SJÖKAPTENSPROGRAMMET
SJÖFARTSHÖGSKOLANARBOGA REDERI
- B e s l u t s u n d e r l a g i n f ö r f a r t y g s k ö p
FÖRFATTARE: Johan Asp
Kalmar
2009‐05‐15
Examensarbete, 7.5 hp Handledare: Fredrik Hjorth Högskolan i Kalmar Sjöfartshögskolan Sjökaptensprogrammet (180 + 75 hp) Vårterminen 2009
HÖGSKOLAN I KALMAR
Sjöfartshögskolan
Utbildningsprogram: Sjökaptensprogrammet Arbetets art: Examensarbete, 7.5 hp Titel: Arboga Rederi – Beslutsunderlag inför fartygsköp Författare: Johan Asp Handledare: Fredrik HjorthABSTRAKT
Jag fick en tanke våren 2008 varför Arboga Rederi inte utvecklade trafiken mer, idén kom då upp att man kanske kunde göra detta till ett examensarbete. Jag tog kontakt med rederiet och föreslog detta men fick reda på att man inte hade några tankar på att göra om trafiken. Men man ville gärna se vilka alternativ till hamnar det finns och information så man skulle kunna göra en kostnadskalkyl. Detta projekt har då gått ut på att presentera fakta om vissa hamnar kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren inför Arboga Rederi. Informationen ska, av dem, sedan kunna användas som underlag inför ett eventuellt fartygsförvärv eller nya kostnadsberäkningar om man vill lägga om trafiken. För att samla in all information har respektive kommun eller företag kontaktats för att på så sätt få rätt fakta.UNIVERSITY of KALMAR
Kalmar Maritime Academy
Degree course: Nautical Science Level: Diploma Thesis, 7.5 ETC, Title: Arboga Rederi – Decision basis before ship purchase Author: Johan Asp Supervisor: Fredrik HjorthABSTRACT
The spring of 2008 I thought about why Arboga Shipping Company Ltd. (Swedish: Arboga Rederi AB) did not expanded/developed their traffic. An idea came up to me that maybe this could be a good diploma work. I took contact with the shipping company and suggested this, but they told me that they were not interested in expanding their commercial operation. But one gladly wanted to see if there are any alternative ports presented with economical information so one could do an cost calculation. This project has the excited on presenting facts about certain ports around the lakes Maelaren and Hjaelmaren to Arboga Shipping Company. With this information, the shipping company will be able to use it as a basis if they are going to remap the traffic or, before a boat acquisition. In order to gather all information, I have contacted respective municipality or companies to get the correct facts. Keywords: Towns, port, information, Maelaren, HjaelmarenFÖRORD
Jag vill till att börja med tacka Arboga Rederi och Jan‐Erik Ekblad, delägare i rederiet, som har gett mig möjligheten att skriva detta projektarbete. Samt inte minst alla ansvariga vid de olika förvaltningarna på respektive kommun som stått ut med en frågvis student. Jag vill även tacka Fredrik Hjorth vid Sjöfartshögskolan som handledare för bra synpunkter på dispositionen i arbetet samt åsikter på innehåll. Johan Asp Student vid Sjöfarthögskolan Sjökaptensprogrammet 2005‐2009 E‐post: j.asp@telia.com 2009‐05‐15 KalmarINNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION 3 1.1 ÄMNE 3 1.2 SYFTE 3 1.3 DEFINIERA BESLUTSUNDERLAG ... 4 1.4 FUNDERINGAR INFÖR START ... 4 1.5 AVGRÄNSNING 5 2. PROJEKTPROCESS 6 2.1 DIREKTIV & PROJEKTPLAN ... 6 2.2 BESLUTSPUNKT 6 2.3 GENOMFÖRANDE ... 7 2.4 KONTAKT MED ARBOGA REDERI ... 7 2.5 SAMMANSTÄLLNING & ÖVERLÄMNANDE ... 7 3. GENOMFÖRANDE 8 3.1 URVAL AV LÄMPLIGA HAMNAR ... 8 3.2 URVAL AV LÄMPLIG HAMNINFORMATION ... 9 3.3 INHÄMTANDE AV URVALD HAMNINFORMATION ... 10 3.4 SAMMANSTÄLLNING & PRESENTATION AV INHÄMTAD INFORMATION ... 11 3.5 GENOMFÖRANDE RELATERAT TILL PROJEKTPLANEN ... 12 4. INFORMATION 13 4.1 ARBOGA REDERI ... 13 4.2 INFO OM FARVATTNEN ... 17 4.2.1 Mälaren ... 17 4.2.2 Hjälmaren ... 18 4.2.3 Hjälmare Kanal ... 18 3.2.4 Översiktskort – Sjökort 11 ... 19 5. RESULTAT 20 5.1 PRESENTATION AV RESULTAT ... 20 6. MÅLUPPFYLLELSE & DISKUSSION 21 6.1 MÅLUPPFYLLELSE ... 21 6.2 DISKUSSION 217. REFERENSER 22 7.1 INFORMATION OM STÄDER ... 22 7.2 ÖVRIGA KÄLLOR ... 22 8. BILAGOR 23 8.1 BILAGA 1 – Projektdirektiv ... 23 8.2 BILAGA 2 – Projektspecifikation ... 24 8.3 BILAGA 3 – Projektavslut ... 25 8.4 BILAGA 4 – Förfrågan skickad till kommunens ansvarige ... 26 8.5 BILAGA 5 ‐ Projektplan ... 27 8.6 BILAGA 6 – Publiceringstillstånd från Sjöfartsverket ... 31 8.7 BILAGA 7 – Medgivande från Lantmäteriet ... 32 8.8 BILAGA 8 – Info om städer ... 33 8.8.1 Arboga ... 34 8.8.2 Bålsta ... 36 8.8.3 Enköping ... 37 8.8.4 Kungsör ... 39 8.8.5 Köping ... 40 8.8.6 Mariefred ... 41 8.8.7 Nynäshamn ... 42 8.8.8 Sigtuna ... 43 8.8.9 Stockholm ... 45 8.8.10 Strängnäs ... 46 8.8.11 Södertälje ... 47 8.8.12 Torshälla ... 48 8.8.13 Trosa ... 49 8.8.14 Uppsala ... 50 8.8.15 Västerås ... 52 8.8.16 Örebro ... 53
8.9 ÖVRIG INFO ... 55 8.9.1 Hjälmare Kanal ... 55 8.9.2 Öppningsbara broar i farleden till Sigtuna & Uppsala 56 8.9.3 Öppningsbara broar i farleden förbi Strängnäs ... 57 8.9.4 Öppningsbara broar i Södertälje Kanal ... 58 8.9.5 Kvicksundsbron ... 59 8.9.6 Hjulstabron ... 59 8.9.7 Tappströmsbron ... 60 8.9.8 Nockebybron ... 61 8.10 DISTANSTABELL ... 62
1.
INTRODUKTION
1.1 ÄMNE Det här projektet handlar om att ta fram ett bra underlag inför ett eventuellt fartygsköp. Tanken är projektet ska vara ett informationshäfte kring intressanta hamnar i Mälaren och Hjälmaren. Man ska på ett lätt och överskådligt sätt ska kunna se vilka eventuella begränsningar som finns i de utvalda hamnarna man kan tänkas vilja att fartyget ska trafikera för att sedan kunna göra en bra beställning på nytt fartyg, eller veta vilka begränsningar ett begagnat fartyg får ha vid köp av sådant. Man kommer genom fakta i detta projekt kunna göra kostnadskalkyler för en viss trad i Mälaren och Hjälmaren då hamnkostnader presenteras samt distanser mellan hamnar för att kunna beräkna bunkerkostnader. Projektet tar även upp funderingar kring vad som är ”bra beslutsunderlag” och funderingar kring vilken typ av fartyg man ska ha i tankarna när man inhämtar fakta. 1.2 SYFTE • Att presentera ett underlag som rederiet kan gå efter om de ska köpa ett nytt fartyg.1.3 DEFINIERA BESLUTSUNDERLAG Jag känner att målet i direktivet behöver definieras för att kunna bedöma om projektets resultat uppfyller målet. Just beslutsunderlag kan ge en öppen tolkning vad man själv menar med det då det inte står exakt utförligt vad det är från Arboga Rederi. Jag har tolkat det på mitt sätt och givetvis varit i kontakt med kontaktpersonen på Arboga Rederi och kollat så jag är på rätt köl. Vad jag anser är bra beslutsunderlag inför ett fartygsköp är en grundläggande information om de hamnar ett fartyg kan anlöpa. Med det menas att man ska kunna utläsa vilka begränsningar i fartygsstorlek med hänseende till framför allt djupgående och bredd, men även längden. Samt att presentera de kostnader ett fartygsanlöp medför. 1.4 FUNDERINGAR INFÖR START Frågorna är många, vilken typ av fartyg ska det vara? Hur många passagerare ska det kunna ta? Vilket fartområde ska det gå i? Vilka städer ska det besöka? Finns det underlag för passagerartrafik i området? Dessa frågor är upp till rederiet att svara på men för mig att ha i baktankarna då jag tar fram bra beslutsunderlag. Dock måste man begränsa sig till vilken fakta som skall presenteras, med tanke på att redarna bor i och känner till trakten kan man utesluta vissa delar. Frågor jag ska fundera på är mer allmänna frågor, inte styra dem strikt efter ett visst specifikt fartyg utan mer ge svar på maxgränser i fartygsstorlek och service i hamnarna. Samt vilka kostnader ett fartygsanlöp medför. Självklart måste man ha i baktankarna att fartyget ska gå till intressanta platser. Viktigt är också var man ska inhämta alla uppgifter.
1.5 AVGRÄNSNING För att få en enkel överblick har jag tagit med de viktigaste uppgifterna för hamnarna vilka är: Max djupgående, max längd, max bredd, möjlighet att koppla landström, lämna iland sopor, svart‐ och gråvatten samt möjlighet att fylla färskvatten. Även där uppgifter kan inhämtas delge aktuell hamnavgift samt övriga avgifter för service. Jag har även visat på en kartbild vart kajplats finns. Jag har uteslutit alltför detaljerad information om städer, sevärdheter då redarna sedan längde trafikerat farvattnen och vissa hamnar. Dessa avgränsningar finner jag som de bästa för att presentera ett bra resultat och fortfarande håller sig inom rätt område. Skulle man tagit med turisminformation hade arbetet blivit för stort. När det gäller presentationen av nytt fartyg så har jag till största delen haft måttbegränsningarna i tankarna samt att det ska vara av typen passagerarfartyg med servering.
2.
PROJEKTPROCESS
2.1 DIREKTIV & PROJEKTPLAN Projektet startades med ett direktiv från rederiet, bifogat i bilaga 1. Man ville ha ett bra underlag att titta på om man skulle köpa ett nytt fartyg. Målet är enkelt formulerat: ”Målet med detta projekt är att ge Arboga Rederi ett underlag inför fartygsköp”. Utifrån detta direktiv arbetades det fram en projektplan, som finns bifogad i bilaga 5. Målet i projektplanen utökades något från det givna direktivet, men kom fortfarande omfatta målet i direktivet. Tanken var i detta första skede att även kunna presentera en färdig kalkyl på ett fartyg efter att man tagit kontakt med nybyggnadsvarv. 2.2 BESLUTSPUNKT Som kan läsas här ovan var tanken att presentera förslag på fartyg. Då man inte kan plocka några siffror ur luften kontaktades inledningsvis en del nybyggnadsvarv. Begränsningen lades till svenska varv kring Stockholmsområdet. I nuläget fanns ännu inga mått eller annan info kring eventuellt fartyg utan tanken var mer att få en bekräftelse på om huruvida man kunde komma med ett mer detaljerat förslag. Men efter ett flertal e‐postbrev och ett telefonsamtal utan resultat avbröts detta. Svaret efter telefonsamtalet var att det är kostsamt att ta fram en prototyp, om så bara på pappret, och de hade redan ett flertal pågående projekt med detta. Eftersom projektet egentligen inte skulle innefatta en presentation av ett nytt fartyg, utan en egen tanke på en bonus, avbröts det hela för att återgå till att presentera mer överskådlig fakta att använda som beslutsunderlag. Tanken med det hela var att presentera ett fartyg där man kan se alla kostnader och möjligtvis jämföra med rederiets ekonomiska situation varvid man kan avgöra om det är finansierbart att införskaffa ett nytt fartyg.2.3 GENOMFÖRANDE Här genomfördes själva projektet. Efter att ha lämnat tankarna kring att presentera ett förslag på nytt fartyg börjades insamlingen av information. Denna fas har gått väldigt metodiskt till genom att frågor ställdes och svaren sammanställdes. Övrig information om befolkningsinformation bifogades från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas, detta för att ge en ungefärlig bild på lokalt passagerarunderlag. Kontakt med kommuner har skett dels via telefonsamtal men till störst del genom e‐ postkonversation. Genomförandet mer detaljerat finns att läsa i kapitel 3. 2.4 KONTAKT MED ARBOGA REDERI Under projektets gång har kontakten med rederiet pågått mest i det inledande skedet. Dels för att samla in uppgifter om rederiets nuvarande fartyg samt kostnader kring dessa. Detta för att kunna jämföra med vad kostnaden skulle bli för ett nytt fartyg. Men då jag insåg att det inte skulle gå att fullständigt presentera uppgifter kring ett nytt fartyg var detta egentligen onödigt. I övrigt så har kontakten mest varit för att lämna ut uppgifter om vilka hamnar som fanns i tankarna samt vilken typ av information som skulle samlas in. Detta för att de kanske hade synpunkter eller åsikter om vilken typ av information de ville se. De hade inga synpunkter att lämna, utan tyckte det såg bra ut. 2.5 SAMMANSTÄLLNING & ÖVERLÄMNANDE Det sista i processen var att sammanställa all fakta och lägga upp det på ett bra och överskådligt sätt. Arbetet med att färdigställa själva rapporten till skolan har pågått under hela projektets gång, men till allra största delen under slutsammanställningen. Det färdiga resultatet överlämnades personligen och rederiet gav ett utlåtande samt bekräftelse på att projektet nu är avslutat. Avslutsrapporten och
3.
GENOMFÖRANDE
Då projektet startades fanns även tankar om att kunna presentera ett bra förslag på fartyg eftersom det stod med i direktiven, men detta visade sig vara lättare skrivet/sagt än gjort. Efter kontakt med rederiet inriktades det hela mer mot att presentera beslutsunderlag och ta lite lättare på ett förslag på fartyg. Projektets gång med att ta fram bra beslutsunderlag har varit väl utstakat och frågeställningarna har varit följande: Lämpliga hamnar → lämplig hamninformation → inhämtande av information → presentation av inhämtad information → undersöka möjligheten att presentera förslag på lämpligt fartyg utefter beslutsunderlaget. 3.1 URVAL AV LÄMPLIGA HAMNAR Det viktigaste är att ta fram vilka lämpliga hamnar som ett fartyg skulle kunna gå till. Tankegången här var först och främst: ¾ Städer/intressanta besöksmål kring sjöarna. ¾ Bra förbindelser till och från städerna, järnväg och landsväg. ¾ Fast farled underhållen av Sjöfartsverket eller lokal kommun. Med dessa förutsättningar inhandlades sjökort 11 (översiktskortet över Mälaren och Hjälmaren), för att få en bra geografisk överblick över området. Genom att se vilka städer samt huvudfarleder kunde jag välja ut 16 städer vilka jag fann lämpliga. Arboga, Bålsta, Enköping, Kungsör, Köping, Mariefred, Nynäshamn, Sigtuna, Stockholm, Strängnäs, Södertälje, Torshälla, Trosa, Uppsala, Västerås och Örebro. Att valet föll på dessa beror främst på att det är gamla hamnstäder som borde ha fasta kajer och lämplig service.3.2 URVAL AV LÄMPLIG HAMNINFORMATION När väl städerna var bestämda, som utgör grundstenen i det hela måste man fundera vidare på vilken information man vill inhämta och kalla för beslutsunderlag. Viktiga här är att som sagt inte låsa sig vid ett specifikt fartyg, eftersom det inte finns något, det hade varit enklare med JA/NEJ frågor om ”detta fartyg” kan gå till kaj i ”denna stad”. Följande hamninformation är lämplig eftersom det ger en mest korrekt bild av hamnens möjligheter att ta emot fartyg och möjligheten att ge grundläggande service. ¾ Maximalt djupgående ¾ Maximal längd – främst för att eventuellt kunna vända i en hamnbassäng ¾ Maximal bredd – detta för att vid vissa städer passerar man under broar ¾ Fylla färskvatten ¾ Koppla landström ¾ Hamnavgifter ¾ Grafisk bild över insegling och kajplats ¾ Lämna iland: o Sopor o Svartvatten o Gråvatten Då man vet detta kan man enkelt se vilken storlek av fartyg som kan gå till kaj, vilken möjlighet till tilläggning som finns, vilken service hamnarna erbjuder. Man får även reda på om hamnen tar någon avgift och kan då beräkna kostnaderna lättare.
3.3 INHÄMTANDE AV URVALD HAMNINFORMATION Här är frågan vem eller vilka som kan ge bra uppgifter. Sjöfartsverket har data på djup, men de uppgifterna kanske inte alltid stämmer överens med verkligheten då sjömätningsdata inte alltid är aktuell. I den frågan valdes det att kontakta respektive kommun, främst för att oftast ansvarar kommunerna för hamnarna annars kan de med största sannolikhet meddela rätt aktör om det är någon privat. Det har i efterhand visat sig att samtliga hamnar ägs av kommunerna, men några har arrenderat ut sin hamn till ett privat företag. Detta har gjort det ganska smidigt att kunna få tillfredställande svar från respektive kommunkontor. Till en början användes telefon för att få prata med rätt person. Dock var det inte alltid så lätt för växeln att hitta rätt, så man blev runtkopplad en stund tills man hamnade rätt. Efter två samtal insågs det att detta inte kommer bli så lätt. Bättre att använda sig av e‐ post, vilket också blev den slutgiltiga metoden att göra genom hela informationsinsamlingen. Tanken var att även grafiskt kunna visa på ett överskådligt vis hur hamnen ser ut och var eventuella faciliteter ligger. Kontakt togs med Sjöfartsverket och Lantmäteriet för att fråga om tillåtelse att återge de bilder som finns i arbetet. För att man ska kunna ge personen man frågar en bra bild av vilken typ av fartyg som skulle kunna tänkas anlöpa för att få bättre uppgifter så har det i förfrågan använts ett 34 m långt fartyg. Denna siffra kom fram rent i turen under det första samtalet med Hamnfogde Patric Andersson vid Gatu‐ och trafikkontoret, Uppsala Kommun. 34 m är max längd för ett fartyg som ska klara av att vända i centrala Uppsala. Det fick bli riktmåttet på fartyg för att kunna beskriva lämpligt fartyg, så man inte tror att det är en större fritidsbåt som ska förtöja i gästhamnen där det finns både dusch och latrintömning.
3.4 SAMMANSTÄLLNING & PRESENTATION AV INHÄMTAD INFORMATION Varje stad fick 1‐2 sidor att presentera aktuell information. Börjar beskriva lite kort info om staden, sedan inseglingen där eventuella hinder tas upp så som broöppningar och kanaler med mer ingående information. Sist information om hamnen där info om djupdata, kajer m.m. presenteras. Produkten av projektarbetet finns bifogad i bilaga 8. Exempel på sammanställning
3.5 GENOMFÖRANDE RELATERAT TILL PROJEKTPLANEN Då projektplanen skrevs valdes att utöka tolkningen av målen och införa några egna idéer som en bonus på arbetet, det fanns då i tankarna att utöka projektets storlek till att även innefatta framför allt ett förslag på fartyg, men även kunna redovisa en aktuell kalkyl för ett fartyg samt vad kommunerna kring Mälaren kunde bidra med i form av marknadsföring via turistbyråer eller kanske bidra med investeringspengar. Tanken med detta att höra efter vad kommunerna kunde bidraga med var för att se om en eventuell investeringskostnad kunde minska. Projektplanens mål har fått reviderats med tanke på att ge ett bra förslag på fartyg då det är stort arbete i att ta fram en modell med hänseende på inredningsdetaljer och annat som tillkommer. Att konstatera fartygets mått är en helt annan sak än att ta fram ett helt förslag på nytt fartyg, vilket kanske inte var så lätt att inse direkt i början men som sedan visat sig rätt klar. Att då fortsätta med tanken att fråga kommunerna huruvida det fungerade med kommuners investeringsbidrag eller liknande till privata aktörer var inte relevant. Projektplanen är bifogad i bilaga 5.
4.
INFORMATION
På följande sidor presenteras lite bakgrundsinformation om Arboga Rederi samt sjöarna Mälaren och Hjälmaren för de som inte är bekanta med dem. 4.1 ARBOGA REDERI Arboga Rederi är ett mindre rederi med huvudkontor i Örebro. Rederiet grundades vintern 1988, men trafiken kom först igång säsongen 1989. Under högsäsongen har man cirka 10 personer anställda övriga året är det ägarna Janne och Håkan som driver verksamheten. Rederiet har idag tre fartyg, två helägda ‐ M/S Gustaf Lagerbjelke samt M/S Tor och ett inhyrt av Kvarnbackeföreningen i Odensbacken söder om Örebro ‐ M/S Oden. Med fartygen bedriver man under säsongen resor på Mälaren och Hjälmaren med servering och underhållning ombord. Man omsätter årligen cirka 22 000 passagerare. I Hjälmaren trafikerar man Örebro, Fiskeboda och Hjälmare Kanal ut mot Arbogaån. I Mälaren går man till Arboga (Hjälmare Docka), Kungsör, Köping, Västerås, Enköping, Strängnäs, Eskilstuna (Torshälla) och Stockholm. De resor man marknadsför är räkkryssningar, Hjälmare Kanalkryss, Stockholmskryss och lunchkryssning.M/S Gustaf Lagerbjelke Hemmahamn Arboga Flagg Svensk Byggår 1985 Varv Sjötorp Skrov Stål/aluminium Ombyggd 1992 – Ny styrhytt och soldäck Bruttotonnage 58 © Foto: Arboga Rederi Längd 18,50 m Bredd 4,96 m Djupgående 1,30 m Fart: 8 knop Pax Klassad för 98 passagerare
Maskin Huvudmaskin 2 stycken Scania D8 på totalt 220,7 kW (300 hk)
Hjälpmaskin Onan, 16 kW. 220/380 V
M/S Tor Hemmahamn Arboga Flagg Svensk Byggår 1915 – Av Hugo Shubert som privat ånglustjakt till grosshandlare Hugo Brusell Varv Eriksbergs Mek. V. Göteborg Skrov Stål Ombyggd 1920 ‐talet – Till passagerarfartyg 2000 – Nytt kök 2003 – Ny inredning 2004 – Ny hjälpmaskin installerad Bruttotonnage 71 Längd 25,83 m © Foto: Arboga Rederi Bredd 4,60 m Djupgående 1,3 m Fart: 10 knop Pax Klassad för 90 passagerare
Maskin Huvudmaskin Volvo Penta TAMD, 220,7 kW (300 hk). 120 A
Hjälpmaskin Onan, 21 kW. 220/380 V
M/S Oden Hemmahamn Odensbacken Flagg Svensk Byggår 1914 Varv Anders Petter Sjöholm, Odensbacken Skrov Trä Längd 12,4 m Bredd 2,95 m Djupgående 0,80 m Pax Klassad för 20
Maskin Huvudmaskin Valmet, 62 kW (85 hk)
© Foto: Patrik Nylin www.skargardsbatar.se
4.2 INFO OM FARVATTNEN Hjälmaren Mälaren © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1942 4.2.1 Mälaren Mälaren, belägen väster om Stockholm, Sveriges tredje största sjö, medeldjupet är 12,8 m och maxdjup 66 m. Mälaren ingår i sex län. SJÖKORT OMRÅDE 11 ÖVERSIKTSKORT MÄLAREN/HJÄLMAREN 111 ÖSTRA MÄLAREN 112 NORRA MÄLAREN 113 VÄSTRA MÄLAREN 1131 GALTEN
4.2.2 Hjälmaren Hjälmaren är Sveriges fjärde största sjö med en area på 493 km2 och belägen 21,9 m över havet. Största djupet är 22 m, och medeldjupet är 6,05 m. Längden är 63 km och bredden 19,8 km. Sjön delas in i Hemfjärden, Mellanfjärden, Stor‐Hjälmaren, Södra Hjälmaren och Östra Hjälmaren. Till Hjälmaren tar man sig från Mälaren via Hjälmare Kanal. SJÖKORT 114 – HJÄLMAREN 4.2.3 Hjälmare Kanal Hjälmare Kanal byggdes mellan åren 1629 – 1639, totala längden är 13,7 km varav 8,5 km är grävd. Totalt finns 9 stycken slussar med en nivåskillnad Arbogaån – Hjälmaren på 22 m. Största mått i slussarna är: Längd 30 m Bredd 7 m Djupgående 1,95 m SJÖKORT 114 – HJÄLMAREN
5.
RESULTAT
5.1 PRESENTATION AV RESULTAT Resultatet av detta projekt presenteras i form av ett antal informationssidor för de städer som tagits upp och där det har utretts möjligheten att ta emot ett fartyg. Rent överskådligt för att kunna trafikera alla städerna krävs ett fartyg som är byggt och utrustat enligt följande beskrivning: Längd 34 m Bredd 7,8 m Djupgående 2,2 m Förtöjning Stäv & långsides Övrig utrusning En lång landgång, eventuell barkass då man inte kan garantera att fartyget kommer till kaj i Enköping. Måtten rörande längd och bredd hänvisar till att i Uppsala kan inte fartyg längre än 34 m vända i hamnbassängen. Samt fartyg bredare än 7,8 m kan inte passera mellan bropelarna under Stäkets landsvägsbro. Denna begränsning rör fartyg som ska trafikera Uppsala och Sigtuna. Djupgåendet avser Arbogaån som har ett djup enligt sjökorten på 2,2 m.6.
MÅLUPPFYLLELSE & DISKUSSION
6.1 MÅLUPPFYLLELSE Målet med detta projekt var att presentera en information som kan användas som underlag då man vill överväga att lägga om trafiken eller om man vill införskaffa ett nytt fartyg. Enligt mig och den bedömning som gjorts om vad som är bra beslutsunderlag anses detta är uppfyllt av författaren. Den tveksamheten som råder är att alla hamnar som till en början valdes ut att ta med i projektet inte besvarat alla frågor, men då inga specifika städer var bestämda från början anser författaren att det inte gör mer skada än att det är tråkigt att man inte kunnat presentera dem. 6.2 DISKUSSION Det man kan ta upp till diskussion är tillförlitligheten på all data. Hur har de personer som tillfrågats kollat upp aktuella uppgifter om till exempel djupdata? Då man själv inte haft den möjligheten att besöka respektive plats, vilket givetvis hade varit det bästa för att få bäst uppfattning och då kanske haft möjlighet att själv göra mätningar. Man får helt enkelt lita på att de ansvariga personerna vid respektive kommun gett mig rätt uppgifter angående detta. Frågorna har enligt mig ställts på ett bra och klart sätt för att undvika missuppfattning sen är de tillfrågade trots allt ansvariga inom sitt område vilket gör att det är mest praktiskt att ställa frågan till dem. Detta resultat är givetvis en färskvara, där bästföredatumet kanske redan gått ut om det hänt en olycka vid en kaj. Visserligen skulle det vara något som blivit inskrivet i de lokala medierna så vetskapen om något sådant torde ändå komma fram till redarna.7.
REFERENSER
7.1 INFORMATION OM STÄDER
Arboga Kommunen Tekniska förvaltningen
Bålsta Kommunen Miljö‐ & Teknikförvaltningen
Enköping Kommunen Tekniska förvaltningen, Gatukontoret
Kungsör Kommunen
Köping Kommunen Stadsarkitektkontoret, Markavd.
Mariefred Kommundelskontoret
Nynäshamn Kommunen
Sigtuna Kommunen Stadsbyggnadskontoret
Stockholm Statens Fastighetsverk
Strängnäs Kommunen
Södertälje Kommunen
Torshälla Medborgarkontoret
Trosa Kommunen
Uppsala Kommunen Gatu‐ & Trafikkontoret
Västerås Stad
Örebro Kommunen Tekniska förvaltningen
7.2 ÖVRIGA KÄLLOR Information om öppningsbara broar www.sjofartsverket.se/templates/SFVXPage____3572.aspx Information ur sjökort / öppningstider broar www.sjofartsverket.se Information från Lantmäteriet http://kartor.eniro.se/ Arboga Rederi AB www.arbogarederi.se Förslag på fartyg www.djurgardsvarvet.se Örebro Hamn www.orebrohamn.se Hjälmare Kanal www.hjalmarekanal.se www.sveaskog.se/Jakt‐fiske‐och‐ friluftsliv/Besoksomraden/Friluftsomraden/Hjalmare‐kanal/ Befolkningsstatistik www.scb.se
8.
BILAGOR
8.1 BILAGA 1 – Projektdirektiv
8.2 BILAGA 2 – Projektspecifikation Sjöfartshögskolan Arboga Rederi Sjöfartshögskolan Arboga Rederi Kalmar Kalmar
PROJEKTSPECIFIKATION
PROJEKTSPECIFIKATION
- Beslutsunderlag inför fartygsköp
HUVUDDELMOMENT FÄRDIGSTÄLLD PROJEKTDIREKTIV 2009‐01‐20 PROJEKTPLAN 2009‐02‐15 RÅKOPIA AV PROJEKTARBETE 2009‐04‐23 PROJEKTARBETE 2009‐05‐15
TIDPLAN FÖRSTA MÖTE Sommaren 2008 UPPSTART 2008‐11‐01 AVSLUT 2009‐04‐30 FAKTISK TIDRAPPORT FÖRSTA MÖTE 2008‐07‐06 UPPSTART 2008‐12‐10 AVSLUT 2009‐04‐29
8.3 BILAGA 3 – Projektavslut
8.4 BILAGA 4 – Förfrågan skickad till kommunens ansvarige Till ansvarig för hamnen när det gäller passagerartrafik med mindre fartyg Hej! Jag heter Johan Asp och läser sista året på Sjökaptensprogrammet vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Jag skriver nu ett examensarbete i samarbete med Arboga Rederi och ska ta fram en kostnadskalkyl för ett fartyg. Tanken är att fartyget ska vara ett större passagerarfartyg, cirka 34 m, och trafikera olika städer i Mälaren samt Stockholms skärgård, men för att kunna ta fram en bra modell så behöver jag lite information angående hamnen i ”staden x” och hoppas någon kan svara på mina frågor. • Hur ser kajanläggningarna ut? Finns det möjlighet för ett cirka 34 m långt fartyg att förtöja och släppa av och på folk? Har ni möjlighet kanske ni kan bifoga en karta eller länka till www.eniro.se så man kan se vart ev. kaj/brygga finns. • Tar kommunen ut några avgifter för fartygsanlöp av den här typen? Är det i sådana fall en årsavgift eller avgift per anlöp? • Finns det möjlighet att lämna iland: ‐ Vad är kostnaden för detta i sådana fall? o Svartvatten (från toaletterna) o Gråvatten (från handfat, dusch och diskvatten) o Sopor – sorterat avfall • Finns det möjlighet att koppla landström & fylla färskvatten. Samt vad är kostnaden för detta? Med vänliga hälsningar, Johan Asp Sjökaptensstudent Sjöfartshögskolan Kalmar
8.5 BILAGA 5 ‐ Projektplan
SJÖKAPTENSPROGRAMMET
Sjöfartshögskolan
PROJEKTPLAN
Arboga Rederi
Beslutsunderlag inför fartygsköp
Johan Asp
K:4
Examensarbete, 7.5 hp Handledare: Fredrik Hjorth
Högskolan i Kalmar Sjöfartshögskolan
Innehållsförteckning
1 Direktivet 41 1.1 Förklaring 41 2 Beskrivning 41 2.1 Omfattning 41 2.2 Mål 41 2.3 Avgränsning 41 2.4 Tidplan 41 2.5 Kostnad 41 2.6 Avslutskriterier 41 2.7 Avvikelser 41 2.8 Beroenden 41 3 Organisation 42 3.1 Beskrivning av ansvar ... 42 3.2 Res 42 4. Genomförande 42 4.1 Start av projekt 42 4.2 Beslutspunkt 42 4.3 Uppföljning/Rapportering ... 42 4.4 Kommunikation 42 4.5 Avslut av projekt 421. DIREKTIVET Utreda förutsättningar och kostnader kring inköp av nytt fartyg i trafik mellan Örebro och Stockholm. Fartyget skalla vara av passagerartyp och kunna trafikera Hjälmaren och Mälaren samt kunna ta sig in till lämpliga hamnar efter rutten. Några viktiga frågor att ställa sig är restider, restaurang och tillgång till hytter ombord. 1. 1 FÖRKLARING Hjälmaren: Sveriges fjärde största sjö, belägen i sydväst om Mälaren. Mälaren: Sveriges tredje största sjö, Stockholm gränsar i öster och Köping i väster. Örebro: Stad i Svealand cirka 20 mil rakt väster om Stockholm. Ligger i landskapet Närke och vid Hjälmarens västra del. 2. BESKRIVNING 2.1 OMFATTNING Projektet ska omfatta allt som har att göra med ett fartygsköp. Ekonomiska beräkningar, kontakter med försäljare och eventuellt nybyggnadsvarv samt kommuner. 2.2 MÅL Målet med detta projekt är att ge Arboga Rederi ett underlag inför eventuellt fartygsköp. Det ska ge en ekonomisk kalkyl, passagerarunderlag, ett förslag på passagerarfartyg. 2.3 AVGRÄNSNING Inga avgränsningar finns. All relevant information skall delges rederiet. 2.4 TIDPLAN Startdatum 2008‐07‐06 Slutdatum 2009‐04‐30 2.5 KOSTNAD Ingen budget är lagd, beräknade kostnader består av telefonsamtal och eventuella porton vid brevkorrespondens. 2.6 AVSLUTSKRITERIER Projektet skall anses som avslutat då Arboga Rederi anser sig vara nöjda med resultatet. 2.7 AVVIKELSER Arboga Rederi påpekar eventuella avvikelser och information som inte är relevant.
3. ORGANISATION Projektet genomförs av Johan Asp i samråd med Arboga Rederi. Johan Asp får handla fritt för att uppnå projektets mål. 3.1 BESKRIVNING AV ANSVAR Uppdragsgivarens ansvar: Bistå Johan Asp med information Projektledarens ansvar: Lägga fram ett resultat 3.2 RESURSER Uppdragsgivare: Arboga Rederi genom VD Janne Projektgranskare: Arboga Rederi – ledning Projektledare: Johan Asp Resurspersoner: Arboga Rederi 4. GENOMFÖRANDE ETAPP 1: Ta fram förslag på lämpliga hamnar efter färdvägen Fastställa begränsningar på djupgående, bredd och längd på fartyget. ETAPP 2: Kontakta respektive kommun och undersök intresse för samarbete från kommunens sida. 4.1 START AV PROJEKT 2008‐07‐06 4.2 BESLUTSPUNKT Om relevant information för att ge ett grundande underlag inte kan inhämtas bör projektet avslutas. 4.3 UPPFÖLJNING/RAPPORTERING Johan Asp har under projektets tid kontakt med Arboga Rederi. 4.4 KOMMUNIKATION Kommunikation sker med e‐post, telefonsamtal samt brev med ordinarie postgång. 4.5 AVSLUT AV PROJEKT Projektets mål skall vara uppnått och detta avgör Arboga Rederi.
8.6 BILAGA 6 – Publiceringstillstånd från Sjöfartsverket
8.7 BILAGA 7 – Medgivande från Lantmäteriet
Från: Medgivande [mailto: medgivande@lm.se]
Skickat: den 2 april 2009 14:36
Till: Johan Asp
Ämne: SV: Ang. Godkännande av att använda kartbilder i examensarbete
Hej,
Här kommer den text som du ska skriva under våra kartbilder som du vill använda i Examensarbetet.
© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1942
Detta Medgivandenummer gäller för Examensarbeten som ska redovisas på skolan, och den redovisning som du beskriver.
Med Vänlig Hälsning
Ingela Eriksson Leveransfunktionen Lantmäteriet Gävle Tel: 026 - 63 35 12 Mail: ingela.eriksson@lm.se
8.8 BILAGA 8 – Info om städer
Vardera staden har 1‐2 sidor att presentera relevant fakta kring ett fartygsanlöp som presenteras på följande sidor.
8.8.1 Arboga INFO OM STADEN Arboga är en tätort som ligger i Mälardalen, 155 km väster om Stockholm. Staden grundades under 1200 ‐talet och är en av Sveriges äldsta. Som kuriosa hölls Sveriges första riksdag i Arboga år 1435. I kommunen bor det ungefär 13 400 invånare varav cirka 10 600 bor i staden. INSEGLING © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 Inseglingen sker som visas i bilden ovan via Arbogaån som mynnar ut genom Kungsör och ut i västra delen av Mälaren som heter Galten. Djupet i ån är satt till 2,2 m och bredden begränsas av broarna i Kungsör som är 7 m. Broinfo: Sjökort 114, 1131 KUNGSÖRSBROARNA φN 59°- 25´6 λE 016°- 05´4 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 9,0 m 1 maj – 31 oktober 0655 ‐ 0705 1420 ‐ 1430 Segelfri höjd 2,7 m 0920 ‐ 0930 1620 ‐ 1630 Kontakt Lokal telefon VHF kanal 14 Tfn: 016‐35 46 65 1120 ‐ 1130 1820 ‐ 1830 1220 ‐ 1230 1920 ‐ 1930 1320 ‐ 1330 2120 ‐ 2130 Svängbro & Klaffbro. Broarna fjärrmanövreras från Kvicksund. INSEGLINGSAVGIFTER Broöppning NEJ
HAMN I dagsläget kan inga fartyg med en höjd över 3 m ta sig ända upp till hamnbassängen, kaj nr. 1 i bilden. Detta p.g.a. att två fasta broar hindrar. Kommunen har diskussioner på att bygga om dessa broar men det kommer dröja. Möjligheten till kajbygge finns öster om E20 bron vid nr. 2 i bilden, men det blir en kostnad för rederiet. Den möjlighet som finns i dagsläget är att förtöja vid Gravudden (högra bilden), där Hjälmare Kanal mynnar ut i Arbogaån, vilket kan ses i kartbilden över inseglingen. Här finns färdig kaj, samt att man får lov att anordna med busstransport från Arboga Station. Vändmöjlighet finns vid kanalutloppet. © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1942 HAMN ‐ GRAVUDDEN Max bredd 9,0 m Max djupgående 2,0 m Max längd 30 – 40 m AVGIFT Hamnavgift NEJ ‐ Landström NEJ ‐ Färskvatten NEJ ‐ Soptömning NEJ ‐ Svart/gråvattentömning NEJ ‐
8.8.2 Bålsta INFO OM STADEN Bålsta är centralort i Håbo Kommun som ligger vid Mälarens norra strand i Uppsala Län. Håbo kommun har drygt 18 500 invånare varav drygt 13 400 bor i Bålsta. INSEGLING / HAMN © Lantmäteriet Gävle 2009 Medgivande I 2008/1942 © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 Då kommunen inte äger någon egen kaj får man kolla med två andra aktörer. Jag har varit i kontakt med Lantmännen och inväntar i skrivande stund (2009‐04‐22) svar angående möjligheten att använda deras kajanläggning och hur den ser ut. HAMN Max bredd Max djupgående Max längd AVGIFT Hamnavgift ‐ Landström ‐ Färskvatten ‐ Soptömning ‐ Svart/gråvattentömning ‐
8.8.3 Enköping INFO OM STADEN Enköping ligger i Uppland längs Mälarens norra strand. I kommunen bor cirka 38 400 invånare varav cirka 20 200 bor i staden. Innan Lantmännen stängde silon i Enköping fraktades spannmål med fartyg som gick upp till staden. Sjöfarten idag består av fritidsbåtar och räkkryssningar med Arboga Rederis M/S Tor. INSEGLING INSEGLINGSAVGIFTER NEJ ‐ Till Enköping tar man sig via Enköpingsån. Som kan ses i bilden till vänster är inte farleden i ån helt utmärkt i kortet. Dock är djupet 3 – 6 meter enligt den ljusblåa färgen. I dagsläget är det ingen som direkt underhåller farleden eftersom det inte längre går några lastfartyg till staden. © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917
HAMN På den östra sidan av ån ligger gamla kajen för som användes av Lantmännen. Den är uppdelad i två delar, den första delen, 3, är avsatt för privatpersoner för större fritidsbåtar att permanent hyra en båtplats. Sträckan 4 är en del av kajen som är i stort behov av renovering. Avspärrningar är uppsatta på kajen på grund av rasrisken. Vad som ska hända med denna delen är ännu oklart då kommunen inte fattat något beslut för vad som ska ske med hamnen. En permanent plats att lägga till vid finns inte i dagsläget att tillgå. Det får lösas inför varje anlöp, men någonstans ska man får plats att sticka in fören för att släppa av/på passagerare. Sträckan 1 är båtklubbens iläggning/upptagningsplats för fritidsbåtar. Vid sträckan 2 finns en mindre träbrygga, men frågan är om den klarar ett fartygsanlöp i praktiken. © Lantmäteriet Gävle 2009 Medgivande I 2008/1942 Lösningen är att man får se till att fartyget är utrustat för stävtilläggningar samt i värsta fall en mindre barkass för att kunna lösa passagerarfrågan då det inte finns plats vid någon kaj/brygga. HAMN Max bredd ≈ 9 m Max djupgående 3 m (enl. sjökort) Max längd ≈ 35 m AVGIFT Hamnavgift NEJ ‐ Landström NEJ ‐ Färskvatten NEJ ‐ Soptömning NEJ ‐ Svart/gråvattentömning NEJ ‐
8.8.4 Kungsör INFO OM STADEN Kungsör ligger i Mälarens västra del, eller Galten som viken egentligen heter. Staden grundades på Gustav Vasas tid. Invånarantalet i kommunen är 8303 varav 5610 bor i staden. Idag bedriver Arboga Rederi räkkryssningar från Kungsör samt turer till Örebro via Hjälmare Kanal. INSEGLING / HAMN © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 © Lantmäteriet Gävle 2009 Medgivande I 2008/1942 Hamnen i Kungsör ligger en bit in i Arbogaån, centralt och när järnvägstationen. Kajen är markerad med svart streck i kartbilden till höger ovan. HAMN Max bredd ‐ Max djupgående 2,0 m
Max längd 43 m (klarar att vända) AVGIFT
Hamnavgift NEJ ‐
Landström JA Enl. aktuell taxa
Färskvatten JA Enl. aktuell taxa
Soptömning FÖRHANDLINGSFRÅGA Efter förhandling
Svart/gråvattentömning NEJ ‐
8.8.5 Köping INFO OM STADEN Köping ligger längst in i Mälaren. I kommunen på cirka 24 600 invånare varav cirka 17 300 bor i staden. INSEGLING / HAMN © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1942 HAMN Max bredd ≈ 8 m Max djupgående 3 m Max längd 30 ‐ 40 m AVGIFT Hamnavgift NEJ ‐ Landström NEJ ‐ Färskvatten NEJ ‐ Soptömning NEJ ‐ Svart/gråvattentömning NEJ ‐
8.8.6 Mariefred INFO OM STADEN Mariefred ligger i Strängnäs Kommun, Södermanland. Orten är väldigt känt för det kungliga slottet Gripsholm som ligger intill staden. I Strängnäs Kommun bor cirka 30 600 invånare varav cirka 3800 bor i Mariefred. INSEGLING / HAMN © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 © Lantmäteriet Gävle 2009 Medgivande I 2008/1942 Ångbåtskajen där det är möjligt att förtöja ligger vid Kölnholmen och är markerad med svart streck i kartan till höger. HAMN Max bredd ‐ Max djupgående 3,0 m (Enl. sjökort) Max längd ≈ 50 m AVGIFT
Hamnavgift Förhandlingsfråga Räkna med 500 kr per anlöp
Landström JA Ingår i hamnavgift
Färskvatten JA Ingår i hamnavgift
Soptömning JA Enl. aktuell taxa
Svart/gråvattentömning Under uppbyggnad ‐
8.8.7 Nynäshamn INFO OM STADEN Nynäshamn är centralort i Nynäshamns kommun som ligger söder om Stockholm i Södermanland och Stockholms Län. I kommunen bor det totalt drygt 24 600 invånare varar cirka 13 000 bor i tätorten. Till staden anlöper reguljärtrafik till Polen och Gotland. INSEGLING / HAMN © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 © Lantmäteriet Gävle 2009 Medgivande I 2008/1942 Jag har i skrivande stund (2009‐04‐22) inte fått svar från kommunen ännu. HAMN Max bredd Max djupgående Max längd AVGIFT Hamnavgift Landström Färskvatten Soptömning Svart/gråvattentömning
8.8.8 Sigtuna INFO OM STADEN Sigtuna ligger som ses på kartan efter farleden till Uppsala. Det är Sveriges äldsta stad och grundades av Erik Segersäll i slutet av 900 –talet. Sigtuna ligger i Uppland och i kommunen Sigtuna bor det cirka 36 700 invånare varav 7 204 bor i orten. INSEGLING / HAMN © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1942 Vid inseglingen passerar man öppningsbar bro vid Stäksund. Kajplatsen ligger vid Ångbåtsbryggan, som pilen i kartan ovan visar.
HAMN Max bredd 7,8 m (Stäkets landsvägsbro) Max djupgående 3,0 m Max längd ‐ AVGIFT
Hamnavgift Förhandlingsfråga Ej fastställd årsavgift
Landström JA Enl. Aktuell taxa
Färskvatten JA ‐
Soptömning NEJ – går att lösa ‐
Svart/gråvattentömning NEJ – går att lösa ‐
8.8.9 Stockholm INFO OM STADEN Stockholm, grundades i mitten av 1200‐talet, är Sveriges huvudstad. I kommunen bor cirka 770 900 invånare. INSEGLING © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 Lantmäteriet Gävle 2009 Medgivande I 2008/1942 HAMN Hamnen där det är lämpligast att förtöja vid i Stockholm är kajerna vid Riddarholmen. Det ligger centralt och nära till transportmedel. Kajen är markerad med svart streck i kartbilden ovan. HAMN Max bredd ‐ Max djupgående ≈ 4 m Max längd ‐ AVGIFT Hamnavgift NEJ ‐
Landström JA Enl. Aktuell taxa
Färskvatten NEJ ‐
Soptömning NEJ ‐
Svart/gråvattentömning NEJ ‐
8.8.10 Strängnäs INFO OM STADEN Strängnäs ligger utmed Mälarens södra strand i landskapet Södermanland samt även i Södermanlands Län. I kommunen bor det drygt 30 600 invånare varav cirka 12 200 bor i tätorten. INSEGLING © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 Då man passerar Strängnäs går man under tre broar, såvida man inte väljer en annan väg. Broarna är västerifrån Nya Strängnäsbron, Tosteröbron och Stallarholmsbron. De två sistnämnda är öppningsbara och sköts av Sjöfartsverket. Mer information om broöppning finns att läsa i kapitel 4.3.3 (Öppningsbara broar i farleden förbi Strängnäs) HAMN Jag har tyvärr inte fått tag på rätt folk på kommunen, den som verkar vara ansvarig är svår att få tag i. Jag har även försökt kontakta Lantmännens ansvarige utan resultat. Inväntar fortfarande (2009‐04‐22). HAMN Max bredd Max djupgående Max längd AVGIFT Hamnavgift Landström Färskvatten Soptömning Svart/gråvattentömning
8.8.11 Södertälje INFO OM STADEN Södertälje är en av infarterna till Mälaren ifrån Östersjön. Genom staden rinner Södertälje Kanal, där även en sluss finns. Södertälje ligger i Södermanland och Stockholms Län. Det är centralorten i Södertälje kommun med drygt 80 500 invånare varav cirka 60 200 bor i tätorten. INSEGLING Information kring boarna finns att läsa i kapitel 4.3.4. Någon övrig information angående hamnen i Södertälje har jag inte fått. Jag väntar fortfarande på svar från kommunens ansvarige. Blev först slussad till Södertälje Hamn, men de skickade tillbaka mig till förvaltningen på kommunen. Där är jag nu, (2009‐04‐22). Dock verkar jag kommit rätt nu och inväntar svar inom kort. © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917
8.8.12 Torshälla INFO OM STADEN Torshälla ligger i norra Södermanland och grundades i mitten av 1300‐ talet. Genom staden rinner Torshällaån som börjar i Hjälmarens östra del och går genom Eskilstuna ner till Torshälla. Innan man byggde Hjälmare Kanal gick fartygen som skulle in i Hjälmaren genom Torshälla och via Eskilstuna/Torshälla kanal in i Hjälmaren. Kanalen har varit stängd för trafik sedan mitten av ‐60 talet, men öppnades för småbåtar lägre än 1,20 m då det finns fasta broar längs vägen till Eskilstuna som hindrar större fartyg. Idag sker trafik till och från Torshälla sommartid dels genom Arboga Rederi som har räkkryssningar, turer till Västerås med M/S Havsörnen samt kanalbåten S:t Olof som går till Eskilstuna. INSEGLING HAMN © Sjöfartsverket tillstånd ©Lantmäteriet Gävle 2009 nr 09‐01917 Medgivande I 2008/1942 HAMN/INSEGLING Max bredd 7,1 m Max djupgående 3,0 m Max längd 41,5 m AVGIFT Hamnavgift NEJ ‐ Landström ‐ Färskvatten ‐ Soptömning JA 5000 kr/år Svart/gråvattentömning NEJ ‐ Begränsningarna i längd och bredd anger slussarnas mått. Djupgåendet är från Strömma Kanalbolags M/S Prins Carl Philip som var på besök i Torshälla.
8.8.13 Trosa INFO OM STADEN Trosa är en mindre stad som ligger söder om Stockholm, det vill säga utanför sjön Mälaren. Trosa är centralort i Trosa kommun med drygt 10 800 invånare, varav cirka 4 600 bor i tätorten. INSEGLING © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 Inseglingen är som sagt utstakad på grunt vatten, men en farled är utmärkt in till stadens hamn. Färgen visar 0 – 3 m, men uppgifter från gästhamnen är 3 m insegling och 2 m i hamnbassängen. HAMN Jag har tyvärr inte fått tag på någon ansvarig vid kommunen trots flera försök då jag tycker Trosa verkar vara en intressant hamn. (Skrivet 2009‐04‐22) HAMN Max bredd Max djupgående 2 m Max längd AVGIFT Hamnavgift Landström Färskvatten
8.8.14 Uppsala INFO OM STADEN Sveriges fjärde största stad, Uppsala, är beläget cirka 7 mil norr om Stockholm. I kommunen bor cirka 183 300 invånare varav cirka 128 400 bor i Uppsala. Staden grundades på medeltiden. INSEGLING / HAMN © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 Mötesplatser 5 stycken i Fyrisån. Hamnen i Uppsala ligger centralt och är markerad med svarta streck i vänstra kartbilden ovan. Broarna är markerade med siffror i högra bilden. Broinfo: Sjökort 112 HAMN Max bredd 7,8 m (Stäkets landsvägsbro) Max djupgående 3,0 m
Max längd 34 m (klarar att vända) AVGIFT
Hamnavgift Årsavgift 5 500 kr + 10 kr/m Landström Färskvatten Ingår i hamnavgift ‐ Soptömning Ingår i hamnavgift ‐ Svart/gråvattentömning INSEGLINGSAVGIFTER Broöppningar 50 kr tur och retur
BROAR I UPPSALA
FLOTTSUNDSBRON [1] φN 59°- 47´2 λE 017°- 39´7
INFO ORDINARIE
ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER
Segelfri bredd 13,0 m 1 maj – 31 oktober Alla dagar vid beställning Utan beställning (följande tider) Segelfri höjd 2,5 m Kontakt 1045 ‐ 1100 1630 ‐ 1645 Svängbro 1230 ‐ 1245 1945 ‐ 2000 ULTUNABRON [2] φN 59°- 49´9 λE 017°- 39´7 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 8,5 m 1 maj – 31 oktober Hålls normalt i öppet läge Segelfri höjd 1,4 m Kontakt Rullbro KUNGSÄNGSLEDSBRON [3] φN 59°- 50´5 λE 017°- 39´4 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 8,4 m 1 maj – 31 oktober Alla dagar vid beställning Segelfri höjd 5,3 m Utan beställning (följande tider) Kontakt 1000 ‐ 1030 1700 ‐ 1730 Klaffbro 1130 ‐ 1200 1900 ‐ 1930
8.8.15 Västerås INFO OM STADEN Västerås är residensstad i Västmanlands Län, staden ligger i landskapet Västmanland vid Mälarens norra strand. I kommunen bor det knappt 132 000 invånare, varav cirka 107 000 bor i staden. INSEGLING © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 HAMN Västerås Stad har två hamnar, en djuphamn för större lastfartyg samt en mindre hamn för just passagerartrafik med mindre passagerarfartyg. Dock kan jag i nuläget (2009‐04‐22) inte presentera mer ingående fakta då ansvarige inte svarat trots flera försök att få tag på denne. HAMN Max bredd Max djupgående Max längd AVGIFT Hamnavgift Landström Färskvatten Soptömning Svart/gråvattentömning
8.8.16 Örebro INFO OM STADEN Örebro, som är Sveriges till folkmängden sjunde största stad (SCB – 2005), är belägen vid Hjälmarens västra strand. Staden grundades på medeltiden och som kuriosa valdes, vid Sveriges Riksdag år 1810, Jean Baptiste Bernadotte till kung Karl XIV Johan. Den sjöfart idag som bedrivs från Örebro är Arboga Rederis två fartyg som går turer på Hjälmaren och Mälaren. Tidigare har man haft passagerartrafik till Stockholm samt att man tagit emot tankfartyg till stadens oljehamn vid Oset. INSEGLING © Sjöfartsverket tillstånd nr 09‐01917 Som kan ses i bilden ovan är både Mellanfjärden och Hemfjärden starkt mörkblåfärgade vilket betyder att djupet ligger mellan 0 och 3 meter. I farleden är minsta djupet 1,5 – 2,0 m. Farleden in slammas igen och inget större muddringsarbete pågår, men önskemål finns från lokalt håll att öka på djupet till djupgåendet i Hjälmare Kanals slussar. INSEGLINGSAVGIFTER Hjälmare Kanal 1 700 kr (850 kr till Hjälmare Docka) Broöppning & Sluss i Örebro 50 kr tur och retur
HAMN © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1942 Hamnen i Örebro ligget centralt och är markerad med svart streck i kartbilden ovan. HAMN Max bredd 7 m Max djupgående 1,5 m Max längd 30 m AVGIFT Hamnavgift Årsavgift 10 000 kr
Landström Ej fastställd Ej fastställd
Färskvatten Ingår i hamnavgift ‐
Soptömning Ingår i hamnavgift ‐
Svart/gråvattentömning NEJ ‐
8.9 ÖVRIG INFO 8.9.1 Hjälmare Kanal Ordinarie öppethållande för år 2009 är: 5/6 – 16/8 TIDER & PRISER 05/06 – 18/06 19/06 – 02/08 03/08 – 16/08 GRAVUDDEN 0830 0830 1430 0830 NOTHOLMEN 1430 0830 1430 1430 PRISER FÖR YRKESTRAFIK KANALANSVARIG Sveaskog Box 404 701 48 ÖREBRO Slussvakt Mobil: 070‐264 53 29 Hela kanalen 1 700 kr Till Hjälmare Docka 850 kr
8.9.2 Öppningsbara broar i farleden till Sigtuna & Uppsala STÄKET ‐ LANDSVÄGSBRON φN 59°- 28´4 λE 017°- 47´5 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER alla dagar ÖPPNINGSTIDER lördag & söndag Segelfri bredd 7,8 m 1 maj – 15 oktober 0930 1430 1930 0500 1330 1930 Segelfri höjd 2,2 m 1030 1530 2030 0830 1430 2030 Kontakt brovakten [Stäket] Tfn: 08‐583 518 75 1130 1630 2130 0930 1530 2130 1230 1730 2230 1030 1630 2230 Vid passage: Kontakta VTS Södertälje VHF kanal 68 1330 1830 1130 1730 1230 1830 Sjökort: 111 16 oktober – 30 april Efter förhandsbeställning vardagar 0700 – 1600 Kontakta Vägverket Jakobsberg 08‐580 103 05 Svängbro ERIKSUNDSBRON φN 59°- 38´4 λE 017°- 36´5 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 12,4 m 1 maj – 15 oktober 0600 1000 1400 1800 Segelfri höjd 2,7 m 0700 1100 1500 1900 Kontakt brovakten [Stäket] Tfn: 08‐583 518 75 0800 1200 1600 2000 0900 1300 1700 2100 Vid passage: Kontakta VTS Södertälje VHF kanal 68 2200 Sjökort: 112 16 oktober – 30 april Efter förhandsbeställning vardagar 0700 – 1600 Kontakta Vägverket Jakobsberg 08‐580 103 05 Svängbro
8.9.3 Öppningsbara broar i farleden förbi Strängnäs Karta över farleden finns i kapitel 4.2.10 (Strängnäs). NYA STRÄNGNÄSBRON [1] φN 59°- 23´8 λE 017°- 00´5 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 50 m ‐ ‐ Segelfri höjd 26 m Fast högbro TOSTERÖBRON [2] φN 59°- 22´7 λE 017°- 02´3 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 20 m För nyttotrafik året runt 0600 ‐ 2200 Övrig tid efter förhandsbeställning Segelfri höjd 2,8 m Kontakt VHF 68 ‐ Tosteröbron Sjökort: 111, 113 Svängbro: Fjärrmanövreras från Hjulstabron STALLARHOLMSBRON [3] φN 59°- 21´9 λE 017°- 12´4 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 20 m För nyttotrafik året runt 0600 ‐ 2200 Övrig tid efter förhandsbeställning Segelfri höjd 3,1 m Kontakt VHF 68 – Stallarholms‐ bron Sjökort: 111 Svängbro: Fjärrmanövreras från Hjulstabron
8.9.4 Öppningsbara broar i Södertälje Kanal Karta över Södertälje Kanal där broarna är markerade finns att läsa i kapitel 4.2.11 (Södertälje). MÄLARBRON [1] φN 59°- 11´6 λE 017°- 37´9 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 34,9 m För nyttotrafik året runt Dygnet runt vid behov ‐ UTOM: 0730 – 0830 1600 – 1715 Segelfri höjd 13,8 m Öppning: Kontakta VTS Södertälje på VHF 68 Tfn: 08‐554 245 00 Sjökort: 6181 Dubbelklaffbro SLUSSBRON [2] φN 59°- 11´6 λE 017°- 37´9 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 34,9 m För nyttotrafik året runt Dygnet runt vid behov ‐ UTOM: 0730 – 0830 1600 – 1715 Segelfri höjd 13,8 m Öppning: Kontakta VTS Södertälje på VHF 68 Tfn: 08‐554 245 00 Sjökort: 6181 Dubbelklaffbro SÖDRA KANALBROARNA [3] φN 59°- 11´1 λE 017°- 38´6 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 26,2 m Året runt http://www.sjofartsverket.se/te mplates/SFVXPage____3544.as px Segelfri höjd 25,9 m Kontakt VTS Södertälje Tfn: 08‐554 245 00 För öppning: Kontakta VTS Södertälje VHF kanal 68 Sjökort: 112 Svängbro
8.9.5 Kvicksundsbron Kvicksundsbron passerar man då man reser österifrån och ska trafikera Köping, Kungsör, Arboga samt Hjälmaren. KVICKSUNDSBRON φN 59°- 27´2 λE 016°- 19´2 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 41,5 m Året runt Dygnet runt Eventuell väntetid på grund av järnvägstrafik Segelfri höjd 4,5 m Kontakt brovakten Tfn: 016‐35 46 65 Vid passage: Kontakta Kvicksundsbron VHF kanal 68. Öppningsförfarande enligt information i sjökort. Sjökort: 113, 1131 Klaffbro 8.9.6 Hjulstabron Hjulstabron passerar man då man reser österifrån och ska trafikera Västerås, Torshälla, Köping, Kungsör, Arboga samt Hjälmaren. HJULSTABRON φN 59°- 38´4 λE 017°- 36´5 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 35 m Året runt Dygnet runt Segelfri höjd 6,0 m Kontakt brovakten [Stäket] Tfn: 08‐583 518 75 Vid passage: Kontakta Hjulstabron VHF kanal 68. Öppningsförfarande enligt information i sjökort.
8.9.7 Tappströmsbron Tappströmsbron passerar man lämpligen endast om man ska gå mellan Stockholm och Bålsta. TAPPSTRÖMSBRON φN 59°- 17´6 λE 017°- 48´6 INFO ORDINARIE ÖPPETHÅLLANDE ÖPPNINGSTIDER Segelfri bredd 12,4 m 1 maj – 15 oktober Vardagar Lördag, söndag & Helgdag Segelfri höjd 2,7 m 0630 1430 0630 1430 0930 1530 0730 1530 1030 1930 0830 1630 1130 2030 0930 1730 1230 2130 1030 1830 1330 1130 1930 1230 2030 1330 2130 16 oktober – 30 april Efter förhandsbeställning dagligen 0900 – 1600 Sjökort: 111 Klaffbro Året runt övriga tider, efter förhandsbeställning Förhandsbeställning Kontakta Vägverket Jakobsberg 08‐580 103 05
