Nya tider efter #metoo
En kvalitativ textanalys av hur Aftonbladet förändrat sitt fokus efter #metoo
New times after #metoo
A qualitative text analysis of the ways in which Aftonbladet has altered its focus after #metoo
Emelie Nordlund och Viktor Algurén
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap
Kandidatuppsats 15 hp Examinator: André Jansson HT 2019
26 mars 2020 77 sidor
Förord
Denna uppsats har författats av Emelie Nordlund och Viktor Algurén. Genom arbetet har vi båda varit lika delaktiga i engagemang, tid, ansvar och skrivit alla uppsatsens delar gemensamt.
Vi vill tacka vår handledare Eva Kingsepp som engagerat sig och stöttat oss på vägen genom skrivandeprocessen.
Sammanfattning
Nya tider efter #metooEn kvalitativ textanalys om hur Aftonbladet förändrat sitt fokus efter #metoo
Som tidningskonsument möts man dagligen av artiklar som journalister och redaktörer väljer utifrån sin syn på fakta. De har filtrerat bland material för att sedan presentera den verklighet i ord, text, bilder ur det perspektiv de önskar att vi konsumenter ska betrakta som fakta. Baserat på olika teoretiska grunder har medierna makten att styra vad det är vi ska tycka något om samt makten över att gestalta nyheter ur journalistens perspektiv.
I studien analyseras 16 artiklar tagna från Aftonbladets webbtidning där kvinnor utsatts för våldsbrott. Materialet har analyserats med hjälp av metoden diskursanalys samt att det empiriska materialet kopplats till teorierna dagordnings-, gestaltnings-, och diskursteorin samt
journalistisk autonomi. Syftet med vår studie är att presentera eventuella skillnader i Aftonbladets framställning av kvinnor som utsatts för våldsbrott före och efter #metoo. Syftet besvaras genom frågeställningen: Hur representeras våldsbrott mot kvinnor omskrivna i/av Aftonbladet före och efter #metoo?
I studien besvaras både syfte och frågeställning samt att resultatdelen visar på skillnader i framställningen av artiklar före och efter #metoo. I jämförelsen mellan tidsperioderna gjordes upptäckten att våldsbrott mot kvinnor rapporteras med större journalistisk engagemang genom mer informativa texter efter att kampanjen #metoo uppdagades i Sverige. Allra störst skiljer sig rubriksättningarna åt då artiklarna efter #metoo är mer informerande och ger läsaren ofta en bra inblick i vad hela artikeln handlar om. Förhoppningsvis skapar en transparent rapportering av liknande händelser en positiv effekt på ett rådande samhällsproblem genom att läsaren förstår allvaret och kan hjälpa upproret #metoo att fortsätta arbetet för utsatta kvinnor.
Nyckelord: #metoo, brott, dagordning, gestaltning
Abstract
New times after #metoo
A qualitative text analysis of the ways in which Aftonbladet has altered its focus after #metoo
Newspaper consumers are daily confronted with articles chosen by journalists and editors based on their view of facts. They have screened information in order to present the reality in words, text, images and the perspectives they wish us consumers should consider facts. Journalists do not decide what opinions we should have but rather what we should have opinions about.
The present study analyzed 16 articles retrieved from Aftonbladet webmagazine involving cases of abuse against woman. The information was analyzed with discourse analysis, and the empirical data was related to the theories agenda-setting-, framing-, and discourse theory and
journalistic autonomy . The aim of our study is to present possible differences in the way Aftonbladet presented articles before and after #metoo. The question statement derived from our aim is: How is violent crime against woman presented in Aftonbladet before and after #metoo?
The present study responds to both aim and question statements. The results show that there are differences in the presentation of articles before and after #metoo. The comparison of time periods revealed that violent crime against women were reported with greater journalistic commitment by the use of more informative texts after the #metoo campaign was initiated. The greatest difference pertained to the headlines where the articles after #metoo appeared to be more informative and often giving the reader good insight into what the whole article is about. The practice of transparently reporting similar events will hopefully have a positive effect on contemporary societal challenges by giving the reader insight into the seriousness of the matter while helping the uprising #metoo to continue working for women in vulnerable positions.
Keywords: #metoo, crime, agenda-setting, framing
Innehållsförteckning
1.0 Inledning 7
1.1 Bakgrund och problembeskrivning 8
1.2 Syfte 9 1.3 Frågeställning 10 1.4 Avgränsningar 10 1.5 Centrala begrepp 10 1.5.1 #Metoo 10 1.6 Disposition 10
2.0 Tidigare forskning och teori 12
2.1 Tidigare forskning 12
2.1.1 Dagordningsfunktionen 12
2.1.2 Hur svenska medier gestaltar #metoo 13
2.1.3 Medier och brott 14
2.1.4 Genus 16
2.1.5 Män och kvinnor i medier 16
2.2 Teori 18 2.2.1 Dagordningsteorin 18 2.2.2 Gestaltningsteorin 19 2.2.3 Diskursteorin 20 2.2.4 Journalistisk autonomi 21 3.0 Metod 23 3.1 Hermeneutik 23 3.2 Kvalitativ textanalys 23 3.3 Diskursanalys 24
3.4 Syntagm och paradigm 25
3.5 Urval / Empiriskt material 26
3.5.1 Kriterier för val av artiklar 27
3.6 Tillvägagångssätt 27
3.7 Validitet, reliabilitet och metodkritik 30
3.8 Forskningsetik 31
4.0 Resultat och analys 32
4.1 Inledning 32 4.2 Diskursanalys 33 4.2.1 Inledning bildserier 33 4.2.2 Bildserie före 33 4.2.3 Bildserie efter 34 5
4.2.4 Sammanfattning bildserier 35 4.2.5 Inledning videoinslag 35 4.2.6 Videoinslag före 35 4.2.7 Videoinslag efter 36 4.2.8 Sammanfattning videoinslag 37 4.3 Diskursanalys på makronivå 38 4.3.1 Tematisk struktur 38 4.3.2 Inledning huvudtema 38 4.3.3 Huvudtema före 38 4.3.4 Huvudtema efter 42 4.3.5 Sammanfattning huvudtema 45 4.3.6 Inledning undertema 46 4.3.7 Undertema 46 4.3.8 Sammanfattning undertema 50 4.3.9 Schematisk struktur 51 4.3.10 Inledning huvudrubriker 51 4.3.11 Huvudrubrik före 52 4.3.12 Huvudrubrik efter 53 4.3.13 Sammanfattning huvudrubriker 53 4.4 Diskursanalys på mikronivå 54 4.4.1 Inledning mikroanalys 54 4.4.2 Mikroanalys före 54
4.4.3 Syntagm och paradigm - huvudrubriker före 56
4.4.4 Mikroanalys efter 57
4.4.5 Syntagm och paradigm - huvudrubriker efter 60
4.4.6 Sammanfattning mikroanalys 60
5.0 Slutsats och diskussion 62
5.1 Slutsats och diskussion 62
5.2 Brister i undersökningen 66
6.0 Framtida forskning 67
7.0 Implikationer för samhället och yrkesliv 68
Referenser 69
Bilagor 73
Tabeller 76
1.0 Inledning
I detta inledande kapitlet presenteras först och främst bakgrund och problemområde till studien. Stycket kommer även gå igenom de frågeställningar som använts för att besvara studiens syfte samt introducera centrala begrepp, avgränsningar och uppsatsens disposition.
Nyhetsmedier fyller en viktig roll i dagens samhälle då de till stor del är den vägen vi människor får vår kunskap genom. Tidningarna slåss om landets läsare och branschen är i ständig förändring. Faktum är att 80 procent av landets internetanvändare (16+ år) någon gång under året är i kontakt med en digital dagstidning och hela 39 procent av dessa har kontakt med en digital dagstidning dagligen (Internetstiftelsen, 2019). Man talar mycket och ofta om mediernas makt och ansvar i samhället då medierna bland annat har som roll att granska makthavare samt att vara kunskapsproducerande. Medierna fungerar som en källa med information till alla i landet och i vissa fall kan de också användas som verktyg för att skapa opinion och opinionsbildning. Mediernas mäktighet skapar lätt effekt på samhällsmedborgaren vilket också kan fälla avgörande i hur någon tänker (Strömbäck, 2014).
En av de allra viktigaste och största frågorna de senaste åren har varit #metoo och dess påverkan samt efterverkan på samhället. Journalistens roll som informatör till svenskarnas ögon och öron har kanske aldrig varit viktigare än den är idag. Speciellt inte eftersom #metoo slog ner som en ofiltrerad bomb via sociala medier och skapade både uppror, åsiktskorridorer och folkdomstolar utom kontroll (Møller & Askanius, 2019). Journalisterna bör därför ha en viktig roll att både sortera och filtrera all information för att delge läsarna en så korrekt beskrivning som möjligt av ett samhällsproblem likt #metoo.
Ester Pollack (2001), som är en av landets mest framstående professorer inom journalistik, beskriver i sin doktorsavhandling att medier och brott är ett oskiljaktigt par där båda är beroende av varandra. I vår studie är syftet att undersöka relationen mellan medier och #metoo genom att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet beträffande övergrepp mot kvinnor. Kanske får vi uppfattningen att medier och #metoo är ett oskiljaktigt par likt Pollacks summering av dåtidens samhällsdebatter om medier och brott.
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
Nyheter och medier förser dagligen oss människor med information förmedlad och filtrerad utifrån deras perspektiv vilket varje enskild människa läser av genom sitt perspektiv. Det faktum att medierna enligt olika perspektiv har en påverkan på människan är högst intressant för vår studie då det finns en viss konsekvens av en påverkan. Dels positiva aspekterna som när exempelvis medborgarna är i behov av att få information när något viktigt händer. Informationen behöver då spridas snabbt samt vara avskalad, objektiv och sanningsenlig så endast det som är mest relevant når personen. Det är av vikt för mottagaren att förses med information om exempelvis krigslarm, gasläckor eller någon form av naturkatastrof, frågor samhället är överens om är relevant för vår trygghet och säkerhet. Det råder konsensus om att det är av högsta vikt och behöver nå en viss mängd människor snarast möjligt. Ytterligare en av många fördelar kan vara att individen håller sig uppdaterad om annan samhällsnyttig information och blir på så vis tillfredsställd vilket stärker människan och dess sociala tillhörighet (Gripsrud, 2011).
Det finns även nackdelar med spridning av information vilket kan ske när medier och framför allt tidningar inte håller sig objektiva utan snarare levererar sitt egna perspektiv rörande en viss fråga. Detta kallas i medievärlden för desinformation och kan enkelt beskrivas att en sändare avsiktligen formar sitt budskap så att mottagaren blir vilseledd (Petersson, 2014). Tidningen väljer själv vad som är viktigt genom att skala av och formulera sig utifrån sin värdering. Detta är givetvis logiskt och precis hur tidningsbranschen fungerar men det är också en fara när inte informationen förmedlas korrekt. Ett bra exempel när en journalists vinkel av en händelse både kan göra nyheten irrelevant men också oetisk var vid rapporteringen av Stureplansmorden. En av de två förövarna vid mordet hade utländskt påbrå och detta blev huvudfokuset i en händelse som efteråt skulle visa sig handla om så mycket mer. Journalisten pekades ut som en person som spred propaganda och uppgifterna var till stor del överdrivna och inkorrekta (Pollack, 2001).
Huruvida journalisten kan påverka sin läsare är historiskt sett väl utforskat men vi ställer oss frågan hur journalisten själv påverkas av yttre omständigheter likt större samhällsförändringar. Tidigare forskning på ämnet journalistisk autonomi, det vill säga journalistens självstyre, försöker ta reda på hur journalisten kan påverkas av yttre omständigheter.
Många journalister ser sig själva som fria från yttre påverkan och att de själva skriver sin text med frihet men stämmer verkligen detta? Enligt Karlsson och Örnebring (2019) är journalistens frihet nödvändig för att motverka exempelvis korruption men enligt deras studie visar det sig att journalisten ofta ofrivilligt och omedvetet påverkas av yttre faktorer likt lagar och politik. Ett intressant exempel på när Karlsson och Örnebrings forskning visar sig stämma är huruvida svenska och danska medier rapporterade beträffande #metoo när fenomenet trädde fram. Medier i Sverige valde att välkomna upproret och därmed rapportera flitigt om ämnet samtidigt som danska medier visade sig vara kritiska till #metoo och valde då att anpassa sin journalistik därefter (Møller & Askanius, 2019).
Huruvida journalisten påverkas av yttre omständigheter finns det flera åsikter om. Därför är studiens syfte att ta reda på om svenska journalister eventuellt påverkas av utomstående faktorer likt större samhällsdebatter. När #metoo blev en viral spridning i landet rapporterades det flitigt om ämnet men hur påverkade fenomenet rapportering av andra nyheter? Inför studien finns en bild av att journalister landet över påverkats av #metoo och målsättningen är därför att utforska området som i övrigt är relativt outforskat. Genom diskursanalytiska verktyg och grundlig analysstrategi kommer vi urskilja teman och fokus i Aftonbladets artiklar om fall där en kvinna fallit offer för en mans gärningar. Anledningen att vi finner detta intressant är att medier genom sin kraft och storlek kan ha påverkan på individen och dess uppfattning om brott i samhället (Pollack, 2001; Heber, 2007). Genom studien kan vi svara på hur Aftonbladet representerar våldsbrott mot kvinnor och eventuellt se om det finns skillnader på rapporteringen före och efter #metoo.
1.2 Syfte
Vi vill genom denna studie öka förståelsen för hur svenska medier rapporterar om våldsbrott mot kvinnor. Genom en kvalitativ studie vill vi utreda om #metoo förändrat Aftonbladets språk, fokus och gestaltning i sin rapportering om övergrepp mot kvinnor före och efter #metoo. Studiens syfte är att skapa en bredare kunskap om relationen mellan medier och #metoo genom att analysera Aftonbladets rapportering om fall där kvinnor utsatts för våldsbrott.
1.3 Frågeställning
Hur representeras våldsbrott mot kvinnor omskrivna i/av Aftonbladet före och efter #metoo?
1.4 Avgränsningar
Studien undersöker och analyserar artiklar tagna från Aftonbladets webbtidning. Då tillgångarna av artiklar var stora valde vi att avgränsa urvalet till endast 16 artiklar där åtta är skrivna före #metoo mellan 2015-10-01 till 2017-10-01 och åtta artiklar är skrivna efter #metoo mellan 2019-01-01 till 2019-10-02. Via en djupare analys där vi tillämpar kvalitativ textanalys som metod med avgränsning till diskursanalys utreds och besvaras studiens syfte och frågeställning.
1.5 Centrala begrepp
1.5.1 #MetooHashtaggen #Metoo startade som ett uppror när kvinnor världen över berättade om sina erfarenheter av sexuella trakasserier och sexuellt våld. Berättandet är vanligast förekommande via sociala medier men även anmälningar om övergrepp och våld har ökat. Själva upproret startade i USA redan 2006 men den tog verklig fart i Sverige hösten 2017. Syftet med rörelsen är numera att belysa det samhällsproblem vi lever i där kvinnor dagligen får utstå sexuella trakasserier och det främst ifrån män (Jämställdhetsmyndigheten, 2019).
1.6 Disposition
Vår uppsats är indelad i sju kapitel där samtliga kapitel innehåller underrubriker för att beskriva kommande stycke. Inledningsvis går kapitel ett igenom studiens bakgrund och problembeskrivning, syfte, frågeställning, avgränsningar samt en presentation av centrala begrepp och uppsatsens disposition. I kapitel två redogörs tidigare forskning samt vilka teorier vi använder i vårt analysarbete av materialet. Under kapitel tre presenteras metod och vilka analysenheter vi använder oss utav följt av urval och empiriskt material, tillvägagångssätt, analysstrategi, validitet, reliabilitet och metodkritik samt hur god forskningsetik upprätthålls.
Därefter redogör kapitel fyra resultat och analys samt kortare sammanfattningar av differenser och likheter för varje moment. Kapitel fem innefattar vår slutsats och diskussion av studien, frågeställningen besvaras samt brister i undersökningen. Till sist ger vi i kapitel sex förslag på framtida forskning för att avslutningsvis i kapitlets sju resonemang kring implikationer för samhället och yrkeslivet.
2.0 Tidigare forskning och teori
I följande kapitel introduceras tidigare forskning och de teorier som är av relevans för studien. Kapitlet kommer presentera tidigare forskning om dagordningsfunktionen, hur svenska medier gestaltar #metoo, en inblick i kopplingen mellan medier och brott, tidigare forskning om genus samt en beskrivning av den rådande balansen mellan män och kvinnor i medier. I teoridelen presenteras dagordningsteorin, gestaltningsteorin, diskursteori och journalistikens autonomi.
2.1 Tidigare forskning
2.1.1 Dagordningsfunktionen1900-talet var ett händelserikt sekel vad gäller mediernas utveckling och forskning kring deras påverkan på människan. Länge har det varit intressant för medier att försöka påverka mottagaren till en önskad tolkning och under 1900-talets andra hälft formade teoretikerna och forskarna McCombs och Shaw (1972) fram teorin om mediernas dagordning. En enkel beskrivning av funktionen är att vi människor behöver hjälp med att filtrera all information som finns tillgänglig och detta görs bäst av medierna. Dagordningsfunktionen har som syfte att förenkla och sammanfatta verkligheten till en begriplig bild för konsumenten som då vägleds genom djungeln av information. Därmed blev funktionen om dagordning ett slags konstaterande inom medieforskning att det är medierna som sitter på makten efter att forskare tidigare påstått att medierna varit maktlösa (McCombs 2006; Strömbäck, 2014).
Eftersom studiens avsikt inte är att analysera huruvida konsumenten av en journalistisk text påverkas är det heller inte i huvudsak relevant för denna studien att reda ut vad tidigare forskning sagt om dagordningsfunktionen. Vad som är relevant är att förstå att funktionen är en central del i medieforskningen och att flera forskare menar på att medierna sitter på en viss makt genom att de kan välja vad som ska skrivas och hur de ska skrivas. McCombs (2016) menar att medier idag är experter på människan och vet vilka knappar de ska trycka på för att fånga sin publiks uppmärksamhet vilket också är intressant för vår studies slutsats samt framtida forskning.
2.1.2 Hur svenska medier gestaltar #metoo
Gestaltning kan ses som ett berättande uttryck för att visa, ge mening och information åt något. Vid gestaltning vill man förmedla en specifik händelse/bild på ett konstruktivt och strukturerat sätt för att mottagaren utifrån sin upplevelse kan tolka informationen till en helhet och dra sin slutsats av vad som förmedlats (Shehata, 2019).
I slutet av 2019 släpptes en undersökning framtagen av Nordicom och Göteborgs universitet som säger att svenska medier valt att ta #metoo på större allvar i jämförelse med grannlandet Danmark. En intressant aspekt är att båda länderna är högt ansedda vad det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, trots detta skiljer sig enligt studien gestaltningen av #metoo i mediebevakningen avsevärt länderna emellan (Møller & Askanius, 2019).
Kortfattat presenterar studien att Danmarks mediebevakning var mer kritiska mot upproret #metoo och det var främst manliga journalister i landet som gav rörelsen en känga. Samtidigt som danska medier menade på att detta var en “olaglig folkdomstol” och “häxjakt” ansåg svenska medier att #metoo var en folkrörelse och strid mot maktstruktur och för jämställdhet. Journalister i Sverige beskrev hela upproret med flera slagkraftiga ord likt folkrörelse, revolution och rent av paradigmskifte som skulle visa till tiden före och efter #metoo (Møller & Askanius, 2019).
Møller och Askanius (2019) nämner i sin undersökning att Danmark redan på 90-talet slog fast att jämställdhet inte är ett politiskt problem, medan jämställdhetsfrågan i Sverige har fått ta plats i de offentliga debatterna. En intressant koppling här är att Sverige uppenbarligen aktivt jobbar efter det avtal man skrev under på kvinnokonferensen i Peking 1995 där man som nation beslöt att jobba för ett jämställt klimat i landet och dess medier.
Denna studie som pekar på att Sverige valt att belysa debatten gällande #metoo och att man enat försöker benämna upproret i positiva ordalag är intressant för studien. Eftersom undersökningen kommer fram till att Sverige och dess mediebevakning faktiskt omfamnar #metoo är det rimligt att tro att journalisterna till viss del förändrat sitt sätt att gestalta, lägga fokus på och formulera sig gällande artiklar där en kvinna fallit offer för våldsbrott. Vi kan med hjälp av denna tidigare forskning skapa en god förförståelse för hur svenska medier förhåller sig till #metoo samt ha med detta i beräkningen när vi analyser det empiriska materialet.
2.1.3 Medier och brott
Ett genomgående tema i studien är kopplingen mellan #metoo och hur Aftonbladet rapporterar om fall där en kvinna fallit offer för våldsbrott. Därför blir det extra viktigt att förstå relationen mellan medier och brott. Generellt har brott sedan länge engagerat medier och dess publik då nyheter om brott ofta handlar om normbrytande händelser (Johansson, 2004). Vid rapportering om brott har tidningar historiskt sett alltid valt att lägga mer fokus på gärningspersonen än den som fallit offer. Anledningen sägs vara att publiken är mer nyfikna på den med ett avvikande beteende och intresset dras ofta till förövarens bakgrund och motiv (Pollack, 2001).
Både nationellt och internationellt har problemformuleringen huruvida människors uppfattning om samhället påverkas av medierna varit väsentlig för forskningen. Svenska Anita Hebers studie Var rädd om dig!: rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress (2007) har som syfte att studera rädslan för brott med kopplingar till medier. Heber valde att intervjua personer för att skaffa sig en uppfattning om deras syn på rädsla för brott. De intervjuade uppger medier som största informationskälla gällande brott och nyheter. De skapar sin uppfattning om hur brottsligheten förefaller i samhället baserat på medier (Heber, 2007). Följaktligen är det generellt medierna som ger människor redskapen för att skapa en inställning till brott. Det är övergripande via medier vi människor tar del av samhällsproblem, politik, utrikesnyheter, klimatfrågor, kultur, sport och inte minst kriminalitet och brott.
Forskning som riktar sig mot brottsjournalistik i svensk kvällspress och hur den är uppbyggd har sett olika ut. Svenska professorn Ester Pollack har varit framträdande inom journalistikforskning och har ägnat sig åt bland annat kriminaljournalistik och kriminalpolitik. Hon jämförde exempelvis kriminaljournalistik ur flera olika perspektiv mellan åren 1915 och 1995. I Pollacks studie Medier och brott (2001) redogör hon för att artiklar om brott mot enskilda personer är allt mer vanligt förekommande i medierna. Det engagerar till läsning därför att det finns en fascination och dragningskraft till den typen av brott hos publiken. Sexualbrott mot kvinnor är ett exempel på brott mot enskild person. Pollack menar att medierna förutsätter människors rädsla för att bli utsatta för våldsbrott. Medierna utgår från att människor känner oro över att bli utsatta för våldshandlingar, och av den orsaken rapporterar de om det. Utrymme lämnas åt experter på olika områden beträffande våld och olika fenomen vilket skapar ytterligare befogenhet till kollektiv oro (Pollack, 2001). Hon talar i studien om olika perspektiv på vilken roll brottsjournalistiken har i samhället. Det första perspektiv hon presenterar är uppfattningen om
brottsjournalistik som ett hot mot lag, ordning och moral. Detta genom att glamorisera och inspirera till brott. Det andra perspektivet gör tolkningen att brottsjournalistiken återger maktens ordning. Detta genom att skapa överdriven rädsla för brott i samhället där myndigheterna är ett villkor för trygghet och säkerhet. Det tredje perspektivet uppfattar att brottsjournalistiken granskar makten för att aktivt arbeta mot maktmissbruk. Det fjärde är ett perspektiv Pollack själv väljer att anknyta sig till. Perspektivet säger att brottsjournalistik kan ses som en arena för kulturella konflikter med varierande funktioner (Pollack, 2001).
Pollack (2001) talar om brottsjournalistiken som en mansdominerad värld, där kvinnor oftare representerar offret för våldsbrott. Statistiken säger att ett av tio våldsbrott begås av en kvinna och gapet minskar för varje år (Brå, 2019). Denna typ av information är relevant för oss eftersom vi får möjlighet att omvärdera och skapa oss en ny verklighetsuppfattning om det faktiska läget.
2.1.4 Genus
Forskningen om genus är bred och det finns flera tolkningar om vad genus faktiskt är. Klart är att kön är något vi biologiskt föds med medan genus är något som formar oss genom sociala och kulturella traditioner och handlingar. Yvonne Hirdman är historikern som påstås ha presenterat genusbegreppet för svenskarna. Hon menar på att genus har en stor påverkan på flera samhällsordningar, exempelvis sociala, politiska och ekonomiska strukturer. Detta innebär att genus är starkt kopplat till makt där man främst pratar om två begrepp, genussystem och könsmaktssystem. Det senare av de två begreppen handlar om att män enligt genusnormer tas på större allvar än kvinnor. Detta främst eftersom män historiskt suttit i ledande positioner med högre löner samt länge varit ledande inom forskningsvärlden. Männens ord blir en norm samtidigt som kvinnans ord anses avvikande (Elvin-Nowak & Thomson, 2003).
Journalisterna bär ett ansvar i att kvinnor inte är representerade i samma omfattning som män i medierna. Detta i sin tur bidrar till hur vi mediekonsumenter uppfattar hur man bör vara och se ut för att få representera verkligheten. En stor del av vår föreställning om verkligheten sker genom de intryck vi får via medierna och stor vikt läggs på hur medierna framställer män och kvinnor samt vilken roll och betydelse deras erfarenheter, kunskap och närvaro har.
Medieforskning med genusperspektiv inriktar sig ofta på hur kvinnor respektive män
framställs i medier och förhållandena och maktpositionerna dem emellan. Det är fortfarande oftare leende kvinnor och allvarligare män som möter oss i medieutbudet. Varför? Är kvinnor gladare? Nej, snarare är svaret att det vid urvalsprocessen när något ska sändas/tryckas har någon makt över utbudet och därigenom även makt över hur vi konsumenter förhåller oss till den feminisering som ofta framställs i medierna (Kleberg, 2006).
Journalisterna behöver vid skrivandet av en text ha i beräkning att målgruppen är bred och publiken tolkar text olika. Några genusforskare menar att de drag som kan sägas vara typiskt manliga (målmedvetenhet) eller kvinnliga (empati) är något vi föds med medan andra anser att denna konstruktion av genus börjar byggas upp vid födseln (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003).
2.1.5 Män och kvinnor i medier
Historiskt sett är bilden av mannen och kvinnan i medier extremt olika varandra och detta har flera förklaringar. Bland annat har det i alla tider suttit fler män än kvinnor vid makten vilket gör det enkelt för männen att bestämma hur gestaltningen av respektive kön ska utformas samt vart fokuset ska läggas (Kleberg, 2006). År 1995 tog FN i samband med en kvinnokonferens i Peking fram en jämställdhetsplan som 187 länder skrev under att arbeta efter jämställdhet. En av många frågor gällde ökad representation av kvinnor i medier. Detta eftersom kvinnor utgör hälften av jordens befolkning men förekommer till skillnad från männen endast vid knappt en fjärdedel av det globala nyhetsflödet. Siffran i Sverige säger att kvinnor syns vid ungefär en tredjedel av det svenska nyhetsflödet så även om siffran är bättre bör det ske ytterligare en förbättring eftersom denna siffran varit oförändrad sedan 1990-talet (Utrikesdepartementet, 1997). Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning är osynlig och underrepresenterade vilket gör bilden skev mot hur samhället egentligen är. Enligt vissa forskare framställs kvinnan genom förklenande och förminskande egenskaper samtidigt som mannen byggs upp via en förstorande och förhärligande bild. Detta påverkar indirekt läsaren som bildar sig en egen uppfattning av verkligheten där männen på sätt och vis är hjältar och kvinnor undermåliga männen (Kleberg, 2006).
Detta levande system där kvinnan står i skuggan av mannen i medievärlden skapar givetvis en typ av framställning och gestaltning av de båda. Varje enskild journalist har sin syn på frågan huruvida mannen och kvinnan ska omnämnas i medier och det påverkar såklart resultatet av texten. Men det stannar inte där. Tidningarna som likt övriga medier bör förhålla sig till Peking-avtalet behöver även tänka på att anpassa texten efter läsarens huvud och verklighetsbild
för att fånga läsaren. Detta kan göra rapporteringen komplex då journalisten slits mellan flera olika intressen och perspektiv. En läsare som sitter på en hel bank med fördomar, förväntningar och stereotyper som önskar bekräftas för att inte tappa intresset kräver en läsning som passar dennes verklighetsuppfattning (Kleberg, 2006).
För vår del är denna tidigare forskning relevant på flera sätt. Relationen mellan kvinnor och män genomsyrar hela studien då mycket handlar om #metoo, jämställdhet, dagordningsteorin och gestaltningen som görs för att lyckas locka publiken till läsning. Samtidigt som journalisten och journalistiken i stort ska försöka hållas oberoende. Alla dessa vinklar och perspektiv bär vi med oss genom studien då de gör det enklare att tolka artiklarna och ha förkunskap om den rådande diskurs artiklarna förmedlar.
2.2 Teori
Studien kommer stödjas av de teorier som är mest lämpliga som analys- och diskussionsredskap för att besvara syfte och frågeställning. Följande del av kapitlet ska presentera och motivera de valda teorierna samt skapa en bättre förståelse för läsaren hur de utformats.
2.2.1 Dagordningsteorin
Begreppet dagordningsteori, vilket innebär att medierna bär makten över vilka frågor som ska prioriteras i pressen, beskrivs i Maxwell E McCombs och Donald L. Shaws studie The Agenda-Setting Function of Mass Media (1972). Teorin kom till eftet att McCombs och Shaw studerade massmedias rapportering under presidentvalet i USA år 1968. Syftet med studien var att utforska huruvida opinionen utvecklades och studera vilka frågor som var mest framträdande. Utfallet visade att mediernas val av de mest framträdande frågorna kom att spela avgörande roll för opinionen. Medierna besitter makten att utse vilka frågor som den allmänna debatten ska rikta in sig på, det är följaktligen mediernas dagordningsfunktion (McCombs & Shaw, 1972). Med andra ord kan medierna styra sin publik genom att uppmärksamma de frågor medierna själva prioriterar vilket leder till att publiken anser frågorna extra viktiga. Denna teori kom senare att kunna generaliseras på andra samhällsfrågor än de politiska, publiken tenderar att ta till sig mediernas fokus och uppfattar mediernas agenda som viktig (McCombs, 2006).
Dagordningsfunktionen är en modell för att urskilja journalistikens roll i samhället och den kan delas upp i två nivåer. Sedan deras studie publicerats har dagordningsteorin legat till grund för mer forskning och den står sig än idag som en populär beskrivning av mediernas dagordning. Teorin grundar sig i att medierna väljer vilka samhällsproblem vi konsumenter får ta del av och detta är nivå ett i teorin. Medierna avgör inte enligt teorin vad vi ska tycka eller känna utan de avgör vilken fråga vi ska tycka eller känna något inför. Medierna väljer vilka samhällsfrågor som ska stå i fokus för dagen vilket vi konsumenter läser och därefter tycker något om. Vänder man på resonemanget innebär det att publiken tenderar att inte bry sig särskilt mycket om de frågor medierna inte lyfter fram (McCombs, 2006).
Den andra nivån i dagordningsteorin kompletterar nivå ett men den sträcker sig något längre. Förutom att medierna påverkar publiken om vilka frågor man ska tycka något om kan de även forma sin medierapportering till hur vi människor ska uppfatta de frågor, personer eller
situationer de rapporterar om. Denna nivå är besläktad med gestaltningsteorin som McCombs också menar är en del av dagordningsteorin, ett påstående andra forskare är kritiska mot. Genom nivå två kan medierna forma sina budskap genom vissa framställningar eller förstärkningar som då skapar visuella bilder i huvudet på läsaren och därmed enklare når personens känsloregister. Därmed inte sagt att all publik är lika mottaglig för de två nivåerna utan kritiker i samhället menar på att denna typ av informationsspridning är högst strukturerad och kan uppfattas som påtvingad (McCombs, 2006; Shehata, 2019).
Ester Pollack beskriver i sin studie medier och brott (2001) att dagordningsteorin länge engagerats i frågor vid politiska val. Likväl har teorin öppnat upp intresset för rangordningen av de framträdande frågorna. Pollack (2001) redogör hur agenda-setting (dagordningsfunktion) har utvecklats till en modell vars uppgift är att urskilja rangordningen av utmärkande egenskaper i frågor och vilka perspektiv frågorna tillskrivs. Undersökningar av mediernas dagordning har av den orsaken modifierats och utvecklats till att granska vilka särskilda ämnen medierna framhåller. Uppmärksamheten har länge riktats mot mediernas och allmänhetens relation till varandra i fråga om agenda. Pollack (2001) menar på att institutioner likt stat och rättsväsende har agendor som påverkar medierna vilket är intressant då medierna har ett ideal att hållas oberoende från yttre påverkan.
Att tillämpa dagordningsteori till ett analysarbete av nyhetsmedier innebär att urskilja journalistens fokus och se vilka individer som får övervägande utrymme på dess agenda (Shehata, 2019). Vår studie kommer frekvent luta sig mot dagordningsteorin vid analysarbetet och framtagandet av mediernas agenda.
2.2.2 Gestaltningsteorin
Begreppet framing (gestaltning) har återkommande använts i forskningsstudier av bland andra Gaye Tuchman. Begreppet frame är ekvivalent med ett fönster mot verkligheten, definierar Tuchman (1978) i sin studie Making News (Shehata, 2019). Nyheter är således genom gestaltning ett fönster mot verkligheten för människor vilka alla kan se genom fönstret med olika förutsättningar. Den är ingen objektiv återgivning av omvärlden. Tuchmans begreppsförklaring har legat till grund för flertal studier inom journalistikforskning. Definitionen av begreppet har likväl utvecklats och över tid fått fler än en precisering. Entman (1993) har bidragit med en definiering av begreppet som menar att gestaltningar handlar om urval, uppmärksamhet,
definition och problemformulering (Shehata, 2019). Det förekommer olika avgränsningar av gestaltning vilka är viktiga att skilja åt. Det finns individuella gestaltningar som hjälper oss förstå omvärlden med att strukturera våra associationer och mediegestaltningar som yttrar sig i medieinnehåll. På samma sätt som man med dagordningsteorin vill ta reda på exempelvis vilka olika agendor nyhetsmedierna har, vill man med gestaltningsteorin ta reda på nyhetsmediernas olika gestaltningar. Det går alltid att urskilja gestaltningar inom nyhetsjournalistiken, ibland är det medvetna gestaltningar som journalisten valt och ibland inte. Man delar vanligtvis upp gestaltningar i dels politiska gestaltningar, dels generella gestaltningar. När en journalist gestaltar konflikter i samhället handlar det om vilka argument och vilka källor som får företräde. Tillika hur värdeladdade ord används. Nyhetsrapportering oavsett ämne innefattar generella gestaltningar. Och att gestaltningar ser olika ut beror på medielogiken, följaktligen vilka normer och värderingar som finns inom en nyhetsorganisation (Shehata, 2019). Medierna besitter makten av vilka samhällsproblem vi ska ta del av och hur de gestaltas.
Teorin om mediernas gestaltning fokuserar inte på vad exempelvis journalisten i en nyhetsartikel väljer att lägga fokus på, den fokuserar på framställningen av det journalisten väljer att lägga fokus på (Shehata, 2019).
2.2.3 Diskursteorin
För att enklast beskriva begreppet diskursteori behövs en närmare inblick i dess historia och kopplingen till diskursanalys. Socialkonstruktivismen är namnet på flera olika teorier och det är också här diskursanalysen har sin grund. Diskursanalysen menar att språket är vägen till skapandet av diskurser som vi därefter tolkar och försöker begripa för att i sin tur förstå verkligheten oeh dess beståndsdelar (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).
Diskurs betyder rakt översatt talad kommunikation eller en modernare variant är debatt. Vissa forskare, bland annat Foucault, menar på att det är meningslöst att dividera huruvida verkligheten endast innehar en sanning när detta är omöjligt att svara på. Han är en framstående teoretiker som lagt grunden för diskursteorin även om begreppet påträffas inom forskning långt tidigare. Foucault säger att det inte går att finna en sann bild av verkligheten utan det är via språket vi lär oss att tolka diskursen och därefter skapar oss en bild av vad som är sant eller inte enligt tolkaren (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Han beskriver diskurs som talet eller diskussionen om något, som genererar till termer som exempelvis migrationsdiskurs, vårddiskurs
eller samhällsdiskurs (Gripsrud, 2011).
En annan teoretiker, Fairclough (1995), menar att diskursen är en social överenskommelse som är kollektivt formad. Fairclough intresserar sig för språket inom diskurser (Fairclough, 1995). I den här studien gör vi kopplingar till Foucaults begreppsförklaring. Diskurs är diskussionen och talet kring något (Thurén, 2007). Med hjälp av denna syn av teorin kan vi enklare se huruvida språket förändrar diskursen. Teorin kommer att kopplas till de sammanfattningar som görs i analysen.
2.2.4 Journalistisk autonomi
Teorin om journalistisk autonomi hänvisar till två idéer. Den första idén menar att enskilda journalister ska kunna utöva sitt arbete utan påverkan från andra aktörer i samhället likt politiker eller företagsledare. Den andra är att journalistik som samhällsinstitution ska vara fri från utomstående inflytande från andra samhälleliga institutioner likt politik eller företag. Autonomi kan enkelt översättas till frihet från inflytande eller ordet oberoende som är vanligt i våra svenska rikstäckande tidningar (Karlsson & Örnebring, 2019).
I Karlssons och Örnebrings artikel om journalistisk autonomi görs det klart att denna typ av journalistik är nödvändig ur ett liberalt politiskt perspektiv för att skapa en frihet för journalisten i det offentliga sammanhanget samt motverka exempelvis korruption eller externa påtryckningar. Journalistiken som institution behöver hållas oberoende för att upprätthålla sin demokratiska roll. Hålls den inte fri från påverkan från utomstående aktörer förlorar den också sitt syfte och sin funktion i det offentliga rummet. En oberoende journalistik behövs för att erbjuda medborgarna den dagliga samhällsinformation fri från korruption eller annan påverkan
(Karlsson & Örnebring, 2019).
En intressant tanke kring ovanstående rader är om svensk journalistik är fri från påverkan. Jämställdhet som i Sverige är en politiskt bunden fråga debatteras ofta i svenska medier och när #metoo dök upp valde svenska medier att omfamna fenomenet och flitigt rapportera om fallen. Är dessa debatter och journalistiska texter oberoende från yttre påverkan eller finns det en politisk agenda som lyckas påverkas journalisterna när de skriver och debatterar. Karlsson och Örnebring (2019) menar på att journalister omedvetet blir påverkade från yttre aktörer likt stat, rättsväsende, företag och målgrupp.. Dels eftersom journalisten enligt lag måste anpassa sin text efter vissa etiska riktlinjer samt att de också kan behöva förhålla sig till företagets egna policys eller ekonomiska tillgångar som gör att friheten minskar. Journalisten kan
även påverkas av större händelser i samhället likt upproret #metoo vilket gör att friheten sätts inom vissa gränser. Vanligt är dock att journalister i västvärlden själva ser sig som oberoende och att de har frihet, intressant är om journalisterna då menar frihet inom vissa gränser.
Karlsson och Örnebrings (2019) studie kommer vara till nytta vid studiens resultat och slutdiskussion då denna bidrar till förståelse hur svensk journalistik är i ständig förändring genom yttre påverkan.
3.0 Metod
I kommande kapitel beskrivs och motiveras studiens metodval samt andra viktiga verktyg som varit till användning. Analysen är gjord med kvalitativ textanalys där diskursanalys varit bäst lämpat för att besvara studiens frågeställning. Kapitlet går även igenom varför semiotikens syntagm och paradigm kommer till användning samt metodkritik. Avslutningsvis presenteras urval av empiriskt material, tillvägagångssätt samt en beskrivning av validitet och reliabilitet.
3.1 Hermeneutik
Hermeneutik betyder tolkningslära och denna metodlära har hjälpt oss att läsa av det empiriska materialet. Att förstå en text kan utan en djupare analys uppfattas vara enkelt och okomplicerat men sanningen är dock en annan. Vid tolkning av en text krävs förståelse till de element texten är uppbyggd på, annars blir den snabbt obegriplig. Texten får en mening först när den kommer i kontakt med sin mottagare och dennes förståelse till textens alla bitar. Hermeneutiken menar på att man som mottagare av en text behöver förstå de små delarna för att också förstå helheten precis som man genom helheten förstår de små delarna (Gadamer, 1997) .Vid tolkningen av materialet kan förförståelse och förväntningar påverkas och därefter omvärderas vilket kan leda till nya värdefulla insikter. I studien har vi nyttjat denna tolkningslära.
3.2 Kvalitativ textanalys
Studiens syfte har varit att granska och analysera 16 artiklar presenterade i textformat genom metoden kvalitativ textanalys, vilken är bäst lämpad för att besvara vår frågeställning (Østbye, Knapskog, Helland & Larsson, 2004). Genom metoden har det varit enkelt att nå djupet i texten och den latenta meningen från textförfattaren har framkommit. Vid en kvantitativ studie berör man mer den omedelbara och uppenbara meningen vilket vi gärna vill ta oss förbi för att verkligen ta reda på om Aftonbladets rapportering förändrats efter #metoo (Østbye et al., 2004). Ur den kvalitativa textanalysen finns det olika modeller man kan använda sig av. Denna studien har främst lutat sig mot diskursanalys men också tagit hjälp vid analys av rubrikerna av det
semiotiska begreppsparet syntagm och paradigm. Vi har genom metoden i kombination med begreppen kunnat urskilja ordval och teman, för att sedan ha undersökt dess likheter och skillnader. Relevant är att studien även har gjort en kortare notering vilka artiklar som använder videoinslag samt bildserier för att undvika risken att eventuellt viktiga detaljer försvinner som kompletterar texten och dess innehåll. Utifrån detta har vi analyserat och utvärderat vårt insamlade material och sedan besvarat studiens syfte och frågeställning.
3.3 Diskursanalys
Det finns flertalet framträdande personer bakom diskursanalys som gett sina betydande skildringar av metoden. Den lingvistikern som vi i den här undersökningen har utgått ifrån är Norman Fairclough (1995) och hans metodbeskrivning av diskursanalys. Diskursanalys fokuserar på att utforska sociokulturella processer i exempelvis nyhetsmedier. Sociokulturella traditioner är gemensamma tolkningar av vår omvärld och hur vi uppfattar verkligheten. För att utforska sociokulturella processer ifrågasätter man varför texten är uppbyggd som den är. Enligt Fairclough (1995) ställer man frågan hur texten är uppbyggd och varför den är uppbyggd på det sättet. Hur den hade kunnat utformas annorlunda (Berglez, 2013). Texter analyseras i relation till sin kontext och genom den styrande makten inom diskursen diskursen som bestämmer vad som ‘kan’ och ‘inte kan’ sägas (Fairclough, 1995). Till en följd av analyserade meningar och värderingar framkommer diskursens ideologi vilken vi oftast genom frekvent nyhetskonsumtion inte lägger märke till utan snarare ser som objektiv fakta. I ett analysarbete kan man antingen se diskursen ur ett oberoende perspektiv, eller inkluderas och utnyttja att man är en del av samhället och dess sociokultur som diskursen förorsakats i.
Peter Berglez (2013) redogör för hur ett diskursanalytiskt schema enligt Fairclough (1995) karaktäriseras, ett schema som undersökningen utgått ifrån. Vi inledde analysen med att undersöka det huvudsakliga innehållet. Detta genom att ha noterat eventuella bilder, videoinslag och annat som kompletterat artiklarna. Fairclough (1995) talar om att det finns olika nivåer av diskursanalysen som har olika intentioner. Makronivå behandlar textens övergripande egenskaper. När man talar om att göra en makroanalys syftar man till att undersöka nyhetstextens tematiska och schematiska struktur. Genom att utforska tematisk struktur av en nyhetstext tar man reda på textens huvudteman och underteman, och hur dessa förhåller sig till varandra. Målsättningen är att kartlägga en hierarkisk struktur av nyheter. Högst upp i hierarkin
är huvudtemat vilken vanligen uppfattas redan i rubrik och ingress. Huvudtemat är en konsekvens av andra, underordnade teman. Processen går att verkställa på en artikel likväl som flera artiklar. I den här studien har vi tillämpat metoden på flera artiklar. Den schematiska strukturen görs även på makronivå genom kartläggning av vad som förmedlas i rubrik. Hur lyder de resonemang som skildras och ur vems perspektiv redovisas dom. Till vad eller till vem riktar sig de aktuella resonemangen (Berglez, 2013). Som en följd av makroanalys övergår man till mikronivå och gör en mikroanalys. Mikroanalys behandlar texten på detaljnivå. Det kan vara fråga om koherens och ordval. Hur exempelvis en händelse konstrueras. Man skiljer på vad man kallar för global koherens respektive lokal koherens. Den globala koherensen innebär texten som helhet och lokal koherens betyder textens delar. För att utforska hur händelsen konstrueras ser man till relationen mellan global och lokal koherens. Även hur konsumentens förförståelse har betydelse, hur författaren tar för givet att läsaren ska förstå implicita delar av texten. Följaktligen urskiljer man information som är onödig för texten. Generellt för båda nivåerna är sociokulturell kontextualisering. Makro och mikroanalys ska hela tiden utföras i relation till sociokulturella kontextualiseringar för att se till deras förhållningssätt till särskilda ideologiska processer. Skillnaden mellan de olika nivåerna är att vid makroanalys utforskas materialets helhetsbild av händelsen, det globala. Mikroanalys ser till helheten i relation till detaljer, således som tidigare nämnt det globala i relation till det lokala (Berglez, 2013). I den här analysen har vårt huvudfokus varit att göra en grundlig diskursanalys på båda nivåer. Under mikronivå kommer vi även att involvera begreppen syntagm och paradigm genom att koncentrera oss på huvudrubriker.
3.4 Syntagm och paradigm
En text fylld med tecken och ord är för gemene man något vi lär oss i tidig ålder och som vid läsning faller naturligt att förstå. Alla dessa tecken är dock placerade i en ordningsföljd som är noggrant uttänkt för att just göra texten begriplig. Vid minsta bortfall av tecken eller ord kan en hel text få en annan innebörd än vad sändaren tänkts sig till mottagaren (Gripsrud, 2006).
Inom semiotiken finns två begrepp som hjälper oss att skapa ordning i myllret av tecken och därmed förstå textens mening. Första begreppet syntagm hjälper läsaren genom att alla tecken och ord läggs i en viss ordningsfölj. Denna följd kallas även tidsaxel eller satsföljd och den hänvisar läsaren till att läsa alla tecken i en viss ordning. Det andra begreppet i detta begreppspar
kallas paradigm. Paradigm är de valmöjligheter av ord läsaren har för att skapa en helhet i sin text. Ordningsföljden, syntagm, är viktig men även tecken- och ordval, paradigm, är avgörande för att mottagaren av texten ska förstå vad den läser. Valmöjligheten av ord brukar vara stor även om den är begränsad. Gripsrud jämför paradigm med lagerhyllor där symboliken betyder att skaparen av en text kan välja bland ord för att därefter placera in dem där de passar bäst in i en syntagm för att skapa en helhet åt läsaren (Gripsrud, 2006). Dessa begrepp har hjälpts oss att djupare analysera rubriksättningen hos samtliga artiklar. Vi finner rubriken extra intressant då det är rubriken som ska fånga publikens uppmärksamhet samt att en bra rubriksättning även lockar till läsning av hela artikeln.
3.5 Urval / Empiriskt material
Vi har valt att använda oss av endast en webbtidning för att få djup i materialet och därmed skapa goda förutsättningar till en framgångsrik studie vad gäller svenska medier och #metoo. Vi har hämtat 16 artiklar skrivna av Aftonbladets webbtidning varav åtta artiklar är skrivna före #metoo gjorde entré i Sverige samt åtta artiklar efter #metoo blev känt. Vårt val av Aftonbladets webbtidning grundar sig bland annat i att tidningen är rikstäckande vilket är högst relevant för att skapa goda förutsättningar att samla in ett brett empiriskt material. Sannolikheten att vi väljer artiklar där fallet utspelade sig på spridda platser i landet är större när tidningen är aktuell i hela landet samt att Aftonbladet som är en ledande aktörer på tidningsmarknaden använder sig av fler än en journalist gällande ämnet vilket vi ser som positivt. År 2017 blev Aftonbladets webbtidning utsedd till svenskarnas främsta nyhetskälla på nätet (Davidsson & Thoresson, 2017). Ytterligare ett argument är att Aftonbladets webb producerar fler artiklar än deras papperstidning vilket ger oss ett större utbud vid urvalsprocessen.
3.5.1 Kriterier för val av artiklar
I följande del av kapitlet redogör vi i punktform de kriterier vi utgått från när vi valt artiklar för analysen. För att undersökningens syfte ska besvaras och att studien ska uppnå hög validitet behövs en objektiv inställning i urvalsprocessen, relevant empirisk data samt en tydlig och giltig analysstrategi. Dessa urvalskriterier säkerställer att vi förhåller oss objektivt och undersöker
lämpad data för att besvara vår frågeställning huruvida representationen av våldsbrott mot kvinnor omskrivna i/av Aftonbladet före och efter #metoo förändrats.
Vi valde att göra ett strategiskt urval eftersom vår studie har för avsikt att skapa en djupare och större förståelse i ämnet. Valet av strategiskt urval innebär att vi själva valt ut artiklarna för att undvika artiklar som inte uppfyller vissa kriterier. Detta för att inte riskera att sänka studiens validitet. Kriterierna hjälper bland annat till att filtrera bort artiklar som inte är skrivna av Aftonbladet, artiklar som inte är inom ämnet för studien, artiklar som inte är tillräckligt långa eller artiklar som inte är skrivna inom de två tidsperioder vi har för avsikt att undersöka. Vi valde ut 8 artiklar utav totalt 998 stycken skrivna mellan 2019-01-01 och 2019-10-02 som ska representera artiklar skrivna efter #metoo. Och vi hämtade även in 8 artiklar utav totalt 2124 stycken skrivna mellan 2015-10-01 och 2017-10-01 som ska representera artiklar skrivna innan #metoo. Nedanför finns en punktlista med kriterierna:
Artiklarna är hämtade från Aftonbladets webbtidning:
● Sökord på Aftonbladets sökfunktion: Våldtäkt. Sortera efter senaste datum. ● Krav på artikelns innehåll: Kvinna offer och man/män förövare.
● Åtta artiklar där en man är förövare - åtta artiklar där två eller flera män är förövare. ● Aftonbladet ska själva skrivit artikeln. Artiklar inköpta från TT eller liknande filtreras
bort. Dock får TT vara medskribent om Aftonbladet skrivit merparten. ● Minimilängd på artikel är 140 ord.
● Artiklar tagna före #metoo är skrivna mellan 2015-10-01 till 2017-10-01 ● Artiklar tagna efter #metoo är skrivna mellan 2019-01-01 till 2019-10-02
3.6 Tillvägagångssätt
Studiens syfte har varit som vi tidigare nämnt att få en bredare kunskap och ökad förståelse kring rapportering av våldsbrott mot kvinnor. Vi har genom en kvalitativ analysmetod med inslag av begreppen syntagm och paradigm undersökt kvällstidningen Aftonbladet och dess rapportering kring sexuella övergrepp mot kvinnor i 16 stycken nyhetsartiklar, samt utrett huruvida den har förändrats eller inte efter att fenomenet #metoo fick sitt genombrott i Sverige. År 2017 blev Aftonbladets webbtidning utsedd till svenskarnas främsta nyhetskälla på nätet (Davidsson & Thoresson, 2017) vilket ger studien goda förutsättningar till en framgångsrik undersökning.
Studien undersöker Aftonbladets språk, fokus och gestaltning i fråga om rapportering beträffande övergrepp mot kvinnor. Materialet som undersökts är i huvudsak text, så som rubriksättning, ingress och brödtext, men även bildserier och videoinslag noteras för att höja trovärdigheten samt minimera risker för fallgropar i studien.
För att besvara vår frågeställning valde vi att tillämpa diskursanalys som huvudmetod och förena den med syntagm och paradigm. Detta för att enklare uppfatta journalistens val av framträdande påståenden och resonemang. Vi använde delar av ett diskursanalytiskt schema, utformat av Berglez (2013). Vi har enligt Berglez beskrivning av ett analysschema börjat med en redogörelse för det huvudsakliga innehållet och kartlagt det som gör nyhetsartikeln fullständig. Exempelvis eventuella bilder, videoinslag eller ingress. Följaktligen har vi undersökt textens tematiska och schematiska struktur, vilka går under makronivå. För att vidareutveckla analysarbetet har vi behandlat texten på detaljnivå. Vi har på mikronivå sett till journalistens ordval och hur händelser konstrueras (Berglez, 2013).
I samband med en analys på mikronivå har vi plockat in influenser från semiotiken genom att analysera rubriksättningen med hjälp av syntagm och paradigm. Detta begreppspar har hjälpt i processen att bryta ner meningar till ord och granska ordval samt satsföljd för att finna likheter och skillnader. Rubriksättningen är intressant eftersom det är detta momentet allt som oftast läsarens intresse fångas. Genom att sammanställa och summera respektive schema kommer har ett slutligt resultat presenterats.
3.6.1 Analysstrategi
I den här delen av kapitlet går vi närmare in på den strategi vi haft vid analys av det empiriska materialet. Analysen är uppdelad i olika diskursanalytiska moment som genomförts för att närma oss texterna samt undersöka dess likheter och skillnader. Vi har kombinerat de olika momenten som vi i den här studien anser mest lämpliga för vår frågeställning. Vi kopplar löpande analysen till teori och tidigare forskning.
Vi inleder analysen med att notera bildserier samt videoinslag för respektive tidsperiod för att på så vis undvika risken att viktiga detaljer som kompletterar artiklarna uteblir. Följaktligen presenteras resultaten av diskursanalys på makronivå. Under makronivå ser vi till artiklarnas tematiska struktur och skapar oss en helhetsbild. Genom att bryta upp en artikel i olika teman har det hjälpt oss att begripa helheten av texterna samt att vi enklare kunnat se
artiklarnas huvudfokus, vilket leder till ett tydligt resultat av likheter och skillnader. Vi inledde makronivå och tematisk struktur med att urskilja huvudtema för respektive artikel, vilka är framtagna med hjälp av andra underordnade teman. Vi presenterar i punktform följande vilka underteman som förekommer samt den strategi vi använt oss av för att upptäcka dessa teman:
● Brott: En handling där någon är förövare och någon är ett offer. Exempel på undertemat brott kan vara inbrott, överfall eller hot.
● Kön: När kön beskrivs för förövare alternativt offer. Exempel på undertemat kön är när förövaren beskrivs som man och offret som kvinna.
● Ålder: Om ålder eller åldersgrupp framkommer. Exempelvis när offer eller förövare beskrivs som “17-åring” eller “tonåring”.
● Stad/ort: Om texten nämner en stad och/eller ort där händelsen har ägt rum. Även större distrikt likt landskap eller län går under denna benämning.
● Plats: En mer detaljerad beskrivning än stad/ort. Ordet plats förklarar mer vart i en stad/ort brottet skett. Exempelvis en camping, isstadion eller skogsparti.
● Miljö: En än mer detaljerad beskrivning av vart händelsen ägt rum. En bestämd plats som är specifik. Exempel på miljö är bostad till någon av personerna i texten, ett gatuhörn som beskrivs med adress eller en namngiven festivals publikhav.
Efter att vi presenterat den tematiska strukturen och lämnat redogörelse för underteman övergår analysen till att behandla den schematiska strukturen. Där har vi undersökt språk och fokus hos huvudrubriker närmare samt presenterat dess likheter och skillnader. Som en följd av makroanalys har vi utfört diskursanalys på mikronivå. Vi har sett till relationen mellan helheten och delarna i artiklarna, hur händelser konstrueras, koherens och vilka kontextualiseringar som gjorts i respektive artikel. Begreppsparet syntagm och paradigm har behandlat ordval samt dess ordningsföljd i huvudrubrikerna under mikronivå. Detta för att komma ytterligare närmare journalistens uttryckssätt i rubriksättningen av artiklarna. Vi ser även till de värdeladdade orden som används i texterna. Ett värdeladdat ord förekommer vid dramatisering av övrig text, ett ord som ska skapa effekt och känsla. Det är oftast adjektiv som talar om vad någonting är, exempelvis “grov våldtäkt” för att beskriva gärningen eller “stort område avspärrat” för att ge en bild av polisarbetets storlek. Genom användning av båda diskursanalytiska nivåerna har vi skapat oss en omfattande förståelse för vilka differenser som går att påvisa tidsperioderna mellan.
I analysen har vi gjort kopplingar till dagordnings- gestaltningsteorin och tidigare forskning. När vi sammanfattar differenser och skillnader kopplas resultaten till diskursteori, samt i slutdiskussionen diskuterar vi journalistisk autonomi.
3.7 Validitet, reliabilitet och metodkritik
I ett forskningsprojekt stöter man som forskare på många olika begrepp och termer. Två begrepp som är viktiga att nå höjd i vid bedömning av kvaliteten på metoden är validitet och reliabilitet som beskriver studiens giltig- respektive tillförlitlighet. För att en studie ska uppnå giltighet, det vill säga hög validitet, behöver vi finna relevant och lämpat material i förhållande till vår problemformulering samt koppla studiens syfte och frågeställning till tidigare forskning och teori. Validiteten förstärks också av att applicera presenterade teorier, begrepp och annan forskning vid analysdelen som ett bevis på att man besvarat det man har för avsikt finna svar på (Østbye et al., 2004).
Vid genomförandet av studien har vi säkerställt att materialet är relevant och anpassat utifrån studiens syfte och frågeställning. De 16 artiklar vi hämtat från Aftonbladets webbtidning gör det möjligt att genom materialet göra en relevant analys för vår studie. För att försäkra oss om att studien håller hög validitet kopplar vi det empiriska materialet till de utvalda teorierna och presenterar detta under uppsatsen slutsats- och resultatdel. Vi har även försäkrat oss om att materialet är av kvalitet genom att skapa urvalskriterier som garantera oss att materialet både är relevant och tillförlitligt, det vill säga hög reliabilitet. Förutom detta kan vi även försäkra oss om att de slutsatser som görs utgår från studiens empiriska material vilket påverkar reliabiliteten positivt.
Eftersom studiens syfte är att studera relationen mellan medier och #metoo anser vi det viktigt att få ett djup i det empiriska materialet. I och med studiens storlek anser vi det relevant att endast granska en webbtidning istället för flera och på så vis skapa oss en tydligare bild över hur en och samma webbtidning rapporterar om våldsbrott mot kvinnor över tid. Vi utför undersökningen och diskuterar dess resultat med beaktande att vi endast kan göra kvalificerade antaganden och inte undgå att det kan finnas fler orsaker till eventuell påverkan på Aftonbladets rapportering.
Den kritik som diskursanalys har fått ta emot är främst dess olika karakteriseringar. Olika forskare menar olika saker med diskursanalys vilket gör begreppet mångvetenskapligt och ibland problematiskt. Ytterligare en baksida kan vara att forskaren vid metoder likt diskursanalys kommer materialet något för nära. Givetvis är det positivt i den bemärkelsen att man lär känna studien väl men risken är att man som forskare blir subjektivt ställd till materialet och den ibland nödvändiga distansen till materialet försvinner (Bergström & Boréus, 2012).
3.8 Forskningsetik
Innan utförandet av studien valde vi att granska de forskningsetiska principer och riktlinjer som finns i Sverige vilket är ett ansvar forskaren har för att inte orsaka skada. Det finns fyra riktlinjer vi såg över för att inte bryta mot forskningens etiska bestämmelser. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Vi som forskare måste försäkra oss om att de vi utför en forskning på är informerade samt att de samtycker om studien. Dock analyserar vi ett empiriskt material som sedan gammalt är publicerat av Aftonbladet vilket innebär att materialet är offentligt och vi kan då anta att de inblandade sedan tidigare valt att godkänna sitt deltagande (Ekström, 2010). Vi behöver även försäkra oss om att de inblandade deltagarna i studien trots samtyckeskravet hålls konfidentiella. Det innebär att vi måste garantera att alla deltagare inte hängs ut eller att deras privatliv upphävs. Denna punkt försöker vi uppfylla i den utsträckning det går och eftersom vi är en studie som endast söker ny kunskap inom området medier och brott har vi inte som avsikt att beröra någon av de inblandade. Gällande den fjärde punkten, nyttjandekravet, kan vi inte garantera att punkten uppfylls då studien ska publiceras. Dock kommer studien fram till slutsatser baserade på ett empiriskt material som är offentligt vilket förmildrar ett eventuell övertramp av riktlinje (Vetenskapsrådet, 1990).
