Vägmarkering på betongväg : laboratorieundersökning med förslag till provningsprogram. Lägesrapport 1999

notat25-1999 =

ä ; mar ering på beton

Laboratorieundersökning med förslag till

provningsprogram. Lägesrapport 1999

Författare

FoU-enhet

Projektnummer

Projektnamn

Uppdragsgivare

Distribution

Ylva Edwards och Sofi Åström

Väg- och banteknik

60057

Vägmarkeringsmaterial.

Laboratorie-undersökningar. Kravpecifikationer

Vägverket

Fri

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

Notat 25-1999

Vägmarkering på betongväg

Laboratorieundersökning med förslag till

provningsprogram

Lägesrapport 1999

Författare:

Ylva Edwards och Sofi Åström

FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer 60057

Projektnamn Vägmarkeringsmaterial. Laboratorie-undersökningar - Kravspecifikationer Uppdragsgivare Vägverket

Förord

Projektet har utförts på uppdrag och med finansiering av Vägverket/avdelning Väg.

Laboratorieprovningen har utförts Vid VTIs laboratorier inom forsknings-enheten Väg- och banteknik (VB). Provningarna har utförts av Sofi Aström och Ankica Martic.

Linköping i mars 1999

Ylva Edwards

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Büagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3:

L. 0.

-m

Bakgrund och syfte

Provning och krav enligt VÄG 94

Ny betongväg under 1999

Vägmarkeringens vidhäftning på betongväg

Laboratorieundersökning

Borrkärnor till laboratorieundersökningen

Undersökta vägmarkerings- och primerprodukter

Utförd provning

Provningsmetodik Resultat

Kommentar till resultat N

-L C D C D m C D C D \J CDU" IU 'I

Förslag till provningsprogram för laboratorieprovning av

vägmarkeringsmassa till betongväg

14

Fortsatt arbete 17 Vägmarkering för den nya betongvägen på E20 vid Eskilstuna 17

Referenser 1 7

Metod för bestämning av vidhäftning

Metod för bestämning av trögerslitage Laboratorieprovning - Provningsresultat

Vägmarkering på betongväg.

Laboratorieundersökning med förslag till provningsprogram. Lägesrapport 1999

av Ylva Edwards och Sofi Åström, VTI

Sammanfattning

Under 1990-talet har tre betongvägar byggts i Sverige. För samtliga vägar har problem med markeringens vidhäftning till underlaget uppstått. Mest problem har enligt uppgift noterats på nybyggd väg.

Under 1999 skall ytterligare en betongväg färdigställas på E20 vid Eskilstuna. Inför byggstarten har problematiken med vägmarkeringens varierande vidhäftning och hållbarhet på betongvägar tagits upp inom samarbetsprojekt mellan Vägverket och VTI.

Inom projektet ingår viss kartläggning av erfarenheter i Sverige och andra länder, vad gäller vägmarkering på betongväg (3), samt laboratorieprovning av ett antal vägmarkeringsmaterial mot underlag av betong.

I notatet redovisas laboratorieundersökningen samt föreslås ett provnings-program som har anpassats till vägmarkeringsmaterial för betongväg.

Laboratorieundersökningen omfattar funktionsprovning, av vidhäftnings-egenskaper och slitstyrka enligt VÄG 94, utförd med vägmarkeringsmaterial och primer applicerad på provkropp av betong.

Provning har utförts före och efter åldringscykler. I åldringscyklerna ingår värmebehandling och frys-tö-cykler enligt specificerad metodik.

För termoplastmassorna uppstår blåsbildning i mer eller mindre stor omfattning vid åldringscyklerna. Blåsbildningen resulterar i försämrad vidhäftning och/eller slitstyrka. Blåsbildningen torde bero på att innestängd luft och/eller fukt i betongen frigörs vid förhöjda temperaturer och söker sig upp i den termoplastiska massan. Komponenter från primern kan också vara en bidragande orsak till att blåsbildning uppstår.

För Aquaplast, som är en vattenburen akrylbaserad plastmassa, uppstår ingen blåsbildning vidåldringscyklerna.

Sammanfattningsvis konstateras att bäst resultat har erhållits för Aquaplast med primer samt för Cleanosols material utan primer.

Det bör emellertid påpekas att endast provning på markering som har applicerats på borrkärnor från en flera år gammal betongväg ingår i undersökningen. Motsvarande undersökning bör utföras också med borrkärnor från nybyggd betongväg.

Ett provningsprogram för laboratorieprovning av vägmarkeringsmassa till betongväg föreslås slutligen i notatet. Programmet har tagits fram mot bakgrund av gällande funktionsinriktat provningsprogram och kravspecifikationer enligt VÄG 94, resultat från de redovisade undersökningarna på underlag av betong samt rådande speciella omständigheter för vägmarkering på betongväg.

Provningsprogram med tillhörande kravspecifikationer bör dock inte fastläggas förrän ytterligare resultat och erfarenheter från vägmarkering på betongväg erhållits.

Laboratorieprovning på nylagd betong samt jämförelse med fältresultat bör ingå i en fortsatt studie.

1

Bakgrund och syfte

Under 1990-talet har tre betongvågar byggts i Sverige. För samtliga vågar har problem med markeringens Vidhäftning till underlaget uppstått. Mest problem har enligt uppgift noterats på nybyggd väg.

1.1 Provning och krav enligt VÄG 94

Enligt VÄG 94 kapitel 9 Vågmarkeringar ställs samma krav på hållbarhet för vågmarkering på asfaltbetong som för vågmarkering på betong. Kravet med avseende på synbarhet i dagsljus (reflektans eller luminanskoefficient) är emellertid högre för vågmarkering på betong. Som informativ text i VÄG 94 anges följ ande:

Vissa termOplastiska mass0r har dålig Vidhäftning till betongytor. För attförbättra Vidhäftningen kan betongytan förses med primer före applieering av termoplastisk massa.

Vårmebehandling (VVMB 503)

Stämpelbelastningsvårde (VVMB 586) Trögerslitage (VVMB 587)

Vidhäftning (VVMB 502)

Reflektans, Y-faktor enligt CIE, (VVMB 80)

Åldring i vädersimulator (ISO 4892)

De aktuella kraven med avseende på hållbarhet vid provning i laboratoriet framgår av tabell 1. Provning utförs efter 6 timmars värmelagring vid massans appliceringstemperatur.

Tabell 1 Hdllbarhetskrav för termoplastisk massa enligt VAG 94 tabell 9.5-1

Material Trögerslitage Stämpel- Äldrings- Vidhäftning

belastnings- beständighet mot underlag

värde

(9)

(S)

(9)

(N/mmz)

Spraymassa _<_ 3 5 - 120 _<_ 1 3 1,3

Extruderad massa 5 5 5 - 45 5 4 _>_ 1,3

Förutom kraven enligt ovan ingår krav med avseende på retroreflexion på torra och våta markeringar, reflektans eller luminanskoefficient, friktion samt buller-effekt för kantmarkering till vissa vågar.

Reflektans kan mätas i laboratoriet. Övriga krav kontrolleras vid provning i fält.

I VÄG 94 föreskrivs också kvalitetsuppföljning med verifiering av att termoplastmassan uppfyller kraven i VÄG 94 tabell 9.5-l. Prov tas därför ut för

kontroll i samband med läggning. Kvalitetskontrollen omfattar endast trögerslitage och stämpelbelastningsvärde.

1.2 Ny betongväg under 1999

Under 1999 skall en betongväg färdigställas på E20 vid Eskilstuna. Inför byggstarten har problematiken med vägmarkeringens varierande vidhäftning och hållbarhet på betongväg tagits upp inom samarbetsprojekt mellan Vägverket och VTI.

Inom projektet ingår viss kartläggning av erfarenheter i Sverige och andra länder, vad gäller vägmarkering på betongväg, samt laboratorieprovning av ett antal vägmarkeringsmaterial mot underlag av betong.

I notatet redovisas nämnda laboratorieundersökning samt föreslås ett provningsprogram som har anpassats till vägmarkeringsmaterial för betongväg.

2

Vägmarkeringens vidhäftning på betongväg

Vägmarkeringens vidhäftning till underlaget är av stor betydelse för markeringens funktion på vägen. Styrkan och beständigheten hos vidhäftningen varierar med markeringens kvalitet, underlagets beskaffenhet och utläggningsarbetets kvalitet. Vid markering med termoplastmassa

på asfaltbetong används normalt ingen primer. Den varma massan tränger ner i asfaltbetongens hålrum och mjukgör bitumenet, vilket hjälper till att säkerställa markeringens vidhäftning till underlaget.

Vid markering på betongväg uppstår enligt Vägverkets erfarenheter oftare problem med vidhäftningen än vid markering på asfaltbetong. Betongen är tätare och har mindre grov ytstruktur, vilket gör det svårare för markeringsmaterialet att mekaniskt och kemiskt vidhäfta till underlaget.

Vid markering på betongväg kan därför en primer med fördel användas för att säkerställa vidhäftningen mellan vägmarkering och betong.

Primern fungerar också som fuktspärr samt har en dammbindande effekt. En förutsättning för att god vidhäftning skall erhållas är effektiv vätning samt mekanisk förankring av primern i betongytans ojämnheter. Betongytan bör också vara yttorr och yttemperaturen ligga över luftens daggpunkt. (Daggpunkten är den temperatur då luften, vid en viss relativ luftfuktighet och under avkylning, når sin mättnadsånghalt och dagg faller ut. Genom att mäta den relativa luftfuktigheten (med hygrometer) kan daggpunkten för den rådande lufttemperaturen bestämmas t. ex. med hjälp av en daggpunktstabell. För att vara säker på att inte dagg faller ut på den betongyta som skall behandlas bör den ha en temperatur som ligger minst 3°C över daggpunkten.) (1)

Problem med dålig vidhäftning verkar som nämnts uppstå speciellt på nybyggd betongväg. Ny betong har högre fukthalt och högre pH-värde än äldre betong, vilket kan ha betydelse för Vägmarkeringens (och/eller primerns) vidhäftning. pH-värdet hos färsk betong ligger normalt kring 12. Under inverkan av luftens koldioxid sjunker emellertid pH-värdet med tiden till cirka 9. Vid denna karbonatiseringsprocess omvandlas i huvudsak kalciumhydroxiden i betongen till karbonat. Processen kräver förutom koldioxid och karbonatiserbart material viss fukt. Karbonatiseringshastigheten är högst vid 50-60% relativ luftfuktighet i betongen. I torr liksom vattenmättad betong går karbonatiseringen långsamt. (2)

6'

.3- .2:22:3*2 -*-=-.

Ftgur 1 Vidhäffmngsproblem uppstå även på asfaltbetong

3

Laboratorieundersökning

Laboratorieundersökningen omfattar funktionsprovning, av vidhåftnings-egenskaper och slitstyrka enligt VÄG 94, utförd med vägmarkeringsmaterial och primer applicerad på provkropp av betong.

Provning har utförts före och efter åldringscykler. I åldringscyklerna ingår vårmebehandling och frys-tö-cykler enligt specificerad metodik.

3.1 Borrkärnor till Iaboratorieundersökningen

Laboratorieprovning har utförts med betongprovkroppar från en av betongvågarna på E6 i Halland, delen Fastarp-Heberg byggd 1996.

Betongbeläggningen har stålborstats på plats. Borrkärnor med diameter 100 mm har tagits upp i Vägverkets regi och tillsänts VTI. Borrkärnorna har sågats i laboratoriet till en tjocklek av cirka 40 mm.

Ett lOO-tal borrk'arnor från betongbeläggningen har ingått i undersökningen.

3.2

Undersökta vägmarkerings- och primerprodukter

Tre olika markeringsprodukter och fyra primerprodukter har ingått i laboratorie-undersökningen.

Vägmarkeringsprodukterna har, beroende på typ av produkt, applicerats 3 mm eller 1,5 mm tjockt på borrkårnor från betongvågen i Halland. Två av materialen 'ar termoplastmassor och den tredje en sk. en-komponent vattenburen kallplast-massa på akrylbasis. (Rekommenderad torktid för akrylplasten är 15 minuter vid 20°C.)

Samtliga produkter har applicerats med och utan primer. Primern har rekommenderats av vägmarkeringstillverkaren. För ett av termoplastmaterialen har dessutom ytterligare en typ av primeringått. En betongprimer av epoxityp från Nils Malmgren har valts.

Primern och vägmarkeringsmassan har som regel applicerats med cirka ett dygns mellanrum. För Norskilts system har (enligt tillverkarens rekommendation) primern och vägmarkeringsmassan applicerats vått i vått , dvs. med cirka

15 minuters mellanrum.

Undersökta vägmarkeringsmaterial med tillhörande primerprodukter framgår av tabell 2 och tabell 3.

Tabell 2 Undersökta vägmarkeringsmaterial

Produktnamn Tillverkare Typ av material Applicerad

tjocklek i mm

6731526 Cleanosol Termoplast, spraymassa 1,5

(stämpelvärde 29 s / mjukpunkt W 80°C)

F602W-A Norskilt Termoplast, extruderad massa 3,0

(stämpelvärde 86 s / mjukpunkt W 89°C)

Aquaplast Geveko Kallplastmassa, 1,5

en-komponent, akrylbaserad, vattenburen

Tabell 3 Primerprodukter (uppgifter enli t produktblad)

Produktnamn Tillverkare/Försäljare Typ av material Mängd]

Användning Tjocklek

Mercalin Prefab Geveko Termoplastisk 0,28 kg/m2

betongprimer Rekommenderad till gummiprodukt

termoplast 6731826 (Avsedd för Merkalin Prefab)

Epicote 235 med Norskilt - Epoxiharts max 1 mm

hårdare Epilink DP 700 Rekommenderad till - Polyamin-epoxiadukt

i vattenlösning termoplast F602W-A

Plastiroute Aquaplast- Geveko Akrylbaserad, 0,04 mm

Grundierung Rekommenderad till en-komponent

i vattenlösning Aquaplast

NM Grundering Nils Malmgren AB - Epoxiharts: Diglycidyleter 0,15 kg/m2

BP50 Super med NM Härdare 50 i vattenlösning Avsedd för betonggolv före golvbeläggning BisfenoIA, Benzylalkohol - Mod. Polyaminoamid, 3,6-diazaoktan-1,8-diamin

3.3 Utförd provning

Prövningar som ingår är:

0 Vidhäftningsprovning vid 20 0C

(enligt VÄG 94 VV metod 502-1993 rev. (VTI) 1996-12)

0 Trögerslitage vid -10°C

(enligt VÄG 94 VV metod 587-1993 rev. (VTI) 1996-12)

Tre provkroppar ingår i varje provningsomgång. Provning utförs före och efter åldringscykler. I åldringscyklerna ingår följ ande delar:

0 Termisk lagring vid 70°C under 21 dygn

0 Frys-tö-cykler i omväxlande vatten (rumstempererat), kyla, (-150C) och värme

(70°C), 7 cykler

För termoplastmassorna har stämpelbelastningsvärde och mjukpunkt Wilhelmi

även bestämts.

3.4

Provningsmetodik

De provningsmetoder som har använts i undersökningen beskrivs kortfattat nedan samt i bilagorna 1 och 2.

3.4.1 Vidhäftning

Vägmarkeringens Vidhäftning bestäms i VÄG 94 enligt metod VVMB 502.

Enligt kravet i VÄG 94 skall vägmarkeringens Vidhäftning vid provningen uppgå

till minst 1,3 N/mmZ.

Prövningen utförs enligtmetoden på marshallprovkropp (ÄBT16/B85) med markeringsmassa i aktuell tjocklek (3 mm för extruderad massa och 1,5 mm för spraymassa).

Metoden avser således markeringens vidhåftning till underlag av asfalt-betong, men andra underlag kan ingå

(t.eX. betong).

En våldefinierad provyta (diameter 50 mm) erhålles genom försiktig genomborrning eller utskårning av markeringsskiktet ned till underlaget.

Vinkelråt provdragning med drag-kraftsökningen 200 N/s utförs vid rumstemperatur (201-1°C).

Vidhåftningen är den kraft, som åtgår för att brott skall uppstå mellan

massa och underlag. Även brott i

markeringen (kohesionsbrott) samt brott i underlaget (vid höga vidh'aft-ningsresultat) kan uppstå. Dragkraften vid brott liksom typ av brott registreras. 3.4.2 Trögerslitage

Vidháftningsprovning Figur 2

Vågmarkeringens slitstyrka bestäms i VÄG 94 enligt metod VVMB 587. Enligt kravet i VÄG 94 får vågmarkeringens slitage vid provningen uppgå till maximalt 5 gram för extruderad massa och maximalt 3 gram för spraymassa.

För godtagna massor, som har klarat samtliga fastlagda krav i hållbarhetsprov-ningen enligt VÄG 94, ligger slitaget idag som reel under 1 gra

Provningen utförs enligt metoden (liksom för vidhåftning) på marshall-provkropp med applicerad markerings-massa i aktuell tjocklek (3 mm för extruderad massa och 1,5 mm för

spray-massa).

Metoden avser således markeringens slitstyrka på underlag av asfaltbetong, men andra underlag som betong kan förekomma.

Slitaget utförs av en nålpistol som drivs med tryckluft. Provningen utförs vid -10°C. Under provningens gång blåses luft (-lO°C) kontinuerligt över provkroppen. För extruderad massa ut-förs provningen under 16 perioder. För spraymassa är antalet perioder 5.

Mängden bortslitet material registre-ras genom vågning före och efter provning.

lO

Trögerslitage Figur 3

3.4.3 Äldringscykler

I föreliggande undersökning har inte åldring enligt VÄG 94 ingått.

Istället har åldringscykler med omväxlande värmelagring och frys-tö-cykler valts. Förfarandet överensstämmer med motsvarande provningsförfarande för isoleringsmaterial på betongbroar i BRO 94. Avsikten har varit att undersöka inverkan av eventuell innesluten luft och/eller fukt i betongen på Vägmarkeringens vidhäftningsegenskaper och slitstyrka. (I metoden för åldring enligt VÄG 94 är inverkan av UV-ljus mest dominerande.)

Äldring enligt VÄG 94

På vägen kan markeringens yta förändras under inverkan från luftens syre, solljus, värme och regn. Ytan blir spröd och markeringen krackelerar.

Vägmarkeringens åldring på vägen simuleras enligt VÄG 94 vid artificiell

åldring i vädersimulator, i överensstämmelse med ISO 4892, 1000 timmar (med

18 minuter regn varannan timme), relativ luftfuktighet 50 0/0, svartstandard-temperatur 45°C och bestrålning 550 W/m2 inom våglängdsområdet 290-800 nm. (Svartstandardtemperatur (liksom svarttaveltemperatur) avser temperaturen för ett svart föremål och registreras mot en svart platta i utrustningen). Den artificiella åldringen motsvarar cirka två år på vägen.

Åldringen utförs enligt metoden på marshallprovkropp med markeringsmassa i aktuell tjocklek (3 mm respektive 1,5 mm). Efter åldringen utförs visuell bedömning av markeringens utseende, reflektansmätning samt slitageprovning i Trögerapparat. Skillnaden i trögerslitage utgör ett mått på materialets åldringsbe-ständighet.

Äldringscykler enligt BRO 94

Enligt BRO 94 utförs vidhäftningsprovning för t.ex. broisoleringsmattor på betong före och efter åldring. Ãldringen omfattar följ ande cykler under totalt 39 dygn: 0 Termisk chock vid 180°C (utförs för att simulera utläggningen av ett

skydds-eller bindlager av asfaltbetong på isoleringen) 0 Lagring i vägsalt

0 Termisk lagring vid 70°C under 21 dygn

0 Frys-tö-cykler (7 st) varvid provplattan placeras omväxlande i vatten (rums-temperatur), kyla (-15°C) och värme (70°C)

I föreliggande undersökning, om vägmarkering på betongväg, har de två sista delarna enligt åldringsschemat ovan valts. Borrkärnor med applicerade väg-markerings- och primerprodukter har värmelagrats vid70°C följt av frys-tö-cykler under entotal åldringsperiod på 28 dygn. Efter slutförd åldring har vidhäftning och slitstyrka provats i enlighet med tidigare nämnda metoder.

3.5 Resultat

Erhållna resultat beskrivs och kommenteras i följande avsnitt samt redovisas i tabell 4 och bilaga 3. I tabell 4 anges för varje provning medelvärdet av tre enskilda värden.

3.5.1 Termoplastmassa

Erhållna vidhäftningsresultat före åldringscykler ligger för termoplastmassorna mellan 1,4 och 1,8 N/mm. Båda produkterna klarar således vidhäftningskravet enligt VÄG 94 (21,3 N/mmz) oberoende av om primer har använts eller ej. Högst vidhäftningsresultat registreras för massan från Cleanosol som applicerats på avsandad epoxiprimer. Efter åldringscykler har vidhäftningen som regel försämrats något och resultaten sjunkit med O-O,6 enheter. Endast Cleanosols massa, applicerad utan primer, ligger över 1,3 N/mm2 efter åldringscykler.

Erhållet slitage före åldringscykler ligger lågt, och samtliga termoplastmassor klarar kravet med avseende på trögerslitage, oberoende av om primer har använts eller ej. Efter åldringscykler har slitaget ökat för samtliga produktkombinationer. Lokalt slitage ned till beläggningen uppstår för samtliga alternativ med primer.

Stämpelbelastningsvärde och mjukpunkt ligger högst för Norskilts massa (86 sekunder respektive 89°C). Cleanosols massa år mjukare, med stämpelbelast-ningsvärde på 29 sekunder och mjukpunkt på 80°C.

3.5.2 Aquaplast

För Aquaplast utan primer ligger vidhäftningsresultatet före åldringscykler strax under kravet enligt VÄG 94, men har efter slutförda åldringscykler mer än fördubblats. För Aquaplast med primer är vidhäftningen mycket god både före och efter åldring.

Slitaget före åldringscykler ligger något högre än för termoplastmassorna. Efter åldringscykler har slitaget ökat. Endast alternativet utan primer uppvisar emellertid lokalt slitage ned till beläggningen.

3.5.3 Prov från vägen

Ett antal borrkärnor med vägmarkeringsmassa har (tillsammans med övriga borrkärnor) tagits upp från den aktuella betongvägen. Motsvarande vidhäftnings-resultat ligger på 1,0 N/mmz. Vid slitageprovningen har värden från 3,5 gram och mer erhållits.

3.6 > Kommentar till resultat

För termoplastmassorna uppstår blåsbildning i mer eller mindre stor omfattning vid åldringscyklerna. Blåsbildningen resulterar i försämrad vidhäftning och/eller slitstyrka. Blåsbildningen torde bero på att innestängd luft och/eller fukt i betongen frigörs vid förhöjda temperatureroch söker sig upp i den termoplastiska massan. (En termoplast blir vid uppvärmning på nytt blir plastisk och formbar beroende på ökad rörlighet hos de ingående molekylerna.) Komponenter från primern kan också ha bidragit blåsbildningen.

För Aquaplast som är akrylatbaserad uppstår ingen blåsbildning vid åldringscyklerna.

Sammanfattningsvis konstateras att bäst resultat har erhållits för Aquaplast med primer samt för Cleanosols material utan primer.

Det bör emellertid påpekas att endast provning på markering som har applicerats på borrkärnor från en flera år gammal betongväg ingår i undersökningen. Motsvarande undersökning bör utföras också med borrkärnor från nybyggd betongväg.

Tabell 4 Resultat vid laboratorieprovning

Produkter Vidhäftning (N/mmz) Trögerslitage (g)

före/efter åldring

Före/efter Typ av brott Skikttjocklek Skikttjocklek

åldring 1,5 mm 3 mm

16 per

1 per 5 per

Cleanosol 1,6/1,6 Mot underlag/ 0,0/0,9 0,2/2,0*

Varierande

Cleanosol 1,4/1,2 Mot underlag/ 0,0/2,5 0,1/23*

+primer Mot underlag

Cleanosol 1,7/1,1 Varierande/ 0,0/1,2 0,0/>l<

+NM primer Mot underlag

Cleanosol 1,8/1,3 Varierande/ -

-+NM primer sand** Mot underlag

Norskilt 1,6/1,3 Varierande/ 0,7/1,4

Varierande

Norskilt 1,6/1,3 Mot underlag/ 0,2/21*

+primer Mot underlag

Aquaplast 12/2,6 Mot underlag/ 0,0/0,0 0,6/*

Mot underlag

Aquaplast 2,0/4,0 Mot underlag/ 0,0/0,1 0,8/2,5

+primer Ytligt i betongen

Borrkärna 1,0 Mot underlag 1-6 23,5*

Med markering från E6

* Lokalt slitage i form av gropar och hål ned till beläggningen

* Avsandning med Cirka 0,60 kg/m2 har utförts i direkt anslutning till primerbehandlingen

4

Förslag till provningsprogram för

laboratorie-provning av vägmarkeringsmassa till betongväg

Ett provningsprogram för laboratorieprovning av vägmarkeringsmassa till betongväg föreslås i detta avsnitt. Programmet har tagits fram mot följande bakgrund:

0 Gällande funktionsinriktat provningsprogram och kravspecifikationer enligt VÄG 94

0 Resultat från de redovisade undersökningarna på underlag av betong i avsnitt 3 0 Rådande speciella omständigheter vad gäller applicering av vägmarkering på

betongväg

Provningar enligt tabell 5 föreslås ingå för vägmarkering som skall användas på betongväg. Vägmarkeringsmassan skall provas med tillhörande primer på provkroppar av betong. Borrkärnor tas om möjligt upp från den aktuella betongvägen.

Primer föreslås alltid ingå för vägmarkering på betongväg, så att en viss dammbindningseffekt erhålles samt för att säkerställa vidhäftningen mellan markering och betong.

Förslaget omfattar endast hållbarhetsprovning i laboratoriet, och har indelats i provning för termoplastmassa och provning för kallplast. Övriga provningar och krav enligt VÄG 94 (synbarhet och friktion) tillkommer utöver laboratorie-provningen. Dessutom bör speciella krav fastläggas vad gäller appliceringen av vägmarkering på vägen.

Vid hållbarhetsprovning enligt VÄG 94 finns idag vissa skillnader mellan extruderad massa och spraymassa, vad gäller provningsparametrar och krav, eftersom spraymassan (i huvudsak beroende på mindre skikttjocklek) bedöms som mindre hållbar än den extruderade massan. Dessa skillnader har tagits med också i det modifierade förslaget för vägmarkering på betongväg.

För kallplast har emellertid möjligheten att utföra provningen också under motsvarande förhållanden som för extruderad termoplastmassamassa lämnats

öppen.

Provningsprogram med tillhörande kravspecifikationer bör emellertid inte fastläggas förrän ytterligare resultat och erfarenheter från vägmarkering på betongväg erhållits. Följ ande bör ingå i en fortsatt studie:

0 Laboratorieprovning på nylagd betong

0 Provningsresultat från laboratoriet relateras till fältresultat

Tabell 5 Förslag till provningsprogram för vägmarkering på betongväg

Termoplastmassa Kallplast Extruderad 3mm I Spray 1,5mm 1,5 mm Provning enligt VÄG 94 Värmebehandling X X -(VVMB 503) Stämpelvärde X X -QVMB 586) Trögerslitage - Betong X X X

(VVMB 587) 16 per 5 per 5/16 per

Vidhäftning - Betong X X X

(VVMB 502)

Reflektans, Y-faktor CIE X X X

(VVMN 80)

Äldring i vädersimulator X X X

(lSO 4892) 1000 tim 500 tim 500/1000 tim

+Trögers|itage - Betong 16 per 5 per 5/16 per

+ Reflektans

Övrig provning

Äldringscykler X X X

(Modifierad BRO 94) +Vidhäftning - Betong

+Trögers|itage - Betong 16 per 5 per 5/16 per

Figur 4 Blåsbildning vid åldringscykler med termoplast spraymassa 6731326från Cleanosol på borrkärnor av betongväg

Figur 5 Blåsbildning vid åldringscykler med termoplast extruderad massa F602W-A från Norskilt på borrkämor av betongväg

5

Fortsatt arbete

Provningsprogram och kravspecifikationer för vägmarkering på betongväg bör som tidigare nämnts inte fastläggas förrän mer resultat och erfarenheter har erhållits.

För att få Ökad kunskap och erfarenheter om vägmarkering på betongväg föreslås att ytterligare laboratorieundersökningar och fältstudier utförs inom det aktuella projektet. Undersökningarna läggs i anslutning till den nya betongvägen på E20.

5.1 Vägmarkering för den nya betongvägen på E20 vid

Eskilstuna

För betongvägen på E20 föreslås att valet av markeringsprodukt görs efter genomförd provning enligt provningsprogrammet i tabell 5.

Markeringen bör minst uppfylla motsvarande krav enligt VÄG 94 för markering med termoplastmassa på asfaltbetong (dvs. med avseende på tröger-slitage, åldringsegenskaper (skillnad i trögerslitage respektive reflektans före och efter åldring i vädersimulator) samt vidhäftning). Samtliga provningar utförs med tillhörande primer på borrkärnor från betongvägen.

Vidhäftningen bör troligtvis ligga högre för markering på betongväg än för markering på asfaltbetong. Lämpliga krav vad gäller vidhäftning och trögerslitage efter åldringscykler kan föreslås först efter slutförda provningar.

Utläggningsarbetet bör följ as upp och dokumenteras liksom markeringens hållbarhet och funktion under ett antal år på vägen.

Ett antal provläggningar med ytterligare vägmarkeringsmaterial kan om möjligt ingå på den nya betongvägen.

Markeringens hållbarhet och funktion på vägen relateras till erhållna provningsresultat i laboratoriet. Provningsprogram, metodik och föreslagen kravspecifikation för vägmarkering på betongväg kan på så sätt utvärderas och vid behov modifieras på lämpligt sätt.

6

Referenser

1. Augustsson C. NM Epoxi Handbok. 1995.

2. Colldin Y.: Waterproofing of concrete bridges. Characteristic and performance testing of polymer modified sheets, Licentiate Thesis

1991: 13 L Tekniska Högskolan i Luleå. 1991.

3. Hultqvist B-Ä., Carlsson B.: Vägmarkeringsmassa på betongbeläggning. Erfarenheter från Sverige och Norge. VTI notat 28-1999.

Bilaga 1 Sida 1 (6)

TERMOPLASTISK VÄGMARKERINGSMASSA

Bestämning av vidhäftning

Thermoplastic road marking materials. Determination of adhesion

value.

1.

Orientering

2.

Sammanfattning

3.

Utrustning

4.

Provberedning

5.

Provning

6.

Beräkning

7.

Precision, eventuell upprepning

8.

Rapport

Büagor

1.

Orientering

Denna metod är avsedd för bestämning av vidhäftning mellan termoplastisk vägmarkeringsmassa och asfaltbetong (eller annat underlag). Vidhäftningen är den kraft i N/mm2 som åtgår för att brott ska uppstå mellan termoplast-massa och asfaltbetong, vid vinkelrät dragning med dragkraftsökningen 200 N/s. Metoden överensstämmer i stort med motsvarande metod enligt BRO 94 för bestämning av en isolerings vidhäftning till betongunderlag.

Sammanfattning

Den uppvärmda homogeniserade, termoplastiska vägmarkeringsmassan uppgjuts på marshallprovkropp. En väldefinierad provyta erhålles genom försiktig genomborrning eller utskärning ner till asfaltbetongen. En

stålstämpel limmas sedan fast på provytan. Vid provning dras stålstämpeln loss med dragkraftsökningen 200 N/s och dragkraften applicerad lodrätt mot provytan. En MTS-dragprovningsutrustning kan användas. Dragkraften vid brott liksom typen av brott registreras.

Normalt utförs provning på tre provkroppar.

Om undersökningen ska utföras på värmebehandlat prov behandlas detta först enligt metodbeskrivning VVMB 503: Bestämning av värmestabilitet.

Förtsätt därefterenligt punkt 4.2.

Bilaga 1 Sida 2 (6)

.

Utrustning

3.1 Marshallprovkroppar enligt FAS metod 414: Framställning av

marshallprovkropp ( beläggningstyp ABT 16/ B85) sågade till ca 30 mm tjocklek.

3.2 Formar och skrapa i stål för applicering av massan (se figur 1). För extruderad massa ska erhållas skikttj ocklek ca 3,0 mm, för spraymassa ca

1,5 mm.

3.3 Stålstämplar med diameter 50 mm.

3.4 Epoxilim (t ex Araldite AW 106 + HV 953).

3.5 Stativ och hållare för fixering av provkroppen vid provdragning (se figur 3). 3.6 MTS-dragprovningsutrustning, eller motsvarande.

3.7 Utrustning för uppvärmning av termoplastisk vägmarkeringsmassa (se

figur 2 samt VV metod 503-1993 Rev. (VTI) 1996-12).

3.8 B0rrutrustning eller lämplig kniv för utborrning respektive utskärning av

provyta.

3.9 Värmeskåp som kan ställas in på temperaturer upp till cirka 220°C,

3.10 1 liters färgburk (se VV metod 503-1993 Rev. (VTI) 1996-12).

3.11 Spatel eller annat lämpligt verktyg för omröring.

3.12 Neddelningsverktyg (vid behov) t ex hammare eller slägga. 3.13 Frysskåp som kan ställas in på temperaturer ner till -15°C.

4.2

Bilaga 1 Sida 3 (6)

Provberedning

Neddelning av prov

Eventuell neddelning av provet sker lämpligen genom att först kyla ner provet minst ett par timmar (gärna över natten) i frysskåp för att få en sprödare konsistens och därmed underlätta delningen. Täck därefter över provet med en tygduk (för att förhindra att bitar flyger omkring) och dela ner provet med hjälp av hammare eller slägga.

Använd skyddsglasögon.

Ta ut bitar slumpvis på olika ställen från provets inre delar till en sammanlagd vikt av 1,7 kg.

Uppvärmning och applicering av provkroppar

Överför provet till 1 liters burk (3.10) och täck med aluminiumfolie (inte

tätslutande lock). (FÖrvärmning av provet kan göras i värmeskåp Vid

150°C). Placera burken med prov i termostatreglerad värmemantel (3.7) och

värm under kontinuerlig omröring tills appliceringstemperaturen uppnåtts. Lämplig omröringshastighet är 100 varv/min. Omröraren ska vara placerad i burkens mitt, 15 mm över botten. Termometern placeras i provet, mitt emellan omrörare och innervägg, 50-60 mm över botten på burken. Normalt kan detta ske då provet uppnått en temperatur på cirka 150°C.

Uppvärmningen från 150°C till appliceringstemperaturen, 200 i 2°C, eller i 2°C av den maximala specificerade appliceringstemperaturen, bör inte ta

mer än cirka 1,5 timmar.

Applicera därefter provet på marshallprovkropp med hjälp av form och skrapa (3.2), Vilka ska vara förvärmda till mellan 150°C och 180°C.

Marshallprovkroppen ska vara ren och torr och placerad plant liggande med den sågade ytan uppåt.

Placera den varma formen över marshallprovkroppen. Gj ut upp

Vägmarkeringsmassan och stryk av längs formens översida med hjälp av skrapan. Avlägsna formen efter ca 30 sekunder genom vridning . Låt provkroppen svalna till rumstemperatur.

Extruderad massa appliceras 3 mm tjockt. Spraymassa appliceras 1,5 mm tjockt.

Borra eller skär försiktigt ut en provyta ner till asfaltbetongen. Limma därefter fast en provstämpel med epoxilim. Låt limmet härda.

Normalt utförs provning på tre provkroppar.

Bilaga 1 Sida 4 (6)

Provning

Utför provningen vid rumstemperatur (20:10C).

Fixera provkroppen i dragprovningsutrustningen (3.6). Anbringa dragkraften lodrätt mot provytan. Utför provdragningen med dragkraftsökningen

200 N/s tills brott uppstår.

Registera dragkraften i kN och bedöm typen av brott.

Beräkning

Beräkna dragkraften vid brott i N/mm2 med 2 decimaler enligt formel: Vmax = Fmax / A>i< 1000

där:

Vmax är vidhäftning vid brott, i N/mm2

Fmle är registerad dragkraft vid brott, i kN

A är provytans area, i mm2

Beräkna det aritmetiska medelvärdet.

Precision, eventuell upprepning

Godta värdena om den relativa avvikelsen mellan enskilt värde och

medelvärde inte överstiger 10%.

Om skillnaden är störreprovas ytterligare två provkroppar. Beräkna det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden. Förkasta värdet om den relativa avvikelsen mellan aritmetiska medelvärdet och något enskilt värde är större än 10 %. Beräkna ett nytt värde ur godtagna värden.

Rappon

Rapportera

a) att provningen utförts enligt denna metod b) om provet är värmebehandlat före provning

c) vägmarkeringsmassans skikttjocklek och typ av provkropp, t ex 3 mm på marshallprovkropp ABT 16/ B85

d) provytans area e) dragkraftsökningen f) provningstemperatur

g) vidhäftning, medelvärde och samtliga godtagna värden med 1 decimal.

Bilaga 1

Sida 5 (6)

0'-- .p 0 _0.0: o' o' o av 0₉₀ 0 r 'o O 9 . _<2 0 OO 'O

Figur 1 Form (för 3 mm skikttjocklek) och skrapa för applicering av termoplastisk massa på marshallpravkropp

Omrörarmotor V / Termometer 0

r

- Temperaturgivare Glaskärl Temperatur-Burk 1I regulator Värmemantel Prov

Figur 2 Utrustningför uppvärmning av termoplastmassa

Bilaga 1 Sida 6 (6)

Figur 3 Stativ hållare Och utrustning är vidhaftningsprovning av termoplastisk vägmarkeringsmassa på marshallprovkropp

Bilaga 2 Sida 1 (6)

TERMOPLASTISK VÄGMARKERINGSMASSA

Bestämning av slitage med Trögerapparat

Thermoplastic road marking materials. Determination of abrasion

value using the Tröger apparatus.

P

N

P

S

H

P

P

N

T

*

Orientering

Sammanfattning

Utrustning

Provberedning

Provning

Beräkning

Precision, eventuell upprepning

Rapport

BHagor

Orientering

Denna metod är avsedd för bestämning av slitageegenskaper hos

termoplastisk vägmarkeringsmassa. Slitaget utförs i en s k Trögerapparat på massa applicerad på marshallprovkropp.

Sammanfattning

Den uppvärmda homogeniserade, termoplastiska vägmarkeringsmassan uppgjuts på marshallprovkropp och tempereras vid -10°C under 15 till 20 timmar. Provkroppen spännes sedan fast i en Trögerapparat. Slitaget utförs av en nålpistol som drivs med tryckluft. Under provningens gång blåser luft (-10°C) kontinuerligt över provkroppen. Mängden bortslitet material

registreras genom Vägning av provkroppen före och efter provning. Normalt utförs provning på tre provkroppar.

Om undersökningen ska utföras på Värmebehandlat prov behandlas detta först enligt metodbeskrivning VVMB 503: Bestämning av värmestabilitet. Fortsätt därefter enligt punkt 4.2.

Utrustning

Marshallprovkroppar enligt FAS metod 414: Framställning av

marshallprovkropp ( beläggningstyp ABT 4/ B180) sågade till ca 30 mm tjocklek.

3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 4.1 4.2 Bilaga 2 Sida 2 (6)

Formar och skrapa i stål för applicering av massan (se figur 1). För extruderad massa ska erhållas skikttj ocklek ca 3,0 mm, för spraymassa ca

1,5 mm.

Utrustning för uppvärmning av termoplastisk vägmarkeringsmassa (se

figur 2 samt VV metod 503-1993 Rev. (VTI) 1996-12).

Värmeskåp som kan ställas in på temperaturer upp till cirka 220°C.

l liters färgburk (se VV metod 503-1993 Rev. (VTI) 1996-12).

Spatel eller annat lämpligt verktyg för omröring.

Neddelningsverktyg (vid behov) t ex hammare eller slägga. Frysskåp som kan ställas in på temperaturer ner till -15°C. Våg med onoggrannhet högst 0,1 g.

Trögerapparat placerad i ljudisolerat skåp (se figur 3).

Anordning för kontinuerlig tillförsel av kall luft (-lO°Ci2°C).

Provberedning

Neddelning av prov

Eventuell neddelning av provet sker lämpligen genom att först kyla ner provet minst ett par timmar (gärna över natten) i frysskåp för att få en sprödare konsistens och därmed underlätta delningen. Täck därefter över provet med en tygduk (för att förhindra att bitar flyger omkring) och dela ner provet med hjälp av hammare eller slägga.

Använd skyddsglasögon.

Ta ut bitar slumpvis på olika ställen från provets inre delar till en sammanlagd vikt av 1,7 kg.

Uppvärmning och applicering av provkroppar

Överför provet till 1 liters burk (3.5) och täck med aluminiumfolie (inte

tätslutande lock). (Förvärmning av provet kan göras i värmeskåp vid

150°C). Placera burken med prov i termostatreglerad värmemantel (3.3) och

värm under kontinuerlig omröring tills appliceringstemperaturen uppnåtts. Lämplig omröringshastighet är 100 varv/min. Omröraren ska vara placerad i burkens mitt, 15 mm över botten. Termometern placeras i provet, mitt emellan omrörare och innervägg, 50-60 mm över botten på burken. Normalt kan detta ske då provet uppnått en temperatur på cirka 150°C.

Uppvärmningen från 150°C till appliceringstemperaturen, 200 i 2°C, eller i 2°C av den maximala specificerade appliceringstemperaturen, bör inte ta

mer än cirka 1,5 timmar.

4.3

Bilaga 2 Sida 3 (6)

Applicera därefter provet på marshallprovkropp med hjälp av form och

skrapa (3.2), vilka ska vara förvärmda till mellan 150°C och 180°C.

Marshallprovkroppen ska vara ren och torr och placerad plant liggande med den sågade ytan uppåt.

Placera den varma formen Över marshallprovkroppen. Gjut upp

vägmarkeringsmassan och stryk av längs formens översida med hjälp av skrapan. Avlägsna formen efter ca 30 sekunder genom vridning . Låt provkroppen svalna till rumstemperatur.

Extruderad massa appliceras 3 mm tjockt. Spraymassa appliceras 1,5 mm tjockt.

Normalt utförs provning på tre provkroppar. Temperering

Placera provkropparna i frysskåp och temperera vid -10°C i 2°C under 15 till 20 timmar.

Provning

Vägning görs med avläsning på 0,1 gram.

Väg provkroppen och spänn fast den i Trögerapparaten. Justera nålpistolens läge så att avståndet mellan nålknippet och provkroppens överyta blir 5 mm. Starta det roterande bordet med provkroppen. Rotationshastigheten ska vara 30 varv per minut. Stäng dörren till det ljudisolerade skåpet och starta

Trögerapparaten.

Extruderad massa (3 mm): Kör provkroppen i 16 perioder X 40 sekunder med lufttryck 500 kPa och 32 sekunders paus mellan varje period. Blås samtidigt kall luft (-10°C) kontinuerligt Över provkroppen.

Spraymassa ( 1,5 mm): Kör provkroppen i 5 perioder och i Övrigt enligt ovan.

Genom lämplig automatik kan start och stopp av Trögerapparaten ske utan laborantens medverkan.

Ta ut provkroppen, borsta den väl och väg.

Bilaga 2 Sida 4 (6)

Beräkning

Beräkna slitaget i g enligt formeln:

S = mi - ms

där:

S är slitaget, i g

mi vikt av provkropp före provning, i g

mS vikt av provkropp efter provkropp efter provning, i g

Beräkna aritmetiska medelvärdet.

Precision, eventuell upprepning

Godta värdena om den relativa avvikelsen mellan enskilt värde och

medelvärde inte Överstiger 0,5 g för medelvärde mindre än 5 g eller 10 % för medelvärde större än 5 g.

Om skillnaden är större provas ytterligare två provkroppar. Beräkna det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden. Förkasta värdet om den relativa avvikelsen mellan aritmetiska medelvärdet och något enskilt värde är större än 0,5 g respektive 10 %. Beräkna ett nytt värde ur godtagna värden.

Rappon

Rapportera

a) att provningen utförts enligt denna metod b) om provet är värmebehandlat före provning

c) vägmarkeringsmassans skikttjocklek och typ av provkropp,t ex 3 mm på marshallprovkropp ABT 4 / B 180

d) antal slitageperioder e) provningstemperatur

i) slitage i g, medelvärde och samtliga godtagna värden med 1 decimal.

Bilaga 2 Sida 5 (6)

I II 'oll'j'lln_{O O'v.}

Figur 1 Form (för 3 mm skikttjocklek) och skrapaför applicering av termoplastisk massa på marshallprovkropp

Omrörarmotor / Termometer - Temperaturgivare Glaskärl Temperatur-Burk 1I regulator Värmemantel Prov

Figur 2 Utrustning för uppvärmning av termoplastmassa

Bilaga 2 Sida 6 (6)

\

Tryckluft för

drivning av pistol

Kal! luft för

termostatering

av provytor \___.

PFOVKTOPP

_{Roterande bord}

motu rs

Figur 3 Principskiss av Trögerapparat

VTI notat 25-1999 ma te ri al tr ög er1 p tr ög er5 P (9 ) tr ög er ko mm en ta r Cl ea no so l

0,

0(

0,

0

0,

0

0,0

)

0,

2(

0,5

0,

2

0,0

)

O K Cl ea no so l +p ri me r

0,

0(

0,

0

0,1

0,0

)

0,

1(

0,

0

0,

3

0,0

)

O K No rs ki lt

'0

,2

(0

,3

0,

2

0,

2)

No rs ki lt + pr im er aq uapl as t 0, 0( 0, 0 0, 0 0, 0) 0, 6 (0 ,2 1, 0 0, 7) O K aq ua pl as t +p ri me r

0,

0(

0,0

0,

0

0,0

)

0,

8(

0,4

0,

9

1,1

)

O K Cl ea no so l + N M pr im er

0,

0(

0,

0

0,

0

0,0

)

(0,

0

0,

0

-*)

Cl ea no so l + NM pr im er +s an d I*avb rut et , avs la ge n ka nt bit pr ovväg , bo rrkär no r

3,

3(

1,2

2,

6

6,0

*)

(3,

5**

>5

,9

**

*

>6

,0

*)

*a vbrut et ef te r 1 p, avs la ge n ka nt bi t ** upps la gn a hål ** *a vb rutet ef te r 3 p, avs lage n ka nt bi t +up ps |agn a hål ma te ri al tr ög er 1p "ål dr ad " tr ög er 5p "ål dr ad " (g ) tr öi erko mm en ta r Cl ea no so l

0,

9(

0,8

0,

4

1,4

)

2,

0*

(2,

1

1,0

3,0

)

*s to r avvi ke ls e,up ps la gn a hål Cl ea no sol +p ri me r No rs ki lt 2, 5 (2 ,4 3, 2 1, 9) lo ka lt ne dsli te t avb rutet , up ps la gn a hål No rs ki lt +pri me r 4 -aq ua pl as t

0,

0(

0,

0

0,1

0,0

)

lo

ka

lt

ne

ds

li

te

t

avb rut et , upps la gn a hål aq ua pl as t +p ri mer

0,

1(

0,

1

0,

2

0,0

)

2,

5

(2,

3

3,1

2,0

)

O K Clea no so l + N M pr im er Cl ea no sol + N M pr im er +s an d (a vb rut et 1, 1 1, 2) lo ka lt ne ds li te t avb rut et ,up ps la gn a hål I pr ovväg , bo rr kär nor Ma te ri al st äm pe lb el as tn . (s) Mj uk pun kt , Wi lh elmi (°C ) No rs ki lt 86 (9 8 95 ; 75 77 ) 88 ,8 (8 9, 7 82 ,4 91 ,1 92 ,1 ) Clea no so l 29 (2 830 ) 80 ,4(8 0, 2 80 ,5 80 ,4 ) Bllaga 3 Sida 1 (2)

VTI notat 25-1999 ma te ri al tr ög er k o m m e n t a r vi dh äf tn . (N lm mz) vi dh äf tn . -br ot te t C l e a n o s o l tr ög er 16 p( g) 6( * _ 1, 1, 6 1, 5 1, 6) me ll an ma rk er in g oc h un de rl ag Cl ea no so l +p ri me r 1, 4 (1 ,4 1, 4 me ll an mark er in g oc h un de rl ag No rs ki lt

0,

7(

0,9

0,

4

0,8

)

OK

1,

6(

1,5

1, 6 yt li gt im ar ke ri ng en oc h mot un de rl ag No rs ki lt + pr im er

0,

2(

0,2

0,

2

0,1

)

OK

1,

6(

1,4

1, 8 me llan ma rk er in g oc h un de rl ag aq ua pl as t

.1

,2

(1,

3

1, 2 me ll an ma rk er in g och un de rl ag aq ua pl as t +p ri me r

2,

0(

1,9

2, 1 me ll an ma rk er in g oc h un de rl ag Cl ea no so l + N M pr im er

1,

7

(1

,6

1, 7 im arke ri ng en oc h mo t unde rl ag Cl ea no so l + N M pr im er +san d

1,

8

(1,

8

1, 7

2,0

)

yt li gt im ar keri ng en oc h mo t un derl ag pr ovväg , borr kär no r

1,

0

(0,

9

0, 9 1, 2) me ll an ma rk er in g och un de rl ag ma te ri al vi dh äf tn . "ål dr ad " (N lm mz) vi dh äftn . "ål dr ad " -br ot te t C l e a n o s o l tr ög er 16 p "ål drad "L g) tr ög er ko mm en tar 1, 6( 1, 61 ,6 1, 5) im ar ke rigg en (yt li gt ) oc h mot un de rl ag Cl ea no so l +p ri me r 1, 2 (1 ,2 1, 2 1, 3) mo t un de rl ag No rs ki lt

1,4

(1,

9

1,4

1,0

)

4

0k

1, 3 (1 ,5 1, 4 1, 1) yt li gt im arke ri ng en oc h mot un de rl ag No rs ki lt +p ri me r 1,3 (1 ,4 1, 3 1, 3) me ll an ma rk erin g oc h un de rl ag aq ua pl as t

(-*

1,

0

-*)

*a

vb

rut

et

,

up

ps

la

gn

a

hål

2,

0(

2,1

3,1

2,6

)

mell an ma rk er in g och un de rl ag aq ua plas t +p ri me r

4,

0(

(>2

,5)

3,

3

4,6

)

yt li gt ib et onge n Cl ea no so l + N M pr im er 41 ,1 (1 ,O 1, 1 1,2) me ll an ma rk er in g oc h unde rl ag Cl ea no sol + N M pr im er +s an d pr ovväg , bo rr kär no r

_.1

,3

(1

,4

1,2

1,3

)

me ll an ma rker in g oc h un de rl ag Sida 2 (2)Bilaga 3