Examensarbete, 15 hp Fysioterapeutprogrammet 180 hp Vt 2020
JÄMFÖRELSE AV
TREÅRIGA POJKARS
OCH FLICKORS
FYSISKA AKTIVITET PÅ
VECKODAGAR OCH
HELGDAGAR
Fysioterapeutprogrammet 180 hp Titel svenska:
Jämförelse av treåriga pojkars och flickors fysiska aktivitet på veckodagar och helgdagar
År: 2020 Titel engelska:
Comparison of three-year-old boys 'and girls' physical activity on weekdays and weekend days
Författare: (Namn och adress)
Agnes Vilhelmsson
Historiegränd 12a, 90734 Umeå
Isabelle Kerttu
Rågången 13, 90340 Umeå
Handledare:
Jonas Sandlund, Med. Dr. leg. Sjukgymnast,
Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå Universitet.
Viktoria Wahlström, Med. Dr. leg.
Fysioterapeut, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Avd. för hållbar hälsa, Umeå Universitet. Nyckelord:
Förskolebarn, Fysisk aktivitet, Accelerometri, Activity counts
Keywords: Preschoolers, Physical activity, Accelerometry, Activity counts Extern medverkan Ja Pågående projekt Ja
Introduktion
Fysisk aktivitet hos barn under fem år är ett område som saknar grundlig forskning. Nyligen har
rekommendationer på fysisk aktivitet för denna åldersgrupp publicerats men det finns fortfarande många delar av detta område som inte är studerade.
Syfte
Syfte med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i mängden fysisk aktivitet på veckodagar jämfört med helgdagar och även om en skillnad finns mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet bland treåriga barn i Västerbotten.
Metod
Accelerometern (Motion watch 8/MW8) placerades på handleden på de treåriga barn vars föräldrar gett sitt medgivande till ett projekt inom Northpop-kohorten. Barnen (n=15) fick bära accelerometern i 8 dygn. Under dessa dagar antecknade föräldrarna barnens sovtimmar, skärmtid och aktiviteter utomhus och inomhus i en dagbok. Utifrån accelerometrarnas rådata analyserades activity counts med avseende på skillnader i fysisk aktivitet mellan vardagar och helgdagar och mellan pojkar och flickor med Wilcoxon W och Mann-Whitney U test.
Resultat
Ingen signifikant skillnad påvisades gällande fysiska aktivitet på veckodagar jämfört med helgdagar (p=0.330) eller mellan pojkar och flickor (p=0.397).
Konklusion
I denna studie kunde ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitet påvisas mellan helg- och veckodagar eller mellan pojkar och flickor bland treåriga barn i Västerbotten. Det behövs mer forskning för att kartlägga barnens olika intensitetsnivåer, skolans påverkan på den fysiska aktiviteten och skillnader mellan könen.
1
Introduktion
Fysisk aktivitet är ett brett och komplext begrepp som i korthet betyder rörelse av
kroppen. Rent fysiologiskt är det all rörelse som ökar energiförbrukningen från det vi har vid vila (1). Fysisk aktivitet är all rörelse vi utför under dagen och kan ske i hemmet, på jobbet, i skolan eller under organiserad fysisk träning. Motsatsen till fysisk aktivitet definieras som fysisk inaktivitet eller stillasittande (1). Att vara fysisk aktiv har flertalet dokumenterade hälsofördelar såsom minskad risk för övervikt, fetma och diabetes, och minskar risk för hjärt- och kärlsjukdomar (2, 3, 4).
Alla barn bör vara fysiskt aktiva i vardagen genom bland annat lek, sporter, vid transport eller planerad träning hemma eller i skolan. Barn inom åldersspannet 5–17 år
rekommenderas att utföra fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet i 60 minuter per dag. De bör även vara aktiva på hög intensitet minst tre gånger i veckan (5).
Rekommendationer för yngre barn har emellertid saknats då kunskapsläget ansetts otillräckligt. World Health Organisation (WHO) har dock i en ny rapport från 2019 uppdaterat rekommendationerna för att inkludera riktlinjer även för barn under fem år (6). För en hälsosam utveckling bör barn från ett till fyra år vara fysiskt aktiva minst 180 minuter per dag, aktiviteterna kan ligga på olika intensitetsnivåer. Det ska finnas en variation i miljöerna för dessa aktiviteter och de bör inkludera aktiviteter som utvecklar motoriska färdigheter. Detta ska progrediera till 60 minuter energisk lek vid fem års ålder. Om dessa rekommendationer fullföljs kan det förbättra motoriska färdigheter, kroppssammansättning samt aspekter av metabol hälsa och social utveckling. Riskerna associerade med barns fysiska aktivitet är betydligt mindre än de hälsovinster som aktiviteterna bidrar med (6, 7).
Förutom rekommendationer för fysisk aktivitet har WHO även inkluderat
rekommendationer för stillasittande. Fastspänt stillasittande i till exempel bilbarnstol eller barnvagn bör inte pågå mer än en timme per tillfälle för barn mellan tre och fyra år. Samma rekommendationer har föreslagits för den stillasittande tiden framför en skärm, den bör inte pågå mer än en timme men kan med fördel minskas till under en timme. Under barnens stillasittande tid kan det vara mer givande att till exempel läsa eller berätta sagor tillsammans med en vuxen. Denna åldersgrupp bör sova 10–13 timmar per dygn med dagsvila inkluderat (6). Stillasittande har visat sig vara en bidragande orsak till vanliga folkhälsosjukdomar men frågan är om det är stillasittandet eller utebliven
högintensiv fysisk aktivitet som är orsaken till detta (8).
Många kroniska sjukdomar börjar utvecklas redan i tidig ålder. Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar är därför mycket viktig då det förebygger sjukdomar senare i livet (9). Tidigare forskning visar att den fysiska aktiviteten på medel- till högintensiv nivå minskar efter barnet nått en ålder på fem år. I samband med detta ökar den tid som spenderas stillasittande. Den minskning av fysisk aktivitet som fortsätter när barnen blir tonåringar är naturlig och sker som en del i deras utveckling (10). Även om minskningen är normal är det viktigt att stötta och motivera barnen att upprätthålla eller öka sin fysiska aktivitet. Den fysiska aktiviteten som barn och ungdomar utför är viktig och bidrar till hälsovinster för deras hälsa i stunden och även långsiktigt (9).
Det finns många sätt att mäta fysisk aktivitet, såsom enkäter, dagböcker, rörelsemätare och hjärtfrekvensregistrering (11). Den senare tidens teknikutveckling har bidragit till möjligheten att objektivt mäta och bedöma den fysiska aktivitetens mängd och intensitet med hjälp av accelerometrar. Accelerometri mäter aktivitet genom att registrera kroppens rörelser i flera rörelsedimensioner (axlar) (11). Accelerometern registrerar och filtrerar accelerationssignaler och ”översätter” sedan dessa till activity counts. Antalet activity
counts används för att fastställa hur mycket acceleration som skett, alltså hur mycket
2
energiförbrukning eller sätta gränsvärden för fysisk aktivitet i olika intensitetsnivåer. I studier är det vanligt att använda sig av activity counts från en eller tre axlar i
accelerometern. Vid inställning av vertical axis mäter man vertikala rörelser och vid inställning av vector magnitude mäts rörelsen vertikalt, anterio-posteriort och medio-lateralt (14). Activity counts är ingen enhet, vilket försvårar den kliniska tillämpningen. För att kunna översätta antalet counts till fysisk aktivitet i olika intensitetsnivåer krävs att den accelerometer som används är kalibrerad. Vid kalibrering av accelerometrar utför testpersoner olika typer av aktiviteter, från stillasittande till högintensiva aktiviteter, samtidigt som mätning av den fysiska aktivitetens intensitet sker genom att t.ex. mäta syrekonsumtionen eller genom att observera aktiviteten. Baserat på aktivitetens intensitet och dess activity counts definieras olika intensitetsnivåer genom gränsvärden. Det finns ingen gemensam standard för att räkna om accelerometerns rådata till activity counts. Det bidrar till att det inte går att använda samma gränsvärden för att fastställa
intensiteten av fysisk aktivitet mellan accelerometrar från olika producenter. Varje accelerometer kräver en egen kalibrering för att data ska bli tillförlitligt. Kalibreringen behöver också göras för den population som ska undersökas, och genom de aktiviteter som denna målgrupp vanligtvis utför (12, 13).
Accelerometern kan bäras på handleden som en klocka, på höften eller på låret. De nya accelerometrarna är ofta lätta, små och vattentäta vilket gör att de kan bäras hela dygnet och därför få en mer korrekt mätning av aktivitet. För att fånga variation mellan
timmar/dagar krävs att mätningen sker under en längre period, där fyra till fem dagar brukar räknas som tillräckligt för att få en bild av en individs aktivitet (15). För yngre barn (<fem år) tillkommer andra svårigheter med att mäta fysisk aktivitet genom att de har intermittent rörelsemönster där de växlar snabbt mellan stillasittande, låg- och
högintensiv fysisk aktivitet. Detta måste beaktas i datainsamlingen då det kan påverka data som samlas in från exempelvis en accelerometer (16). Inställningar som epoklängd (tidsintervaller), frekvens och gränsvärden är viktiga för att få valida data i de olika åldersspannen. Epoklängd är en förinställd tidsintervall, ofta 5–60 sekunder, där ett medelvärde på all aktivitet som utförts under detta tidsintervall fångas upp. Vuxna rör sig mer kontinuerligt och då kan en längre epoklängd användas utan att påverka den totala aktivitetsintensiteten, medan barn har ett mer varierande rörelsemönster där det krävs kortare epoker för att fånga denna variation (15). Leeger-Aschmann et al. påpekar att valet av gränsvärden och epoklängd bör beaktas när jämförelser sker mellan olika studier som använder accelerometer, speciellt då studierna drar paralleller mellan fysisk aktivitet och hälsa. Även om accelerometri för mätning av fysisk aktivitet har många fördelar, genom att ge objektivt och reliabelt mätdata innebär detta oklarheter kring validitet och tolkningen av det som mäts, särskilt för yngre barn (17, 18).
3
Studier visar tydliga resultat på att pojkar är generellt mer fysiskt aktiva än flickor, speciellt i medel- och högintensiva aktiviteter (10, 19, 20, 21). Mycket forskning på äldre barn finns gjorda på detta fenomen (22, 23) men även nyare forskning på barn under fem år verkar visa samma tendenser (19, 24). För de yngre barnen kan det vara skillnader i vilken andel av låg, medel- och högintensiva aktiviteter som utförs under dagen och hur mycket tid som tillbringas stillasittande och framför skärm (19).
Vid jämförelse av skillnaden mellan fysisk aktivitet i förskolan och hemmet visar
forskning olika. Det mesta pekar på att barn har högre fysisk aktivitet under skoldagar än under helger (19, 25 ,26), men viss forskning pekar på motsatsen (27). I Sverige går knappt 50 % av ettåringar i förskola, medan 89 % av tvååringar går i förskola (28). Detta kan påverka barnens fysiska aktivitet under veckodagar.
Ovanstående genomgång av litteraturen antyder oklarheter angående skillnader mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet, och även om den finns eventuella skillnader i mängden fysisk aktivitet som utförs av barn i den lägre förskoleålder på veckodagar jämfört med helgdagar. Detta göra att vi vill undersöka detta närmare.
Syfte/frågeställning
Syftet med denna studie var att hos treåriga barn i Västerbotten studera om det föreligger skillnader i mängden fysisk aktivitet under veckodagar jämfört med helgdagar, samt eventuella skillnader mellan pojkar och flickor.
Metod
Vår studie utgår ifrån NorthPop-kohorten som är en större pågående forskningsstudie i Västerbotten (29). Fokus i NorthPop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar bland barn samt kartlägga föräldrars och barns hälsa under och efter graviditet. Alla blivande föräldrar i Västerbotten inbjuds att delta. Projektet genomförs av forskare vid Umeå Universitet och personal vid Region Västerbotten. En del av projektet syftar till att undersöka fysisk aktivitet och sömnmönster bland treåriga barn. I denna studie analyserades den fysiska aktiviteten hos de första treåringarna i kohorten, insamlat via accelerometermätningar som påbörjades i februari 2020. Insamlingen skedde på barn boende i Umeå kommun.
Deltagare
Föräldrarna som gett sitt medgivande till deltagande i NorthPop fick en förfrågan att delta i studien och aktivitetsmätarna delades ut under barnens första tandläkarbesök vid ca tre års ålder. De fick skriftlig och muntlig informationen att barnen skulle bära klockan i 8 dagar och 7 nätter i sträck, 24 timmar om dygnet. Föräldrarna fick även en dagbok där de skulle föra in daglig information om aktiviteter som sömn, aktiv och passiv
förflyttning, aktivitet inomhus eller utomhus samt skärmtid. Föräldrarna kunde avsluta sitt och barnens deltagande när som helst under pågående datainsamling. Efter
mätperioden instruerades de att lämna tillbaka klockan med tillhörande dagbok till folktandvården eller i en postlåda på Universitetssjukhuset i Umeå. Mätningar från 15 barn analyserades i studien.
Datainsamling
Barnens fysiska aktivitet mättes med akivitetsmätaren Camntech Motion watch 8/ MW8 (CamNtech Ltd. Manor Farm, Fenstanton, Cambridgeshire, PE28 9JD, United Kingdom) med inbyggd accelerometer som bärs runt handleden. Mätaren är relativt liten, 36(l) x 28.2(b) x 9.4(d) i mm, 9,1 gram utan armband. Klockan placerades på barnens icke dominanta handled. Klockan är vattentät och kan därför bäras under alla aktiviteter. Klockan innehåller en accelerometer som kan mäta rörelse i tre axlar, men i studien mättes aktiviteten endast från den sagitala axeln.
4
Barnen ombads bära klockan 24 timmar om dygnet i 8 dagar och 7 nätter. Datat som analyserades skulle innehålla minst 4 vardagar varav en 1 helgdag där barnet har burit klockan i minst 10 timmar per dag (30, 31).
Exkluderande kriterier var om aktivitetsmätaren burits mindre än 10 timmar eller om dagboken visat att ovanliga aktiviteter utförts, exempelvis lång bilresa. De timmar som tagits från rådatan för att analysera barnens fysiska aktivitet är mellan 07.00-20.00, då de flesta svenska treåriga barn sover från 20.00-07.00 (32).
Databearbetning
Filerna bearbetades i Camtechs mjukvaruprogram (Camntech Motionware). Data från alla dagarna fördes över till ett exceldokument och activity counts från de timmar som analyserades samlades ihop för respektive dag. Activity counts mäter den totala mängden rörelse som har skett under varje minut under tiden deltagaren har burit accelerometern. För Camtech Motion watch 8/ MW8 finns ännu ingen kalibrering av accelerometern för barn under fem år. Gränsvärden för uppdelning av den fysiska aktiviteten på olika intensitetsnivåer som låg, medel och hög kunde därför inte fastställas. Det som har analyserats är medelvärdet av totala antalet activity counts mellan 07.00-20.00. Medelvärdet för veckodagar, helgdagar och samtliga dagar räknat i activity counts redovisas.
Bortfall
Datainsamlingen i detta projekt pausades p.g.a. den rådande situationen av COVID19. Detta bidrog till att antalet medverkande barn minskades och antalet data att analysera blev mindre än förväntat. 17 datafiler samlades in från accelerometermätningarna. Av de 17 filerna exkluderades två från analysen på grund av för få dagar med bra kvalitet.
Statistiska metoder
Statistisk analys utfördes i The jamovi project (Jamovi Version 1.1.9.0 [Computer Software]. Hämtad från https://www.jamovi.org (2020).
Normalitetstest utfördes visuellt via histogram och qq-plot. På grund av fördelningen av data och det låga antalet deltagare användes icke-parametriska tester. För att jämföra skillnaden mellan veckodagar och helgdagar användes oparat test Wilcoxon W, och för skillnader mellan flickor och pojkar användes parat test Mann-Whitney U.
Signifikansnivån bestämdes till 0.05 och konfidensintervallet var 95% vid testerna.
Etik
Northpop har ett etiskt godkännande för studier av insamlat data enligt regionala etikprövningsnämnden (Dnr 2015–175-31M). Deltagandet är frivilligt och deltagarna tilldelas ett ID nummer och varje aktivitetsmätare en siffra för att bevara anonymitet i vår studie.
Resultat
Utifrån datainsamlingen av fysisk aktivitet från 15 barn, sju pojkar och åtta flickor visar tabell 1 ingen statistisk signifikant skillnad mellan medelvärde av activity counts på veckodag jämfört med helgdag.
5 Helgdag
medel Veckodag medel Wilcoxon W CI T P Lower Upper
N 15 15 Mean 342 906 326 855 Median 359 696 338 363 42.0 0,330 -48085 15 893 Standarddeviation 76 054 61 300 Minimum 221 616 197 041 Maximum 521 730 409 737 CI: Konfidensintervall
Utifrån datainsamlingen av fysisk aktivitet från 15 barn, sju pojkar och åtta flickor visar tabell 2 ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickors activity counts under en vecka.
Tabell 2. Medelvärdet av activity counts för en veckodag mellan 07.00-20.00 för flickor och pojkar.
Kön Mann- Whitney U CI
Flicka Pojke T P Lower Upper N 8 7 Mean 326 623 353 331 Median 328 442 370 481 20.0 0,397 -94071 34 213 Standarddeviati on 50 381 70 744 Minimum 250 634 212 176 Maximum 382 238 409 737 CI: Konfidensintervall
Diskussion
Resultatdiskussion
6
Analysen av skillnaden i activity counts i medelvärde mellan helgdagar och veckodagar visade ingen statistisk skillnad. I en studie utförd i Finland på treåriga barn fann de inte heller någon statistisk signifikant skillnad mellan den fysiska aktiviteten på helgdagar jämfört med veckodagar på hösten, men när deras fysiska aktivitet mättes på vintern utförde barnen signifikant mer fysisk aktivitet på helgdagar (33). Datan till denna studie samlades in under februari månad. Det kan påverka barnens mängd av fysisk aktivitet och kan vara en anledning till att resultatet visar ett visst högre medelvärde i activity
counts på helgdagarna. En studie utförd i Kanada på tre- till femåriga barn observerade
ingen skillnad vid en jämförelse av deras fysiska aktivitet på olika intensitetsnivåer på helgdagar och veckodagar (34). Från resultaten i denna studie går det att observera en viss skillnad mellan den fysiska aktiviteten på helgdagar jämfört med veckodagar. Aktiviteten på helgdagar är i genomsnitt lite högre men tillsammans med resultaten från de tidigare studierna som gjorts inom detta ämne kan slutsatsen dras att det inte finns någon markant skillnad mellan den fysiska aktiviteten på helgdagar jämfört med den fysiska aktiviteten på veckodagar. Dessa studier visar inte heller på att det finns någon skillnad inom denna jämförelse beroende på vilket land barnen befinner sig i, dock kan denna fråga studeras vidare då de olika skolsystemen och kulturella samt sociala skillnaderna i länderna kan påverka barnens fysiska aktivitet.
NorthPop är ett projekt i Västerbotten, men den data som hittills samlats in är
koncentrerad till Umeå området. Detta kan spela in i den totala fysiska aktiviteten som registreras. Stadsmiljö med trafikerade miljöer har en negativ inverkan på barns
aktivitetsmönster. Andra faktorer som spelar in är tillgång till parker och lekplatser, hur mycket tid barnet spenderar ute då barn är mer fysiskt aktiva utomhus. Även
utbildningsnivån på befolkningen inom området där barnen bor kan påverka deras aktiviteter. Skolmiljön är också en viktig faktor, både ute och innemiljön på förskolan, då barnen tillbringar en stor del av vardagen i skolan (35, 36). I denna studie har dessa faktorer inte tagits med i beräkningarna då denna information inte har varit tillgänglig. Dagböckerna som föräldrarna fick fylla i gav en viss insikt i hur mycket barnet rört sig, om barnet varit sjuk eller andra påverkande faktorer. Vissa dagböcker var grundligt ifyllda med mycket information, medan andra saknade information. Detta skulle också kunna påverka de activity counts som rådatat visade, då vissa dagar har klart färre
activity counts utan att anledningen till det finns dokumenterat i dagböckerna. Det kan
ha bidragit till att medelvärdet för vissa barns fysiska aktivitet varit lägre eftersom vi utan information inte har uteslutit dagar då barnen av olika anledningar har rört sig betydligt mindre.
Det finns vissa svårigheter med att jämföra forskning av förskolebarn från olika länder då skolsystemet och tiden som barn tillbringar i skolan varierar. I Sverige går 94% av barn mellan tre-fem år i förskola (28) och i Storbritannien är siffran liknande (37) medan i USA går cirka 40% av treåringarna, 69% av fyraåringarna och 88 % av femåringarna i förskola (38). Detta påverkar barns fysiska aktivitet då mer ansvar faller på att
föräldrarna erbjuder aktivitet då barnen inte går i skolan. I den svenska läroplanen för förskola är ett mål att förskolan ska ge förutsättningar för att utveckla motorik,
koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Detta betyder att pedagoger i svensk skola aktivt ska jobba med att hjälpa barn att vara fysiskt aktiva, vilket kan påverka hur mycket barnen rör sig.
Den andra jämförelsen som gjordes var om det fanns någon skillnad i pojkar och flickors fysiska aktivitet under en vecka. Resultatet av denna studie visar ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet under en vecka, men ger indikationer att pojkar verkar vara mer aktiva än flickor, då både medelvärde och median i activity
counts per vecka var högre för pojkar än för flickor. Mycket av den tidigare forskningen
7
flickor (16),medan Berglind et al. (19) fann en skillnad vid 4 års ålder. Detta kan tyda på att skillnaden mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet är mindre vid lägre ålder och utvecklas allt eftersom barnen blir äldre. Datan som analyserades i denna studie kom från 3-åriga barn och visade ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickor.
Tidigare forskning har redovisat att anledningar till pojkars högre fysiska aktivitet ses som sociokulturella faktorer snarare än biologiska (20). Det finns studier som har observerat att pojkar och flickor leker olika typer av lekar, där pojkar ofta leker i större grupper, över öppnare ytor och deltar i lekar som innehåller mer riskmoment och kroppskontakt än flickor (20). En annan anledning som har diskuterats i litteratur är föräldrars och pedagogers inställning till barns lek. Pojkar blir oftare uppmuntrade till mer fysiska lekar och flickor uppmuntras till lugnare lekar och överlag lugnare beteende än pojkar (39). Gustavsson et al. (40) har visat att det viktigaste föräldrar kan göra för att stödja sina barns fysiska aktivitet är att uppmuntra, delta och underlätta.
En aspekt som kan påverka barns fysiska aktivitet är föräldrarnas fysiska aktivitet. Tidigare forskning har visat att om båda föräldrarna är fysiskt aktiva är det 6 gånger större chans att även barnen är fysiskt aktiva (41). Nyare litteraturgenomgångar har dock visat på en stor osäkerhet kring detta, då ett problem är svårigheten att jämföra studier då olika forskningsupplägg har använts (40). Information om föräldrars fysiska aktivitet har inte varit tillgänglig för denna studie, men är något som framtida studier skulle kunna utforska.
Metoddiskussion
Accelerometern Motionwatch som användes i detta projekt är en relativt ny
accelerometer. Detta gör att det inte än finns valideringsstudier gjorda för mätning av yngre barns fysiska aktivitet med denna accelerometer. Det har lett till att det inte finns validerade epoklängder, gränsvärden och frekvenser att jämföra datan mot för denna åldersgrupp. Detta, i kombination med valet av inställning av epoklängd och vertical axis, gör datan svårtolkad för analys av barnens fysiska aktivitet utifrån olika intensitetsnivåer. De flesta studier använder sig av mått på den fysiska intensiteten uppdelat i låg-, medel och högintensiv fysisk aktivitet. Avsaknaden av validering för gränsvärden för
intensitetsnivåerna med denna accelerometer bidrog till att barnens fysiska aktivitet inte mättes i intensitetsnivåer i denna studie. Barnens fysiska aktivitet analyserades istället i totalt antal activity counts. Det finns ingen konsensus i vilken epoklängd eller bestämda gränsvärden som ska användas för olika accelerometrar, eller var accelerometern ska placeras, vilket gör det svårt att jämföra studier med varandra. Valet av epoklängd och på hur många axlar datan mäts var ett beslut som redan var förutbestämt. Med bakgrund av detta valde vi därför att jämföra pojkar och flickors fysiska aktivitet med varandra, samt jämföra den fysiska aktiviteten på vardagar och helgdagar då dessa analyser inte påverkas av accelerometerns inställningar.
Accelerometrarna registrerade fysisk aktivitet på vertical axis som enbart mäter
aktiviteten på en av axlarna i den triaxiala accelerometern. Vector magnitude (VM) mäter fysiska aktiviteten i tre axlar istället för en. Vid mätningar av fysisk aktivitet med denna åldersgrupp rekommenderas att använda sig av VM då den har högre validitet vid
mätningarna (42). Vilken inställning som bör användas kan diskuteras och kan påverkas av var klockan placeras på deltagarna.
8
mätningar på yngre barn har epoklängder på 3 sekunder visat sig vara bättre på att fånga upp hög och medel intensitet av fysisk aktivitet jämfört med en längre epoklängd. En epoklängd på 60 sekunder kan missa upp till 26,8% av hög intensitet och 78,3% av medel intensitet. Dock fångar en 60 sekunders epoklängd upp 71,0% mer sammanlagd daglig fysisk aktivitet jämfört med en 3 sekunders epoklängd (34).
Svagheter i denna studie var det låga antalet deltagare, 15 stycken. Detta på grund av att insamlingen av data avbröts p.g.a. Covid19. Det låga antalet deltagare gör det svårt att se någon statistisk skillnad i resultatet, dock kan tendenserna som visas i resultaten
diskuteras. Avsaknaden av valideringsstudie för accelerometern för att ha möjligheten att mäta barnens fysiska aktivitet i olika intensitetsnivåer är en annan svaghet. Styrkor med studien var användningen av en accelerometer, som till format och storlek var väl anpassad till mindre barn, och som var vattentät vilken bidrog till att barnen hade möjlighet att bära den dygnet runt. De barn som deltog i studien bar klockan under en längre kontinuerlig tid än tidigare rekommenderat inom detta område vilket ger mycket information om barnets aktivitet. Av de 15 filer som analyserades erhöll 12 filer minst 7 valida dagar och minst 2 helgdagar. Tidigare forskning pekar på att det bör finnas minst 4 valida mätdagar varav minst 1 helgdag (30, 31).
Etiska ställningstaganden som kan diskuteras är barnets rätt att delta och avsluta deltagande i studien. I detta fall har föräldrarna tackat ja till deltagande och kan under hela processen välja att avsluta deras medverkan. Eftersom accelerometern var liten och lätt att ta av hade barnet möjlighet att själv bestämma om den ville fortsätta bära den eller inte, vilket vissa barn gjorde. Detta kan ha påverkat mängden insamlat data till studien då vissa barn inte ville bära accelerometern.
Yngre barns (<5 år) fysiska aktivitet är ett område som det på senare tid har forskats mer på och mer forskning kommer att behöva göras. Kartläggning av olika intensitetsnivåer av fysisk aktivitet under dagen, hur skolan påverkar barns fysiska aktivitet och
könsskillnader är frågor som bör undersökas vidare. Denna studie gav en liten inblick i hur det kan se ut, men forskning på större grupper behövs för att få tydligare resultat.
Konklusion
9
Referenser
1. Mattson M, Jansson E, Hagströmer M. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. [3., rev. uppl.]. Stockholm: Stockholm: Läkartidningen förlag AB; 2016.
2. Knab AM, Shanely RA, Corbin KD, Jin F, Sha W, Nieman DC. A 45-Minute vigorous exercise bout increases metabolic rate for 14 Hours. Medicine & Science in Sports & Exercise: september 2011 - Volume 43 - Issue 9 - p
1643–1648.
3. Hawley JA, Lessard SJ. Exercise training‐induced improvements in insulin action. Acta Physiol (Oxf). 2008 jan;192(1):127-35.
4. Mora S, Cook N, Buring JE, Ridker PM, Lee IM. Physical activity and reduced risk of cardiovascular events: potential mediating mechanisms. Circulation. 2007 nov 6;116(19):2110–8. Epub 2007 okt 22.
5. World Health Organisation. Global recommendations on physical activity for health [Internet]. Geneva, Switzerland. World Health Organisation; 2010. ISBN 978 92 4 159 997 9. [Citerad 2020-04-21]. Hämtat från:
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44399/9789241599979_eng. pdf?sequence=1 .
6. World Health Organisation. Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age [Internet]. Geneva, Switzerland. World Health Organisation; 2019. ISBN 978-92-4-155053-6. [Citerad 2020-01-23]. Hämtat från:
https://www.who.int/publications-detail/guidelines-on-physical-activity-sedentary-behaviour-and-sleep-for-children-under-5-years-of-age
7. Tremblay MS, LeBlanc AG, Carson V, Choquette L, Connor Gorber S, Dillman C, et al. Canadian physical activity guidelines for the early years (aged 0-4 years). Applied Physiology, Nutrition & Metabolism. 2012 apr ;37(2):357–69.
8. Saunders TJ, Chaput J-P, Tremblay MS. Sedentary behaviour as an emerging risk factor for cardiometabolic diseases in children and youth. Canadian Journal of Diabetes. Feb 2014 Volume 38, Issue 1, Pages 53–61.
9. Hagströmer M, Nyberg G. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. [3., rev. uppl.]. Stockholm: Stockholm: Läkartidningen förlag AB; 2016.
10. Cooper AR, Goodman A, Page AS, Sherar LB, Esliger DW, van Sluijs EM et al. Objectively measured physical activity and sedentary time in youth: The International children’s accelerometry database (ICAD). Int J Behav Nutr Phys Act. 2015 sep 17; 12:113. 11. M Hagströmer, A Wisén, P Hassmén. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. [3., rev. uppl.].
Stockholm: Stockholm: Läkartidningen förlag AB; 2016.
12. Butte NF, Ekelund U and Westerterp KR. Assessing physical activity using wearable monitors: measures of physical activity. Med Sci Sports Exerc. 2012 jan;44(1 Suppl 1): S5-12.
10
14. Kelly LA, McMillan D GE, Anderson A, Fippinger M, Fillerup G, Rider J. Validity of actigraphs uniaxial and triaxial accelerometers for assessment of physical activity in adults in laboratory conditions. BMC Med Phys 13, 5 (2013).
15. Arvidsson D, Berglind B, Bergman P, Ekblom Ö, Fröberg A, Hagströmer M, et al. Med accelerometrar kan fysisk aktivitet mätas objektivt. Snabb metodutveckling, men mer kompetens krävs för användning fullt ut i klinisk praxis. Läkartidningen 2019 oct 14;116.
16. Johansson, E., Hagströmer, M., Svensson V, Ek A, Forssén M, Nero H et al. Objectively measured physical activity in two-year-old children – levels, patterns and correlates. Int J Behav Nutr Phys Act 12, 3 (2015).
17. Tanaka C, Hikihara Y, Ando T, Oshima Y, Usui C, Ohgi Y et al. Prediction of physical activity intensity with accelerometry in young children. Int. J. Environ. Res. Public Health. 2019 mar 15;16(6).
18. Leeger-Aschmann CS, Schmutz EA, Zysset AE, Kakebeeke TH, Messerli-Bürgy N, Stülb K et al. Accelerometer-derived physical activity estimation in preschoolers –
comparison of cut-point sets incorporating the vector magnitude vs the vertical axis. BMC Public Health 19, 513 (2019).
19. Berglind D, Hansson L, Tynelius P and Rasmussen F. Levels and patterns of
objectively measured physical activity and sedentary time in 4-year-old Swedish children. Journal of Physical Activity and Health 2017, 14: 117–122.
20. Pate RR, Pfeiffer KA, Trost SG, Ziegler P and Dowda M. Physical activity among children attending preschools. Pediatrics. 2004 nov;114(5):1258–63.
21. Trost, SG, Pate RR, Sallis JF, Freedson PS, Taylor WC, Dowda M et al. Age and gender differences in objectively measured physical activity in youth. Med Sci Sports Exerc. 2002 feb;34(2):350-5.
22. Telford RM, Telford RD, Olive LS, Cochrane T and Davey R. Why are girls less physically active than boys? Findings from the LOOK longitudinal study. PLoS One. 2016 mar 9;11(3): e0150041.
23. Guthold R, Cowan MJ, Autenrieth CS, Kann L, Riley LM. Physical activity and sedentary behavior among schoolchildren: a 34-country comparison. The Journal of Pediatrics Volume 157, Issue 1, juli 2010, Pages 43–49.e1.
24. Finn K, Johannsen N, Specker B. Factors associated with physical activity in preschool children. J Pediatr. 2002 jan;140(1):81–5.
25. Brooke HL, Corder K, Atkin AJ, van Sluijs EM. A systematic literature review with meta-analyses of within- and between-day differences in objectively measured physical activity in school-aged children. Sports Med. 2014 okt;44(10):1427-38.
26. Kyhälä A-L, Reunamo J, Ruismäki H. Preschool children are more physically active and less sedentary on weekdays compared with peekends. Journal of Early Childhood Education Research Volume 7 Issue 1 2018, 100–126.
27. Hinkley T, Salmon J, Okely AD, Hesketh K, Crawford D. Correlates of preschool children's physical activity. Am J Prev Med. 2012 aug;43(2):159–67.
28. SCB. Barn- och familjestatistik (Undersökning). SCB. Publicerad: april 2020.
11
29. Umeå Universitet, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för
pediatrik. Northpop Barns hälsa i Västerbotten [Internet]. Umeå. Umeå universitet; 2016. Hämtad från: https://www.northpop.se/
30. Penpraze V, Reilly JJ, MacLean CM, Montgomery C, Kelly LA, Paton JY et al. Monitoring of physical activity in young children: how much is enough? Pediatric Exercise Science. 2006 nov 18(4): 483–91.
31. Migueles JH, Cadenas-Sanchez C, Ekelund U, Delisle Nyström C, Mora-Gonzalez J, Löf M et al. Accelerometer data collection and processing criteria to assess physical activity and other outcomes: a systematic review and practical considerations. Sports Med (2017) 47: 1821–1845.
32. P Palmstierna, A Sepa, J Ludvigsson. Parent perceptions of child sleep: a study of 10 000 Swedish children. Acta Paediatr. 2008 dec;97(12):1631–9.
33. Soini A, Tammelin T, Sääkslahti A, Watt A, Villberg J, Kettunen T et al. Seasonal and daily variation in physical activity among three-year-old Finnish preschool children. Early Child Development and Care Volume 184, 2014 Issue 431: 589-601.
34. Obeid J, Nguyen T, Gabel L, Timmons BW. Physical activity in Ontario preschoolers: prevalence and measurement issues. Appl Physiol Nutr Metab. 2011 apr;36(2):291–7. 35. M Wikland. Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan.
Socialmedicinsk tidskrift 4/2013.
36. Faskunger J. Statens folkhälsoinstitut. Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk aktivitet”. Stockholm, Sverige. Strömbergs distribution, 2007. isbn: 978-91-7257-494-6. [Citerad 2020-05-01] Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/bd4c8de3a04b4d20ac7e0f0385193 663/byggda-miljons-paverkan-fysisk-aktivitet.pdf
37. Department for Education. Provision for children under 5 years of age in England. Darlington, UK. 2018 [Citerad 2020-04-28] Hämtad från:
https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachme nt_data/file/719273/Provision_for_children_under_5_2018_-_text.pdf
38. National center for education statistics. Preschool and Kindergarten Enrollment. U.S Department of Education. 2020. [Citerad 2020-04-28]. Hämtad från:
https://nces.ed.gov/programs/coe/indicator_cfa.asp
39. Pellegrini, AD, Smith, PK. Physical active play: The nature and function of a neglected aspect of play. Child Dev. 1998 jun;69(3):577-98.
40. Gustafson SL, Rhodes RE. Parental correlates of physical activity in children and early adolescents. Sports Med. 2006;36(1):79-97.
41. Moore LL, Lombardi DA, White MJ, Campbell JL, Oliveria SA, Ellison RC. Influence of parents’ physical activity levels on activity levels of young children. J Pediatr. 1991 feb;118(2):215–9.
