Prov med olika överbyggnadstyper : observationssträckor på E6, Fastarp-Heberg. Del 2: laboratorieprovning av bitumenbundna lager

(1)

VTT notat 56:2-1997

Prov med olika överbyggnadstyper

Observationssträckor på väg E6, Fastarp-Heberg

Del 2: Laboratorieprovning av bitumenbundna lager

Författare Leif Viman och Lars Eriksson

FoU-enhet Kretsloppsanpassade material

Projektnummer 60515

Projektnamn Uppföljning av observationssträckor

på väg E6, Fastarp-Heberg

Uppdragsgivare Vägverket Västra regionen

Distribution Fri KS Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(2)

Förord

VTI har av Vägverket Västra regionen fått uppdraget att dokumentera och följa upp prov med olika vågöverbyggnader på E6 norr om Halmstad, delen Fastarp-Heberg. Vår kontaktman på Vägverket har varit Hans Stj ernberg.

Föreliggande rapport, VTI notat 56:2-1997, är andra delen av tre som till-sammans utgör VTls dokumentation under byggnadstiden. De två övriga delarna ar:

0 VTI notat 56:1, Byggnadsrapport 0 VTI notat 56:3, Bilagor

Gemensam titel för alla tre delarna år: Prov med olika överbyggnadstyper, observationsstråckor på väg E6, Fastarp-Heberg.

Linköping i mars 1998

Leif Viman och Lars Eriksson

(3)

(4)

Innehåll

SAMMANFATTNING I 1 INLEDNING ... .. 9 2 BESKRIVNING AV PROVVÄGEN ... ..9 3 LABORATORIEPROVNING ...11 3.1 Provtagning... ..12 3.2 Lagertjocklekar ... ..13

3.3 Bindlager och bärlager ...15

3.3.1 Dynamisk kryptest ... ..15

3.3.2 Styvhetsmodul ... ..20

3.3.3 Utmattning ... ..26

3 .3 .4 Bindemedelsanalyser ...29

3.4 Slitlager ...-- 30

3.4.1 Slitage enligt Prallmetoden... ..30

3.4.2 Styvhetsmodul ... ..31 3.5 Permeabilitet. - ... ..33

4 PROVVÄGSMASKIN ...36

4.1 Slitagetest ... ..36 4.2 Stabilitetstest ...-- - 37 5 UPPFÖLJNING ... ..41 6 REFERENSER ... ..43

Bilaga 1 - Resultatsammanställning Över borrprov

(5)

(6)

Sammanfattning

Laboratorieprovningen aV de bitumenbundna lagren har utförts för att studera egenskaper som dynamisk kryptest, styvhetsmodul ooh utmattning m.m. hos de bitumenbundna lagren. Proverna utgörs av borrkärnor som tagits upp ur Vägen på de observationssträekor som VTI valt ut.

Resultaten kommer senare att jämföras med de faktiska förändringar som kan konstateras genom de uppföljningsmätningar som VTI kommer att utföra på dessa observationssträekor.

(7)

(8)

1 Inledning

En ny sträckning av E6, Fastarp - Heberg, med motorvägsstandard utfördes under 1994-1996. Flera olika överbyggnadstyper ingår i objektet, bl a med avsikt att jämföra betong- och asfaltkonstruktioner. VTI har fått i uppdrag av Vägverket Region Väst att följa upp de olika överbyggnadstyperna genom mätningar på färdig väg med avseende på bl a deformation, slitage, friktion, buller m.m. Avsikten är att kunna värdera de olika överbyggnaderna med avseende på ovanstående parametrar. I detta notat redovisas de laboratorieprovningar som utförts på de bitumenbundna lagren.

2 Beskrivning av provvägen

Provvägen är belägen på E6 mellan Halmstad och Falkenberg. Den består av olika överbyggnadstyper enligt Figur 1. VTI har valt ut observationssträckor på varje överbyggnadstyp om vardera 200 m där all provning och mätning på färdig väg utförs. Kriterier för urvalet har varit att få sträckor med så lika undergrundsförhållanden som möjligt för att få en rättvis bedömning av de olika överbyggnaderna.

'De överbyggnadstyper med bitumenbundna lager som ingår är dels varianter på

GBÖ-konstruktioner och dels CBÖ och BÖ-konstruktioner. Bindlager som ingår i

den armerade BÖ-konstruktionen finns dock ej med i försöken beskrivna i detta notat. GBÖ-varianterna är förutom konventionellt utförande ett utförande med stålnätsarmering i AG-lagret och ett utförande enligt det sk FAS-konceptet. Två olika lägen för stålnätsarmeringen provas, dels mellan slitlager och AG-lager och

dels på två tredjedelar av AG-lagrets tjocklek. v

Dokumentation i samband med byggandet av sträckorna finns beskrivet i VTI Notat 56:1-1997

GBÖ

CBÖ BÖ

Referens FAS Stålnät Armerad Oarmerad Viacoto 0 -100 W -200 -300 _--400 xm -xn o b - -l -500 -600 _-3 3 " -700 *--800 W -900 ü -1000

_-I Slitlager E] Bindlager Viacobind Viacobase

Stålnät EAG äArmering Betong

CG Bärlager F-Iager

Figur 1 Alternativa Överbyggnadstyper på E6 Fastam-Heberg.

(9)

10

M o t G öt e b o r g á 4 6 M o t M a l m ö

'ä

Trafikplats\ . 7. 8x.

8.

Trafikplat s

TrafikPlats

'V le qa rza rwc ne EE E; Geting e

'1

'f

15'

Figur 2 Karta Över vägföretaget och observatiønssträckarnas läge. Tabell 1 Beskrivning av VT[s

observations-sträckor.

Obs- Sektion Typ

sträcka nr 1 17/000-17/200 BÖ Oarmerad cementbeteng 2 15/560-15/750 ZX 14/300-14/400 3 13/400-13/600 3X 13/100-13/300 4 11/400-11/600 Armerad cementbetong 5 10/700-10/900 6 7/020-7/220 GBÖ Referens 7 6/760-6/960 Stålnätsarmering iAG 8X 6/400-6/600 CBO 8 6/140-6/340 CBÖ 9 5/600-5/800 CBÖ 10 4/520-4/720 GBÖ Referens 11 4/060-4/260 Stålnätsarmering på AG 12 3/700-3/900 Referens 13 3/280-3/480 FAS koncept 14 0/600-0/800

ISX 0/400-0/500 Referens slitlager

med porfyr 15 _0/200-0/000 Referens

VTI no

tat56

22-19

97

(10)

3 Laboratorieprovning

För att kunna verifiera statusen på beläggningama direkt efter utförandet så har VTI utfört ett antal laboratorieanalyser på de uppborrade proverna från vägen. Provningarna är ett komplement till de tester som NCC själva utfört i sin produktions- och kvalitetskontroll i samband med bygget. Beskrivning av utförandet av det sk. FAS-konceptet har också redovisats av Nils Ulmgren, NCC (Rapport 96-8).

Borrkämoma har efter ankomst till VTI förvarats i kylrum vid +100 C för att minimera deformationsskador och åldring av borrkärnorna. En del analyser har tyvärr dröjt upp till ett år efter utläggning och provtagning varför hänsyn måste tas till att proverna kan ha påverkats av lagringstiden i större eller mindre omfattning. Man bör i framtiden ställa krav på att datumen för utläggning, borrning och analys alltid anges tillsammans med provresultaten för att kunna göra en riktig bedömning av materialen. Skrymdensiteten har bestämts, enligt FAS Metod 427, på alla prov som sågats och sedan analyserats med avseende på någon av de parametrar som ingått i undersökningen.

De provningar som utförts på VTI är följ ande:

0 Slitage - och deformationstester i VTls provvägsmaskin (PVM)

0 Bestämning av styvhetsmodul enl. FAS Metod 456 och utmattning enl. VTI-metodik på bind- och bärlager

0 Bestämning av dynamisk kryptest enligt FAS Metod 468 på bind- och bärlager 0 Bestämning av bindemedelsegenskaper på återvunnet bitumen

0 Permeabilitetstest. Utprovning av ny utrustning för bestämning av vatten-genomsläpplighet hos asfaltbeläggningar

Bild 1 VTIS materialprovningssystem. Utrustning för provning av funktionella egenskaper hos asfaltlager.

(11)

De analyser som utförts redovisas nedan med varje beläggningstyp för sig. Grunddata i form av skrymdensitet, kompaktdensitet och hålrumshalt m.m. redovisas i bilaga.

Genom att vissa av beläggningarna är firmabundna så känner inte VTI till uppgifter om bindemedelshalt, bitumenfyllt hålrum, typ av tillsatser m.m. Detta gör det svårare att hitta förklaringar till avvikande resultat, vilket är olyckligt när det gäller uppföljning av provsträckor.

3.1 Provtagning

I samband med utläggning av de asfaltbundna lagren så har NCC tagit ut massaprov, ca 100 kg av varje massatyp, och skickat till VTI. Dessa prover har sedan används för tillverkning av provplattor för testning i VTls provvägsmaskin med avseende på stabilitet och slitage. Innan slitlagret påfördes så har VTI tagit upp borrkärnor med både 100 och 150 mm diameter. Borrning skedde vid tre olika tillfällen (juni, augusti och oktober 1996), beroende på att de olika sträckoma var klara vid olika tidpunkter. Proven är borrade på de observationssträckor som VTI valt ut. De är tagna med 20 meters mellanrum och avståndet i sidled är slumpat enl. FAS Metod 418. Senare kompletterades borrningen även med några borrkärnor från slitlagren.

Bild 2 Borrningjuni-96.

(12)

3.2 Lagertjocklekar

Lagertjocklekarna har bestämts genom mätning, enligt VVMB 903, på alla

uppborrade prov från de olika observationsstr'ackorna (ca 10-20

prov/observationssträcka). ,Det bör noteras att resultatet Visar hur tjocklekarna varierar inom observationssträckorna och inte över hela objektet.

Tabell 2 Tjockleksmäming på borrkámor, ø150 mm, enligt VV Metod 903. Observationssträcka MedelV. Std.aVV. Nom. Diff.

Nr Typ

(mm)

(nun)

Bundet bärlager +ev. bindlager 6 Referens 190,4 8,0 195 -4,6 7 Nät i AG 199,8 5,1 195 4,8 10 Referens 187,1 7,1 195 -7,9 11 Nät på AG 195,5 9,5 195 0,5 12 Referens 190,6 7,7 195 -4,4 13 FAS 200,5 8,4 195 5,5 14 FAS 198,1 6,8 195 3,1 15X Referens 191,0 3,7 195 -4,0 15 Referens 200,2 6,2 195 5,2 Viacobase 13 FAS 124,8 4,7 115 9,8 14 FAS 118,5 6,2 115 3,5 Bindlager

8X CBÖ

53,9

3,9

50 3,9

8 CBÖ

44,9

15,0

50 -5,1

9 CBÖ 62,8 6,4 50 12,8 13 FAS 75,8 5,8 80 -4,2 14 FAS 79,6 8,8 80 -0,4 VTI notat 56:2-1997 13

(13)

Tjocklek, m m 220 200 Medelv. mNorrineIIt . 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 6 7 I) 11 12 EX 15 13 14 13 14 Bålger Bälger Bälger Hälge: Bälger Bålger Bålager Bålgen- Bälgenw Bälger Bälger

Rderens Stärüi Ráerem Stänätpá Referens Referens Ráerens bindlger birdlger (base) (base)

AG AG FAS FAS FAS FAS

Figur 3 TjOCklek has bil'umenbundna bal/lager + ev. bindlager (borrkárnor).

Tjocklek, m m

100

Bindlager Bindlager Bindlager simuaga Bindlaga

caö caö csö FAS FAS

Figur 4 DOG/(lek hos bindlager (borr/(ärmar).

(14)

3.3 Bindlager och bärlager

Bindlagrets funktion är främst att höja stabiliteten hos bundna överbyggnaden samt ev. reducera sprickbildning i slitlagret. Därför har särskilda krav på bl a krypstabilitet krävts i FAS-konceptet. Inom detta objekt förekommer bindlager både på FAS-sträckan och CBÖ-sträckan. Bindlagret på CBÖ-sträckan följer kraven i VÄG 94, dvs är en ABT med sänkt bindemedelshalt (ej polymertillsats). Bindlager och bärlager på FAS-sträckan består av Viacobind och Viacobase med speciella egenskaper för att tillgodose kraven i FAS-konceptet. Övriga bärlager består av konventionell AG lagd i tre lager.

De laboratorietester som utförts på uppborrade prov är dynamisk kryptest, styvhetsmodul, utmattning och permeabilitet.

3.3.1 Dynamisk kryptest

Enligt kraven i FAS-konceptet skall töjningen, bestämd genom dynamisk kryptest, för bindlagret vara högst 12 000 mikrostrain medan det för bindlagret på CBÖ-sträckan inte finns några motsvarande krav. Medelvärdet från FAS-CBÖ-sträckan ligger på ca 8 000 mikrostrain medan det för CBÖ-sträckan ligger på ca 24 000 mikrostrain. Betydligt bättre resultat 'har dock erhållits för dessa åldrade prover som VTI testat jämfört med de provningar NCC utförde direkt efter. Efter detta sändes prov till NCC som testade igen på prov med samma ålder och erhöll då 9011 mikrostrain (medelvärde av 6 prov), vilket ligger betydligt närmare VTIs resultat. Detta bekräftar att lagringstiden har stor betydelse för resultatet. I tabellerna finns förutom den vanliga redovisningen av dynamisk kryptest, dvs töjningen efter 3600 pulser, även kryphastighet och krypmodul redovisad. Dessa parametrar ger ytterligare information om provets deformationsegenskaper.

Resultat från dynamisk kryptest visar att AG har betydligt lägre stabilitet än de båda firmabundna massorna, där Viacobind har något högre stabilitet än Viacobase. Det är dock bara för Viacobind som det finns krav på stabilitet enligt dynamisk kryptest. Genom att de olika lagren på AG har testats var för sig så framgår det, av Figur 6, att det övre lagret har lägre stabilitet än de övriga lagren (ca 55 000 mot 25 000 mikrostrain för de övriga lagren). Orsaken till, detta är ej klarlagd.

(15)

Tabell 3 Dynamisk kryptestpå Viacobina'tñrån FAS-sträckorna.

Obssträcka Skrym- Töjning Kryp- Dynamisk

densitet n=3600 hastighet krypmodul

n=3600 Nr Typ Pkt g/cm3 (ps) (ps/n) (Mpa) 13 FAS 1/4 2,345 9 727 1,0 10,3 " " 3/4 2,349 9 514 0,9 10,5 " " 4/4 2,335 7 197 0,6 13,9 " " 5/3 2,337 8 460 0,7 11,8 " " 8/2 2,322 8 735 1,0 11,4 " " 9/3 2,315 7 423 0,8 13,5 de 2,334 8 509 0,8 11,9 std 0,013 1 044 0,1 1,5 14 FAS 1/2 2,316 5 927 0,6 16,9 " " 2/1 2,314 6 528 0,6 15,3 " 4/1 2,369 10 979 0,9 9,1 " 6/1 2,325 7 324 0,7 13,7 " " 8/1 2,374 8 227 0,8 12,2 " " 10/3 2,378 8 226 0,6 12,2 mdv 2,346 7 869 0,7 13,2 std 0,031 1 777 0,1 2,7

Tabell 4 Dynamisk kryptest på bindlagerjran CBÖ-,straCkOFna (Tvä provkmppar på varandra.)

Obsstr'acka Skrym- Töjning Kryp- Dynamisk

HZJÖOO

Nr Typ Pkt g/crn3 (us) (ps/n) (Mpa)

8X

CBÖ

2 2,381

16 700

0,9

6,0

5 2,386 21 300 1,4 4,7 8 2,381 25 500 2,3 3,9

8 CBÖ

2 2,337

21 900

2,6

4,6

5 2,291 40 600 7,5 2,5 8 2,366 19 600 1,6 5,1 de 2,357 24 267 2,7 4,5 std 0,037 8 506 2,4 1,2 16 VTI notat 56:2-1997

(16)

Tabell 5 Resultat av dynamisk kryptest på AGfrån referenssträckoma.

Obs.sträeka Skrym- Töjning Kryp- Dynamisk

Nr Typ Pkt g/cm3 (ps) (ps/n) (Mpa)

Övre

del

6 Ref

1Ö

2,349

12 439

2,5

8,0

10 Ref

sö

2,396

164 335

48,0

0,6

11 Nät på

146 2,363

25 723

6,0

3,9

12 Ref

9Ö

2,341

36 322

9,8

2,8

15 Ref 7Ö 2,334 80 936 23,2 1,2

15X Ref

6Ö

2,376

25 770

5,4

3,9

de 2,360 34 493 13,5 3,8 std 0,023 23 982 18,9 2,4 Mitten del 6 Ref 1M 2,388 35 619 10,7 2,8 7 Näti 1M 2,360 41 614 12,5 2,4 10 Ref SM 2,396 10 705 1,4 9,3 11 Nät på 1-1M 2,317 14 229 2,7 7,0 12 Ref 9M 2,375 29 806 7,7 3,4 15X Ref 6M 2,341 21 835 4,5 4,6 de 2,363 25 635 6,6 4,9 std 0,030 12 164 4,5 2,7 Undre del 6 Ref 1U 2,397 10 839 2,2 9,2 7 Nät i 1U 2,396 '18 602 4,3 5,4 11 Nät på 1-1U 2,346 61 690 18,1 1,6 12 Ref 9U 2,364 9 824 1,6 10,2 15 Ref 7U 2,367 33 316 7,2 3,0 15X Ref 6U 2,371 26 957 7,1 3,7 mdv 2,374 26 871 6,8 5,5 std. 0,020 19 339 6,0 3,5

VTI notat 56:2-1997 17

(17)

Tabell 6 Dynamisk kryptes'tpå Viacobasetñrän FAS-sfräckoma.

Obs.sträcka Skrym- Töjning Kryp- Dynamisk

densitet n=3600 hastighet kryprnodul

Nr Typ Pkt g/em3 (ps) (its/n) (Mpa)

Övre del

13 FAS

21362

2,387

13 252

1,1

7,5

"

6BÖ3

2,350

4 796

0,7

20,9

"

101363

2,399

16 779

1,4

6,0

Undre del 13 " 2BU3 2,406 13 170 1,1 7,6 " " 5BU3 2,376 7 337 1,0 13,6 " " 8BU3 2,392 13 792 1,1 7,3 mdv 2,385 11 521 1,0 10,5 std 0,020 4 500 0,2 5,7

Övre del

14 FAS

51303

2,384

5 838

0,6

17,1

"

8BÖ1

2,394

8 320

0,

12,0

" " 10BÖ3 2,373 10 610 1,1 9,4 Undre del 14 " 1BU3 2,400 14 574 1,0 6,9 " " 3BU2 2,421 14 151 1,0 7,1 " " 5BU2 2,413 5 998 0,6 16,7 de 2,398 9 915 0,9 11,5 std 0,018 3 864 0,2 4,6 18 VTI notat 56:2- 1 997

(18)

60000

50000 40000 I O.) .3 m 30000 _C i? ₂₀₀₀₀ _{__f I}// , / // 0 O 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Antal Belastningar

Flgur 5 Dynamisk kryptestpa bina'lagerfran CBO-sträckorna 8X och 8.

60000

/)

,X

1"

50000 _nu _{---övre lager}= _FHI 3 f

E -- mittenlager JJK 40000 ___ ---v- rrundre lager får 'H_en _I _;M,J 8 1 ff? i _{30000 ". i . . . ,} _{. . , . 0 _.0}J _{... H} å ; ,ff/r i m 3 W! i E MX , 1, ;in .5. 20000 I /J , :O 'vw-;JJ I A1/ '- ,rf/JJ , -* ,x/ f _ 5 10000 f, M ; '4 : fø/ 7;/;' ;' -fr 1 / 0 1 1 i 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Antal belastningar

Figur 6 Dynamisk kryptest pa AG. Medelvärde för varje lager.

60000 __st.13 base 50000 __ '''''' V_ _ -st.14base --- » st. 13 bind E »um-wwst.14 bind 2 40000 U) 0 L. '-5 30000 å __1 __.__ i___. , i i i ._ 01 .E _E_ 20000 :0 |_ 10000 «» j __ _ _ 47;- ---' 0 i 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Figur 7 Antal belastningar

Dynamisk kryptesipå bind- Och barlagerfran FAS-siräckorna.

(19)

3.3.2 Styvhetsmodul

Styvhetsmodul är en parameter som ger information om provens flexibilitet dvs dess förmåga att tåla rörelser. Eftersom det är en oförstörande provning så kan flexibiliteten över ett större temperaturområde erhållas genom att samma provkroppar testas vid olika temperaturer. Styvhetsmodul är också en parameter som är mycket känslig för variationer i beläggningen. Variationer som kan bero på skillnader i sammansättning, packning mm. Den används också som indata vid dimensioneringsberäkningar varför det är en mycket viktig parameter vid bedömning av beläggningar.

Provningarna har utförts vid +1 OOC och sedan kompletterats med mätningar vid -50 och +200 C på några av proverna. Resultaten på ett urval av prover från olika AG sträckor visar en ganska stor spridning från 3 000 MPa till 6 500 MPa. Man kan även här, som vid dynamisk kryptest, se att det översta lagret är något sämre än de övriga lagren (lägre modulvärden). Viacobase och Viacobind har erhållit något högre modulvärden än AG på mellan 6 000 - 7 500 MPa.

Genom att styvhetsmodul inte är en förstörande provning så har samma provkroppar används för analys av utmattningsegenskaper

åååêå

ä

St yvh et sm od ul , Mpa 2(ID är? är är 91119111* SrSrG 81'7 är är susussre Sr7 SrSrSSrSrG Sr7är113r3r59r5 (hä I) IJ (Mi (På 12 H :IJ 12 R (Rd') (hä 12 H 2 X 0 (mm på) på) (Immer) 3 (M) M

Figur 8 Slyvhetsmodul vid +10°Cpå olika AG-lager_#ån referenssträckor (Övre, mitten och undre lager).

(20)

8000-7000 ____________________ 6 (In 22:32:52: St yvh et sm od ul [M Pa ]

1Ö 2U 5Ö 7Ö 8U 3Ö 4U Str 13 (FAS) Str 14 (FAS)

Figur 9 Styvhetsmodul vid +100C på Viacobase (Övre och undre delar av lagret). St yvh et sm od ul [M Pa ]

Str 13 (FAS)

Str 14 (FAS)

Figur 10 Slyvhetsmodul vid +10°Cpä Viacabind.

(21)

Tabell 7 Styvhetsmodul, vidtre temperaturer, på Olika AG-lager från referenssträekor.

Obs.sträcka Provnr Skrym- Styvhetsmodul, Mpa

densitet FAS 427 [gg/01113] -50C 100C 20°C Str 6 (Ref) 3M 2,374 17 709 5 111 1 776 Str 7 (Nät i.) 9M 2,380 18 068 5 898 1 987 Str 12 (Ref) 1M 2,361 19 025 7 550 2 897 Str 15 6M 2,345 16 193 5 573 2 147 Str 15X (Reñ 6M 2,332 16 585 5 365 2 107 25 000 22 500 __ >_ _ _ M _ _ W _ _ _ _ _ _ _ _ p 4 i _ _ i ii Å A _ V iv i i i i i A 4 F _ _ _ v---- vvvvv-v Str 6 (Ref) 4 _ + Str 7 (Nät i)

2000053*************************************** "Wsnumen *5

17 500 u-aøem Str 15 2 2

man Str 15X (Ref)

15 000 a '6_c.

§

3 *

'8

12 500 a

_ _ . _ i . . _ . _ _ _ _ _ ü _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

E 10 000 M4444444444444 -ä 7 500 -_ _ _ _ _ _ _ 2 2 . _ _ . W i 2 _ _ _ i, J 5 000 --2 500 _ _i 0 1 1 -5°C +10°C 20°C . Te m pe ratur (°C)

Figur 11 Styvhetsmodul, vid tre temperaturer, på Olika AG-lager från referenssträekor.

(22)

Tabell 8 StyvhetsmOdul, vid tre temperaturer, på Viaeobase.

Obs.sträeka Prov pkt Skrym- Styvhetsmodul, MPa

densitet FAS 427

[g/em3] -SOC 10°C 20°C

Str 13 (FAS) 3 Övre del 2,406 19 891 7 080 2 674

4 undre del 2,375 20 279 7 471 3 000

Str 14 (FAS) 1 övre del 2,404 21 573 7 836 2 879

2 undre del 2,369 21 462 7 108 2 536 8 undre del 2,402 19 297 6 800 2 339 25 000 22500«a - - - 4 - A A 4 4 i A Ai i i 4 F - « - - . Str13(FAS)

-20 000 i: ____________________________________ _ i

Str 13 (FAS) , _ _

'

.4 A.

Str 14 (FAS)

'5175004HA T - - - -- - - A A A v - A A A A _ w _w A A_ -% + Str 14 (FAS) 1:" 150906- - - * r *F ' --- Str 14(FAS)' * '8 12 500 -_ _ _ _ _ _ . . ü _ . __ Ä ,_ _ _ _ _ _ _ _ 2 . . _ i i w ._ A w m _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _

*3

10000-'5_B* 7500-(D 5 000 2 500 -O : . -5°C 10°C 20°C Temperatur (°C)

Figar 12 Styvhetsmodulpå Viacabase (Övre och undre delar av lagret).

(23)

Tabell 9 StyvhetsmOdul, vid tre temperaturer på bindlager, ABT1 6, från

CBÖ-Sträeka.

Obs.sträcka Provpkt Skrym- Styvhetsmodul, MPa

densitet FAS 427 [g/cm3] -5OC IOOC 20°C Str 8X 2 2,331 17 729 6 481 2 259 Str 8X 5 2,324 19 038 6 831 2 531 Str 8X 6 2,310 18 231 6 670 2 533 Str 8X 7 2,355 19 532 6 386 2 323 Str 8X 10 2,375 21 122 6 291 1 821 25 000 22 500

-20 000 "

z-; 17

500-å. Str 8X E 15 000- _+Str8X '8 12 500- wwsnax .á 10 000 _ åk- - Str 8X -§ män-StrBX .ä 7500

-5 000 --- - .

2 500 4 O : . -5°C 10°C 20°C Temperatur (°C)

Figur 13 Styvhetsmodul, vid tre temperaturer, på bindlagerñrån CBÖ-Sträcka.

(24)

Tabell 10 Styvhetsmoa'ul, vid tre temperaturer, på Viacabirzd.

Obs.sträcka Prov Skrym- Styvhetsmodul, MPa

pkt densitet FAS 427 [g/cm3] -50C 10°C 200C Str 13 5 2,345 21 173 10990 4912 Str 13 6 2,363 22 881 11466 5 013 Str 14 3 2,314 16 835 8 514 3 568 Str 14 5 2,335 20 567 9 441 4 262 Str 14 8 2,383 25 223 12 446 5 441

'53. Str 13 1:' + Str 13 'å _{mn-äém Str 14} .52_(D axe-m Str 14 'E www Str 14 3"_V) O 1 -5°C 10°C 20°C Temperatur (°C)

Figur 14 Styvhetsmoa'ul, vid tre temperaturer, på Viaeobirzd.

(25)

3.3.3 Utmattning

Utmattningsprovningen har utförts enligt VTI metodik, dvs. med belastningstid 0,1 s och vilotid 0,4 s och i detta fall vid en provningstemperatur på +10°C. I princip går provningen till så att provkropparna utsätts för pulserande belastningar (vid konstant spänning och olika initiella töjningar) tills brott uppstår i provet. Varje provkropp testas vid en viss belastningsnivå (=töjningsnivå), varför många provkroppar måste testas för att erhålla sambandskurvor mellan olika töjningsnivåer och antal belastningar till brott.

Resultaten visar att Viacobasen har en gynnsammare utmattningskurva än AG (Se även VTI särtryck 275 1997), trots att styvheten hos Viacobaselagret är högre än hos AG-lagret. För bindlagret har ABT16 en gynnsammare utmattningskurva än Viacobind som dock är styvare.

Generellt kan sägas att utmattningsegenskaperna är bättre ju längre åt höger i diagrammet kurvan ligger eftersom beläggningen då tål flera belastningar innan brott och att en brant kurva innebär att beläggningen är okänsligare för olika töjningsnivåer. Det är dock mycket viktigt att komma ihåg att olika beläggningar ger olika töjning vid samma belastningsnivå. För att använda resultaten vid dimensionering så måste man därför känna till vilken töjning en viss beläggning har vid den trafikbelastning som gäller på aktuellt objekt. Man kan alltså inte gå in på kurvan vid en viss röjning nar man skall jämföra utmattningskurvor från olika beläggningslyper eftersom de iofs olika mycket via' samma trafikbelastrzirzg.

1000

å

_{bn 100} i: 'E

i»

E n Nf = k (1/8) 10 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Antal belastningar

Figur 15 Utmatmingskurvajör AG. Proverfrån olika rgferensstrackor.

(26)

struken In it ie ll töj ni ng (us tr ain) 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Antal belastningar

Figur 16 Utmatmingskurvaför Viacobase. Prover/rån sträcka 13 och 14.

1000 100 In it ie ll töj ni ng (us tr ai n)

M=KUkW

10 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Antal belastningar

Figur 1 7 Urmatmingskurvajör Viac0bind. Proverfrån sträcka 13 och 14.

(27)

In it ie ll töj ni ng(p st ra in ) 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Antal belastningar

Figur 18 Utmatlningskurvaför bina'lager, ABT] 6, .flån CBÖ-Stra'ckar.

1000 E6 Viaccbase I 'E -5 E6 ABT16 65 3 100

E

_E_ E6 Viacobind :0 |._ 10 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Antal belastningar

Figur 19 Sammanställning av samtliga utmattningskurvor.

(28)

3.3.4 Bindemedelsanalyser

Bindemedelsanalyser har i mindre omfattning utförts på återvunnet bitumen från AG, Viaoobind och Viacobase för att få en uppfattning om egenskaperna i dessa beläggningar men även för att kunna avgöra i vilken mån eventuella deformationer i beläggningen i framtiden kan hänföras till bitumenegenskaper. Syftet är också att följa upp hur åldringen av beläggningen påverkar bitumenegenskaperna. Förutom traditionella bitumenanalyser har kemisk karakterisering samt bestämning av lågtemperaturegenskaper med Bending Beam Reometer (BBR) utförts.

Tanken var också att titta på mjukpunktsförändringen enligt krav i VÄG 94 men uppgifter om mjukpunkten hos ursprungsbitumenet saknas för massorna till FAS-konceptet. FAS-konoeptet är upphandlat efter funktion varför dessa uppgifter endast redovisas till uppdragsgivaren. Genom att detta är en provväg är det dock olyckligt om inte alla fakta kan användas när vägen så småningom skall utvärderas.

Eftersom det är förändringen av bitumenegenskaperna efter påverkan av klimat och trafik som är av största intresse i detta projekt så kommer resultaten från utförda bitumenanalyser att redovisas senare i samband med att nya provningar görs efter ett antal års trafik.

(29)

3.4 Slitlager

Slitlagren har främst provats med avseende på nötningsmotstånd enligt Prallmetoden som en jämförelse med testerna som utförs i VTIs provvägsmaskin (PVM) men även styvhetsmodulen vid tre olika temperaturer har bestämts. Några permeabilitetsförsök har också utförts.

3.4.1 Slitage enligt Prallmetoden

Prallmetoden är tillsammans med den finska SRK-metoden föreslagen som CEN-standard. Metoden är dock ännu under utveckling och har nyligen genomgått en del förändringar. Dessa åtgärder gör att det inte finns så många resultat att jämföra med bakåt utan nya erfarenhetsvärden måste tas fram. Detta är dock inget problem om man gör jämförande studier mellan olika beläggningar från ett objekt som t eX E6. Resultaten i Tabell 11 visar att detta är mycket slitstarka beläggningar, där Viaeotop med porfyr är betydligt bättre än ABS med kvartsit. Resultaten stämmer väl överens med provningen i PVM.

Tabell 1] Resultat av Slitagevärden enligt Prallmetoden för Slitlager från rejérenssträckor och FAS-sträckor.

ABS 16 Kvartsit Viacotop 16 Porfyr

Prov nr Skrymdens. Prallvärde Prov nr Skrymdens. Prallvärde

g/em3 em3 g/em3 cm3

Str 6 (Ref) Str 13 (FAS) 6:1 2,278 19,4 13:1 2,256 14,3 6:2 2,286 27,3 13:2 2,301 14,3 6:3 2,341 22,0 13:3 2,252 14,7 6:4 2,259 *34,8 13:4 2,267 >*<20,3 6:5 2,350 19,7 13:5 2,311 12,0 6:6 2,337 23,3 13:6 2,28 12,5 Medelv: 2,309 22,3 Medelv: 2,278 13,6 Std avv 0,039 3,2 Std avv 0,024 1,2 V koeff 1,7 14,4 V koeff 1,1 9,0 Str 12 (Ref) Str 14 (FAS) 12:1 2,354 24,7 14:1 2,252 13,7 12:2 2,311 26,5 14:2 2,273 18,1 12:3 2,265 26,1 14:3 2,253 13,4 12:4 2,293 22,2 14:4 2,267 19,1 12:5 2,317 20,7 14:5 2,302 16,5 12:6 2,336 21,1 14:6 2,281 13,4 Medelv: 2,313 23,6 Medelv: 2,271 15,7 Std avv 0,031 2,5 Std avv 0,019 2,6 V koeff 1,4 10,8 V koeff 0,8 16,2

* Struken pga extremvärde

(30)

Sl it ag evär de en li gt Pr all, c m 3

Viaotop, Viacotop, ABS, ABS,

porfyr porfyr kvartsit kvartsit (str 13) (str 14) (str 6) (str 12)

Figur 20 Slitagevärden enligt Prallmemderzför Slitlagren på FAS-sträckor och referenssiräckor.

3.4.2 Styvhetsmodul

Flexibiliteten hos slitlagerbeläggningama har testats genom att bestämma styvhetsmodulen Vid tre temperaturer (-50C, +1 OOC och +200C).

Tabell 12 Styvhetsmoduler vid olika temperaturerpå Slitlagerprov i KI.

Obs.sträcka Skrymdensitet Styvhetsmodul

enl FAS 427

Nr Typ Pkt [g/em3] [MPa] [MPa] [MPa]

-SOC 10°C 20°C 6 Ref 2 2,286 19 269 6 020 2 303 3 2,341 19 514 6 297 2 345 12 1 2,354 21 451 7 903 2 905 2 2,311 17918 6083 2404 6 2,336 21 198 6 973 2 783 Medelvärde 2,326 19 870 6 655 2 548 Standardavvikelse 0,027 1 463 793 276 CV% 1,2% 7% 12% 11% 13 FAS 2 2,300 18 839 6411 1912 5 2,311 18 890 6 609 2 481 14 2 2,273 16392 6219 2207 4 2,266 14 190 5 097 1 662 5 2,302 17 413 5 888 1 878 Medelvärde 2,290 17 145 6 045 2 028 Standardavvikelse 0,020 1 955 593 319 eV% 0,9% 11% 10% 16% VTI notat 56:2-1997 31

(31)

Str 6

... Str 12

wäéw Str 12

»www-Str12

-5°C 10°C 20°C

Figur 21 SlyvhetsmOdul på ABS-Slitlager från rdérenssträckor vid olika temperaturer. Str 13 Str 13 .... Str 14 mätem Str 14 ---%m Str 14

Figur 22 Slyvhetsmodul på Viacatopåån FAS-sträckorna vid olika

temperaturer.

(32)

3.5 Permeabilitet

En för VTI ny permeabilitetsutrustning har provats i detta projekt. Avsikten är att se om det går att mäta vattengenomsläppligheten på både öppna och täta asfaltprovkroppar. Utrustningen används normalt för mätningar på jord- och grusmaterial. Provningen med utrustningen har just påbörjats varför det inte finns tillräckliga mätdata för att bedöma vid vilka nivåer man kan tala om täta respektive vattengenomsläppliga beläggningar. Ett examensarbete har utförts vid VTI under 1997 där provningsmetoden finns beskriven (VTI notat 17-1998). I Tabell l3 redovisas resultat från några av de massatyper som ingår i Eö-proj ektet. En komplettering av utrustningen med bubbelmätare har gjorts efter dessa mätningar vilket gör det möjligt att mäta lägre flöden.

Figur 23 VTIs permeabilitetsutrustning.

(33)

Tabell 13 Permeabilitetpå ø150 mm prov/(rappar.

Pr0j ekt provnr massatyp Skrymd. Kompd. Hålrum k20

(g/cm3) (g/cm3) (%) (rn/s)

Bärlager och bindlager

Str 6 3/6 Ö AG 22 2,333 2,465 5,4 8,64E-07 3/6 M 2,377 2,465 3,6 1,23E-07 3/6 U 2,384 2,416 1,3 2,77E-08 Str 10 7/10 Ö 2,317 2,470 6,2 6,99E-06 Str 12 1/12 Ö 2,320 2,484 6,6 7,32E-06 1/12 M 2,343 2,465 4,9 3,68E-07 1/12 U 2,338 2,464 5,1 1,97E-06 Str 15 3/15 Ö 2,344 2,458 4,6 4,83E-07

Str 13

9/13/3 Ö Viacobind

2,404

2,440

1,5

tät

Str 14 3/14/3 U 2,411 2,420 0,4 tät Str 13 2/13/2 2,347 2,430 3,4 1,01E-05 6/13/2 2,341 2,436 3,9 1,14E-05 7/13/2 2,298 2,443 5,9 1,27E-05 Str 14 3/14/2 2,313 2,437 5,1 1,15E-05 4/14/3 2,377 2,416 1,6 2,19E-06 Slitlager Str 6 6/1 ABS 16 2,262 2,410 6,1 1,07E-05 6/2 2,274 2,414 5,8 7,20E-06 Str 12 12/1 2,350 2,413 2,6 1,17E-06 12/2 2,280 2,417 5,7 7,71E-06 Str 13 13/1 Viacotop 16 2,262 2,393 5,5 8,70E-06 13/2 2,250 2,400 6,3 7,45E-06 Str 14 14/1 2,279 2,389 4,6 5,13E-06 14/2 2,258 2,411 6,3 6,13E-06 34 VTI notat 5612-1997

(34)

1,40E-05 1,20E-05 1,00E-05 8,00E-06 6,00E-06 Pe rm ea bi li te t, k (m /s ) 4,00E-06 2,00E-06 0,00E+00 AG 22 AG 22 AG 22 AG 22 Vi ac ob ase Vi acob in d Vi ac ob in d ' Vi ac ob in d AB S 16 AB S16 Vi ac ot op 16 Vl ac ot op 16

Figur 24 Permeabilitet på ø150 mm prov/(rappar.

1,40E-05 1,20E-05 1,00E-05 8,00E-06 6,00E-06 Pe rm ea bi li te t, k (m /s ) 4,00E-06 2,00E-06 0,00EFOO 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 Hålrum ( °/o )

Figur 25 Jämförelse mellan permeabililet och hälrumshalt på ø150 mm pmvkrappar.

(35)

4 Provvägsmaskin

Tester i VTIs provvågsmaskin (PVM) har utförts både på slitlagerbelåggningar (slitagetest) och på bind- och bårlager (stabilitetstest). Plattorna har tillverkats genom våltning, enligt VTls förfarande, på massaprov tagna vid NCCs asfaltverk i Biskopstorp.

Redovisning av försöksparametrar och testade belåggningar för de två körningarna:

Tabell 14 Asfaltmassor från E6 Fastarp-Heberg. Uppgifter från NCCS laboratorium i Biskopstorp.

Belåggn.- Belåggningstyp Provt.- Mängd Skrym- Paeknings Test

lager datum kg densitet temperatur

Slitlager Viaeotop, porfyr 960903 135 2,267 M 155°C PVM/slitage

Viacotop, kvartsit 960904 135 2,314 M 15 5°C PVM/slitage

ABS 16/B85 9609 120 2,306 M 150°C PVM/slitage

Bindlager ABT16/B85 5,5% 960520 80 _,370M 145°C PVM/stabilitet

Viacobind 960604 100 2,340 P 145°C PVM/stabilitet

Bårlager Viacobase 960604 90 2,209 P 140°C PVM/stabilitet AG 22 4,2% 950915 120 2,346 P 140°C PVM/stabilitet AG 22 4,2% 9609 ? 2,346 P 140°C PVM/stabilitet M= Marshall

P: Provyta

4.1 Slitagetest

Provplattorna tillverkades på VTI enligt gängse metod. Proportionering och tillverkning av massorna har NCC svarat för. Plattorna har testats i PVM enligt den föreslagna CEN-metoden för betong (t. ex både våt- och torrslitage, ståldubb och 85 km/tim) eftersom 'aven betongplattor från samma objekt har ingått i undersökningen.

Resultaten redovisas som relativa slitaget och avser förhållandet mellan provplattorna och referensplattorna HABT 16 med porfyr från Älvdalen efter 300.000 varvs avnötning.

(36)

Tabell 15 Resultatfrån slitagetest i VT[S provva'gsmaskin.

Beläggning/platta Relativt slitage

Viacotop 16, porfyr, prov A 0,42

Viacotop 16, porfyr, prov B 0,48

Viacotop 16, kvartsit, prov A 0,72

Viacotop 16, kvartsit prov B 0,78

ABS 16, kvartsit, prov A 0,87

ABS 16, kvartsit, prov B 0,92

Som jämförelse redovisas i Figur 26 sambandet mellan slitaget i provvägs-maskinen med Prallslitage för slitlagerbeläggningarna.

Redovisning av den kompletta slitagekörningen i PVM, där även betongproverna från E6 ingår, finns i VTI notat 5621-1997.

ABS16 kvartsit 15,0 Pr al l 10,0 5,0 PVM

Figur 26 Samband mellan P VM och Prallslitage.

4.2 Stabilitetstest

På senare år har, förutom slitagetester i VTls provvägsmaskin, även stabilitets-tester (typ wheel-tracking test) utförts. De beläggningar som testats är de asfaltbundna bind- och bärlagren från E6 enligt Tabell 16. Provplattorna tillverkades på VTI enligt gängse metod. Proportionering och tillverkning av massorna har NCC svarat för. Plattorna har testats i PVM enligt VTIs metodförfarande. Provningstemperaturen är +400C, hastigheten är 7 km/tim, plattorna är 60 mm tjocka och belastats i 20 000 varv. Däcket är ett truckdäck (9 tum) med ringtrycket 800 kPa.

Resultaten redovisas som spårdjup i mm efter 20 000 varv (skillnaden mellan nollprofilen och slutprofilen). Mätning av spårdjup sker också vid ett antal mellanliggande varv så att spårprofller över hela förloppet kan ritas upp.

(37)

Tabell 16 Resullatfrån stabilitetstest av E6 massor i VTIs provvägsmaskin.

Beläggningstyp Lager Skrymdensitet Packnings- Spårdjup

(platta) grad mm

g/cm3 %

Viacobind Bindlager (FAS) 2,341 100 3,7

Viacobase Bärlager (FAS) 2,346 106 4,0

AG 22 (4,2%) Bärlager (Ref) 2,381 101 4,7

ABT 16 (5,5%) Bindlager (CBÖ) 2,382 101 3,6

Resultaten visar att samtliga provade massor har hög stabilitet. Det är dock mycket viktigt vid utvärdering av denna typ av provning att jämföra spårdjupet med packningsgraden hos respektive provplatta. Packningsgraden varierar mellan 100-106 0/0 vilket kan gynna vissa plattor och missgynna andra. Idealet vore att såga ur provplattor direkt från aktuell väg och sedan placera dem i PVM. Om provplattan överpackas vid tillverkningen så innebär det att den normala efterpackningen som sker av trafiken på en nylagd beläggning inte kommer med i testet i PVM varför resultatet blir något för bra . Skrymdensiteten har för samtliga prover på VTI bestämts genom FAS Metod 427, dvs vattenmetoden, medan NCC använt skjutmått med raka skänklar för Viacobase. Detta påverkar också beräkningen av packningsgraden.

Genom den erfarenhet som erhållits av de massatyper som provats i PVM, jämfört med hur defungerar på vägen, när det gäller stabilitet, så har en högst preliminär klassificering tagits fram. Vid denna körning ligger således samtliga provade plattor i högsta klassen.

Tabell 1 7 VTIS preliminära klassificeringfir stabilitetstest z' PVM.

Spårdj up mm Bedömning

0-5 mycket bra

5 - 1 0 bra

10- 1 5 mindre bra

>1 5 dåligt

Som jämförelse har resultaten från de provningar tagits med som NCC och Nynäs utfört på samma massatyper från E6 och som finns redovisade i NCCs rapporter. Jämförelsen avser dynamisk kryptest utförd på VTI och NCC, Wheel-tracking (WTT) utförd hos Nynäs och VTls provvägsmaskin. l figurerna avser VTls resultat för skrymdensitet och dynamisk kryptest medelvärden från alla prover som testats. Anmärkningsvärt är att VTI i PVM erhållit bästa stabiliteten med ABT-bindlagret vilket avviker från de övrigas resultat. Förklaringen kan ligga i varierande packningsgrad vid de olika provningarna. Nynäs har också redovisat en avvikande skrymdensitet på Viacobaseplattan som använts vid körning i WTT, vilket dock inte märkbart givit något avvikande resultat i WTT. Förklaringen kan vara att denna massatyp inte är lika känslig för varierande packningsgrad. Resultaten i övrigt visar att det finns bra samband mellan metoderna dynamisk kryptest, wheel-tracking (enl. Nynäs) och VTls provvägsmaskin.

(38)

Tabell 18 Jämförande resultatfrån NCC Och Nynäs.

Massatyp

NCC

NYNÄS

Skrymd. Dyn. Kryptest Skrymd. VV-t

Viacobind 2,351 10 400 2,361 4,9 ABT16(5,5%) 2,316 33 500 2,383 9,5 Viacobase 2,371 16 500 2,220 6,3 AG22 (4,2%) 2,382 27 500 2,398 8,6 Sk rym de ns it et

2,500

2,450 -2,40O

2350

2300

21250

2,200

Viacobind ABT16 Viacobase AG22

NCC (dyn.kryp)

E NY NÄS (w -t)

[1 VTI (dyn.kryp) VTI (pvm)

Figur 27 Skrymdensitet på borrkämor och provplattar.

(39)

40000 6 E 30000 i2 5 E, 2 '0-' l-ä? z 45_ 20000 2: E 4

E

i

g

.c 10000 : 3 O ?5 2 :1; 0 10000 20000 30000 40000 2 4 6 8 10 dyn.kryptest (NCC) WTT (NYNÄS) 6 ,.. 5 .2 2 '₅ I:₂

3 E 4

r- :L E 3 . .. 2 2:: 0 10000 20000 30000 40000 0 10000 20000 30000 40000 dyn.kryptest (NCC) dyn.kryptest (NCC) 10 ABT 6 A 8 5 (0 :< = 2 I->- 2 E, 6 E 4 i- 0. E 4 3 2 2 0 10000 20000 30000 0 10000 20000 30000 dyn.kryptest (VTI) dyn.kryptest (VTI)

Figur 28 Jämförelse mellan NCC, Nynäs och VT1 resultat.

(40)

5 Uppföljning

VTI kommer att följa upp observationssträckorna på Väg E6, delen Fastarp-Heberg, genom upprepade mätningar av:

0 spårtillv'axt 0 permanent deformation 0 slitage 0 friktion 0 jämnhet 0 buller 0 bärighet

Vid några tillfällen bör också borrkärnor tas upp för att på laboratorium studera åldrings- och beständighetseffekter hos de bitumenbundna lagren.

(41)

(42)

6 Referenser

Hornwall Fredrik: Permeabilitetsbestämning på asfaltbeläggning. VTI notat 17-1998.

Said Safwat F. och Johansson Svante: Mechanical properties of bitumen roadbase mixes. Paper presented at the 4th International Rilem Symposium-MTBM, Lyon, France, May 1997. VTI särtryck 275-1997.

Ulmgren Nils: Provväg E6, Fastarp-Heberg, FAS-konceptet. Resultat aV produktions- och kvalitetskontroll samt produktionserfarenheter. Rapport 96-8 ASFALT.

Wiman Leif G: Prov med olika överbyggnadstyper, observationssträckor på väg E6, Fastarp-Heberg. VTI notat 56:1-1997.

(43)

(44)

Bilaga 1 Sid. 1(13)

(45)

Skrymdens.xIs/LV Bilaga 1 Sid. 2(13) Slitlager ø100

E6 Fastarp-Heberg, Slitlager

ABS16, kvartsit

Sträcka ø Skrymdensitet Prall FAS 427 950 v/min 6:1 100 2,278 19,4 6:2 100 2,286 27,3 6:3 100 2,341 22,0 6:4 100 2,259 34,8* 6:5 100 2,35 19,7 6:6 100 2,337 23,3 Medelv: 2,309 22,3 Std avv 0,039 3,2 V koeff 1,7 14,4 12:1 100 2,354 24,7 12:2 100 2,311 26,5 12:3 100 2,265 26,1 12:4 100 2,293 22,2 12:5 100 2,317 20,7 12:6 100 2,336 21,1 Medelv: 2,313 23,6 Std avv 0,031 2,5 V k0eff 1,4 10,8

* Sruken pgla exremvärde

Viacotoplö, porfyr

Sträcka ø Skrymdensitet Prall FAS 427 950 v/min 13:1 100 2,255 14,3 13:2 100 2,300 14,3 13:3 100 2,215 14,7 13:4 100 2,267 20,3* 13:5 100 2,311 12,0 13:6 100 2,280 12,5 Medelv: 2,271 13,6 Stdav: 0,034 1,2 V koeff 1,5 9,0

*/ Stru ket extremvärde

14:1 100 2,251 13,7 14:2 100 2,273 18,1 14:3 100 2,253 13,4 14:4 100 2,266 19,1 14:5 100 2,302 16,5 14:6 100 2,281 13,4 Medelv: 2,271 15,7 Stdav: 0,019 2,6 V koeff 0,8 16,2

(46)

Bilaga 1 Sid. 3(13) Slitlager ø150

E6 Fastarp-Heberg, Slitlager

{

1

1 ABS16, kvartsit

1

Sträcka ø Skrymdensitet K0mpaktdensitet Hålrum Permeabilitet

FAS 427 FAS 425 FAS 413 m/s mm/s

6/1 150 2,262 2,410 6,1 1,07E-05 0,0107 6/2 150 2,274 2,414 5,8 7,20E-06 1 0,0072 12/1 150 2,35 2,413 2,6 1,17E-06 0,00117 12/2 150 2,28 2,417 5,7 1 7,71E-06 ' 0,00771 Medelv: 2,292 2,414 5,1 [ 6,70E-06 0,007 Std avv 0,040 0,003 1,6 3,99E-06 0,004 Viacotop16, porfyr

Sträcka ø Skrymdensitet K0mpaktdensitet Hålrum Permeabilitet

FAS 427

FAS 425

FAS 413

m/s

1 mm/s

13/1 150 2,262 2,393 5,5 8,70E-06 0,0087 13/2 150 2,250 2,400 6,3 7,45E-06 0,00745 14/1 150 2,279 2,389 4,6 5,13E-06 0,00513 14/2 150 2,258 2,400 5,9 6,13E-06 0,00613 Medelv: 2,262 2,396 5,6 6,85E-06 0,007 Stdav: 0,012 0,005 0,7 1,56E-06 0,002 Skrymdens.xIs/LV

(47)

Bilaga 1

AG ø100 ,

E6 Fastarp-Heberg, AGZZ

Sld' 4(13)

Sträcka Provpunkt Lager ø Skrymdensitet Styvhetsmcdul, FAS 454 Utmattning

FAS 427 -5°C +10°C 20°C 6 3 ö 100 2,328 4 495 X 6 3 m 100 2,375 17 709 5 111 1 776 6 3 u 100 2,386 6 7 6 100 2,377 6 7 m 100 2,401 5 493 X 6 7 u 100 2,393 6 9 ö 100 2,366 6 9 m 100 2,382 6 9 u 100 2,381 6 073 7 1 6 100 2,391 7 1 m 100 2,378 7 1 u 100 2,390 5 361 X 7 5 6 100 2,404 7 5 m 100 2,404 5 126 X 7 5 u 100 2,365 7 9 6 100 2,375 5 554 8 X 7 9 m 100 2,380 18 068 5 898 1 987 7 9 u 100 2,401 10/1 3 6 100 2,353 4130 X 10/1 3 m 100 2,352 10/1 3 u 100 2,381 10/1 5 6 100 2,322 2 980 10/2 9 6 100 2,347 10/2 9 m 100 2,334 5 045 X 10/2 9 u 100 2,418 11/1 1 ö 100 2,376 11/1 1 m 100 2,323 11/1 1 u 100 2,351 5 629 11/1 5 ö 100 2,374 5 770 11/1 5 m 100 2,352 ' 11/1 5 u 100 2,321 11/2 7 ö 100 2,327 4 854 X 12 1 ö 100 2,315 4 141 X 12 1 m 100 2,361 19 025 7 550 2 897 12 1 u 100 2,345 12 3 ö 100 2,354 12 3 m 100 2,357 4 901 12 3 u 100 2,358 12 7 6 100 2,334 12 7 m 100 2,374 12 7 u 100 2,333 6 393 X 15X 6 6 100 2,363 15X 6 m 100 2,333 16 585 5 365 2 107 15X 6 u 100 2,359 5 580 X 15X 7 6 100 2,359 15X 7 m 100 2,414 5 968 X 15X 7 u 100 2,377 15X 9 6 100 2,396 6215 X 15X 9 m 100 2,410 15X 9 u 100 2,386 15 4 6 100 2,367 15 4 m 100 2,387 5 616 X 15 4 u 100 2,363 15 6 ö 100 2,345 15 6 m 100 2,348 16193 5 573 2147 15 6_ u 100 2,343 6 242 X 15 9 6 100 2,326 15 9 m 100 2,333 15 9 u 100 2,356 Medelv: 2,364 17516 5403 2183 Std.avv: 0,026 1144 891 425

(48)

Bilaga 1

Sid. 5(13) AG ø150

E6 F astarp-Heberg, AG22

Sträcka Provpun Lager ø Skrym- Kompakt- Hålrum Dyn. Permeabilitet

kt densitet densitet kryptest

FAS 427 FAS 425 FAS 413 FAS 468 m/s mm/s

6 1 0 150 2,349 12 439 _ 6 1 m 150 2,388 35 619

6

1 U

1 150

2,397

10 839

6 3 Ö 150 2,333 2,465 5,4 8,64E-07 0,0009 6 3 m 150 2,377 2,465 3,6 1,23E-07 0,0001 6 3 0 150 2,384 2,416 1,3 2,77E-08 0,0000

7 ,1

1 Ö

150 2,374

7 1 m 150 2,360 41 614 7 1 0 150 2,396 18 602 10 5 0 150 2,311 ' 10 5 m 150 2,396 10 705 10 7 Ö 150 2,317 2,470 6,2 6,99E-06 0,0070 11 1 Ö 150 2,363 25 723 11 1 m 150 2,317 14 229 11 1 u 150 2,346 61 690 12 , 1 ö 150 2,320 2,484 6,6 7,32E-06 0,0073 12 1 m 150 2,343 2,465 4,9 3,68E-07 0,0004 12 i 1 u 150 2,338 2,464 5,1 1,97E-06 0,0020

12

1

9 Ö

150 2,341

36 322

12

1

9 m

150 2,375

29 806

12 1 9 0 150 2,364 9 824 15x 6 Ö 150 2,376 25 770 15x 6 m 150 2,341 21 835 15x , 6 u 150 2,371 26 957 15 3 6 150 2,344 2,458 4,6 4,83E-07 0,0005 15 7 0 150 2,334 155 022 15 7 m 150 2,344 15 7 u 150 2,367 33 316 Medelv: 2,356 2,461 4,7 33 548 2,27E-06 0,002 Stdavv: 0,025 0,020 1,7 34 081 3,08E-06 0,003 Skrymdens.xls/LV

(49)

Bilaga 1 Sid. 6(13)

ABT(CBÖ) ø100

E6 F astarp-Heberg, ABT-bind (CBÖ)

Sträcka ø Skrymdensitet Styvhetsmodul, FAS 454 FAS 427 -5°C 10°C 20°C 8X 1 100 2,273 6 368 X 8X 2 100 2,331 17 729 6 481 2 259 X 8X 3 100 2,327 6 311 X 8X 4 100 2,310 5 876 X 8X 5 100 2,324 19 038 6 831 2 531 X 8X 6 100 2,310 18 231 6 670 2 533 X 8X 7 100 2,355 19 532 6 386 2 323 X 8X 8 100 2,330 6 248 X 8X 9 100 2,356 6 545 X 8X 10 100 2,375 21 122 6 291 1 821 X Medelv: 2,329 19 130 6 401 2 293 Std.avv: 0,029 1 314 259 291

(50)

Bilaga 1 Sid. 7(13)

ABT-bind (050) ø150

E6 Fastarp-Heberg, ABT-bind (CBÖ)

Sträcka Provpunkt ø Skrymdensitet Dyn. kryptest*

FAS 427 FAS 468 8 2a 150 2,353 8 2b 150 2,321 2,337 21900 8 5a 150 2,294 8 5b 150 2,287 2,291 40600 8 83 150 2,372 8 8b 150 2,359 2,366 19600 8X 2a 150 2,383 8X 2b 150 2,379 2,381 16700 8X 5a 150 2,386 8X 5b 150 2,385 2,386 21300 8X 8a 150 2,392 8X 8b 150 2,370 2,381 25500 9 2a(3) 150 2,349 9 2b(3) 150 2,329 9 5a(2) 150 2,354 9 5b(2) 150 2,337 9 8a(1) 150 2,334 9 8b( 1) 150 2,330 Medelv: 2,351 24267 Stdav: 0,031 8506

(51)

Bilaga 1 Sid. 8(13)

FAS 13,14 ø100

E6 Fastarp-Heberg, Viacobind

Sträcka Provpunkt Lager ø Skrymdensitet Styvhetsmodul, FAS 454 Utmattning

FAS 427 -5°C 10°C 20°C 13 1 1 Bind ' 100 2,347 10 792 X

13

2 '

Bind

100 2,347

13 3 Bind 100 2,333

13

4 Bind

100 2,348

10 257

x

13 5 Bind 100 2,345 21 173 10 990 4 912 X 13 6 ' Bind 100 2,363 22 881 11 466 5 013 X 13 7 Bind 100 2,314 8 755 X 13 8 Bind 100 2,300 13 9 Bind 100 2,332 9 310 13 10 Bind 100 2,301 9 717 X Medelv: 2,333 22 027 10 184 4 963 Stdav: 0,021 1 208 974 71

Sträcka Provpunkt Lager ø Skrymdensitet Styvhetsmodul, FAS 454

FAS 427 -5°C 10°C 20°C 14 1 Bind 100 2,306 9 924 X 14 2 Bind 100 2,348 14 3 Bind 100 2,314 16 835 8 514 3 568 X 14 4 Bind 100 2,377 10 425 X 14 5 Bind 100 2,335 20 567 9 441 4 262 X 14 6 Bind 100 2,334 14 7 Bind 100 2,321 14 8 Bind 100 2,383 25 223 12 446 5 441 X 14 9 Bind 100 2,373 11 487 X 14 10 Bind 100 2,386 11 663 X Medelv: 2,348 20 875 10 557 4 424 Stdav: 0,030 4 202 1 384 947

(52)

Bilaga 1 Sid. 9(13) FAS 13 ø150

E6 Fastarp-Heberg, Viacobind

Sträcka Prov- Nr Lager ø Skrym- Kompakt- Hålrum Dyn. Permeabilitet punkt densitet densitet FAS 413 kryptest

FAS 427 FAS 425 FAS 468

13 1 2 Bi 150 2,327 13 1 3 Bi 150 2,318 13 1 4 Bi 150 2,345 9 727 13 2 2 Bi 150 2,348 2,430 3,4 1,01 E-05 13 2 3 Bi 150 2,339 13 2 4 Bi 150 2,339 13 3 2 Bi 150 2,320 13 3 3 Bi 150 2,317 13 3 4 Bi 150 2,349 9514 13 4 2 Bi 150 2,322 13 4 3 Bi 150 2,339 13 4 4 Bi 150 2,335 7 197 13 5 2 Bi 150 2,345 13 5 3 Bi 150 2,337 8 460 13 5 4 Bi 150 2,349 13 6 2 Bi 150 2,339 2,436 3,9 1,14E-05 13 6 3 Bi 150 2,347 13 6 4 Bi 150 2,337 13 7 2 Bi 150 2,298 2,443 5,9 1,27E-05 13 7 3 Bi 150 2,310 13 7 4 Bi 150 2,299 13 8 2 Bi 150 2,322 8 735 13 8 3 Bi 150 2,319 13 8 4 Bi 150 2,330 13 9 2 Bi 150 2,309 13 9 3 Bi 150 2,315 7423 13 9 4 Bi 150 2,314 13 10 2 Bi 150 2,316 13 10 3 Bi 150 2,305 13 10 4 Bi 150 2,309 Medel: 2,327 2,436 4,4 8 509 1,14E-05 Stdav: 0,016 0,007 1,3 1 044 1,30E-06

(53)

E6 Fastarp-Heberg, Viacobind

FAS 427 FAS 425 FAS 468

14 1 1 Bind 150 2,295 14 1 2 Bind 150 2,316 5 927 14 1 3 Bind 150 2,325 14 2 1 Bind 150 2,314 6 528 14 2 2 Bind 150 2,306 14 2 3 Bind 150 2,310 14 3 1 Bind 150 2,315 14 3 2 Bind 150 2,323 2,437 5,1 1,15E-05 14 3 3 Bind 150 2,316 14 4 1 Bind 150 2,369 10 979 14 4 2 Bind 150 2,370 14 4 3 Bind 150 2,377 2,416 1,6 2,19E-06 14 5 1 Bind 150 2,328 14 5 2 Bind 150 2,346 14 5 3 Bind 150 2,343 14 6 1 Bind 150 2,325 7 324 14 6 2 Bind 150 2,332 14 6 3 Bind 150 2,330 14 7 1 Bind 150 2,329 14 7 2 Bind 150 2,333 14 7 3 Bind 150 2,342 14 8 1 Bind 150 2,374 8 227 14 8 2 Bind 150 2,380 14 8 3 Bind 150 2,375 14 9 1 Bind 150 2,360 14 9 2 Bind 150 2,371 14 9 3 Bind 150 2,368 14 10 1 Bind 150 2,371 14 10 2 Bind 150 2,383 14 10 3 Bind 150 2,378 8 226 Medel: 2,343 2,427 3,4 7869 6,85E-06 Stdav: 0,027 0,015 2,5 1777 6,58E-06

(54)

Bilaga 1 Sid. 11(13) FAS 13,14 ø100 E6 Fastarp-Heberg, Viacobase

FAS 427 -5°C 10°C 20°C 13 1 ö 100 2,391 7 435 X 13 2 u 100 2,409 ' 7 628 X 13 3 6 100 2,406 19 891 7 080 2 674 13 4 u 100 2,375 20 279 7 471 3 000 13 5 6 100 2,368 6 017 X 13 6 u 100 2,344 13 7 ö 100 2,416 7 376 X 13 8 u 100 2,347 6 171 X 13 9 ö 100 2,385 13 10 u 100 2,410 Medelv: 2,385 Stdav: 0,026

FAS 427 -5°C 10°C 20°C 14 1 ö 100 2,404 21 573 7836 2 879 14 2 u 100 2,369 21 462 7108 2 536 14 3 ö 100 2,405 14 4 u 100 2,412 6 112 X 14 5 6 100 2,389 6 612 X 14 6 u 100 2,405 6 039 X 14 7 ö 100 2,347 14 8 u 100 2,402 19 297 6800 2 339 14 9 ö 100 2,384 5 649 X 14 10 u 100 2,416 6686 X Medelv: 2,393 Stdav: 2,393

(55)

Bilaga 1

Sid. 12(13)

FAS 13 ø150

E6 Fastarp-Heberg, Viacobase

1

1 FAS 427

FAS 425

FAS 468

13

1

2

6

150 2,404

13

1

3 u

150 2,406

13 1 1 4

u

150 2,407

13

2

2 Ö

150 2,387

13 252

13 1 2

3 1 u

150 2,406

13 170

13 : 2

4 1 u

150 2,414

13 1 3 i 2

u

150 2,383

13 1 3

3 * 6

150 2,385

2,427

1,7

13 3 f 4

6

150 2,383

13

4

2

6

150 2,370

2,450

3,3

13 1 4

3 u

150 2,396

13

4

6

150 2,359

13 5 * 2

6

150 2,364

13

5

3 u

150 2,376

7 337

13

5

4

6

150 2,365

13

6

2 u

150 2,350

13 6 1 3

6

150 2,350

4 796

13

6

4 u

150 2,399

13

7

2

6

150 2,333

13

7

3 u

150 2,356

13

7

4

6

150 2,351

13 8 I 2

6

150 2,380

13

8

3 u

150 2,392

13 792

13

8

4

6

150 2,380

13

9

2 u

150 2,439

13

9

3

6

150 2,404

2,440

1,5

tät

13

9

4 u

150 2,430

13

10

2 u

150 2,396

2,451

2,2

13

10

3

6

150 2,399

16 779

13

10

4 u

150 2,376

, Medelv: 2,385 11 521 å Stdavv: 0,025 4 500

(56)

E6 Fastarp-Heberg, Viacobase

Sträcka Pr0v- Nr Lager ø Skrym- Kompakt- Hålrum Dyn. Permeabilitet

punkt densitet densitet FAS 413 kryptest FAS 427 FAS 425 FAS 468

14 1 1 ö 150 2,363 2,447 3,4 14 1 1 u 150 2,361 14 1 2 ö 150 2,413 14 1 3 u 150 2,400 14 574 14 2 1 6 150 2,391 2,435 1,8 14 2 2 u 150 2,402 14 2 3 ö 150 2,418 14 3 1 ö 150 2,421 2,442 0,9 14 3 2 u 150 2,421 14151 14 3 3 u 150 2,411 2,420 0,4 tät 14 4 1 6 150 2,413 14 4 2 u 150 2,397 14 4 3 6 150 2,413 14 5 1 u 150 2,385 14 5 2 u 150 2,413 5 998 14 5 3 6 150 2,384 5 838 14 6 1 ö 150 2,390 14 6 2 u 150 2,393 14 6 3 ö 150 2,383 14 7 1 ö 150 2,357 14 7 2 u 150 2,358 14 7 3 ö 150 2,351 14 8 1 ö 150 2,394 8 320 14 8 2 u 150 2,406 14 8 3 6 150 2,418 14 9 1 u 150 2,422 14 9 2 ö 150 2,404 14 9 3 u 150 2,400 14 10 1 6 150 2,372 14 10 2 u 150 2,377 14 10 3 ö 150 2,373 10610 Medelv: 2,395 9915 Stdav 0,021 3864

(57)