Institution: Barn–unga– samhälle(BUS)
Examensarbete i fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
En studie om pedagogers genuskodade förväntningar på
pojkars och flickors relation till fysisk aktivitet på fritids
A study about gender expectations of boys and girls relation to physical
activities in
leisure-time centres
Albin Carlsson
Gustav Kask
Grundlärarutbildning med inriktning fritidspedagogik Examinator: Åse Piltz 180 högskolepoäng
3
Förord
Vi som har skrivit denna uppsats har lärt känna varandra under dessa tre år på Malmö Högskola, vi kom i kontakt med varandra genom vårt gemensamma idrottsintresse. Med detta intresse i beaktan var valet av ämne till uppsatsen självklart, fysisk aktivitet. Insamlingen av empiri gjordes tillsammans genom att vi varierade vem som höll huvudansvaret för ställande av frågor i de olika intervjuerna. Transkriberingen av intervjuerna delades upp så att Albin transkriberade de två han haft ansvar för och Gustav transkriberade de andra två. Texten som har producerats har vi båda lagt ner lika mycket tid på. Däremot har vi tidvis delat upp arbetet och skrivit olika delar, detta för att effektivisera arbetet. Alla delar är dock lästa och bearbetade gemensamt. Delar som Gustav haft mer ansvar för är ”resultat och analys” samt ”tidigare forskning” medan Albin haft mer ansvar för ”metod” och ”diskussion”.
4
Abstract
Fysisk aktivitet har varit och är ett förekommande diskussionsämne i skolans värld. Uppsatsen behandlar fysisk aktivitet på fritidshem ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt hur pedagoger på fyra olika fritidshem beskriver pojkars och flickors förhållningsätt till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka genuskodade förväntningar pedagoger knyter till pojkar och flickor i relation till fysisk aktivitet på fritidshem. Metoden som använts för insamling av empirin har varit semistrukturerade intervjuer, med pedagoger som aktivt arbetar ute på olika fritidshem. Den teoretiska förankringen hämtas från socialkonstruktivismen och ett centralt analysbegrepp är dikotomi. Analysen av empirin visade bland annat att pojkar och flickor beskrivs som varandras motsatser i förhållande till den fysiska aktiviteten på fritids. Till exempel beskrivs pojkar som fotbollsintresserade och omogna samtidigt som flickor på fritids beskrivs som mogna och inaktiva. I resultatet framkommer det att pojkars tendenser att ta för mycket plats vid till exempel planerade fysiska aktiviteter än flickor ses som normalt.
5
Innehållsförteckning
INLEDNING 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8
BEGREPPSFÖRKLARING 8 FYSISK AKTIVITET 8 KÖN OCH GENUS 8 TEORETISKA PERSPEKTIV 9 SOCIALKONSTRUKTIVISM 9 TIDIGARE FORSKNING 11
SKOLIDROTT OCH IDROTT I SKOLAN 11
FÖRENINGSIDROTT 12
INTERNATIONELLA STUDIER OM BARN OCH FYSISK AKTIVITET I SKOLAN 13
SAMMANFATTNING 13 METOD 14 METODVAL 14 URVAL 14 GENOMFÖRANDE 15 FORSKNINGSETISKA PRINCIPER 15 BEARBETNING AV MATERIAL 16
RESULTAT OCH ANALYS 17
DE FOTBOLLSINTRESSERADE OCH OMOGNA POJKARNA SOM OGILLAR PLANERADE AKTIVITETER 17 DE SOCIALA OCH INAKTIVA FLICKORNA 19
ANALYS 21
GENUSKODADE FÖRVÄNTNINGAR 21
DIKOTOMISERING 22
DISKUSSION OCH KRITISK REFLEKTION 24
RESULTATDISKUSSION 24 METODDISKUSSION 25 VIDARE FORSKNING 26 REFERENSLISTA 27 BILAGA 1 30 BILAGA 2 31
7
Inledning
Att fysisk aktivet är nyttigt för alla oavsett ålder är nog inget som behöver diskuteras, men samtidigt har forskning visat att vart femte barn i Sverige är överviktigt (Sjöberg et al, 2011), vilket delvis alluderar på att barn rör sig för lite. I Sverige spenderar barn en stor del av sina dagar i skolan och därför anser vi att skolan bör ha en stor roll i att aktivera dem genom fysisk aktivitet. Detta debatteras regelbundet i media exempelvis i Åkessons (2017) debattartikel om daglig idrott i skolan. Forskning som berör barn och fysisk aktivitet riktar främst in sig på den fysiska aktivitet som sker ute på raster och på idrottslektionerna i skolan (e.g. Meckbach & Lundvall, 2008). Denna forskning har visat att pojkar och flickor förhåller sig olika till fysisk aktivitet i skolan vilket tenderar att skapa stereotypiska könsmönster. Mer specifikt har forskningen visat att pojkar i skolan är mer fysisk aktiva än flickor och i större utsträckning deltar i skolämnet idrott och hälsa (Meckbach & Lundvall, 2008).
Väldigt lite, snarare ingen forskning alls riktar in sig på fysisk aktivitet på fritidshem. Detta trots att Skolverkets läroplan uppmanar till att fritidshemmet ska innehålla en hel del fysisk aktivitet, till exempel skriver de att barn på fritids ska ”utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter” (2011:25). Mot denna bakgrund vore det intressant att undersöka fysisk aktivitet på fritidshem. Detta vill vi göra genom att belysa pedagogers berättelser och beskrivningar av barns förhållande till fysisk aktivitet på fritids. Med uppsatsen vill vi bidra med en bild av hur barn beskrivs i förhållande till fysisk aktivitet på fritidshem, samt kunna hjälpa oss i vår blivande profession som grundlärare mot fritidshem att uppfatta och förebygga eventuella könsstereotypiska mönster i barngrupper.
8
Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka vilka genuskodade förväntningar pedagoger knyter till pojkar och flickor i relation till fysisk aktivitet på fritidshem. Syftet har brutits ner till två frågeställningar:
- Hur beskrivs pojkar i relation till fysisk aktivitet på fritidshem? - Hur beskrivs flickor i relation till fysisk aktivitet på fritidshem?
Begreppsförklaring
Fysisk aktivitet
Då ”fysisk aktivitet” förekommer frekvent i föreliggande uppsats behöver det redan här klargöras vad vi menar med detta begrepp. Vi har valt att utgå från folkhälsomyndighetens (2017) definition av fysisk aktivitet. Begreppet ”fysisk aktivitet” definieras såsom ”all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning”, och berör vardagsaktiviteter, friluftsliv, lekar, förflyttning till fots och så vidare (Folkhälsomyndigheten, 2017). Med fysiska aktiviteter avser vi lekar, spel och idrottsaktiviteter, både spontana och planerade av personal på fritidshem.
Kön och genus
”Kön och genus” är två viktiga begrepp som behövs klargöras eftersom de vid flertalet tillfällen kommer att förekomma i uppsatsen. Kön är ett begrepp som Hirdman (1992) beskriver som något vi blir skapta till, dvs. det som kan benämnas som biologiskt kön. Begreppet genus används för att problematisera och beskriva makt i relationen mellan män och kvinnor. Vad som är manligt respektive kvinnligt, flickaktigt eller pojkaktigt är situations- och sammanhangsbaserat vilket visar sig i olika hierarkiskt samt könsåtskiljande mönster, alltså kan genus uttryckas som socialt kön (Tallberg Broman, 2002:25).
9
Teoretiska perspektiv
Socialkonstruktivism
För att kunna besvara frågeställningarna i syftet kommer bland annat den teoretiska utgångspunkten "socialkonstruktivism" ha en fundamental roll. Att se man och kvinna som resultatet av en social process där roller och handlingsmönster skapats och ses som givna oavsett hur vi förstår dem, ger oss en bild av att just kön är en social konstruktion (Allwood & Eriksson, 2012). Sett till detta ska socialkonstruktivism användas för att analysera pedagogernas beskrivningar av pojkar respektive flickor.
Biologiskt sett har det gått att konstatera att det finns skillnader mellan könen, men forskning som bekräftar att det är därför pojkar och flickor beter sig olika saknas (Josefson, 2005). Forskning har snarast visat större skillnader inom grupperna "killar" och "tjejer" än vad det är mellan könen (Josefson, 2005). Man säger att sociala konstruktioner har en viktig funktion när man ska diskutera vad som ses som normalt respektive onormalt (Allwood & Eriksson, 2012). Historiskt sett är kön ofta förknippat med normalitet och att man i ”vårt samhälle får oss att se heterosexualitet som normalt och homosexualitet som onormalt” (Allwood & Eriksson, 2012:123). Genom genus skapas förväntningar, förväntningarna är olika i olika länder, ridning uppfattas till exempel i Sverige som en "tjejsport" till skillnad från Latinamerika ses det som manligt att rida (Josefson, 2005).
Traditionellt sett är det manliga högre värderat än det kvinnliga, och "många tjejer har fått lära sig att stå tillbaka och ta hänsyn" (Josefson, 2005:10). Syftet i denna studie är att beskriva vilka förväntningar pedagoger på fritidshem har på barn i förhållande till fysisk aktivitet utifrån vilket kön de har. Just socialkonstruktivism har mycket att göra med vilka förväntningar som ställs på de olika könen. I analysen kommer begreppet användas för att förklara och hjälpa oss att förstå pedagogernas beskrivningar av barn i förhållande till fysisk aktivitet.
Genusordning
Hirdman menar att redan från långt bak i historien har kvinnan tvingats underordna sig mannen. Att mannen var solen som allt kretsade kring och kvinnan skulle anpassa sig efter detta, till exempel när åtta timmars arbetsdag infördes handlade det om mannens 8 timmar
10
på arbetet medan kvinnans arbete var att ta hand om allt runt omkring som inköp, matlagning, disk, tvätt och städning vilket resulterade i långt många timmar fler än mannens (Hirdman, 2007).
Män och kvinnor lever tillsammans i en hierarki där män värderas högre än kvinnor och manliga ting värderas högre än kvinnliga (Hirdman, 1992). Sett till dagens samhälle kan man se det i att en ”pojkflicka” värderas högre än en pojke som är flickaktig. Hirdman använder inom sina genusteorier begreppet dikotomi. Dikotomi belyser det faktum att det skulle finnas en differens om vad som är manligt respektive kvinnligt. Något som är kvinnligt kan inte vara manligt och så vidare. Manliga och kvinnliga ting beskrivs oftast som varandras motsatser, det vill säga dikotomier (Hirdman, 1992). Till exempel att tjejer är ”mogna” och ”lugna” medan killar är ”omogna” och ”störiga”. Dikotomi är ett sätt att dela upp könen i kategorier och särskilja könen från varandra. Utifrån syftet och frågeställningarna som riktar in sig på förväntningar och beskrivningar på barn av pedagoger så kommer begreppet användas för att analysera och förklara om pojkars och flickors förhållningssätt till fysisk aktivitet beskrivs olika, samt kommer att användas i analysen av vår empiri.
11
Tidigare forskning
Skolidrott och idrott i skolan
Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka genuskodade förväntningar pedagoger knyter till pojkar och flickor i relation till fysisk aktivitet på fritidshem, vilket gör det relevant att vi beskriver den forskning som finns där idrott och fysisk aktivitet studeras ur ett genusperspektiv. Till exempel har en del forskare intresserat sig för hur pojkar och flickor konstruerar kön på idrottslektioner i skolan. En av dessa är Carlman (2015) som i sin doktorsavhandling undersökte barns upplevelser av idrottsskolor. Han visade att flickor i åldrarna 9–10 tenderar att uppleva pojkar som bråkiga och elaka samt att vissa flickor tyckte idrotten skulle vara könssegregerad. Carlman (2015) underströk att detta var en viktig fråga och något som framtida studier bör undersöka närmare. Eftersom syftet med vår uppsats är att undersöka vilka genuskodade förväntningar som pedagoger knyter an till barn vore det därför intressant för vår studie att se om pedagoger upplever liknade fenomen som flickorna i avhandlingen.
Det har visat sig att pojkar och flickor inte är lika fysisk aktiva i skolämne idrott och hälsa. I en artikel skriven av Meckbach och Lundvall med syftet att analysera ”flickors självskattade fysiska aktivitetsnivå i relation till deras attityder till fysisk aktivitet och inställning till ämnet idrott och hälsa samt signifikanta andra” (2008:13). I denna beskrivs att många svenska studier visar att flickor, i jämförelse med pojkar, generellt sett är mer fysisk inaktiva än pojkar och deltar mindre i skolämnet idrott och hälsa. Pojkars deltagande i ämnet idrott och hälsa är något högre procentuellt sett i jämförelse med flickornas (Meckbach & Lundvall, 2008:14). Det har även visat att två tredjedelar av de tonårsflickor i undersökningen som anses var fysiskt inaktiva egentligen vill vara mer aktiva, men har problem att vara det eftersom de inte vet hur (Meckbach & Lundvall, 2008). 2001 gjorde ”Stockholm obesity prevention project” en stor studie om barns hälsa och fysiska aktivitet. Studien pågick mellan 2001 och 2005 och över 3000 barn i åldern 6–10 år ingick i studien. I studien ingick 10 skolor i Stockholmsområdet. På inventionsskolorna började man ändra skolmaten och fritids mellanmål till en kost innehållande mindre fett och socker, samt lade till 30 min extra fysisk aktivitet varje dag utöver idrottslektionerna (Nyberg, 2009). Resultatet visade bland annat att flickor är mindre aktiva än pojkar i åldern 6–10 år. Störst
12
är skillnaden under skol- och fritidstid medan under kvällar och helger är skillnaden inte lika tydlig (Nyberg, 2009).
Därtill har idrott på raster undersökts. I Jonassons (2009) licentiatavhandling analyseras barns informella fotbollsspel på raster. Till skillnad från föreningsidrotten fotboll är rastfotbollen nästan helt fri från regler, uppställningar och könsuppdelningar. Den generella kopplingen till idrott och dess traditionella indelning av kön samt dess genusgränsbevakning har inneburit att pojkarhar fått en arena där de har blivit herren på täppan (Jonasson, 2009). Enligt Jonasson (2009) är fotboll, och fotbollsplanen, en arena där pojkar dominerar men att i skolan tänjs dessa gränser. I studien beskrivs pojkar som dominerande på fotbollsplanen. Då Jonassons (2009) licentiatavhandling berör fysisk aktivitet och de könsuppdelningar det kan leda till bland barn, är den relevant för vår uppsats eftersom det är just fysisk aktivitet ur ett genusperspektiv som vi undersöker.
Föreningsidrott
Genusorienterad idrottsforskning med fokus på föreningsidrott har också gjorts och även dessa är relevanta för föreliggande uppsats. Larsson (2001) skriver i sin doktorsavhandling om Iscensättningen av kön i idrott. Larsson (2001) skriver till exempel att pojkarrespektive flickors syn på varandras idrottande är stereotypiska medan synen på sitt egna idrottande visar på motsatsen. Det visade sig att ”Flickorna betonar då allra tydligast sin seriösa, det vill säga prestations- och tävlingsinriktade, inställning till verksamheten, medan pojkarna oftare betonar kamratskap, gemenskap och att överhuvudtaget ha något vettigt att göra” (Larsson, 2001:70). En annan intressant aspekt som Larsson skriver om i doktorsavhandlingen är att ”Flickorna ser sig själv som ’de mogna/seriösa’, medan pojkarna är ’de omogna/de som leker” (2001:63). Även Rönnbäck (2015) har undersökt föreningsidrott. I Rönnbäcks avhandling Det är väl typiskt tjejer – om basket, kropp om
femininitet från 2015 belyser författaren hur unga idrottsaktiva tjejer förhandlar med genus
och femininitet i sin vardag. Genom att följa en grupp basketspelande tjejer i åldern 15 – 18 i deras vardag, beskrivs det att största delen av livet handlar om träning och basket. Genom att observera och föra en ”fältdagbok” beskrivs alla de samtal tjejerna har och vad de gör. I resultatet kopplar Rönnbäck (2015) till tidigare forskning som visar att pojkar och flickor pratar om kropp och utseende på olika sätt vilket gör att de blir ”två separata naturliggjorda kollektiv” (Rönnbäck, 2015:93). Tjejerna i avhandlingen beskriver killar som ”löjliga” som inte kan peppa varandras utseende utan att känna sig tvingade att poängtera sin
13
heterosexualitet och att det är en ”tjejgrej” att göra det (Rönnbäck, 2015). Tjejerna följer de normer och förväntningar som ligger på dem även om de utför en ”manlig” sport som basket.
Internationella studier om barn och fysisk aktivitet i skolan
När det gäller internationella studier har det även forskats en del kring barn och hur de förhåller sig till fysisk aktivitet. I en internationell studie valdes 333 kinesiska barn i åldrarna 8 till 12 år ut och undersökningen handlade om barnens fysiska aktivitetsmönster. Förväntningarna på att pojkar var mer fysiskt aktiva än flickor stämde inte överens med resultatet. Det visade sig alltså i denna studie att det inte fanns någon skillnad mellan könen i förhållande till hur fysiskt aktiva de är (Yu m.fl. 2006). Därtill har Cenk Temel och Mehmet Güllü i en studie gjord 2015 med syfte att analysera konstruktionen av det sociala könet under idrottslektioner i Turkiet. I studien fick över 200 elever i skolor från fem olika städer i Turkiet måla bilder kring ämnet idrott och hälsa. Genom teckningarna kunde forskarna utläsa att flickor tänkte på jämlikhet mellan könen då de målade både pojkar och flickor när de skulle beskriva idrottslektionerna. Pojkars teckningar däremot präglades bara av individer från det egna könet. Detta tolkades som att pojkar ser sig själva som det dominanta och starka könet, samtidigt som flickor snarare såg både pojkar och flickor som jämlika.
Sammanfattning
Genomgången av den tidigare forskningen som begränsades till barn och fysisk aktivitet utifrån ett genusperspektiv har visat att den forskning som finns inte berör fritidshem. Snarare är det skolidrott och föreningsidrott som har undersökts. En annan aspekt som är intressant är det faktum att lärare samt pedagogers upplevelser inte är något som fokuseras på utan det är främst barns perspektiv, till exempel hur barn upplever fysisk aktivitet. Den forskning som är relevant för syftet och frågeställningarna är den där barn och de stereotypiska förhållningsätt som pojkar och flickor har till fysisk aktivitet belyses.
14
Metod
Metodval
Då syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers genuskodade förväntningar på barn bedömde vi att en kvalitativ metod var det mest lämpliga metodvalet. Detta eftersom kvalitativa metoder är ett bra verktyg för att få en helhetsförståelse angående ett enskilt fenomen (Larsen, 2009). Det finns olika typer av intervjuer som man kan använda, de kan vara mer eller mindre strukturerade (Eliasson, 2006). Eftersom syftet med studien är att belysa hur pedagoger upplever fysisk aktivitet utifrån ett genusperspektiv är det bra att kunna ställa följdfrågor och be informanten att utveckla hur de tänker då allt inte är självklart och en del saker behövs förklaras mer än andra.
Vi har valt att göra semi- eller halvstrukturerade intervjuer, det innebär att intervjun omfattar flera på förhand bestämda frågor som man kan gå igenom och kan därför täcka in de områden man vill beröra (Eliasson, 2006). I en semistrukturerad intervju är man även tillåten att gå på djupet och fråga ut den intervjuade utifrån de frågor man har förberett, ställa följdfrågor så långt som den intervjuade är villig att berätta (Eliasson, 2006). ”Därför kallas även dessa intervjuer ofta för djupintervjuer” (Eliasson, 2006:27). Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer just för att kunna gräva vidare i de frågor som vi tycker vi får intressanta svar på.
Urval
I studien intervjuades fyra stycken fritidspedagoger från fyra olika fritidshem. Under de tillfällena vi var ute på skolorna var det fyra pedagoger som fanns tillgängliga, de pedagoger vi fick tillgång till att intervjua var av det manliga könet. Anledningen till att det blev pedagoger från olika fritidshem berodde på att de pedagoger som var tillgängliga arbetade på skilda avdelningar. Pedagogerna som blev intervjuade arbetar med barn som är mellan sju och nio år gamla. Genom att välja skolor som vi redan har kontakt med och som ligger i de städer vi bor i kallas det ett bekvämlighetsurval (Larsen, 2009:79). Pedagogerna valdes ut av fritidshemmen själva. Pedagogerna som vi intervjua är utbildade fritidslärare och fritidspedagoger som har år av erfarenhet. I resultatet och analysen kommer pedagogerna
15
särskiljas med hjälp av namnen Anders, Bertil, Calle och David. Dessa namn är fingerade för att pedagogernas riktiga namn inte ska synas i studien.
Genomförande
Fritidshemmen kontaktades via mail och intervjuerna gjordes enskilt på fritidshemmen. För att kunna använda sig av materialet som intervjun ger är det viktigt att dokumentera intervjun på något sätt. Genom att spela in intervjun kan man gå tillbaka för att lyssna och citera den intervjuade ordagrant om det skulle lämpa sig i rapporten. Om intervjun ska spelas in bör man få den intervjuades godkännande, då kan man också fråga om det är okej att citera personen i fråga, innan intervjun (Eliasson, 2006). Om man väljer att inte spela in intervjun kan man föra anteckningar, nackdelarna med det är att det är svårt att citera den intervjuade ordagrant och svårt att styrka vad som egentligen sagts i intervjun (Eliasson, 2006). Med detta i beaktning efterfrågade vi om godkännande till inspelning av intervjuerna, inspelningen av våra intervjuer vilket gjordes med hjälp av smartphones. Genom att göra det med telefonen går det lätt att skicka ljudfilen mellan sig så man kan underlätta transkriberingsarbetet.
Forskningsetiska principer
När man gör intervjuer är det viktigt att tänka på etiska aspekter, det finns krav som man som forskare måste ta hänsyn till. Dessa är:
Samtyckeskravet som innebär att de som deltar i undersökningen har frivilligt godkänt sin medverkan och har själv rätt att bestämma hur länge och på vilka villkor de vill medverka (Dalen, 2015).
Informationskravet som innebär att forskaren måste informera om syftet med projektet, vilka metoder som kommer användas och hur resultatet kommer att presenteras. Forskaren ska informera om att deltagandet är frivilligt samt om de följder och risker som kan finnas i deltagandet (Dalen, 2015).
Konfidentialitetskravet som innebär att uppgifter om deltagare i en undersökning ska ges största möjliga anonymitet och ska inte gå att spåra för någon utomstående. ”Personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem”(Dalen, 2015:27).
16
Nyttjandekravet som innebär att information om enskilda personer som undersökningen har samlat in får enbart användas för forskningsändamål. Man får till exempel inte sälja informationen till företag för exempelvis produktutveckling (Vetenskapsrådet, 2009). Inför intervjuerna skrev vi ett informationsblad (se bilaga 1) som skickades till de utvalda pedagogerna. I detta framgår vad studien kommer att handla om, hur intervjun kommer gå till samt att de som deltar i studien kommer ges möjlighet till anonymitet. I och med att vi skickade ut ett informationsblad till de tillfrågade pedagogerna innan vi kom ut för intervju var de lite förberedda och visste vad som skulle hända samt att vi beaktade informationskravet. I vår studie garanterade vi konfidentialitet genom att använda fingerade namn på informanterna något som klargjordes innan intervjuerna. Med denna information tar vi både samtyckeskravet och konfidentialitetskravet i beaktan.
Bearbetning av material
När alla intervjuer var gjorda började arbetet med att bearbeta det material vi hade fått in. Intervjuerna är bearbetade vilket betyder att enbart det som är relevant för undersökningen redovisas. Vi delade upp transkriberingsarbete mellan oss för att effektivisera arbetet. Vi tog ansvar för två intervjuer var. Efter transkriberingen lästes texterna igenom flera gånger för att vi sedan skulle kunna plocka ut det mest relevanta till vårt resultat. De citat vi har använt oss av från intervjuerna är grundade i beskrivningar av pojkar och flickors förhållningssätt till fysisk aktivitet på fritids. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av en tematisk analys, det innebar att vi kategoriserade (tematiserade) vår empiri utifrån våra intervjufrågor (Alvehus, 2013). Vi delade upp empirin i kategorierna: fysisk aktivitet generellt på fritids, möjligheter till fysisk aktivitet på fritids och pojkar och flickors förhållningssätt till fysisk aktivitet med på fritids. Nästa steg av bearbetningen var att reducera materialet. Utifrån vårt syfte och frågeställning sorterade vi ut det som var relevant till vår studie, det vill säga pedagogers beskrivningar av barn i förhållande till den fysiska aktiviteten på fritids. Nästa steg var att ställa teorin mot den reducerade empirin för att analysera materialet.
17
Resultat och analys
I kapitlet som följer redogörs och analyseras vårt empiriska material. För att underlätta, förtydliga och dölja informanternas namn skrivs pedagogerna i resonemangen med namnen Anders, Bertil, Calle och David. Kapitlet har delats in genom att vi först redovisar hur pojkar beskrivs utav pedagogerna, för att sen redovisa hur pedagogerna beskriver flickor. Vidare analyserar vi materialet med hjälp av de teorier som presenterats i tidigare kapitel.
De fotbollsintresserade och omogna pojkarna som ogillar planerade aktiviteter
För att få reda på pedagogernas tankar om pojkar i relation till fysisk aktivitet var en av våra intervjufrågor ”Hur upplever du pojkarnas inställning till fysisk aktivitet?” och på denna fråga gav pedagogerna snarlika svar. Exempelvis berättade Calle att pojkarna är vana vid att vara på fotbollsplanen och bandyplanen. Calle beskrev det som följande:Pojkarna ”äger” fotbollsplanen och bandyplanen här. Med det menar jag att det är där och är vana vid att vara där. De är många pojkar som spelar just fotboll och bandy på fritiden i föreningar (Intervju, Calle 2017-01-30).
Också Anders beskriver att pojkar framförallt intresserar sig för bollsporter och ofta håller till på fotbollsplanen vilket beskrivs ordagrant enligt följande:
Men jag upplever att när vi går på utevistelser får pojkarna mer utrymme att spela olika bollsporter och det har gjort att pojkarna drar sig mer till att vara ute eller gå iväg, än att vara med i den mer uppstyrda fysiska aktiviteten. Detta syns även på rasterna då pojkarna är först ut och tar fotbollsplanen (Intervju, Anders 2017-02-03).
Anders beskriver vidare ett liknande resonemang som såg ut så här:
Med vår barngrupp har vi varit medvetna om att många pojkar redan är aktiva i föreningsliv medan flickorna inte är det. Och då har vi valt att uppstyrd fysisk aktivitet som inte är styrd mot den typen av aktiviteter. Vilket har lett till att det är lättare att få med flickorna i de uppstyrda aktiverna än vad det är med pojkarna (Intervju, Anders 2017-02-03).
Anders berättar här att många av pojkarna utövar aktiviteter på fritiden inom någon förening, han berättar senare i intervjun att det är främst fotboll, bandy och basket som är representerat. Sett till ovanstående citat beskrivs pojkar som intresserade av bollsporter vilket de också sysslar med utanför fritidshemstiden.
Bertil beskriver nedan inställningen till den spontana leken och hur pojkar förhåller sig till bollsporter ute, mer specifikt gör denne det på detta sätt:
18
Sen är det ju fotboll och bandy och king out som är mer spontana som barnen väljer själva. Där försöker man ju som pedagog tycker jag, få med så många flickor som möjligt. Inte king out för det gör de själva. Men bandy och fotboll är det mycket killar som håller på (Intervju, Bertil 2017-02-03).
Ser man till vad pedagogerna har svarat tolkar vi det som att de tycker det är svårt att planera andra aktiviteter på ställen där till exempel fotboll och bandy går att utöva. Pojkar beskrivs som ointresserade av uppstyrda aktiviteter. Anders berättade att pojkar ofta föll ifrån och var inte lika motiverade till fysisk aktivitet när den var uppstyrd. Även om pedagogen planerat en aktivitet som är helt ny för gruppen, för att locka pojkar så väljs det bort.
Vi har medvetet gjort val att styra den fysiska aktiviteten mot lekar och rörelser till musik, detta har gjort att pojkarna ofta har valt bort de uppstyrda aktiviteterna. Pojkarna väljer bort de lekar som pedagogerna styr upp även om de tycker att lekarna är roliga! (Intervju, Anders 2017-02-03).
Pedagogerna beskriver det som att pojkar har en förkärlek till bollsporter och att de är svåra att leda in och få de motiverade till lärarledda aktiviteter under fritidstid. David beskriver det som följande:
De gånger vi har gemensamma planerade aktiviteter på fritids, som fritidsgymnastik tar en pedagog med sig halva gruppen så är det märkbart svårare att motivera pojkarna att följa med. Pojkarna har svårt att slita sig från bandyn eller fotbollen, och väl inne i idrottshallen är det just fotboll de vill spela. Men när killarna väl kommit in i leken så brukar de släppa fotbollen och tycka det är kul att leka eller göra andra aktiviteter tillsammans med alla. Så utmaningen är att få med dem in och motivera dem till lek och andra planerade fysiska aktiviteter (Intervju, David 2017-01-30).
Calle beskriver hur hen upplever de uppstyrda aktiviteterna nedan:
På fritidsgymnastiken upplever jag att pojkarna tar vid vissa bollsporter tar för mycket plats och har valt att köra killarna för sig och tjejerna för sig vid vissa tillfällen av fritidsgymnastik, för att ge tjejerna en chans att lära sig de fundamentala delarna i lugn och ro (Intervju, Calle 2017-01-30).
Vidare berättar pedagogerna om hur pojkar upplevs som mer omogna i sitt beteende jämfört med flickorna under raster och under den tiden där aktiviteterna inte är lärarledda under fritids. Anders beskriver det på detta sätt:
Ute på rasterna såg jag rätt tidigt att de tränar sina sociala roller på ett lite annat sätt, pojkarna upplever jag som mindre mogna i sitt sociala beteende. Vilket jag tror gör att pojkarna springer mycket utan att ha något speciellt mål (Intervju, Anders 2017-02-03).
Också Bertil talar om pojkar som omogna (i jämförelse med flickor). Han beskriver det såhär:
19
Om du tänker dig en 2a så kan du ju ha en flicka som är som en 4a och en pojke som är som 5 år. Det är ju ett väldigt stort spann. Flickan som är en som en 4a har kommit till ro i kroppen så det är nog mer, pojkar har kanske lite mer. Men det handlar nog om omognad tror jag (Intervju, Bertil 2017-02-03).
Pedagogen beskriver en del pojkar som att de är i en mognadsgrad av en 5 åring och inte ha någon ro i kroppen, vilket har gjort att de har valt att dela gruppen efter kön under vissa aktiviteter. Pedagogerna var eniga om att pojkar beskrivs som omogna i förhållande till den fysiska aktiviteten, Bertil beskriver pojkarnas omognad på följande sätt:
Vissa har lätt för det bara, vissa gillar att springa. Tar du låg, och mellanstadiet också pojkar är inte lika mogna som tjejerna. Tjejerna kan ju gå ifrån pojkarna och en omogen pojke har säkert mer spring i brallorna än en tjej (Intervju, Bertil 2017-02-03).
Sammanfattningsvis går det att konstatera att pojkar beskrivs av pedagogerna som mindre mogna än flickor. Lite mer specifikt beskrev Bertil att det tog sig i uttryck genom att pojkar hade mer spring i benen och Anders beskrev att de var omognare rent socialt jämfört med flickorna. Samtliga pedagoger beskriver att pojkar generellt tenderade till att spendera stora delar av tiden på fritids ute på fotbollsplanen. Men hur beskriver pedagogerna flickors förhållningssätt till fysisk aktivitet? Om detta kommer nästa avsnitt att handla.
De sociala och inaktiva flickorna
För att få reda på pedagogernas tankar om flickors relation till fysisk aktivitet var en av våra intervjufrågor ”Hur upplever du flickors inställning till fysisk aktivitet?” Till exempel beskriver Calle vilka aktiviteter flickor brukar hålla sig till på fritidssåhär:
Flickorna är gärna med på aktiviteterna när de är lärarledda men när läraren eller pedagogen går ifrån aktiviteten så försvinner ofta flickorna också, de tycker att pojkarna tar över för mycket. Detta är ett problem som vi är väl medvetna om och jobbar med (Intervju, Calle 2017-01-30).
I Calles svar blir det relativt tydligt. Men pedagogen säger att flickor anser att pojkar tar över i dessa sammanhang. Pedagogen upplever pojkar som stökiga när aktiviteterna inte är lärarledda. Vi tolkar det som att pedagogen i dessa situationer upplever flickor som lugnare och mer försiktiga i jämförelse med pojkar. De ses som varandras motsatser i icke lärarledda fysiska aktiviteter.
Jag upplever att flickorna rör sig i mer sociala sammanhang, och då känns det som de också hamnar er stillastående ute på rasterna (intervju, Anders 2017-02-03).
20
Anders upplever flickor som aningen inaktiva när det kommer till den fysiska aktiviteten ute. Bertil däremot verkar inte uppleva flickor som lika inaktiva utan menar snarare att både flickor och pojkar är aktiva ute men väljer att leka uppdelat, mer exakt svarade hen följande: Jag tycker flickorna är jätteduktiga på spontanlekar, vad man önskar är ju att de hittar spontanlekarna tillsammans istället, pojkar och flickor. Flickorna har sin spontana lek och pojkarna har sina. De flickorna som har blivit lite mer mogna de har lite mer koll och känner sin kropp lite bättre och verkar ha hittat balansen mellan vila och aktivitet än vad pojken har (Intervju, Bertil 2017-02-03).
Både Anders och Bertil upplevde att flickors val av fysisk aktivitet skiljde sig åt. Flickor upplevdes som mognare och verkade prioritera andra aktiviteter än pojkar, vilket i sin tur ledde till att de var mindre aktiva. På samma fråga ”Hur upplever du flickornas val av fysisk aktivitet skiljer sig ifrån pojkarnas?” svarade David följande:
Flickor spelar till exempel inte fotboll ute på skolgården, förutom de gångerna då bara tjejerna fick spela. Något vi pedagoger organiserat vid några tillfällen för att försöka väcka ett intresse bland flickorna vilja vara med och spela med grabbarna, något som tyvärr inte gett några långvariga resultat än (Intervju, David 2017-01-30).
David var inne på spåret med lärarledda fysiska aktiviteter, och att flickor inte spelar fotboll. Men här valde pedagogen att dela upp flickorna och pojkarna för att bryta de könsmönster som tycks uppstå i barngruppen på fritids. I nästa citat frågade vi Calle ”Vad tror du det beror på när flickorna väljer bort aktiviteter som fotboll på fritids?”
Flickorna känner att det inte är lika naturligt att vara där på fotbollsplanen. Jag tror detta kan bero på att flickorna i vår barngrupp inte är lika involverade i föreningslivet som pojkarna är vilket gör det svårare för de att hitta till fotbolls och bandyplanen. Det har också visats sig vara svårare att organisera idrottsaktiviteter på de platserna. Men vill man ha in flickor så är bollekar med hinder uppskattat. Många vill att det ska hända saker, inte bara släppa in en boll (Intervju, Calle 2017-01-30).
Vår tolkning av pedagog Calles upplevelser är att bandyplanen och fotbollsplanen inte ses som en naturlig arena för flickor. Både Calle och David upplever att flickor uppskattar bollekar vilket tyder på att det är platserna i fråga som de upplever som genuskodade och förväntningar på flickor påverkas därefter.
Våra intervjuer gick vidare med frågeställningen ”Vilka aktiviteter upplever du att flickorna väljer när det är helt fria val på fritids?”. Sett till våra frågeställningar och syftet med hela uppsatsen var pedagog Davids svar som följer i synnerhet intressant då hen beskrivning visade på tydliga kontraster mellan flickornas och pojkarnas val. Hen beskrev det på följande vis:
21
När barnen själva får välja aktivitet på fritids, så tenderar tjejerna till att välja lite mer lugna och stillsamma aktiviteter inne så som att pärla pärlplattor, något som vissa pojkar också gör ibland (Intervju, David 2017-01-30).
Summeringsvis kan det konstateras att flickor beskrivs som mer mogna än pojkar. I uppstyrda såväl som spontana fysiska aktiviteter beskrivs pojkar som om att de tar tog ”för mycket plats”. En av pedagogerna upplevde det som att i fysiska aktiviteter var det lättare att få med flickor om det var lärarledda aktiviteter. Pedagogerna beskriver flickor som att de gärna inte höll till på fotbollsplanen med pojkar. Till exempel sa en pedagog att flickor inte verkade känna att det var naturligt att vara där medan en annan pedagog upplevde helt enkelt att flickor inte spelade fotboll på fritids. En annan intressant aspekt var att en av pedagogerna ansåg att flickor verkade välja lite mer ”lugna” och ”stillsamma” aktiviteter inne hellre än att vara fysiskt aktiva ute.
Analys
Genuskodade förväntningar
Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka genuskodade förväntningar som pedagoger har på könen i förhållande till fysisk aktivitet och frågeställningarna som är kopplade till syftet är hur pojkar respektive flickor beskrivs. Något som varit genomgående i intervjuerna är att pedagogerna upplever att ”pojkarna vid vissa bollsporter tar för mycket plats” och att en anledning till varför fysisk aktivitet tenderar till att dela in barngruppen efter kön beror på att ”pojkarna tar över för mycket”. Att pojkar beskrivs som att de ”tar över för mycket” i vissa fysiska aktiviteter visar på att det finns olika förväntningar på pojkar och flickor. Med socialkonstruktivismen menar man att uppdelningen av könen är resultatet av en social process. Den sociala processen skapar och befäster roller och handlingsmönster (Allwood & Eriksson, 2012). Det socialkonstruktivistiska begreppet genus har skapat mönster i hur man förväntas uppträda som pojke eller flicka. Sett till hur en av pedagogerna ville locka fler flickor till fritidsgympan med hjälp av dans tyder på att hen upplever dans som en genuskodad flickaktivitet.
Det är svårt att se hur genus påverkar oss, hur vi förhåller oss till varandra känns som en självklarhet. Men det finns både sociala och kulturella mönster som fastslår vad manligt och kvinnligt är (Josefson, 2005). I skolans värld verkar dans generellt ses som något kvinnligt och används för att öka den fysiska aktiviteten bland flickor. En av pedagogerna beskrev här
22
att intentionen med dans var att få med de flickor i barngruppen som vanligtvis inte var fysiskt aktiva på fritids. Men i detta fall hade de genuskodade förväntningarna som han hade på barngruppen en motsatt effekt. Trots pedagogers genuskodade förväntningar kan det beroende på barngrupp variera hur barn förhåller sig till fysisk aktivet.
Vi kopplar även de genuskodade förväntningarna till hur pedagogerna beskriver att pojkar ”äger” fotbolls- och bandyplanen, medan flickor håller sig undan när aktiviteterna inte är lärarledda. Men genom att pojkar ”äger” fotbolls- och bandyplanen har det skapats en genushierarki på de arenorna. Det betyder att pojkar upplevs som att ha ensamrätt på vissa fysiska aktiviteter på fritids.
”Det viktiga är att inse vad som lagts på oss i form av förväntningar från omgivningen – vilka rutor vi förväntas gå på – och vad som verkligen är vi” (Josefson, 2005:9). Detta kan vara en förklaring till varför pojkar och flickor beskrivs olika. Förväntningarna som samhället har på hur pojkar och flickor ska vara skiljer sig, vilket kan påverka hur de upplevs av till exempel pedagogerna på fritids. Förväntningar från omvärlden på hur pojkar och flickor ska vara kan alltså påverka vilka genuskodade förväntningar pedagoger knyter till pojkar och flickor i relation till fysisk aktivitet på fritidshem.
Kopplar man detta vidare till pedagogernas upplevelser kring de roller som pojkar verkar ta i förhållande till flickor så kan man tydligt se de sociala konstruktionerna (Allwood & Eriksson, 2012). Det verkar blivit så att pojkars tendenser att ta för mycket plats vid till exempel fotbollsplanen ses som normalt och normativt. Och det faktum att flickor håller sig borta på grund av detta också ses som normalt.
Man kan tydligt se att förväntningarna som pedagogerna har på pojkar respektive flickor är olika, vilket kommer fram i pedagogernas beskrivningar.
Dikotomisering
Pedagogerna beskriver skillnader på könen och använder motsatsord som att pojkar tar över medan flickor försvinner, det kallas att dikotomisera könen, ett begrepp som Hirdman (1992) bygger sina teorier på. I de beskrivningar som pedagogerna ger i intervjuerna görs det skillnad på könen och ofta används motsatser för att beskriva pojkar respektive flickor. Till exempel antas pojkar vara omogna medan flickor antas vara mogna. Flertalet av pedagogerna upplever att den spontana leken ofta blir könsuppdelad, att pojkar leker med pojkar och flickor leker med flickor. En annan tydlig dikotomisering kan man se när Calle
23
och David beskriver hur det ser ut på fotbollsplanen, att flickor tycker pojkar är störiga och tar över för mycket medan flickor hellre drar sig tillbaka och gör något annat.
Som tidigare beskrivet är pedagogerna tämligen samstämmiga när de beskriver hur flickor upplevs i den fysiska aktiviteten på fritids. Enligt vissa pedagoger upplevs de mer mogna i sitt sociala beteende. Flickor upplevs leka mer spontant med varandra. En av pedagogerna upplever även att flickor har mer kontroll på sin kropp och har hittat en balans mellan vila och aktivitet, till skillnad från pojkar. I boken Genus – hur påverkar det dig? (Josefson, 2005) beskrivs att enligt tradition så använder man motsatspar för att beskriva verkligenheten, till exempel skulle aktiv ses som manligt och passiv då ses som något kvinnligt, andra motsatspar som passar ihop med de ovanstående svaren är mognad och barnslighet. Detta kan man koppla till hur pedagogerna beskrev pojkarna som omogna medan de beskrev flickorna som mogna.
Det har varit genomgående i resultatet av intervjuerna att pedagogerna upplever att flickor och pojkar tenderar att inte integrera den fysiska aktiviteten som sker på fritids.
24
Diskussion och kritisk reflektion
Resultatdiskussion
I studien besvaras vårt syfte, vilka genuskodade förväntningar som pedagoger har på könen i förhållande till fysisk aktivitet med hjälp av frågeställningarna:
Hur beskrivs pojkar i förhållande till fysisk aktivitet? Hur beskrivs flickor i förhållande till fysisk aktivitet?
I de intervjuer vi har gjort framgår det hur pedagoger beskriver både pojkar och flickor i förhållande till fysisk aktivitet på fritids. Pojkar upplevs som stora lagbollsspelsentusiaster som hellre spelar fotboll eller bandy istället för att vara med på planerade lärarledda aktiviteter. Flickor beskrivs som lite lugnare och mognare i jämförelse med pojkar i samma ålder. De beskrivs som stillsamma samt att de har lättare att hitta ett lugn i kroppen. Pedagogerna beskriver flickor som lite försiktiga och att de gärna vill ha lärarledda fysiska aktiviteter. Ser man till pedagogernas svar lever traditioner kvar, att pojkar tar mycket plats och att flickor är lite mer tillbakadragna och lugna. Pojkar och flickor upplevs och beskrivs i intervjuerna som varandras motsatser, det vill säga könen dikotomiseras sett till den fysiska aktiviteten på fritids.
Att pojkar och flickor förhåller sig olika till fysiska aktiviteter var pedagogerna vi intervjuat eniga om, till exempel menade de att i den spontana leken sker en uppdelning utifrån könstillhörighet. Till exempel vid fotbollsplanen är det killarna som dominerar. I föreningsidrotten är ofta könen uppdelade och separerade från varandra, till exempel har fotboll i Sverige blivit ett maskulint kodat ämne (Jonasson, 2009). Rönnbäck skriver även hon om att i föreningsidrotten hålls könen isär och att olika idrotter gör det extra tydligt genom den språkliga distinktionen, till exempel ”damishockey” och ”damfotboll” (Rönnbäck, 2015). I och med detta har pojkarna fått en arena där de legitimerat generella patriarkala benägenheter (Jonasson, 2009), vilket har visat sig i vår studie att även pedagogerna upplever att pojkar tar över och ”äger” framförallt fotbolls- och bandyplanen. Nybergs forskningsstudie (2009) visade att flickor i åldrarna 6-10 var mindre aktiva än pojkar i skolan. Ordagrant så upplevdes inte detta av pedagogerna som deltog i studien, men de beskrev bland annat att flickor i förhållande till fysisk aktivitet är mer ”stillastående ute
25
på rasterna” än pojkar. Ser man även till Meckbach och Lundvalls (2008) forskningsstudie så är även de inne på liknade fenomen. Studien tar blanda annat upp att tonårspojkar i större utsträckning deltar i ämnet idrott och hälsa vilket har lett till att flickor i dessa åldrar ses som mindre fysisk aktiva.
Att pojkar tros vara mer fysisk aktiva under skoldagen än vad flickor är stämmer inte, om man ser till Yu med forskarkollegers studie från 2006. Studien visade bland annat att det inte fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i förhållande till hur fysiskt aktiva de var.
Detta är intressant sett till vår studie där det framgår att pedagoger beskriver att pojkar har mer ”myror i brallan” och mer ”spring i benen” än vad flickor har. I vår studie beskriver pedagogerna att pojkar tar ”mycket plats” vid fysisk aktivitet. Ser man till Temel och Güllüs studie som visade att pojkar på idrottslektioner i Turkiet ser sig själva som det dominanta könet under fysiska aktiviteter.
Metoddiskussion
Eftersom uppsatsens empiriska underlag baseras på upplevelser från fyra pedagoger är vi medvetna om att studien måste ses för vad den är och det vill säga den är inte generaliserbar, utan mer nerslag i ett begränsat antal fritidshem. Resultatet av intervjuerna påverkas av vilka föreställningar informanterna bär med sig och vi förstår att deras personliga åsikter samt erfarenheter påverkar deras svar. Att fritidspedagogerna kommer från olika fritidshem är en intressant aspekt då de arbetar i olika barngrupper. Barngruppens konstellation kan påverka beskrivningarna tror vi. Att pedagogerna vi intervjuade var av det manliga könet tror vi även kan ha spelat en roll på beskrivningarna. I och med detta får vi bara det manliga perspektivet på undersökningen.
Vi anser att metodvalet för studien var korrekt då vi ville fördjupa oss i pedagogernas upplevelser kring barns förhållande till fysisk aktivitet. För att behålla fokus på ämnet använde vi oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gav utrymme till följdfrågor och vidare berättande. Det kan dock finnas en viss problematik med att använda intervjuer som en forskningsmetod då informanten kan uttrycka sig så som denne tror de som intervjuar vill höra (Larsen, 2009). Problematiken kan alltså leda till informationen från informanten ej blir väsentlig ur ett vetenskapligt perspektiv. Vi försökte hålla intervjun avslappnad så informanterna skulle känna sig bekväma och berätta om sina egna upplevelser och inte vad de eventuellt uppfattar som ”rätt svar”. Vi har nu i efterhand även konstaterat att det varit
26
bättre ifall vi i vissa situationer ställt fler följdfrågor för att få en klarare bild av vad pedagogerna menade med några av sina beskrivningar.
Om vi istället hade gjort en studie som innehöll observationer hade vi även fått med pedagogernas och barnens vardagliga handlingar på de olika skolorna. Detta hade vi då kunnat ställa emot pedagogernas upplevelser och se om vi fått samma intryck som de hade fått. Vi hade även kunnat använda oss av flera skolor för att få fler upplevelser kring ämnet. Hade vi gjort fullt strukturerade intervjuer, utan några följdfrågor skulle bearbetningen av materialet blivit mer lätthanterligt, då hade vi däremot varit tvungna att arbeta ut fler frågor för att täcka upp för de eventuella följdfrågor som vi ställde under de semistrukturerade intervjuerna.
Larsen (2009) skriver att i resultat kan finnas osäkerhet då en annan forskare kan få ett helt annat resultat beroende på när forskningen görs, och även tillfälligheter kan vara avgörande för resultatet. I resultatet hittar man tendenser till hur något är, det är inte likadant överallt, "det kommer alltid finnas undantag från hur ’de flesta’ har det” (Larsen, 2009:12). I vår studie synliggörs beskrivningar från två fritidshem vilket inte kommer att ge generella resultat.
Vidare forskning
Vidare forskning utifrån vår studie skulle kunna vara att följa arbetet med fysiska aktiviteter på fritidshem med genus som utgångspunkt under en längre period. Eftersom vår studie skedde vi ett tillfälle vore det intressant att följa pedagogers upplevelsers och beskrivningar under en längre period för att se ifall deras beskrivningar är konsekventa eller påverkas av yttre faktorer. Vi har även under arbetets gång kunnat konstatera att forskning generellt sett men framförallt med koppling till fritidshem och fysiska aktiviteter är knapphändig och vi har upplevt att det finns en kunskapslucka här.
27
Referenslista
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G (2010). Grundläggande vetenskapsteori för
psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Alvehus, J (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB Carlman, Peter (2015). "Det är halvidrott, kanske lite mer än halvidrott" idrottsskolan som
en praktik för formandet av idrottsbarndomar. Diss. (sammanfattning) Karlstad: Karlstads
universitet, 2015 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38344
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2. utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur
Folkhälsomyndigheten (2017). Vad är fysisk aktivitet? Tillgänglig på internet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/vad-ar-fysisk-aktivitet/ (hämtad 2017-01-18)
Hirdman, Yvonne (1992). Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier. Stockholm: Carlsson
Hirdman, Yvonne (2007). Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront
Jonasson, Kalle (2009). Klungan och barndomens sociala rum, Socialt gränsarbete och
figurationer i rastfotbollen. Lic.-avh. Malmö högskola.
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/9721/KLUNGANMUEP.pdf?sequence=1&is Allowed=y
Josefson, Helena (2005). Genus - hur påverkar det dig? 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Larsson, Håkan (2001). Iscensättningen av kön i idrott. Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan i Stockholm.
28
Meckbach, Jane, & Lundvall, Suzanne (2008). Flickor och fysisk aktivitet: bilder av flickors och deras föräldrars skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och hälsa. Svensk
idrottsforskning. nr 4
Nyberg, Gisela (2009). Physical activity in 6-10 year old children: variations over time,
associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention. Huddinge:
Karolinska universitetssjukhuset. Tillgänglig på internet: http://hdl.handle.net/10616/38769
Rönnbäck, Julia (2015). Det är väl typiskt tjejer: om basket, kropp och femininitet. Diss. Malmö: Malmö högskola, 2015
Sjöberg, A., Moraeus, L., Yngve, A., Poortvliet, E., Al-Ansari, U. and Lissner, L. (2011), Overweight and obesity in a representative sample of schoolchildren – exploring the urban– rural gradient in Sweden. Obesity Reviews, 12: 305–314. Tillgänglig på Internet:
http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.mah.se/doi/10.1111/j.1467-789X.2010.00838.x/full
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur
Temel, Cenk & Güllü, Mehmet (2016) Social Gender in the Pictures Drawn by Students about Physical Education Class. Educational Research and Reviews, vol.11, nr 8 Tegnér, Kajsa (2009). Om genusordningens betydelse för lärarens lärande. I: Franck, Olof (red.) (2009). Genusperspektiv i skolan: om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Yu, C. C. W.; Chan, Scarlet; Cheng, Frances; Sung, R. Y. T.; Hau, Kit-Tai (2006). Physical Activity and Academic Performance Compatible? Academic Achievement, Conduct, Physical Activity and Self-Esteem of Hong Kong Chinese Primary School Children.
29
Åkesson, Richard (2017). Pojkar blir bättre i skolan av idrott. Sydsvenskan, 14 januari. https://www.sydsvenskan.se/2017-01-14/pojkar-blir-battre-i-skolan-av-idrott
30
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter från Malmö högskola som läser grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem. Vi skriver nu vårt examensarbete och vår studie handlar om hur pedagoger upplever och beskriver fysisk aktivitet på fritids.
Vår studie kommer att bestå utav ett antal intervjufrågor som vi bedömer kommer ta cirka 30-60 minuter. Vi kommer att anteckna vissa delar ur intervjuerna (eventuellt spela in intervjun med hjälp av en Iphone) för att lättare kunna analysera materialet.
Vi kommer att använda oss av forskningsetiska principerna som avser till att alla uppgifter som framkommer genom studiens utförande behandlas konfidentiellt. Uppgifterna som samlas in kommer endast att användas till vårt examensarbete.
Om ni har några frågor får ni gärna kontakta oss:
Gustav Kask, email: gustavk@hotmail.com Tel: 070– XXXXXXX
Albin Carlsson, email: abbe.carlsson@hotmail.com Tel: 070– XXXXXXX
Med vänliga hälsningar Gustav och Albin
31
Bilaga 2
Intervjufrågor
Fysisk aktivitet generellt på fritids
- Hur arbetar ni med fysisk aktivitet på fritids?
- Hur upplever ni elevernas inställning till fysisk aktivitet på fritids?
- Upplever ni att eleverna behöver vara fysisk aktivitet på fritids och iså fall hur? Möjligheter till fysisk aktivitet
- Vilka resurser (idrottshall osv) har ni tillgång till på skolan som används för att få eleverna fysiskt aktiva under fritids?
Pojkar och flickors förhållningssätt till fysisk aktivitet med på fritids - Hur upplever du pojkars inställning till fysisk aktivitet?
- Hur upplever du flickors inställning till fysisk aktivitet? - Hur upplever du flickors val av fysisk aktivitet?
- Hur upplever du pojkars val av fysisk aktivitet?
- Vilka aktiviteter upplever du att flickor väljer när det är helt fria val på fritids? - Vilka aktiviteter upplever du att pojkar väljer när det är helt fria val på fritids?
