Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Hållbar utveckling på Handels- och
Administrationsprogrammet
Sustainable Development
in the Business and Administration Program
Karin Svensson
Lärarexamen 300hp Handledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90hp 2012-05-28
Examinator: Anna Henningsson-Yousif Handledare: Ann-Elise Persson
Lärarutbildningen
Sammanfattning
Svensson, Karin (2012) Hållbar utveckling på Handels- och Administrationsprogrammet (Sustainable Development in the Business- and Administration Program). Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Syftet med följande arbete är att studera hur begreppet hållbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning på Handels- och Administrationsprogrammet på en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom både formell undervisning men också inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sätt att ta sig an begreppet hållbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program.
För kunna besvara min frågeställning har jag utgått ifrån tre huvudsakliga områden; dels vilken definition av begreppet hållbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lärare, övrig skolpersonal eller ”coach” på fadderföretagen) samt i vilken mån begreppet behandlas och poängteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om hållbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet.
Sammanfattningsvis visar resultaten att det på sätt och vis råder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man väljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta. Resultaten visar också att det är med en viss godtycklighet och brist på samsyn som aktörerna definierar och därmed även prioriterar hållbar utveckling och aktiviteter kopplade till begreppet - detta trots att kunskaper om hållbar utveckling är något som poängteras i läroplaner och kursmål och som dessutom spås bli allt viktigare på framtidens arbetsmarknad.
Nyckelord: APL, CSR, Dewey, engagemang, Handels- och Administrationsprogrammet,
hållbar utveckling, näringsliv, samband, samhällsutveckling.
Innehållsförteckning
Förord
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Syfte och frågeställning ... 4
1.3 Studiens begränsning ... 4
1.4 Disposition ... 5
2 Litteraturbakgrund ... 6
2.1 Begreppet hållbar utveckling ... 6
2.2 Hållbar utveckling i undervisningen ... 7
2.3 Styrdokumenten ... 9 2.3.1 Läroplan för gymnasieskolan, Gy 11 ... 9 2.3.2 Examensmål ... 9 2.3.3 Kursplaner ... 10 2.4 Tidigare forskning ... 11 3 Teori ... 13 3.1 Val av teoribildning ... 13 3.2 Teoretiskt ramverk ... 13 3.3 Dewey om samhällsutveckling ... 14
3.4 Dewey om vikten av praktiska inslag och sammanhang ... 15
4 Metod ... 17
4.1 Val av metod ... 17
4.2 Undersökningsgrupp ... 18
4.2.1 Val av skola ... 18
4.2.2 Val av informanter på skola ... 19
4.2.3 Val av företag ... 19
4.2.4 Val av informanter på företag ... 20
4.3 Genomförande ... 20
4.3.1 Övergripande om genomförandet ... 20
4.3.2 Genomförande av intervjuer med personal inom skolan ... 20
4.3.3 Genomförande av intervjuer med personal inom näringslivet ... 21
4.3.4 Genomförande av litteraturstudie ... 21
4.4.1 Meningskoncentrering ... 22
4.4.2 Bearbetning av intervjuer med personal inom skolan ... 22
4.4.3 Bearbetning av intervjuer med personer från näringslivet ... 23
4.5 Studiens tillförlitlighet ... 23
4.6 Etik ... 24
5 Resultat ... 25
5.1 Hållbar utveckling enligt skolan ... 25
5.1.1 Skolpersonal om hållbar utveckling ... 25
5.1.2 Hållbar utveckling i kursböckerna för de programgemensamma karaktärsämnena ... 30
5.2 Hållbar utveckling enligt fadderföretagen ... 33
5.2.1 Hållbar utveckling enligt Företag Rekreation ... 33
5.2.2 Hållbar utveckling enligt Företag Mat ... 34
6 Analys ... 36
7 Sammanfattning och diskussion ... 40
7.1 Sammanfattning ... 40 7.2 Diskussion ... 41 7.3 Pedagogiska implikationer ... 42 7.4 Metoddiskussion ... 43 7.5 Fortsatt forskning ... 44 8 Referenser ... 45
Bilaga 1: Examensmål för handels- och administrationsprogrammet ... 49
Bilaga 2: Kursinnehåll Information och kommunikation 1, 100 poäng ... 51
Bilaga 3: Kursinnehåll Branschkunskap inom handel och administration, 100 poäng ... 52
Bilaga 4: Kursinnehåll Entreprenörskap, 100 poäng ... 53
Bilaga 5: Kursinnehåll Servicekunskap, 100 poäng ... 54
Bilaga 6: Intervjumall ... 55
Förord
Detta arbete avslutas mellan hägg och syren. Tack till lärare, skolpersonal och coacher på fadderföretag för att ni har tagit er tid med mig. Tack Ann-Elise för bullar och glada tillrop. Tack Skånetrafiken för att ni kör så ofta och till så många destinationer.
Och Niklas för markservice och bredda mackor. Du gör hela skillnaden.
Lund, maj 2012 Karin Svensson
1
1 Inledning
Människans förhållande till naturen är ett ständigt lika aktuellt ämne. Själva grunden för vår existens på jorden bygger på vår relation till och vårt beroende av naturen, om det kan vi alla vara överrens. Detta beroendeförhållande gör sig påmint bland annat i och med den alarmerande miljöproblematik som vi ständigt blir påminda om. Ideligen nås vi av rapporter som rör klimatförändringar och rubbade ekosystem; vi får veta att våra hav överfiskas och övergöds, att sjöar försuras och att skogar skövlas. Vi får rapporter om sjunkande grundvattennivåer, jorderosion och utarmad matjord och om ökade ekonomiska skillnader mellan länder och mellan grupper inom länder. Vi får reda på att en bakomliggande orsak till svältkatastrofer, väpnade konflikter och flyktingströmmar många gånger är just miljöproblematik av olika slag. Dessutom får vi rapporter om att det ena klimattoppmötet efter det andra misslyckas; världens ledare verkar inte kunna komma överrens om klimatåtaganden som är absolut nödvändiga för en omställning av energipolitiken - detta trots att vårt sätt att leva har bevisade konsekvenser för andra delar av världen (Strömkvist & Frennesson, 2012; Leander, 2012; Hedin, 2012; Paulsson, 2012; Ehn, 2011).
I ljuset av detta läser jag den nya läroplanen som bl.a. slår fast att undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling och att eleverna ska ges insikter om hur de själva kan hindra skadlig miljöpåverkan kombinerat med ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna (Skolverket, 2011:7) . Vidare läser jag att ett övergripande mål för skolan är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv (Skolverket, 2011:11). Elevernas tro på sig själva och på framtiden ska dessutom stärkas (Skolverket, 2011:8).
Frågan man nu kan ställa sig är huruvida undervisningens utformning och innehåll motsvarar målbeskrivningen ovan; vilket utrymme ges till och hur behandlas frågor rörande hållbar utveckling i faktisk undervisning? Avsikten med denna uppsats är att i någon mån klargöra detta. Uppsatsen är upplagd som en empirisk studie där utgångspunkten är Handels- och Administrationsprogrammet på en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige vars elever är morgondagens säljare, inköpare och butiksledare som kommer stå i direkt kontakt med konsumenten. Intentionen med denna uppsats är att undersöka hur
2
begreppet hållbar utveckling tar sig uttryck dels i den regelrätta undervisningen inom ramens för Handels- och Administrationsprogrammet, men också inom ramen för elevernas arbetsplatsförlagda utbildning, APL1. Finns det en samsyn eller en diskrepans mellan hur näringslivet och skolan ser på begreppet hållbar utveckling? Är hållbar utveckling mer än bara fina ord i styrdokument?
1.1 Bakgrund
Tankarna på att studera hur man behandlar begreppet hållbar utveckling i faktisk undervisning har länge intresserat mig, men det var under min verksamhetsförlagda utbildning på Handels- och Administrationsprogrammet på en gymnasieskola i södra Sverige som tankarna började ta form på riktigt. En del av eleverna på detta yrkesförberedande program mötte jag inom ramen för deras samhällskunskapsundervisning, men jag brottades med vetskapen om att många av eleverna var mer intresserade av karaktärsämnena än av kärnämnena. Samhällskunskapen upplevdes som abstrakt och jag kände att det många gånger var problematiskt att förankra resonemang om samhällsutveckling i elevernas egen vardag och utifrån deras val av utbildning för att på så sätt göra dagsaktuella frågor till en naturlig del av deras utbildning. Diskussion och reflektion kring begrepp som livsstil, konsumtion, klimathot, hållbar utveckling etc. kunde bara snuddas vid inom ramen för samhällskunskapen och jag kände att jag hade dålig insyn i hur dessa begrepp behandlades inom ramen för karaktärsämnena, som ju verkade ligga närmare elevens intresseområde. Jag började också fundera kring vilket ämne som passade bäst för att ta upp frågor förande hållbar utveckling; borde det t.ex. ligga på samhällskunskapen som en fråga om samhällsutveckling, eller kanske naturkunskapen som en fråga om naturresurser och ekologi? Jag funderade också kring vilken möjlighet och vilket ansvar som karaktärsämnena har att behandla begreppet och hur man skulle kunna göra för att samordna utbildning och aktiviteter inom området.
Jag resonerade i termer av att eleverna på Handels- och administrationsprogrammet kommer att befinna sig mitt i konsumtionssamhällets nav efter avslutad utbildning och att det därför är oerhört viktigt att belysa vilka kunskaper eleverna
1 Arbetsplatsförlagt lärande, APL, innebär att eleven genomför delar av utbildningen på en eller flera
arbetsplatser utanför skolan för att få kunskap om och ta del av yrkeskultur och yrkesgemenskap på en arbetsplats. APL är en central del i all yrkesutbildning och ska styras av ämnesplanerna (Skolverket, 2011:23)
3
besitter när de kommer ut i yrkeslivet och hur de ser på sitt deltagande i samhällslivet och samhällsutvecklingen. Detta för att kunna säkerställa att målen med hållbar utveckling efterlevs. Rapporter (Kvernes & Simon, 2000) visar t.ex. att kunskap om miljö och hur frågor relaterade till detta spås bli allt viktigare på arbetsmarknaden, vilket kan sättas i relation till att det spås bli allt viktigare med ansvarsfullt företagande2 från näringslivets sida. Att eleverna har med sig tillräckliga kunskaper, både teoretiska och praktiska, när de går ut i verkligheten och in i arbetslivet är således oerhört viktigt för att säkerställa att målet med en hållbar samhällsutveckling efterlevs. I skollagen uttrycks detta som att [g]ymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet […] samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet och att utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet […] (15kap §2 och 3). Vad dessa kunskaper bör bestå av och vilken aktör som står för och bör stå för denna kunskap kan därför anses viktigt att kartlägga och diskutera.
Undervisning om eller för hållbar utveckling är följaktligen relevant att studera i sammanhanget då vår tids miljöproblem kan upplevas som diffusa, geografiskt avlägsna och därmed abstrakta, samtidigt som de ofta är direkt kopplade till allas dagliga konsumtion och livsstil (Sandell, Öhman & Östman, 2003). Våra val av enskilda produkter - t.ex. den konventionellt odlade bananen/kaffebönan/kakaobönan eller den KRAV-märkta bananen - och uppmärksamheten som riktas på produkternas ursprung och återanknytning i ett större ekosystem gör att frågor om producentansvar och livscykelanalyser har blivit begrepp att förhålla sig till (ibid.). Relaterat till undervisningen som eleverna får på Handels- och Administrationsprogrammet så innebär detta att undervisningen således bör inkludera reflektion kring produktionssätt, transportssätt, resursåtgång etc. för att förstå den grundläggande innebörden av begreppet hållbar utveckling och på så sätt göra det abstrakta konkret. Elevens val i sina olika roller - som enskild individ, konsument eller försäljare - är därför oerhört viktiga att belysa och diskutera för att åstadkomma den känsla av inflytande, delaktighet och ansvar för miljöfrågor och samhällsutveckling som är nödvändig för att kunna hantera de miljöproblem som vi står inför idag och som spås bli allt viktigare att kunna hantera och förhålla sig till i framtiden.
2
Social Corporate Responsibility, CSR är en term som på svenska blivit översatt till ansvarsfullt företagande eller företagande med samhällsansvar och som vanligtvis delas upp i tre områden: ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvartagande (Grankvist, 2009).
4
1.2 Syfte och frågeställning
Det övergripande syftet med studien är att undersöka om det finns en samsyn eller en diskrepans mellan hur skolan ser på och tar sig an begreppet hållbar utveckling inom ramen för de programgemensamma karaktärsämnena och hur fadderföretagen ser på begreppet samt tar sig an begreppet inom ramen för elevernas verksamhetsförlagda utbildning. Då jag inte utgår från någon hypotes, utan snarare vill studera och kartlägga ett visst område är studien induktiv till sin karaktär. Detta baseras på att empiriska observationer av verkligheten har samlats in för att sedan analyseras utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Den övergripande frågeställning som jag valt att utgå ifrån för att kunna belysa flertalet aspekter, men samtidigt avgränsa mitt forskningsområde lyder därför:
Hur arbetar man med hållbar utvecklig inom ramen för Handels- och
Administrationsprogrammets programgemensamma karaktärsämnen i relation till elevernas verksamhetsförlagda utbildning?
För kunna besvara denna övergripande frågeställning har jag definierat tre underfrågor/huvudsakliga områden som på så sätt utgör underrubriker till den övergripande frågeställningen. Dessa frågor lyder i sin tur:
Hur definieras hållbar utveckling av skolpersonalen?
Om begreppet hållbar utveckling tas upp i kursböckerna, hur behandlas det då? Hur behandlas begreppet hållbar utveckling inom ramen för elevernas APL?
1.3 Studiens begränsning
På grund av utrymmesskäl har flera avgränsningar varit nödvändiga. Jag har valt att fokusera på de programgemensamma karaktärsämnena på ett specifikt program på en specifik skola. Detta för att empirin ska kunna tas till vara inom ramen för studiens omfattning, men också för att den specifika skolans arbetssätt i sig är intressant att studera då skolan har en uttalad miljöprofil och har ett väl utvecklat samarbete med näringslivet. Studien måste dock ses i
5
ljuset av detta – att det empiriska materialet är begränsat och således inte kan anses vara gällande för alla skolor med liknande inriktning. Inte desto mindre är studien tillräckligt omfattande för att resultatet ska vara intressant att tolka och analysera utifrån givna teoretiska ramar. De pedagogiska implikationer som studien givit upphov till är också intressanta att reflektera kring i sammanhanget, då dessa kan ge inspiration och idéer till sätt att arbeta och ta sig an frågan om hållbar utveckling i undervisningen på ett konkret didaktiskt plan.
1.4 Disposition
Studien är upplagd enligt följande: i det första kapitlet ges en inledning till det valda forskningsområdet med bakgrund, syfte, frågeställning samt en utläggning om studiens begränsning. Därpå följer ett kapitel som ger en översikt över litteratur och forskning i ämnet samt vad styrdokumenten gör gällande angående hållbar utveckling. Kapitel två innehåller även en redogörelse för den definition av begreppet hållbar utveckling som jag valt att utgå ifrån för denna uppsats. Det tredje kapitlet ägnas åt uppsatsens teoretiska ramverk där Deweys och Vygoskijs tankar utgör centrala delar. Det fjärde kapitlet ägnas åt mitt val av metod, undersökningsgrupp, genomförande av datainsamling och bearbetning av materialet. Kapitel fem ägnas åt studiens resultat. I det sjätte kapitlet analyseras resultatet med kopplingar till det teoretiska ramverket och pedagogiska implikationer klargörs och problematiseras. I kapitel sju diskuteras resultatet och studien sammanfattas. I det sista kapitlet, kapitel åtta, återfinns referenser. Därutöver tillkommer bilagor.
6
2 Litteraturbakgrund
2.1 Begreppet hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett brett begrepp som appliceras på flera olika områden och i olika sammanhang. Studier relaterade till hållbar utveckling diskuterar ofta själva definitionen av begreppet; en entydig definition finns inte men genom att studera de mest centrala internationella policydokumenten i ämnet, så kan man få en viss vägledning (Öhman, 2004; Björneloo, 2007). Den så kallade Brundtland-rapporten (1988) från Världskommissionen för miljö och utveckling definierar t.ex. hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredställer
dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (1988:57). I Agenda 21, handlingsprogrammet som skapades i och med världsmötet
om miljö i Rio 1992, konstaterar man att hållbar utveckling innebär en samordnad utveckling inom tre fält: miljö, samhälle och ekonomi (Öhman, 2004). Detta har fått till följd att begreppet hållbar utveckling således har kommit att rymma såväl sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Skrivelsen i Agenda 21 poängterar dessutom utbildning som en avgörande faktor för att främja en hållbar utveckling och för att förbättra människors förmåga att lösa miljö- och resursproblem (Agenda 21,1993:519). Man kan följaktligen konstatera att problematiken har utvidgats från att bara beröra ”miljöfrågor” i snäv bemärkelse till att inkludera flera dimensioner och perspektiv; hållbar utveckling handlar om hur vi kan skapa det goda samhället med förutsättningar för ett gott liv, god livskvalitet och hälsa (Öhman, 2004). Hållbar utveckling berör alltså hela vår livsmiljö och ställer frågor om vilken framtid vi vill leva i och vilka förutsättningar vi skapar för framtida generationer att leva ett gott liv (ibid.) Något som också framhålls är att hållbar utveckling är en process snarare än ett mål, något som ju ordet i sig självt till viss del indikerar.
Då det inte råder konsensus kring hur begreppet hållbar utveckling ska definieras har jag istället valt att identifiera vissa nyckelord utifrån ovanstående resonemang som får fungera som en operationalisering av begreppet hållbar utveckling. Denna, min egen definition, är sedan den som intervjupersonernas svar tolkas utifrån:
7
Begreppet hållbar utveckling innebär en medveten långsiktig strävan mot att jordens resurser ska räcka till samt en insikt om att hållbar utveckling rör både miljömässiga-, sociala- och ekonomiska aspekter. Dessutom handlar hållbar utveckling i grunden om samhällsutveckling varför utbildning om eller för hållbar utveckling bör vara ett prioriterat område för pedagogisk verksamhet.
2.2 Hållbar utveckling i undervisningen
I och med att just utbildning poängteras som en avgörande faktor för att främja en hållbar utveckling och för att förbättra människors förmåga att lösa miljö- och resursproblem är det relevant att i sammanhanget nämna Baltic21 som är den handlingsplan för utbildning för hållbar utveckling som antogs 2002 av Östersjöländernas utbildningsministrar. Handlingsplanen innehåller riktlinjer för vad ett hållbart perspektiv kan innebära i utbildningen och där hållbar utveckling framhålls som en fundamental del av en livskraftig demokrati och ett aktivt medborgarskap (Utbildningsdepartementet, 2002) Dessutom betonas att de ekonomiska, sociala och miljömässiga områdena måste behandlas på ett samordnande sätt så att de ömsesidigt stärker varandra (ibid.).
Som nämnts ovan har begreppet hållbar utveckling kommit att bli ett frekvent använt begrepp i dagens samhälle, men vad begreppet bottnar i, hur man som enskild individ ska förhålla sig till det och vilka implikationer det ger för vårt sätt att leva råder det dock delade meningar om. Hansson (2000) tar upp bl.a. detta i sin avhandling Förutsättningar för
gymnasieelevers kunskapsbildning och för undervisning inom miljöområdet. Hon menar att
innebörden av hållbar utveckling inte har förtydligats för undervisningssammanhang och att detta har bidragit till att miljöområdet har blivit ett stort och i viss mån kaotiskt fält där den innehållsliga problematiken har därför blivit svår att hantera (Hansson, 2000). Hansson påpekar också att det har varit svårt att etablera miljöfrågorna i undervisningen bland annat på grund av att lärarna saknat utbildning, rent organisatoriska svårigheter samt att det har saknats en övergripande struktur att relatera de olika insatserna till (ibid.) Författaren menar också att didaktikens innehållsliga och metodiska frågor inte har diskuterats och att detta i sin tur har påverkat utvecklingen av miljöundervisningen (ibid.). Genom att inkludera både en ekonomisk, en social och en ekologisk dimension i begreppet hållbar utveckling så ryms inte begreppet enbart inom ett ämne (Sandell, Öhman & Östman, 2003). Hållbar utveckling gäller inte bara naturvetenskap och teknik, utan inkluderar även samhällsvetenskapliga ämnen och
8
humaniora. Det är kanske just detta som gör att man kan uppleva en osäkerhet i vad begreppet egentligen innebär - något som berör allt och alla kan riskera att inte påverka något, då ingen känner ett särskilt ansvar (ibid.). Dessutom kan ett undervisningsområde med förankring i flera ämnen vara problematiskt då olika ämnesförespråkare ser området (i detta fall hållbar utveckling) på olika sätt (Hansson, 2000:38).
I samband med att Hansson går igenom olika exempel på svensk forskning med anknytning till miljöundervisning nämner hon bl.a. att eleverna har svårt att förstå samband som är viktiga inom miljöområdet på grund av otillräckliga kunskaper inom det naturvetenskapliga området och att eleverna ser det västerländska industrisamhället som norm för människans sätt att leva (Hansson, 2000:76). Dessutom tas lärarnas osäkerhet kring miljöområdet rent kunskapsmässigt upp som en faktor som medför problem i undervisningen (Hansson, 2000:49).
Miljöperspektivet lyfts däremot fram i både läroplan och examensmål, samt att skolan har som uppdrag att verka för en hållbar utveckling i sin roll som förmedlare av både kunskap och värderingar. Skolan har således en uttalad roll i detta och den bild skolan förmedlar av något; vilket utrymme och vilken prioritet som skolan ger ett visst ämne eller ett visst område får återverkningar för hur eleverna formar sin världsuppfattning och sin verklighet. Hansson uttrycker det som att skolan förbereder ungdomarna för samhällslivet och att elevernas miljötänkande därför är ett uttryck för vad denna förberedelse innebär kunskapsmässigt inom miljöområdet (2000:12). Författaren slår också fast att kunskap är grundläggande för att kunna ta ställning i olika miljöfrågor och att ett holistiskt angreppssätt är en förutsättning för att kunna förstå miljöområdet (Hansson, 2000:13). Hansson tar också upp att elevernas kunskapssituation finns såväl inom skolans ram som utanför den – elevernas kunskapsbildning kan antas utgå från skolans miljöundervisning men de påverkas också av aktuella frågor i samhället (2000:14). Björneloo (2011) uttrycker det som att
…utbildning kan ses som en nyckel till hållbar utveckling och lärande som en förutsättning för att människor ska kunna hantera de utmaningar världen står inför. Lärarens professionella uppdrag består bland annat i att producera ny kunskap i skolan. Ett innehållsligt stort och diffust undervisningsfält som hållbar utveckling, som inte tidigare funnits på skolagendan (åtminstone inte med denna benämning), innebär att lärare behöver göra sig en bild av vad det är. Det är möjligen ny kunskap som ska utvecklas hos både lärare och elever; är kunskapen i sig inte ny, så kan sammanhang och relationer till andra ämnen ses som åtminstone relativt oprövade.(s.13)
Björneloo menar också att de gymnasiegemensamma ämnena och de karaktärsämnen som ingår i ett program tillsammans bidrar till att uppfylla ett tredelat uppdrag som går ut på att ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, för personlig utveckling och för ett aktivt deltagande i samhällslivet (2011:50). Björneloo framhåller också att det handlar om att
9
undervisa för en okänd morgondag där man måste utgå från världen snarare än boken (2011:105ff).
Några som också fokuserat på begreppet hållbar utveckling i undervisningssammanhang är Joy Palmer och Philip Neal vars bok The Handbook of
Environmental Education behandlar flera olika aspekter på hur man kan bedriva undervisning
inom området. Bland annat tas vad man kallar ”the out-of-school (field work) approach” upp som innebär att se möjligheterna som samhället utanför klassrummets fyra väggar erbjuder (Palmer & Neal, 1994:84ff), något som ligger helt i linje med vad både Björneloo och Dewey uttrycker som viktigt i relation till undervisning för hållbar utveckling och undervisning som samhällsutveckling.
2.3 Styrdokumenten
De styrdokument jag valt att utgå ifrån för denna studie är Läroplan för gymnasieskolan (Skolverket, 2011) med fokus på både Examensmål för Handels- och Administrationsprogrammet samt kursplanerna för de fyra programgemensamma karaktärsämnena.
2.3.1 Läroplan för gymnasieskolan, Gy 11
Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling och att eleverna ska ges insikter om hur de själva kan hindra skadlig miljöpåverkan kombinerat med ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna (Skolverket, 2011:7). Ett övergripande mål för skolan är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv (Skolverket, 2011:11). Elevernas tro på sig själva och på framtiden ska dessutom stärkas (Skolverket, 2011:8).
2.3.2 Examensmål
Nedan följer en beskrivning av de delar av examensmålen för Handels- och Administrationsprogrammet som på ett eller annat sätt kan härledas till hållbar utveckling och
10
den definition av begreppet som jag valt att utgå ifrån inom ramen för denna uppsats. Se bilagor för fullständig beskrivning av examensmål.
Handels- och administrationsprogrammet är ett yrkesprogram som ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt (Skolverket, 2011:25f). Den ska också utveckla deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom yrkesområden som försäljning, inköp och varuflöden, service, ekonomiuppföljning och företagande (ibid.).
- Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att söka, analysera och värdera information från olika branscher och områden.
- Utbildningen ska ge kunskaper om arbetsrätt, arbetsmiljö och diskrimineringsfrågor i arbetslivet. - Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att handla på ett etiskt sätt i sin kommande yrkesroll. - Eleverna ska vidare utveckla förmågan att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika
arbetsuppgifter och metoder och därigenom förbereda sig för fortsatt lärande i yrkeslivet och få en förståelse av verksamheten och yrkesrollen.
- Inom yrkesområdet ska eleverna även kunna diskutera och reflektera kring miljöaspekter och företagets roll i samhället.(ibid.)
2.3.3 Kursplaner
Nedan följer en beskrivning av de delar av kursinnehållet för de programgemensamma karaktärsämnena som på ett eller annat sätt kan härledas till hållbar utveckling och den definition av begreppet som jag valt att utgå ifrån inom ramen för denna uppsats. Se bilagor för fullständig kursplan.
Information och Kommunikation 1 (INFINF01) 100p
- Sociala medier och hur de används för att sprida och dela information samt skapa innehåll som andra kan delta i.
- Muntliga och skriftliga presentationer, till exempel en bransch-, produkt-, eller företagspresentation. - Lagar och andra bestämmelser som gäller information och kommunikation, till exempel
personuppgiftslagen, lagen om upphovsrätt och etiska regler inom området.
- Ergonomi och arbetsmiljö, till exempel hur man skriver effektivt, arbetsplatsens utformning samt fysiska och psykosociala arbetsmiljöfrågor.(web 1)
Branschkunskap inom handel och administration (HANBRS0) 100p - Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn. - Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
11
- Servicekoncept, affärsmodeller och konsumtionstrender. - Konsumentkunskap och etikfrågor.
- Miljöfrågor och miljömärkning. (web 2)
Entreprenörskap (ENTENR0) 100p
- Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
- Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt.
- Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning.
- Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. (web 3)
Servicekunskap (FÖSSEV0) 100p
- Grundläggande servicekoncept, funktioner och begrepp samt betydelsen av god kundservice. - Attityder och värderingar i servicesituationer.
- Konsumentlagar och god säljetik.
- Tillämpning av ergonomiska och miljömedvetna arbetssätt inom olika serviceyrken, till exempel yrkena säljare, kundmottagare och administratör. (web 4)
2.4 Tidigare forskning
Att jobba med hållbar utveckling i faktisk undervisning är ingenting som är nytt, däremot är det ett relativt outforskat område om man ska utgå ifrån Öhman (2004) som menar att miljöundervisningen är väl utbredd i skolorna, men att denna undervisning inte generellt kan sägas genomsyra all undervisning trots att styrdokumenten påtalar detta. Snarare är det de ämnen med tydligast formulerade miljömål som står för miljöundervisningen. Öhman konstaterar även att den miljöundervisning som kallas utbildning för hållbar utveckling ännu inte fått genomslag i skolorna; begreppet hållbar utveckling är bekant men innebörden och innehållet tycks på de flesta håll inte ha realiserats i undervisningen (2004:115).
Öhman tar även upp den utveckling som skett inom ämnet – från att vara en faktabaserad miljöundervisning till att bli en normerande sådan som grundas på vetenskapliga insikter om miljöproblematiken. Målet med denna typ av undervisningstradition är att forma medborgare som accepterar och medverkar i de miljömässigt nödvändiga förändringarna av samhället (Öhman, 2004:12).
12
Något som också betonas i denna skrift är att undervisning för hållbar utveckling också handlar om demokrati och om demokratisk fostran; utbildning för hållbar utveckling handlar om att eleven lär sig agera i demokratiska processer, men också om att förstå och känna att det är meningsfullt att göra detta. Undervisning för hållbar utveckling är lika mycket en utbildning i demokrati då det handlar om att eleven ska göras till en fullvärdig medborgare och en likvärdig deltagare i lärandeprocessen (Öhman, 2004:20). Elevernas deltagande och möjlighet att själva forma undervisningen för hållbar utveckling tas även upp av Reid, Bruun Jensen m.fl. som menar att delaktighet är en grundstomme till ett demokratiskt arbetssätt (Reid et al, 2008).
13
3 Teori
3.1 Val av teoribildning
För att hitta lämplig teori att utgå ifrån för att kunna studera ämnet vetenskapligt har jag ställt mig frågan vad hållbar utveckling inom ramen för Handels- och Administrationsprogrammets programgemensamma ämnen är ett fall av; vad frågan kan sägas bottna i. Frågan kan givetvis studeras utifrån flera olika perspektiv och beroende på vilket perspektiv man väljer att utgå ifrån, så är vissa teorier mer relevanta att utgå ifrån än andra. En ekonomisk teori eller för den delen en teori som bottnar i ekologisk teoribildning ligger nära till hands att utgå ifrån då begreppet hållbar utveckling är nära relaterat till både ekonomiska och ekologiska aspekter. Jag menar däremot att frågan om hur hållbar utveckling tar sig uttryck och prioriteras i faktisk verksamhet i grunden handlar om hur man arbetar med samhällsutveckling och hur man formar undervisningen för att passa elevernas kognitiva förmåga och deras verklighet. Jag har därför valt att utgå ifrån ett teoretiskt ramverk som fokuserar på just detta – en teori som snarare knyter an till den sociala dimensionen av begreppet hållbar utveckling. Mitt val av teoretisk infallsvinkel grundas också på att jag inom ramens för min lärarexamen är särskilt intresserad av de pedagogiska teorierna och infallsvinklarna av mitt forskningsområde. Mitt val av teori och teoretiskt ramverk stärks även av litteraturen som allt som oftast gör kopplingen till de demokratiska aspekterna av undervisning för eller om hållbar utveckling.
3.2 Teoretiskt ramverk
För att ringa in mitt forskningsområde har jag identifierat några grundläggande aspekter som jag anser är av särskild vikt för att kunna studera frågan om hur hållbar utveckling behandlas inom ramen för Handels- och Administrationsprogrammet utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Som nämnts inledningsvis är studien induktiv till sin karaktär och stort utrymme ges således till det empiriska materialet. För att detta material ska gå att använda och för att man ska kunna utläsa något ur resultatet har jag skapat ett teoretiskt ramverk utifrån relevant
14
teoribildning som berör den sociala aspekten av hållbar utveckling, snarare än den ekonomiska eller ekologiska. Detta teoretiska ramverk är således vad som utgör referensramen när materialet analyseras.
Då jag anser att frågan om hållbar utveckling och hur undervisning om detta tar sig uttryck i undervisningen, bottnar i samhällsutveckling känns John Deweys3 tankar om den samhälleliga aspekten av utbildning passande som grund i det teoretiska ramverket för denna uppsats. Deweys tankar blir ännu mer intressanta då man betänker att Handels- och Administrationsprogrammet är ett yrkesförberedande program som lägger stor vikt vid praktiska inslag i undervisningen, vilket ligger helt i linje med Deweys aktivitetspedagogik. Dessutom poängterar Dewey vikten av verklighetsanknytning och att kunskap erhålls genom att samband förmedlas. Det är här det teoretiska ramverket har sin början.
3.3 Dewey om samhällsutveckling
Avgörande för Deweys syn på skolan är dess roll i formandet av demokratin och ett av hans kanske mest betydelsefulla verk Demokrati och Utbildning behandlar just relationen mellan samhälle, demokrati och utbildning. För Dewey är den samhälleliga aspekten viktig eftersom människor är verksamma i samhället; utbildningen skapar människors syn på sin verklighet och det är genom samhället som medborgarna får sin skolning. Nya erfarenheter leder till ökad förståelse av omvärlden samt gör att världens händelser får en större mening. Kunskaper och erfarenheter ska göra att vi kan göra bättre val när vi handlar. Händelser får större signifikans desto mer kunskap vi har.
Dewey (1999) menar att man måste ta itu med det nuvarande samhällslivets karaktär för att göra de allmänna begreppen användbara i vår egen utbildningspraxis (1999:121) Samhällsutvecklingen i sig ställer också krav på att skolan ständigt måste förnyas och bli en del av elevens naturliga livsrum. Skolan verkar i samhället och samhället måste därför få vara en del av skolan.
Dewey framhåller att det konstgjorda gapet mellan livet i skolan och livet utanför måste reduceras för att man som inlärare ska bli motiverad att använda material och processer som samtidigt också är utbildande – på så sätt uppstår samverkande gemenskaper
3
John Dewey 1859-1952. Amerikansk filosof, psykolog och pedagog som fått stort genomslag för sina pedagogiska idéer och som det flitigt refereras till utbildningssammanhang.
15
som ger vetandet en social förankring. Utbildning inom skolvärlden bedrivs i sociala grupper och utbildning skall därför också ses som en social process (Dewey, 1999:140). Detta ligger således helt i linje med det sociokulturella perspektivet inom pedagogisk forskning som Vygoskij framhåller och som betonar sociala samspel och interaktion som ett sätt att tillägna sig kunskap (Säljö, 2005).
3.4 Dewey om vikten av praktiska inslag och
sammanhang
Dewey har kanske blivit mest känd för den form av aktivitetspedagogik som han förespråkar och som i vardagligt tal har kommit att kallas ”learning by doing”. Denna pedagogiska tanke bygger på verklighetsanknytning och att kunskap erhålls genom att samband förmedlas och att kunskap måste kunna bli till nytta (Dewey, 2004:17). Värt att notera i detta sammanhang är att Deweys resonemang kan sägas ligga väldigt nära skolans sätt att resonera kring ”anställbarhet”; att målet med elevernas utbildning ska vara att de har tillräckliga kunskaper för att bli anställningsbara efter avslutad utbildning, vilket således gör kontakten med fadderföretagen viktig.
Dewey menar också att tanke och handling står i ett dialektiskt förhållande tillvarandra och att man således bör leva som man lär samt reflektera över sina handlingar (ibid.). Människan ses som aktiv gentemot sin omvärld och undervisningssammanhang måste ge eleven möjligheten att experimentera och aktivt pröva; man gör erfarenheter. Individens intresse och aktivitet är utgångspunkten för arbete som är målinriktat och där lärarens roll är att aktivt stimulera, bredda och fördjupa elevens utveckling (ibid.). Detta ställer i sin tur stor a krav på lärarens ämnesmässiga och pedagogiska kunskaper. Teoretiska kunskaper värderas av Dewey inte över praktiska kunskaper och de är heller inte varandras motsatser; snarare är de varandras förutsättningar. Han deklarerar också att ”[o]m en färdighet förvärvas skild från tänkandet, så saknas förståelse för hur färdigheten ska användas”(Dewey, 2004:197). Tänkandet har alltså en central plats i steget mellan förståelse och förtrogenhet - varken förståelsen eller förtrogenheten kan infinna sig utan det egna tänkandet.
Dewey påpekar i relation till detta att en grundläggande svaghet hos undervisningsmetoderna är att de förutsätter att eleverna har erfarenhet och att det behövs en faktisk empirisk situation som ett initialskede för tänkandet (2004:198). Dewey menar att man oavsett elevens ålder, måste utgå ifrån ett ’trial and error – tänk’ när eleven möter ett nytt
16
material; den första ansatsen bör vara så lite skolmässig som möjligt för att eleven på så sätt ska kunna skapa sig en egen empirisk utgångspunkt. Detta för att motsvara den typ av situationer som uppstår utanför skolan - den sorts sysselsättningar och intressen som leder till aktivitet i det normala livet (2004:198f).
Ytterligare en relevant insikt som Dewey får bidra med till detta teoretiska ramverk har att göra med hans slutsats att ”ingen tanke, ingen idé kan överföras som idé från en person till en annan. När man redogör för idén, är den för lyssnaren bara ytterligare ett givet faktum och inte en idé” (2004:204). En idé uppkommer ur det egna tänkandet efter att ha gått i närkamp med problemets förutsättningar och utvägar (ibid.). Abstraktion är enligt Dewey därför oumbärligt för förbindelsen mellan tänkandet och görandet, trots att ordet ”abstrakt” i dagligt tal mest används om sådant som är svårt att förstå och skilt från livet (2004:274).
17
4 Metod
4.1 Val av metod
Den teoretiska forskningsansatsen för denna studie har till mångt och mycket inspirerats av fenomenografin då jag vill studera och beskriva människors uppfattning av ett fenomen i omvärlden, i detta fall begreppet hållbar utveckling (Uljens, 1989). Individens bakgrund och erfarenheter är olika, vilket leder till att individen uppfattar fenomen på skilda sätt. Den mening och innebörd som individer tillskriver fenomenet visar sig i deras uppfattningar, och den fenomenografiska ansatsen syftar till att beskriva variationer av uppfattningar.
För att kunna genomföra studien som är att betrakta som empirisk-normativ till sin karaktär, där den faktiska verksamheten och individers uppfattningar om dess innehåll är i centrum har jag valt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats utifrån så kallad meningskoncentrering. Valet av metod har självklart sina för- respektive nackdelar. Kvantitativa metoder skulle kunna sägas vara mer exakta och faktorer skulle kunna belysas utifrån rent objektiva mål medan kvalitativa metoder alltid innebär ett visst mått av tolkning.
En annan nackdel med mitt val av metod är att intervjuer alltid ger upphov till en viss forskareffekt – intervjupersonen kan känna sig pressad att svara det han eller hon känner sig förväntade att svara eller också så kan intervjun upplevas som att intervjupersonens kompetens testas. Jag har dock efter bästa förmåga försökt motverka eventuella forskareffekter genom att dels tydligt informera om studiens syfte, men också genom mitt sätt att ställa frågor; jag har så att säga satt på mig den nyfikna studentens glasögon och ställt följdfrågor för att försöka förstå, snarare än tolka det som intervjupersonen berättar.
Mitt mål med intervjuerna var att få intervjupersonerna att svara så utförligt och tillförlitligt som möjligt, vilket i sig förutsatte att de kände sig motiverade, att de hade förtroende för mig som intervjuare och att de tilläts svara självständigt (Teorell & Svensson, 2007:90). Dessutom tänkte jag igenom eventuella hinder som skulle behöva övervinnas på vägen; intervjupersonen måste tolka frågan rätt varför jag försökte undvika akademisk
18
jargong eller alltför tekniskt språk (ibid.). Dessutom gjorde jag mig beredd på att intervjupersonen kanske faktiskt inte kunde svara eller klä sitt svar i ord (ibid.).
Jag har också lagt stor vikt vid intervjupersonernas anonymitet och hanterat kontakten med intervjupersonerna och genomförandet av intervjuerna på ett så diskret och professionellt sätt som möjligt. Ytterligare en faktor som bör nämnas i detta sammanhang är att jag vistats på skolan under min VFU och därför haft en relation till skolan och till en del av lärarna. Detta tror jag dock har varit en fördel snarare än en nackdel då det har givit mig access och till viss del förtroende från personalen.
Nackdelen med denna typ av semistrukturerade intervjuer är att det hela tiden sker en viss tolkning; intervjupersonen tolkar frågorna, vars svar sedan tolkas av intervjuaren. För att minimera risken för att tolkningen inte ska bli korrekt har jag följ de riktlinjer som finns att utgå ifrån för meningskoncentrering som metod. Anledningen till detta val har att har att göra med metodens möjlighet att lyfta fram intervjupersonernas egna berättelser och sedan fokusera på vissa specifika aspekter. Då studien handlar om hur en skrivning i styrdokument tolkas och tar sig uttryck i faktisk undervisning, ger intervjuer möjlighet att lyfta fram intervjupersonernas egna tolkningar, definitioner och arbetssätt av och med just detta.
En kvantitativ undersökning hade inte alls lyckats fånga essensen av vad studien handlar om – statistik och siffror kan inte in detta skede användas för att undersöka hur något tar sig uttryck. Om frågeställningen hade handlat om huruvida man berör hållbar utveckling i undervisningen och svaret hade varit ett ja eller ett nej, eller hade kunnat uttryckas i termer av absoluta tal – ja, då hade en kvantitativ metod varit intressant. Det bör dock nämnas att kvalitativa metoder är tidskrävande och arbetsamma på ett annat sätt än kvantitativa sådana, samt att detta i sin tur gör att resultatet får begränsad bärighet. Man måste således ställa sig frågan hur mycket dessa kvalitativa intervjuer faktiskt kan säga om studieområdet.
4.2 Undersökningsgrupp
4.2.1 Val av skola
Valet av skola bottnar i att skolan säger sig har höga ambitioner i arbetet för en bra miljö och att miljötänkandet ska genomsyra all verksamhet på skolan. Enligt dem själva var skolan först bland gymnasieskolorna i kommunen med egen miljöstation där de sorterar glas, papper,
19
plast, kartong och metall för återvinning. Skolan har dessutom ett miljöråd som består av elever, lärare, skolledning och annan personal. En god arbetsmiljö och kunskap om densamma sägs vara en viktig del i skolans utbildningar (REFERENS ANONYMT).
Skolan har vad man kallar Grön Flagg; en certifiering gjord av stiftelsen Håll Sverige Rent. Certifieringen är enligt stiftelsen själva det synliga beviset på att man i den dagliga verksamheten prioriterar ett handlingsinriktat miljöarbete med demokrati och delaktighet som två av nyckelorden (Björneloo, 2011:53).
4.2.2 Val av informanter på skola
För att denna typ av studie ska vara möjlig att göra inom ramen för denna uppsats har jag varit tvungen att göra vissa avgränsningar. Som nämnts tidigare har jag riktat in mig på en specifik skola och ett specifikt program; Handels- och Administrationsprogrammet. Jag har av detta skäl även valt att avgränsa mig till i första hand programgemensamma karaktärsämnen (entreprenörskap, servicekunskap, branschkunskap, information och kommunikation1) som alltså är gemensamma ämnen för eleverna oavsett om de läser inriktning mot Handel eller mot Administration. Valet av informanter har i och med detta fallit på den som är kursansvarig (eller en av de kursansvariga i de fall där det finns två eller flera ansvariga). Vilka informanter som valts ut har varit helt baserat på vilka som haft tid och möjlighet att avvara tid för att delta i intervjun.
För att bredda studien något har jag även valt att intervjua rektor och studievägledare då dessa två professioner bidrar med perspektiv vad gäller bl.a. organisation och arbetsmarknad. Valet av informanter föll här naturligt på rektorn för det aktuella programmet på skolan, samt studie- och yrkesvägledare som har hand om bl.a. Handels- och Administrationsprogrammet. Informanterna är totalt sex till antalet.
4.2.3 Val av företag
Vad gäller val av företag inom näringslivet har valet utgjorts av två av de så kallade ”fadderföretagen” som skolan har ett väl utvecklat samarbete med. Dessa företag som i studien kallas för Företag Mat och Företag Rekreation är marknadsledande i sina respektive branscher och har väl utvecklade riktlinjer vad gäller hållbar utveckling; både miljömässiga, sociala och etiska sådana.
20
4.2.4 Val av informanter på företag
Intervjupersonerna på fadderföretagen som beskrivits ovan har i första hand utgjorts av de som har kontakt med eleverna under deras APL, så kallade ”coacher”. Dessa ”coacher” står så att säga för den praktiska delen av elevernas undervisning och skulle kunna jämföras med den roll som läraren har i klassrummet. Informanterna är två till antalet och kontakten med dessa har förmedlats genom de lärare som har huvudansvaret för elevernas verksamhetsförlagda utbildning.
4.3 Genomförande
4.3.1 Övergripande om genomförandet
För att kunna besvara min frågeställning och undersöka hur den faktiska undervisningen, både den teoretiska och den praktiska, förhåller sig till examensmål och kursmål har jag valt att genomföra ett antal intervjuer med lärare, rektor, studievägledare och nyckelpersoner, så kallade ”coacher” på de fadderföretag som skolan har ett omfattande samarbete med. Jag har kompletterat intervjuerna med en typ av litteraturstudie där jag undersökt läromedlen för de respektive kurserna samt företagens riktlinjer vad gäller hållbar utveckling.
4.3.2 Genomförande av intervjuer med personal inom skolan
Initialt togs en kontakt med skolans rektor för att förklara studien syfte och upplägg och mitt önskemål om att få presentera min idé för övrig personal. Detta gjordes sedan på ett för all pedagogisk personal gemensamt morgonmöte där jag fick möjlighet att med ord och bild presentera min idé om vad jag ville studera; dess syfte och avgränsningar. Presentationen mottogs positivt och kontakt kunde sedan tas med de personer som var av intresse att intervjua; lärare i de programgemensamma karaktärsämnena, rektor och studie- och yrkesvägledare.
Inför varje intervju fördjupade jag mig i kursmål för respektive kurs samt övergripande examensmål för programmet för att på så sätt kunna referera och relatera till dessa under själva intervjuerna. Jag hade också på förhand fått tillgång till de böcker som utgör huvudbok i respektive kurs för att studera huruvida aspekter som rör hållbar utveckling
21
förekom eller ej. Dessa kursböcker utgjorde således också ett diskussionsunderlag under intervjun.
Intervjuerna genomfördes med en person åt gången i ett avskilt rum på skolan. Avsatt tid för intervjun var ca 1timma. Intervjun spelades in för att jag skulle kunna ha möjlighet att återkomma till materialet. Intervjuerna genomfördes under februari och mars och var totalt sex till antalet – fyra lärare, en rektor och en studie- och yrkesvägledare. Innan intervjun informerades intervjupersonen i enlighet med vetenskapsrådets etiska regler. Se bilagor för intervjufrågor och övrigt material.
4.3.3 Genomförande av intervjuer med personal inom näringslivet
För att komma i kontakt med de personer inom näringslivet som var relevanta att intervjua utifrån studiens syfte, förmedlades kontakten via de lärare som är ansvariga för kontakten med de fadderföretag som skolan har ett välutvecklat samarbete med.
Inför varje intervju läste jag in mig på relevanta policydokument som fanns att tillgå gällande respektive företag för att på så sätt kunna referera och relatera till dessa under själva intervjun. Stort utrymme gavs under intervjuerna åt ”coachernas” egna beskrivningar av sin roll och hur det faktiska arbetet ser ut för eleverna under deras APL.
Intervjuerna genomfördes med en person åt gången i ett avskilt rum på företaget. Avsatt tid för intervjun var ca 1timma. Intervjun spelades in för att jag skulle kunna ha möjlighet att återkomma till materialet. Intervjuerna genomfördes under februari och mars och var totalt två till antalet. Innan intervjun informerades intervjupersonen i enlighet med vetenskapsrådets etiska regler. Se bilagor för intervjufrågor och övrigt material.
4.3.4 Genomförande av litteraturstudie
En viktig del av denna studie har utgjorts av en typ av litteraturstudie där fokus har legat på kursböckerna för respektive kurs i de programgemensamma karaktärsämnena. För var och en av kurserna har jag studerat den kursbok som utgör huvudbok för kursen. Jag har studerat eventuell definition av begreppet hållbar utveckling, vilken typ av exempel och uppgifter som boken tar upp i relation till hållbar utveckling samt om och hur miljöfrågor eller miljöaspekter tas upp över huvud taget.
22
4.4 Bearbetning
4.4.1 Meningskoncentrering
Meningskoncentrering innebär att intervjupersonens yttranden dras samman till kortare formuleringar; långa uttalanden pressas samman och sammanfattas. Detta för att göra innebörden av det som sägs så koncis som möjligt och för att kunna hantera och systematisera en stor mängd data (Kvale & Brinkman, 2009:221). Analysen av materialet enligt Kvale och Brinkman bygger på fem steg; först läser man som forskare igenom hela intervjun för att få en känsla av helheten. Därefter fastställs de naturliga ”meningsenheterna” i texten som de uttryckts av intervjupersonen, detta för att ta tillvara på den egentliga meningen i vad som uttrycks i vardagsspråkliga termer. Därefter formuleras de tema (eller de teman) som dominerar i meningsenheterna. Utifrån dessa teman formuleras det dominerande temat och utifrån intervjupersonens synvinkel som det uppfattas av forskaren. Slutligen binds hela intervjuns centrala teman samman i en deskriptiv utsaga (Kvale & Brinkman, 2009:221f).
Jag har tillämpat metoden på följande sätt; efter genomförd intervju har en utskrift gjorts av intervjun. Tillsammans med utskriften och den ljudupptagning som gjorts av intervjun har materialet sedan analyserats för att först få en känsla av helheten, därefter har teman identifierats utifrån en sammanfattning av vad intervjupersonerna uttrycker. Dessa teman har sedan analyserats i relation till helheten. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån det teoretiska ramverket som finns beskrivet i kapitel 3.
Kritik skulle kunna riktas mot det faktum att jag och informanten inte haft en gemensam utgångspunkt eller referensram vad gäller begreppet hållbar utveckling under den genomförda intervjun. Jag vill dock kommentera detta genom att säga att detta varit ett medvetet övervägande från första början, då jag menar att både vad informanter säger och inte
säger är av intresse. Att olika lärare har olika uppfattning om vad hållbar utveckling är,
påverkar självklart hur begreppet behandlas inom ramen för deras undervisning; olika definitioner och uppfattningar av begreppet ger upphov till olika prioriteringar och olika angreppssätt.
4.4.2 Bearbetning av intervjuer med personal inom skolan
Det insamlade intervjumaterialet har bearbetats enligt så kallad meningskoncentrering som innebär att man kortar ner och formulerar det som informanten sagt på ett mer koncist sätt.
23
Efter att ha genomfört intervjuerna har materialet analyserats utifrån tre huvudsakliga områden; dels vilken definition av hållbar utveckling som intervjupersonen ger uttryck för, dels hur man jobbar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (lärare, SYV eller rektor) samt vilket stöd som ges i ämnet, utifrån t.ex. kursboken i respektive kurs.
Intervjupersonens svar har sedan jämförts med den definition av begreppet hållbar utveckling som jag valt att utgå ifrån inom ramen för denna uppsats, samt min egen läsning av kursböckerna och huruvida dessa refererar till hållbar utveckling. Stort utrymme har givits åt intervjupersonernas egna utsagor vad gäller erfarenheter med att jobba med hållbar utveckling inom ramen för sitt uppdrag och hur detta tagits emot av eleverna. Informanternas svar har sedan satts i relation till det teoretiska ramverket.
4.4.3 Bearbetning av intervjuer med personer från näringslivet
Det insamlade materialet från intervjuer med personer inom näringslivet, de så kallade ”coacherna”, har bearbetats på samma sätt som materialet från intervjuerna med skolpersonal, utifrån så kallad meningskoncentrering som innebär att man kortar ner och formulerar det som informanten sagt på ett mer koncist sätt (se ovan 4.4.2).
Efter att ha genomfört intervjuerna har materialet analyserats utifrån tre huvudsakliga områden; dels vilken definition av hållbar utveckling som intervjupersonen ger uttryck för, dels hur man konkret jobbar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag samt hur detta och företagets miljöpolicy förmedlas till eleverna inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen.
Intervjupersonernas svar har sedan jämförts med den definition av begreppet hållbar utveckling som jag valt att utgå ifrån inom ramen för denna uppsats, samt min egen läsning av företagens miljöpolicydokument. Stort utrymme har givits åt intervjupersonernas egna utsagor och deras erfarenheter av att jobba med hållbar utveckling inom ramen för sitt uppdrag som butiksanställd och som coach för praktikanter. Intervjupersonernas svar har sedan satts i relation till det teoretiska ramverket.
4.5 Studiens tillförlitlighet
Den metod jag valt att använda tillsammans med min frågeställning ger mig stort tolkningsutrymme i förhållande till mitt material. För att säkerställa intersubjektivitet,
24
reliabilitet och validitet (Vetenskapsrådet, 2002) är det därför viktigt att i så hög utsträckning som möjligt motivera tillvägagångssätt och slutsatser. Valet av material; vad jag väljer och
inte väljer att studera är också avgörande för denna typ av studie.
Studien måste dock ses i ljuset av detta – att det empiriska materialet är begränsat och således inte kan anses vara gällande för alla skolor med liknande inriktning. Inte desto mindre är studien tillräckligt omfattande för att resultatet ska vara intressant att tolka och analysera utifrån givna teoretiska ramar samt med pedagogiska implikationer.
4.6 Etik
Studien uppfyller Vetenskapsrådets forskningsetiska principer gällande informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2002). De personer som deltagit i studien har fått information om den aktuella forskningens syfte och de medverkande har själva fått bestämma över sin medverkan. Uppgifterna som lämnats har behandlats med största möjliga konfidentialitet och personuppgifter som förekommit har hanterats och förvarats på ett sådant sätt att obehöriga inte kunnat ta del av dem. Uppgifterna som lämnats har endast använts till forskningsändamål (ibid.). Kraven på anonymitet och frivillighet är således uppfyllda.
25
5 Resultat
5.1 Hållbar utveckling enligt skolan
5.1.1 Skolpersonal om hållbar utveckling
Skolan säger sig har höga ambitioner med sitt miljöarbete och enligt verksamhetsplanen ska miljötänkandet genomsyra all verksamhet på skolan, bl.a. har man en miljöstation och ett miljöråd. Notera att den definition av begreppet hållbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för inte ska anses gälla hela skolan. Däremot ska intervjupersonernas definition av begreppet ses mot bakgrund av personens uppdrag i verksamheten.
Av både utrymmesskäl och för att bevara lärarnas anonymitet har jag valt att baka ihop skolpersonalens svar och utsagor till ett och samma kapitel. Att vissa svar går att härleda till rektorn respektive studie- och yrkesvägledaren har att göra med att deras uppdrag ligger utanför själva undervisningssituationen, men är nog så intressanta att beakta i denna typ av studie. De teman som jag valt att utgå ifrån vad gäller resultatet av intervjuerna med skolpersonalen rör dels vilken definition av hållbar utveckling som de ger uttryck för, hur de jobbar med begreppet inom ramen för sin kurs och sitt uppdrag samt vilket stöd de finner i kursböcker och styrdokument. Som nämnts i metodkapitlet har stort utrymme givits åt intervjupersonernas egna utsagor varför jag valt att även ta med detta som en egen punkt i återgivningen av resultatet.
Definition av hållbar utveckling
Den definition av hållbar utveckling som skolpersonalen ger uttryck för berör i mångt och mycket de rent miljömässiga aspekterna, samt den del av en den så kallade livscykeln som berör återvinning. Den sociala eller ekonomiska dimensionen av begreppet nämns inte. Två av lärarna uttrycker det som följande: ”Det handlar om naturresurser. Hur de ska finnas kvar för kommande generationer”(IL1) och ”Jag tänker på källsortering, det har ju med miljön att göra. Och arbetsmiljö”(IL2). En annan lärare påpekar att begreppet är mycket större än vad många tror och att det i och med detta finns en risk att begreppet används utan att egentligen betyda någonting:
26
”Jag är av den uppfattningen att begreppet är större än man normalt använder det eller tolkar det som. Hållbar utveckling här, precis som på många andra håll i andra branscher, blir sånt som man gör för syns skull, utan att egentligen fatta vad det innebär. Om inte folket i organisationen inte är genomsyrade av tänket så blir det inte annat än floskler. Då har det inte mycket värde och leder inte till mycket resultat. Man kan bekänna sig till vad som helst, men om inte folket i organisationen behärskar det, så har det litet värde.”(IL3)
Övervägande del av lärarna tycker att hållbar utveckling är viktigt och ger uttryck för en oro angående klimathot, medan vissa uttrycker en viss skepsis mot begreppet som sådant och en tillit till det ekonomiska systemet vad gäller jordens resurser:
”Vissa saker kan ju vara viktigt, med det är ju inte det övergripande. Om man tittar på ett företag och sånt så är det ju kunden som är det viktigaste där. För mig personligen är det inte så viktigt. […] Så fort det är ekonomi och pengar och så, så kommer de att skapa det. […] Det
[undervisning om hållbar utveckling, min anmärkning] är viktigt ju, det kan man ju inte säga att det inte är. Men sen hur mycket genomslag det har…det har ju inte så mycket genomslag idag tycker jag. […] Det är ju ekonomin som styr ju.” (IL4)
Rektorns definition av begreppet hållbar utveckling kan sägas ligga i linje med vad lärarna har uttryckt, men påpekar samtidigt vikten av handling och att det handlar om medarbetarnas eget intresse när det kommer till att ta upp dessa frågor i undervisningen:
”Hållbar utveckling för mig är allt ifrån en ideologi till en administrativ arbetsmetod. […] Att man går från ord till handling - att man agerar enligt den värdegrund som är satt. […] Få medarbetarna och eleverna, men framförallt medarbetarna, att hålla med om att det är en god tanke – att det är en god ideologi. Då har man mycket vunnet. Då kommer medarbetarna själva att lägga in det i sin pedagogiska planering […].”(IRKT)
Studie- och yrkesvägledarens definition av hållbar utveckling ligger delvis i linje med vad övrig skolpersonal ger uttryck för, men skiljer sig samtidigt något från de andra intervjupersonernas utsagor då begreppet relateras till framtidstro och den enskildes möjlighet att påverka:
”Det första som jag tänker på är miljöaspekten […]om hur vi, i världen, ska få våra resurser att räcka till. Men om jag ska plocka ner det till skolans nivå så tycker jag snarare att det handlar om att få eleverna att förstå att de lever i en global värld där allting påverkas. […] hur man får barnen till att bli unga vuxna som förstår sitt värde och sin möjlighet att påverka sin egen framtid.”(ISYV)
Denna definition själva begreppet går också att relatera till hur hållbar utveckling tar sig uttryck i intervjupersonens uppdrag:
27
”Att hitta ett egenvärde. Att de ska förstå att de har ett ansvar att ta hand om sitt liv och sin utbildning. Man kan inte skylla på samhället bara. Men också har vi en skyldighet att upplysa dem om att världen är bredare än den här… där ni lever här. Vi, all personal på skolan, är lika viktiga för att få fram det här budskapet. För att hitta nåt slags ’likavärde’ […] – lokalvårdaren är lika viktig som läraren för att skolan ska fungera […] visa att alla yrken är viktiga för samhället. […] Vi måste förmedla vad ett samhälle är uppbyggt på. […] Utifrån mitt perspektiv så är hållbar utveckling lika med egenvärde”(ISYV)
Hållbar utveckling inom ramen för sitt uppdrag och i aktuella kurser
Samtliga lärare nämner återvinning av papper som konkret exempel på hur man jobbar med hållbar utveckling eller miljöfrågor. Slutledet av konsumtionen är således i fokus.
”Det som är fysiskt, att spara på träd. Att vi inte skriver ut, vi slösar inte på de resurserna. Vi kan lika gärna läsa det elektroniskt.” (IL1)
”Det blir inte så mycket sånt i mina ämnen. Det blir papper, alltså deras konsumtion av papper, småsaker egentligen. Och burkar! Alltså, de har det här slit och släng…” (IL2)
Några lärare nämner produktionsvillkor och arbetsvillkor som något man försöker ta upp i undervisningen när tillfälle ges, detta med förhoppningen om att eleverna på så sätt ska börja reflektera över dessa frågor. Angående arbetsvillkor och produktion säger en lärare följande:
”Det är ju sånt man tar upp. Man kanske inte direkt har planerat det, men på nåt sätt vävs det ändå in i undervisningen. Arbetsvillkor – man tar upp sånt som har stått i tidningen. Vi har haft, om jag inte missminner mig, H&M som har förnekat att de använder gifter i framställningen. Då nämner man ju det. Man tar ju upp aktuella händelser. Och likaså bananodlingen och transportsätten. Arbetsmiljö - inte bara exploateringen av marken utan också arbetsmiljöförhållandena.”(IL1)
En annan lärare uttrycker det som att:
”Det man kan göra är ju att försöka väcka eleverna. Att vi tar in varutyper: Indiska vet jag t.ex. är väldigt noga med det, vilka varor de köper in, att det inte är nåt barnarbete. På nåt sätt när de kommer ut; att de tänker i de banorna. Om man får in lite sånt lite här och lite där så kanske de kan få ett sånt tänkande. Även om de kanske inte är så engagerade just nu.”(IL2)
En tredje lärare påpekar vikten av att få eleverna att se saker i ett större perspektiv:
”Det övergripande mantrat som jag försöker sälja in till eleverna är att man måste se det i ett större perspektiv och att det ska leda till någonting. Och pratar vi då om hållbar utveckling så måste man liksom ta det till sig och jobba med det för att det verkligen ska leda till någonting. Eller kopplat till att det ska bli bättre affärer, för fler och fler kunder kommer att efterfråga detta. Företagen kommer att gå under om de inte klarar av att anpassa sig till detta. De som inte klarar att ställa om går under, precis som vilken organism som helst. Det här handlar om att lära om
