Innehåll
GD har ordet
1
Resultatredovisning
2
Ekonomisk översikt 2
Omvärldsförändringar som påverkar
livsmedelsområdet 4
Maten är säker 7
Livsmedelshanteringen är redlig 25
Matvanorna är bra 31
Livsmedelsverket uppfattas som
trovärdigt, snabbt, lyhört och tydligt 39
Livsmedelsverket är en av Sveriges
bästa arbetsplatser 43
Bruka utan att förbruka 47
Landsgodkännanden vid livsmedelsexport 49
Insatser för att underlätta för mindre slakterier 51 Insatser enligt klimat- och miljöpropositionen 52
Särskilda uppgifter 55
Regeringsuppdrag 58
Avgiftsfinansierad verksamhet 61
Noter till resultatredovisningen 62
Finansiell redovisning
63
Tilläggsupplysningar 63 Resultaträkning 65 Balansräkning 66 Anslagsredovisning 67 Noter 68Sammanställning över väsentliga uppgifter 70
Viktiga händelser under året
EU:s stora översyn av den svenska
livsmedelsked-jan (General Audit) genomfördes.
EU:s granskning av 1 200 hälsopåståenden på
livs-medel visade att det bara fanns grund för ett fåtal
av dessa påståenden.
Livsmedelsverket tog fram råd om bra mat i
äldreomsorgen.
Livsmedelsverkets stora matvaneundersökning,
Riksmaten 2010, drog igång. Den ska ge kunskap
om hur de vuxna svenskarna äter och resultaten
är viktiga för framtida kostråd.
Livsmedelsverket fick rätt i domstol när det gäller
att det inte ska vara tillåtet med
”utan”-märk-ning, exempelvis ”utan onödiga tillsatser”,
efter-som det vilseleder konsumenten.
Livsmedelsverkets notifiering av förslaget till
miljösmarta matval drogs tillbaka av regeringen.
Dricksvattenburet utbrott av parasiten
Crypto-sporidium i Östersund i december medförde
stora kostnader för såväl enskilda och företag
som för samhället. Livsmedelsverket bistod
med expertkunskaper.
Kostråd för gravida och ammande startade på
GD har ordet
Inger Andersson, generaldirektör
Viktigt att kunna lita på maten
Svenskarna är trygga när det gäller maten. Det sä-ger de på direkt fråga från oss på Livsmedelsverket eller när EU gör liknande undersökningar.
Nio av tio konsumenter i Sverige litar på att ma-ten är mycket eller ganska säker. Fler än åtta av tio litar på Livsmedelsverket och på våra råd och rekom-mendationer. Inom EU utmärker sig svenskarna ge-nom att vara bland dem som har högst förtroende både för nationella och europeiska livsmedelsmyndig-heter. De vill också i högre grad än andra EU-med-borgare att vi ska göra ännu mer för säker mat och för att informera om hälsosamma matvanor.
Vi ser siffrorna som en bekräftelse på att svenska folket tycker att vi arbetar med rätt saker. Och vi tycker att det finns grund för deras tillit.
Livsmedelsverket tog under 2010 flera fajter som ytterst handlade om att konsumenten ska kunna lita på maten. Den som köper en vara ska genom att lä-sa på paketet kunna vara säker på att den innehåller det som står i ingrediensförteckningen – varken mer eller mindre.
Även när det gäller GMO-fritt kött har vi tagit debatten om att det vilseleder att påstå att visst kött i butiken är GMO-fritt. Det finns inget kött i Sverige som är genmodifierat och genom att märka köttet på det viset lurar man konsumenten att tro det.
Livsmedelsverket deltar aktivt i EU:s arbete med att lägga fast vad en producent får påstå och inte påstå om en matvaras positiva effekt på hälsan. Det måste finnas vetenskaplig grund för ett påstående, allt annat är felaktigt eller vilseledande. Årets ge-nomgång av över 1 200 hälsopåståenden visade att det bara finns grund för ett fåtal av de påståenden som används eller företagen vill använda.
En förutsättning för att svenska konsumenter ska kunna lita på maten är väl fungerade kontroll. Un-der året har EU:s revision granskat den svenska
livs-medelskontrollen. Genomgångar av det här slaget är ovärderliga för att utveckla kontrollen. Så här långt visar granskningen att kontrollen har blivit bättre, men vi fick kritik på några punkter. Nu arbe-tar vi intensivt för att ännu bättre leva upp till EU:s krav, bland annat genom att på olika sätt utveckla kompetensen i livsmedelskontrollen. Under året har vi lagt grunden för det kompetensförsörjningsprojekt som vi kör igång skarpt 2011, då vi erbjuder både verktyg och utbildning för kommunernas och läns-styrelsernas inspektörer.
Svenska konsumenter är vetgiriga och mattren-den håller i sig. Det ger oss goda förutsättningar att nå ut med våra kostråd om bra matvanor. Och vi prövar nya sätt. Vår Facebook-sida om kostråd för gravida och ammande har varit framgångsrik. På drygt en månad fick vi 350 ”vänner” och det kom-mer många frågor och inlägg.
Äldremat och skolmat har länge varit heta frå-gor. Vi har tagit fram råd om bra mat i äldreomsor-gen och de ska spridas våren 2011. Vi hoppas också att landets skolledare ska ta ökat ansvar för bra skol-mat med hjälp av de verktyg vi erbjuder.
Avslutningsvis vill jag tacka alla mina medarbe-tare för det kompetenta och engagerade arbete de har lagt ner under året för att konsumenterna ska må bra av maten.
Ekonomisk översikt
Resultatredovisning
Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsmål I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets
verk-samhetsmässiga resultat för 2010. Livsmedelsverkets uppdrag utgår från förordningarna med instruktion för Livsmedelsver-ket SFS 2007:1043 och 2009:1426 samt riksdagens beslut om Livsmedelsverkets verksamhet för budgetåret 2010 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 23, bet. 2009/10:MJU2, rskr. 2009/10:130). Livsmedelsverket har som förvaltningsmyndighet för livsme-delsfrågor till uppgift att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra mat-vanor.
Härmed intygas att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndig-hetens ekonomiska ställning för år 2010.
Uppsala den 18 februari 2011
Generaldirektör Inger Andersson
2010
Livsmedels-hanteringen är redlig 11 % Maten är säker 81 % Matvanorna är bra 8 %2009
10 % 8 % 82 %2008
10 % 8 % 82 %Livsmedelsverkets kostnader och intäkter (tkr)
Kostnader Intäkter
2008 2009 2010 2008 2009 2010
Anslag 179 997 189 567 190 402
Verksamhetsmål Kostnader Intäkter utöver anslag
Maten är säker 330 196 356 181 355 713 189 118 200 076 214 408 Livsmedelshanteringen är redlig 40 121 45 151 47 859 26 246 28 686 35 540 Matvanorna är bra 30 106 34 416 33 308 4 515 7 808 4 820 Summa 400 423 435 748 436 880 219 879 236 570 254 768 Summa kostnader/intäkter 400 423 435 748 436 880 399 877 426 137 445 170 Årets kapitalförändring -546 -9 612 8 290
Ekonomisk analys
Livsmedelsverket omsätter cirka 440 miljoner kronor och verksamhe-ten finansieras till 43 procent av anslag, 46 procent av avgifter och 11 procent av bidrag. Årets kapitalförändring uppgår till 8,3 miljoner kro-nor och avser till största del den avgiftsfinansierade verksamheten. Av anslagsredovisningen framgår att 192 miljoner kronor har förbrukats av disponibla anslagsmedel om 205,5 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande på 13,4 miljoner kronor.
Anslagssparande
Pris- och löneuppräkningen av anslaget 2010 var 6,3 miljoner kronor och därmed betydligt större än de 0,3 miljoner, som anslaget räknas upp med 2011. För att utjämna kostnaderna mellan åren budgeterades ett överskott 2010 om 2,5 miljoner kronor i den anslagsfinansierade verksamheten. Överskottet skulle bland annat täcka kostnader i sam-band med omorganisationen 2011. Flera omständigheter gjorde dock att anslagssparandet blev betydligt större. Främst berodde detta på att särskilda medel för arbetet med livsmedelskedjans klimatpåverkan inte har hunnit förbrukas (2,7 mnkr) och att lönekostnaderna har blivit lägre än planerat (3,3 mnkr), delvis beroende på att ett par personer slutade och inte ersattes under året. Driftsättningen av flera större IT-investe-ringar har skjutits framåt i tiden, vilket har lett till att avskrivnings-kostnaderna har blivit lägre (2,5 mnkr).
Anslag
Personalkostnaderna 2010 var högre än 2009, men något lägre än den avtalsmässiga löneutvecklingen. Detta beror bland annat på att löne-kostnaderna i immateriella utvecklingsprojekt har redovisats som in-vesteringskostnader och att personer som slutade under året inte ersat-tes fullt ut. Övriga driftskostnader var något lägre än 2009. Avskrivnings-kostnaderna har minskat betydligt. De höga Avskrivnings-kostnaderna 2009 berodde på att arbetet med utvecklingen av ett system för analysdata (LIMS) avbröts och kostnaderna belastade anslaget.
Avgifter
Inom den avgiftsfinansierade verksamheten fanns vid årets början ett ackumulerat överskott på 7,4 miljoner kronor. Resultatet 2010 uppgår till 8,5 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner bättre än 2009. Föränd-ringen berör främst resultatområdet köttkontroll. Ökningen beror främst på högre intäkter, eftersom antalet köttanläggningar har ökat, och lägre kostnader för kompetensförsörjning. Avskrivningskostnaderna var dess-utom ovanligt höga 2009 (avveckling av LIMS, se ovan).
Bidrag
Under 2010 ökade omsättningen av den bidragsfinansierade verksam-heten med 9,6 miljoner kronor eller 26 procent. Bidragsintäkterna från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Naturvårdsverket ökade mest.
Omvärldsförändringar som
påverkar livsmedelsområdet
Ett flertal förändringar i omvärlden påverkar Livsmedelsverkets möjlig-heter att nå sina mål. Här presenteras några av de viktigaste för 2010.
Vällevnadssjukdomar och livsstil
Västvärldens vällevnadssjukdomar, som övervikt och fetma, har ökat under lång tid och är i dag ett stort problem. Problemet ökar på grund av vår livsstil, men bilden kompliceras av att det finns starka samband mellan övervikt och fetma och låg socioekonomisk tillhörighet.
Intresset för hälsa, kost och motion ökar konstant. Många vill leva sunt, naturligt och miljövänligt. Man efterfrågar allt mer ”naturliga” och närproducerade livsmedel och är misstänksam mot tillsatser och industriellt framställda livsmedel. Den svenska allmänhetens engage-mang för djurskyddsfrågor växer.
Tilltron till myndigheterna utmanas
Mätningar inom EU visar att allmänheten i Sverige har stort förtro-ende för sina livsmedelsmyndigheter jämfört med många andra länder. Samtidigt minskar tron på auktoriteter och många föredrar i dag indivi-duella i stället för kollektiva lösningar på olika samhällsproblem. Även Internet och sociala mediers ökade betydelse innebär nya utmaningar för myndigheter att kommunicera och nå ut med sin information.
Sverige folkmängd växer och befolkningen blir äldre
Sveriges folkmängd är nu omkring 9,4 miljoner personer. Den stora ökningen beror på fortsatt stort antal födda och många invandrare. Det faktum att vi lever allt längre medför att antalet äldre ökar. 2009 var 1,6 miljoner (18 procent) personer i Sverige äldre än 65 år. Den äldre delen av befolkningen ökar både i antal och andel av befolk-ningen, en ökning som kommer att fortsätta under lång tid.
Livsmedelsbranschen förändras
Livsmedelshandeln blir mer global samtidigt som fler mindre livsmedels-företag etablerar sig på lokala marknader. Utvecklingen av nya livsme-delsprodukter, produktionssätt och förpackningar går fort och gör det svårt för konsumenten att göra medvetna val. Försäljningen av livs-medel via Internet ökar, men är ännu inget reellt hot mot den relativt stabila näringsstruktur som finns inom försäljnings- och distributions-leden för vanliga livsmedel. Internet innebär ökad, och många gånger oacceptabel, internationell handel med bland annat kosttillskott. Sju av tio kosttillskott som säljs bryter mot lagstiftningen, till exempel när det gäller rättvisande ingrediensförteckning.
Nya vetenskapsområden
Det sker i dag forskning om nanoteknik, men sannolikt har bara få produkter nått marknaden. Osäkerheten om nanoteknikens effekter på människan är stor. Ett annat område, där mer forskning krävs, är hur människan påverkas av samtidig exponering för flera kemiska ämnen. Bekämpningsmedel, tillsatser, persistenta organiska miljögifter, förpack-ningsmaterial och naturliga gifter är områden där samverkanseffekter diskuteras.
Det vetenskapliga arbetet inom EU:s myndighet för livsmedelssäker-het, Efsa, utvecklas positivt och nutritionsområdet inkluderas alltmer. Dock är den höga arbetsbelastningen inom Efsa ett problem, vilket gör att många frågor som är viktiga för konsumenten skjuts på framtiden.
Ökning av allvarliga tillbud inom dricksvattenförsörjningen
Under 2010 förekom flera allvarliga tillbud inom landets dricksvatten-försörjning. Livsmedelsverkets utrustning för nödvattenförsörjning an-vändes vid fem dricksvattenkriser under året.
Miljö- och klimatförändringar
Produktionen av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom bruk av växtskyddsmedel, förändrad markanvändning, utfiskning och övergödning. Under året har fortsatt höga halter av miljögifter uppmätts i Östersjöfisk. Debat-ten om olika livsmedels miljöpåverkan är fortsatt livlig och konsumen-terna vill ha råd om miljöriktiga matval. Intresset är också stort när det gäller frågor om matsvinn. Klimatförändringen kan på sikt komma att leda till att förekomsten ökar av sjukdomsframkallande mikroorga-nismer inom den svenska primärproduktionen av livsmedel.
Livsmedelskontrollen kritiseras och utvecklas
EU skärper successivt kraven på livsmedelskontrollen i medlemsländer-na. Under 2010 granskades den svenska livsmedelskedjan för första gången i en stor EU-revision. Granskningen visade att Sverige står sig väl i internationell jämförelse, men också att det finns brister. Livsme-delskontrollen har utvecklats positivt sedan den nya livsmedelslagstift-ningen trädde i kraft 2006, men Sverige behöver bland annat förbättra ledningen av kontrollen på nationell nivå och både öka antalet inspek-törer och deras kompetens. Det finns även en fortsatt och förstärkt kri-tik från livsmedelsföretag om att livsmedelskontrollen inte är likvärdig och att den inte är anpassad till mindre företag.
Vill du äta hälsosamt?
Ät mycket frukt och grönt
– gärna 500 gram per dag!
Maten är säker
Bedömning av måluppfyllelse
Livsmedelsverket bedömer att målet ”Maten är säker” har uppnåtts. En undersök-ning visar att nio av tio svenska konsumenter upplever att maten i Sverige är mycket eller ganska säker. Ny livsmedelslagstiftning infördes 2006 och kontrollen har sedan dess stadigt utvecklats i positiv riktning både vad gäller resurser, kvalitet och kompetens. Däremot skulle takten i utvecklingen kunna vara något högre. Begränsande faktorer är bristen på utbildade livsmedelsinspektörer och otillräck-liga resurser hos länsstyrelserna för deras uppgifter. Under 2010 har Food and Ve-terinary Office (FVO) genomfört en så kallad General Audit. Tio områden inom livsmedelskedjan har blivit reviderade och resultaten visar att livsmedelskontrollen i många avseenden fungerar tillfredsställande, men skulle kunna vara mer risk-baserad och effektiv.
I Riksprojekt 2009 har Livsmedelsverket och Sveriges kommuner tillsammans undersökt förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier i färska kryddor och bladgrönsaker från Asien. I fyra procent av proverna fanns salmonella, vilket med-förde att Livsmedelverket rekommenderade importföretag att salmonella ska ingå som en identifierad fara i deras egenkontroll.
Antalet personer som matförgiftas, inklusive via vatten, i Sverige uppskattas till minst 500 000 per år. Antalet matförgiftningar och andel av befolkningen som varje år drabbas av matförgiftningar i Sverige har inte förändrats nämnvärt jämfört med den uppskattning som gjordes i en liknande undersökning 1994.
Verksamhetsbeskrivning
En viktig grund för Livsmedelsverkets arbete för säkra livsmedel, så-väl under normala förhållanden som i kris, är att följa riskanalysens principer, som består av stegen riskvärdering, riskhantering och risk-kommunikation. Principerna för riskanalys på livsmedelsområdet har tagits fram inom Codex Alimentarius och anammats av EU.
Steg 1: Riskvärdering
Riskvärdering är ett vetenskapligt förfarande som består av olika mo-ment – bestämma och beskriva faror, bedöma hur mycket den svenska konsumenten får i sig via livsmedel och beskriva risken. I egenskap av nationellt kompetenscentrum för livsmedelsrelaterad riskvärdering och analys av livsmedel utför Livsmedelsverket årligen ett stort antal risk-värderingar, analyser av ämnen i livsmedel och metodutveckling inom områdena kemi och mikrobiologi. Riskvärderingsarbetet baseras dels på befintliga data, dels på egna kartläggande studier.
Livsmedelsver-Efsa – The European Food Safety Authority
Efsa är EU:s myndighet för livs-medelssäkerhet och arbetar med riskvärderingar på uppdrag av främst EU-kommissionen. Efsa:s vetenskapliga arbete utförs av experter från medlemsländerna. FVO – Food and Veterinary Office
FVO är EU-kommissionens kon-tor för livsmedels- och veteri-nära frågor och följer upp med-lemsländernas kontroll i livsme-delskedjan.
Codex Alimentarius
Codex Alimentarius är ett regel-verk för livsmedel med syfte att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i inter-nationell handel. Arbetet sker inom Joint FAO/WHO Food Standards Programme. Codexkommissionen är det högsta beslutande organet och är sammansatt av representan-ter för medlemsländerna.
ket bidrar även till riskkaraktärisering av exempelvis akrylamid och persistenta organiska miljögifter. Detta arbete används sedan av Efsa, vars riskvärderingar är underlag för lagstiftning inom EU. Livsme-delsverket bidrar även i detta arbete genom att ha experter i olika pa-neler och arbetsgrupper inom Efsa och vara nationell kontaktpunkt för Efsa. Livsmedelsverket bidrar även med experter i WHO/FAO-expert-grupper som tar fram underlag för riskvärdering.
Steg 2: Riskhantering
När riskvärderingen är gjord är frågan hur ett eventuellt problem ska hanteras. Behövs till exempel nya regler, kontrollinsatser, råd eller in-formation? I dag är livsmedelslagstiftningen i stort sett gemensam inom hela EU och arbetet är ofta samordnat inom EU. Lagstiftningen för att uppnå säkra livsmedel täcker hela livsmedelskedjan och omfattar så-väl regler för hygien och kontroll som gränsvärden för högsta tillåtna halter av vissa ämnen i livsmedel. I EU-arbetet deltar Livsmedelsver-ket i rådet och kommissionen. LivsmedelsverLivsmedelsver-ket deltar i arbetet inom Codex Alimentarius och är också svensk kontaktpunkt.
Utgångspunkten för livsmedelskontrollen är att den ska vara riskba-serad. Den nationella kontrollplanen omfattar kontrollen i hela livsme-delskedjan och samordnas av Livsmedelsverket. Med informationen i kontrollplanen som grund bedömer EU genom sitt revisionsorgan Food and Veterinary Office, FVO, hur den svenska livsmedelskontrollen upp-fyller lagstiftningens krav. I Sverige finns cirka 78 900 livsmedels-anläggningar och uppskattningsvis 80 000 primärproducenter. Den lö-pande livsmedelskontrollen utförs framför allt av kommunerna. Läns-styrelserna ansvarar för att stödja och följa upp kommunernas livsme-delskontroll inom länet, men ansvarar också sedan 2009 för livsmedels-kontrollen i primärproduktionen. Livsmedelsverket har det övergripande ansvaret för livsmedelskontrollen i hela landet. Verket ansvarar för kontrollen av cirka 700 anläggningar, inklusive slakterier. Vid Livsme-delsverkets gränskontrollstationer kontrolleras livsmedel som förs in till Sverige från länder utanför EU. Genom stickprov kontrollerar Livs-medelsverket att rester av bland annat veterinärmedicinska läkemedel och bekämpningsmedel inte överskrider gällande gränsvärden. Stick-provskontrollen kräver ständigt nya analysmetoder för att vara effek-tiv. En viktig uppgift är därför att ta fram nya metoder som både är billigare och omfattar fler substanser. Livsmedelsverket är nationellt referenslaboratorium inom 24 områden. Uppgiften innebär att
sam-Maten är säker; kostnader (tkr)
400 000 300 000 200 000 100 000 0 -2008 2009 2010
Maten är säker, kostnader och intäkter (tkr)
2008 2009 2010 Intäkter utöver anslag1 189 118 200 077 214 408
Kostnader1 330 196 356 181 355 713
Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 82,5 81,7 81,4 Antal årsarbetskrafter 398 399 396
ordna verksamheten inom kompetensområdet och stödja andra myn-digheter och livsmedelslaboratorier i landet för att säkra analysernas kvalitet.
Steg 3: Riskkommunikation
Riskkommunikation är en viktig del i riskanalysen och omfattar både extern och intern kommunikation. I riskkommunikation ingår även att om möjligt inhämta information och synpunkter från berörda parter innan beslut fattas. Se även sidorna 39–40.
Indikatorer
Undersökning av om konsumenterna tycker att maten är säker
En hög andel, nio av tio konsumenter, anser att maten är mycket eller ganska säker i Sverige. Det visade den undersökning som Livsmedelsver-ket lät Synovate göra i november. Drygt 1 000 personer telefoninter-vjuades. Det är ungefär samma resultat som föregående år. Män är något tryggare än kvinnor och yngre är tryggare än äldre.Rapportering från kontrollmyndigheterna 2009
om livsmedelskontrollen
Varje år sammanställer Livsmedelsverket hur livsmedelskontrollen be-drivs i Sverige. Sammanställningen bygger på de uppgifter som trollmyndigheterna har lämnat till Livsmedelsverket om 2009 års kon-troll. Med utgångspunkt i 2009 års rapportering bedömer verket att variationerna fortfarande är stora när det gäller hur livsmedelskontrollen sköts i olika delar av landet. Exempelvis är det stora skillnader i hur myndigheterna använder sig av sanktioner när de upptäcker brister hos ett livsmedelsföretag. Liksom tidigare år behövs mer kontrollperso-nal.
Alla livsmedelsanläggningar är indelade i riskklasser som grundas på hur känslig företagets verksamhet är. I primärproduktionen har i huvudsak företag i prioritetsklass 2 kontrollerats. Endast en mindre andel av företagen i prioritetsklass 1 har kontrollerats. Urvalet av kon-trollobjekt har främst styrts av kontrollen av tvärvillkor inom systemet för jordbrukarstöd i stället för av Livsmedelsverkets modell för riskba-serad kontroll.
Positivt är att andelen besökta anläggningar i leden efter primär-produktionen ökade från 50 procent 2008 till 57 procent 2009. Av före-tagen i riskklass 1 besöktes 93 procent under 2009, vilket är en ökning med 8 procentenheter sedan 2008. I riskklass 2 ökade besöksfrekvensen med 11 procentenheter till 80 procent. Livsmedelsverket anser att det är ytterst allvarligt att inte alla företag i de högsta riskklasserna besöks varje år.
Rapportering från kontrollmyndigheterna 2009
om dricksvattenkontrollen
Den årliga rapporteringen av dricksvattenkontrollen i Sverige görs för att man ska få en samlad bild av hur kontrollen bedrivs.
Sammanställ-ningen bygger på uppgifter från kontrollmyndigheterna om 2009 års kontroll. Rapporteringen omfattar 2 283 allmänna och 2 132 övriga dricksvattenanläggningar från 268 kommunala kontrollmyndigheter. Den genomsnittliga kontrolltiden för dricksvattenanläggningarna är fortfarande låg, men har ökat något under 2009 till 4,0 timmar per an-läggning och år. Men det är långt kvar till de 16 timmar som behövs för att kontrollera en normalstor anläggning. Dricksvattnet från all-männa anläggningar i Sverige är i de flesta fall av god kvalitet, men det finns undantag, främst vid mindre anläggningar. Det finns anled-ning för många dricksvattenproducenter att se över hur effektiva de be-fintliga säkerhetsbarriärerna är.
Avvikelser i kontrollpunkter för säker mat
Sedan 2005 har en indikator för säker mat följts upp årligen som ett mått på livsmedelssäkerheten i landet. Indikatorn har utgjorts av ande-len allvarliga avvikelser av det totala antalet av de viktigaste kontroll-punkterna från kommunernas datorbaserade kontroller i detaljhandeln (restauranger och andra storhushåll och butiker).
Från och med 2010 har ett nytt rapporteringssystem införts, vilket bland annat innebär att rapporteringsformuläret för kontrollresultat ändrats. Begreppet allvarlig avvikelse finns inte längre kvar, utan kon-trollresultat rapporteras numera som endast som avvikelse eller utan avvikelse. En ny indikator för säker mat har därför tagits fram. Den utgörs av andelen avvikelser för ett urval av de viktigaste rapporterings-punkterna, ungefär motsvarande de som tidigare kunde resultera i all-varlig avvikelse.
Under 2010 rapporterades flest avvikelser inom kontrollområdena HACCP-baserade förfaranden, temperatur och utbildning, medan det var ovanligare med avvikelser för personlig hygien och information om hälsorisker.
Rapportering av matförgiftningar 2009
Kommunernas rapportering av matförgiftningar 2009 sammanställdes och rapporterades vidare till Efsa. Från totalt 61 kommuner rapporte-rades 220 utbrott och 99 enstaka fall. Det totala antalet insjuknade var knappt 3 000, vilket var den högsta siffran sedan rapporteringen star-tade 1992. En starkt bidragande orsak till ökningen var att Stockholms miljöförvaltning har infört en e-tjänst som gör det lättare att anmäla matförgiftningar som gäller livsmedelsföretag inom Stockholms stad.
2006 2007 2008 2009 2010 Antal rapporterande kommuner 2 2 4 2 3 0 2 7 134 Antal kontrollpunkter 16 005 29 672 81 705 84 321 65 909 Antal avvikelser 1 647 4 083 9 215 7 672 6 757 Andel avvikelser (%) 1 0 1 4 1 1 9 1 0
Regelarbete
Tillsatser och aromer
I och med en omfattande ändring av tillsatsdirektivet har EU godkänt ett femtiotal nya tillsatser under året för användning i livsmedel. Par-lamentets beslut att inte godkänna användningen av trombin/fibrin-ogen (populärt kallat köttklister) i köttvaror har dock lett till att alla godkännanden måste göras om. Kommissionen har beslutat om ett pro-gram för att alla godkända livsmedelstillsatser ska genomgå en ny riskvärdering. Samtliga tillsatser ska vara omprövade senast 2018. Sverige fick igenom krav på att även miljöskäl ska kunna beaktas när man godkänner tillsatser, aromer eller enzymer. Den nya tillsatslistan innehåller även reducering av användningen av tillsatser som innehål-ler aluminium.
Omfattande arbete har gjorts för att färdigställa en lista över god-kända aromsubstanser. Listan omfattar omkring 2 600 substanser som ska utvärderas av Efsa till och med 2014. En uttömmande förteckning över primära substanser till rökaromer är nästan färdig för omröst-ning. Sverige har arbetat för att så långt möjligt skapa förutsättningar för att utnyttja processer som använder sig av återskapad rök och så-lunda undvika traditionell rökning.
Nappflaskor
Som en följd av flera nationella beslut om begränsningar av bisfenol A i material i kontakt med livsmedel och ett utlåtande från Efsa har lämp-liga åtgärder diskuterats i en kommissionsarbetsgrupp. Slutligen antog kommissionen ett direktiv om förbud mot bisfenol A i nappflaskor av plast.
Akrylamid
Kommissionen har beslutat om att förlänga övervakningen av akryl-amidhalten i livsmedel under de kommande tre åren. En ny rekom-mendation för bevakning av riktvärde för akrylamidhalt i livsmedel har tagits fram och diskussioner med industrin har inletts om hur den ska tillämpas. Syftet är att få en klar bild av och begränsa förekomsten av akrylamid.
Allergenmärkning
För vin finns ett tillfälligt undantag från kravet att ange allergener, det vill säga ämnen som kan ge allergiska reaktioner. Sulfit och svaveldi-oxid är i dag de enda tillsatser som måste anges på vinförpackningar. Vinindustrin har fått ytterligare tid till juni 2012 att visa att vissa in-gredienser i vin som bland annat används som klarningsmedel inte ger allergiska reaktioner. Det gäller ägg och äggprodukter, som lysozym och albumin, liksom mjölk och kasein. Det beror på att det inte är troligt att de finns i halter som kan ge reaktioner. Vin är undantaget från kravet på ingrediensförteckning, men är inte permanent undanta-get från kravet att ange allergener.
Riskbaserad köttkontroll
Inom rådet har en diskussion om moderniseringen av köttkontrollen förts under året, utifrån de rådsslutsatser som togs fram under det svenska ordförandeskapet. För att skapa allianser och kunna driva arbetet vi-dare har en informell grupp med Sverige och några andra medlemssta-ter skapats. Arbete mot en mer riskbaserad köttkontroll har påbörjats i form av en serie möten med intressenter från bransch och myndigheter. Dessutom har Efsa fått ett riskvärderingsuppdrag. Några resultat i form av nya regler förväntas först om några år, men kan då även inbegripa regelförenklingar.
Småskalig verksamhet
För hägnat vilt införs en möjlighet att göra undantag från ett krav som innebär att en veterinär måste vara på plats medan slakt och avblodning pågår och intyga att det har gått korrekt till. När det gäller frilevande vilt görs några viktiga förtydliganden i fråga om det intyg som ska medfölja det skjutna viltet. Intyget behöver inte var fäst på djurkroppen och kan omfatta fler än ett djur.
Antibiotikaresistens
Inom Codex Alimentarius har man tagit fram en internationell stan-dard för att rätt kunna bedöma risken för att antibiotikaresistens sprids med livsmedel i internationell handel. Den antas 2011.
Vägledningar
Livsmedelsverket har utarbetat eller reviderat tio vägledningar under 2010. Vägledningen om offentlig kontroll innebär bland annat utförli-gare beskrivning av kontrollmetoder, riktlinjer för kontrollplaner och den årliga rapporteringen av kontrollen. Andra vägledningar som har tagits fram under året är om mjölk, honung, primärproduktion, Nyck-elhålet, kontroll i butik, dricksvatten, export respektive riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen.
Kommissionens vägledande dokument till en förordning om bland annat livsmedelsäkerhet (178/2002) har reviderats. Ett helt nytt avsnitt har tillkommit med exempel på när livsmedel ska bedömas som inte säkra. Texten om spårbarhet har ändrats så att det tydligare framgår att intern spårbarhet inom företaget inte är något krav. Dessutom har texten om tillbakadraganden av icke säkra livsmedel förtydligats.
Vägledande dokument till förordningarna om offentlig kontroll 852/ 2004 och 853/2004 har reviderats. Där klargörs bland annat att ren betraktas som hägnat vilt.
Branschriktlinjer
Nationella branschriktlinjer är branschens egna beskrivningar av hur företagen kan uppfylla livsmedelslagstiftningens krav, men är frivilli-ga att följa. Branschriktlinjer kan bedömas av Livsmedelsverket och publiceras på verkets webbplats. Under året har verket publicerat fyra nya riktlinjer, nämligen Säker honung, biodlarnas riktlinjer för hante-ring av honung, och branschriktlinjer för vendingbranschen (livsmedels-automater). Vidare en om hygienisk produktion av mjölkprodukter och
en om riktlinjer för att undvika fusariumtoxiner i spannmål. Bransch-riktlinjerna om säker mat i din butik har reviderats. Totalt är ett tjugo-tal nationella branschriktlinjer publicerade på Livsmedelsverkets webb-plats.
Livsmedelsverkets kontroll
Anläggningar under Livsmedelsverkets kontroll
Livsmedelsverket har följt upp kontrollrapporterna från inspektion/re-vision av de anläggningar som har verket som kontrollmyndighet un-der perioden april till december 2010. I 568 kontrollrapporter har re-sultat från 1930 kontrollområden rapporterats, varav 69 procent var utan avvikelser och 31 procent med avvikelser. Den främsta anled-ningen till att avvikelse rapporterats var att företagets rutiner och ut-formning av lokalerna inte varit ändamålsenliga (63 procent), att ruti-ner inte följdes (21 procent) och att rutiruti-ner saknades (16 procent). Kontroll-områden där många brister iakttagits var lokaler och utrustning, ren-göring, information och HACCP.
Köttanläggningar
Under 2010 fokuserade Livsmedelsverket på att utveckla sin kontroll-verksamhet till att bli mer likvärdig, ändamålsenlig och effektiv. I denna strävan har verktyg för att beräkna kontrolltid tagits fram. Vidare har Livsmedelsverket fokuserat på att utveckla kompetensen hos den egna kontrollpersonalen inom områdena köttbedömning, grundläggande re-visionsteknik och revision av företags kritiska kontrollpunkter i pro-duktionen (HACCP). Utbildningsinsatser har genomförts inom dessa områden. Ett viktigt sätt att öka kompetensen och skapa en god grund för utveckling och standardisering av offentlig kontroll är att arbeta med gemensamma kontrollprojekt.
Resultat från ett gemensamt kontrollprojekt med Jordbruksverket inom området djurskydd sammanställdes och visar generellt ett gott djurskyddsläge vid svenska slakterier. Överbeläggningen i stallar f ö r nötkreatur och får, liksom hård drivning av grisar och får, förekommer dock i liten omfattning. Bedövningsresultaten har varit goda för samt-liga djurslag. God bedövningskvalitet är mycket viktig för att säkerstäl-la att djur inte lider när ssäkerstäl-lakten påbörjas. Resultaten visar att insatser krävs vid flera företag som slaktar nötkreatur, för att minska förekoms-ten av hård drivning. Projektet har ökat kunskaperna om djurs välbefin-nande vid slakterier.
Ett kontrollprojekt med syfte att kontrollera att företagen rensar bort de sjukliga förändringar på slaktkroppen som Livsmedelsverkets personal markerat för rensning genomfördes på 22 slakterier. Inga av-vikelser noterades på 14 av anläggningar. En klar majoritet av avvikel-serna (74 procent) gällde otillräcklig rensning av brösthinnor med pleurit (brösthinneinflammation).
Produktiviteten inom köttkontrollen för hela perioden 2008–2010 är negativ, men beror på stora satsningar på kompetensutveckling och utbildning av tillsynstekniker under 2008 och 2009. Under 2010 mins-kade dessa satsningar, vilket också produktivitetsutvecklingen visar.
Om kostnaderna för kompetensförsörjning exkluderas skulle kött-kontrollen ha en positiv produktivitetsutveckling med drygt en procent under denna period. Detta trots att det inom slakterinäringen pågår en strukturförändring som innebär en ökning av slakten vid flera små och medelstora slakterier och en ökning av antalet små och medelstora slakterier och vilthanteringsanläggningar. Vid utgången av 2010 hade Livsmedelsverket kontrollansvar för drygt 100 fler köttanläggningar än vid utgången av 2008 och 40 fler än 2009. Detta innebär att kostna-den per kontrolltimme ökar, eftersom restid och tid för inställelse ökar.
Övriga livsmedelsanläggningar
Under året hade Livsmedelsverkets kontroll av övriga anläggningar (bland annat mejerier, äggpackerier, större rikstäckande livsmedelsin-dustrier och fiskanläggningar) olika teman inom ramen för den plane-rade kontrollen. Dessa teman har varit märkning på modersmjölks-ersättningar och kosttillskott, rutiner för hantering av animaliska bipro-dukter och Listeria monocytogenes.
Förutom EU-förordningarna och de övergripande märkningsföreskrif-terna finns det speciallagstiftning för modersmjölksersättning och kost-tillskott. Livsmedelsverket har under året granskat märkningsuppgifter i denna produktgrupp. Brister har bland annat hittats i hur hälsopåstå-enden används för vissa av produkterna och ingrediensförteckningens läsbarhet.
På anläggningar som hanterar mjölk, fisk och ägg har kartlagts hur väl företagen uppfyller kraven vid hantering och förvaring av animalis-ka biprodukter. Livsmedelsverket har noterat brister, framför allt vad gäller dokumentation som ska medfölja vid transport.
Som en del av Riksprojekt 2010 om Listeria monocytogenes har ut-ökad provtagning skett vid några av Livsmedelsverkets kontrollobjekt. Dessutom har en fördjupad kontroll av företagets egna rutiner i kon-trollen av listeria genomförts. Det har visat sig vara problem med bakte-rien i kallrökt och gravad fisk. För att minska problemet arbetar fisk-branschen redan med att revidera sin branschriktlinje när det gäller märkning med bäst före-dag. Hållbarhetstiden rekommenderas till högst 21 dagar. Livsmedelsverket har deltagit i möte med Svensk dagligva-ruhandel och fiskbranschen för att informera om hur viktig denna åt-gärd är. Hela projektet rapporteras 2011.
Under året har beslut fattats om två förelägganden. Det ena gäller brister i viktklassificering av ägg. Det andra gällde en anläggning som hade allvarliga brister i grundläggande utbildning av personal i livsme-delshygien och rutiner för att skilja hantering av livsmedel och foder på ett hygieniskt tillfredsställande sätt.
Köttkontroll; kostnad per kilo besiktigat slaktkött (öre), fast-prisberäknat med basår 2010
40 30 20 10 0 -2008 2009 2010 Köttkontroll, besiktningsverksamhet 2008 2009 2010 Kostnader, löpande pris (öre/kg besiktigat slaktkött) 26,43 28,88 27,39 Livsmedelsverkets prisindex 0,9428 0,9889 1,000 Kostnader, fastprisberäknade (öre/kg besiktigat kött) 28,03 29,20 27,39 Produktivitetsutveckling (%, basår 2008) 0,0 -4,0 2,4
Gränskontroll
Antalet kontroller ökade kraftigt 2010. Hos de avvisade sändningarna av animaliskt ursprung var framför allt brister i dokumentation eller identitetsmärkning orsak till avvisning. Merparten av de sändningar som avvisades av icke animaliska livsmedel avvisades på grund av fynd av aflatoxin eller bekämpningsmedelsrester.
Livsmedelsverket anordnade också, med anledning av de nya reg-lerna om importkontroll av vegetabilier, ett nordiskt seminarium för att diskutera tillämpningen av de nya reglerna.
Gränskontrollen är helt avgiftsfinansierad. Eftersom avgifterna för gränskontrollen inte har höjts sedan förstatligandet 2001 tog verket un-der hösten 2010 fram ett förslag till nya avgiftsföreskrifter. Dessa trä-der i kraft den 1 januari 2011.
Antalet analyser ökade 2010, eftersom kontrollen av icke animali-ska livsmedel har förstärkts och importen har ökat. Kostnaderna för kontrollen har inte ökat i samma omfattning, vilket har lett till en positiv produktivitetsutveckling.
Nationella provtagningsprogram
Rester av bekämpningsmedel i vegetabiliska livsmedel
Provtagningen har i stort sett följt planen. Villkor för saluhållande har utfärdats för 32 partier representerande tio olika varor. I den uppföljande kontrollen stoppades två partier om sammanlagt 1,9 ton. I fyra fall har Livsmedelsverket rapporterat till berörd kommun och länsstyrelse om misstänkt otillåten användning av bekämpningsmedel. Sex RASFF-notifieringar har gjorts, där funna halter bedömdes kunna utgöra hälso-fara. Den 25 januari 2010 infördes strängare offentlig bekämpnings-medelskontroll av vissa vegetabilier. Kontrollen innebär att ett antal produkter från vissa utpekade länder kontrolleras vid EU-gränsen. Inom ramen för denna kontroll avvisades tio partier.
Rester av främmande ämnen i animaliska livsmedel
Provtagningen har följt planen. Förhöjda halter konstaterades i fyra av 45 prov för ochratoxin i svinnjure (gränsvärde saknas). Överskridan-dena är ett fall av koccidiostatika i kyckling, ett av kloramfenikol i svin, ett av fenylbutazon i häst och ett fall av överskridande av PCB:er i ägg. I fallen med kloramfenikol och fenylbutazon rör det sig om för-bjudna medel och dessa fall har åtalsanmälts.
1 500 1 000 500 0
-Gränskontroll; kostnad per kon-troll (kr), fastprisberäknat med basår 2010
2008 2009 2010
Gränskontroll av livsmedel
2008 2009 2010 Antal kontroller 5 197 5 274 6 112 Kostnader, löpande pris (tkr) 6 751 7 107 7 710 Livsmedlesverkets prisindex 0,9428 0,9889 1,0000 Kostnader, fastprisberäknade (tkr) 7 161 7 186 7 710 Kostnad per kontroll (kr) 1 380 1 360 1 260 Produktionsutveckling (%, basår 2008) 0,0 1,1 9,2
Ledning och samordning av lokala och regionala kontrollmyndigheter
Livsteck.net
Livsteck.net är verkets webbplats för den kommunala och regionala kontrollen. Antalet aktiva, registrerade användare uppgick under året till 1 194 och antalet besök på livsteck.net var 8 140. Arbetet har under året mest inneburit löpande uppgifter med nyheter, RASFF och viss uppdatering av material. ”Frågelådan” har uppdaterats med nytt ma-terial och verket har också prioriterat ”mötesplatsen”, där olika pro-jekt har sina egna digitala arenor och diskussionen på olika ämnesom-råden kan ske mellan inspektörer med verket som moderator.
Rådgivning via telefon och e-post
Verket ger särskilt stöd till kommunala och regionala kontrollmyndighe-ter via e-post och telefon. Stödinsatserna har ökat jämfört med
föregåen-Nationella provtagningsprogram, stickprov och överskridanden/pos. prov
2008 2009 2010 Kostnad (tkr) 35 312 40 810 40 843
Rester av bekämpningsmedel i vegetabilier
Antal prov 1 536 1 606 1 626 Antal överskridanden 8 0 9 3 128
Läkemedelsrester och andra främmande ämnen i animalier
Antal prov 5 406 5 641 5 466 Antal överskridanden 3 4 4
Främmande ämnen i vegetabilier1
Antal prov 127 8 2 7 8 Antal överskridanden 3 4 4
Salmonella
Antal prov 27 870 29 755 30 383 Antal positiva prov 1 9 1 4 1 8
Dioxin
Antal prov2 6 9 8 0 8 1
Antal överskridanden 1 3 1
PAH i rökta livsmedel
Antal prov 3 0 3 9 3 1 Antal överskridanden 0 2 2
Toxin i musslor
Antal prov 1 327 1 359 1 240 Antal överskridanden3 5 2 6 4 8 7
1 t.ex. aflatoxin, mykotoxin, nitrat, bly, och kadmium. Under 2008 togs ett antal prover för analys av kadmium,
för att ge underlag till verkets regelarbete, eftersom gränsvärde saknades.
2 varav 12 prov från 2010 ännu inte analyserats
3 Det finns ingen enkel förklaring till ökningen av antalet överskridanden. Många faktorer samverkar.
Stöd till lokal och regional livsmedelskontroll
2008 2009 2010 Livsteck.net, besök/dag 205 212 239 Frågor via telefon och e-post 1 924 1 790 2 076 Länsmöten 2 1 3 9 3 6 Revision av lokal och regional kontroll 0 1 8 Normerande kontroller 2 6 2 9 3 3 - varav dricksvatten 2 0 2 0 2 0 RASSF-ärenden 7 5 120 120
den år. Totalt togs 2 076 frågor från inspektörer emot under året jäm-fört med 1 790 under 2009. De flesta frågorna handlar om kontroll, märkning och begreppet ”livsmedelsföretagare”.
Länsmöten
Livsmedelsverket deltog i 36 länsmöten under året. Samtliga län hade möte någon gång under året med representanter från Livsmedelsver-ket. Verket har på länsmötena bland annat fört ut information om nya vägledningar, den nya rapporteringsproceduren, RASFF, nationell sam-ordning om dricksvatten och GMO.
Livsmedelsverkets revision av regional och lokal kontroll
Livsmedelsverkets revisioner av länsstyrelser och av den kommunala kontrollen av animalieanläggningar ingår som delar i verkets revision av kontrollmyndigheter i livsmedelskedjan enligt kontrollförordningen (EG) nr 882/2004. Revisionerna utfördes enligt kommissionsvägledning 2006/677/EG och relevanta delar av Livsmedelsverkets vägledningar och instruktioner.
Årets åtta revisioner visar att bara två granskade länsstyrelser har genomfört revision av kommunal verksamhet med tillräcklig frekvens under hela perioden 2007–2010. Sex av åtta reviderade länsstyrelser bedömdes ha tillräckliga resurser för att genomföra revision av samt-liga lokala myndigheter inom en femårsperiod. Vansamt-liga avvikelser och iakttagelser i övrigt har varit:
• avsaknad av revisionsplan som säkerställer att samtliga lokala myn-digheter revideras under en femårsperiod,
• avsaknad av systematisk och dokumenterad kompetensförsörjning baserad på behovsinventering och
• avsaknad av, eller ofullständiga, dokumenterade rutiner för att ge-nomföra revisionsprocessen.
Under året genomfördes 13 normerande kontroller inom områdena köttprodukter, mjölk och fisk. Kontrollen i de reviderade kommunerna uppfyllde huvudsakligen målen i kontrollförordningen. Brister fanns främst inom områdena:
• resurser för offentlig kontroll
• myndighetens kompetensförsörjning inom sakområdet
• verksamhetsplan som säkerställer regelbuden kontroll med tillräck-lig frekvens
• kontroll av HACCP och mikrobiologiska kriterier
RASFF
Under året har Livsmedelsverket notifierat kommissionen vid ett 60-tal tillfällen om hälsofarliga varor i Sverige. Verket har under året hand-lagt 120 ärenden, vilket är lika många som 2009. De största grupperna av ärenden som hanteras handlar om fynd av salmonella i kött, otillå-ten GMO i risprodukter från Kina, pesticider i frukt och grönt och om material i kontakt med livsmedel. De senare har ökat kraftigt i antal och utgör nu runt 20 procent av Sveriges ärenden mot tidigare års 3–6 procent. Antalet notifieringar där bristen kopplas till märkningen av en produkt (exempelvis allergener eller innehållet i kosttillskott) har
RASSF
Rapid Alert System for Food and Feed. EU har ett system för varning om hälsovådliga livs-medel. Systemet är ett särskilt förfarande, s.k. notifiering, för kontrollmyndigheterna för att informera varandra om hälso-farliga livsmedel på marknaden. Informationen sprids via euro-peiska kommissionen till ett nätverk av kontrollmyndigheter.
Normerande kontroll
Normerande kontroller är inspektioner av anläggningar som står under kommunal tillsyn. De genomförs av Livs-medelsverket och berörd kommun tillsammans och syftet är att följa upp hur den kom-munala kontrollen bedrivs, att stödja lokala kontrollmyndig-heter och därigenom göra kontrollen mer likvärdig.också ökat. Negativt är att kommunerna inte notifierar fynd av livs-medelsburen fara i någon större utsträckning och att de i många fall har svårt att hantera inkomna ärenden, främst sådana som rör lämp-liga åtgärder och kontroll av spårbarhet.
Kompetensförsörjningsprojektet
Arbetet med att utveckla en strategi för kompetensförsörjningen inom livsmedelskontrollen intensifierades under året. Projektet har resulterat i en rapport med underlag och förslag till hur Livsmedelsverket ska ut-veckla kompetensen i kontrollen med avseende på kommunikativ kom-petens. Förslaget innebär i korthet att Livsmedelsverket, inom ramen för sitt uppdrag att leda och samordna kontrollen, utvecklar ett nytt verktyg för kontrollen – det professionella samtalet. Vidare har en för-teckning över strategiska hinder tagits fram. Det rör sig bland annat om att tydligare identifiera olika begrepp som flexibilitet, ändamåls-enlig kontroll och att klargöra vad myndighetsrollen ställer för sär-skilda krav på livsmedelskontrollen. Därutöver har ett nytt verktyg, Kontrollhandbok för butik, i stort sett färdigställts. Den har utvecklats i dialog med övriga kontrollmyndigheter och livsmedelsbranschen.
En kurs riktad till regionala och lokala chefer har hållits i planering av livsmedelskontrollen. Kursen har inneburit att frågan om kompe-tens och kompekompe-tensförsörjning har aktualiserats.
Nätverket Livssamverkan i Sverige
På initiativ av kommunerna har ett samverkansprojekt, Livssamverkan i Sverige, inletts inom livsmedelskontrollen mellan ett antal kommu-ner, Livsmedelsverket och Sveriges kommuner och landsting. Samver-kan kommer att handla om lednings- och strategifrågor. Målet med samarbetet är att livsmedelskontrollen ska fungera lika bra och likvär-digt i hela landet. Underlag som olika kommuner tar fram, och som skulle kunna vara gemensamt för flera kommuner, görs tillgängligt för att underlätta arbetet i respektive kommun.
Primärproduktion
Livsmedelskontrollen i primärproduktionen har utvecklats under året och regelbundna möten om strategier för och genomförande av kon-trollen har hållits med länsstyrelserna. En grundläggande tvådagars-utbildning för länsstyrelserna om kontroll av foder och livsmedel i primärproduktionen har genomförts. Även en fortsättningskurs om kon-troll av livsmedel respektive om foder i praktiken med fokus på fall-studier och praktikfall har genomförts vid två tillfällen. Målgrupper för båda kurserna var länsveterinärer, handläggare och kontrollpersonal vid länsstyrelserna. Vidare har en grundkurs för tvärvillkorsrådgivare genomförts. Samtliga kurser genomfördes i samarbete med Jordbruks-verket. Totalt deltog cirka 50 personer i de olika kurserna.
Dricksvattenkontroll
Sedan den 1 januari 2010 har Livsmedelsverket ansvar för nationell samordning av dricksvattenfrågor, i synnerhet med avseende på klimat-förändringar och krisberedskapsplanering. En utförligare redovisning av detta arbete finns på sidan 52.
Under 2010 genomförde Livsmedelsverket normerande kontroll i 20 kommuner med avseende på dricksvatten och på en kommun avse-ende naturligt mineralvatten. Resultatet visar att det finns brister i den planerade och systematiska kontrollen inom dricksvattenområdet och inom området naturligt mineralvatten.
För att höja kompetensen hos inspektörer med ansvar för dricks-vattenkontroll har Livsmedelsverket informerat om regler och kontroll av dricksvatten vid möten i fyra län med totalt cirka 60 kommunala inspektörer. En grundläggande utbildning om dricksvattenföreskrifterna och kontroll av vattenverk genomfördes i mars för 50 kommunala in-spektörer. I samarbete med Sveriges kommuner och landsting genom-förde Livsmedelsverket en utbildning om offentlig kontroll och kontroll-metodik av dricksvattenanläggningar. Totalt deltog cirka 50 kommu-nala inspektörer. I samarbete med Svenskt vatten AB medverkade Livs-medelsverket vid en tvådagarsutbildning, ”Utbildning i dricksvattenhy-gien”, som riktade sig till personal som arbetar vid dricksvattenanlägg-ningar.
Under maj månad arrangerade Livsmedelsverket ett tvådagarsmöte med ett trettiotal experter på regler och kontroll av dricksvatten i nät-verket Endware (European Network of Drinking Water Regulators). Se även sidan 52.
Krisberedskap
Krisportalen: Livsmedelsverket har sedan 2009 arbetat med att utveckla Krisportalen på livsteck.net som är en samordnande informationska-nal för smittskydd och krishantering vid händelser inom livsmedelsom-rådet. Här finns också information om kontaktuppgifter till Livsme-delsverket. Under 2010 låg fokus på att skapa struktur och färdigställa utkast till material och underlag. Vidare inrättades en ”utbrottstele-fon”, som är bemannad under vardagar klockan 8–16 i syfte att ge stöd till lokala och regionala myndigheter vid livsmedelsrelaterade ut-brott.
Livsmedelsområdet: Inom livsmedelsområdet har Livsmedelsverket haft tre möten om säkerhetsfrågor för den tvärsektoriella samverkansgruppen för säkerhet och beredskap. För att utveckla förmågan att hantera ra-diakhändelser inom livsmedelskedjan utarbetades 2010 ett förslag till plan för snabb information till livsmedelsföretag vid en radiakolycka i samverkan med Jordbruksverket. För att öka säkerheten och krisbered-skapsförmågan hos livsmedelsföretag har en övningshandbok utarbe-tats och ytterligare arbetshäften till Säkerhetshandboken kommer att kunna tillhandahållas branschen. Andra insatser på livsmedelsområdet är tre regionala övningar för att öka krishanteringsförmågan regionalt och lokalt. Varje övning genomfördes som en samverkansövning om smitta i livsmedel och varje övning har inbegripit livsmedelsföretag och kontrollmyndigheter med flera aktörer inom två län.
Mikrobiologisk diagnostik i livsmedel: Sedan några år har Livsme-delsverket identifierat brister vad gäller mikrobiologiska analyser av livsmedel i samband med sjukdomsutbrott. Med hjälp av medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har Livsmedelsverket
förbättrat och utökat sin mikrobiologiska diagnostik i livsmedel. Un-der året har verket utfört analyser i samband med 25 livsmedelsburna utbrott. Analyserna gjordes i samarbete med den aktuella kommunen och ibland Smittskyddsinstitutet. I de flesta utbrotten misstänktes noro-virus (som orsakar vinterkräksjuka) i hallon och vid analyserna använ-des en ny metod som Livsmedelsverket har utvecklat. Målet med analy-serna är att snabbt kunna identifiera smittkällan så att inte fler smittas, men också att utreda hur livsmedlet blev smittat.
Dricksvattenområdet: För att öka krisberedskapsförmågan på dricks-vattenområdet gjorde Livsmedelsverket under året ett stort antal insat-ser. Fyra fördjupande tredagarsutbildningar arrangerades om krishan-tering vid vattenburen smitta respektive för olyckor vid vattentäkter. Tvåhundra deltagare från nästan hälften av landets kommuner deltog. Vidare övade 36 kommuner med skräddarsydda dricksvattenscenarier. På regional nivå genomförde Livsmedelsverket inspirationsdagar för krisberedskap och risk- och sårbarhetsanalys och en kommun- och läns-överskridande övning runt en gemensam vattentäkt.
Livsmedelsverket besökte under året, tillsammans med respektive kommunal kontrollmyndighet, 65 kommunala VA-producenter och till-handahållare av dricksvatten för att diskutera redan vidtagna och plane-rade åtgärder för att säkra vattenverk och distributionsanläggningar för dricksvatten vad gäller sabotage och annan skadegörelse.
Vaka, Nationell vattenkatastrofgrupp, har under året genomfört en stor nödvattenförsörjningsövning tillsammans med Göteborg Vatten och som resultat av övningen tagit fram en strategisk och operativ check-lista för nödvattenförsörjning. Vaka har under året stöttat 19 kommu-ner i kris. Orsaken var i flera fall stora och allvarliga läckor, översväm-ning av vattenverk och två stora vattenburna smittor. Livsmedelsver-ket har utökat förråden av nödvattenförsörjningsutrustning med ytter-ligare två depåer. Totalt fanns vid årets slut 27 förråd, som gör det möjligt att försörja minst 350 000 personer med nödbehovet av dricksvat-ten (tre liter/person/dag). Utrustning har varit på plats hos nödställda kommuner vid fem dricksvattenkriser under året. Under året har också utbildning i att använda nödvattenutrustning genomförts vid två tillfäl-len för ett nittiotal tekniker från kommuner inom främst Norrvattens och Stockholm Vattens distributionsområden. Arbete pågår också, i samverkan med Stockholm Vatten, för att se över vilken annan utrust-ning och andra nödlösutrust-ningar som står till buds för nödvattenförsörjutrust-ning. Tre kommuner har haft allvarliga kriser i dricksvattenförsörjningen på grund av den kalla vintern, Göteborg, Öckerö och Karlstad. Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap fick i början av 2010 ett re-geringsuppdrag att analysera och utvärdera krisberedskapen under vin-tern 2010. Livsmedelsverket bidrog i den rapporten med uppgifter om den kalla vinterns konsekvenser för dricksvattenförsörjningen.
Östersund drabbades i november av ett vattenburet utbrott orsakat av Cryptosporidium och fick stöd av Vaka på plats under 1,5 vecka, telefonsupport och hjälp med utrustning för nödvattenförsörjning.
För att skapa möjlighet till samarbete över nationsgränserna ge-nomfördes ett möte med norska myndigheter och organisationer.
EU:s stora översyn av kontrollen i den svenska livsmedelskedjan
Sveriges offentliga kontroll i livsmedelskedjan har under hela 2010 reviderats av EU-kommissionens livsmedels- och veterinärbyrå (FVO). Revisionen omfattade dels hur det övergripande systemet fungerar, dels tio olika kontrollområden. Processen kallas General Audit och det är första gången en så omfattande revision har gjorts i Sverige. Syftet är att se hur den offentliga kontrollen uppfyller kraven i EU:s lagstiftning och att kontrollen sker i enlighet med Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. Översynen avslutas under 2011.Livsmedelsverkets kostnader för General Audit uppgick under 2010 till 3,1 miljoner kronor.
Översynen omfattar kontrollen i hela livsmedelskedjan, det vill säga livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Den omfattar både det arbete som utförs vid centrala myndigheter, främst Livsme-delsverket och Jordbruksverket, och hur kommuner och länsstyrelser sköter sin del av kontrollen. Livsmedelsverket har samordnat revisio-nerna, utom i de fall där Jordbruksverket är ensam ansvarig myndig-het. Varje revision omfattar ett kontrollområde och utmynnar i en rap-port med rekommendationer.
FVO fann brister i fråga om samordning, utbildning, genomförande av kontrollen, uppföljning, omfattningen av revision av kontrollen, liksom i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. FVO har även uppmärksammat att den legala grunden är otydlig för Livsmedels-verkets och länsstyrelsernas behörighet att utföra revisioner av andra kontrollmyndigheter. FVO anser, trots bristerna, att förbättringar har åstadkommits inom livsmedelskontrollen. FVO har accepterat Sveri-ges förslag till åtgärder för importkontroll respektive livsmedelshygien när det gäller icke animaliska livsmedel.
FVO konstaterade att kontrollpersonalen inte har tillräcklig kom-petens för kontroll av bland annat spårbarhet, HACCP, märkning, prov-tagning och dokumentation. Livsmedelsverket har därefter presenterat ett antal förslag till förbättring av kompetensförsörjningen i den offent-liga kontrollen (se sidan 17). Livsmedelsverket har under året utbildat sin gränskontrollpersonal med anledning av FVO:s rekommendationer och informerat länsstyrelserna om hur de bör följa upp överskridanden av läkemedelsrester i livsmedel.
Ett flertal brister i hur kontrollen genomförs noterades och FVO an-såg att detta kan leda till att den inte är likvärdig. För att åtgärda detta arbetar Livsmedelsverket med att utveckla kontrollhandböcker och upp-datera vägledningar.
FVO ansåg inte att tillräckligt regelbunden riskbaserad kontroll ut-förs inom vissa områden. Med anledning av detta har verkets vägled-ning om riskklassificering av livsmedelsanläggvägled-ningar och beräkvägled-ning av kontrolltid uppdaterats. Även Livsmedelsverkets och Jordbruksver-kets gemensamma vägledning om riskklassificering av livsmedels- och foderföretag i primärproduktionen har uppdaterats.
Man konstaterade också att det brister i hur åtgärder som har vidta-gits mot företag följs upp. Livsmedelsverkets egen uppföljning kommer att förbättras med hjälp av ett nytt IT-stöd och verket kommer även att följa upp de lokala myndigheternas åtgärder med anledning av kritiken.
Kritik riktades även mot att revision av kontrollmyndigheterna en-bart görs inom kontrollen av animaliska livsmedel. Livsmedelsverket har därför infört revision av kontrollen av vissa icke animaliska livsme-del i sina revisionsplaner.
FVO var också kritisk till att information saknades i Sveriges fler-åriga kontrollplan för livsmedelskedjan och att det därför inte var möjligt att revidera mot hela planen. En större omarbetning av planen plane-ras 2011.
Medverkan i Efsa:s arbete
Livsmedelsverkets arbete i Efsa:s paneler och arbetsgrupper har gene-rerat 32 yttranden inom områdena GMO, växtskyddsmedel, tillsatser i foder, aromämnen och material i kontakt med livsmedel. En av Livs-medelsverkets medarbetare leder Efsa:s arbete med att ta fram ett nytt gemensamt EU-system för klassificering av livsmedel. Systemet är av-sett för att rapportera både livsmedelskonsumtion och halter av kemis-ka ämnen och mikrobiologiskemis-ka organismer.
Riskvärderingar
För arbetet med att uppdatera Livsmedelsverkets råd för spädbarn och småbarn har riskvärderingsunderlag för följande ämnen och livsmedel tagits fram: aflatoxiner, ämnen som bildas i samband med upphett-ning, tillsatser, sötningsmedel, nya livsmedel, GMO, potatis, oxalsyra i rabarber, lakrits, lektiner, nitrat och nitrit, vitaminer och mineraler, koffein, kryddor, vatten, cyanogena ämnen, material i kontakt med livsmedel, pesticider i frukt och grönt och spannmål, arsenik i ris, mangan i modersmjölksersättning, livsmedelsallergier och probiotika.
Mykotoxiner
Det finns tydliga kopplingar mellan klimatförändringar och utveck-lingen av mykotoxinbildande mögelsvampar i grödor, främst spann-mål. Livsmedelsverket har tillsammans med Statens veterinärmedicin-ska anstalt, Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges lantbruksuniversitet byggt upp en samverkansfunktion med målet att uppnå en väl fungerande nationell plan och samverkan för att förhind-ra utbrott av mykotoxikoser hos människor och djur från 2011 och framåt. 2010 kartlades förekomsten av mykotoxiner och mykotoxin-bildande mögelsvampar i spannmål och utvecklades nya metoder för analys av mögel och mykotoxiner. Metoderna ska vara ändamålsenli-ga och snabba vid en krissituation. Vidare fortsatte Livsmedelsverket arbetet med att identifiera och validera prognosmodeller byggda på väderförhållanden för mögel och mykotoxiner i spannmål.
Riksprojekt 2009
Rapporten från Riksprojektet 2009 ”Salmonella, Campylobacter och E. coli i färska kryddor och bladgrönsaker från Sydostasien” publice-rades under våren 2010. E. coli påvisades i 33 procent och salmonella i fyra procent av de knappt 500 proverna av importerade bladgrön-saker från Sydostasien. Detta är lägre förekomst av salmonella än i tidigare undersökningar gjorda i Norge. En tänkbar förklaring är att
myndigheterna i Thailand, varifrån 90 procent av proverna kom, har infört hårdare krav på salmonellakontroll av partier avsedda för ex-port till bland annat Sverige och Norge. Vilken betydelse förekomsten av salmonella i färska kryddor och bladgrönsaker har för smittsprid-ningen i Sverige är svårt att bedöma. De varianter av salmonella som man fann i studien, och som rapporteras ha orsakat sjukdomsfall hos människor under 2009, förekommer även i andra typer av livsmedel. Vegetabiliska livsmedel från Asien behöver alltså inte vara smittkällan i dessa fall. Förekomsten är dock så pass hög att Livsmedelsverket re-kommenderar importföretag att ha med salmonella som en fara i sin egenkontroll. Campylobacter kunde bara påvisas i ett av proven och liksom tidigare bedöms vegetabilier vara en mycket begränsad smitt-källa för campylobakterios.
Utveckling av analysmetoder
Med simultan multielementteknik är det möjligt att med hög precision bestämma extremt låga koncentrationer av grundämnen. Den är dess-utom utmärkt för att skanna stora material för att upptäcka ovanlighe-ter eller för att användas vid homogenitetstesovanlighe-ter. En sådan metod för analys av arsenik, bly och kadmium i livsmedel har ackrediterats.
Två nya metoder för analys av allergenerna äggviteprotein och se-nap i livsmedel har ackrediterats.
Med hjälp av ny analysutrustning har en bred och enkel analysme-tod utvecklats för att användas i krissituationer när okända och poten-tiellt giftiga ämnen snabbt behöver identifieras.
En kemisk analysmetod har utvecklats som ersätter en tidigare bio-logisk metod för att bestämma vissa algtoxiner i musslor. Metoden är nu ackrediterad.
Som stöd till kontrollprogrammet för bekämpningsmedel har de multimetoder som används vid kontroll av frukt, grönsaker och spann-mål effektiviserats och analystiden förkortats. Nya metoder för analys av bekämpningsmedel i animaliska livsmedel inklusive honung har ut-vecklats. För samtliga livsmedel har antalet analyserbara bekämpnings-medel utökats, i vissa fall med 100 nya ämnen.
Fem metoder för detektion av otillåtna GMO-sorter av majs, pota-tis och ris har satts upp och validerats. I samarbete med EU:s referensla-boratorium för genmodifierade livsmedel och foder har Livsmedelsver-ket deltagit i en valideringsstudie av en detektionsmetod för en gen-modifierad bakterie.
Behovet av analysmetoder för dricksvatten har inventerats i samar-bete med branschorganisationen Svenskt vatten, Chalmers tekniska hög-skola och Lunds universitet. Livsmedelsverket har kartlagt och utveck-lat analyser för klimatreutveck-laterade smittor och gifter.
Den analysmetod för akrylamid som har utvecklats på Livsmedels-verket har föreslagits som CEN-metod. En utvidgad variant av meto-den för kaffe har utvecklats i samarbete mellan EU:s Joint Research Center och Livsmedelsverket och har avprövats av nio olika laborato-rier med godkänt resultat.
Vill du äta hälsosamt?
Välj i första hand fullkorn när du äter
bröd, flingor, gryn, pasta och ris!
Livsmedelshanteringen är redlig
Bedömning av måluppfyllelse
Livsmedelsverket bedömer att målet ”livsmedelshanteringen är redlig” inte har uppnåtts. Lagstiftningen inom området är mycket svåröverskådlig och komplicerad och skapar osäkerhet hos såväl konsumenter som företag. Den vägledning om användningen av närings- och hälsopåståenden på livsmedel som togs fram 2009 underlättar dock företagens tillämpning av reglerna. Livsmedelsverket bedömer att kontrollen av tillsatser är eftersatt i Sverige.
Verksamhetsbeskrivning
Det är viktigt att man som konsument vet vilket livsmedel man köper. Livsmedelsverkets arbete med redlig hantering syftar till att varje livs-medel ska vara vad det utges för att vara, så att konsumenten inte blir vilseledd eller lurad. Det kan gälla näringsinnehåll, sammansättning, produktinnehåll, vikt och volym, ursprung, produktionssätt (till exem-pel genmodifierade eller ekologiska livsmedel) eller hur livsmedlet ex-poneras i butiken. EU har gemensam lagstiftning för hur livsmedel ska märkas och Livsmedelsverket deltar i rådets arbetsgrupper, liksom i kommissionens arbetsgrupper och kommittéer. Utifrån lagstiftningen har Livsmedelsverket utvecklat vägledningar till kontrollmyndigheter och information till företag. Genom olika kartläggande undersökningar tar verket reda på om det finns brister i redligheten och resultaten an-vänds som underlag för riktad, offentlig kontroll.
Det har inte varit möjligt att skilja ut kostnader för enskilda presta-tioner. Orsaken är att många insatser inverkar på flera mål och att arbetet bedrivs med ett helhetsperspektiv.
Redlig hantering; kostnader (tkr)
50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 -2008 2009 2010
Livsmedelshanteringen är redlig, kostnader och intäkter (tkr)
2008 2009 2010 Intäkter utöver anslag1 26 246 28 686 35 540
Kostnader1 40 121 45 151 47 859
Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 10,0 10,4 11,0 Antal årsarbetskrafter 5 2 5 3 6 2
Indikatorer
Avvikelser i kontrollpunkter för redlighet
Sedan 2007 följs en indikator för redlig hantering av livsmedel. Den utgörs av avvikelser i rapporteringspunkter rörande redlighet från kom-munernas datorbaserade kontroller i detaljhandeln (restauranger och andra storhushåll och butiker). En rapporteringspunkt kan till exempel vara utebliven allergimärkning, att produkterna felaktigt anges som laktos- eller glutenfria eller avse märkning som kan vilseleda konsu-menten. Antalet rapporterade kontroller av olika rapporteringspunkter 2010 varierar mellan 2 400 och 6 400. Andelen avvikelser av det to-tala antalet rapporteringspunkter för redlighet var åtta procent. Mot-svarande andelar varierade under perioden 2007 till 2009 mellan tre och åtta procent. Den flesta avvikelserna rörde brister i dokumentation.
Regelarbete
Generella märkningsregler
Förhandlingar i ministerrådet om förslag till ny informationsförordning har pågått under året. Förslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp se-dan våren 2008. Nytt i förslaget är särskilda regler för skyldigheter när det gäller märkning och annan information, krav på minsta stil-storlek för obligatoriska uppgifter, krav på vad som måste anges vid distansförsäljning, till exempel i kataloger och på Internet, utökad obli-gatorisk ursprungsmärkning av kött från gris, får, get och fjäderfä, ob-ligatorisk näringsvärdesdeklaration för icke färdigförpackade livsmedel och att information om allergener måste kunna lämnas i till exempel den manuella disken och på restaurang. När den nya förordningen kan antas beror på när enighet kan nås med Europaparlamentet.
Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livs-medel har ändrats. Ändringarna har gjorts till följd av ändringar i EU:s så kallade märkningsdirektiv och rör främst hur enzymer, aromer och rökaromer ska anges i ingrediensförteckningen.
Codex Alimentarius olika kommittéer har bland annat antagit en lista över vilka näringsämnen som ska anges i näringsvärdesdeklara-tionen. Dessa är energivärde, protein, tillgängliga kolhydrater, fett, mättat fett och totala sockerarter. Principer och kriterier för läsbarhet av näringsvärdesdeklarationen har antagits. Frågor som rör den globa-la strategin om kost, fysisk aktivitet och hälsa tar stort utrymme, lik-som frågor om ekologisk produktion. Sverige deltar i en arbetsgrupp som ser över vägledningen om ekologisk produktion.
Särskilda märkningsregler
Smärre ändringar i märkningsförordningen för vin beslutades under våren. Ett mer omfattande förslag till ändringar i samma förordning om att införa ett elektroniskt register istället för en bilaga med skyd-dade beteckningar diskuteras för närvarande.
Ändringar i förordningen om vin och vintillverkning har beslutats. Ändringen innehåller tre nya metoder för vinframställning och högre gränser för sulfit i vissa specificerade viner med geografisk beteckning.
