Patienters uppfattning angående information om narkos inför en elektiv operation : En enkätstudie

Patienters uppfattning angående information

om narkos inför en elektiv operation

En enkätstudie

Maja Larsson

Åsa Jansson

Specialistsjuksköterska, Anestesisjukvård 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Patienters uppfattning angående information om narkos inför en

elektiv operation

En enkätstudie

Maja Larsson & Åsa Jansson Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Abstrakt

Introduktion: Informationen inför en narkos är viktig för patienter som ska genomgå en elektiv operation med narkos. Vanliga känslor är oro, förlust av kontroll och ovisshet. För att motverka dessa känslor är det viktigt att patienter känner sig delaktiga i vården. Narkossjuksköterskor har till uppgift att individanpassa den information som patienten erhåller preoperativt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters uppfattning om information gällande narkos inför en elektiv operation. Metod: En kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie genomfördes genom att en webbaserad enkät med egenkomponerade frågor på svenska delades via sociala medier. Totalt besvarades enkäten av 102 personer. Webbenkäten presenterades med deskriptiv statistik och analyserades med chi-2-test och t-test. Resultat: Enkätsvaren visade att det inte var något signifikant samband mellan ålder, kön, typ av operation och om informationen uppfattades som tillräcklig. Däremot så fanns det ett signifikant samband mellan oro och om informationen som uppfattades som tillräcklig. Den mest användbara informationen gällande narkosen var den patienterna fick på sjukhuset innan de kom in på operationssalen samt den de fick på

operationssalen. Slutsats: Informationen som uppfattades som tillräcklig var oberoende av kön, operationstyp och ålder. Informationen bör individanpassas beroende av oro då detta påverkade om informationen uppfattades som tillräcklig. Det är fördelaktigt om informationen ges både muntligt och skriftligt samt vid flera tidpunkter innan operationen.

Nyckelord: Preoperativ information, Elektiv operation, Narkos, Generell anestesi, Patient

Introduktion

För patienter som ska genomgå en operation kan känslotillstånd som osäkerhet, brist på kontroll, ångest och rädsla vanligt förekomma (Pritchard, 2009). Dessa känslor kan ses som normala för en individ som befinner sig i en okänd situation (Bailey, 2010) som en operation kan innebära. Oro är dock inte bara en reaktion på något okänt utan även ett känslomässigt svar på upplevd fara eller hot (Carr, Brockbank, Allen & Strike, 2006). Om personen är ängslig och orolig i sin natur så ökar detta risken för att bli orolig inför den narkos som ges vid en operation (Haugen et al., 2009). Rädsla för att inte vakna efter ingreppet eller för att vakna under ingreppet kan då infinna sig (Lundberg, 2016). Delaktighet spelar stor roll för individer som söker vård och genom att göra dem delaktiga i vården upplever patienter en grad av kontroll som kan vara lugnande. Personal som jobbar inom vården har till uppgift att stärka patienten till att bli så delaktig i sin vård så mycket som det bara går, bland annat genom att värna om patienternas egen

handlingskraft gällande vården (Insulander & Björvell, 2018).

Anestesi betyder ‘att icke känna’ och härstammar från grekiskans aisthesis. Det finns olika tillvägagångssätt att uppnå detta tillstånd, ett av dem är via narkos, där patienten försätts i så djup sömn så att denne inte förmår känna något av vad som försiggår men tillståndet går att reversera (Halldin & Lindahl, 2005). Generell anestesi eller narkos betyder ‘medvetslös av narkotika’ och innebär att centrala nervsystemet påverkas genom att framkalla analgesi, medvetslöshet samt att hämma autonoma reflexer. Dessa åtgärder är nödvändiga för att kunna genomföra diverse ingrepp såsom kirurgi på ett säkert sätt. Full muskelrelaxation kan krävas beroende på vart ingreppet skall utföras, exempelvis nära stora muskelgrupper och där minsta rörelse kan vara katastrofal för kirurgin (Valeberg, 2013a, s. 339; Zetterström, 2016). Fortsättningsvis kommer vi använda oss utav ordet narkos för att benämna generell anestesi och sövning.

Narkossjuksköterskan eller narkosläkaren administrerar intravenösa läkemedel eller gaser eller en kombination av dessa, för att ge en narkos med önskat resultat. Inhalationsanestesi var den

ursprungliga formen av narkos, det vill säga att en person inhalerar anestesimedel som når blodet via lungkapillärbädden. Detta var länge den enda anestesiformen. Ett annat sätt att tillföra

Då injiceras anestesimedlet in i ett blodkärl och når blodbanan på det viset. Detta har visat sig ge snabbare effekt än inhalationsanestesi (Halldin & Lindahl, 2005).

Den preoperativa perioden startar långt innan operationsdagen, vanligtvis är den preoperativa perioden från den dagen det bestäms att patienten ska opereras till det att patienten rullas in på operation (Holm & Hansen, 2000). Preoperativ information kan motverka och minska känslor av oro och rädsla, patienten kan genom information återfå känslan av kontroll och delaktighet (Burgess, Arundel & Wainwright, 2019). Vid brist på tillräcklig information kan patienten däremot uppleva känslor av dysfunktionalitet och till och med känna sig kränkt (Wildman, Secrest & Keatley, 2008). Karaman Özlü, Tuğ och Çay Yayla (2016) beskriver att en god kommunikation mellan patient och operationspersonal minskar risken för oro inför en operation. De belyser även mängden av information och vilken typ av information som ges, relaterat till oron. Kliniker runt om i Sverige har sina respektive rutiner rörande vilken typ av information de tillhandahåller sina patienter inför kommande operationer (Holm & Hansen, 2000).

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) beskriver att sjuksköterskor har uppgiften att individanpassa informationen som ges. Det är vitalt att ge tillräcklig mängd informationen inför operation och narkos. Exempel på information som överlag ger en positiv effekt för patienter är förväntat utskrivningsdatum samt de olika stegen i tillfriskningen (Chan, Kan, Lee, Chan & Lam, 2012). Det är dock viktigt att informationen inte är allt för detaljerad och ingående exempelvis avseende komplikationer, då detta kan göra patienten stressad och oroad (Mitchell, 2007).

Patienter som ska genomgå en elektiv operation med narkos får oftast information av både kirurg och narkospersonal. Det är av stor vikt att denna information är bra för att patienten ska känna trygghet och copingförmåga inför operationen (Valeberg, 2013b). Vid ankomst till

operationsavdelningen sker ett samtal mellan patienten och narkossjuksköterskan och detta samtal kan ses som en grundsten i den kommande relationen mellan dessa två. Relationen bör bygga på förtroende och trygghet då patienten som ska opereras oftast har tankar och känslor med varierande grad från lätt oro till svår ångest och till och med panik (Järhult, Offenbartl &

upplevs som den gör (Gran Bruun, 2013). Tidigare erfarenheter av just sjukvård, hur patienten bearbetar den information de får just nu och dess egen mognad är några av faktorerna som kan bidra till att oron inte går att precisera. I och med detta är det en av narkossjuksköterskans viktigaste uppgift att uppmärksamma och försöka motarbeta denna ångest och oro genom att bemöta patienten på ett professionellt och omtänksamt sätt (Lundberg, 2016). Genom att kontinuerligt informera patienten om vad som ska ske, minskar risken för oro och stress vilket bidrar till trygghet och delaktighet under narkosen. Informationen kan lindra och förebygga oro då det kan ge patienten en förståelse och förberedelse inför denna tidigare okända situation att genomgå narkos under en elektiv operation (Järhult, Offenbartl & Andersson, 2019).

Rational

Genom att undersöka patienters uppfattning om information gällande narkos inför en elektiv operation kan denna studie bidra till att anestesisjuksköterskor får en bättre kunskap och

förståelse för vikten av information. Behov av att genomföra denna studie sågs av författarna, då ett stort antal patienter opereras elektivt varje år och att det inte finns några nationella riktlinjer över den information gällande narkos som patienterna erhåller. Genom att belysa om det finns samband mellan olika grupper och om informationen anses som tillräcklig kan studien bidra till bättre information och vård för patienten.

Författarna anser att det finns ett behov av att undersöka vilken information som är användbar ur patientens synvinkel rörande narkos. Detta kan i framtiden hjälpa till att belysa eventuella behov av förbättringar inom området, att aktivt arbeta för en optimal information inom det preoperativa arbete med patienter vid elektiv kirurgi. Genom att optimera informationen för patienten kan även känslan av delaktighet optimeras för patienten. Nyttan med studien är förhoppningsvis att resultatet kommer ligga till grund för om sjukhusen behöver se över den information som patienterna erhåller som skall

genomgå en elektiv operation med narkos.

Syfte

Syftet var att undersöka patienters uppfattning om information gällande narkos inför en elektiv operation.

Specifikt ville författarna undersöka följande frågeställningar:

● Var det något samband mellan vilken typ av operation patienten genomgått och om informationen gällande narkos uppfattades som tillräcklig?

● Var det någon skillnad gällande medelåldern hos de som tyckte att informationen gällande narkos var tillräcklig eller inte?

● Fanns det skillnader mellan kön och om informationen gällande narkos uppfattades som tillräcklig?

● Fanns det något samband mellan oro inför narkos och tillräckligt med information gällande narkos?

● Vilken del av informationen var mest användbar för patienterna? Den de fick hemskickad, den de fick på sjukhuset innan de kom in på operationssalen, den de fick på

operationssalen, eller en kombination av dessa tre?

Metod

Design

Studien var en retrospektiv tvärsnittsstudie som genomfördes utifrån kvantitativ ansats där patienter som genomgått en operation med tillhörande narkos under de senaste fem åren deltog genom att besvara en enkät. En retrospektiv tvärsnittsstudie är när författarna undersöker hur något ser ut vid ett specifikt tillfälle (Billhult, 2017a). Enkäten var webbaserad och förfrågan om deltagande skedde via sociala medier och var frivilligt. Sociala medier som användes var

Facebook och Instagram då dessa är stora plattformar för sociala medier och har en stor mängd användare.

Urval

Datainsamlingen genomfördes under våren 2020 genom en webbenkät som var öppen för deltagande under två veckor. Studien genomfördes med ett bekvämlighetsurval, då deltagare skulle vara lätta att få tag i (Eliasson, 2018, s. 47). Ett inlägg som innehöll information om

studiens syfte och innehåll samt inklusionskriterier delades via sociala medier. Författarna försökte även dela enkäten via grupper på Facebook som vände sig till personer som opererats under narkos, tyvärr uteblev responsen av gruppernas administratörer och ingen delning av inlägget skedde där. Då inlägget skrevs för att sedan publiceras av båda författarna på respektive Facebook och Instagram konto, samt att deras vänner kunde dela inlägget vidare, kunde de inte uttala sig om hur många som haft tillgång till enkäten. Inklusionskriterier var personer över 18 år som hade genomgått en planerad operation med tillhörande narkos under de senaste fem åren.

Datainsamling

Författarna skapade enkäten i Surveymonkey som är ett webbaserat program där privatpersoner eller företag kan skapa och genomföra enkätundersökningar, utformningen skedde i enlighet med studiens syfte och frågeställningar. En enkätstudie är att föredra när forskare vill samla

information från många människor på kort tid. Att använda en webbenkät har både för och nackdelar, en webbenkät kan vara tidsbesparande då denna oftast behöver vara öppen en kortare tid än vad en pappersenkät behöver vara för att få in samma mängd svar (Ejlertsson, 2019). En annan fördel med att använda en webbenkät var att det krävdes en liten arbetsinsats innan författarna kunde börja bearbeta materialet då programmet skapar och sammanställer resultatet direkt när enkäten är avslutad. Den svarande kunde inte ställa några kompletterande frågor om det fanns något i enkäten som var svårt att förstå, detta ansågs som en svaghet med att välja enkät som metod (Ejlertsson, 2019).

När en enkät väljs som metod är det av stor vikt att frågorna som ställs inte är ledande på något vis. Starka ord som ‘nöjd’, ‘hur upplever du’, bör undvikas och en skala från ‘inte nöjd alls’ till ‘mycket nöjd’ kan med fördel användas (Van House, Weil & McClure, 1990). Författarna valde att använda mindre starka ord i enkäten, såsom tillräckligt, tyckte och kände. Författarna

utformade frågorna till enkäten i enlighet med Van House, Weil och McClure, (1990) och så långt som möjligt valdes frågor som hade förvalda alternativ. Exempel på frågor som var med i enkäten var kön, typ av operation, om de genomgått ett ingrepp under narkos de senaste fem åren, oro inför narkosen, om informationen bidrog till minskad eller ökad oro, om de fick tillräckligt med information inför operationen och vilken information de tyckte var mest användbar för dem. Enkäten (se bilaga 1) bestod av totalt elva frågor och tog cirka två minuter att besvara. En

pilotstudie genomfördes på personer i författarnas omgivning för att undersöka om det fanns någon fråga som behövde justeras innan enkäten aktiverades och användes till deltagarna (Bryman, 2011, s. 258-259). Resultatet från pilotstudien ledde till att författarna inte behövde göra några förändringar av enkätfrågorna.

Länk och QR-kod till webbenkäten på Surveymonkey skapades och delades av författarna samt handledaren via inlägg på sociala medier. Författarna skapade inläggen innehållandes information rörande studiens syfte, information om enkätfrågorna, urval, nyttan med ett deltagande, att

deltagandet var frivilligt, information om konfidentialitet, vad enkätsvaren skulle användas till samt länk till webbsida var uppsatsen kommer publiceras när den är klar. Potentiella deltagare informerades genom inläggen att enkäten med fördel kunde delas vidare. I informationstexten fanns det information om vad Surveymonkey är för program och vad det används till.

Författarnas och handledarens kontaktuppgifter fanns i informationstexten. Detta möjliggjorde att deltagarna kunde kontakta dem om de hade några frågor eller funderingar, dock hade ingen av deltagarna valt att kontakta författarna. Innan deltagarna besvarade enkäten var de tvungna att trycka på ‘OK’ för att komma vidare till själva enkäten för att på så vis få tillträde till frågorna. Enkätfrågorna var konstruerade så att man behövde svara på den aktuella frågan för att få tillträde till nästkommande fråga, deltagaren var tvungen att svara på samtliga frågor samt klicka på “KLAR” för att slutföra enkäten annars var deltagandet ofullständigt och enkäten registrerades inte.

Dataanalys

Innan enkäterna analyserades kontrollerades det att deltagarna hade svarat på bakgrunds frågorna korrekt, exempelvis att det var angett vilken region deltagaren opererats i på frågan som rörde detta. Tre enkäter hade information om annat än det som efterfrågades i bakgrunds frågorna, författarna gick då in i dessa enkäter och flyttade svaren så att det som efterfrågades låg på rätt ställe. Således var det inga enkäter som var ogiltiga och alla enkäter inkluderades i studien.

Data analyserades med deskriptiv statistik, chi-2-test och t-test. Deskriptiv statistik togs fram med hjälp av Surveymonkey som sammanställde resultatet med tabeller och diagram samt Microsoft Excel för att få fram tydliga diagram utifrån Surveymonkeys siffror. Chi-2-test och t-test gjordes i SPSS, där samtliga enkäter registrerades var för sig. För att bedöma insamlad datas

signifikansnivå gjordes chi-2-test för icke-parametriska tester, där ett p-värde <0,05 valdes då detta generellt antas vid vetenskaplig forskning. Chi-2-test användes för att analysera data på ordinal eller nominalskalenivå, för att påvisa om det fanns något samband mellan två oberoende grupper (Borg & Westerlund, 2012). Independent t-test gjordes för att testa om det var någon signifikant skillnad på medelåldern hos de som tyckte att informationen gällande narkosen var tillräcklig eller inte. För att påvisa med en statistisk säkerhet att nollhypotesen kunde förkastas så används independent t-test (Polit & Beck, 2017, s. 414). Resultatet presenteras i löpande text och med diagram för att få ett tydligt och lättöverskådligt resultat.

Etiska överväganden

Att göra studier på människor innebär risker då både känslomässiga och fysiska risker kan uppkomma (Kjellström, 2012). Om patienter sedan tidigare har negativa erfarenheter av narkos eller operation, kan detta vara till nackdel för studien. Negativa känslor kan röras upp hos patienten, känslorna kan även upplevas som förlösande då de kan påverka och förändra för kommande patienter i liknande situation (Holm & Hansen, 2000, s. 21). . Då metoden var enkät och att data hanterades med konfidentialitet så minskade risken med psykiska och fysiska risker då deltagandet var helt frivilligt (Billhult, 2017b). Etikgruppen vid Institutionen för

Hälsovetenskap på Luleå Tekniska Universitet gjorde en etisk granskning av enkäten och projektrapporten och beslutade att den var godkänd för att användas i studien. Dock fick proceduren ändras på grund av Covid-19 så därför skrevs ett tillägg där det framgick hur proceduren ändrades och orsaken till denna ändring.

När deltagarna i denna studie klickade på länken till enkäten fanns där information rörande syfte, metod, inklusionskriterier för att delta i studien, hur data hanterades, att deltagandet var frivilligt, nyttan och risker med deltagandet. Här fanns även information om hur personen skulle gå tillväga för att avbryta deltagandet, som avbröts genom att stänga ner webbsidan. För att komma vidare till själva enkäten behövde deltagarna klicka på ‘OK’, när personen hade besvarat samtliga frågor

och klickade på ‘KLAR’ hade de besvarat enkäten. I och med dessa steg försökte författarna förstärka möjligheten att personen tog del av informationen om studien samt godkände sitt deltagande.

Inga uppgifter om deltagarna sparades eller registrerades på Surveymonkey och enbart författarna hade tillgång till enkäterna och dess svar. Surveymonkey följer rutiner och riktlinjer enligt

dataskyddsförordningen (GDPR) och säljer inte enkäter, svar eller information om deltagarna. Däremot sparades deltagarnas IP-adress i Surveymonkey för att enkäten inte skulle kunna besvaras av samma person flera gånger. Då IP-adressen sparades i Surveymonkey kunde total anonymitet inte garanteras, dock hade författarna inte tillgång till IP-adresserna och kunde inte spåra deltagare via IP-adressen.

Allt material hanterades konfidentiellt, vilket innebar att om känsliga uppgifter, till exempel personnummer eller vilket sjukhus deltagarna hade opererats på hade skrivits i fritextfälten på webbenkäten så raderades detta. Enbart ålder, kön och typ av operation behövde uppges i enkäten.

Resultat

Bakgrundsdata

Totalt var det 102 deltagare i studien. 28 stycken (27 %) var män, 72 stycken (71 %) var kvinnor och två stycken (2 %) identifierade sig varken som man eller kvinna. Deltagarna var mellan 18 och 74 år och medelåldern var 42,2 år. I Figur 1 visas åldersfördelningen i grupper.

Figur 1. Fördelningen av deltagare baserat på åldersgrupper

I Figur 2 visas studiens spridning gällande vilken operationstyp deltagarna hade genomgått.

Figur 2. Spridning baserat på operationstyp

Fördelningen geografiskt bland deltagarna var spritt mellan 16 av Sveriges 21 regioner. Geografiskt sett var det en spridning av enkäten från Skåne i söder till Norrbotten i norr.

18-29 år 30-39år 40-49år 50-59år 60-69år 70-79år Antal deltagare 17 33 24 13 14 1 17 33 24 13 14 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Ålder fördelat i grupper

33% 30% 18% 19%

Typ av operation

I Figur 3 visas fördelningen per region.

Figur 3. Deltagarnas fördelning mellan regionerna

Fördelningen över hur deltagarna i studien tyckte att informationen var tillräcklig eller inte visas i Figur 4.

Figur 4. Studiens fördelning mellan informationstyp och om den uppfattades som tillräcklig eller ej 15 1 6 1 3 11 20 9 6 4 2 1 1 5 2 15 0 5 10 15 20 25 An ta l d elt ag ar e

Fördelning region

Fördelning tillräcklig information

Ja Nej

Samband mellan typ av operation och om informationen uppfattades som tillräcklig

I Tabell 1 visas p-värdena över chi-2-test för typ av operation och om informationen uppfattades som tillräcklig eller ej. Samtliga 3 informationstyper visade inget signifikant samband med typ av operation.

Typ av information

Chi-2-test

värde Samband

Den de fick hemskickad 0,756

Inget signifikant samband Den de fick på sjukhuset innan de kom in på

operationssalen 0,745

Inget signifikant samband

Den de fick på operationssalen 0,816

Inget signifikant samband

Tabell 1. Chi-2-test för typ av operation och om informationen uppfattades som tillräcklig eller ej

Sammanfattningsvis så var det inget signifikant samband mellan typ av operation och om informationen gällande narkos uppfattades som tillräcklig.

Samband mellan medelålder och om informationen uppfattades som tillräcklig

T-test genomfördes för att se om det var någon skillnad på medelåldern hos de som uppfattade att informationen var tillräcklig eller inte. Det fanns endast en deltagare i åldersgruppen 70-79 år så denna grupp exkluderades då den var för liten för att användas i en sambandsanalys. Den grupp som svarade att informationen gällande narkosen uppfattades som tillräcklig hade en medelålder på 43,5 år och den grupp som uppfattade att informationen gällande narkosen inte var tillräcklig hade en medelålder på 40,9 år. Således så skiljde det 2,6 år i medelåldern på de som uppfattade att informationen gällande narkosen var tillräcklig och de som inte uppfattade att den var tillräcklig.

Signifikansvärdet var 0,317 (Tabell 2), vilket innebär att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan medelåldern på de som uppfattade informationen gällande narkosen som tillräcklig och de som inte uppfattade den som tillräcklig.

Levene's Test for Equality

of Variances

t-test for quality of Means

F Sig. t df

Sig.

(2-tailed) Mean Difference Equal variances

assumed 1,923 0,169 1,006 100 0,317 2,62 Equal variances not

assumed 1,012 99,99 0,314 2,603

Tabell 2. T-test för medelålder

Sammanfattningsvis var det en objektiv skillnad mellan åldersgrupperna och de som uppfattade informationen gällande narkosen som tillräcklig. Men det var ingen signifikant skillnad i medelåldern på de som uppfattade informationen gällande narkosen som tillräcklig och de som inte uppfattade informationen som tillräcklig.

Samband mellan kön och om informationen uppfattades som tillräcklig

I Tabell 3 visas p-värdena över chi-2-test för kön och om informationen uppfattades som

tillräcklig eller ej. De deltagare som identifierade sig som varken man eller kvinna exkluderades från chi-2-testet då denna grupp innehöll färre än fem deltagare. Samtliga 3 informationstyper visade inget signifikant samband med kön. Trots att chi-2-testet inte visade något signifikant samband så sågs det ett objektivt samband mellan kön och om informationen uppfattades som tillräcklig gällande narkosen som de fick på sjukhuset innan de kom in på operationssalen.

Typ av information

Chi-2-test

värde Samband

Den de fick hemskickad 0,401

Inget signifikant samband Den de fick på sjukhuset innan de kom in på

operationssalen 0,887

Inget signifikant samband

Den de fick på operationssalen 0,059

Inget signifikant samband

Tabell 3. Chi-2-test för kön och om informationen uppfattades som tillräcklig eller ej

Sammanfattningsvis var det inget signifikant samband mellan kön och om informationen uppfattades som tillräcklig.

Samband mellan oro inför narkos och tillräckligt med information gällande narkos

I Figur 5 visas fördelningen gällande oro och i Figur 6 visas om informationen bidrog till minskad eller ökad oro.

Figur 5. Fördelningen gällande oro hos deltagarna 34 68 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Antal st

Oro inför nakos

Ja Nej

Figur 6. Fördelningen gällande om informationen bidrog till ökad eller minskad oro

Chi-2-test genomfördes för att se om det fanns något samband mellan oro inför narkos och uppfattning om tillräckligt med information gällande narkosen (Tabell 4). Det var inte något signifikant samband mellan de som kände oro och de som tyckte att informationen gällande narkosen de fick hemskickat till sig var tillräcklig. Men de andra 2 informationstyperna visade att det fanns ett signifikant samband till oro.

Typ av information

Chi-2-test

värde Samband

Den de fick hemskickad 0,092

Inget signifikant samband Den de fick på sjukhuset innan de kom in på

operationssalen 0,002 Signifikant samband Den de fick på operationssalen 0,001 Signifikant samband

Tabell 4. Chi-2-test för oro och om informationen uppfattades som tillräcklig eller ej

Sammanfattningsvis var det inget signifikant samband mellan de som kände oro och de som tyckte att informationen gällande narkosen de fick hemskickat till sig var tillräcklig. Men det

96 6 0 20 40 60 80 100 120 Antal st Minskad Ökad

visade att det fanns ett signifikant samband mellan de som kände oro och de som uppfattade informationen gällande narkosen de fick på sjukhuset innan de kom in på operationssalen och den de fick på operationssalen.

Information som var mest användbar enligt deltagarna

I Figur 7 visas hur deltagarna svarade gällande den information som var användbar.

Figur 7. Spridning över vilken information deltagarna tyckte var mest användbar för dem

Således tyckte flest deltagare att den information var tillräcklig gällande narkosen som de fick på sjukhuset innan de kom in på operationssalen och den information de fick på operationssalen var mest användbar för dem.

Diskussion

Resultatdiskussion

I denna studies resultat framkom att det inte fanns något signifikant samband mellan kön och information gällande narkos inför en operation, om författarna studerar siffrorna i procent så ses

11 30 30 7 7 5 1 11

0 20

40Antal deltagare

Information som var mest användbar

1. Den jag fick hemskickad

2. Den jag fick på sjukhuset innan jag kom in på operation 3. Den jag fick på operationssalen

4. Inget av ovanstående var användbart Kombination av 1 och 2

Kombination av 1 och 3 Kombination av 1, 2 och 3

det att män i större utsträckning uppfattade informationen som tillräcklig då de hade en högre procentandel än vad kvinnorna hade. Keulers, Scheltinga, Houterman, Van Der Wilt, och Spauwen (2008) visar i sin studie att kvinnor har ett större behov av information inför en operation jämfört med vad män har. Kvinnor har ofta närmare till sina känslor samt ett större behov av kontroll över sitt liv och situationer de befinner sig i, detta kan göra dem generellt mer oroliga än män (Keulers et al., 2008). Att kvinnor uppfattade informationen som mindre

tillräcklig än vad män gjorde kan bero på ovanstående faktorer. Dock sågs bara detta samband objektivt då chi-2-testet inte visade något signifikant samband.

Det fanns inget signifikant samband mellan medelålder och om informationen uppfattades som tillräcklig eller ej. Detta påvisar att det inte var någon större skillnad i spridningen gällande medelåldern på de som uppfattade informationen som tillräcklig och de som inte uppfattade informationen som tillräcklig. Således var spridningen jämn i denna fråga gällande medelåldern, vilket gör att t-test kunde göras och analyseras utan felvärde. Pokharel, Bhattarai, Tripathi, Khatiwada, Subedi (2011) beskriver att personer som är yngre kan vara i behov av mindre information än äldre personer och detta kan bero på känslan av odödlighet som många yngre personer upplever mer ofta än äldre. Denna känsla av odödlighet kan bero på att yngre personer har mindre livserfarenhet än vad äldre har, yngre är mindre kunniga om risker och faror med att vara sjuk och genomgå narkos. Detta tyder på att vården behöver vara personcentrerad. Vid personcentrerad vård är det personens livsvärld och dennes perspektiv på sjukdomen som står i centrum, för att förstå dess intressen och behov (Edvardsson, Watt & Pearce, 2017).

Narkossjuksköterskan har här en viktig uppgift att uppmärksamma detta för att skapa sig en helhetsbild av patienten och dess situation. Edvardsson, Watt och Pearce beskriver att ordet personcentrerad vård används för att uppmärksamma en helhetssyn av patienten. Således är det viktigt för all inblandad vårdpersonal att se alla delar och inte bara sin del för att patienten ska få den bästa möjliga upplevelsen av operationen. Varje profession kan inte enbart se sin del i sammanhanget utan måste se till alla delar, det är patienten som ska stå i fokus. Om patienten får personcentrerad vård och känner sig sedd och hörd av vårdpersonalen så ökar vårdkvaliteten (Edvardsson, Watt & Pearce, 2017).

information och fick det uppgav en ökad oro under den preoperativa perioden. Grunden till att patienten skall kunna känna trygghet och delaktighet i sin vård sker genom tillräcklig preoperativ information. Studiens resultat visade att det inte var ett signifikant samband mellan de som kände oro inför narkos och de som tyckte att informationen gällande narkos som de fick hemskickad var tillräcklig. Det var dock ett signifikant samband mellan de som kände oro inför narkos och de som tyckte att informationen gällande narkos som de fick på sjukhuset innan de kom in på operationssalen och den de fick på operationssalen var tillräcklig. Patienter som känner oro inför en operation tenderar till att ha ett större behov av information inför den kommande händelsen än de patienter som inte upplever oro inför en operation (Pokharel et al., 2011). Att just patienter som känner oro inför en operation tycker att informationen inför en operation är tillräcklig, kan kanske bero på att dessa personer är mer motiverade att ta till sig information och känna att de har nytta av den jämfört med patienter som inte känner oro. Att det fanns två signifikanta samband mellan oro och tillräcklig information kan bero på att mer oroliga patienter troligtvis efterfrågar mer information när de kommer till sjukhuset och på operationssalen. Studiens författare undersökte mer specifikt vilken typ av information som deltagarna ansåg tillräcklig än Pokharel et al. som studerat mer generella orsaker till ökad oro för patienten.

Antonovsky (2005, s. 42) beskriver begreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som tillsammans bidrar till känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky nämner påfrestningar som stressorer. En stressor kan vara en faktor som i det dagliga livet påverkar oss negativt genom att orsaka stress. Beroende på hur stark KASAM en person har varierar förmågan att hantera dessa stressorer. Genom att utsättas för olika stressorer ger det personen en ökad förmåga att hantera stressorer, graden av KASAM avgör inställningen till stressorerna. Vilken grad av KASAM den enskilde patienten har avgör alltså hur patienten tacklar stress och oro (Gassne, 2008, s. 21-25). Majoriteten av deltagarna i studien ansåg att informationen gällande narkosen bidrog till minskad oro och därigenom ökade deltagarnas känsla av sammanhang samt ökade deras förståelse för stressorn som i detta fall var operation med narkos. Ofta underskattar sjukvården patientens behov av omfattande och adekvat information inför en operation, inte bara den som de får hemskickad utan även under resten av förloppet innan operationsstart (Keulers et al. 2008). Att inte få tillräckligt adekvat information inför operationen kan ge patienten ökad stress (Donovan, Doody & Lyons, 2013).

En av grundstenarna i narkossjuksköterskans omvårdnad är information och undervisning till patienter och anhöriga. Det är dennes uppgift att se patientens individuella behov och dess autonomi skall alltid stå i centrum (Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Studien visade att för personer som kände oro inför narkosen bidrog informationen gällande narkos som de fick när de kommit till sjukhuset och inne på

operationssalen till minskad oro. Engström, Forsberg, Vikman och Wälivaara (2015) beskriver att det är viktigt för narkossjuksköterskan att bedöma hur mycket information varje patient är i behov av.

Informationen behöver individanpassas, utifrån personen som ska opereras och utifrån dennes situation. Eftersom informationen behöver individanpassas är det svårt för Sveriges regioner att ta fram nationella riktlinjer gällande information till patienter som ska genomgå en operation under narkos. Att individanpassa informationen kräver att narkossjuköterskorna är lyhörda och

uppmärksamma på den personen de har framför sig för att ge rätt mängd och typ av information (Lithner & Zillings, 2000). Utifrån studiens resultat anser författarna att det är en svår uppgift att tillgodose alla patienters behov gällande information, utifrån kön, ålder och typ av operation. Att ge rätt information och på rätt nivå till alla patienter tycks vara svårt och det hade varit bättre att skräddarsy information till var och en av alla som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp, men denna tid och de resurserna finns inte idag (Mitchell, 2012). Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) beskriver att det är av större vikt att informationen individanpassas istället för att standardisera informationen för respektive typ av ingrepp. Författarna anser att resultatet i denna studie styrker detta då det visade att det inte spelade någon roll om patienten var man eller kvinna, 25 eller 55 år, genomgått en kirurgisk operation eller en ortopedisk operation och om informationen uppfattades som tillräcklig eller ej.

Studien visade genom att få information vid flertalet tillfällen, i hemmet, vid ankomst till

sjukhuset samt på operationssalen hjälpte det deltagarna att minska sin oro inför narkos. I Lithner och Zillings (2000) studie beskrivs det att patienter som ska genomgå en kolecystektomi önskade stor mängd information både innan och efter operationen. Smärta och postoperativa symtom var faktorer som skapade oro och som deltagarna önskade ingående information om. Trettio procent av deltagarna önskade utförlig information inför operationen både skriftligt och muntligt.

både skriftlig och muntlig, då faktorer som olika typer av känslor kan påverka dennes förmåga att uppfatta informationen. För att bedriva en god och säker vård är information och kommunikation två viktiga aspekter (Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 2013). När patienter erhåller information både skriftligt och muntligt minskar ångesten och oron preoperativt, vilket gör att tillfrisknandet och välbefinnandet postoperativt ökar (Högman, Knudsen, Larsson, Nilsson, & Pöder, 2014). Genom att göra patienten väl informerad om narkos bidrar detta till att öka dennes känsla av sammanhang, meningsfullhet och begriplighet (Gassne, 2008, s. 21-25).

Deltagarna i författarnas studie uppfattade att den information som var mest användbar för dem var den de fick på sjukhuset innan de kom in på operationssalen och den de fick på

operationssalen. Det belyser att detta troligtvis berodde på att patienten blev mer bekant med saker som tidigare varit ovissa och skrämmande. Detta tyder på att när patienter blir mer vetande om saker och ting så minskar oron och de upplever att de får tillräcklig med information ju närmare operationssalen och operationsstart de kommer. Kopplat till Antonovsky (2005, s. 42) KASAM så kan detta förstås som att en ökad mängd information gav deltagaren en ökad känsla av sammanhang och meningsfullhet. Dessa känslor bidrar även till delaktighet och trygghet, vilket Dahlberg och Segesten (2010) menar är viktiga upplevelser för en patient i en oviss och ny situation som en operation med narkos kan medföra.

Metoddiskussion

Enligt Surveymonkey (u.å.) varierar svarsfrekvensen beroende på olika faktorer som till exempel relationen till målgruppen, enkätens ämne samt längden på enkäten. Trost (2012, s. 135-145) menar att många av de riktlinjer som är giltiga för att genomföra postala undersökningar också är giltiga för webbenkäter. Svarsfrekvensen styrs utav procentandelen personer som svarar på enkäten och författarna i denna studie kan enbart göra en uppskattning om svarsfrekvensen då det är omöjligt att veta hur många potentiella deltagare som läste inlägget i sociala medier och valde att inte besvara enkäten. I den ursprungliga planen skulle svarsfrekvensen styras genom att författarna minskade utdelningen av enkäten beroende på antal inkomna svar på Surveymonkey. Då enkäten var webbaserad och delades via sociala medier går det inte heller att uttala sig om det fanns något bortfall eller inte. Målet i denna studie var att få in 100 svar under de två veckor som enkäten var öppen. Författarna valde att stänga enkäten när svarsfrekvensen passerat 100 svar och

då svarsfrekvensen avstannat trots återpostande av inlägget samt att författarna ansåg att antalet skulle kunna vara hanterbart att arbeta vidare med.

Resultatet visade att det mestadels var kvinnor som svarat på enkäten, Galea och Tracy (2007) beskriver att det finns flera studier som påvisar att kvinnor är mer benägna att delta i

vetenskapliga studier än vad män är. Medelåldern i studien var 42,2 år och statistik från

Statistikmyndigheten (www.scb.se) visar att Sveriges medelålder 2019 var 41,31 år. Skillnaden är 0,89 år mellan studiens medelålder och den faktiska medelåldern i Sverige. Baserat på studiens medelålder är resultatet relaterat till medelåldern representativt för populationen. Galeo och Tracy (2007) menar i sin artikel att tidigare studier visat att äldre är mer benägna att delta i

vetenskapliga studier än yngre. Även detta kan bero på livserfarenheten, yngre personer är kanske inte lika benägna med att dela med sig av sin erfarenhet då de har mindre erfarenhet att dela med sig av än de äldre.

Den ursprungliga planen var att författarna skulle dela ut ett informationsbrev med en länk, en alternativ QR-kod och en pappersenkät på en uppvakningsenhet på två olika sjukhus i Sverige. Som en följd av Covid-19 ställdes elektiva operationer runt om i landet in, vilket medförde att författarnas planering ej var genomförbar utan fick revideras. I samråd med kursansvarig, handledare och även etikgruppen, ändrades metoden till att sprida enkäten via sociala medier. I och med de ovan nämnda revidering som författarna tvingades göra fick även

inklusionskriterierna revideras.

Enkätfrågorna komponerades av författarna då de inte hittade en enkät som svarade mot syftet. Slutna svarsalternativ användes, vilket gjorde det enklare för deltagarna att svara genom att bespara dem att behöva tänka ut en egen svarsformulering. Dock kan slutna svarsalternativ ses som styrande då författarna riktar deltagarna i en viss riktning. Att använda frågor som är svåra att ta ställning till leder till lägre svarsfrekvens oavsett om det finns svarsalternativ eller om det är öppna svar (Ejlertsson, 2019, s. 121-122). Det krävs dock lite mer förarbete för författarna så att svarsalternativen blir enkla att förstå samt täckande för respondenterna men tolkningen blir enklare för författarna (Statistiska centralbyrån, 2016). En pilotstudie genomfördes för att

Det var fler kvinnor än män som deltog i studien, dock finns ingen information om

utbildningsnivå på deltagarna. Detta hade dock varit en intressant fråga att ha med då Galea och Tracy (2007) nämner att ett flertal studier visar att högutbildade kvinnor oftare är mer benägna att deltaga i vetenskapliga studier än män. Trots att högutbildade personer kan vara svåra att nå relaterat till deras scheman visar det sig att dessa är mest benägna att delta. Det kan bero på ett större förtroende för vetenskap och en större vilja att delge av sin tid än vad personer med lägre socioekonomisk status och lägre utbildning är. En risk som författarna såg, var att patienter utan datorvana exkluderades när studien genomfördes som webbenkät. Detta kan ha bidragit till att spridningen på deltagare åldersmässigt ej blev så representativt, då deltagandet över 70 år var mycket lågt.

Enkäten stängdes av författarna när svarsfrekvensen hade passerat 100 svar. Trots att inläggen hade återpostats på Facebook och Instagram av båda författarna skedde ingen större förändring i antal insamlade svar. Polit och Beck (2017) poängterar att om resultatet ska bli tillförlitligt är det av stor vikt att svarsfrekvensen är hög. Svarsfrekvensen blev 102 deltagare, vilket författarna ser som en styrka då Trost (2012, s. 135-145) visat att webbenkäter brukar ha låg svarsfrekvens, normalt ligger svarsfrekvensen mellan 50- till 75 %. Om en enkät tar mer än 15-30 minuter att besvara kan de svarande tappa intresset och därför inte avsluta enkäten (Ejlertsson, 2019). Det beskrivs att bortfallet kan vara större vid en webbenkät än vid postenkäter då mailet/inlägget om enkäten lätt kan glömmas samt att påminnelser kan upplevas som påtvingande och bidra till lägre svarsfrekvens (Trost, 2012, s.135-145). Längden på enkäten, antal ord som används och hur många frågor som ställs påverkar bortfallet. Om en studie har frågor som är långa och svåra att ta ställning till kan detta leda till större bortfall, jämfört med lättare och kortare frågor (Liu och Wronski, 2018). I enlighet med Berntson (2016, s.94) valde författarna att låsa alla frågor vilket betyder att deltagarna var tvungna att svara på alla frågor för att kunna lämna in enkäten. Detta för att få alla frågor besvarade och att minska internt bortfall. Att enkäten var webbaserad och delades på sociala medier kan ha bidragit till att potentiella deltagare inte fick möjligheten att besvara enkäten på grund av att de inte har tekniska kunskaper för att svara på en webbaserad enkät (Ali & Skärsäter, 2017, s. 228-230). De beskriver även att en del av populationen som inte svarade mot inklusionskriterierna deltog i studien utan författarnas vetskap. I och med detta är det svårt för författarna att uttala sig om hur den faktiska populationen i studien var.

Validitet och reliabilitet

Validiteten i studien kan stärkas av hur enkätfrågorna samt svarsalternativen var framtagna och formulerade. Frågorna var utformade utifrån studiens frågeställningar samt att frågorna var uppdelade för att hjälpa deltagaren att förstå dem. Enkäten bestod utav enkla frågor som

författarna komponerat själva och som gick snabbt att besvara. Detta anser författarna bidrog att studien kunde genomföras utan att någon enkät ifylldes ofullständigt och att validiteten stärkts. Att författarna komponerade enkätfrågorna själva kan ses som en svaghet då de är oerfarna på att skriva enkätfrågor samt att enkäten riskerar att spegla författarnas syn på ämnet som studeras. I enlighet med Gunnarsson (2012) tydliggjorde författarna metodbeskrivningen och således stärktes den kommunikativa validiteten i studien. En annan svaghet med att använda enkät som metod är att författarna inte vet vem eller vilka som fyller i enkäten, om svaren är sanningsenliga och om deltagarna missuppfattar någon fråga (Ejlertsson, 2019). Vidare beskriver Polit och Beck (2017) att vid en enkät framkommer ingen djupgående information såsom deltagarnas egna känslor eller tankar.

Eftersom studien genomfördes postoperativt max fem år efter utförd operation med narkos så kan dock reliabiliteten ha blivit lägre då frågorna gäller patienternas upplevelse i den preoperativa fasen. Deltagarnas upplevelser kan ha förändrats och vissa aspekter kan ha glömts bort över tid. Reliabiliteten i arbetet kan dock stärkas av att författarna har komponerat frågorna utifrån frågeställningarna för att kunna svara på studiens syfte. I enlighet med Eliasson (2018, s. 47) ökades enkätens reliabilitet genom att majoriteten av enkätens frågor hade fasta svarsalternativ. Detta minimerade risken för misstolkning vid analys av enkäten. Författarna kan inte uttala sig om hur generaliserbarheten då studien var så pass liten, det var mer kvinnor än män som deltog och att det var så få över 70 år som deltog. Det hade behövts göras en större studie med bättre urval för att kunna uttala sig. Har man inget bra urval och snedfördelning gällande till exempel kön så kan man inte generalisera. Dock kan inga generella slutsatser dras i och med att

Slutsats

Den information som deltagarna i studien uppgav var mest användbar för dem var den som de fick på sjukhuset innan de kom in på operationssalen och den de fick på operationssalen. Det visade sig även att det inte hade någon betydelse kön, operationstyp och ålder och om

informationen ansåg som tillräcklig. Det som hade betydelse var om deltagarna kände oro inför operationen och den information som uppfattades som tillräcklig.

Baserat på denna slutsats bör informationen anpassas individuellt beroende på om patienten är känner oro eller inte. Det kan också ses att det är mycket viktigt för patienter att få upprepad information vid olika tidpunkter före operationen och att tillhandahålla informationen i skriftlig och muntlig form.

Kliniska implikationer

Studien visar att sjukvården har en svår uppgift med att tillgodose patienters behov och önskemål om den information de erhåller gällande narkos inför en elektiv operation. Det är viktigt att narkossjuksköterskan i det korta mötet med patienten försöker få en bild av vem de har framför sig för att lägga upp informationen på bästa sätt och försöka skapa en trygg och inbjudande relation som bygger på förtroende. Författarna rekommenderar att vidare forskning görs inom ämnet och vilken specifik information gällande narkos inför en operation som behövs. Utveckling och uppdatering av gällande riktlinjer samt av befintliga lokala PM anser författarna, skulle gynnas av vidare forskning av ämnet. Utvecklingen skulle gynna omvårdnadsarbetet runt patienten, för narkossjuksköterskan och hela omvårdnadsteamet. Eftersom ämnet inte är statiskt utan kräver ständig utveckling och uppdatering, tror författarna att ytterligare forskning kommer att krävas i framtiden.

Referenser

Ali, L. & Skärsäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 121-132). Lund:

Studentlitteratur.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (Andra utgåvan). Stockholm: Natur och kultur. Bailey L. (2010). Strategies for decreasing patient anxiety in the perioperative setting. AORN

Journal, 92(4), 445–460. doi:10.1016/j.aorn.2010.04.017

Berntson, E. (2016). Enkätmetodik (Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.

Billhult, A. (2017a). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 99-110). Lund: Studentlitteratur.

Billhult, A. (2017b). Enkäter. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: från idé till

examination inom omvårdnad. (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.

Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (Tredje upplagan). Malmö: Liber AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (Andra upplagan). Malmö: Liber

Burgess, L. C., Arundel, J., & Wainwright, T. W. (2019). The effect of ereoperative education on psychological, clinical and economic outcomes in elective spinal surgery: A systematic review.

Healthcare (Basel, Switzerland), 7(1), 48. doi:10.3390/healthcare7010048

Carr, E., Brockbank, K., Allen, S., & Strike, P. (2006). Patterns and frequency of anxiety in women undergoing gynaecological surgery. Journal of Clinical Nursing, 15(3), 341–352. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01285.x

Chan, Z., Kan, C., Lee, P., Chan, I., & Lam, J. (2012). A systematic review of qualitative studies: patients' experiences of preoperative communication. Journal of Clinical Nursing, 21(5-6), 812– 824. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03942.x

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (Första utgåvan) Stockholm: Natur & kultur.

for nursing. British Journal of Nursing 22 (16), 969- 973. doi:10.12968/bjon.2013.22.16.969 Edvardsson, D., Watt, E., & Pearce, F. (2017). Patient experiences of caring and person-centredness are associated with perceived nursing care quality. Journal of Advanced Nursing,

73(1), 217–227. doi:10.1111/jan.13105

Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken. Välbefinnande,

integritet, prevention, säkerhet. Stockholm: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, A., (2018). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur

Engström, Å., Forsberg, A., Vikman, I. & Wälivaara, B-M. (2015). Patients' perceptions of quality of care during the perioperative procedure. Journal of Perianesthesia Nursing, 30(4), 280-289. doi:10.1016/j.jopan.2014.05.012

Galea, S., & Tracy, M. (2007). Participation rates in epidemiologic studies. Annals of

Epidemiology, 17(9), 643–653. doi:10.1016/j.annepidem.2007.03.013

Gassne, J. (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Mediatryck: Lunds universitet.

Gran Bruun, A. (2013). Anestesisjuksköterskans kompetens. I I. Hovind (Red.), Anestesiologisk

omvårdnad (Andra upplagan). (s. 17-32). Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, R. (2012). Validitet och reliabilitet. Hämtad 25 maj, 2020 från Infovoice, http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml

Halldin, M. AB., & Lindahl, S.GE. (2005). Inledning. I M. AB. Halldin, & S.GE. Lindahl (Red.),

Anestesi (Andra upplagan). (s. 11-13).Stockholm: Liber.

Haugen, A. S., Eide, G. E., Olsen, M. V., Haukeland, B., Remme, A. R., & Wahl, A. K. (2009). Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anaesthesia. Journal of Clinical Nursing, 18(16), 2301–2310. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02792.x

Holm, S. & Hansen, E. (2000). Pre- och postoperativ omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Högman, M., Knudsen, K., Larsson, A., Nilsson, U. & Pöder, U. (2014) A nationwide postal

questionnaire survey: the presence of airway guidelines in anaesthesia department in Sweden.

BioMedCentral Anesthesiology, 14,25-31 9. doi:10.1186/1471-2253-14-25

Insulander, L. & Björvell, H. (2018). Patient empowerment - ett förhållningssätt i mötet med patienten. I B. Klang Söderkvist & Å. Kneck (Red), Patientundervisning: ett samspel för lärande (s. 13-164). Lund: Studentlitteratur

Järhult, J., Offenbartl, K. & Andersson, M. (2019). Kirurgiboken: vård av patienter med

kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (Sjätte upplagan). Stockholm: Liber.

Karaman Özlü, Z., Tuğ, Ö., & Çay Yayla, A. (2016). Inevitable problems of older people: presurgery information effect on anxiety levels in patients undergoing cataract surgery. Journal

of Clinical Nursing, 25(9-10), 1388–1394. doi:10.1111/jocn.13233

Keulers, B. J., Scheltinga, M. R., Houterman, S., Van Der Wilt, G. J., & Spauwen, P. H. (2008). Surgeons underestimate their patients' desire for preoperative information. World Journal of

Surgery, 32(6), 964–970. doi:10.1007/s00268-008-9581-1

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från

idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92) Lund: Studentlitteratur

Lithner, M., & Zilling, T. (2000). Pre- and postoperative information needs. Patient Education

and Counseling, 40(1), 29–37. doi:10.1016/s0738-3991(99)00043-9

Liu, M., & Wronski, L. (2018). Examining completion rates in web surveys via over 25,000 realworldsurveys. Social Science Computer Review, 36(1), 116-124. doi:

10.1177/0894439317695581

Lundberg, D. (2016). Psykologiska och etiska aspekter. I S. Lindahl, O. Winsö & J. Åkeson (Red.), Anestesi (Tredje upplagan). (s. 174-178). Stockholm: Liber.

Mitchell M. (2007). Psychological care of patients undergoing elective surgery. Nursing

Standard (Royal College of Nursing (Great Britain) : 1987), 21(30), 48–60.

doi:10.7748/ns2007.04.21.30.48.c4542

Mitchell M. (2012). Influence of gender and anaesthesia type on day surgery anxiety. Journal of

Pokharel, K., Bhattarai, B., Tripathi, M., Khatiwada, S., & Subedi, A. (2011). Nepalese patients' anxiety and concerns before surgery. Journal of Clinical Anesthesia, 23(5), 372–378.

doi:10.1016/j.jclinane.2010.12.011

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (Tenth edition) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Pritchard M. J. (2009). Managing anxiety in the elective surgical patient. British Journal of

Nursing (Mark Allen Publishing), 18(7), 416–419. doi:10.12968/bjon.2009.18.7.41655

Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Hämtad 14 april, 2020 från:

https://aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/komp-beskrivning-anestesi.pdf

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 8 februari, 2020, från Riksdagen,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

Sverige. Statistiska centralbyrån (2016). Frågor och svar: om frågekonstruktion i enkät- och

intervjuundersökningar. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB)

Trost, J. (2012). Enkätboken. (Fjärde uppdaterade och utökade upplagan) Lund: Studentlitteratur. Surveymonkey, (u.å.). Urvalsstorlek för enkät. Hämtad 24 maj, 2020, från Surveymonkey, https://sv.surveymonkey.com/mp/sample-size/

Van House, N.A., Weil, B.T. & McClure, C.R. (1990). Measuring academic library

performance: a practical approach : prepared for the Association of College and Research Libraries Ad Hoc Committee on Performance Measures. Chicago, IL: American Library

Association.

Valeberg, B. T. (2013a) Patienter i generell anestesi. I I. L. Hovind. (Red), Anestesiologisk

omvårdnad (s. 339-340). Lund: Studentlitteratur.

Valeberg, B. T. (2013b) Preoperativ information och bedömning. I I L. Hovind. (Red),

Anestesiologisk omvårdnad (s. 321-331). Lund: Studentlitteratur.

perianesthesia period. Journal of Perianesthesia Nursing : Official Journal of the American

Society of PeriAnesthesia Nurses, 23(6), 401–409. doi:10.1016/j.jopan.2008.08.004

Zetterström, H. (2016). Att välja anestesiform. I S. Lindahl, O. Winsö & J. Åkeson (Red),

Bilaga 1 Enkätfrågor