2020-09-26 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1
Aktuella frågor om
olika teman
2020-09-26
Olof Johansson 2020-09-25
Arbetet med reformen av
jordbrukspolitiken (CAP)
Vad har hänt på EU-nivå inom CAP?
• Budgetuppgörelse i Rådet juli 2020 – beslut i oktober efter behandling i EU-parlamentet
• Svensk rabatt på EU-avgiften
• Minskad CAP budget totalt – olika utfall för olika länder
• För Sveriges del ca -500 miljoner kronor/år på EU- budgeten
• Slutlig CAP-budget för Sverige beror på den svenska medfinansieringen – Besked under nästa år
• Miljö- och klimatambition i budgeten – Green deal
2020-09-26 3
2020-09-26
CAP ska bidra till EU:s gröna giv
- Biodiversitetsstrategin ska kopplas till den strategiska planen inom CAP som varje land ska ta fram.
- Medlemsländerna ska sätta tydliga och ambitiösa mål i sina strategiska planer utifrån de mål som finns i EU- strategin för biologisk mångfald.
- Eco-schemes införs, dvs. ”miljöersättningar” som finansieras inom pelare 1.
Strategin för biologisk mångfald och från jord till bordstrategin visar vägen till en ny och bättre balans mellan naturen,
livsmedelssystemen och den biologiska mångfalden.
CAP ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar produktion
Vad händer nationellt för kommande CAP?
• Jord till bord strategi (del av gröna given) – hur kommer den att påverka Sveriges strategiska plan?
• Regeringsuppdrag till SJV om utformning av åtgärder i CAP på gång – Regeringen beslutar om den strategiska plan och
åtgärderna, ska gälla från år 2023
• Åtagandeplanerna i nästa CAP?
• Remiss av regeringens förslag till behovsanalys för CAP – vad tycker länsstyrelsen, NV, SJV …?
• Ny genomförandemodell och nytt kontroll- och sanktionssystem
• Hur ska landsbygdsprogrammet se ut under förlängningsåren 2021-2022? Nya pengar gamla regler (enstaka förändringar)
2020-09-26 5
Budgetbesked CAP
Därutöver har vi fått ytterligare besked om EU-budgeten:
• Sk återhämtningspengar till landsbygdsprogrammet på totalt 1,4 miljarder kronor föreslås fördelas under perioden 2021-2022.
• Därutöver föreslås den nya EU-budgeten för
landsbygdsprogrammet vara framtung till följd av Covid krisen.
• Sammantaget väntas extra pengar till landsbygdsprogrammet på ca 1,8 miljarder kronor under perioden 2021-2022.
Förhandlingar inom regeringskansliet om användningen av pengarna i höst
2020-09-26
BP21
Den nationella medfinansieringen för landsbygdsprogrammet 2021 och 2022. Programmet väntas uppgå till ca 5,2 miljarder kronor respektive år. Ungefär samma nivå som idag.
Samverkan i CAP-arbetet
• Kontaktyta mot länsstyrelserna är den s.k. CAP gruppen
• Förenklingsgrupp med representation från länsstyrelserna
• Samverkansrådet - Länsråd och Landsbygdsdirektörer
• Uppdrag att utveckla digitaliseringen av verksamhetsstöd för CAP (DIGG, Lst)
• Sakråd inplanerat i november
2020-09-26
Åtagandeplaner - Varför har vi gjort en utredning
• Stor arbetsbörda för länsstyrelserna i början av programperioden och hög administrativ kostnad
• Försenade utbetalningar
• Komplext system som är svårt att förstå
• Många av åtagandeplanerna ger inte en specialanpassad skötsel men har ändå höga handläggningskostnader – många marker får ett eller flera generella villkor, alltså ingen specialanpassning
• Stora skillnader mellan olika länsstyrelser som inte beror på naturgivna förutsättningar, t ex villkor som används, fältbesök.
2020-09-26
Jordbruksverkets rekommendation
2020-09-26
Att avveckla åtagandeplaner och ersätta dem med
• Generella särskilda villkor – involvera NV och Lst m fl.
• Förstärkt rådgivning till lantbrukarna för att öka kunskapen om hur markerna ska skötas
Möjligheter till nationell finansiering och hantering av
komplementen behöver utredas som ett alternativ till fortsatt EU-finansiering
Skäl för rekommendationen
• Avvägning mellan förenkling och administrativa kostnader, samt uppfyllelse av miljömålen.
• Stor administrativ förenkling som kan genomföras till en relativt liten initial kostnad/IT-utveckling
• Fortsatt god möjlighet att styra skötseln i marker med särskilda värden
• Mindre risk för otillåten medfinansiering i marker med behov av intensiv skötsel – lättare att gå in med extra medel för specialåtgärder
• Om länsstyrelsen kan ge undantag från skötselvillkoren när de går emot skötselplanen i skyddade områden och Natura 2000 kan även behovet av mer extensiv skötsel hanteras
2020-09-26
GEODATA SKOG
Uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala
kunskapsunderlag med skogliga grunddata
Agenda
• Regeringsuppdraget och vad är skogliga grunddata
• Exempel på användning av skogliga grunddata
• Hur samverkar vi för ökad tillgänglighet och fler nyttor
Regeringsuppdraget
• Regeringen har uppdragit åt Lantmäteriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogsstyrelsen att uppdatera och utveckla skogliga grunddata
• Har en löpnade finansiering på 12 miljoner SEK per år vilket ger en långsiktigt tryggad dataförsörjning
• Upplägg
– Lantmäteriet: Skoglig laserskanning (10 miljoner) – SLU: Skogliga skattningar (1 miljon)
– Skogsstyrelsen: Projektledning, distribution och kommunikation (1 miljon)
• Medfinansiering sker av ett antal skogsbolag med syfte att förkorta tiden för laserskanning
– Sveaskog, SCA, Holmen Skog, Norra Skogsägarna (numera Norrskog), m.fl
Regeringsuppdraget
• Regerings målsättning är att öppna avgiftsfria skogliga grunddata ska uppdateras och utvecklas så att de kommer hela samhället till gagn och bidrar till att möta samhällsutmaningar, exempelvis klimat, miljö, hälsa, digitalisering och bidra till ett inkluderande och hållbart
samhälle.
klimat
skog miljö hälsa digitalisering
Regeringsuppdraget
Förväntningar
– ökade möjligheter för bättre prognoser och planering för skogsskötseln samt effektivare och miljövänligare transporter.
– förutsättningar för innovativa produkter, tjänster och jobbmöjligheter.
– kunskap om markens topografi vilket bidrar till samhällets anpassning till ett förändrat klimat.
– möjligheter till en mer detaljerad kartläggning av grön infrastruktur, minskande körskador på skogsmark, färre skador på hänsynskrävande biotoper, kultur- och fornminnen och vatten samt minskad risk för omfattande skador i känsliga områden orsakade av ras och skred
– bra kunskapsunderlag för effektivt och skonsamt skogsbruk och bidrar till en digital landsbygdsutveckling.
– en förstärkning av landsbygden genom möjligheter till mångbruk och nya inkomstmöjligheter med skogen som bas.
– ökade möjligheter för Skogsstyrelsens och andra myndigheters arbete med tillsyn och uppföljning.
Ett led i geodatastrategin
• Data är öppna
• Data är användbara
• Data är tillgängliga
• Samverkan är väl utvecklad
Vad är skogliga grunddata
Skattning av skogliga variabler
Punktmoln från laserskanning
Referensytor från Riksskogstaxeringen Linjär regression
Bygg modell med hjälp av referensprovytor
Applicera modellen på raster
Skogliga grunddata
Trädhöjd
Gallring
Markfuktighet
Lutning
Foto: Anton Holmstr
Trädhöjd
Nuvarande produkter
Volym Grundyta
Medeldiameter DGV Medelhöjd HGV Biomassa
Trädhöjd
Tillväxt
Ålder
Bonitet
mm
Foto: Anton Holmstr
Trädslag
Framtida produkter
Status
• Följ utfallet av
laserskanningen via Lantmäteriet
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och- geografisk-
information/geodataprodukter/produktlista/las erdata-skog/
• Följ utfallet av
skogliga skattningar via Skogsstyrelsen
https://www.skogsstyrelsen.se/skogligagrunddata
Skogliga skattningar Utfall
Aktuellt: 2020-05-20
Exempel på användning
Generella tjänster för t.ex.
virkesförråd
Kombination av skogliga grunddata (diameter) och
satellitbild (NDVI) för att hitta grovt löv
Tillgänglighet, användbarhet och samverkan
Hur kan Skogliga grunddata skapa nytta i verksamheten?
• Vilka frågeställningar ska underlättas/besvaras?
• Vad går att automatisera?
• Vilka resurser krävs för att utveckla rätt verksamhetsstöd mm?
• Vad kan Skogsstyrelsen gör för att stötta?
Tack för er uppmärksamhet
Liselott Nilsson
Liselott.nilsson@skogsstyrelsen.se 090-158342
Hur når vi nya mål för
skydd och förvaltning av akvatiska miljöer?
Limniskt och marint områdesskydd
Hur når vi målen för akvatiska miljöer?
Nya internationella mål för områdesskydd föreslås
» Förslag inom konventionen för biologisk mångfald (CBD) och EU:s biodiversitetsstrategi om att 30% ska skyddas till 2030.
» 30% av de skyddade områdena ska vara strikt skyddade, dvs 10% av naturen.
» Andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder (OECM) ska användas.
» Skyddade områden ska förvaltas effektivt med tydliga bevarandemål, åtgärder
och uppföljning.
Åtaganden i EU-kommissionens
biodiversitetsstrategi
Tidplan för EU:s biodiversitetsstrategi
Pågående arbete
» Strategi för skydd och bevarande av sjöar och vattendrag.
» Översyn av limniska kunskapsunderlag (Värdefulla vatten)
» Nationell plan för marint områdesskydd och regionala handlingsplaner.
» Fiskereglering i marina skyddade områden.
» Förvaltning av marina miljöer?
» Förvaltning av limniska miljöer?
» Uppföljning?
33
Workshop marin förvaltning
» HaV & NV tar fram ett förslag om ett kartläggningsuppdrag under 2021 till mötet i naturvårdstrategiska chefsgruppen i november samt
» LST bildar en liten arbetsgrupp som kartlägger samtliga kustlänens behov och avgränsningar för marin förvaltning, samt tar fram ett förslag för finansiering av marin förvaltning.
» Punkterna ovan ska diskuteras i den strategiska naturvårdsgruppen mellan länsstyrelsernas ”gröna grupp”, NV och HaV den 24-25 november.
Diskussion
» Hur når vi målen för att skydda och förvalta akvatiska miljöer?
• Möjligheter och utmaningar?
• Behov?
SLU Artdatabanken – information och
diskussion
• Invasiva främmande arter –
rapportering, validering, tröskelarter
• Lägga in och hämta data – artsök mm
• Faktakomponenter för beskrivning av arter – initiativ inom SMI
• Länens data från uppföljning och inventering – analys och nationella sammanställningar
• Flora och Faunavårdskonferensen - digitalt 17-18 mars 2021
Lena Tranvik SLU Artdatabanken
Invasiva främmande arter
• Verktyg för rapportering - pilot*
– EU-arter + ev svensk lista, dvs nationellt reglerade
– Valideringsorganisation- vi saknar regionala samordnare/ validerare
– använd bevakningsfunktion
– naturvårdskartor & samverkan kulturväxter – framför era behov och krav
• Riskklassificering
– metodutveckling, samarbete med Norge – tröskelarter – ”early warning system”
Foto Margareta Edqvist
* www.invasiva arter.nu
Lägga in och hämta data
• Var beredda på den kommande API- förflyttningen för artsök
• GIS-stöd och handläggarstöd för
andra myndigheter
TAXON Känne
tecke- n
Utbre d-ning Ekolo
gi Namn
&
släkt- skap
Faktakomponenter för beskrivning av arter
Artfakta.se
Behovskartläggning förankrad med myndigheter och användargrupper (ex. GI, IAS, rödlistning, pollinering, artbestämning)
struktur/ enhetlighet, återanvändning/
samverkan, effektiv förvaltning/
ajourhållande av data
Initiativ inom Smart miljöinformation
– Digitalt först
(bl.a. SLU, NV, HaV, SKS, Lst och TrV)
Frågor? Liselott Sjödin Skarp
Tillgång till länens data/
länsvisa projekt
• hur underlätta analys och nationella sammanställningar
• finns lst data i tillgängligt i databaser?
– t ex underlag från rikkärrsinventering inom
”ÅGP rikkärr” eller RMÖ rikkärr
• Underutnyttjad potential
Foto Lena Tranvik
Flora- och
faunavårskonferens 2021
• Biologisk mångfald på agendan – dags att agera
• 17- 18 mars
• Digitalt
• Teknik – önskemål?
Dialog i smågrupper, 3 gånger
- Välj själv vilken organisation du vill ha dialog med - Länkar på
www.naturvardsverket.se/naturvardskonferensen - Byt efter 15 min, 3 gånger
2020-09-26 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 42
Återkoppling gruppdiskussioner
Olof Johansson, Jordbruksverket
Diskussion om förslaget att ta bort åtagandeplaner angående betesstöd. Bland annat en diskussion om behov av förenklingar, men med farhåga om att förenklingar kan gå för långt och att man då inte uppnår syftet med specifik skötsel. Viktigt att ta tillvara jordbrukares engagemang och kunnande. Även diskussion om matchning av EU-pengar och nationella pengar i specifika insatser. Tar gärna emot vidare inspel om CAP.
Liselotte Nilsson, GeoData Skog, Skogsstyrelsen
Konstaterande om att vi alla har liknande behov av data om exempelvis förvaltning och tillsyn. Klargörande om att Skogsstyrelsen kan tillhandahålla data och information men inte driva på att andra ska använda data. Det finns intresse av erfarenhetsutbyte och
samarbete om verktyg och tjänster.
2020-09-26 43
Mia Olausson, Havs- och Vattenmyndigheten
Vi behöver tänka representativitet och det finns verktyg och instrumentpanel för att följa det. Det är långa processer i akvatiska miljöer, där HaV har en roll att driva frågorna framåt med andra myndigheter, ex Sjöfartsverket. Pengar är bra!
För skydd och skötsel och för att inventera behov.
Lena Tranvik, Artdatabanken
Tydligt att länsstyrelserna önskar ett uppdrag angående regionala samordnare för validering av invasiva arter. Angående tillgång till data från länen ska vi se närmare på Uppdragsportalen. Återkommer med klargöranden angående artsök, samarbete och handläggarverktyg.
2020-09-26 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 44
2020-09-26 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 45
Kvarvarande
frågor
Naturvårdskonferensen 25 september 2020 Kvarvarande frågor
•
Fortsatt dialog om
budgetsatsningarna 2021
•
Bra arbete med skydd hittills 2020
•
Länsledningskonferens 8/10 – om regional utveckling och biologisk mångfald
•
Övriga frågor?
•
Utvärdering
•
Nästa år ses vi i Halland – 22-24/9?
2020-09-26
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 46
Utvärdering
Menti.com
Kod: 869 60 66
2020-09-26 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 47
