och män. De ansågs vara svaga både gällande kropp och själ. Flickorna var hårt kontrollerade och tilldelades specifika roller i samhället, vilket i sin tur ledde till mindre frihet. Pojkarna hade en större frihet både gällande rollerna och deras klädsel. Flickorna bar ständigt hårt snörade klänningar som var svåra att röra sig i (a a).
Redan i unga år uppfostrades flickorna till att ha en stark självkontroll. Det var viktigt att de rörde sig på ett korrekt sätt och att de visste hur man skulle bete sig i offentliga miljöer. Det var pojkarnas uppgift att synas och höras ute i samhället. Föräldrarnas sätt att öka barnens självkontroll var genom att bland annat ha fasta måltider (a a).
Vid början av 1900-talet skedde en förändring gällande hälsoidealet och ett nytt kroppsideal gavs sig tillkänna (a a). Det var framförallt kvinnornas ideal som förändrades. Det fanns fortfarande en del inskränkningar i deras frihet, men nu började fler flickor byta ut klänningar till en mer bekväm klädsel, liknande mannens. Likaså började kvinnan utföra aktiviteter i form av sport. Samhället såg nu kvinnan som vackrare än aldrig förr. Media och framförallt tidningarna började uppmärksamma kvinnor allt mer och självkontrollen övergick till att bli både inre och yttre kroppskontroll. Nu ansåg staten att det var både männens och
kvinnornas skyldighet att ansluta sig till det nya hälsoidealet, vilket innebar en hälsosam och smal kropp. Det var därför inte ovanligt att personer började banta samt noggrant kontrollera sin kost (a a).
Idag ses inte kroppen som endast biologiskt konstruerad utan även sociala och kulturella förutsättningar påverkar den. I hela västvärlden förknippas idag smalhet med kompetens, framgång, kontroll och sexuell attraktion. Idealet av att vara smal kan påverka barn redan i tidig skolålder. Redan vid 7-8års ålder finns det en stor risk att barn lär sig att sätta övervikt i samband med sämre betyg, sämre social förmåga samt en känsla av att vara oattraktiv (a a).
Rydberg (1993 s.5) skriver i sin bok Anorexi- att inte se sig som man är följande citat: ”Det kvinnliga skönhetsidealet har drabbats av självsvält”. Ottosson (2009) tar i boken Psykiatri upp att två fenomen i det moderna samhället kan ha varit en bidragande faktor till att anorexia nervosa ökat de senaste decennierna. Det första fenomenet som han tar upp är förändringen av det kvinnliga skönhetsidealet. Det är inte ovanligt att media ger tips om bantning samt motion. Fenomen nummer två är förändringen av könsroller. Idag skall kvinnan prestera jämlikt mannen inom arbete och samtidigt fortfarande ha störst ansvar för barn och hem. Detta kallar han dubbelbelastning (a a).
Många tonårstjejer anstränger sig för att gå ner i vikt trots att de är normalviktiga (a a). Anorexia nervrosa är mest förekommande i industriländer och framförallt i subkulturer där det är av stor vikt att tänka på sin kropp, exempelvis hos
fotomodeller och vissa sporter där det krävs att man är smal eller att en viss viktgräns krävs (Bergström m fl, 1995). Något som även kan vara en bidragande faktor till att en person utvecklar anorexia nervosa är sjukdomar som exempelvis diabetes där det är viktigt att ha kontroll över vad man äter (a a).
Fram tills för ett antal decennier sedan har anorexia nervosa varit
ouppmärksammad, men idag är anorexia nervosa mycket mer känd inom både behandling och forskning (Eriksson & Carlsson, 2001). I boken Ätstörningar av Eriksson och Carlsson (2001) ifrågasätts vad som egentligen är ”normalt” och var gränsen ska dras för att anses ha ett anorektiskt beteende. Författarna anser att det finns ett stort antal personer i samhället som har ett ”anorektiskt
tänkande/beteende” utan att egentligen uppfylla DSM-IVs kriterier för att bli diagnostiserad som anorektiker.
De personer som dagligen arbetar med ungdomar bör ha en hög grad av kunskap om anorexia nervosa och andra ätstörningar (Glant, 2000) Det är relevant att ständigt vara medveten och förnya tankarna om hur ätstörningar ska kunna minskas (a a). De som har ett stort ansvar gällande upptäckten av anorexia nervosa är elevhälsovården, eftersom anorexia nervosa oftast debuterar i tonåren. (Bergström m fl, 1995).
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syfte
Vi vill undersöka om elevhälsovården, d v s skolsköterskor och skolkuratorer, på högstadiet har kunskap om anorexia nervosa. Vi vill även undersöka om skolorna gör något för att förebygga att anorexia nervosa uppkommer. Vi vill också
undersöka vad som händer i mötet mellan elevhälsovården och en person som misstänks ha anorexia nervosa.
Frågeställningar
Vad har elevhälsovården på några högstadieskolor i Malmö för kunskap om anorexia nervosa?
Har skolorna några förebyggande insatser gällande anorexia nervosa? I så fall vilka?
Vad händer i mötet mellan elevhälsovården och en person som misstänks ha anorexia nervosa?
BAKGRUND
I detta avsnitt tar vi upp definitioner av några begrepp, vad anorexia nervosa innebär samt vilket ansvar elevhälsovården har idag.
Begreppsdefinition
Nedan kommer en förklaring på hur vi definierar några utvalda begrepp i denna kvalitativa studie.
Ideal
Enligt Nationalencyklopedin (2012-04-25) betyder ordet ideal något som är önskvärt och oftast svårt att uppnå. År 1980 framställdes det kvinnliga respektive manliga idealet i media som samhället än idag följer (Meurling, 2003). Kvinnor ska vara smala, långa och mindre kurviga. Den ideala kvinnan är de personer som vunnit Miss Amerika. Killarna ska vara muskulösa, men ändå smala. Killarna ska helst se ut som de som visas i tidningar som Playgirl m m (a a). När vi nämner kvinnligt respektive manligt ideal i vår kvalitativa studie syftar vi till detta.
Elevhälsovården
I den nya Skollagen (2010:800) används begreppet elevhälsovården. Enligt lagen ska varje skola ha en elevhälsovård bestående av tillgänglig skolläkare,
skolsköterska, skolpsykolog samt skolkurator. När vi skriver elevhälsovård i vår kvalitativa studie syftar vi på det som Skollagen (2010:800) tar upp. Vi kommer lägga fokus på skolkuratorer samt skolsköterskor eftersom det är dem vi har valt att begränsa oss till. Några av våra informanter använder begreppet
skolhälsovården vilket vi tolkar har samma innebörd som elevhälsovården.
Anorexia Nervosa
Anorexia nervosa innebär medveten självsvält (Ottosson, 2009). Däremot är ordet anorexia nervosa vilseledande då anorexia egentligen betyder aptitlöshet. Nervosa står för att det är en neurotisk störning, men i de flest fall är anorexia nervosa av psykotisk natur. Anorexia nervosa är mer förekommande hos tjejer än killar och det är vanligast att utveckla ätstörningen i puberteten (a a).
Diagnostisering av anorexia nervosa
För att få diagnosen anorexia nervosa krävs det att ett antal kriterier är uppfyllda (Ottosson, 2009). Det finns olika system som definierar kriterier för anorexia nervosa. Ett system heter DSM-IV och som förklaras nedan (a a).
För att få diagnosen anorexia nervosa måste först och främst personen vägrar att hålla sin kroppsvikt på eller över gränsen för vad som är normalt för personens ålder och längd. Detta kan exempelvis vara att personen går ner i vikt så pass mycket att kroppsvikten konstant är lägre än 85% av vad som förväntas. Viktminskningen ska vara avsiktlig (a a).
Något annat som också måste vara uppfyllt är att personen trots normal- eller undervikt har en mycket stark rädsla för blir tjock eller öka i vikt. Personen ska även ha en störd kroppsuppfattning som påverkar självkänslan. En förnekelse av den låga kroppsvikten ska även finnas närvarande (a a).
För att få diagnosen anorexia nervosa ska även kvinnors menstruation vara
utebliven under minst 3 månader. Om personen inte kommit in i puberteten så kan utvecklingen bli förskjuten (a a).
Det finns två specificerade typer av anorexia nervosa. Den ena innebär enbart självsvält och den andra innebär en kombination av hetsätning och självsvält (a a).
Symtom vid anorexia nervosa
Anorexia nervosa består både av psykiska och fysiska symtom.
Psykiska symtom. Ett psykiskt symtom är viktfobi (Ottosson, 2009). Det innebär att personen har en stark fixering av att kontrollera sitt ätande, sina kalorivärden samt sin kropp. Viktfobin leder i sin tur till att personen uppvisar ett anorektiskt beteende. Först och främst minskar personen kaloriintaget drastiskt, likaså gällande mat som innehåller kolhydrater och fett. Vanligast är att dölja detta beteende genom att lasta tallriken full av sallad, äta långsamt samt positivt kommentera maten (a a). Fixeringen kan även övergå till att personen börja kontrollera familjens matvanor och se till att de äter (Bergström, 1995).
Kontrollbehovet är stort hos en person med anorexia nervosa (a a). För varje kilo
personen minskar i vikt ökar rädslan för att gå upp i vikt och för att tappa kontrollen över kroppen. I kombination med kontrollbehovet är det vanligt att personen har mycket aggressivitet liggandes under ytan. De flesta personer med anorexia nervosa har någon form av överaktivitet som yttrar sig på olika sätt, kopplat till kontrollen av matintaget. Det är vanligt att anorexia nervosa startar med att personen till en början ökar sin fysiska aktivitet mer än att svälta sig själv (a a). Exempel på att öka den vardagliga motionen är att packa skolväskan tyngre än vad som är nödvändigt och att låta bli att använda kollektivtrafik (Ottosson, 2009).
Genom kontrollbehov kommer ofta tvångsmässiga symtom (Bergström m fl, 1995). Det är inte ovanligt att tvånget handlar om perfektionism kring mat, utseende och ordning. De tvångsmässiga handlingarna tar upp mycket tid i personens liv att det inte finns plats för andra aktiviteter. Detta i sin tur leder till att personen drar sig tillbaka socialt (a a).
Personer med anorexia nervosa kan ha olika störningar i uppfattningen av kroppen, en så kallad störd kroppsuppfattning (Ottosson, 2009) En av dem benämns som ”body image” och betyder felaktig kroppsbild. Personen uppfattar sin kropp större än vad den är och kan inte se sin objektiva storlek. En annan störning kan vara att personen blockerar sina känslor av hunger och mättnad. Personerna upplever oftast en intensiv hunger, men ser det som en ära att lyckas övervinna känslan. Mättanden upplevs inte som positiv, utan ger istället en känsla av att vara uppsvälld och överdrivet mätt (a a).
Symtom av depression är vanligt bland personer med anorexia nervosa (Bergström m fl, 1995). Det uttrycker sig i form av nedstämdhet, dåligt självförtroende, meningslöshetskänslor och i grava fall tankar om självmord. Oftast är depression ett resultat av att leva i utanförskap och isolering, pga. svält och ätbeteende. Det kan även vara en depression som utlöser anorexia nervosa hos personen (a a).
Fysiska symtom. Avmagring är ett fysiskt symtom hos anorektiker och innebär en kraftig viktminskning som beror på tvångsmässigt svält och fysisk träning
(Eriksson & Carlsson, 2001). Detta i sin tur kan leda till låg kroppstemperatur och sänkt ämnesomsättning. Det är inte ovanligt att personer mer anorexia nervosa känner sig frusna och därför bär tjocka lager av kläder. På grund av tvångsmässig svält uppstår ofta symtom som kroppsbehåring, lågt blodtryck, håravfall, sänkt hjärtfrekvens samt förstoppning (a a).
Ett annat fysiskt symptom är amenorré vilket innebär förlorad menstruation (Bergström m fl, 1995). Det kan bero på att en person har gått ner mycket i vikt i förhållande till individens kroppsstorlek. Likaså kan det bero på att kroppen inte har den vanliga balansen av könshormoner som den bör ha, detta kan även ge en minskad sexualdrift. Amenorré kan uppkomma redan i ett tidigt stadium av viktminskningen. Hela personens kropp påverkas av ätstörningen. Några exempel på ytterligare förändringar av kroppen är benskörhet, muskelsvaghet samt
minskade röda och vita blodkroppar i blodet (a a).
Orsaker till anorexia nervosa
Personlighetsdagen hos personer med anorexia nervosa är mycket varierande, men det finns vissa som är typiska för dem (Ottosson, 2009). Personer med anorexia nervosa kan ha en låg självkänsla, vara socialt tillbakadragen, perfektionist eller högpresterande. Något som kan påverka en persons personlighetsdrag är genetiska faktorer, men även personens familjeförhållanden (a a).
Tidigare har familjeinteraktionen setts som den största förklarande faktorn till att en person utvecklar anorexia nervosa (Bergström m fl, 1995). Synen har
förändrats och nu ser man familjeinteraktionen som en av flera anledningar. Det har visats att familjer med många olika problem är en bidragande faktor till att en person utvecklar anorexia nervosa. Detta gäller även familjer som har en mer kaosartad vardag (a a). Vissa utmärkande drag för familjer där en av
medlemmarna har anorexia nervosa är överbeskydd, oharmonisk, stelhet samt svårt att hantera konflikter (Ottosson, 2009).
Trots att anorexia nervosa är känt i hela världen så är det vanligast i västvärlden (Bergström m fl, 1995). De flickor och kvinnor som flyttar från ett land med lågt antal fall av anorexia nervosa till ett land med högre antal anses ha större risk att drabbas av ätstörningar. Det är även vanligt att ungdomar som lever i en familj som befinner sig i övre- eller medelklassen drabbas av anorexia nervosa (a a).
Behandling av anorexia nervosa
Något som är viktigt och krävs för att behandlingen ska kunna sätta igång är en person med anorexia nervosa är motiverad (Glant, 2000). Därför behöver
behandlaren försöka motivera personen till att ta emot hjälp så behandlingen kan fortskrida. Det är även betydelsefullt att personen känner sig trygg i relationen till
behandlaren (a a). Även fast avmagring hos en anorektiker oftast är det sekundära symtomet krävs det ofta akuta insatser för att personen ska öka i vikt (Ottosson, 2009). Fortlöpande under hela behandlingen är det viktigt att personen får kontinuerliga samtal i from av terapi (a a).
Elevhälsovårdens ansvar
Enligt den nya Skollagen (2010:800) 2 kap 25§ har alla förskolor, grundskolor, grundsärskolor, sameskolor, specialskolor, gymnasieskolor samt
gymnasiesärskolor skyldighet att ha en elevhälsa. Detta innebär att det ska finnas medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Därför ska det finnas skolläkare, skolsköterskor, psykologer och kuratorer att tillgå på skolorna. Elevhälsans ansvar är att arbeta förebyggande, främja elevernas hälsa och stödja deras utveckling i skolan (2010:800).
I Skollagen (2010:800) 2 kap 27§ betonas det att varje elev ska få möjlighet att få gå på minst tre hälsobesök under sin skoltid i form av hälsokontroller.
Elevhälsan ska även följa Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i 2 a § står det följande:
”2 a § Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,
2. vara lätt tillgänglig,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och
sjukvårdspersonalen,
5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.”
(1982:763)
TIDIGARE FORSKNING
I en studie av Harrison (2000) framgår det att tjejer som tittar i tidningar där det visas att idealet är att vara smal, har en ökad risk att hamn i en ätstörning. Däremot vill studien även påpeka att ätstörningar ofta är komplexa och kan bero på många olika saker. Det som media sänder ut tolkar vi olika utifrån det vi upplevt tidigare i våra liv (a a).
Forskningen gällande ätstörningar och förebyggande insatser är liten
(Folkhälsoinstitutet, 1999). Primärprevention innebär att försöka förebygga att ett problem uppstår genom att informera om det i större grupper. Det finns mer forskning att tillgå gällande sekundärprevention än primärprevention.
Sekundärprevention innebär att förebygga och förhindra att ett problem som redan uppstått fortskrider (a a).
Enligt en studie av Davies m fl (2006) är det vanligast att flickor som vill förändrar sin kroppsvikt gör det genom att minska intaget av mat eller träna effektivt. Pojkar förändrar hellre sin kropp genom att öka muskelmassan utan att behöva öka i vikt. Flickor vill hellre vara smala, medan pojkar starka. Det är även
mer vanligt att flickor än pojkar använder bantning som metod för att gå ner i vikt. Bantning ses ofta inom media, familj och vänner som en positiv metod att gå ner i vikt, men kan vara en riskfaktor till att utveckla en ätstörning. På grund av den positiva synen på bantning, ser man förbi de hälsoproblem som det kan medföra. Därför är det viktigt att förändra den positiva synen på bantning och istället fokusera på hälsosamma metoder (a a).
Det bästa sättet att tidigt förebygga och hindra att barn hamnar i någon ätstörning är att skolan tidigt informerar om ätstörningar (White, 2007). I Norge satsar skolpersonal på att arbeta förebyggande gällande ätstörningar (Rosenvinge m fl, 1997). Något som skolorna ska sträva efter är att försöka ändra tonåringarnas negativa attityder. Det är viktigt att försöka få tonåringarna uppmärksamma på det ofta förstorade och snedvridna idealen som massmedia framställer. Idealen kan bidra till att ungdomar strävar efter att bli för smala, börja banta eller träna överdrivet. Något som även skolorna bör informera om är tonåringars pubertala utveckling, både fysiskt och psykiskt. Detta är viktigt eftersom okunskap om deras pubertala utveckling kan bidra till att tonåringar blir rädda för den förändring som kroppen går igenom och därför sätter igång att banta (a a). I en studie av Chally (1998) visas att skolpersonal ofta har kunskap om
ätstörningar, men att det inte finns utrymme i skolplanen att informera elever om ämnet. Även om kunskapen anses vara relativt stor hos skolpersonalen behöver de ändå få mer utbildning inom det. Detta är viktigt för att de ska kunna upptäcka en person som lider av någon slags ätstörning i ett tidigt skede. Det har visats att skolpersonal med tillräckligt mycket kunskap har upptäckt en person som visar tecken på en ätstörning redan inom 3 månader (a a).
Något som påverkar att det förebyggande arbetet hos skolpersonal går sakta framåt anses bero på att det finns ett beteende hos personalen som påverkar tonåringarna (Yager m fl, 2005). Detta beteende handlar framförallt om en dålig syn på övervikt och onyttig mat hos personalen. Är personalen framförallt unga och kvinnor är det inte ovanligt att det finns tankar om bantning och fördomar mot en ohälsosam livsstil. Visar skolpersonalen att det är okej att banta kan det bidra till att tonåringarna också gör det. Det är därför viktigt att skolpersonalen är medveten om sitt beteende och inte öppet visar det på skolan. Det kan även vara av stor vikt att istället använda sig av andra mer acceptabla
viktminskningsmetoder, som exempelvis träning, för att uppmuntra eleverna till en mer hälsosam livsstil (a a).
Femtio stycken 13-14 åriga skolflickor har deltagit i en studie av Carter m fl (1996). Studien hade som syfte att ta reda på hur ett förebyggande arbete
angående ätstörningar påverkar skoleleverna. Det förebyggande arbetet gick ut på att flickorna fick information varje vecka i 45 minuter om kroppsuppfattning, självkänsla, ätstörningar, bantning, hälsosam mat m.m. för att de skulle få en ökad kunskap om hur man lever hälsosamt. Det fanns även tillfällen då man pratade om hur kroppen påverkas när man går ner i vikt. Detta program höll på i åtta veckor. Resultatet av studien blev positivt och eleverna fick en ökad kunskap om
ätstörningar, kroppen och hälsosam livsstil. När en återkoppling gjordes 6 månader senare var fortfarande kunskapen hög, men det hade skett en ökning av flickor som höll koll på sin vikt och börjat banta. Denna upptäckt var en
orosfaktor, eftersom det har visat att bantning kan vara ett startskott i att utveckla en ätstörning. I studien kom det fram att det finns en risk att ett förebyggande
arbete i skolan kan göra mer skada än nytta. Däremot krävs det fler studier för att säkra att sambandet verkligen stämmer (a a).
Informationen som skolpersonal ger ut till ungdomar bör vara inriktad på hur man äter sunt samt betona vikten av den dagliga fysiska aktiviteten (Hasken m fl, 2010). Det som bör undvikas i informationen är hur man gör för att uppnå en specifik vikt och man bör inte prata om bra respektive dålig mat. Detta beror på att negativa beteenden kan förstärkas och göra mer onytta än nytta (a a).
Det har gjorts studier angående förebyggande arbete i skolan gällande ätstörningar och det är otydligt om eleverna egentligen fått mer kunskap än tidigare
(Folkhälsoinstitutet, 1999). Däremot är det många studier som ser att det förebyggande arbetet har bidragit till fler positiva än negativa förändringar i skolan (a a).
Det är viktigt gällande sekundärprevention att upptäcka negativa beteenden tidigt och ge en tidig och snabb behandling emot det. Därför är det betydelsefullt för personer som håller på att utveckla en ätstörning att det finns kunnig personal i skolan nära till hands, en så kallad frontpersonal. Frontpersonalen består oftast av skolsköterska och skolkuratorer. Det är även av stor vikt att det finns andra professioner och nätverk utanför skolan som kan fånga upp och hjälpa personer med ätstörningar (a a).
Frontpersonalen ska ha en baskunskap och kunna känna till tidiga tecken gällande ätstörningar. Något som också är viktigt är att de har en kunskap om hur en person med ätstörningar ska kunna uppmärksammas och vart man ska vända sig för att personen ska få hjälp (a a).
Även Glant (2000), Bergström m fl (1995) och Fjellman (2010) är författare som tagit upp vikten av att personer som arbetar med ungdomar har kunskap om anorexia nervosa. Glant (2000), Meurling (2003) och Bergström (1995) nämner att media och dagens kroppsideal har en stor påverkan på ungdomar idag. Glant (2000) skriver om hur viktigt det är att de som arbetar med ungdomar är bra förebilder för ungdomarna samt att de inte pratar om bantning. Elevhälsovården har ett viktigt arbete när det gäller att förebygga och upptäcka anorexia nervosa i skolan (Bergström m fl, 1995). Fjellman (2010) framhåller betydelsen av att motverka mobbing i skolan och på sätt försöka undvika att ungdomar utvecklar någon form av psykisk funktionsnedsättning.
METOD OCH MATERIAL
I den här metodgenomgången beskrivs det hur vi gått tillväga för att få fram vår empiri och vårt resultat. Vi tar även upp vad vi vet om ämnet sedan tidigare samt vilka etiska överväganden vi gjort.
Förkunskap
Vid val av forskningsämne var vi nyfikna på att undersöka ett område vi båda inte var bekanta med. Vi hade båda en ytlig kunskap om anorexia nervosa och ingen av oss hade gjort sin praktik hos en kurator. Däremot är vi båda intresserade av att efter avslutade studier arbeta som skolkuratorer. Vi ansåg att om vi kombinerade dessa två områden i vår uppsats skulle vi båda vara mer nyfikna och öppna under vår studie. Vi skulle även på detta sätt få en större kunskap om ätstörningen
anorexia nervosa och på samma gång få en inblick i vad det innebär att arbeta som skolkurator.
Metoddiskussion
Vi har valt att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer. Varje problem som går att forska om kan ses utifrån ett kvalitativt eller kvantitativt perspektiv (Olsson & Sörensen, 2011). Kvantitativ forskning innebär att insamlad data kan redovisas i form av siffror, längd samt mängd. Den kvalitativa forskningen innebär att redovisningen av insamlad data sker i text eller bild. Likaså innebär kvalitativ forskning att handlingssättet är av tolkande karaktär. Det finns intresse för människors beteendemönster, traditioner samt deras sätt att uppfatta saker (a a). Vårt forskningsämne fokuserar på vilken kunskap om samt förebyggande insatser mot anorexia nervosa. Det vi även fokuserar på är vad som sker i mötet mellan elevhälsovården och en person som misstänkts ha utvecklat anorexia nervosa. Därför ansåg vi att det var lämpligast och mest relevant att genomföra en kvalitativ studie.
Innan vi beslutade oss för att använda intervjuer var det viktigt att få veta om det gick att få direkt kontakt med de personer som vi tänkte intervjua. Vi ansåg att det fanns goda möjligheter till att kontakta de personer som var lämpliga för vår kvalitativa studie. Vi såg intervjuerna som genomförbara. Intervjuer som metod gav oss en detaljrik samt djupare inblick i det vi vill undersöka. Eftersom vi behövde få ta del av personers åsikter, uppfattningar, erfarenheter och känslor ansåg vi att intervjuer var en lämplig metod att använda oss av.
Avgränsningar
Vi vill veta om det finns någon kunskap gällande ätstörningar bland personer som arbetar nära dem som drabbas av det. Ätstörningar finns i många olika former och utifrån vårt intresse valde vi att endast fokusera på ätstörningen anorexia nervosa. Ytterligare anledning till avgränsningen var att anorexia nervosa är en av de två vanligaste ätstörningarna (KÄTS, 2007). Det är mest förekommande att utveckla anorexia nervosa i puberteten (Ottosson, 2009). Detta var anledningen till att vi valde att inrikta oss på personer som arbetar nära elever på högstadieskolor. Vi ansåg att skolkuratorer samt skolsköterskor kan vara de som tidigt möter eller upptäcker personer med anorektiska symtom och därför blev det deras kunskap vi valde att undersöka. Eftersom vi båda är bosatta i Malmö har vi valt att välja skolsköterskor samt skolkuratorer som är anställda i denna stad. Vi ansåg detta var lättillgängligt och intressant eftersom det är den stad vi lever i.
Urval
Vi har gjort ett sannolikhetsurval i form av subjektivt urval. Ett icke-sannolikhetsurval innebär att forskaren helt och hållet frångår det som
sannolikhetsurval står för (Denscombe, 2009). Ett sannolikhetsurval innebär att varje enhet i den population som ska undersökas har lika stora möjlighet att komma med i undersökningen (a a). Anledning till varför vi frångår ett sannolikhetsurval är för att vi anser att det inte finns någon chans att göra ett tillräckligt omfattande urval och att vi inte har tillräcklig kunskap om
populationen. Ett subjektivt urval innebär att enheterna blir valda genom
som kan bära på värdefull data och som anses relevanta för temat på undersökningen (a a).
Eftersom vårt syfte med undersökningen var att ta reda på elevhälsovårdens kunskap gällande anorexia nervosa, valde vi att uppsöka just skolkuratorer samt skolsköterskor. Vi ansåg att de var personer som kunde tänka sig ha relevanta uppgifter för vårt syfte. Vi letade via internet fram alla Malmös högstadieskolor. Sedan tog vi från en lista slumpmässigt ut fyra olika stadsdelar vilka var
Limhamn-Bunkeflo, Centrum, Västra innerstaden samt Husie. På en annan lista med respektive stadsdels högstadieskolor gick vi uppifrån och ner och tog via telefon kontakt med skolkuratorer och skolsköterskor. Vid några tillfällen var vi tvungna att kontakta skolans växel som kopplade oss vidare till en skolsköterska eller skolkurator. Vi bokade in nio intervjuer, varav fem var kvinnliga
skolsköterskor och fyra var kvinnliga skolkuratorer. Vi begränsade våra intervjuer till nio stycken på grund av att vår kvalitativa studie inte skulle bli för stor. Varje intervju har varit mellan 35-45 minuter långa.
Intervjuförfarandet
Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att
intervjuerna är lagom strukturerade och tillåter följdfrågor (Denscombe, 2009). Vi använde oss av en lista som innehöll ämnen och frågor som vi ville gå igenom och få svar på. Däremot var vi flexibla över när ämnena och frågorna skulle besvaras under intervjun. Vi ville lägga fokus på att respondenten fritt skulle få utveckla sin ståndpunkt och tala öppet om de olika ämnena.
Den så kallade personliga intervjun är mest vanlig när intervjun är av semistrukturerad sort. En personlig intervju innebär att forskaren och
respondenten träffas i ett möte (a a). Vi träffade alla våra informanter fysiskt på respektive skolkurators/skolsköterskas arbetsplats. Vi har båda varit delaktiga vid alla intervjuer. Innan varje intervju sattes igång informerade vi kort om vårt forskningsämne, frågade om samtycke till att få anteckna under intervju samt banda den med en diktafon. Efter det delade vi ut en samtyckesblankett som vi tidigare utformat (bilaga 1). Denna skrev respondenten under och på så sätt accepterade ett deltagande och upplägget av vår undersökning. När en av oss intervjuade så antecknade den andra, detta gjordes bland annat för att säkerställa att information som var viktig blev noterad ifall diktafonen inte skulle fånga upp allt som sagts. Vi använde oss av en frågeguide som vi tidigare utformat (bilaga 2). Frågorna var uppdelade under fyra olika huvudteman, kunskap om anorexia nervosa, förebyggande insatser, bemötande samt handlande. Våra intervjuer blev vid några tillfällen avbrutna på grund av att elever på skolan behövde direkt hjälp av respondenterna. Vi pausade vid dessa tillfällen intervjun en stund och detta gav oss möjlighet till att reflektera över vad som sagts så långt.
Bearbetning av material
När vi samlat in vårt material transkriberades alla intervjuer. Detta innebär att intervjuerna skrivs ut ordagrant (Olsson & Sörensen, 2011). Vi transkriberade våra intervjuer för att kunna utesluta att vi missat någon information samt att vi inte missuppfattat vad respondenterna sagt. Efter att vi transkriberat vårt material gjorde vi en sammanfattning av vad respondenterna framhåller. Efter vår
sammanfattning hittade vi de mest förekommande teman i texten som vi sedan analyserade och tolkade med hjälp av vår utvalda teori.
Etiska överväganden
Det är av stor vikt att forskaren är etisk i sitt arbete (Denscombe, 2009). Forskaren ska under forskningsprocessen respektera undersökningspersonernas rättighet, värdighet och se till att de inte blir lidande av någon form av skada (a a). Det ska alltid ske en avvägning om forskningen bidrar till övervägande nytta eller
risktagande (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi anser att det är viktigt att vara ärlig i arbetet och visa respekt för deltagarnas integritet. Vi har därför valt att inte
intervjua personer med anorexia nervosa på grund av att det inte kändes etiskt rätt. Alla personer som på något sätt är delaktiga i någon form av forskning är
skyddade av olika regelverk (Olsson & Sörensen, 2011). Några som vi anser är mest relevanta nämner vi nedan.
Informationskravet och samtyckeskravet
Vi har vid två tillfällen gett information om vad vår undersökning innebär samt fått respondenternas samtycke. Först via telefon då mötet bokades in, sedan en andra gång skriftligt via en samtyckesblankett (bilaga 1). I vår samtyckesblankett gav vi information om vem vi är, vad undersökningen har för syfte, att
deltagandet är frivilligt och att det när som helst går att avbryta om personen inte längre vill delta. Informationskravet innebär att forskaren på ett lättförståeligt sätt ska informera de personer som är delaktiga i undersökningen om syftet, hur undersökningen ska göras och vad som kan vara för- och nackdelar med att delta (Kvale & Brinkmann, 2009). Undersökningspersonerna ska få information om att forskningen på alla sätt är frivillig att delta i och att det när som helst finns möjlighet att kliva ur ett deltagande (a a). I all forskning är det av vikt att deltagande personer ger samtyckte till studien (Denscombe, 2009).
Konfidentialitetskravet
Muntligt vid intervjun gav vi information om att det endast var författarna till denna uppsats som kommer att ta del av uppgifterna som lämnades vid intervjun. I vår samtyckesblankett framgick det också att vi inte kommer röja
respondenternas identitet och att den deltagande kommer att vara avidentifierad i uppsatsen. Till de personer som deltar ska även information ges om att alla
uppgifter respondenten lämnar behandlas konfidentiellt, detta innebär att data som är personlig inte kommer att röjas eller publiceras (Kvale & Brinkmann, 2009). Personer som inte är behöriga ska inte kunna ta del av uppgifterna och de ska förvaras oåtkomligt (Olsson & Sörensen, 2011). Det ska även framgå vem som tar del av uppgifterna (Kvale & Brinkmann, 2009).
Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att den information som samlats in från respondenterna endast ska användas till den forskning som intervjuerna genomförs för (Olsson & Sörensen, 2011). Detta är ytterligare ett etiskt krav som ska vara uppfyllt vid forskning (a a). Denna information fick respondenterna muntligt vid mötet. I samband med detta framgick det också att materialet från intervjuerna kommer att förstöras efter färdigställandet av uppsatsen.
Forskarrollen
Vi har båda varit mycket noggranna med att visa respekt och hänsyn för deltagarna i vår studie. Vi har hållit i vårt medvetande att vi på varje intervju befunnit oss på deras arbetsplats och träffat dem i deras arbetsroll, inte som privatpersoner. Likaså har vi själva agerat utifrån roller som studerande och försökt utesluta personliga värderingar i alla möten. Vi ansåg att vi kunde hålla en
professionell distans till deltagarna då vi endast gjort en intervju med var och en av deltagarna.
Validitet och reliabilitet
Vi har valt att använda oss av intervjuer som forskningsinstrument. Vi ansåg att detta var mest korrekt i förhållande till vårt syfte, eftersom det var den djupgående individuella kunskapen vi ville få ta del av. Vi valde även att spela in intervjuerna för att inte gå miste om viktig data. Validiteten står för hur giltig forskningen egentligen är (Trost, 2010). Mäter forskningsinstrumenten det som är bestämt att undersökas (a a)? Hela undersökningen kan ifrågasättas om det går att ifrågasätta dess giltighet (Rosengren & Arvidson, 2002). I våra intervjuer ville vi ta reda på vad respondenten tycker, tänker och känner om anorexia nervosa.
Datainsamlingen gjordes på ett sätt som var relevant och passande för vår kvalitativa studie.
Reliabilitet står för tillförlitligheten av mätningen (Trost, 2010). Kan andra
forskare använda sig av samma forskningsinstrument vid ett senare tillfälle samt få samma slutgiltiga resultat, står det för hög reliabilitet. Detta är svårt när det gäller kvalitativa intervjuer. Det är problematiskt då människan inte är
oföränderlig utan ständigt handlar, deltar och skaffar sig nya erfarenheter. Däremot kan forskaren visa sig pålitlig genom att använda procedurer och ta beslut som andra forskare kan se som rimliga (a a). För att få reda på
skolkuratorers och skolsköterskors kunskap ansåg vi att det var mest rimligt att fråga dem personligen. Ju fler fel som registreras, desto mindre tillförlitlig blir forskningen (Rosengren & Arvidson, 2002). Det kan handla om att fel
mätinstrumentet används, hur personen som utför mätningen beter sig eller hur omgivningen påverkar respondenten (a a). I våra intervjuer var vi lyhörda och la märke till respondentens kroppsspråk och uttryck i förhållande till frågorna som ställdes. Som komplement till vår diktafon antecknade den personen av oss som inte intervjuade, då reaktioner och kroppsspråk lättare kunde observeras samt noteras.
TEORI
Något som vi anser är intressant är vad som egentligen påverkar och orsakar att en person utvecklar anorexia nervosa. Vi tycker att det är relevant att tolka och analysera vårt material utifrån ett intersektionellt perspektiv. Detta innebär att se hur olika kategorier, exempelvis kön, klass, ålder och etnicitet, samspelar och påverkar varandra (Mattsson, 2010). Detta gör att vi kan ha en möjlighet att förstå varför en person utvecklar anorexia nervosa samt se vad det är för faktorer som påverkar. Vi ser på anorexia nervosa som en mycket komplex
funktionsnedsättning och för att upptäcka och förstå den anser vi att det krävs en bred kunskap. Anorexia nervosa är en psykisk funktionsnedsättning där det är bevisat att det är vanligast att tjejer drabbas och att det även är mest
förekommande i västvärlden (Ottosson, 2009). Det är inte ovanligt att personer som har anorexia nervosa är högpresterande (Bergström m fl, 1995). Vi anser att det hade varit intressant att se om det intersektionella perspektivet kan ge oss en förståelse för varför det är övervägande högpresterande västerländska tjejer som drabbas. Möjligtvis kan vi få en viss förståelse för funktionsnedsättningens komplexitet genom vald teori. Det hade även varit intressant och se om elevhälsovården har denna insikt och förståelse.
Intersektionellt perspektiv
Det intersektionella perspektivet har sin grund i feminismen och dess forskning (Grönvik & Söder, 2008). Feministisk forskning ville undersöka hur kvinnor blir förtryckta på olika sätt samt hur de påverkas av det. De svarta feministerna ansåg att de vita feministerna endast såg till mansförtrycket och tonade ner andra förtyckande faktorer, exempelvis klass och etnicitet. Därför går det att tolka det intersektionella perspektivet som en kritik emot de vita feministernas synsätt. Kategorier, så som klass, sexualitet, ålder och etnicitet blev undantryckta eftersom feministerna endast såg till könsrollerna och mannens förtryck av kvinnan.
Kritiken mot feminismen var att det inte endast är kön som påverkar hur vi ser på kvinnor och män utan även vilken klass, sexualitet, ålder och etnicitet de har (a a). På grund av detta har människor enligt det intersektionella perspektivet flera olika identiteter som avgör hur individens sociala och ekonomiska tillgångar ser ut (Holmberg, 2005). Detta synsätt ska i långa loppet få samhället att stärka osynliga gruppers förmåga att utöva inflytande och kontroll (a a).
Konstruerad verklighet
För att kunna använda och förstå det intersektionella perspektivet behövs det först förklaras hur vi människor konstruerar vår verklighet (Mattsson, 2010). Det var feministerna som började tolka och förstå kön som något socialt konstruerat. Tidigare sågs det som något som var skapat biologiskt (Grönvik & Söder, 2008). Kön började ses som något som inte var fast i människokroppen utan istället något som vi hela tiden kan påverka och förändra (Mattsson, 2010). Förändringen sker beroende på vilket sammanhang man befinner sig i och hur man förväntas bete sig just då (a a).
Det konstruktivistiska perspektivet innebär att vi människor tolkar ”verkligheten” utifrån våra egna upplevelser och erfarenheter och på så sätt gör dem till våra egna sanningar (a a). Alla människor har olika erfarenheter och kunskap, men eftersom vi är sociala varelser och möts i olika sociala processer delar vi med oss av det vi upplevt. På så sätt görs gemensamma tolkningar vilket i sin tur blir våra
gemensamma sanningar, mallar och mönster som vi sedan lever efter. Detta påverkar hur vi uppfattar och förstår vår verklighet och vilka föreställningar vi kommer att ha om olika fenomen, exempelvis kön, klass och etnicitet. Det
konstruktivistiska perspektivet menar att alla människor skapar en verklighet som egentligen inte finns på riktigt utan är vår förståelse av verkligheten (a a).
Maktordningar och kategorier
Något som även är viktigt för att förstå det intersektionella perspektivet är maktordningar och kategorier som finns i samhället (Mattsson, 2010). När vi konstruerar vår verklighet skapar vi även kategorier. Vi människor grupperar och delar in verkligheten i kategorier utifrån olika gemensamma egenskaper, exempel på kategorier är kvinna, man eller svensk. Detta gör vi för att vi ska kunna förstå och tolka omvärlden på ett enkelt sätt (a a).
Något som också är viktigt gällande kategorier är att förstå innebörden av begreppet stereotyp. Det innebär att vi tillskriver vissa egenskaper till en viss grupp eller individ. Dessa egenskaper beskriver gruppen eller individen på ett
överdrivet eller förenklat sätt. Detta gör att människorna i samhället ser dessa grupper och individer som något de egentligen inte är (a a).
För att vi människor ska förstå omvärlden lättare använder vi oss utav språket och skapar dikotomier, det vill säga motsatspar, exempelvis man-kvinna, svart-vit, gammal-ung (a a). För att spegla maktordningarna i samhället kan en kategori ses som både dikotoma och hierarkiska. Det vill säga att kategorierna delas in i par och att en kategori i paret ordnas högre än det andra i en slags hierarkisk ordning. Detta innebär att vi uppfattar den ena delen i paret som överordnad den andra. Exempelvis att en man är överordnad en kvinna. Denna ordning skapas genom hur vi människor uppfattar, konstruerar och pratar om kategorierna i samhället. Maktordningar är därför kategorier som vi människor grupperar hierarkiskt i samhället. De som omfattas av de överordnade kategorierna, exempelvis vita män, har en stor makt att avgöra vad som är normalt och avvikande. Deras tolkning av verkligheten blir sedan till stor del gemensam för alla. Detta genomsyrar också lagstiftning, organisationer samt de enskildas uppfattning i deras arbete. Maktordningar uppmärksammas inte förrän någon bryter eller avviker från det som anses normalt för de olika kategorierna, exempelvis när en man klär sig i kvinnokläder (a a).
De maktordningar som vi tänker behandla i vår kvalitativa studie är kön, klass, etnicitet, ålder samt funktionsförmåga.
Kön. Det är inte ovanligt att man vill skilja på biologiska- och sociala
könsskillnader (Grönvik & Söder, 2008). Detta eftersom skillnader mellan könen oftast förklaras som biologiska när de i själva verket är socialt konstruerade. Genom sociala processer tillskriver människan kön olika beteenden och skapar föreställningar om hur manligt och kvinnligt ska vara. Detta kallas att ”göra” kön (a a). De socialt konstruerade könen brukar kallas genus (Holmberg, 2005). Genus har inverkan på var människor står i samhället och hur mycket makt män
respektive kvinnor har. Könsmaktordningen visar vilket kön som är över- och underordnat i samhället. Idag har män mer makt i samhället och kvinnor ses som underordnade. Genom att granska de socialt konstruerade könsskillnaderna kan en ojämn fördelning av makt synliggöras (a a).
Klass. Olika grupper i samhället blir under – och överordnade beroende på vilken ekonomi, förmögenhet eller kunskap de har (Mattsson, 2010). Detta skapar i sin tur olika förutsättningar för grupperna att utvecklas och skapa ett drägligt liv. Utöver att klass står för ekonomiska orättvisor kan klass precis som kön ses som en social konstruktion (a a). Vi människor skapar föreställningar om klasser, lär oss samt blir tilldelade att tillhöra en viss klass, som sedan blir en del av vår identitet. Den klass man är en del av ger människan erfarenhet och lärdom vilket formar individens personlighet och vilka möjligheter den har. Detta följer
personen genom hela livet, mer eller mindre medvetet. När personer från olika klasser möts kan deras kunskap och erfarenheter ser olika ut. Detta kan medföra en osäkerhet (a a). Skeggs (2000) skriver i sin bok Att bli respektabel att
klassposition och klassidentitet är två skilda ting. Skeggs (2000) studerade kvinnor som hon ansåg var mycket medvetna om vilket klassposition de hade. Däremot identifierade sig inte kvinnorna med den positionen och försökte ständigt förbättra sig själva för att komma ifrån sin klassposition (a a).
Etnicitet. De grupper och individer som skiljer sig från normer och traditioner kan i ett samhälle bli marginaliserade (Grönvik & Söder, 2008). Med detta menas att de utesluts från sociala sammanhang och sociala processer. I dessa sociala processer skapas fördomar och stereotyper om olika grupper och individer. Där definieras det även vad som är normalt och hur en normaltyp ska vara. De som inte anses vara normala utesluts sedan (a a). När människor med etnisk
minoritetsbakgrund blir marginaliserade blir resultatet något som kallas kulturalisering. Med detta menas att personer som inte har samma etniska
bakgrund som majoriteten av befolkningen inte blir sedda som de individer de är. Istället förklaras individens beteende, åsikter och värderingar utifrån dess kultur. Vidare innebär kulturalisering att man ser kultur som något oföränderligt. Detta resulterar i att människor som kommer från samma land anses ha samma kultur, värderingar och beteende. Kultur är egentligen något som ständigt förändas (a a). Ålder. Maktordningen ålder skiljer sig från kön, klass och etnicitet (de los Reyes & Mulinari, 2005). Detta beror på att kön, klass och etnicitet är knutna till
samhällets strukturer och utifrån det skapar över – och underordning. Ålder är något som ständigt förändras över tid och på sätt gör att över – och underordning i förhållande till ålder också förändras under en individs liv (a a). Begreppet
ålderism uppkom i slutet av 1960-talet och gav uppmärksamhet åt den
diskriminering som fanns mot äldre (Krekula m fl, 2005). Begreppet vill motsvara bland annat begrepp som rasism och sexism. Idag kopplas ålderism till de
fördomar och diskriminering som finns i förhållande till de olika åldersgrupperna. Ålderism innebär exempelvis att ett beteende förklaras eller beskrivs utifrån den ålder en person har. Sociala processer skapar föreställningar om olika
ålderskategorier som även förändras över tid. Ålder som maktordning innebär att vissa åldrar över- och underordnas. Idag anses barn och äldre vara underordnade de personer som är i den yrkesverksamma åldern. De benämns som ”de normala”. ”De normala” anses ha rätt till att begränsa barnens möjlighet att handla då de inte anses vara tillräckligt mogna att själva ta rätt beslut. När det gäller äldre anses deras kunskap avta med åren och även här anser ”de normala” ha rättighet till att avgöra vad de äldres behov är (a a).
Funktionsförmåga. Funktionsförmåga tas sällan upp i det intersektionella perspektivet (Grönvik & Söder, 2008). För att kunna utse över- och underordning i förhållande till funktionsförmåga har tankefiguren ”normaten” utvecklats.
”Normaten” är den personen som anses ha en fullständig funktionsförmåga fysiskt samt psykiskt. I förhållande till denna tankefigur kan man sedan identifiera
personer som avviker från ”normaten”, alltså personer med någon form av nedsättning i sin funktionsförmåga. Funktionsmaktordningen har skapats för att påvisa att kategorin ”personer med någon funktionsnedsättning” underordnas personer som anses har en fullständig funktionsförmåga (a a).
Ordet intersektionalitet betyder ”skärningspunkt” vilket innebär att olika
maktordningar och kategorier påverkar och samverkar med varandra (Mattsson, 2010). När maktordningarna korsas skapas intersektionalitet (Grönvik & Söder, 2008). Kategorier, så som kön, ålder, etnicitet, sexualitet och klass, har länge studerats var för sig (Mattsson, 2010). Det har länge bortsetts från samspelet mellan dessa kategorier, men nu har man börjat se hur de samverkar med varandra utan att fastna i enskilda kategorier (a a). Det intersektionella perspektivet menar att när en kategori studeras är det inte möjligt att bortse från de andra
perspektivet används för att se hur maktordningar interagerar med varandra samt hur detta skapar över- och underordning i samhället (Lykke, 2005).
(Eriksson-Zetterqvist & Styhre, 2007 s. 12) I figuren ovan ser vi hur de olika kategorierna samspelar med varandra på olika sätt men att de även är var för sig (Eriksson-Zetterqvist & Styhre, 2007). När vi människor studerar en kategori finns det alltid en föreställning om den,
exempelvis när vi pratar om kön finns det två alternativ att välja på, man eller kvinna (Mattsson, 2010). Det finns inte bara en föreställning om den enskilda kategorin utan det bidrar även till att vi människor samtidigt får föreställningar om andra kategorier, exempelvis när vi tänker på en kvinna så har vi en föreställning om vilken sexualitet hon har. Hur starkt en kategori kan påverka har olika
betydelse i olika sammanhang, exempelvis kan klass ha en större betydelse i ett visst sammanhang där etnicitet inte har lika stor betydelse och tvärtom (a a).
RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt presenterar vi vårt material som vi fått fram genom våra intervjuer och vi analyserar materialet utifrån vald teori. Respondenterna är avidentifierade och benämns med sin yrkestitel.
Kunskap som är närvarande
Glant (2000) menar att det är viktigt att personer som arbetar med ungdomar ska ha en god kunskap angående anorexia nervosa. Den kunskap som dessa personer ska ha är bland annat att kunna känna igen symtom och även ha kännedom om möjliga orsaker till utvecklandet av anorexia nervosa (a a). Något som
respondenterna anser är viktigt att ha kunskap om gällande anorexia nervosa är att kunna känna igen signaler, symtom, att uppmärksamma det tidigt samt göra någonting åt det.
”Jag tänker att det är viktigt att känna igen symtom liksom, så att man kan fånga upp det i samtal och också kanske att fånga upp det tidigt.”(Kurator 1) ”Vad som är viktigt, ja signaler, tecknen på om man ser en elev är på väg in i en ätstörning. Ja, signalerna på det.”(Skolsköterska 2)
De symtom och tecken som respondenterna tog upp var många och nästan alla svarade enhetligt med varandra.
”Fysiska, man får en lägre puls, man får svårare att sova på nätterna på grund av att kroppen inte har någonting att förbränna, man får kalla händer och fötter, dålig blodcirkulation, man får när det gått långt fram
hårbeväxning, man får dålig andedräkt, lite acetonliknande andedräkt, man tappar hår, man blir trött, man har ingen energi, när det har gått riktigt långt så får man ju benskörhet, problem med skelett och allt.”(Kurator 2)
”Fryser, hjärtklappning, yrsel, men det är långtid behåring, alltså att dom får lite sådan persikohud och så, bleka brukar dom bli eller glåmiga eller sådär, mens uteblir.”(Skolsköterska 5)
De mest förekommande symtomen hos en person med anorexia nervosa är framförallt en kraftig viktminskning samt amenorré (Ottosson, 2009). Även hårbortfall, lågt blodtryck och kroppsbehåring är exempel på symtom som kan uppkomma (a a). Alla respondenter tog upp många fysiska symtom som en person med anorexia nervosa kan få, däremot var det få som uppmärksammade de
psykiska symtomen. Svaren vi fick på frågan om psykiska symtom hos en person med anorexia nervosa var det som tas upp i citaten nedan.
”Psykiska är ju ångest och nedstämdhet eller depression.”(Kurator 2)
”Sen påverkar det även psykiskt, att dom inte mår bra, att dom blir depressiva och mår jättedåligt.”(Skolsköterska 4)
Det är av stor vikt att elevhälsovården vet vilka symtom och vilka tecken som en person med anorexia nervosa visar för att upptäcka det så tidigt som möjligt (Bergström, 1995). Det går att tolka respondenternas svar som om de har en relativt god kunskap gällande symtom vid anorexia nervosa.
Oklara orsaker
Många av respondenterna poängterar att anorexia nervosa endast är ett symtom och ett uttryck för att något annat är problematiskt i deras liv. Orsakerna till att en person utvecklar anorexia anser respondenterna skiljer sig från person till person. Respondenterna är överens om att det är viktig att se till hur personen mår och verkligen se till vad det är som har orsakat att det brutit ut.
”Jag tror det finns många olika orsaker till det och det är ju väldigt
individuellt. /.../ Att känna till att anorexia för mig det är lösningen på andra problem, det är inte anorexian i sig som är problemet, utan det är ett symtom på att man mår dåligt på andra sätt.”(Kurator 2)
”Jag kan tänka att det kan vara olika också från individ till individ. /.../ Det är ju svårt att veta därför att jag tror lite grann att utvecklar man inte
anorexia, att det bottnar i något annat. Om dom inte utvecklar en anorexia så kanske man utvecklar något annat beroende.”(Kurator 4)
Det finns några orsaker som är mer förekommande än andra gällande uppkomsten av anorexia nervosa, även om orsaken till varför det uppkommer är oklar
(Eriksson & Carlsson, 2001) Orsaker som är mest förekommande är bland annat en problematisk hemsituation, medias påverkan samt att personen har låg
exempelvis depression är en utlösande faktor till att en person utvecklar anorexia nervosa (a a). Alla respondenterna påpekar även att orsakerna kan vara många och att det ofta är svårt att veta vad som orsakar det.
”Det är säkert så olika orsaker till varför man utvecklar anorexia säkert, men det finns ju ändå vissa tecken som stämmer rätt så överrens med
flickorna.”(Skolsköterska 2)
I citatet ovan ser vi hur skolsköterskan endast talar om flickor i förhållande till anorexia nervosa, detta gör även många andra av respondenterna. Vi människor konstruerar vår verklighet genom sociala processer (Mattsson, 2010).
Majoritetens definition av verkligheten blir det vi människor uppfattar som normalt (Holmberg, 2005). Mannen utgör normen i samhället och anses ha mer makt än kvinnorna. Detta leder även till att de flesta anser att männen har högre status än kvinnorna i samhället och kvinnorna ses därför som det svaga könet. Vi människor ser detta som normalt och naturligt istället för att ifrågasätta varför det ser ut på detta sätt (a a). Personer som har en fullständig funktionsförmåga anses vara samhällets ”normat” (Grönvik & Söder, 2008). Det är bevisat att anorexia nervosa är mest förkommande hos det kvinnliga könet (Ottosson, 2009). Att vara både flicka och funktionsnedsatt kan ur ett intersektionellt perspektiv tolkas som en avvikelse från mannen som norm och ”normaten”. På så sätt även från det som anses normalt och naturligt i samhället. En tolkning av
skolsköterskans sätt att uttrycka sig på kan vara att hon är påverkad av dessa normer och därför endast uttalar sig om flickor som möjliga personer till att utveckla anorexia nervosa.
Det manliga könet ses som det normala och det är även männen som har makten att definiera hur män och kvinnor ska vara (Holmberg, 2005). Det är inte ovanligt att kvinnor har ett behov av en ökad självkänsla. Ett tillvägagångssätt för att öka kvinnors makt i samhället kan vara att öka självkänslan (a a). Detta kan tolkas som att flickor med en lägre självkänsla har ännu svårare att öka sin makt. Det kan antas att kvinnor som har mindre makt samt låg självkänsla lättare kan utveckla någon form av funktionsnedsättning, exempelvis anorexia nervosa. Många av respondenterna påpekar att en bidragande faktor till att utveckla anorexia nervosa kan vara en låg självkänsla.
”Jag tror att det är många olika faktorer som spelar in, alltså jag tror att alltså framförallt så tänker jag att det handlar om en låg självkänsla och det kan ju finnas många anledningar till det.”(Kurator 1)
”Ja, det kan ju finnas många orsaker. Det kan finnas enorma många orsaker, självkänslan, den har man ju med sig hela livet alltså så här.”(Skolsköterska
4)
Den övervägande faktorn till att ungdomar vill minska i vikt är att de försöker förbättra sin självkänsla (Ottosson, 2009). Det är mer förekommande att det är flickor som bantar medan pojkar hellre utövar styrketräning för att gå ner i vikt. När en person lyckats gå ner i vikt skapas ofta en känsla av tillfredställelse och samtidigt en känsla av att passa in i tillvaron (a a).
Alla respondenter har någon gång i sitt arbete stött på en person som lidit av anorexia nervosa och de flesta har idag aktuella fall på skolorna. Många berättar att det oftast finns en problematisk hemsituation i de fall som de stött på. De anser att det kan bero på att föräldrarna är fokuserade på vikt och träning hemma och barnet tar efter deras beteende. Det kan även bero på andra problem i hemmet som barnet har svårt att hantera. Några poängterar också att kompisar och nätverket runt omkring kan påverka att en person utvecklar anorexia nervosa.
”Att man har haft en otrygg barndom på grund av olika faktorer som gör att man blir lite labil som person. /…/ Men även självklart förhållandena hemma, dom har ju, många av dom jag har kommit kontakt med visar ju sig ofta att mamman bantar. Man har en syster som håller på mycket med vikt. Det är mycket fokus kring just vikt och mat hemma och även kompisar.”(Kurator 2) ”Sen är det ju påverkan från kanske en mamma kanske som är väldigt fixerad vid sin egen kropp och så, det påverkar ju också. Sen är det ju påverkan på kompisarna emellan.”(Skolsköterska 4)
”Alltså det tror jag man får redan från tidig barndom hemma, jag har inget belägg för det, men jag tror det är lite genetiskt vad man har med sig, hur man vill styra upp saker och litegrann på uppfostran hemifrån. Det kan säkert finnas någon hemma, mamma eller pappa som man har med sig
det.”(Skolsköterska 5)
I olika sociala sammanhang skapar vi människor våra tolkningar om verkligheten (Mattsson, 2010). I sociala forum delar människor med sig av tolkningar och erfarenheter som till sist bli våra sanningar. I alla sociala sammanhang blir vi människor ständigt påverkade av varandra (a a). Respondenternas beskriver olika hemsituationer som en bidragande orsak till att en person utvecklar anorexia nervosa. Dessa hemsituationer kan tolkas som sociala forum som ständigt har stor påverkan på ungdomarna. Föräldrar och vänner kan i dessa forum dela med sig av sina erfarenheter och tolkningar. Exempel på detta kan vara, som nämns i citaten ovan, att deras synsätt på mat, bantning och träning inte är hälsosamt. Detta kan i sin tur innebära att en person tar dessa erfarenheter och tolkningar till sig och gör dem till sina egna sanningar. Detta kan sedan i värsta fall leda till en utveckling av anorexia nervosa.
En skolsköterska understryker vikten av att få en positiv uppmuntran hemma samt att middagen är en samlingspunkt som ska betraktas som något positivt. Detta kan vara ett exempel på ett socialt forum som påverkar på ett annat sätt. Vilket i sin tur kan leda till en annan utgång än utvecklandet av anorexia nervosa.
”Klart, det är fortfarande många som äter gemensamma måltider hemma men det är väldigt många som inte gör det, det tycker jag är väldigt synd. För att man missar väldigt mycket av det här vanliga skit snacket. Hur har det varit? Hur har det gått? Vad hände då? Hur är det med den kompisen? Alltså det är, för att jag tror också att det är jätteviktigt att man ser varandra, och att man kan säga till sitt barn också att- åh vad du är söt.”(Skolsköterska 5)
Mattsson (2010) framhåller i sin bok Intersektionalitet i socialt arbete att en persons position i samhället påverkas av vilken inkomst, förmögenhet och
konstruerat och upprätthålls genom sociala processer. Det är inte ovanligt att vi människor förknippar högpresterande personer med en högre position i samhället (a a). Många av respondenterna anser att personer som utvecklat anorexia nervosa ofta är högpresterande.
Det är ju ofta det här att det är väldigt högt presterande flickor, duktiga flickor /.../ Det finns ju inget belägg för att en viss familj eller en viss sorts flickor, men det, högpresterande flickor är väl det vanligaste man
ser.”(Skolsköterska 2)
I citatet ovan nämner skolsköterskan att hon uppfattar det som vanligt att personer som utvecklar anorexia nervosa är högpresterande flickor. Könsmaktordningen ger män mer makt än kvinnor (Holmberg, 2005). På så sätt reglerar även männen kvinnornas möjligheter och val de har tillgång till (a a). Att prestera högt som flicka kan ur ett intersektionellt perspektiv tolkas som en möjlighet att kunna styra över sig själv, få mer makt och en bättre ställning i samhället. Denna strävan efter att prestera högt kan även tolkas som en ständig press över att uppnå något personen inte är.
Det finns olika faktorer som kan påskynda utvecklingen av anorexia nervosa (Eriksson & Carlsson, 2001). Det faktorerna har gemensamt är att de ger känslan av stress. Några av dem kan vara dåliga familjeförhållanden och krav på att klara av skolan (a a). I citatet nedan syftar skolsköterskorna på att en orsak till anorexia nervosa kan vara den ständiga pressen som finns.
”Sen är det ju stress och press och allt detta här, hur duktig man ska vara och sådant påverkar ju också.”(Skolsköterska 4)
”Jag tror samtidigt att det är oerhört stressande att man inte kan få en självbild av att jag är faktiskt bra som jag är.”(Skolsköterska 1)
”Högpresterar i skolan och då brukar vi vuxna vara jätteglada.”(Kurator 3)
Citatet av kuratorn kan tolkas som att hög prestation förknippas med nöjda vuxna, vilket i sin tur kan tolkas som en socialt konstruerad norm i samhället. Att prestera högt kan utifrån denna norm betraktas som någonting positivt. Blir detta en
konstruerad sanning för allmänheten kan det kanske vara lätt att blunda för anledningarna bakom den höga prestationen. Den höga prestationen kan grunda sig i ett stort kontrollbehov som i sin tur är ett psykiskt symtom vid anorexia nervosa (Bergström m fl, 1995). Många respondenter anser att personer med anorexia nervosa har ett behov av att kontrollera sin tillvaro och framförallt sitt matintag.
”Det finns så väl barn och ungdomar och vuxna som känner vanmakt med sitt liv och inte kan kontrollera sin livssituation så dom är försatta, kanske på grund av oss vuxna många gånger också, och då blir maten ett sätt att jag har i alla fall något jag kan kontrollera.”(Kurator 3)
”Man måste vara sådan kontrollfreak. Oftast har dom killarna och tjejerna lite så noga att dom kommer i tid, dom sköter det, dom fixar sina läxor, överambitiösa, dom ska ha koll på alla kompisar och alla kompisarna kanske inte står ut med dom för dom är så himla kontrolliga.”(Skolsköterska 5)
