SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

Lauritz \Veibull.

lige, och kungen tecknades sorn den, vilken omvände alla han mäktade till att beflita sig o m tro och rattfardighet

-

cultum religiollis et iusticie)) - och därför omsider fick

död. Samtidigt insattes Erik Ejegod. Han er- inrades såsoi-n vis och tapper man och hans förtjanster o m kyr];an i I.~ind upphöjdes. Något senare inskrevs linut IAavards n a m n under den 6 januari. ))Pro fiducia fideli-

tatis et innocencie sue laudabiliter occub~lit».

%V&

uteblivna svenska fördragsrsetifikati~ne~

sparen

av vad som skett i arkebisliop Eskils tid var

_%r

_1630.

därmed Ingen anade längre vad som varit-

Att el1 regerillg vägrar att ratificera ett fördrag, som dess bef~illmalifigade ombud avslutit, ä r ju i och för sig icke Den historisl<a litteraturen från det 12. århundradets nigot marliligt. 0111 dess betänksallahet inställer sig först när

Danmark är som all annall historisli litteratur hitintills i ratifikationsinstrumenlet a r utskrivet, a r fallet agnat att \racka första hand fijr att fastställa yttre händelser. blen större uppmarksainhet, meii det torde i regel klinila förkla- dessa ~rttre lländelser ar i historien aldrig nog. De ar ivas av i sista stund uppkomna betänkligheter. mot någola materiell fördragsbestämmelse. Om ett ratifilcationsinsti'u-

Koskildeliröniliail och Liber daticus. Den andra liar oss hos Sasom exerapel, liamtade från den svellslta diplorllatiens

Saxa, Begge strömmarna låter leda sig upp u r d~inlclet i historia under trettioåriga krigels period, erinras 5 ena

Bppna och klara fåror. sidan 0111 svenska regeringens beslut att inhibera ratifilcatio-

Lauritz

Ureibzlll. Ilen av det i iilaj 1639 avslutna rieutralitetsfördraget med huset Braunscli\~eig-Liineburg (Sverges tral;tater,

V:

2, s. 437

fr), a

andra sidan om de invaridriingar, som från polsk-

littauiskt håll med framgång gjordes mot f o r m ~ l l e ~ . i ~ ~ g ~ ~ av den ~ ~ s p r u n g l i g a svensiia ratifikatiorisurliunden vid stillestån-

det i Stuhnisdorf år 1633 (ib. s. 34'7 f.).

Aler duillielt ter sig samnianlianget i fraga on, den svel:slia ratifikationen av det vilctiga fördraget med Danzig av 18/28 februari 1630. I det sveiislia traktatverket (Sverges traktater, V: 1, nr. 37, s. 367 ff.) finner inan iclie ens alla urkunder, som belysa uppgörelsen (man hai. att jäm- föra Asel Oxenstiernas skrifter och brevväxling, 1:

s,

nr. 182,

s. 184 ff,) och ~ ~ I I I L I mindre någoil kritisk belysiling av fr%-

gall, hur den kungliga sirenslia ratifikationsurkullden Itom-

8

(2)

Helge Almquist. uteblivna svenska fördragsratifikatioiler

ar

1630. 115

mit att stanna i det sven&a Bansliei. F r å n b ö q a n Idart

ar

stjerna n11dei ifrågavarande förhandlingar s;g till, att ~~~~i~ endast, att delina (lika väl som staden l)anïigS ratifikatioils- icke s k ~ ~ l l e framsta såsoin en formelt sedl jämbördig .för- ur~iLiiid) i original fariiis bevarad i riksarlii~~et ann11 <.id den dragsslutailde part1. Han betonade, att den paritet ( » q L i a -

tid d; Hune]l-PalnlsliöJd saiiimanställde sitt stora l ~ r o ~ l o ~ o - litas»), som rådde niellan Sverige ocli ~ ~ l ~ ~ iilgi,- ~ - ~ i t t ~ ~ ~ ~ ~ ~ ,

giska register, nien att deii sedermera forkonlinit. Ilinda agde tillälnpiiilig på förliållalidet _Sverige

~ ö ~ avslöts i sïeiiska kronans iianin av k e l d ~ ~ ~ ~ t Uallzig. flan farin det till och ined vara ullder sin

~ ~ ~ ~som ~ dock ]at sig förelradas av t i ~ ~ , ~ ~

M

,slibdeh'e- värdighet att, d i sladen i d t e ville bel<r.äina sig alt sända oin- rade, ~~l~~~ Hephilrne och Johannes Xicodemi. Den ar dessa bud till 11ails ~.esideiissiatl Elbing, själv ~ l l ö t a _loco Linderteelcnade och beseglade iirl<linderi förutsätier, alt riks- indi0 i T i e ~ e n h o f ; däri lag aiiiediliilgeil till jlal1 _sig

företradas a\- subdellegater. _{Han gjorde ,nallailde, att} sisol11 Sveriges lcronas Iegatus oeli gul,einatoi var j a l l i h r - dig nled Danzigs rad och ständer, varför oclisi varderas all- bud kunde nlötas 13al.i ~ O C O ef dignitafe. Deil logiska

Itoiise-

Icrelisen alr delina klart uttryckta st&iidpLliilct Yai. onel<ligen, alt fnrdraget linde bort i*atificeras (s&sorii de facto

skedde) dels av Axel Oxenstierna, dels av stadeils rAd ocla stander. h h l denna slutsats har riksltailslern ingalullda

frarl

början1 själv dragit, utan h a n h a r tvartom farutsatt, att ko- löftet om ~ ; ~rldolfs ratifikati~ii ~ t ~ v före den redan omtalade nungens slutliga ratifikation slrulle fölta; fördiqagets ratifika- tidpuni;teil, meil det kon1 aldrig att uppfyllas- Icke dess tionsklaiisul stod i övererissbariin~else med

Ilans

eget utkast, mindre betraktade m a n tydligen i det följande 5 ömse sidor Han hemställde O C ~ < S & , efter fördragets avslutailde, att lie- den träffade såsom rättsgiltig. Hiir kall detta Ilungeii skulle ~ a t i f i c e r a det, om hail iclre h a d e

ilawo$

att

hänga ihop? ffin materiell sy1ipunl;t erinra Ingeilting tyder p"ti det

lian kunde o möjligen \;ara I ~ o j d för aritagandet, senare var fallet.

att stadeii Danzig sasom en under kronan Polen lydalide Redan det anförda torde giva s t a r l ~ sailnolikhet för att stad i lil<llet med de Iiolsh-littauiska underl1andJarila

~~~t~~ ~ d titeln qriiicelis h ~ r e d i t a r i i i s ) ) ~ l ~ att sak darmed fatt förfalla. Da deii inliiberade svenska ilrlc~lnd

1 Om dessa lilcson, om ~ ~ ~allmanna statsrättsliga ställning ~ i g s se niin

suveräna, bedriva sin egen utl.iliespo]itik. Mer1 delta

iillednirig till ))Historisl<a Handlingar)), 2 3 (1910), s. IS f f . Ih., SS. 81 f,, i 3 8 ff.

2 fr Axel Oxenstierilas skr.>,och hr., 1: 5 , s . 21á. l]>., SS. 78 p. 1 (S. a l ) , 211.

(3)

T v i utebliriia sveiisl<a fördi.agsratifi~iatiO1ler A,. 1 6 3 0 .

I-Ielge Almquist. 117

1630 var varken formelt eller rrelt sedt nagot privilegiebrev borde helst ske, utan att Sveriges kronas di gli it^^ ''lho- _{för staden; OIn S$ hade varit fallet, s];ulle deii salcert iclre}

i iiågoii mån arentyrades genom onödiga formella efter- _{ha nöjt sig med mindre a n en li~inglig belCr$ftelse. Det slia-} pade en för parterna antaglig nlodus viveildi, 1llell fördelarna cildersöliningen s$ulle knappast l < ~ i o n a föras langre, om

övervägande på den starkares sida, ]åt yara att ,ise] icke en kansliaiiteel<l~i~~g9 bevarad i h r e l Oxenstiernas "l-

Oseiastiern~ Ilade iippträdt med berakilad nloderatioll~ ~~t diga saillljiig (ser, C: 1. Halldl. rörande I(uligl Ihnsliet och _{hade sallnerligen icke varit någori gladje att}_pi_stadells ~ i l ~ ~ ~ ~ l ~ i ~ ~ i ) , kastade ett klart ijus ö r e r sanlnla1illanget Deii _{11~1s mottaga och fÖITY3i.a Gustav Adolfs högtidliga heIcraf-}

lyder i laithörande del: _{telse på att svensli tull på varor, som fördes till eller}

R e g i s t r a t u r Danzig, slculle tagas p i redden av den syenska lirolla~ls

tjarastenlail, icke (sison1 m a n i det längsta itnlinskone sökt n$gre heta Publica s i och Bref till I<oilg. Iiaiji

rorii ~ ~Edle Q & ~\Välborne Herr Axill Oren- ~ t ~ genomdriva) i sjalva staden under dess egen fislialislta l ~ ~ ~ ~ ~

stierlia sandes ifråii pr-ssen till Caiitzlijet i S\verige och an- sikt! Och i den niån uppgörelsen tillgodosig s~adells in-

lioiilnie den 7 Septernb. Ao 1631. tressen, kunde dess styresman tryggt lita på att Asel

osen-

stiernas auktoritet, soiii de ständigt Ilade kälIniiig aï, var f ~ l l t tiIlracklig och icke skulle äventyras geilonl något iiim gripande av hans liunglige herre.

(y: 1, nr. 38, s. 373

fl.)

tryckta akterna bera aven här liorIl- pletteras ined en dithörande urkund (Axel ~xenstierllas

(4)

Helge Almquist.

yarBeii Glistav .\dolf eller hans lcalisle~ lato yisserligen i i ~ S o i l s i ~ l fO,.iiie/lcf Iiansyn sliynima blicken för de politiska nieil det hindrar ju inte, att de agde sinne för formernas reella betydelse i det iilteii~ationella umgänget- Det ïrii i det sanimaliliailget fralnh$llaS, att \.alet av sjalva hcrki&r;lJr(t/;et icke var alldeles likgiltigt. Att i de ovan omtalade urliundei.na latinet koiminit till anvandning a r icke

ilågoiltiiig sjal\~lclarl, eftersoni man i Axel Oxenstiernas liansii

David

og

Hall.

(för iclie tala o m Danzigs ocli hertig Fredrilcs) var niinst

förkrooeli med iys]<all och eftersom det i ~ i g a l ~ ~ n d a för.- K ~ i s e n B Danmarks h i s t ~ p i e 1863.

Iiiller sig att latinet \.id denna tid i iiorra Eu1.011a Kritisk studie.

elet iledarvda erkanda 1ralitatspi-5ket. Detta ina visser- _1.

Den lrisforiske kritiks hundredacare 1921 var hundred- Iigeii g g l n i

f r a p

om appgörelser niellan Sverige och Poleli- _{aaret for den liritislie h i s t o r i e f ~ r s l ; ~ i ~ g ~}_{store gennembrud} Littauell, det J$ till vida ha legat c a r a till hallds

filed Rankes Zur Rritili neue,rer GeschichtSscllreiber, 1926 huil- ailr:äilda latillet O C ~ ~ S ; i traktater ined dess underlydnnde

dredaaret for forste bind af llonumenta Geriilanice llistorica. furstar ocll städer. l\Ieil det a r ganska saiinolikt, att Axel _{Ullder ]camp og haardilakliet modstand er den historiske} Oseilstierila iiled liaiisyn till S ~ e r i g e s ~iircligliet undvek att

kritik derefter i dette huiidredaar trzngt stedse mere igerirlem de alldra parterilas tyska inodersmål sasom Ianlplige

tral~latspr5~;. >lail llnr att i det samnianbanget ~ippiilar1;-

i _{e u r o ~ z i s k og n u ogsaa amerikansk historieforskning.} Den h a r stedse mere uddyhet og forfinet sin metode, Iirim

sailiilaa ett uttalailde av Gustav :ldolf s.jialv P& T7arell 16319 _{tiken e r} _{det b ~ r e n d e}_{grundlag for historieforskningen;} d; Ilail hade att ]<laga ö r e r bristande arbetskrafter illom siit

alle erkender, a t k u n gennem den n~etoijisl;~ kritjk Itan kailsli, framhöll ]lali i ett hrev till ~iallslerll, llLIr~so111 detta _{h i s t ~ r i e f 0 r ~ l t e r t . n}_{na:i ii1 rigtigere opfattelse og fremstilling af} blalid alinat ledde till att »underiijden lnyckit moste s k r i p ~ ~ e s

forfidell, selvom der endnu runclt om i ]anderie forekommer I,"Tiska, som p; aniiadt språk och serdeles p& Latin för _{historikere, der ildie gerne aabent vi1 \redstaa deillie virke-}

Ilatiolls reputation skuld borde författes . . .))

'

Konul1ge?x

Hvis iklce verdenslcrigen iiaude s p r ~ n g t \,ort slcegt- ord b e u i s ~ iilgeilting i fråga 0111 de traktater, sola

leds ridenslcabelige internationale samarhejde, kunde og

girit aiilednilig till denna lilla iilvikniiig fra11 det egentliga

burde hundredaaret r E r e fejret ved, at fors];ere af alle ]allde amnet. xIeii de bevisa i alla fall, alt Axel Oxenstierna icke _{havde sliildret den Iiistorislie 1critil<s sejrsgang.}

Opgaven behövde risliera lconbltigens ogillande, da han visade en viss _{havde ikke v z r e t ]et, maaske n z p p e gennemfarlig; Bresslaus} strailillet i fraga 0111 formerna r i d diploniatiska uppg~rclser.

skildring (1921) af Monilmenta Gei.mariizs llistorie 1819--

Asel Oxeilstieriins siir. och br., II: 1, s. 714. _{er kun et blad deraf, oniend det vigtigsie. Tyiiget af sit}

rr~zgtige stof skrider historieforskningen imidlertid saa langsomt frem, at m a n ~ n a a s k e fejrer I1liildredaaret bedre

--p

ved at se frem end ved at se tilbage, beare r e d at l<lar,oore h r o r der er nye opgaver og nye omraader for den historiske kritik end -\.ed at betragte det arhejde, der allerede

(Tryckt febr. 1928).