DEN ANDRA KVINNAN I POLITIKEN : Hur kvinnliga politiker av utomeuropeiskt ursprung framförs av media i det postkoloniala Sverige – En undersökning av bilden om Nyamko Sabuni

DEN ANDRA KVINNAN I POLITIKEN

Hur kvinnliga politiker av utomeuropeiskt ursprung framförs av media i det

postkoloniala Sverige – En undersökning av bilden om Nyamko Sabuni.

MARYAM JASIM

Kurs: Statsvetenskap 61-90, SKA207 Högskolepoäng: 15 hp

Program: Statsvetarprogrammet Handledare: Joakim Johansson Examinator: Lotta Gröning

ABSTRACT/SAMMANFATTNING

Denna uppsats är en undersökning av hur kvinnliga politiker av annan än europeisk etnicitet framställs av media i det postkoloniala Sverige. Syftet är att skildra hur etnicitet, klass och kön spelar roll inom arenan för svensk politik, men främst hur dessa faktorer ligger som grund under ytan vid den allmänna uppfattningen av dem utomeuropeiska kvinnorna i svensk politik. I denna uppsats ligger fokus på att analysera Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni som är en kvinna av afrikansk härkomst. Undersökningen är en teorikonsumerande ansats. Den teoretiska utgångspunkten är postkolonial feministisk teori och stereotyperna som hör till. Empirin består av artiklar från svenska nyhetstidningar. Forskningsdesignen för undersökningen är med utgångspunkt från kritisk diskursanalys av Norman Fairclough. Med den kritiska diskursanalysen har det gjorts möjligt att analysera nyhetsartiklarna utifrån postkolonial feminism som teoriram. Resultatet som denna studie kommit fram till är att den utomeuropeiska kvinnan blir beskrivs i enighet med stereotyperna till en viss grad.

Nyckelord: Postkolonial feminism, Intersektionalitet, Feminism, Nyamko Sabuni, Rasism, Kompetens, Kritisk diskursanalys, Fairclough, De los Reyes.

INNEHÅLL

1 INLEDNING ...6

1.1 Syfte och frågeställning ... 7

2 BAKGRUND ...7

2.1 Tidigare forskning ... 8

3 TEORI ...9

3.1 Postkolonial feministisk teori ... 9

4 METOD OCH MATERIAL ... 12

4.1 Forskningsdesign ...13

4.2 Metod ...13

4.3 Material ...14

4.4 Datainsamling och databearbetning ...15

4.7 Operationalisering ...17 5 RESULTAT ... 19 5.1 Kompetens ...19 5.2 Rasism ...22 5.3 Som kvinna ...25 5.4 Ur Sabunis perspektiv ...27

6 SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE DISKUSSION ... 29

6.1 Diskussion - Hur framställs den andra kvinnan i politiken? ...29

6.2 Fortsatt forskning och övriga reflektioner ...33

6.3 Slutsatser ...35

1

INLEDNING

Nyamko Sabuni, Ebba Busch och Annie Lööf, det är namnet på tre partiledare bland de svenska riksdagspartierna. Att just dessa tre namn presenterades finns det ett motiv för. Dessa namn delar en gemensam komponent med varandra, dem är kvinnor. Det är tre kvinnor inom den politiska sfären, högt uppsatta med ledarskapsrollen dessutom.

I vardagsspråkets omnämnda feministiska teori skulle deras gemensamma könstillhörighet varit en tillräcklig ståndpunkt för att skapa argument för samband och gemenskap bland dessa kvinnor, vilket också stämmer. Det finns ett samband mellan kvinnorna eftersom dem är kvinnor. Det går inte att undgå faktumet att kvinnor bemöts på annat sätt än män i

samhället och inte minst i politiken. På så vis, ingår dessa kvinnor i ett vad man kan kalla för systerskap. Ett systerskap där dem som tillhör denna grupp får handskas med allt mellan himmel och jord just på grund av att dem är kvinnor. Det råder en maktrelation mellan de två könen och kvinnornas kamp är det vill säga en gemensam kamp för jämställdhet.

Däremot förloras det ofta ur minnet att det finns mer än en maktrelation, systraskapet är inte oproblematiskt.

Forskning kring genus har kommit att bli ett väletablerat ämne som bidragit med enorm kunskap om kvinnors levnadsvillkor och levnadsförhållanden genom tiderna till idag. Dem empiriska resultaten samt de teoretiska utgångspunkterna inom genus- och kvinnoforskning har däremot resulterat i en slags bild där kvinnan är en homogen en. Att kvinnor i grupp är en homogen grupp, på så vis ignoreras alla maktdimensioner emellan kvinnorna. (De los Reyes, Molina, & Mulinari. 2005. S. 31-32).

Det leder till att den enda orsaken för över- och underordning som syns och som spelar någon roll i samhället på grund av detta är genus. Genom kritisk forskning kring genusforskningens resultat, har det visat sig vara mycket mer som spelar roll för hur en människa bemötts i ett samhälle. Ava baroon konstaterar att:

``The category of ``woman´´ includes a wide range of women. Research that emphasizes woman’s distinct morality or woman’s separate culture or sphere sets up a false

generalization, ignoring differences along such lines as class, race, ethnicity, religion, age and region. The bonds of womanhood did not mean universal sisterhood.´´ (De los Reyes, Molina, & Mulinari. 2005. S. 32-33).

Citatet ovan visar hur forskningen har ofta generaliserat och placerat kvinnor i samma fack, även fast det finns saker som skiljer dem åt. Detta är saker som påverkar olika kvinnors levnadsstandard, det påverkar hur dem uppfattas och behandlas av samhället. Denna uppsats undersöker hur dessa faktorer påverkar kvinnorna i politiken utifrån hur dem framställs i media.

1.1

Syfte och frågeställning

Dem postkoloniala strukturerna i Sverige idag utgör grunden för hur maktrelationer utspelas och detta påverkar hur människor framställs inför andra, och inte minst hur kvinnor i

politiken framställs. Denna undersökning fokuserar på Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni som är av afrikanskt ursprung. Med hjälp av teoribildningen, där bland annat stereotyper av invandrar kvinnor ingår kan en undersökning göras för att förstå hur

maktdimensionerna utspelar sig samt hur de påverkar den svenska medians syn på kvinnor av utomeuropeiskt ursprung.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor av icke europeisk bakgrund i svensk politik framställs av svensk media i relation till stereotyper i det postkoloniala Sverige, syftet i detta fall är specifikt Nyamko Sabuni. Detta utifrån den postkoloniala feministiska teorin. Ämnet är av hög relevans eftersom Sverige idag är ett multikulturellt land med invandring från platser av hela världen. Den Svenska riksdagen är idag inte så interkulturell som befolkningen är men det förekommer personer av utländskt påbrå, ett exempel är

liberalernas partiledare. (Dahlstedt & Hertzberg, 2007, S.175). Ämnet är även betydelsefullt för forskningen eftersom diskussionen kring kvinnliga politiker som inte är etnisk svenskar är knapp.

Hur framställs bilden av Nyamko Sabuni i svensk media i relation till stereotyper i postkoloniala Sverige?

2

BAKGRUND

Vem är Nyamko Sabuni?

Nyamko Sabuni är idag Liberalernas partiledare. Hennes resa har varit lång, Sabuni och hennes familj tog sig som flyktingar till Sverige när hon var barn. Hennes familj är originellt från dagens Kongo-Kinshasa, men eftersom hennes pappa var politisk flykting flydde

familjen till Burundi där hon föddes under föräldrarnas exil. Hon är dotter till en ekonom och en skötare. Nyamko Sabuni var 12 år gammal när hon och hennes familj flyttade bosatte sig i Sverige. Hon växte sedan upp i Kungsängen i Stockholms län. (Riksdagen, u.å.).

Hon har läst den naturvetenskapliga linjen på gymnasiet och efter det har hon läst kurser på universitet och högskola om migrationspolitisk, juridisk översiktskurser, kurser i

projektledarskap och kurser om informationsstrategi. Hon har pluggat på högskolor och universitet både i landet och i utomlands, ett exempel är Tyskland. Hon har haft

anställningar som kommunikationsrådgivare, Projektsamordnare, lärarvikarie samt haft uppdrag inom förenings-och näringsliv, ett utav de är att hon var projektledare för Afro svenskarnas riksförbund. (Riksdagen, u.å.). Afro svenskarnas riksförbund är en ideell

organisation som verkar för lika rättigheter samt för att skapa en meningsfylld värld för svenskar med afrikansk bakgrund i Sverige. (Afrosvenskarnas riksförbund, u.å.). Hon har haft kommunala uppdrag som ersättare för både landstingsfullmäktige och för

kulturnämnden mellan åren 1998 till 2002. Nyamko Sabuni har varit riksdagsledamot mellan 2002 till 2013, däremot vart hon ledig mellan oktober 2010 till och med januari 2013. Samtidigt har hon varit suppleant för näringsutskottet och socialförsäkringsutskottet mellan åren 2002 till 2006. Hon har varit jämställdhetsminister mellan 2007 till 201o. Från och med 28e juni 2019 är hon partiledare för Liberalerna och är det än idag. (Riksdagen, u.å.). Med tanke på det Nyamko Sabuni har i livserfarenheter som flykting, det hon har

åstadkommit i sin framgångsrika karriär samt att hon är en kvinna av afrikansk härkomst, blir hon nästan det perfekta underlaget för att studera och pröva det som den postkoloniala feministiska teorin behandlar. Under nästa rubrik presenteras tidigare forskning som är relaterat för denna studie, det är inom feministisk teori. Under teori delen presenteras den postkoloniala feministiska teorin. Under teorin förklaras även hur den tidigare forskningen som presenteras utgör en del av grunden för den postkoloniala feministiska teorin.

2.1

Tidigare forskning

Till en början är det klokt att bekanta sig med tidigare forskning som är relaterat till denna studie.

Den postkoloniala feministiska teorin drar samband mellan olika forskningar, flera teorier och begrepp, kopplingen från de tidigare och relaterade forskningarna visar det hur de olika kategorier är integrerade och faller under den postkoloniala feministiska teorin. Exempel på dessa och det som kommer att tas med i denna uppsats är feministisk teori och postkoloniala teorier.

Tidigare forskning som är kopplat till feministisk teori har visat på hur kvinnor av höga makt- och ledarskaps positioner behandlas, Nyamko Sabuni är en kvinna som är i hög ledarskaps position i och med att hon är partiledare för ett riksdagsparti. I en

reflektionsforsknings studie av bland annat Dana Dunn undersöks kvinnors beteende som akademiska ledare samt hur den akademiska världen forskat om fenomenet sedan tidigare. Dana Dunn är författaren till flera böcker samt över hundra artiklar om psykologi med olika inriktningar. Från reflektionsforskningen presenteras följande. Forskning kring ledarskap och höga administrativa roller har tidigare länge fokuserat på manliga chefer och manliga ledare. Resultatet är att det har blivit en standard att bedöma ledare och chefer utifrån manliga attribut eftersom det är manliga beteenden och egenskaper som har varit i fokus i den vetenskapliga världen. Detta har även i sin tur lett till att kvinnor inte söker sig till sådana roller i hög utsträckning. Kvinnans begränsade historia som hemmafru spelar även roll givetvis, men i moderntid då kvinnan har haft möjlighet till karriär och yrke på

arbetsmarknaden så blir hon fortfarande begränsad på grund av att normen är manliga attribut i dessa roller. Studier kring detta har visat på att standarden som män i ledarroller

och chefspositioner också blir ett sätt att exkludera kvinnor från de positionerna. På grund av underrepresentationen av kvinnor i detta fält finns det inte heller så mycket forskning kring kvinnliga ledare som det finns om manliga. (Dunn m.fl, 2014, S.10).

Den forskning som finns har definierat framgång i ledarskaps och chefspositioner utifrån de olika könen, det förväntas även annorlunda beteenden och ledarskaps stilar för kvinnor och för män. (D. Dunn m.fl, 2014, S.10).

I en studie av Elizabeth R. Brown med flera, som handlar om USAs före detta första dam Hilary Clinton som också är jurist och politiker förklaras det om stereotyper i två kategorier som präglar kvinnor i höga positioner. Forskning kring kvinnliga politiker diskuterar hur det satts stereotyper för kvinnor och hur det finns kvinnliga attribut för kvinnor som en kategori och hur det finns stereotyper för hur politiker är och därmed skapat ytterligare en kategori för hur kvinnliga politiker är. I en studie presenteras det två kategorier som utgör

stereotypiska egenskaper. Den ena kallas i den här studien för ``warmth´´ och den andra har döpts till ``competence´´. Inom warmth ingår egenskaper som att vara omtänksam, ärlig, trogen och artig. I kontrast till detta presenteras egenskaperna för competence att vara kallsinnig, oberoende, flitighet och intelligens. Competence egenskaper är de attribut som ledare och människor i höga positiner visat sig ha och förväntas att ha. Samma studie visar hur kvinnor värderas ha höga warmth-egenskaper, men att kvinnliga politiker däremot värderas ha mer competence egenskaper. På så sätt placeras kvinnliga politiker i competence kategorin och ses utifrån den stereotypen. (E.R. Brown m.fl., 2018, S.107).

Det behöver inte nödvändigtvis tolkas som att de olika tidigare forskningarna säger emot varandra vad det gäller hur kvinnor uppför sig, vilka attribut de blir tilldelade eller hur de blir behandlade när de intar högre maktpositioner, utan det kan snarare tolkas som att det finns mer än en sida av myntet. Två sanningar kan existera samtidigt.

3

TEORI

I detta kapitel presenteras den teoretiska referensramen för denna uppsats.

3.1

Postkolonial feministisk teori

Precis som feministisk teori syftar till att förstå maktdimensionerna mellan de två olika könen, syftar postkoloniala feministiska teorin till att förstå maktdimensionerna mellan de två olika könen men skillnaden är att den postkoloniala teorin menar att det finns fler

faktorer som påverkar maktdimensionerna än enbart könen. Den postkoloniala teorin menar även att det finns maktrelationer inom könen, det är faktorer som klass och etnicitet. (De los Reyes, Molina, & Mulinari. 2005. S. 14-17 & 22-23). Även fast den postkoloniala teorins första avsikter inte var att integrera det med det feministiska perspektivet så förblir det en

brist för förståelse av samhällen samt historian utan det feministiska perspektivet. (Hazel, V., 2007, S.232).

Postkoloniala teorin och den feministiska teorin kompletterar varandra och skapar ett samband som gör det möjligt att studera maktdimensionerna. Det bevisar även att det finns maktdimensioner inom maktutövning bland människor, och specifikt för denna

undersökning är maktdimensioner bland kvinnor som är från ett icke svenskt ursprung. (De los Reyes, Molina, & Mulinari. 2005. S. 17).

Intersektionalitet

Maktrelationer eller maktdimensioner är komplexa begrepp, här kommer intersektionalitet att bli ett väsentligt redskap. Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som används för att förstå hur överordning och underordning i relationer både skapas och bibehålls. (De los Reyes, Molina, & Mulinari. 2005. S. 25).

Intersektionalitet som begrepp syftar således på att det finns en skärningspunkt mellan alla sociala relationer i alla dess olika former. Det betyder att teorin som perspektiv går att använda i olika sammanhang. Det är ett användbart och betydelsefullt perspektiv vid feministiska studier samt genus studier. Anledningen till att det är så användbart vid feministiska studier är för att den kompletterar den feministiska rörelsen med det som saknas. (Gunnarson. 2011. S.25).

Den feministiska rörelsen genom historien har inte tagit hänsyn till intersektionalitet. Feminismen har uppfattats som ett systraskap där alla kvinnor anses vara jämlika och homogena, deras kvinnlighet är det som är det sammanhållande bandet. Därav anses det vara en konfliktfri plattform där alla kvinnors kamp emot det manliga könets förtryck är det enda problemet i maktutspelningen. (De los Reyes, Molina, & Mulinari. 2005. S. 12). Det intersektionalitet har bidragit med i detta fall är identifieringen av dessa

skärningspunkter mellan kvinnorna som grupp i sig. Kvinnor är inte en homogen grupp, kvinnor skiljer sig åt på grund av andra faktorer så som deras klasstillhörighet och deras etnicitet, utöver deras könstillhörighet. Utan intersektionalitet som redskap inom den feministiska rörelsen tas inte andra maktförhållanden än kön med i åtanke. Det resulterar i att kvinnors olika erfarenheter inom maktförhållningen att osynliggöras och ogiltigförklaras. (Gunnarson. 2011. S.25).

Med hjälp av intersektionalitet kan det erkännas att sociala konstruktioner är komplicerade och att det behövs flera perspektiv för att verkligen förstå hur maktdimensioner samspelar. Perspektiven är att ha bland annat ras, ålder, sexualitet, religion, utbildningsnivå,

funktionsnedsättning och klasstillhörighet i åtanke.

Begreppet dem andra ingår också inom den postkoloniala teorin. Begreppet kommer ifrån att människor genom tiderna sett andra människor från andra samhällen än deras egna som främlingar. Det har resulterat i att människor delats upp i vi och dom. Inom postkoloniala feministiska teorin är grundtanken att på grund av den tidigare europeiska kolonialismen har det fått som följd att det västerländska sättet att vara och leva har blivit normen. När

människor från andra delar av världen, som är avvikande från den västerländska världen, interagerar i det nya samhället anses dom tillhöra dem andra. Fördomar gentemot andra människor som är olika oss själva har alltid funnits i människans historia. Människor har sedan antikens Grekland ``andra-fierat´´ främmlingar. Det vill säga placerat människor i ``vi´´ och ``dem´´ fack. Genom placeringar av vi och dem skapas fördomar och stereotyper. Fördomar i detta fall är inre bilder, antaganden och uppfattningar om dem andra, som oftast är ogrundade i riktig fakta. Fördomar kan vara både positiva och negativa förutfattade uppfattningar om andra. Stereotyper avspeglar normativa uppfattningar om grupper. (Loomba. 2005. S.111).

När det europeiska nationsbyggandet började och kolonialismen både expanderade och intensifierade, förstärktes fördomarna och stereotyperna mot dem som var utomeuropéer eftersom de ansågs vara främmande. Stereotyperna och fördomarna av dem främmande var att dem är lata, våldsamma, aggressiva, giriga, promiskuösa, inkompetenta och irrationella. Intressant att veta är att samma karaktärsdrag som ``dem andra´´ ansågs ha, var samma kännetecken som fanns för att beskriva hemlandets kvinnor. Det vill säga kvinnor som ursprungligen var européer. (Loomba. 2005. S.113).

Genom konstruktionen av ``vi´´ och ``dem andra´´ förstärks självaste konstruktionen också, som en spiral påverkar det sig självt. Genom att se på människor som vi och dem ökar både vardags rasismen och den institutionella rasismen. Rasism och diskriminering mot andra etniciteter tar även utryck i olika former, vare sig de framgår i tydliga angrepp mot folkgrupper, hets och hat i verbal yttring eller i förstörelse som går ut över dem som inte är etnisk svenskar. Rasismen har många ansikten, och även om det ansiktet inte tar form i dem nämna formerna så kan de även ta form i andra sätt. Exempelvis genom talet av ``dem andra´´. Sådan form av rasism är svår att detektera och kan till och med legitimeras ifall dem inte tas itu med, av den anledningen är språket och hur det används en väsentlig

utgångspunkt i den postkoloniala feministiska teorin.(De los Reyes, Molina, & Mulinari. 2005. S.291-292).

De los Reyes (2005) förklarar att faktorer som kön, ålder och vistelsetid i Sverige bland andra faktorer påverkar utomeuropeiska invandrares positioner i arbetsmarknaden.

Postkolonialism i Sverige

Dem koloniala strukturerna finns kvar i Sverige än idag och det är dessa strukturer som också sätter grund för hur människor skiljs åt som individer. Dessa strukturer sätter grunden för hur det går att rättfärdiga att människor blir placerade i olika grupperingar, de gör det möjligt att bli placerad i kategorier det vill säga. (De los Reyes, Molina, & Mulinari. 2005. S.18).

En viktig anmärkning att göra är att även fast Sverige inte haft kolonier som resterande av dem europeiska länderna, finns koloniala strukturer trots allt. Det handlar om ideologier som rättfärdigar kolonialiseringen som finns kvar. Den sociala konstruktionen att placera människor i olika grupperingar rättfärdigas av denna ideologi. (De los Reyes, Molina, & Mulinari. 2005. S.18).

Kort om stereotyper, de skapas inte från blind ignorans och okunskap. Det är snarare ett medel där information filtrerats för att kunna applicera en känsla av olikhet mellan olika människor. (Loomba. 2005. S.67).

4

METOD OCH MATERIAL

Det första som bör göras innan en undersökning är att säkerställa vad en forskning verkligen är samt vilken forskning som är hörande till frågeställning. En tumregel att använda är att teoretiskt sätt innebär forskning att vara kumulativ. Som författare skall man försöka att bygga på redan befintlig forskning, fylla ut de ``hål´´ som kanske finns. Av den anledningen är det första steget i all forskning att ta reda på vad tidigare forskning redan konstaterat om ämnet i fråga. (Esaiasson, P., m.fl. 2017, S.19-20).

Det första jag gjorde som författare efter att jag format min frågeställning var att läsa på om ämnet och ta reda på så mycket jag kunde. Det jag fokuserade mycket på var teorin kring ämnet, vad säger teorin? Samtidigt som det letade jag efter vilken forskning som gjorts inom ämnet. Vad säger tidigare forskning om postkolonialism, om feminism och om postkolonial feminism? Finns det forskning som undersökt det jag vill ta reda på? och i sådana fall finns det tillgänglig forskning på verkliga händelser om det jag vill ta reda på? För att få fram den informationen som behövdes började jag med att diskutera med min handledare, vi kom fram till att en bok som används som tidigare kurslitteratur omfattade det ämne jag hade valt: Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige. Boken är av Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari. Denna bok satte grunden för hela uppfattningen om ämnet. Det är en bra bok att utgå ifrån då författarna är ledande inom denna teori. Samtidigt som jag läste in mig på denna bok sökte jag efter andra böcker som behandlade liknande ämnen. Efter detta valdes hur undersökningen skall läggas upp samt tillvägagångssätt för att samla in data samt analysera den. Med hjälp av boken

Metodpraktikan (2017) av Esaiasson, P., m.fl valdes dessa metoder.

Denna uppsats är en fallstudie av hur Nyamko Sabuni framställs i svensk media,

undersökningen är att sammanfoga teorin utifrån en given problematik för att behandla ämnet. Teorin om postkolonial feminism samt postkoloniala strukturerar, feminism och intersektionalitet som används i denna uppsats innebär att undersökningens upplägg, det vill säga forskningsdesignen blir en teorikonsumerande ansats.

Här nedan under olika rubriker presenteras forskningsdesignen, metoden för arbetet, hur jag operationaliserar mina centrala teoretiska begrepp, hur god validitet och reliabilitet

säkerställs, det material som använts, hur data insamlingen gick till samt hur bearbetningen och analysen av data gått till, och även forsknings etik.

4.1

Forskningsdesign

Hur en studie väljs att läggas upp blir ett avgörande element för huruvida undersökningen blir av samt ifall undersökningen blir av hög eller låg validitet.

Forskningsdesignen för denna uppsats är en kvalitativ studie med en teoriprövande ansats. Utifrån den valda redan befintliga teorin om postkolonial feminism har den teorin placerats på den egna problematiken som utformats och sedan applicerats på det insamlade empiriska materialet, i detta fall är det empiriska materialet svenska tidningars nyhetsartiklar.

Huvudfokus är Nyamko Sabuni, en kvinna med icke europesk ursprung som är partiledare för ett svenskt riksdagsparti. Utifrån feministisk teori, postkolonial teori, intersektionalitet, teori om stereotyper om kvinnor samt om icke européer så studeras hur svenska

nyhetstidningar skriver om Nyamko Sabuni för att få en förståelse för hur den diskursen ser ut. Undersökningen är upplagd att pröva denna teori genom metoden att använda

Faircloughs kritiska diskursanalys på det insamlade materialet. Faircloughs kritiska diskursanalys anses vara bäst lämpad för denna undersökning eftersom metoden gör det möjligt att djupgående analysera olika texter i relation till teorin. Materialet för att kunna utföra metoden är nyhetsartiklar från svenska tidningar som handlar om Nyamko Sabuni som är huvudpersonen i fråga.

4.2

Metod

Metoden för denna uppsats är kritisk diskursanalys. Den är av kvalitativ metod med

användning av kvalitativ data. Den kritiska diskursanalysen bygger på Norman Fairclough. Först är det är det viktigt att få klart för sig vad en diskurs är. En diskurs är enkelt förklarat ett bestämt sätt att prata om eller förstå ett tema. (Winther Jørgensen & Philips, 2000, s.7). Fairclough förklarar att diskurs är en social praktik som reformerar kunskaps system, sociala identiteter bland annat, och sociala relationer så som t.ex. maktrelationerna inom dem. (Winther Jørgensen & Philips, 2000, s.71). Viktigt att tillägga är att diskurser finns i olika sorter, exempelvis feministisk diskurs, miljödiskurs eller nyliberaldiskurs och så vidare. (Winther Jørgensen & Philips, 2000, s.72).

Diskursanalys är nära besläktad med den kvalitativa textanalysen som utgår ifrån att

fokusera på och plocka ut det mest betydelsefulla innehållet genom att ordentligt granska och studera olika delar, helheten samt den kontext den är i. (Esaiasson, P., m.fl. 2017, S.211). Kritisk diskursanalys handlar om språket och dess koppling till makt. Fairclough presenterar en tredimensionell modell som kan användas som analytisk ram vid empirisk forskning av diskursanalys, precis som denna uppsats. De tre dimensionerna är text, diskursiv praktik och social praktik. Det som menas är textens egenskaper, produktionsprocesser som är kopplade

till texten och slutligen den kommunikativa händelsen som då blir en del av den sociala praktiken. (Winther Jørgensen & Philips, 2000, s.74).

Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalysen och analysinstrumenten har jag kunnat tolka och läsa nyhetsartiklarna. Genom att noggrant ha läst nyhetsartiklarna har jag fokuserat på textens egenskaper. När man arbetar med texten, arbetar man samtidigt med den diskursiva praktiken eftersom de i grund och botten inte går att analysera det ena utan det andra, men i modellen är dem två olika dimensioner så därav skriver man det så. (Winther Jørgensen & Philips, 2000, s.74-75). När de två första dimensionerna har

analyserats, arbetar man med dem i förhållande till den sista dimensionen som de också är en del av. Det är nu i undersökningen som man kan se vad resultatet är. (Winther Jørgensen & Philips, 2000, s.90).

Det som presenteras ovan är en fördjupning av det som görs i praktiken. I praktiken när jag har sysslat med den första (och andra) dimensionen har jag använt mig av två element som redskap. Det är transitvivitet och modalitet. Transitivitet är egenskaper hos verb, när transitivitet i en text studeras så fokuserar man på hur orden skapar språklig information. Man tittar på hur händelser och processer kan förknippas med eller tvärtom, inte förknippas med subjekt och objekt. Modalitet handlar om hållningen från talaren i satsen. (Winther Jørgensen & Philips, 2000, s.87).

Motivering till valet av kritisk diskursanalys är för att den är bäst lämpad till denna studie eftersom syftet är i grund och botten att kunna tolka artiklarna av Svensk media för att kunna komma fram till ett resultat.

Nackdelarna med denna metod däremot är att den är svår att genomföra objektivt.

Egentligen så ska forskaren inte heller vara så objektiv eftersom i relation till teorin så blir forskaren subjektiv men det är det som metod bygger på. Detta skall inte tolkas fel, det innebär inte att jag som forskare ska vara tendentiös och partisk, utan att jag ska kunna tolka diskursen utifrån teorin. Med denna metod sätts det stor vikt på mig som forskare att tolka texten rätt det vill säga. Det handlar alltså om min intuition och mina instinkter när jag analyserar och tolkar det som skrivs i nyhetsartiklarna. Som nämnt tidigare är denna metod bäst lämpad eftersom den gör det möjligt att studera ett bredare spektrum, och att kunna fastställa dolda meningar i texterna, vilket är nödvändigt för att kunna besvara

frågeställningen.

4.3

Material

Materialet som användes för att läsa på om ämnet var litteratur om postkolonialism. Både i form av böcker och vetenskapliga artiklar. Den främsta boken jag utgått ifrån är Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige. Boken är av Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari. (2005) som nämnds ovan. Motiveringen till denna bok är för att författarna forskar, debatterar och skriver om makt, feminism och

rasism ur det postkoloniala perspektivet. Paulina De Los Reyes är professor i ekonomisk historia och internationella relationer. Hennes namn är väldigt relevant idag inom postkoloniala feministiska studier, som är ett utav hennes forskningsämnen tillsammans med intersektionalitet, historieteori m.m.

De vetenskapliga artiklarna som användes för teorin hittade jag på Mälardalens

biblioteksdatabas, Primo. Innan sökandet aktiverade jag filter som skulle avgränsa och justera resultatet på mina sökningar. Det främsta filtret var Peer-reviewed, vid andra sökningar ändrades filtren ibland till artiklar, fulltext och/eller öppen tillgång. Det hände flera gånger att jag hittade relevanta vetenskapliga artiklar men fick ingen tillgång till texten så jag förblev utan.

Det empiriska materialet för denna uppsats är nyhetsartiklar. Nyhetsartiklarna är från svenska dags och kvällstidningar. Avgränsningen har gjorts till enbart svenska

nyhetstidningar eftersom det är utifrån svensk media som frågeställningen är utformad. Däremot används en tidning som inte är svensk utan fransk. Artikeln från tidningen är en intervju med Sabuni. Tidningen fokuserar på kultur och deras artiklar handlar oftast om kultur och ursprung. Artikeln valdes av en slump och inte via det systematiska söksystemet som kommer att presenteras under rubriken om datainsamling. Motiveringen till avvikandet att denna artikel valdes med i empirin är just på grund av tidningens fokus på kultur och härkomst, eftersom dem fokuserar på det under intervjun och ställer frågor som får Sabuni att svara utifrån hennes erfarenheter som utländsk kvinna så fick jag fram hennes perspektiv angående ämnet. Syftet med uppsatsen handlar om medias framställning och inte Sabunis framställning, men genom att analysera Sabunis uppfattning får man en uppfattning om hur media behandlat henne och framställt henne. Under rubriken datainsamling förklaras hur materialet för den empiriska delen ordnades fram.

4.4

Datainsamling och databearbetning

Det empiriska materialet för denna studie (utöver den franska tidningen som presenterades under punkt 3.1) består av nyhetsartiklar ur databasen Retriever research som är ett digitalt nyhetsarkiv. Databasen retriever har filter man kan använda sig av när man söker, till en början använde jag mig inte av något filter som helst då jag ännu inte hade lärt mig hur databasen fungerade. Jag sökte på mitt sökord som var ``Nyamko Sabuni´´. På så sätt hittade jag slumpmässiga artiklar som innehöll hennes namn, det dök upp artiklar om henne och artiklar där hennes namn fanns med men som inte handlade om just henne. Att fortsätta så hade inte varit en strategisk metod för att välja analysenheter. Efter det skapade jag ett upplägg med avgränsningar så att valet av analysenheter (nyhetsartiklarna) kunde vara systematiskt och hederligt.

Avgränsningarna som utgör mitt redskap för att strategiskt plocka artiklar är:  Enbart Svenska tidningar: Ledarsidor, nyhetsartiklar.

 Tidsperiod: Artiklar från det senaste året (maj 2020- maj2021) och artiklar från det år Sabuni tillträdde som partiledare(2019).

 Innehåll av teman som utgår från teorin.

 Nyamko Sabuni ska vara huvudperson i artikeln.  Artiklar som är beskrivande av Sabuni.

I retriver sorterades sökningen efter svensk press, den valda tidsperioden samt efter filtret ``relevans´´ och plocka utifrån det. Detta gjorde jag på åren 2019,2020 och 2021. Det hände att vissa artiklar bland de som visades efter varje sökresultat inte gick att använda eftersom det exempelvis var insändare, då hoppade jag den artikeln och fortsätta läsa efter dem. Två undantag har gjorts vid utplock av artiklarna, två intervjuer från tidigare årtal. På retriver ändrades tidsperioden till ``alla datum´´, artiklar från källor som inte enbart är svenska, sökordet var detsamma ``Nyamko Sabuni´´.

Viktig anmärkning här är att jag letade efter att plocka artiklar som beskriver Sabuni. Med det menas, artiklar som beskriver henne eller som har något att säga om henne. Då har jag sökt efter avgränsningarna och granskat texterna för att se ifall det finns direkta eller

indirekta meningar bakom artiklarna i enighet med teman. Valen av temat som följdes utgår ifrån teorin, samt vad som besvarar min frågeställning.

Det har används 15 artiklar som undersökningen bygger på. Artiklarna som valts ut består av både nyhetsartiklar samt av artiklar ur tidningarnas ledarsidor. Ledarsidor är olika avsnitt i tidningar där tidningens och eller redaktörens övergripande politiska inriktning tar i uttryck. Olika tidningar har olika politiska orienteringar. Oftast är det vanligt att svenska dagspressar är liberala. Det framgår tydligt när man läser en ledarsida att det är en ledarsida och inte en vanlig nyhetsartikel samt vilken politisk inriktning ledarsidan har. Många tidningar skriver även att deras ledarsidor är oberoende. Det betyder att tidningen inte har någon knuten koppling till något specifikt parti, utan att de enbart har den politiska nischen. I resultat delen presenteras det vilken politisk inriktning de olika tidningarna har när artiklarna som används är av ledarsidorna.

4.5

Forskningsetiska överväganden

I en empirisk undersökning som denna krävs det att undersökningen görs på ett systematiskt och hederligt vis. Det spelar ingen roll ifall det är ett specifikt fall eller en undersökning för att förklara ett fenomen som görs, undersökningen skall alltid göras på ett rättvist sätt. Författaren måste hålla god forskningsetik. Skall det göras en analys av något måste urvalet plockas på ett strategiskt sätt, i praktiken betyder det att inte välja sådana analysenheter som gynnar författarens dolda agenda (om det nu skulle finnas en sådan, vilket det inte får). En forskning skall vara värderingsfri, författaren skall inte försöka vinkla analysen eller resultatet. (Esaiasson, P., m.fl. 2017, S.24-26).

För denna uppsats behövde jag fokusera på urvalet av nyhetsartiklarna jag valde att ha med i undersökningen. Jag fick ta hänsyn till att inte aktivt välja efter ett visst ämne som vart

vinklat. Med hjälp av avgränsningarna skapade jag ett systematiskt system som gjorde att artiklarna blev slumpmässigt utvalda men som samtidigt var relevanta för min studie.

4.6

Validitet och reliabilitet

Under arbetets gång har jag fått tänka på trovärdighet, validitet och reliabilitet. Jag har försökt hålla arbetet trovärdigt genom att hålla mig neutral och inte bli tendentiös. Det finns två definitioner av validitet. Den ena är begreppsvaliditet som innebär att de teoretiska definitionerna och operationalisering är motsvarande varandra, genom

undersökningen har jag sett till att teorin och det jag skrivit stämmer överens. Sedan finns det resultatsvaliditet som innebär att studera det som faktiskt ska studeras, även det har jag förhållit mig till under arbetet genom att alltid tänka på min frågeställning och arbeta utifrån det samtidigt som jag förhåller mig till teorin. Resultatvaliditet går att mäta efter att det empiriska arbetet är genomfört. Resultatvaliditet är det som blir av begreppsvaliditet och reliabilitet tillsammans. Reliabilitet handlar om att få fram samma resultat ifall

undersökningen skulle göras om på nytt, det som ofta kommer i vägen för reliabilitet brukar vara slarvfel. (Esaiasson, P., m.fl. 2017, S.58 & 64).

4.7

Operationalisering

I boken Metodpraktikan (2017) av Esaiasson, P., m.fl i delen om operationalisering skrivs det att teoretiska begrepp som används måste först definieras och efter det måste de teoretiska definitionerna motiveras och ibland argumenteras för. Det måste motiveras eftersom vi människor i stort sett kan vara rätt så oeniga om definitionerna. Operationalisering kan ses som bryggan mellan teorin och praktiken. Esaiasson (2017) menar att operationalisering kan vara avgörande för undersökningens resultat, det vill säga validitet och därmed påverkar den även uppsatsens kvalité.

Teorin för denna uppsats är postkolonial feministisk teori, som på vis är en utvidgning på feministisk teori. Två centrala begrepp som förutom feministisk teori ingår i den

postkoloniala feministiska teorin är intersektionalitet och dem andra. I denna del av uppsatsen visas motiveringen av dessa begrepp. Här visas även motiveringen av tre ytterligare begrepp som framkommer i resultat delen, dessa tre begrepp ingår i teorin. Intersektionalitet och dem andra

Intersektionalitet används som analysredskap för att detektera skärningspunkten mellan olika maktordningar. I denna undersökning används det som ett ramverk att utgå ifrån för att kunna upptäcka former av diskriminering i analysenheterna som är nyhetsartiklar om huvudpersonen i fråga, det vill säga Nyamko Sabuni. Det har hjälp att fastställa att Sabuni

presenteras ur olika aspekter, det är som kvinna, hennes kompetens i arbetet, hennes klasstillhörighet samt hennes etnicitet.

Intersektionalitet kopplas till de kategorier som i undersökningen valts för att i resultat delen i uppsatsen besvara frågeställningen.

Dem andra är en utav faktorerna som ingår i den maktdimension som intersektionalitet

syftar till att synliggöra. Dem andra syftar på människor som inte är från det samhället som det utgås ifrån, det vill säga att det blir en fråga om etnicitet i det här fallet. I den

postkoloniala feministiska teorin förklaras det att synen om dem andra sätter grunden till fördomar och stereotyper som i sin tur sätter grund för rasistiska motiv. Ytterligare en synpunkt inom den postkoloniala feministiska teorin är hur språket används i sådana sammanhang. Av den anledningen leder jag motivering för att den blir väsentlig samt användningsbar för analysen av nyhetsartiklarna.

Rasism, som kvinna och kompetens

Intersektionalitet visar oss att det finns olika maktdimensioner att studera vid

undersökningar som berör överordning och underordning. Definitionen om dem andra är brett inom postkoloniala teorin och visar oss hur rasism kan spelas ut, både direkt samt indirekt via språkbruk bland annat.

Utifrån det analytiska perspektivet intersektionalitet samt om dem andra har jag kommit fram till teman, teman visas i uppsatsens resultat del och är på vis kopplade till varandra. Eftersom att uppsatsens syfte är att undersöka om hur en utomeuropeisk kvinna framförs i postkoloniala Sverige blir två teman direkt uppenbara samt betydelsefulla, rasism och som kvinna.

Temat om rasism är för att undersöka hur språket om Sabuni är av rasistisk karaktär med den postkoloniala teorin som glasögon. Teorin säger att rasism förekommer i olika former, det kan vara i form av verbala kränkningar, fysiska påhopp eller särbehandlingar i olika system och institutioner. Alltså kan det vara osynligt i form av språkbruk, det behöver inte heller nödvändigtvis vara avsiktligt. I resultat delen förklaras det hur ord som används i nyhetsartiklarna som till exempelvis ``flyktingflickan´´ kan anses vara rasistiska i just dem sammanhang som svenska medierna använder det i. Kort sagt är det för att genom

användning av sådana benämningar betonas det att personen i fråga inte är som oss, hon är inte från normsamhället, hon är från ett annat samhälle och är främmande. Och så fortsätter spiralen om vi och dom igång, menar teorin. Det leder i sig till fördomar och stereotyper som kan leda till att rasism tar i utryck i olika former, precis som nämnts innan är det en spiral. Det andra mest uppenbara temat här handlar om att hon är en kvinna. För att kunna besvara frågeställningen behöver hon ju vara en kvinna, vilken hon också är. Kvinnoforskning ingår i den postkoloniala feministiska teorin och syftet här är att analysera diskursen om henne ur ett feministiskt perspektiv. Det som tittas på och analyseras utifrån det här temat är hur hon framställs som en kvinna från Centralafrika, en kvinna med högskoleutbildning samt en kvinna i en hög ledarskapsposition. Det som tittats på i texterna är bland annat hur media kommenterar hennes vanliga kvinnliga attribut, men även hur dem förhåller sig till kvinnliga

attribut när dem skriver om henne gällande andra ämnen, till exempel vis när dem skriver om hennes kompetens bland annat.

Temat om kompetens är relevant eftersom att enligt stereotyperna förekommer stereotyper både om invandrares samt om kvinnors kompetens. Enligt stereotyperna anses båda grupper ha lägre kompetens. Det visas i resultat delen under temats rubrik, men det visas även under rubriken ``ur Sabunis perspektiv´´. Här handlar det inte om vilken kompetens hon har på riktigt, hur duktig hon är på att vara en partiledare eller liknande. Eftersom jag inte har gjort någon undersökning på det och för att det inte heller hör till uppsatsens syfte, syftet är att analysera diskursen, inte hennes verkliga arbete. Stereotyper om kompetens påverkas starkt av etnicitet samt könstillhörighet och passar av den anledningen in i analysen.

5

RESULTAT

Hur framställs kvinnliga politiker av utomeuropeiskt ursprung i svensk media i relation till stereotyper i postkoloniala Sverige? För att undersöka denna fråga har ett fall varit i centrum, Nyamko Sabuni. Hon är en svensk politiker av utomeuropeiskt härkomst, av

centralafrikanskt ursprung för att vara precis. Hur hon framställs både i media och av media är i varierande former, i former av olika teman. Teman är kompetens, rasism, visuell analys och hur Sabuni själv framför sig i medier ur hennes perspektiv. Skälet till att Sabunis egna erfarenheter studeras är eftersom att genom att uppmärksamma hur individen anser sig bli placerad av samhället, kan ytterligare utryck av samhälle och media plockas upp i analysen och tolkas.

En fundamental insikt att ha med sig vid analys av alla artiklar som presenteras är att nyhetsreportrar och författare till artiklarna må medvetet eller inte medvetet vinkla orden, enligt stereotyper, detta kan påverka hur texten uppfattas eftersom att människor har fördommar. (Anderson m.fl., 2011, S.2516).

5.1

Kompetens

Ett tema som är upprepande i många artiklar berör politikerns sakkunnighet. Hur beskrivs Sabunis sakkännedom av medierna? Är hon kompetent som politiker, främst som

partiledare? Vad förväntas av en kvinnlig politiker generellt?

I en studie om sociala frågor och offentlig politik presenteras det en undersökning om stereotyperna gentemot en kvinna är detsamma som stereotyperna gentemot en kvinna som är aktiv inom politiken. Till att börja med kan stereotypiska egenskaper placeras i två

kategorier, ``warmth´´ och ``competence´´. Kategorin Warmth innebär att människan är mer orienterad i andra än sig själv, samt omfattar egenskaper som ärlig, lojal och artig. Den andra kategorin däremot är raka motsatsen. Competence kännetecknas av självständighet,

arbetsvillig och intelligent. Outputen ifrån studien är att enligt stereotyper karakteriseras kvinnor av värme och de egenskaper som tillhör den kategorin, och att politiker i sig

karakteriseras av kompetens och de tillhörande egenskaperna. Det resulterar i att stereotyper om kvinnliga politiker anses utmärka den andra kategorin istället för den typisk kvinnliga. (E.R. Brown m.fl., 2018, S. 106-108)

I en artikel publicerad av aftonbladets (2021) ledarsida som är oberoende socialdemokratisk skrivs det om hur Sabuni rör sig som en ``elefant i porslinbutik´´ (Jonna Sima, 2021). Liknelsen menar på att hon är osmidig och klumpig. Artikeln handlar om att Sabuni i migrationsfrågan visat tecken på ett samarbete med Sverigedemokraterna, något som dem andra i partiet inte är förtjusta av. I artikeln står det även att Sabunis tillvägagångssätt inte är konstruktiv eftersom många av liberalernas röstare ser det som att en enad front med SD inte är liberal politik, detta utgör en risk för partiet att förlora röstare eftersom Liberalerna redan har det kämpigt med att hålla sig över spärren. (Sima, 2021). Ytterligare i artikeln står det:

Splittringen inom partiet är stor och såren ligger fortfarande öppna. Vad gör Sabuni då? Hon strör en massa salt i såren.(Aftonbladet, Sima, 2021).

Av texten framgår att Sabuni inte har kompetensen att driva partiet uppåt som en partiledare bör.

Att Sabuni har bristande kompetens undanhålls inte i en artikeln publicerad av Dagens Nyheters ledarsida 2020. DNs ledarsida är oberoende liberal.

Och i samtal om hur Sverige ska styras svarar hon: ”Man hoppas ju alltid att man ska vara den som alla vill vara med och behöver”, och får det att låta som att hon förhåller sig till politiken som tonåringen till den sociala hierarkin på ett högstadium. Som om huvudfrågan var att man alltid ska bli bjuden på fest, oavsett vad man tycker om den som bjudit in. (Dagens Nyheter, Sokolnicki, A., 2020).

Författaren till artikeln drar liknelse mellan Sabuni och en tonåring, det i sig tolkas som en negativ kommentar. Det är tydligt märkbart att artikeln vill framföra att Sabunis kompetens som partiledare är bristande. Vidare förklaras det i artikeln att Sabuni nu skapat ett parti som blivit en spelplan för lobbyisterna. Den kommentaren antyder att hon inte vart stark nog som politiker för att hålla partiets värdegrunder, utan hon styrs snarare av lobbyisterna.

I en artikel av aftonbladets ledarsida publicerad den 10e maj 2021 möter Sabuni kritik. Titeln på artikeln lyder: ``Nyamko Sabuni hånar unga vuxna´´ (Aftonbladet, Lina Stenberg, 2021). Utifrån rubriceringen framstår Sabuni som oetisk eller respektlös mot unga vuxna. Som politiker och ledare ska man arbeta utifrån samhällets bästa, att håna samhällets unga är inte att arbeta enligt de ansvaret. Etik anses vara en grundpelare för ledarskap.(Morell & Hartley, 2006, S.56). Förutom rubrikens karakterisering, utrycks kritik genom den största delen av

artikeln. Artikeln handlar om ett uttalande där Sabuni hade sagt att det som behövs för att köpa en bostad är ett jobb och inte rika föräldrar.

``Det håller inte att raljera med klassföraktande uttalanden på bästa sändningstid i SVT. Det krävs riktig politik som faktiskt hjälper ungdomar att få bli vuxna.´´ (Aftonbladet, Lina Stenberg, 2021).

Aftonbladets ledarsida ifrågasätter Sabunis uttalanden men främst hennes kompetens. Vidare i artikeln beskrivs det hur Sabuni är klassblind samt att hon inte har någon koll på bostadsmarknaden heller. Dem beskriver hennes uppfattning om samhället som

``verklighetsfrånvänt´´.

I ytterligare en artikel av aftonbladets ledarsida från mars 2021 lyder rubriken ``I en rättvis värld får Sabuni leta nytt jobb´´. Vid vidare läsning genom artikeln är det förstått att det syftas på hennes bristande ledarskapsförmåga.

``När en partiledare så obrytt kastar partiets värderingar överbord, då är det inte svårt att förstå att hennes väljare reagerar. Frågan är bara när hennes partikamrater får nog och tycker att hon ska söka nytt jobb?´´ (Aftonbladet, Lina stenberg, 2021) I artikeln beskrivs Sabuni som en partiledare som inte följer partiets värderingar.

Liberalernas politik som ska vara just liberal politik är att värna om demokratiska principer, det menar aftonbladets ledarsida att Sabuni inte står bakom när hon i en debatt mot Jimmie Åkesson inte sa ifrån när hon hade läge att göra det.

I Kristianstadsbladet lyder en rubrik ``Sabuni gör rätt som tar strid´´ (2021).

Kristianstadsbladet är nordöstra Skånes ledande tidning, deras ledarsida har en liberal lutning. I denna artikel beskrivs Sabunis färdgiheter som kompetent.

`` Nyamko Sabuni fick – och tog på sig – ett nästan omöjligt uppdrag. Om hon är rätt ledare så är det inte säkert att det är för rätt parti´´.(Kristianstadsbladet, Birgersson, P. 2021).

Här framförs Sabuni som att hon har landat rätt och att hennes uppfattning om samhället är i enighet med sanningen.

Svenska Dagbladet publicerar en artikel med analys av Liberalernas framtid (2021). I artikeln analyseras både liberalerna samt partiledaren Sabuni. Svenska Dagbladet skriver om Sabuni till skillnad från Aftonbladet på ett mer neutralt sätt genom hela artikeln. Dem beskriver deras analys av politiken utan vidare värdegrunder. Däremot sticker en del i texten ut, en del som beskriver Sabuni.

``Det är ingen slump att Sabuni inte avvisar tanken på en omröstning. Nyamko Sabuni anser sig ha ett exklusivt mandat, som ingen tidigare ledare för Liberalerna

eller Folkpartiet har haft.

Det formulerade Nyamko Sabuni så här när hon valdes i juni 2019: "Den här dagen är slutet på en historisk och unik process. Ingen partiledare i vårt parti har valts med ett sådant mandat som man har funnit utifrån medlemsomröstningar".

Att peka på det var ett sätt att stärka sin legitimitet: hon är medlemmarnas - "folkets" - partiledare. Processen som ledde fram till valet Sabuni beskrivs gärna av hennes anhängare som medlemmarnas seger över partieliten.´´ (Svenska Dagbladet, Eriksson, G. 2021).

Frasen `` Nyamko Sabuni anser sig ha ett exklusivt mandat, som ingen tidigare ledare för Liberalerna eller Folkpartiet har haft.´´ (2021) upprepas mitt i artikeln som en rubrik med fetstil. I den meningen och det stycket som beskriver Sabuni visar artikeln att politikern att politikern har mer makt än vad som är vanligt i Liberalernas fall. Det kan antyda att hon är en stark ledare eller att hon är alltför autoritär.

5.2

Rasism

Ett tema som blir oundvikligt i detta fall är temat om rasism.

Tidningen VI gjorde en personlig intervju med Sabuni sommaren 2007, artikeln heter En tuff

mjukis: Sabuni är favorit bland nya partiledarkandidater. I den artikeln står det `` säger

Nyamko Sabuni, flyktingflickan som gjort kometkarriär i Folkpartiet och otippat utsågs till minister efter valet förra året.´´ (VI, 2019). Dessa ord som beskriver ministern är hur hon uppfattas av journalisten och författaren till reportaget. Ord att betona här är:

Flyktingflickan, kometkarriär och otippat. Dessa ord förstärker bilden av hur sällsynt det är för en så kallad flyktingflicka att skapa en politiker karriär så som många andra svenska kvinnor har gjort genom åren. Även begreppet flyktingflickan blir kontroversiellt.

Störmstads tidningen publicerade en artikel om Sabuni samma dag hon tillträde som Liberalernas partiledare den 28e juni 2019. Rubriken för artikeln lyder ``Flyktingen som blev partiledare´´. Artikelns innehåll är likt den från intervjun med tidningen VI, och det har även plockat med delar från den intervjun. Det som är intressant här är deras ordval av att beskriva Sabuni i rubriken som ``flyktingen´´.

När det talas om ämnet rasism tillsammans med Sabuni har hon åsikter om det. I intervjun ``En tuff mjukis´´ från tidningen VI (2007) berättar Sabuni att människor måste vara lika inför lagen, hon anser inte att fallet är så i Sverige idag. I intervjun talas det om

diskriminering av Afrikaner i Sverige och om en rapport som visat på att svenska skolor inte tar elevers klagomål om rasistiska kränkningar seriöst. Till detta svarar Sabuni ``

Rasbiologins gamla läror och fördomar lever tyvärr kvar i folkhemmet.´´ (Silberstein, M., VI, 2019).

Som politiker är det oundvikligt att undgå förolämpning, även Sabuni utsätts för offentligt hån. År 2015 läckte inloggningsuppgifter till flera tusentals Flashback konton. Flashback är ett internet forum där människor anonymt kan diskutera allt mellan himmel och jord. Ett konto som spred mycket rasistiskt innehåll mellan 2010 och 2011 hade postat:

”[N-ordet] i Kongo (Nyamko Sabuni och hennes familj kommer från Kongo) våldtar

allt som rör sig. Kvinnor gruppvåldtas tills de går söner eller så våldtas de med vedträn och machetes. Kannibalism är vanligt.”(Olof Svensson, Aftonbladet, 2021). Via upptäckterna av inloggningsuppgifterna avslöjades personen bakom kontot som skrivit om Sabuni, och det kunde verifieras att det var en politiker från Sverigedemokraterna som låg bakom uttalandena. I inlägget av SD politikern nämns inget om Sabunis kompetens som minister, det nämns inget om något arbete hon utfört någonsin. Det enda som nämns är kopplat till hennes etnicitet. Ett dåligt äpple betyder inte att alla äpplen i korgen är dåliga är ett talespråk, en politiker från SD representerar inte hela partiet. Däremot blir hela

händelsen problematisk när SD-toppen i fråga inte utreddes av partiet.

Kopplingen mellan denna händelse till att besvara frågeställningen är inte SD-toppens yttrande i sig, utan att Sabuni som en mörkhyad kvinna i politiken utsätts för liknande trakasseringar som inte hade varit möjligt i samma utsträckning ifall hon vore etnisk svensk. I samma artikel skriver även aftonbladet ``Trots det grova innehållet i inläggen har

Sverigedemokraterna aldrig utrett kopplingen ordentligt.´´.

Rasism utrycks inte alltid rätt ut, enligt den postkoloniala teorin menas det att rasismen är inbyggd i samhällsstrukturerna. Det koloniala tänket sitter än kvar i det postkoloniala samhället. Expressen publicerar en artikel där tecken på koloniala tankesätt genomsyrar mellan orden i texten.

``Nyamko Sabuni är nämligen en inspirerande personlighet. Hon kom till Sverige som fjortonåring, lärde sig det svenska språket och lyckades göra kometkarriär inom politiken.´´. (Ismail, B. Expressen, 2020).

Artikeln nämner hennes ankomst till Sverige som fjortonårig i samma benämning som att hon är inspirerande och har lyckats med mycket snabb framgångsrik karriär. Texten ger intryck att hon är en inspiration inte enbart på grund av hennes snabba karriärtillväxt, utan att hon är en inspiration på grund av at hon inte är från Sverige men ändå lyckats ta sig fram, att hon lärde sig det Svenska språket men ändå lyckades ta sig fram. Idag är Sabuni 52 år gammal, och vid tiden hon tillträdde som partiledare var hon 50 år gammal, det innebär att hon har haft 36 år på sig att nå den positionen. Med andra ord har hon haft lång tid på sig att lära sig behärska språket för att skapa sig en karriär, i texten framförs detta som något extraordinärt just på grund av att koloniala tankesätts strukturer sitter kvar.

I samma artikel står det om vad författaren för ledarsidan förväntade sig av Sabuni som politiker. Det står att förväntningarna var att just Sabuni som ledare skulle ta itu med

migrationspolitiken med fokus på omtanke för människor som är i behov av skydd samt att hon skulle göra politiken mer liberal. Författaren skriver sedan att hans förhoppningar inte blev av. Även fast det är en förväntning från en ledarsida blir det problematiskt formulerat. Denna förväntning kan anses vara fördomsfull för att det förväntas att en svart kvinna med livserfarenhet som utomeuropeisk och flykting vill föra sådan politik. Formuleringen samt förväntningarna som utrycks i Expressen kan tolkas vara indirekt rasism i form av

stereotypiskt perspektiv.

Formuleringarna från ovanstående artiklar kallas för ``vit ignorans´´, utgångspunkten är att uppfattningar är utifrån ett eurocentrisk normativ tankesätt. (Beckles Raymond, 2020 S.172).

Vid EU valet 2019 och ungefär tre månader innan Sabuni tillträdde som Liberalernas

partiledare publicerar Expressen en artikel om henne på en personlig nivå. Artikelns innehåll är förhållningsvis likt andra artiklar som är av beskrivande karaktär. Det som inkluderas i likartade artiklar samt i denna är att hon är född i Burundi och flydde tillsammans med familjen som tolvåring till Sverige och trots det lyckats göra en avsevärd karriär. Förutom textens ämne blir rubriceringen på artikeln intressant. `` Flyktingen som vill bli

statsminister´´(Lapidus, A. Expressen, 2019). Vidare i artikeln står det ``Nyamko Sabuni´´ är den välintegrerade flyktingen…´´(Lapidus, A. Expressen, 2019).

Ordet flykting beskrivs av FNs flyktingkonvention, en flykting är en person som flytt sitt ursprungsland på grund av förföljelse eller annan fara som kan vara livshotande som gör att personen inte kan bo kvar där. (Wagner-Saffray, 2020, S.113). Även fast det finns en rättslig definition som också är sann, är begreppet under konstant formning med tanke på dess användning i olika kontexter i samhället. Ordet blir därav laddat och kan på så sätt bli

problematiskt när det används för att beskriva en person. (Crawley & Skleparis, 2018, S.51).

Dagens Nyheter publicerar en nyhetsartikel om svensk politik med Nyamko Sabuni i fokus. Det är en lång artikel som täcker många moment, artikeln är publicerad någon månad innan hon blev partiledare. Den första delen av artikeln handlar om Sabunis vision om en ny strategi i den svenska politiken gällande Sverigedemokraterna. Ett stycke ur artikeln skriver såhär.

``

Hon sitter vid en rastplatsmöbel några hundra meter från strandkanten vid en insjö. Men

koncernledningen för ÅF Pöyry. Satsat allt på ett kort för att bli partiledare i Liberalerna, nyss fyllda 50, och sex år efter sortin från regeringen och politiken.

Om hon vinner, kan hon bli Sveriges första svarta ledare för ett riksdagsparti.

Kritikerna varnar för att hon ska ge Sverigedemokraterna, ett parti med rötter i rasism och nazism, inflytande över politiken´´. (Eriksson, K. Dagens Nyheter, 2019).

Texten ovan är formulerad med avsikt att kritisera hennes sakkunnighet. Genom att lägga tonvikt på att hon har tagit sig an mer än vad hon egentligen kommer att klara av samtidigt som en varning av kritikerna presenteras i samma kontext blir utgångspunkten att Dagens Nyheter presenterar hennes egenskaper som odugliga. Texten visar även att ifall Sabuni blir partiledare för Liberalerna blir hon även den första svarta ledaren i ett Svenskt riksdagsparti. Det nämns inget om att hon är en kvinna utan enbart att hon inte är av Svensk ursprung samt hennes ålder.

Kopplingen om artikelns framläggning om Sabunis bristande kompetens kan utifrån ett postkolonialt perspektiv bli att antagandet av expressens författare är att Sabunis kompetens är bristande eftersom en svart kvinna av afrikansk härkomst inte är den typen som enligt stereotyperna borde öppna upp för samarbete i integrationsfrågan med ett parti som SD. I samma artikel ryter Sabuni tillbaka om påståendet om att hon, en utländsk kvinna skulle vara inkompetent för att vilja öppna upp för samarbete med Sverigedemokraterna.

Hon lutar sig fram över träbordet:

– Är det någon som har någonting att oroa sig för om SD blir större, om SD skulle utgöra majoritet vid något tillfälle, så är det sådana som jag. Sådana som jag har mest att förlora. Inte medelålders vita män som i dag gör en grej av att isolera dem medan de växer.

5.3

Som kvinna

Av artiklarna som har studerats är det sällan Nyamko Sabuni beskrivs utifrån ett kvinno perspektiv. Utifrån stereotypiska perspektiven om kvinnan i politiken förväntas det att hon antagligen framställs som varm och omtänksam och med alla de egenskaper som utanför politiken beskriver en kvinna enligt stereotypiska uppfattningar. Eller så beskrivs hon som kall och att hon har manliga egenskaper som politiker.

I en nyhetsartikel av Dagens Nyheter från 2019 skrivs det:

``Nyamko Sabunis långa, lilafärgade naglar knackar mot träbordet, för att ge eftertryck åt varje ord.´´(Eriksson, K. DagensNyheter, 2019).

Här fokuserar framställningen av Sabuni på hennes femininitet. Långa målade naglar tillhör en bild av skönhet som utdelats till kvinnor genom historien. Artikelns beskrivning betonar även hur hon använder hennes feminina sida för att framföra och förstärka sin poäng, genom att knacka naglarna i bordet efter varje ord. I samma artikel diskuteras feminism och Sabuni får frågor om vad hon anser om feminism och meetoo rörelsen. Artikeln visar inget tecken på att ställa frågorna utifrån något maktperspektiv, det är frågor som är neutrala mot den som får frågan.

I intervjun av tidningen VI från 2007 kommenteras det kort om hennes utseende:

``I Aftonbladet har Nyamko Sabuni utsetts till Sveriges snyggaste minister genom tiderna. Ministern själv säger att hon inte är särskilt intresserad av kläder, bara tanken på shopping får henne att börja svettas. ´´(Silberstein,M. ,VI, 2007).

Ytterligare skrivs om hennes klädvana som är att bestämma outfit dagen innan inför dagen därpå.

Om Sabuni förekommer det inte ofta att hon gestaltas utifrån den feminina aspekten, inte rakt ut åtminstånde. Däremot går det att rekognosera mellan raderna.

``För Nyamko Sabuni måste det kännas tröstlöst att inte få gosa till det med sin älskade Lennart, speciellt när det går så tungt för henne i politiken.´´.(Stoppa pressarna, 2020).

Artikeln beskriver politikern som en känslofylld person. Att hon är kapabel till att älska och sakna tar bara utryck i mänsklig form. Vidare ges bilden att hon som kvinnlig politiker går igenom en tuff period i karriären och skulle behöva tröst hos sin manliga partner.

Hur det talas om kvinnor ändras hela tiden genom åren och synen på femininitet ändras konstant. Kvinnor syns och presenteras mer i politiska sammanhang runt om i hela

världen.(Walby, 2002, S.544). Sabuni är inte den första kvinnan att representeras i svenska politiken och speciellt inte som partiledare. De kvinnor som intagit höga positioner inom politiken innan Sabuni har blivit gestaltade i enighet med traditionell femininitet. Det finns skäl att tro att på grund av den anledningen så är det inte längre lika extraordinärt att koppla Sabuni till det. Ytterliga skäl är hennes ålder som däremot har diskuterats samt hennes ursprung som afrikanska. Detta är dock inte uteslutande och att hon är kvinna har

fortfarande betydelse i hennes framställning av media även fast diskursen inte är lika tydlig.

Dagens Opinion är ett medieföretag som är inriktade på journalistik kring opinionsbildning, Dagens Opinion är politiskt obundna.

``Nu ska Nyamko Sabuni göra en Annie och Ebba, alltså rädda ett utrotningshotat parti. Då är det lätt att bunta ihop Nyamko Sabuni med de andra två borgerliga kvinnliga partiledarna. Nyamko Sabuni är liksom sina två borgerliga kollegor orädd och går in partiledarjobbet som en underdog. Hon har också högt medieskrik kring sig. Hon är liksom Ebba Busch Thor och Annie Lööf något av en vattendelare som i sin tydlighet stöter bort en del av kärntrupperna.´´(Dagens Opinion, Rolf van den Brink, 2019).

Så inleds en artikel om Sabuni två dagar efter att hon tillträtt som partiledare. Sabuni paras ihop med två andra partiledare som också är kvinnor. Utifrån artikeln målas en bild av superkvinnor som kommit från underlägsna positioner men som vänt på historien. Ytterligare i artikeln jämförs hon med sina kvinnliga motståndare där hon framställs som finare.

``En sak som utmärker Nyamko Sabuni är att hon går in från ett annat håll i partiledarjobbet. Hon är uppvuxen i något av en intellektuell överklass, till skillnad från Annie Lööf och Ebba Busch, som kommer mer från

mellanmjölksmedelklassförhållanden. Nyamko Sabuni har också ett väl utbyggt etablissemangsnätverk à la Stockholm. ´´(Dagens Opinion, Rolf van den Brink, 2019).

Sabuni presenteras att vara av högre klass, det nämns även i rubriceringen där hennes namn följs av orden ``håller högre klass´´. Genom artikeln påpekas det flera gånger hur hon skiljer sig från resterande kvinnor som är partiledare. Det fästs även uppmärksamhet på hennes arbete inom näringslivet och hur hennes erfarenheter har resulterat i att hon har en unik expertis som de andra kvinnliga partiledarna saknar.

Artikeln beskriver händelsen, inte bara om Sabuni men även om Busch och Lööf som

``underdogs´´ som tar över med storm, som att det är oväntat för en kvinna att inta sådana roller. Kvinnor framträder allt mer och mer i den politiska arenan och sitter många gånger i de högsta positionerna i statliga institutioner såväl som inom politiken, men trots det så presenteras deras framgångar ofta som överraskande. Detta visar på att politik i många avseenden är konstruerat ifrån maskulina förhållningssätt. I detta fall gäller det en svart kvinna som till artikelns uppskattning intar rollen som ledare med storm. (Anderson m.fl., 2011, S.2510).

5.4

Ur Sabunis perspektiv

Hur politiker väljer att framföra sig själva säger också en del om deras position i samhället samt den positionen dem tros sig vara förväntad av samhället. Hur kvinnor väljer att framföra sig säger även en del om hur hon uppfattar sig själv i relation till samhället i olika sammanhang. Slutligen, hur en kvinna från Centralafrika som dessutom är politiker väljer att framföra sig kan säga en del om den platsen hon tagit i samhället.

I samma intervju som nämns under rubriken ovan, ``En tuff mjukis´´ publicerad av digitala tidningen VI får Sabuni svara på personliga frågor. Intervjun fördes i samband med att hon tillträtt posten som jämställdhets- och integrationsminister för Liberalerna den tiden dem gick under namnet Folkpartiet, år 2007.

I redan första delen av intervjun sägs det att hon är kaxig och självsäker.

När man ser Nyamko Sabuni framträda i offentliga sammanhang bekräftar hon bilden av sig själv: det är ingen blyg viol som kliver upp på scenen. Hon intar den, ställer sig bredbent, går fram och tillbaka och talar utan manus. Orden forsar, många av dem är på kanslisvenska: incitament, samverkansgrupper, anställningsbar.

(Silberstein,M. ,VI, 2007).

I intervjun säger Sabuni att hon många gånger blir missuppfattad. Hon säger att hon är ärlig och rak i svar när hon talar med folk eller i pressen och det förknippar folk ofta med att vara hård och tuff. Hon har även fått höra att hon är okänslig, hon fortsätter med att berätta om hur snäll och mjuk hon är att det nästan är mesigt.

I samma intervju får Sabuni frågan om ifall hon anser att hon har fått jobba och kämpa hårdare än andra för att ta sig fram just på grund av att hon är mörkhyad och kvinna, till det svarar hon att hon inte har upplevt något speciellt hinder i vägen just på grund av dessa två

faktorer. Hon säger att konkurrensen har varit tuff men att hon själv har kämpat tillräckligt hårt för att se resultat, men hon nämner inget om att mödan har haft att göra med hennes etnicitet eller kön, och inte heller klass för den delen. Sabuni berättar i intervjun om vad en annan mörkhyad kvinna hade sagt till henne i en konversation, hon tyckte att Sabuni skulle vara stolt för att `` vara den första svarta kvinnan i en svensk regering.´´ (VI, 2007). Till detta svarar Sabuni att hon inte uppfattar det på samma vis. Enligt henne är hon stolt över hennes framgångar som minister och inte alls att hon är av afrikanskt ursprung eller en kvinna.

Samtidigt ignorerar hon inte hennes etnicitet eller hennes sociala kön. Sabuni berättar att det är en fördel att vara just integrationsminister med annat påbrå än svenskt, långt ifrån svenskt faktiskt. På grund av hennes historiska bakgrund, ursprungligen från Burundi, flykten ifrån Kongo-Kinshasa och sedan i tonåren uppväxt i Kungsängen, kan hon identifiera problem från olika synsätt. Hon berättar att vissa frågor som diskuteras i regeringen kan uppfattas som orimliga men att hon med hjälp av kunskapen hon har från sin erfarenhet kan tydliggöra vad dessa frågor egentligen handlar om och hur de är problematiska.

I en intervju av franska tidningen 100%Culture år 2007 säger Nyamko att hon är både kongoles och stolt svensk. I intervjun får Sabuni en fråga om barndomsminnen som format henne idag, till det svarar hon:

``De låga förväntningar mina lärare hade på mig. Som invandare med annat

modersmål insåg inte mina lärare att det fanns potential hos mig att lyckas bättre än jag gjorde. Så länge jag hade godkänt var man nöjd. Jag hade behövt någon som ”pushade” på. Jag är övertygad om att mina föräldrar inte heller blev denna kraft eftersom de inte förstod det svenska betygssystem. Inte förstod skillnaden mellan ”godkänt” och ”mycket väl godkänt”. Dessa låga förväntningar har gjort att jag idag inte litar på någon annans omdöme om min kapacitet och mina prestationer. Jag fäller omdömen om mig själv.´´ (Gacha, B. 2007, 100%culture).

Ylva Brune har forskat en del inom medier och etnicitet. I De los Reyes, Molina och

Mulinaris bok ``Maktens (o)lika förklädnader´´ (2005) har hon ett kapitel om invandrare i mediearkivets typgalleri. Här beskrivs både ``invandrar kvinnan´´ och ´´invandrar tjejen´´ ur den postkoloniala struktur som rått i Sverige sedan 1970-talet. Sabunis beskrivning av hur hon blev behandlad av samhället som ung tjej i Sverige är enligt stereotyperna som förklaras av Brune.