Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan

Examensarbete

15 högskolepoäng, Grundnivå

Några pedagogers tal om och

försök att främja barns inflytande

i förskolan.

Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap

Thre

e pedagogues experiences of trying to improve children's

influence in preschool

About childrens´s perspective, responsibility and community

Caroline Tiljander

Malmö högskola

Lärande och Samhälle

Barn Unga Samhälle

Lärarexamen 210hp

Barn- och ungdomsvetenskap 2013-12-18

Examinator: Magnus Wikdahl Handledare: Gun Persson

Sammanfattning

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns

inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och

samhälle, Malmö högskola

Under de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt. I avsnittet går det att läsa ”förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar, känslor och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation” (Skolverket 2010, sid 12). Denna studies syfte är att undersöka hur tre pedagoger på en förskola talar om barns inflytande i verksamheten. De tre pedagogerna utgör tillsammans ett arbetslag.

Studien bygger på en kvalitativ metod där tre individuella intervjuer samt en intervju med hela arbetslaget har utförts. Med hjälp av intervjusvaren besvarades undersökningens två frågeställningar: Vad uppfattas som centralt/viktigt när pedagoger talar om barns

inflytande? Hur beskriver pedagoger sitt konkreta arbete med barns inflytande i verksamheten?

I mitt empiriska material framgick det att pedagogerna på förskolan betonar vikten av att barn blir delaktiga i förskolans verksamhet samt att de får möjlighet till eget inflytande i verksamheten. Det blev även tydligt att begreppet inflytande kan omfattas av mycket och tolkas olika beroende på vem det är som tolkar situationen, och därför finns det ingen exakt definition på vad inflytande är. Det som framstod som mest centralt i det empiriska materialet var tre teman:

• Att förstå barns perspektiv och utgå från barnens upplevelser om vad som är meningsfullt.

• Att ge barnen ansvar och få dem att utveckla sin kompetens.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING...4

1.1VAD STÅR DET OM INFLYTANDE I FÖRSKOLANS LÄROPLAN? ... 5

1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5

1.3DISPOSITION... 6 2. LITTERATURGENOMGÅNG ...7 2.1VAD ÄR INFLYTANDE?... 7 2.2CENTRALA BEGREPP... 8 2.2.1 Barns perspektiv... 8 2.2.2 Ansvar ... 9 2.2.3 Gemenskap... 9 3. METOD...11 3.1VAL AV METOD... 11 3.1.1 Kvalitativ intervju ... 11 3.1.2 Kvalitativ gruppintervju... 12

3.2URVAL OCH GENOMFÖRANDE... 12

3.3FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 14

3.4ANALYSPROCESS... 15

4. ANALYS ...16

4.1ATT FÖRSTÅ BARNS PERSPEKTIV OCH UTGÅ FRÅN BARNENS UPPLEVELSER OM VAD SOM ÄR MENINGSFULLT... 16

4.2ATT GE BARNEN ANSVAR OCH FÅ DEM ATT UTVECKLA SIN KOMPETENS... 18

4.3ATT SKAPA KÄNSLA AV GEMENSKAP OCH ARBETA MED RELATIONER MELLAN BARNEN... 22

4.4SAMLINGENS BETYDELSE FÖR ATT STIMULERA BARNS INFLYTANDE... 25

5. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE DISKUSSION...27

5.1SAMMANFATTNING AV STUDIENS RESULTAT... 27

5.2MIN TOLKNING AV RESULTATETS TRE CENTRALA TEMAN... 28

5.3METODENS PÅVERKAN PÅ RESULTATET... 29

5.4SLUTSATS... 29

5.5FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 30

6. REFERENSLISTA...31

1. Inledning

Det är måndag morgon, barnen sitter i en ring runt pedagogen. Det är samling. Pedagogen hälsar alla barn välkomna och de sjunger gemensamt God morgonsången. När sången är slut, tar pedagogen fram namnlapparna. Lappar där barnens namn står skrivna i olika färger. Hon sprider ut lapparna på golvet och ber ett barn åt gången att hämta sin namnlapp. När varje barn i tur och ordning har hämtat sin namnlapp och hängt upp den på tavlan så säger pedagogen ”Är det något barn som saknas idag?” Några barn räcker upp handen. Pedagogen pekar på ett av barnen som säger: ”Anna, Nicklas och Emma saknas”. Pedagogen ber ett annat barn i ringen att hänga upp Annas, Nicklas och Emmas namnlapp på tavlan. När alla barn är uppräknade frågar pedagogen ifall det är någon som vet vilken dag det är idag, vilken månad och årstid det är. Barnen räcker upp handen och frågorna besvaras. När det är klart förklarar pedagogen för barnen att när samlingen är slut ska alla gå ut och leka på den lilla gården (Fältanteckningar).

”Nu ska vi sjunga” säger pedagogen. Hon ber ett barn att hämta sånghäftet som hänger på väggen. Pedagogen bestämmer att man ska sjunga Du ska inte tro det blir sommar. När sången är slut räcker Nils upp handen och frågar ”Kan vi inte sjunga Nu är det jul igen, nu

är det jul igen? Pedagogen tittar på Nils och säger med en komisk röst: ”Men Nils inte kan

vi väl sjunga en julsång mitt i sommaren ”Nils tittar besviket på pedagogen men accepterar svaret och de sjunger vidare på sångerna i häftet. När samlingen är slut ber pedagogen barnen att gå ut till toaletten och kissa innan de sätter på sig sina ytterkläder för att sen gemensamt gå ut på den lilla gården och leka (Fältanteckningar).

Dessa iakttagelser illustrerar frågan om barns inflytande i förskolan. Jag valde att skriva om inflytande då jag upplever det som ett aktuellt ämne som ständigt utvecklas i arbetet på förskolan. Det är också ett ämne som jag anser är viktigt i arbetet med demokrati och jämställdhet individer emellan. Men det som väckte mitt stora intresse för inflytande var att det idag inte finns någon exakt definition på vad det innebär och kan därför se olika ut beroende på vem det är som utövar och definierar det. Att jag som förskollärare kommer möta inflytande i den dagliga verksamheten på förskolan är det inget tvivel om, men på

som oss vuxna ska få vara med och bestämma hur sin dag ska se ut. Vi alla är enskilda individer som på olika sätt kan bidra med åsikter, tankar och idéer för att kunna utveckla verksamheten.

1.1 Vad står det om inflytande i förskolans läroplan?

Sedan den första upplagan av förskolans läroplan kom ut 1998 har det gått att läsa om begreppet inflytande. Genom att gå igenom den första upplagan (Skolverket, 1998) och jämföra med dagens reviderade läroplan 2010 har jag bildat mig en uppfattning om att begreppet inflytande har blivit mer uppmärksammat i den reviderade läroplanen. När den reviderade läroplanen kom ut 2010, hade begreppet fått ett eget avsnitt med fokus på inflytande och dess innebörd i förskolan. I avsnittet går det att läsa om att personalen redan i förskolan ska introducera och lära barnen vad grunden inom demokrati innebär. Vidare ska barnen utifrån sin egen förmåga ges chansen att ta ansvar. Ansvar som både handlar om den fysiska miljön på förskolan och ansvar för sina personliga handlingar (Skolverket, 2010). Förskolan ska också stäva mot att varje barn ”utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation” (Skolverket, 2010, sid 12).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur tre pedagoger på en förskola i Malmö talar om barns inflytande i verksamheten.

Frågeställningar:

• Vad uppfattas som centralt/viktigt när pedagoger talar om barns inflytande? • Hur beskriver pedagoger sitt konkreta arbete med barns inflytande i

verksamheten och hur försöker de främja barns inflytande i olika situationer?

1.3 Disposition

I det andra kapitlet Litteraturgenomgång kommer jag att ge en översikt över vad inflytande innebär samt definiera de centrala begreppen: ”barns perspektiv”, ”ansvar” och ”gemenskap”. I kapitel tre kommer undersökningens metod, urval, genomförande och analysprocess att beskrivas. Kapitlet avslutas med hur jag förhåller mig till de forskningsetiska principerna. I det fjärde kapitlet redogör jag för min analys av min empiri och i det femte och avslutande kapitlet sammanfattas och diskuteras undersökningens resultat och trovärdighet. Här ger jag också ett förslag på fortsatt forskning.

2. Litteraturgenomgång

2.1 Vad är inflytande?

Begreppet inflytande kan omfatta mycket och kan definieras och användas på många olika sätt. Då begreppet kan omfatta mycket och inte har någon exakt definition så kan det tolkas olika beroende på vad det är för situation och vem det är som väljer att tolka den. Elisabeth Arnér (2009), filosofie licentiat i pedagogik, definierar inflytande genom att barnen ska få möjlighet att vara med och bestämma och påverka sin situation i den dagliga verksamheten på förskolan. Inflytande innebär också enligt Arnér (2009) att de vuxna på förskolan ska ta barnens tankar och idéer i beaktning när de planerar och utvecklar verksamheten (Arnér, 2009).

Att barnen på förskolan ska ges inflytande i de situationer som påverkar dem kan låta enkelt, men då det inte finns något som definierar exakt hur begreppet inflytande ska tolkas så kan situationerna där barn får inflytande se olika ut på olika institutioner (Arnér, 2009). Dock anser Arnér (2009) att barnen på dagens skolor och förskolor får för lite inflytande. Vidare menar Elisabeth Arnér och fil doktor i pedagogik Britt Tellgren (2006) att barn inte är vana vid att bestämma och att barn precis som förr tar för givet att det är de vuxna som bestämmer (Arnér & Tellgren, 2006).

Forskarna Nina Johannesen och Ninni Sandvik (2009) menar att inflytande innebär att barnen ska få vara med och bestämma, ta beslut och våga yttra sig. De anser också att inflytande är knutet till att barnen ska få en möjlighet att välja mellan olika saker/aktiviteter som berör och påverkar dem. Samtidigt handlar inflytande om att man ska skapa en gemenskap där samtliga individer respekterar varandra och varandras åsikter och där man lyssnar och beaktar varandra. Vidare anser Johannesen och Sandvik att inflytande inte är något som man enbart utövar själv genom att uttrycka sig och påverka den egna situationen utan att det även handlar om hur människor samspelar med varandra i gemenskapen.

I förskolans reviderade läroplan (Skolverket, 2010) går det att läsa om att barnen ska få ett reellt inflytande i verksamheten. Enlig Arnér (2009) innebär ett reellt inflytande att barnen på förskolan ska bli bemötta med respekt precis som vuxna.

2.2 Centrala begrepp

Studiens tre centrala begrepp barns perspektiv, ansvar och gemenskap synliggjordes när jag samlade in det empiriska materialet. I materialet framgick det att pedagogerna på förskolan la mycket fokus vid att man ska utgå från barns perspektiv när man planerar och utformar verksamheten, att man ska låta barnen få ta eget ansvar och att man tillsammans med barnen arbetar mot att skapa en gemenskap där alla trivs och känner sig trygga. Då det redan under intervjuerna fanns ett gediget intresse hos pedagogerna att arbeta utifrån de tre begreppen så valde jag att dessa skulle utgöra denna studies centrala begrepp.

2.2.1 Barns perspektiv

I grunden visar sig barns perspektiv handla om det som visar sig för barnet, deras erfarenheter och uttryck. Genom barns perspektiv får barnen en möjlighet att själv uppleva, upptäcka och utforska händelser som sker i verkligheten (Nordenfors, 2010).

Enligt Arnér och Tellgren (2006) innebär barns perspektiv att man utgår ifrån barnens egna föreställningar om sina liv. De menar också att det gäller för pedagogen att försöka se barnen med barns ögon och utgå från hur de upplever olika situationer ur sin synvinkel (Arnér & Tellgren, 2006). Genom att pedagogen försöker ta reda på vad barnen på förskolan tycker är roligt och meningsfullt kan pedagogen få syn på hur barnet själv upplever sin värld och vad som är viktigt för hen (Arnér, 2009).

För att underlätta för den vuxne att förstå hur barn tänker, kan man utgå från frågor som: Vad ser barnet för någonting? Vad hör barnet? Vad upplever barnet? Och hur känner barnet vid upplevelsen? (Johansson, 2003).

Begreppet barns perspektiv skiljer sig från begreppet barnperspektiv på ett sådant sätt att man i barns perspektiv enbart utgår från det barnet säger och upplever utan att någon tolkar det utifrån sin syn. Barnperspektivet innebär däremot att du som vuxen försöker tolka det barnet ser och säger för att på så sätt upptäcka vad som är betydelsefullt för barnet.

2.2.2 Ansvar

Själva begreppet ansvar innebär att man som individ tar hand om de uppgifter som man har tagit på sig eller blivit tilldelad. Ansvar kan också innebära att man tar hänsyn till andra, visar varandra respekt, står för sitt agerande och handlande, samt klarar av att ta eventuella konsekvenser som kan dyka upp (Juul, 2006).

Enligt Jesper Juul, en dansk familjeterapeut (2006) finns det olika sorters ansvar. Han väljer att definiera ansvar utifrån två synvinklar, det sociala ansvaret och det personliga

ansvaret. Det sociala ansvaret innebär att vi som individer ska visa respekt och hänsyn för

varandra och se till så att den grupp man tillhör fungerar på bästa möjliga sätt och för så många som möjligt Det personliga ansvaret innebär att man som individ ska kunna ta ansvar för det åtaganden som man tar på sig. Man ska kunna stå för sin åsikt och inte lägga över skulden på någon annan. Hur mycket ansvar man får och ges möjlighet att få, styrs av olika faktorer så som ålder, mognad och erfarenhet (Juul, 2006).

2.2.3 Gemenskap

Gemenskap är något som alla världens individer kan relatera till på ett eller ett annat sätt. För att gemenskap ska kunna utvecklas krävs det att en interaktion sker av något slag. Det kan vara en interaktion mellan barnen på förskolan eller en interaktion mellan vuxen och barn. Att tillhöra en gemenskap skapar oftast känslor på ett eller annat sätt. Känslor som kan vara positiva eller negativa (Ivarsson, 2003). Att ingå i en gemenskap gynnar barnets individuella och sociala utveckling. Den individuella utvecklingen gynnas av gemenskapen på ett sådant sätt att barnen till exempel i sin egen lek återskapar det som de tidigare har varit med om. Den sociala utvecklingen får en skjuts framåt genom att man tillsammans utvecklar sin kommunikationsförmåga (Ivarsson, 2003). När förskolan erbjuder olika

gemensamma aktiviteter så som julpyssel, gymnastik, utevistelse skapas rutiner som barnen känner igen. På så sätt skapas det även en trygghet hos barnen, vilken i sin tur leder till att barnen lär sig känna igen hur en dag på förskolan kan se ut (Ivarsson, 2003).

Avslutningsvis kan man se att pedagogernas svar från intervjuerna inte har påverkats av denna studies litteratur och begreppsgenomgång. Detta då intervjuerna utfördes före val av litteratur och begrepp. Precis som jag nämnde i inledningen av denna rubrik så är de tre centrala begreppen betydelsefulla och väldigt användbara för pedagogerna och deras vardagsarbete mot att utveckla och skapa möjligheter till att barnen på förskolan får inflytande i verksamheten.

3. Metod

3.1 Val av metod

Då studien är ute efter att få en djupare förståelse för vad pedagogerna på förskolan uppfattar som centralt/viktigt när de talar om barns inflytande, samt hur de beskriver sitt konkreta arbete med detta i verksamheten så anser jag att den kvalitativa metoden lämpar sig bäst. Detta då den kan användas för att fånga informantens tankar, erfarenheter och egna uppfattningar kring det valda ämnet på ett så naturligt sätt som möjligt. Metoden ska bland annat försöka besvara frågor som hur, vad och varför olika saker sker i förhållande till situationen som uppstått (Bryman, 2002). Enligt Patel och Davidson (2003) kan den kvalitativa metoden utformas på olika sätt. Dock är det vanligt att studierna bygger på observationer, intervjuer samt tolkningar av olika texter. För att uppnå undersökningens syfte och besvara frågeställningarna använde jag mig av intervjuer och enstaka observationer.

De kvalitativa observationerna fångar händelser där barn ges, respektive inte ges, möjlighet till inflytande. Utifrån det insamlade materialet från observationerna utvecklas intervjuguiden (Bilaga 1). Intervjuguiden försöker ringa in betydelsefulla aspekter av begreppet inflytande. Intervjuguiden används som en grund för den kvalitativa intervjun. I kvalitativ intervju ges intervjuaren en möjlighet att konstruera frågor till informanten på ett sådant sätt att känslor, uttryck, erfarenheter, tankar och idéer kan synliggöras (Patel & Davidson, 2003).

3.1.1 Kvalitativ intervju

Undersökningen grundar sig således på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna strävar efter att fånga pedagogernas egna tankar, erfarenheter, idéer och känslor (Bryman, 2002). Bryman (2002) skriver att kvalitativa intervjuer är ostrukturerade eller semistrukturerade. Studiens intervjuer är ostrukturerade. En ostrukturerad intervju innebär att intervjuaren i förväg har bestämt ett ämne som samtalet grundar sig på. I intervjun är det viktigt att den som

intervjuar ser till att samtalet blir relevant för studien. Skulle dialogen börja sväva ut från ämnet har den som intervjuar möjlighet att ställa frågor som leder samtalet tillbaka till ämnet. Fördelen med en ostrukturerad intervju är öppenheten. Skulle en situation eller händelse som intresserar pedagogen dyka upp, finns möjligheten att lägga lite extra fokus vid detta, innan intervjun fortskrider. Eftersom intervjun sker i direktkontakt ges intervjuaren även möjlighet att på ett naturligt sätt avläsa hur informanten reagerar vid olika frågor (Bryman, 2002).

3.1.2 Kvalitativ gruppintervju

En gruppintervju innebär att det är flera personer som intervjuas på samma gång. För att gruppintervjun ska få förutsättningar för att fungera bra kan den utföras med en grupp på fyra till sex personer. Genom att använda sig av en gruppintervju får du som intervjuare möjlighet att på en och samma gång få tillgång till samtliga intervjuares åsikter och tankar (Trost, 2005). En gruppintervju kan även vara ett bra alternativ om tidsramen är begränsad. Fördelen med en gruppintervju kan också vara att du som intervjuare får möjlighet att se vad som sker i samtalet, samtidigt som man även har möjlighet att studera hur samtal utvecklas och ifall deltagare påverkar varandra. Nackdelen med en gruppintervju är att de individer som tenderar att vara tillbakadragna kanske inte får möjlighet att uttrycka sig på samma sätt som om intervjun varit enskild. Det du som intervjuare då kan göra är att ställa en direkt fråga till den som tenderar att vara mer tystlåten och tillbakadragen. På så sätt tillåts även denne komma in i samtalet (Trost, 2005).

3.2 Urval och genomförande

Studien utfördes på en förskola i Malmö bestående av två avdelningar med blandade åldersgrupper. Varje avdelning består av tre pedagoger. Samtliga intervjuer utfördes på samma avdelning med pedagoger som varit verksamma inom yrkesområdet i minst fem år. Alla intervjuer är med kvinnor mellan 40 och 60 år. Intervjuerna tog i genomsnitt cirka 30

förskolan. När samtliga pedagoger tackat ja till att medverka genomfördes en gemensam introduktion av studien. Efter det utfördes först observationerna och sedan de tre individuella intervjuerna och sist en gruppintervju.

På förskolan är jag känd sedan tidigare. Jag tror att min kännedom om förskolan och dess verksamhet gynnar studien på så sätt att jag vet att pedagogerna har kunskaper och erfarenheter som är användbara för min studie.

Innan intervjuerna utfördes, gjordes fyra observationer. Två av observationer gjordes vid fasta rutiner, en under måltiden och en under samlingen. De två resterande gjordes under den tiden på förskolan då barnen fick leka fritt. Materialet från observationerna användes för att utforma intervjuguiden och som sedan användes som stöd i intervjuerna (Bilaga 1) .

Intervjuerna utfördes i personalrummet. Jag använde mig av en diktafon för att fånga hela samtalet och på så sätt undvika att betydelsefullt material missas. Jag upprepade vad studiens skulle handla om, hur intervjun skulle utföras och vilka rättigheter varje informant har. Intervjuerna utgick från ett relativt öppet och fritt samtal där fokus låg på tankar om, erfarenheter av och känslor inför barns inflytande. Jag inledde intervjun med några bakgrundsfrågor. Under tiden som samtalen pågick såg jag till att alla intervjuguidens aspekter berördes. Samtliga individuella intervjuer utfördes på detta sätt.

Det utfördes även en gruppintervju med de tre pedagoger som tidigare blivit individuellt intervjuade. Vid gruppintervjun var min roll lite annorlunda. Jag inledde även denna intervju med att berätta om arbetet och vilka rättigheter informanterna hade. Efter det startade jag ännu en gång diktafonen. Under intervjun förde pedagogerna ett väldigt öppet samtal om barns inflytande där jag mest satt och lyssnade, tog in och var beredd att ställa eventuella frågor om något var oklart. Pedagogerna var inte alltid eniga. När de var oeniga om någonting, diskuterade de saken och beaktade varandras åsikter. Ibland hände det att en av pedagogerna ändrade sin uppfattning då hen hört vad de andra uttryckte. Även under denna intervju så antecknade jag under tiden för att minska risken för att material missas. När intervjuerna var klara, gick jag igenom minda anteckningar och påbörjade transkriberingen. Transkriberingen utfördes på ett sådant sätt att varje intervju spelades upp. Allt som sades i intervjun skrevs ner i kronologisk ordning på datorn.

3.3 Forskningsetiska överväganden

Alla studier av vetenskaplig karaktär måste beakta Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002). De fyra grundkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet innebär att berörd person ska få veta undersökningens syfte och hur

resultatet ska framställas. De medverkande ska också bli informerade om vilka rättigheter de har och vilken deras uppgift är (Vetenskapsrådet, 2002:7). Genom att informera de medverkande om deras rättigheter och varför undersökningen utförs beaktade jag informationskravet. När jag för första gången pratade med mina deltagande om studien upplyste jag att det var frivilligt att medverka och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan.

Samtyckeskravet innebär att den som medverkar i studien har rätt att bestämma över sin

medverkan. Så för att studiens ska kunna använda materialet från personen så måste hen först godkänna detta (Vetenskapsrådet, 2002:10). Därför var det viktigt att de deltagande i min studie gav sitt samtycke innan jag utförde intervjuerna. De medverkande fick även information om att de när som helst kan avbryta sin medverkan utan att det ifrågasätts eller får negativa följder.

Konfidentialitetskravet handlar om den medverkande personens anonymitet. Det ska alltså

inte gå att lista ut vem den medverkande personen är (Vetenskapsrådet 2002:12). Detta var jag noga att poängtera när jag första gången talade med deltagarna. Jag berättade att jag är den enda som kommer ha tillgång till det insamlade materialet och att materialet kommer förstöras när studien avslutats. För att skydda varje individuell informant har jag valt att endast fingerade namn ska användas . Samtliga intervjuade benämns som pedagog.

Nyttjandekravet innebär att det empiriska materialet från den enskilde individen endast får

användas för den forskning som personen i fråga har samtyckt till (Vetenskapsrådet, 2002:14). Detta var jag mycket noga med att poängtera för de medverkande. De fick reda på att det insamlade materialet endast skulle användas för att uppnå studiens syfte och

3.4 Analysprocess

Transkriberingen från de fyra intervjuerna gav mig cirka 30 sidor med mycket innehållsrikt material. När transkriberingen var klar och texten utskriven, började jag strukturera upp texten och försöka hitta gemensamma utgångspunkter. För att hitta aspekter som var intressanta för studien utgick jag ständigt från arbetets syfte och frågeställningar. Med hjälp av studiens syfte och frågeställningar strukturerade jag materialet och markerade relevanta områden/aspekter med olika färgpennor. När detta var klart klippte jag ut allt som var markerat och strukturerade upp de valda områdena i olika högar. Nästa steg i processen blev att bryta ner varje färg ytterligare en gång för att på så sätt se om jag hittade eventuella likheter och skillnader mellan hur pedagogerna talade om barns inflytande. Under denna process identifierades tre centrala teman i pedagogernas sätt att tala om barns inflytande och sitt konkreta arbete med detta. Dessa teman bildade i sin tur strukturen i min analysdel och presenteras ingående i nästa kapitel.

4. Analys

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger på en förskola i Malmö talar om och försöker främja barns inflytande i förskolan. Genom en analys av mitt empiriska material framträder tre teman som pedagogerna anser vara angelägna i arbetet med barns inflytande. Dessa tre teman är: 1/ Att förstå barns perspektiv och utgå från deras

upplevelser om vad som är meningsfullt, 2/ att ge barnen ansvar/uppgifter och få dem att utveckla sin kompetens och 3/ att skapa en känsla av gemenskap och arbeta med relationer mellan barnen. Dessa teman kommer att presenteras i de följande tre avsnitten. Därefter

kommer jag att presentera hur pedagogerna använder samlingen som ett sätt att uppmuntra barnen att påverka verksamheten i förskolan.

4.1 Att förstå barns perspektiv och utgå från barnens

upplevelser om vad som är meningsfullt

I texten nedan kommer jag att beskriva hur pedagogerna på förskolan väljer att utgå från barns perspektiv. Under intervjuerna synliggjordes det att pedagogerna, i den mån det går, väljer att ta vara på barnens perspektiv när verksamheten planeras och utformas.

Enligt pedagogerna på förskolan gäller det att försöka fånga barnens intresse och upplevelser och utifrån dessa utveckla och erbjuda barnen olika aktiviteter. Enligt pedagogerna kan det låta enkelt att fånga både intresse och upplevelser som barnen upplever som meningsfulla, men de menar att det i själva verket finns faktorer som försvårar möjligheten till att fånga dessa meningsfulla upplevelser. Pedagogerna menar att de har stor barngrupp och är för få i personalen för att man ska klara av att finna händelser som samtliga barn anser vara roliga och betydelsefulla. Dock har pedagogerna kommit fram till hur de på ett effektivt sätt kan fånga betydelsefulla händelser för barnen. Detta genom att det ständigt finns tillgång till en kamera i närheten som både barnen och pedagogerna har möjlighet att använda. Med kameran kan både barnen och pedagogerna på ett snabbt och smidigt sätt fånga händelser på bild som barnen upplever som roliga.

Det är vi vuxna på förskolan som är de professionella. Därför är det vårt ansvar att se till så att vi lyssnar och ger utrymme för varje barn att uttrycka sig och komma till tals oavsett vad barnet har att säga. Skulle barnet vilja göra något som absolut inte skulle gå att utföra så är det upp till oss som pedagoger att ta oss tiden att verkligen sätta oss ner och förklara för barnet varför detta inte går att utföra men att man på ett eller ett annat sätt ska försöka hitta på någon aktivitet som är liknande. På så sätt bekräftar vi varje barns åsikter. Men för att vi ska kunna ta tillvara och beakta barns perspektiv så krävs det att ett barn uttalar sig om något (Pedagog).

De synpunkter och erfarenheter pedagogerna uttryckte under intervjuerna finner stöd hos Johansson (2003) som i sin litteratur nämner att när man ska utgå från barns perspektiv så krävs det att ett barn uttalar sig om någonting som han eller hon har varit med om och upplevt (Johanson, 2003).

I intervjun berättade en av pedagogerna om en situation som uppstått på förskolan för inte så längesedan. Händelsen utspelade sig på följande sätt, enligt pedagogen. Ett barn kom fram till henne precis innan maten skulle dukas fram. Pojken bad pedagogen följa med och titta på hans dinosauriepark. Trots att det strax är mat väljer pedagogen att låta pojken tala till punkt. När ”städklockan” sen ringer ber hon honom plocka undan sin park, men pojken vill inte, pedagogen och pojken växlar några ord. Till sist säger pedagogen till pojken att det är okej att låta parken stå kvar och att han efter vilan kan fortsätta leka med den. Enligt pedagogen själv lyssnar hon på pojken och beaktar hans perspektiv genom att han tillåts tala till punkt. Hon tar det pojken säger i beaktning och ger honom en chans att påverka situationen genom att föra en dialog med honom om hurvida parken ska stå kvar eller inte. ”Det som är meningsfullt och betydelsefullt för barnen ska stå i centrum i den mån det går” säger pedagogen.

Genom att barnet frågar pedagogen om lov, vet han att barnen på förskolan har någonting att säga till om. I detta fall synliggörs barns perspektiv i samspel med en vuxen som ser och lyssnar utan att tolka det som pojken säger och upplever.

När barnen själv blir medvetna om att de får vara med och påverka vissa situationer ökar deras initiativtagande och intresse för inflytande (Pedagog).

Ett exempel på hur pedagogen tar hänsyn till pojkens åsikter. Hon visar på flexibilitet genom att låta pojken ha kvar sin park även om de i vanliga fall plockar undan innan maten. Hon försöker sätta sig in i barnets värld och förstå vad som är meningsfullt för

honom och på så sätt beaktas barns perspektiv. Precis som pedagogerna uttrycker i intervjuerna anser Johansson (2003) att det är viktigt att barnen i barngruppen får en känsla av att de är en del av verksamheten och att de tillsammans med de vuxna har möjlighet att få vara med och bestämma och påverka sin dag på förskolan.

Att barnen på förskolan får påverka tycker jag ha en positiv påverkan på våra barn. Jag upplever det som att barnen i vår barngrupp har blivit mer harmoniska sedan vi började arbeta utifrån barns perspektiv. Jag tror detta beror på att vi har tagit bort en del oskrivna regler som vi hade innan, när de oskrivna reglerna försvann, försvann också många små konflikter mellan barnen (Pedagog).

Avslutningsvis framträder det att barns perspektiv är ett centralt begrepp i pedagogernas arbete med barns inflytande i verksamheten. Att begreppen är centrala för studiens pedagoger synliggjordes genom deras resonemang.

Genom att man låter varje barn komma till tals och uttrycka sina känslor, tankar och upplevelser kan vi som pedagoger arbeta med att försöka förstå innebörden och ta vara på det när vi gemensamt med barnen planerar och utvecklar våra aktiviteter på förskolan (Pedagog).

4.2 Att ge barnen ansvar och få dem att utveckla sin

kompetens

Texten nedan kommer att handla om hur pedagogerna på förskolan väljer att ge barnen olika ansvar i verksamheten samt varför de låter barnen få ta de olika ansvarsuppgifterna som finns.

Pedagogerna på förskolan menar att man kan relatera ansvar till inflytande. Detta på ett sådant sätt att barnen tillåts vara med och fatta beslut gällande de områden som de får möjlighet att ansvara över. Pedagogerna på förskolan menar att man hjälper barnen att utvecklas och växa upp till självständiga individer om man tillåter dem påverka sin dag på förskolan samt låter dem ansvara för sina individuella handlingar. Genom att barnen redan i tidig ålder lär sig ansvara för personliga saker, så som kläder och skor på rätt plats vid

ansvara för olika saker och att de klarar av att tillämpa detta även om de inte är så gamla. Att ansvar ska introduceras tidigt är samtliga pedagoger eniga om. Dock ska ansvar anpassas utifrån den nivån som barnet klarar av. Att hänga upp kläderna när man kommer in är ett ansvar som man försöker lära så tidigt som möjligt säger pedagogerna. Ett annat ansvar som pedagogerna låter barnen få, är att vattna blommorna, duka fram och torka borden. Då barn på förskolan är enskilda individer, ska det finnas ansvarsområden där samtliga kan medverka säger pedagogerna. ”Med ansvar känner barnen sig vuxna och blir stolta över vad de har presterat” (Pedagog). På lång sikt bidrar ansvaret till att barnen utvecklar kunskaper som de senare kan ha användning av i livet. Pedagogernas erfarenheter och kunskaper finner stöd hos Arnér och Tellgren (2006) som anser att barn är enskilda individer som har mycket kunskap och som ständigt söker nya kunskapsområden att erövra. Därför ska det finnas möjligheter på förskolan att få vara med och ta ansvar för olika saker/områden.

Vi på förskolan har ett antal olika ansvarsområden där barnen i huvudsak ser till så att saker och ting kommer på plats. Till exempel har vi ett ansvarsområde där barnen ska duka fram och presentera maten. Barnen blir alltid lika glada när det är de som ska duka fram, i början så bråkade de om vem som skulle göra vad så då valde vi att göra ett schema. Ett schema som idag passar perfekt och där samtliga barn får vara med och hjälpa till under olika perioder. Barnen är så stolta när de klarar av att duka och presentera maten själv (Pedagog).

Även om barnen tycker om att få ansvar så menar pedagogerna att det är viktigt att man anpassar ansvaret utifrån barnet som individ. Det får inte bli så att man ger barnen för svåra ansvar som de inte klarar att hålla, för då finns risken att ansvaren får en negativ inverkan och istället för att lyfta barnet så tynger det hen. Därför menar pedagogerna att det gäller för oss vuxna att upprätthålla en bra relation med barnet så att ansvaret barnet tilldelas hjälper till att utveckla nya kunskaper. Vidare synliggjordes det i intervjuerna att pedagogerna utgår från tankar om att det är vi vuxna som rustar barnen inför framtiden, ”vi ska utrusta barnen med kunskaper om att kunna ta egna beslut, stå för sin åsikt och våga framför dem samt se till så varje individ får ett stärkt självförtroende och vågar stå för de egna åsikterna” säger en av pedagogerna på förskolan.

Genom intervjuerna framkom det att pedagogerna på förskolan även anser att demokrati är en viktig faktor när det gäller ansvar och inflytande i verksamheten. Därför anser de att även detta precis som ansvar bör introduceras tidigt för barnen. De menade att demokrati på förskolan innebär att barnen tillåts vara med och bestämma saker, de har rätt till att uttrycka sig och de ska visa varandra respekt. De ansvarsområden som förskolan har, utgår

från demokratin på ett sådant sätt att barnen har fått möjlighet att påverka och vara med och bestämma vad man får ha ansvar över. Vidare menar pedagogerna att man kan hjälpa barnen att förstå vad demokrati är och hur det tillämpas genom att utgå ifrån att samtliga individer har en röst som är betydelsefull och viktigt. Enligt Arnér (2009) är demokrati betydelsefullt för barns inflytande i förskolan. Hon belyser även att vikten av att låta barnen komma till tals och att de tillåts få vara med och påverka och utveckla förskolans verksamhet.

Barnen på förskolan ska få möjlighet till att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Barnen ska få lära sig ta ansvar för sina egna handlingar och utveckla sin förståelse för de demokratiska principer som finns. De ska få vara med och påverka utvecklingen av olika aktiviteter på förskolan (Pedagog).

Här nedan berättar en av pedagogerna om när barnen på förskolan tillåts ha ansvar för lunchdukningen. Precis innan barnen ska gå in och äta springer gruppen som har ansvar för dukningen in och ser till så att tallrikar, muggar och bestick kommer på plats. Ibland kan det hända att det blir lite tjabb om vem som ska lägga ut besticken, vem som ska sätta ut muggarna också vidare. Genom intervjun framgick det att pedagogen menade att när barnen kommunicerar, kommer de snabbt överens om att varje barn ska få duka vars ett bord. Detta är ett exempel på en situation där barnen genom ansvarstagande i grupp och enskilt kommer fram till en lösning genom att de har kommunicerat, kompromissat, lyssnat och respekterat varandras åsikter.

Ett annat exempel som även detta kommer från en pedagog på förskolan. Hon berättar om en händelse där barnens individuella ansvarstagande synliggörs. Barnen är på väg in från gården. När de kommer in ska alla hänga sina kläder på sin plats och inget ska ligga slängt på golvet när man går där ifrån. Självklart får de barn som behöver hjälp av en vuxen, hjälp. I det här fallet lär barnen sig ansvara för sina kläder, lita på att de kan och att de klarar av att ha ansvar.

Sedan vi införde olika ansvarsområden har barnen blivit mer nyfikna och involverade i verksamheten. De kommer nu mycket med egna tankar och idéer som de vill att vi ska föra in i vår verksamhet. Det verkar som om barnen växer med ansvararen som de får. Jag tror att verksamheten blir mer meningsfull för dem när de själva får vara med och bestämma, ansvara och påverka hur vardagen ska se ut. Jag tror också att det är viktigt att vi pedagoger vågar lita på barnen och ge dem ansvar. De kan trots allt ändå mycket redan innan de börjar på förskolan och detta ska vi som pedagoger utnyttja (Pedagog).

Även om barnen på förskolan ges olika ansvar är det alltid den vuxne som har huvudansvaret. När barnen utför ett av sina ansvarsområden ska de alltid veta att en pedagog finns till handa om de skulle behöva vägledning. Barnen får inte hela ansvaret, ”men de får så stort ansvar som de anses klara av” (Pedagog).

Trots att vi som pedagoger låter barnen få vara med och planera och ta olika ansvar på förskola så är det alltid vi i personalen som bär huvudansvaret och ska se till så att barnen inte får allt för mycket ansvar, ifall barnen får vara med och bestämma över för mycket och får för mycket ansvar så kan det finnas en risk för att de kan ta över verksamheten (Pedagog).

I överensstämmelse med Johannesen och Sandvik (2009) anser jag att pedagogerna inte åsidosätter sitt ansvar när de väljer att ge barnen på förskolan ansvar, utan att de istället väljer att förvalta sitt ansvar genom att låta barnen bli delaktiga och få inflytande i verksamheten i den mån det går. I intervjuerna lyfte pedagogerna fram att barnen genom de olika ansvarsområdena får en möjlighet att få mer inflytande i vardagen samt att de blir mer självständiga och klarar av att lösa olika konflikter som uppstår, utan att ständigt behöva den vuxnes hjälp med att lösa konflikten. Pedagogerna anser att man ska våga arbeta tillsammans med barnen, trots att vi inte i förväg kan avgöra hur situationen/uppgiften i sig kommer sluta. ”Vi måste helt enkelt vara väldigt flexibla i vår yrkesroll. Man kan gå in i en uppgift och ha ett mål och inte efter att få en slutprodukt som är förutbestämd” (pedagog). Jag finner stöd i litteraturen (Arnér & Tellgren, 2006) och anser att vi som vuxna måste våga lita på att barnen kan klara av att ta det ansvar som de tilldelats, barnen är kompetenta individer som kan mycket redan innan de börjar på förskolan.

Jag tror barnen växer och blir stolta när de känner att vi pedagoger involverar dem och låter dem ta hand och ansvara om saker som vanligtvis sköts av oss pedagoger. Men självklart ska barnen inte få bära hela ansvaret på sina axlar utan det är viktigt att vi som pedagoger finns vid sidan om och stöttar och hjälper till om barnen behöver oss. I slutändan är det vi pedagoger som har det stora ansvaret och inte barnen (Pedagog)

Pedagogerna berättar att de olika ansvarsområdena som förskolan arbetar med är områden som barnen själv har visat intresse för. Områden som att sätta upp stolarna, sopa golvet efter maten och berätta vad man ska ha till lunch. Eftersom barnen redan tidigare visat så mycket intresse för dessa områden valde pedagogerna att omvandla dessa till situationer där barn med överseende av en vuxen får vara med och ansvara och se till så de blir utförda. Vidare menar pedagogerna att då barnen tycker att ansvarsområdena är roliga så tänds en gnista hos dem som sedan utvecklas till entusiasm och engagemang i att få kunna vara med och påverka och ansvara. ”Att skapa ett värde för barnen i att få vara med och

bestämma gör att de även i längden får en djupare social kunskap” (Pedagog). Barnen på förskolan uppmuntras till att ta eget ansvar. I enlighet med Arnér (2009) söker barn meningsfulla handlingar precis som vilken annan individ som helst. Genom att bekräfta barnet i dess handlingar växer det som individ och inspireras till att fortsätta ta olika ansvar och egna initiativ. Genom att man redan i tidig ålder låter barnen på förskolan lära sig ta ansvar inom olika områden så utvecklas deras kompetens. Pedagogernas erfarenheter och kunskaper finner stöd hos Arnér (2009) som menar att barn ska beaktas som kompetenta individer, som ska anpassas till dagens samhäller och klara av att utveckla olika kompetenser utifrån de olika ansvarsområdena.

Av mitt empiriska material framgick det att pedagogerna på förskolan delar åsikten om att barnen ska få vara delaktiga, få ta ansvar och ges inflytande i verksamheten utifrån en syn på barnet som kompetent. ”Det är upp till oss på förskolan att barnen blir delaktiga, får inflytande och ges möjlighet till ansvarstagande som utvecklar barnets individuella utveckling på ett eller annat vis” (Pedagog).

4.3 Att skapa känsla av gemenskap och arbeta med relationer

mellan barnen

Texten nedan handlar om hur pedagogerna på förskolan väljer att skapa en fungerande verksamhet där relationen mellan barnen och de vuxna utgör en trygghet och gemenskap. Texten kommer belysa varför det är viktigt att få fram en trygg gemenskap där barnen tillåts få inflytande och vågar komma med egna tankar och idéer.

För att barnen ska tycka det är roligt och meningsfullt att komma till förskolan arbetar vi mycket med att få samtliga barn att trivas och känna sig som en i gänget. Jag upplever att vårt arbete med att skapa en gemenskap mellan barnen har bidragit till att vår barngrupp upplevs som väldigt harmoniserad. Vi har sett att sedan vi började lägga stor vikt vid arbetet med att få barnen att känna en gemenskap så har vi sett att det inte finns några fasta kompiskonstellationer utan att barnen leker med vem som helst i gruppen (Pedagog).

mer inflytande så är det vi som pedagoger på förskolan som har huvudansvaret” (Pedagog). Genom att pedagogerna på förskolan arbetar med att ge barnen inflytande i verksamheten, får alla barn i barngruppen möjlighet till att påverka verksamhetens aktivitetsutbud.

”Att skapa en förskolemiljö där samspel och gemenskap belyses och tas tillvara på är betydelsefullt för att man ska få barnen att våga tillämpa inflytande själv” (Pedagog). Ett bra samspel, en gemenskap och en trygg miljö gynnar både pedagoger och barn på förskolan.

Vi arbetar mot att alla barn ska våga uttala sig i gruppen. När vi lyckas med detta så har vi kommit en bit på vägen när de gäller att skapa en trygg miljö där gemenskapen och sammanhållningen står i fokus (Pedagog).

Vidare menar pedagogerna att när barnen får göra sin röst hörd och de blir lyssnade på så skapas det glada, trygga och engagerade barn som vågar ta egna initiativ till att göra olika saker på förskolan. Att man på förskolan ser till så att varje individs tankar, erfarenheter och känslor spelar roll och har betydelse är bra om man vill att barnet ska utveckla sitt eget initiativtagande samt känna känslan av gemenskap, säger en av pedagogerna. För att barnen på förskolan ska våga ta initiativ är det viktigt att pedagoger tillsammans med barnen utvecklar en miljö där barnen känner att de fritt kan uttrycka sig och där pedagogerna beaktar varje barns uttalande. Pedagogerna på förskolan väljer också att lägga fokus på att lyfta fram och synliggöra barnens egna tankar och idéer i verksamheten. ”När barnen upplever att man tar tillvara på deras åsikter och tankar, så utvecklas en form av gemenskap där samtliga individer känner att de är betydelsefulla för verksamheten och blir tagna på allvar” (Pedagog). Johannesen och Sandvik (2009) menar att uppfattningen om delaktighet och inflytande på förskolor inte enbart handlar om att barnen ska få bestämma individuellt, utan att de också gemensamt i grupp ska klara av att vara med och bestämma, påverka och komma fram till olika beslut som kan påverka gruppen som helhet.

På den medverkande förskolan strävar man mot att skapa en gemenskap där alla både barn och vuxna känner sig välkomna. ”Genom gemenskapen får barnen möjlighet att påverka olika saker som är meningsfulla för dem” (Pedagog). En av pedagogerna berättar om att man tillåter barnen att gemensamt i grupp får möjlighet att vara med och påverka och bestämma vad man ska arbeta med för teman under en termin.

Vi arbetar alltid med ett tema under en termin. Vi har lärt oss att istället för att sätta upp en fast slutprodukt så sätter vi endast upp ett syfte för terminens arbete. Detta gör det möjligt för oss att ta vara på det barnen intresserar sig för. T.ex. om vi besöker en plats och sen frågar barnen vad de tyckte var roligast på platsen och de säger att åka buss, ja då får man en möjlighet att kunna arbeta vidare med just bussar (Pedagog).

Pedagogerna menar att de utifrån det inflytande som barnen ges möjlighet till i gemenskapen ska se till så att målen för inflytande i läroplanen uppfylls. I gemenskapen ska alla tillåtas ha en röst, kunna bli sedda och lyssnade på. I överensstämmande med Johannesen och Sandvik (2009) handlar inflytande också om att bjuda in barnen till en gemenskap där samtliga blir beaktade och bemötta som fullvärdiga människor (Johannesen & Sandvik, 2009).

Pedagogerna på förskolan beskrev att gemenskap, relationer och samspel mellan barn och mellan barn och vuxen är viktiga aspekter för att en stabil, trygg miljö ska utvecklas i verksamheten. Gemenskapen ska inbegripa både tillit och respekt. När barnen på förskolan har fått en tillit till samtliga individer och känner sig som en i gemenskapen, så ökar möjligheterna för meningsskapande, turtagande och kompromisser. Vidare ansåg pedagogerna att kommunikationen mellan barnen ökar när de känner att de har en bra relation till både de vuxna och de andre barnen på förskolan. Pedagogernas erfarenheter och kunskaper finner stöd hos Arnér (2009) som även hon menar att genom kommunikation lär sig barnen hantera olika situationer. Ett bra exempel som en av pedagogerna tog upp bygger på att när barnen själv får möjlighet att bestämma hur exempel dockrummet ska möbleras, eller var färgpennorna och pappersarken ska placeras, så känner de sig som en i gemenskapen.

Att vi utvecklar en miljö där barnen trivs och känner sig hemma, stimulerar barnets lek och lärande. Vi i vårt arbetslag upplever att barnen genom leken och gemenskapen lär sig vad kompromissa, turtagande, respekt och att lyssna på varandra innebär (Pedagog).

Enligt pedagogerna tillåts barnen vara med och bestämma hur avdelningens tre lekrum ska se ut, vad de ska innehålla för material och vad varje lekrum ska kallas. Barnen fick även vara med och färdigställa rummen. Tillsammans arbetar pedagogerna och barnen mot att skapa en miljö där regler, material och aktiviteter är en kombination av det som de vuxna anser vara viktigt och det som barnen anser vara roligt, betydelsefullt. Pedagogerna menar alltså att gemensamt uppsatta regler utifrån gruppens upplevelser och erfarenheter skapar

Pedagogernas erfarenheter och kunskaper finner stöd hos lekforskaren Birgitta Olofsson (2010) som beskriver att man med hjälp av gemenskap och inflytande kan utjämna maktbalansen mellan barnen och de vuxna, samt skapa en grund för processer där alla har en röst som är meningsfull. ”Genom att skapa en gemenskap och tillämpa barnens egna initiativ och meningsskapande får barnen på förskolan inflytande i gemenskapen” (Pedagog).

Det är viktigt att vi som pedagoger ser till så att samspelet och gemenskapen mellan samtliga individer på förskolan håller en god kvalitet där bägge parterna gynnas och lär av varandra. Det är vårt ansvar att se till så vi har en så bra relation med våra barn som möjligt och att vi får dem så involverade som det går. Innan när vi inte arbetade så mycket med inflytande så synliggjordes maktförhållandet mellan barnen och oss vuxna betydligt mer. Men idag känns det mer som att vi arbetar som ett gemensamt team där alla är lika mycket involverade och är viktiga för förskolans utveckling (Pedagog).

4.4 Samlingens betydelse för att stimulera barns inflytande

Samlingen är ett tillfälle där barnen på förskolan ges stort inflytande. Då pedagogerna tidigare uppmärksammat att barnen på förskolan inte var helt nöjda med samlingarna valde de att låta barnen till största del själv få utforma och planera dessa. Barnen är indelade i olika grupper där de en gång i månaden får sätta sig ner och gemensamt, med överseende av en pedagog, planera samlingen. Ibland vill barnen sjunga och då gör man det, ibland vill de läsa en saga och ibland vill de ha rörelsegymnastik och så vidare. Under de barnledda samlingarna är aktiviteter av olika slag alltid välkomna, säger en pedagog. Samlingen får barnen presentera och leda själv. Pedagogerna menar att man tillåter barnen ta ansvar över själva samlingen, men att man hela tiden finns vid sidan om, ifall de behöver stöd. Det är viktigt att vi som pedagoger ”inte lägger för mycket ansvar på barnen utan att de får så pass mycket ansvar att de känner att de klarar av att hantera situationen” (Pedagog). ”Barnen ska dock alltid känna att det finns en pedagog vid sidan om som fångar upp, stöttar och hjälper till om barnen behöver vägledning” (Pedagog).

Samlingen är en händelse där det är barnen som står i centrum. För att hjälpa barnen att våga hålla i en samling arbetar pedagogerna på förskolan med att få barnen att känna en trygghet inför gruppen. Därför anser pedagogerna att arbetet med gemenskap ständigt ska ligga i fokus. ”Att barnen själv får hålla i samlingen gynnar dem på så vis att de lär sig ta

ansvar, komma med egna tankar och idéer, samt att de vågar tala inför grupp och stå för sina åsikter” (Pedagog). Genom samlingen tillåts barnen få inflytande, de får vara med och bestämma själv, de får möjlighet till ansvar och inflytande och de lär sig hur viktigt det är att lyssna på varandra. Ett exempel som pedagogerna nämnde under gruppintervjun: I samlingen lär sig barnen att respektera varandra. Pedagogerna menade även att barnen med hjälp av de samlingarna som de håller själv lär sig hur svårt det kan vara att hålla i en samling när ingen lyssnar på en. De får konkret uppleva hur de känns och kan gå till om ingen lyssnar på en. På så sätt ser de också hur viktigt det är att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Enligt Olofsson (2010) utvecklar barnen på förskolan färdigheter så som turordning, samspel och hur man kompromissar med hjälp av att hålla samlingar själv.

Enligt pedagogerna kan det ibland hända att barnen vill utföra en aktivitet som inte är möjlig att utföra. När detta sker kommer pedagogen med förslag på en annan lek. En fråga som togs upp på intervjun var om pedagogerna någon gång har fått gå in och stoppa den valda aktiviteten. En av pedagogerna sa ”När barnen ville ha kuddkrig” (Pedagog). I överrensstämmande med pedagogikprofessorn Ingrid Pramling Samuelson och professor i utbildningsvetenskap Maj Asplund Carlsson (2003) menar pedagogerna att när en pedagog/vuxen säger nej till ett barn är det viktigt att hen förklarar varför man sa nej och varför det inte går att ha exakt den här aktiviteten. Personalen ska således agera som en ledsagare för barnen som hjälper dem att utveckla kunskaper som kan användas vid senare tillfälle i livet.

Avslutningsvis menar pedagogerna att de barnledda samlingarna synliggör för personalen vad barnen tycker är meningsfullt och att deras erfarenheter och kunskaper finner stöd hos Olofsson (2010) som även hon menar att samlingarna ger pedagogerna en möjlighet till att ta tillvara och utveckla aktiviteter på förskolan där man beaktar vad barnen tidigare har visat intresse för. På detta sätt ges även barnen möjlighet att utöva inflytande på förskolan och de får vara med och utveckla och påverka förskolans utformning.

5. Sammanfattning och avslutande diskussion

5.1 Sammanfattning av studiens resultat

Anledningen till att jag valde inflytande var för att jag tycker det är ett ämne som är intressant och som jag upplever som aktuellt när jag är ute och jobbar och praktiserar på olika förskolor. Studiens syfte utgår från att undersöka hur tre pedagoger på en förskola i Malmö talar om och försöker främja barns inflytande i verksamheten.

Genom intervjuerna synliggjordes hur pedagogerna på förskolan valde att gestalta begreppet ”barns inflytande”. De anser att begreppet är omfattande och att det kan definieras på många olika sätt. I det empiriska materialet synliggjordes tre teman: 1/ Att

förstå barns perspektiv och utgå från barns upplevelser om vad som är meningsfullt, 2/ att ge barn ansvar och få dem att utveckla sin kompetens och 3/ att skapa känsla av gemenskap och arbeta med relationer mellan barn.

Genom att pedagogerna arbetade utifrån barns perspektiv får barnen möjlighet att bli sedda, hörda och lyssnade på. Barnen får också vara med och påverka och vidareutveckla verksamheten i den mån det går. Genom att arbeta med ansvar och ansvarsområden får barnen möjlighet att utveckla både det sociala ansvaret och det personliga ansvaret. Det sociala ansvaret innebär att barnen lär sig visa varandra respekt och hänsyn. Det sociala ansvaret innebär att man ska lära sig ansvara för sina egna handlingar både enskilt och i grupp samt stå för sina tankar och åsikter.

Vidare arbetade pedagogerna utifrån ambitionen att skapa en trygg gemenskap där alla får möjlighet att uttrycka sig och komma med tankar och idéer som pedagogerna sedan tar i beaktning när de planerar verksamhetens aktiviteter. Det som barnen uttrycker är något som är meningsfullt för dem och ska därför utgöra en grund för de aktiviteter som förskolan erbjuder. Resultatet tyder även på att pedagogerna ser barnen som kompetenta individer som kan mycket redan vid tidig ålder och därför bör ges olika ansvar och uppgifter som vidareutvecklar deras kompetenser och erfarenheter.

Avslutningsvis har jag under arbetet med studien insett att begreppet inflytande omfattas av mycket och definieras olika beroende på vem det är som tolkar det. Hur mycket inflytande barnen får, beror delvis på verksamhetens miljö och pedagogernas sätt att se på inflytande. Då begreppet kan omfatta mycket, finns det många olika faktorer som både förenklar och försvårar möjligheten till inflytande. Ett exempel på en faktor som förhindrar barnens inflytande är att barngrupperna är för stora och pedagogerna för få. Vill några barn gå ut så finns det inte alltid resurser till det och då får barnen stanna inne. Å andra sidan finns det faktorer som ökar möjligheten till inflytande. Exempel på det är när pedagogen ser barnen som kompetenta individer som har stor kunskap och som har lika stor rätt som vuxna att få göra sin röst hörd och ha eget ansvar.

5.2 Min tolkning av resultatets tre centrala teman

Genom intervjuerna framkom det att barns perspektiv är betydelsefull för barnens inflytande på förskolan. Genom att utgå från det barnen säger och tycker, tillåter man samtliga individer att få inflytande i verksamheten. Vidare kan man se att om barnen i förskolan får möjlighet till ansvar, inflytande, gemenskap och trygghet så växer barnen som individer och utvecklar kunskaper som de har användning av i dagens samhälle. Ett exempel på hur man tar tillvara på barnens åsikter och erfarenheter är att man utformar verksamheten och de olika aktiviteterna som erbjuds utifrån det som är meningsfullt för barnen.

Genom att barnen tidigt tillåts få ansvar så utvecklas deras kompetens och kunskaper. Allteftersom barnen blir äldre, så utvecklas också deras möjligheter till inflytande. Enligt pedagogerna får barnen mer inflytande ju äldre och mognare barnen blir. Genom att barnen får vara med och ansvara för olika områden upplever pedagogerna att barnen blivit lugnare, mer hjälpsamma, de kommer överens bättre och konstellationerna ser olika ut från dag till dag.

Det är viktigt att barnen fritt vågar uttrycka sig, samt visa känslor, tankar och idéer. När barnen gör det är det viktigt för pedagogerna att lyssna, ta tillvara och beakta det som sägs.

med att skapa en trygghet hos barnen på förskolan. I resultatet kan man se att pedagogerna arbetade mycket utifrån att skapa en miljö där barnen gemensamt på ett eller annat sätt blir involverade. Detta anser jag vara viktigt för att man ska få en verksamhet där alla trivs och där man på bästa sätt kan arbeta med barnens inflytande.

5.3 Metodens påverkan på resultatet

Utifrån den kvalitativa metoden fick jag mycket användbar information. Metoden gynnade studien på ett sådant sätt att det var pedagogens egna tankar, idéer och erfarenheter som lyftes fram. Eftersom jag valde att enbart intervjua förskollärare, blev studien begränsad. Hade jag istället valt att intervjua både barnskötare och förskollärare, hade jag kunnat jämföra dessa och se ifall det fanns några skillnader mellan yrkesgrupperna och i hur man definierar inflytande, samt arbetar med detta. Jag upplevde att studiens kvalitativa och öppna intervjuer bidrog till att det empiriska materialet blev användbart för undersökningens utveckling. Detta på ett sådant sätt att det som pedagogerna ansåg vara betydelsefullt blev det som hamnade i fokus när intervjuerna fortskred. Att jag även använde mig av gruppintervju tror jag bidrog till studiens resultat, på så sätt för att pedagogerna nu fick en möjlighet att gemensamt inför varandra dela med sig av sina åsikter tankar och erfarenheter om inflytande. De fick även möjlighet att förklara hur de tänkt att man kunde arbeta vidare med barns inflytande. Under gruppintervjun hände det även ibland att pedagogerna inte hade samma åsikter. Då fick varje pedagog lov att berätta hur hon tänkte kring detta ämne och sedan kom man gemensamt fram till något som alla tyckte lät bra.

5.4 Slutsats

Då inflytande är ett begrepp som den reviderade förskolans läroplan (2010) tar upp var inflytande inte något främmande för pedagogerna i studien. De har under en längre tid arbetat med att ge barnen inflytande i verksamheten på olika sätt, bland annat genom att ge barnen ansvar, skapa en trygghet i barngruppen och utgå ifrån barns perspektiv och det som är meningsfullt för barnen när verksamhetens aktiviteter planeras och utformas. Att barnen

tidigt lär sig respektera, lyssna, våga tala inför grupp och ansvara för olika saker på förskolan, ansåg pedagogerna vara viktiga faktorer som påverkar barnens individuella utveckling och barnens gemensamma utveckling i gruppen. Att man som barn tidigt får lära sig ta ansvar för till exempel att plocka undan efter man har lekt med en sak menar pedagogerna är en form av inflytande. Detta då barnen får möjlighet att själv bestämma vad dem ska leka med, men att de sen ansvarar för att leksaken sätts tillbaka på samma plats som den togs ifrån när man har lekt färdigt med den. Att barnen får vara med och bestämma och komma med idéer till temaarbete är även detta en form av inflytande enligt pedagogerna. Pedagogerna menade avslutningsvis att barnen på förskolan har blivit mer harmoniska nu när de får vara med och påverka hur en dag på förskolan kan se ut.

Slutligen har jag utifrån studien fått uppfattningen att pedagogerna ständigt försöker utveckla sitt arbete med barns inflytande och att man försöker utgå ifrån barnens perspektiv så mycket det går när förskolans verksamhet planeras och utvecklas. Det har varit intressant att få vara med och ta del av hur de tre pedagogerna upplever och talar om barns inflytande. Arbetet har fått mig att inse hur omfattande begreppet är och att man på väldigt många olika arbetssätt kan få in inflytande i verksamheten. Nu när studien avslutas ska det bli intressant att se hur man kommer arbeta med inflytande och jag hoppas att fler som är intresserade av begreppet inflytande kan inspireras av mitt arbete.

5.5 Förslag till fortsatt forskning

Vid en fortsatt studie hade man kunnat utgå från barnens syn på inflytande och jämfört detta med pedagogernas syn på samma sak. Man hade också kunnat synliggöra hur barnen på förskolan upplever inflytande och sin möjlighet till inflytande i verksamheten samt ifall det vet vad inflytande innebär. Gör man detta kan man som informatör få möjlighet att arbeta utifrån både pedagogernas perspektiv och barnens perspektiv.

6. Referenslista

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna – att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi. Ivarsson, Pia- Maria (2003). Barns gemenskap i förskolan. Diss. Uppsala: Univ.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009) Små barns delaktighet och inflytande. Stockholm: Liber.

Johansson Eva (2003). Möten för lärande: Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i

förskolan. Stockholm: Statens skolverk.

Juul, Jesper (2006). Ditt kompetenta barn: på väg mot nya värderingar för familjen. [Ny utg.] Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Nordenfors, Monica (2010) Delaktighet – på barns villkor? Göteborg: Elanders.

Olofsson, Birgitta (2010). Meningsfull samling i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i en

utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som värdering och Pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2).

Skolverket (1998). Läroplanerna i praktiken, rapport nr 175. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 (2010). Stockholm: Skolverket.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom

Bilaga

Intervjuguide

BARNS INFLYTANDE

I FÖRSKOLAN

Barnsrättigheter

Fritt inflytande

Påverkan på barnen

Vad anser pedagoger om att barn får inflytande på förskolan För och nackdelar med att barn får inflytande Gynnas barnen av inflytande Påverkar den fysiska

miljön

Styrt inflytande

Hur, Varför?

Arbetet med barns inflytande på

förskolan Barnsyn