RAPPORT U2011:16
Strategi för biogödsel och kompost
Förord
Avfall Sveriges certifieringssystem för biogödsel och kompost har funnits i drygt tio år. Idag är cirka 90 procent av all biogödsel som används inom jordbruket certifierad. För kompost har systemet hittills inte haft samma genomslag. En orsak är att kompost framförallt används för jordtillverkning. Jordkunderna har inte ställt samma generella krav på dokumentation och spårbarhet som livsmedelsindustrin gör när det gäller gödselmedel för jordbruksproduktion.
Miljökvalitetsmålen driver på en ökad behandlingskapacitet för att nå målen om behandling av organiskt avfall men även en ökad produktion av biogas. Genom att ta fram en strategi och handlingsplan för ett proaktivt utvecklingsarbete ska Avfall Sveriges medlemmar kunna möta framtida miljö- och marknadsmässiga krav så att biogödsel och kompost långsiktigt kan avsättas.
Strategin har sammanställts av Ola Palm, Institutet för jordbruks- och miljöteknik/JTI.
Malmö augusti 2011
Håkan Rylander Weine Wiqvist
Vision 1
Övergripande mål 1
Mål 1: Biogödsel/kompost uppfattas som ett bra gödsel-/
jordförbättringsmedel av en bred skara kunder 2
Strategier 4
Mål 2: Användning av biogödsel/kompost sker på ett miljö-,
resurshushållningsmässigt och ekonomiskt riktigt sätt 6
Strategi 7
Mål 3: Anläggningen och huvudmannen för anläggningen har högt
förtroende hos allmänheten och kunderna vars avfall behandlas 8
Strategier 9
Bilaga 1 – Detaljerad aktivitetslista
Mål 1: Biogödsel/kompost uppfattas som ett bra gödsel-/jordförbättringsmedel av en bred skara kunder
Mål 2: Användning av biogödsel/kompost sker på ett miljö-, resurshushållningsmässigt och ekonomiskt riktigt sätt
Mål 3: Anläggningen och huvudmannen för anläggningen har högt förtroende hos allmänheten och kunderna vars avfall behandlas
STraTEGI För bIoGödSEL oCH KompoST
VISIoN
Biogödsel och kompost är marknadens bästa organiska gödsel- och jordförbättringsmedel
öVErGrIpaNdE mÅL
1. Biogödsel/kompost uppfattas som ett bra gödsel-/jordförbättringsmedel av en bred kundkrets 2. Användning av biogödsel/kompost sker på ett miljö-, resurshushållnings- mässigt och
ekonomiskt riktigt sätt
3. Anläggningen och huvudmannen för anläggningen har högt förtroende hos allmänheten och kunderna vars avfall behandlas
mÅL 1: bIoGödSEL/KompoST uppFaTTaS Som ETT bra GödSEL-/
jordFörbäTTrINGSmEdEL aV EN brEd SKara KuNdEr
Med bra menas:
• Naturligt (inte framställt på kemisk väg utan har sitt ursprung i foder- och livsmedelskedjan) • Miljö- och resursmässigt riktigt (inklusive närproducerat alternativt en tydlig identitet varifrån det
kommer – anläggningen där det produceras) • Ekonomiskt intressant
• Enkelt och tryggt att använda
Biogödseln och komposten måste bli produkter som marknaden vill ha och inte något som måste avsättas. Produkterna måsta upplevas som minst likvärdiga med konkurrerande alternativ. Lantbrukare är företagare som vill göra affärer – detta måste anläggningarna möta med intressanta produkter. Lågt pris på grund av otillräcklig kvalitet undergräver i längden trovärdigheten.
Idag saknas tydliga definitioner som beskriver övergången från avfall blir produkt. Inom EU kommer ett arbete att påbörjas under 2011 för att definiera kriterier för detta (”End of waste criterias for biodegradable waste”) – ett arbete som Avfall Sverige kommer att följa och påverka.
Biogödsel är idag accepterat som gödselmedel för produktion enligt IP Sigill, förutsatt att kadmiumbalansen visar att det under växtföljden inte sker någon ökning av markens kadmiumhalt. KRAV accepterar även biogödsel som insatsmedel för ekologisk produktion när råvaran källsorterat organsikt hushållsavfall ingår (obs att vilka råvaror som får ingå framför allt styrs av EU:s regelverk för ekologisk produktion). Beroende på råvaror har därför biogödsel en bred acceptans.
Handelsgödsel är jordbrukets stora källa för tillförsel av växtnäring. Andra gödselmedel bör uppfattas på ett liknande sätt, dvs. känd effekt vid användning, lätthanterligt, tillgängligt, kan spridas med precision, hög koncentration, väldokumenterat, jämn kvalitet, totalkostnaden acceptabel (inköp, lagring och spridning).
Inom ekologisk produktion får inte handelsgödsel användas och därför är annan typ av växtnäring mycket intressant. Alternativet för ekologisk produktion är stallgödsel, biogödsel i vissa fall och olika kommersiella produkter, idag framför allt baserade på köttmjöl. I ekologisk produktion för endast användas animaliska biprodukter som är i mjölform. Rötade animaliska biprodukter (slaktavfall) får inte användas (se vidare SJV - Gödselmedel för ekologisk odling 2010). Om detta skulle ändras kan en betydligt större mängd kväverikt gödselmedel erbjudas till den ekologiska produktionen.
Kilopriset för kväve (urea) till konventionell produktion är ca. 10 kg (våren 2010). Om ett kväverikt gödselmedel väljs för ekologisk produktion är motsvarande kilopris för kväve ca. 23 kg (Biofer 10-3-1, våren 2010).
En allt för stark fokusering på ekologisk produktion vid marknadsföring av biogödsel eller kompost bör undvikas eftersom det kan uppfattas negativt bland konventionella producenter. En viss spänning har funnits och finns ibland mellan ekologisk och konventionell produktion.
Kompost används idag framför allt som ett jordförbättringsmedel. Beroende på vilka substrat som används varierar innehållet av växtnäring och metaller. Om matavfall används blir som regel innehållet av fosfor relativt högt, medan för en grönkompost är växtnäringsinnehållet lågt. Innehållet av växttillgängligt kväve (nitrat och ammonium) är generellt lågt i kompost, oberoende av substrat och ut- gör ofta bara några få procent av det totala kväveinnehållet. Vid jordbruksanvändning är det framför allt det växttillgängliga kvävet som är intressant, tillsammans med fosfor och kalium. Mikronäringsämnen och humusämnen (svårnedbrytbart organiskt material) är även viktigt inom jordbruket, men värderas annorlunda jämfört med framför allt kväve och fosfor men även kalium. Kompost, där det huvudsakliga substratet är park- och trädgårdsavfall (grönkompost), lämpar sig därför bäst som jordförbättringsmedel. Om större mängder matavfall ingår kan komposten även användas som ett organiskt fosforgödselmedel. Som regel är dock kvoten mellan kadmium och fosfor hög pga. substraten och den stora kolförlusten vid kompostering, vilket kan begränsa jordbruksanvändningen.
Biogödsel och kompost ska uppfattas och vara trovärdiga produkter, vilket bl.a. betyder jämn kvalitet, öppenhet vad gäller innehåll, råvaror (även anläggningens kunder som levererar avfallet), produktionssätt och tillverkare (anläggningen och dess huvudman). Trovärdighet innebär samtidigt trygga produkter, dvs. säkra att hantera och inte innehålla något som kan uppfattas som skadligt (bl.a. hygieniskt säkert). Detta gäller även produktionssätter, hanteringen fram till kund och kundens möjligheter att göra ev. misstag utan att stora skador ska uppstå (t.ex. vid spill, lukt, mängd ovidkommande material eller skada mark eller gröda vid feldosering). Acceptans är kopplat till trovärdigheten. Acceptans måste finnas dels hos kunden, men även hos kundens kunder. I detta fall betyder det livsmedelsindustrin och ytterst konsumenterna. Anläggningsägare och avfallsbranschen bör bygga acceptans för alla dessa grupper för att skapa en långsiktigt hållbar trovärdighet.
Att förlita sig på t.ex. livsmedelsindustrin när det gäller acceptans hos konsumenterna kan vara riskabelt. Acceptansbygget måste målgruppsanpassas och gentemot konsumenter finns många synergier med annat informationsarbete som branschen och enskilda anläggningar bedriver. Branschgemensamma material och imageskapande åtgärder bör efterstävas eftersom konsumentacceptansen inte är lokal utan nationell.
Ytterligare aspekter som stödjer trovärdighet, trygghet och acceptans är att biogödsel och kompost är närproducerat alternativt har en identitet vad gäller själva behandlingen. Dock ska begreppet närproducerat användas strikt för själva behandlingen (och vid rötning - produktion av biogas) och inte relatera till råvarorna. Minskad klimatpåverkan bör även lyftas fram både för biogödsel och kompost när de används som gödselmedel genom att produktion av handelsgödsel med dess klimatpåverkan minskas. Både biogödsel och kompost demonstrerar vad kretslopp betyder i praktiken och där kan det lokala perspektivet/identiteten vävas in på ett naturligt sätt. Avfallshantering är trots allt något alla använder och har en relation till, vilket skapar stora möjligheter att bygga trovärdighet och acceptans, samtidigt som alla hört rykten om att många avfallsfraktkoner blandas etc. Branschens trovärdighet som aktör ställs här på sin spets! Att i vissa sammanhang framstå som den som enbart väljer entreprenör pga. pris kommer att spilla över på biogödsel och kompost som trygg produkter!
Den europiska livsmedelsmyndigheten (EFSA) sänkte år 2009 sin rekommendation för maximalt intag av kadmium. Enligt Livsmedelsverket är det beräknade medianintaget i Sverige från mat (ca 1 µg/kg kroppsvikt/vecka) under EFSA’s tolerabla intag (2.5 µg/kg kroppsvikt/vecka), men för vissa individer kan intaget ligga i nivå med, eller över, det tolerabla intaget. Riskgrupper med avseende på kadmium kan utgöras av vegetarianer och personer med järnbrist.
Mot bakgrund av detta har Kemikalieinspektionen fått i uppdrag att bedöma riskerna med kadmium och hur ämnet påverkar miljön och människors hälsa. I uppdraget ingår också att uppmärksamma ett eventuellt behov av ett lägre nationellt gränsvärde för kadmium i gödselmedel samt hur ett system för att följa upp kadmiumhalterna i gödselmedel bör utformas. Uppdraget ska, efter samråd med Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, redovisas till Miljö- departementet senast den 31 januari 2011.
I Naturvårdsverkets förslag till ny förordning om jordbruksanvändning av slam från avloppsreningsverk, som miljödepartementet nyligen haft ute på remiss (sommaren 2010), föreslås successiva sänkningar av den maximala tillåtna tillförseln av kadmium till åkermark via slam. Idag är gränsen 0,75 g Cd/ha och år och från och med år 2012 föreslås gränsen sänkas till 0,55 g, år 2020 till 0,45 g och slutligen år 2025 till 0,35 g Cd/ha och år.
Sammantaget är det troligt att tillförsel av kadmium till åkermark kommer bli ett prioriterat område för livsmedelindustrin och jordbruket.
STraTEGIEr
1.1. Dialog med avnämare, inklusive branschorganisationer och politiker
En aktiv och kontinuerlig dialog med alla avnämargrupper (livsmedelsföretag, jordbrukare, jordbrukets rådgivningsorganisationer, allmänhet etc.) och utvalda branschföreträdare för att informera (bl.a. om mervärden, kvalitetsarbetet), höja kunskapsnivån och framför allt hämta in synpunkter. Målet är att behålla och stärka acceptansen för biogödsel och kompost. Detta arbete bör samordnas nationellt och även pågå lokalt där naturliga mötesplatser lätt kan arrangeras mellan anläggningen och t.ex. livsmedelsföretag som köper behandlingstjänster.Aktiviteter
a) Fortsatt och utvecklat arbete med ”Certifierad Återvinning”. Följande ingår:
Regelbundna avstämningar med andra kvalitetssäkringssystem (framför allt KRAV och IP Sigill) där användning av biogödsel och kompost regleras.
Regelbunden dialog med branschorganisationer inom livsmedelsindustrin såsom LI (Livsmedelsindustrierna), Svensk Mjölk och Kött & charkföretagen (KCF).
Föra ut information till Avfall Sveriges medlemmar om aktuella frågor inom livsmedelsbranschens som kan påverka val av substrat och behandling.
Utarbeta aktuellt informationsmaterial om Certifierad återvinning.
Samverka med LRF kring frågor om återföring av växtnäring från samhället – remisser, uppvaktningar, lobbying, seminarier och andra informationssatsningar etc.
Lobbying så att behandlat kategori 3-material enligt ABP-förordningen accepteras inom ekologisk produktion.
b) Initiera ett försöksprojekt där rådgivning erbjuds till jordbrukare om bästa sätt att använda biogödsel och kompost samt dess olika fördelar, inkl. klimatnyttan.
c) Invertering hur kunden vill att biogödseln och komposten ska vara sammansatt för att passa deras behov - sammanställs i en rapport samt en manual där även teknik och ekonomi för att uppfylla önskemålen ingår. En möjlig fortsättning är att skräddarsy gödselmedlet eller komposten genom tillsats av t.ex. NPK, mullhalten, mikronäringsämnen.
1.2. Beräkning av värde och mervärde för biogödsel och kompost
Definiera mervärden och ta fram ett beräkningsverktyg för beräkning av värde och klimatnytta med produkterna och som alla anläggningar använder och kommunicerar till kund. Här ingår även att lyfta fram att produkterna är lokalt producerade och en förutsättning för produktionen av biogas som ett inhemskt producerat fordonsbränsle. Kompost är ett resultat av biologisk avfallsbehandling och därmed bortfaller hela resursförbrukningen för produktionen, jämfört med annan jordtillverkning.
Aktiviteter
a) Ta fram och föra ut en gemensam beräkningsmodell för värde och mervärde som kan användas nationellt. OBS att även annat än växtnäring bör värderas.
1.3. Säkra ett fortsatt lågt kadmiuminnehåll i biogödsel
I genomsnitt har biogödsel en kadmium-fosforkvot som är likvärdig med stallgödsel (nötflytgödsel), dvs. ca. 18 mg Cd/kg P. Kvoten bör om möjligt minska och användning av biogödsel får inte innebära att markens kadmiuminnehåll ökar under växtföljden. Val av substrat efter kadmiuminnehåll kommer därför att bli viktigt liksom innehåll av fosfor, men av motsatta skäl!
Aktiviteter
a) Sammanställa och analysera Cd-data för alla anläggningar som en inledande inventering. Därefter planera och genomföra inventering av kadmium- och fosforinnehållet i olika substrat och vid behov även biogaspotentialen, om detta inte redan finns i substrathandboken. Ett beräkningsverktyg bör även tas fram som anläggningarna kan använda för att kunna prognostisera Cd och P- innehållet.
1.4. Omvärldsbevakning för att kunna fånga upp nya frågor
Det finns stort bakgrundsbrus av kemikalier i samhället och hela miljön. Riskerna för enskilda ämnen är i många fall oklara och effekterna av samverkan mellan olika ämnen är ännu mer okänd. Många hot kan målas upp medan svaren ofta saknas. Vid biologisk behandling av organiskt avfall sker en koncentrering av många ämnen, vilket är önskvärt för växtnäringsämnen, men inte för flera metaller och organiska svårnedbrytbara ämnen.
Aktiviteter
a) Undersöka förutsättningarna för hur en omvärldsbevakning av vetenskaplig litteratur ska organiseras och genomföras för att kunna fånga upp nya frågeställningar.
b) Fältförsök med användning av biogödsel och kompost för att kunna analysera eventuella effekter av idag okända riskfaktorer:
Sammanställning av resultaten från befintliga fältförsök och hur framtids- planerna är för dessa försök.
Utreda hur befintliga långliggande fältförsök kan fortsätta (vad som undersöks, behov av komplettering och ekonomi) samt om nya bör anläggas eller om annan långvarig väldokumenterad användning kan användas.
mÅL 2: aNVäNdNING aV bIoGödSEL/KompoST SKEr pÅ ETT
mILjö-, rESurSHuSHÅLLNINGSmäSSIGT oCH EKoNomISKT
rIKTIGT SäTT
Den 1 augusti år 2010 trädde ”Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen” i kraft. Biodrivmedel producerade från avfallsprodukter, såsom organiskt avfall från industri, handel, storkök, hushåll etc., uppfyller kriterierna. Hållbarhetskriterierna handla framför allt om biomassa producerad från de areella näringarna som används för tillverkning av biodrivmedel. Budskapet om hållbarhetskriterierna bör kommuniceras ut till biogödselmottagarna och fordonsgaskunderna.
De senaste åren har flera systemstudier kring förnyelsebara fordonsbränslen presenterats. Beroende på avsändaren och vilka systemgränser som valts har de visat olika reslutat när det gäller energieffektivitet och miljönytt för de förnyelsebara drivmedlen. Nyligen presenterades en systemstudie från Lunds tekniska högskola (Börjesson, P. et al, 2010) som även tar hänsyn till förändringar i markanvändningen och vilken miljöpåverkan den ger. Med studiens vida systemgränser visas att biogas är det överlägset bästa förnyelsebara fordonsbränslet. Med rätt avsändare och transparanta systemgränser är systemstudier utmärkta verktyg för att illustrera ett systems miljöpåverkan och effektivitet. Med hjälp av systemstudier går det även att avgöra vilka insatser som kan ge störst miljö- och/eller energinytta.
Hushållning med resurser och minskad klimatpåverkan kommer att vara centrala frågeställningar många år framåt. Inom något år kommer det troligen att vara en självklarhet att produkter och produktion har tagit hänsyn till dessa begrepp. Därför gäller det att ”göra läxan nu” och sedan fortsätta jobba effektivt. Under ytterligare en tidsperiod går det troligen att göra en poäng av att energioptimera, minska klimatpåverkan mm, men inom en snar framtid är detta mervärde vardag och en självklarhet. Därför bör goodwillen utnyttjas nu när den finns!
Det finns en rad frågeställningar kring biogödsel och kompost där forskningsinsatser behövs. Den kanske mest centrala frågeställningen rör koncentrering av biogödsel. Dock har det bedömt ta allt för lång tid att nå resultat om Avfall Sverige Utvecklings skulle ta initiativet till ett samfinansierat FoU-program kring kon- centrering. En snabbare väg kan vara att utforma en kravspecifikation och utifrån den genomföra en teknikupphandling för att få fram hur dagens anläggningar kan modifieras och/eller kompletteras för att få en mer koncentrerad biogödsel än den som produceras idag.
Ett systematiskt och väldokumenterat arbetssätt skapar förutsättningar för att driva verksamheten på ett miljöresursmässigt samt ekonomiskt bra sätt är. Kännedom om energi- och materialflöden för olika delsteg i behandlingen behövs liksom jämförelser mellan olika anläggningar.
De substraten som används är helt avgörande för anläggningens effektivitet och ekonomi och därmed även för dess miljöpåverkan samt resurshushållning. Allt för energifattiga substrat eller substrat med låg biogaspotential (inkl. substat med hög vattenhalt) som rötas leder till sämre effektivitet och därmed även resurshushållning totalt sett. Alternativ behandling för dessa substrat kan vara kompostering, förbränning eller en rötningsteknik som är anpassad för denna typ av substrat (lågteknologiska
behandling som cellrötning). Sammantaget bör en anläggning behandla substrat med mer enhetliga egenskaper som är anpassade efter anläggningens uppbyggnad och där slutprodukten har egenskaper som efterfrågas av marknaden.
Produktvärdet på både biogödsel och kompost kan ökas genom tillsätts av NPK (växtnäringsämnen) eller genom val av substrat så att produktens sammansättning blir rätt och spridningsmängden kan minskas, vilket leder till att markpackningen minimeras och energiåtgången för spridning minskar. Det förekommer att entreprenörer idag blandar in handelsgödsel i biogödseln för att få den sammansättning som kunden för tillfället önskar. Om inblandning av handelsgödsel sker kan den genomföras antingen på all biogödsel eller kundanpassas och av olika aktörer. Samtidigt innebär inblandning av handelsgödsel att produkten inte kan betraktas som ”naturlig”.
Inom detta mål genomförs några förstudier som kommer att leda till fortsatta och nya aktiviteter som framför allt genomförs under 2013.
STraTEGI
2.1. Skapa en mer koncentrerad biogödsel
Biogödsel är ett utspätt gödselmedel jämfört med handelsgödsel. Jämfört med stallgödsel (flytgödsel) är växtnäringskoncentrationen ungefär lika. Energiförbrukningen vid gödsling med biogödsel beror framför allt på innehållet av vatten, hur logistikkedjan är uppbyggd samt transportavståndet. Ofta är gödsling med biogödsel energikrävande och dyrt (trasporter och behov av stor lagringskapacitet) och därför är koncentrering intressant om den innebär en total energivinst.
Aktiviteter
a) Två förstudier genomförs för att belysa hur en mer koncentrerad biogödsel kan skapas:
Vid befintliga anläggningar utan genomgripande ombyggnader. Förstudien ska resultera i en kravspecifikation som sedan används som underlag till en teknikupphandling.
Hur ska nästa generations anläggningar utformas och hur kan dagens anläggningar med mer genomgripande förändringar anpassas? Processutformning i fokus för denna förstudie.
2.2. Utveckla transport- och spridningssystem för att passa en utspädd
produkt
Koncentrering av biogödsel är energikrävande och där avstånd till kunder är kort kan andra alternativ vara ekonomiskt och energimässigt bättre.
mÅL 3: aNLäGGNINGEN oCH HuVudmaNNEN För
aNLäGGNINGEN Har HöGT FörTroENdE HoS
aLLmäNHETEN oCH KuNdErNa VarS aVFaLL bEHaNdLaS
Konkurrensen om substrat till biogasanläggningar ökar allt mer, framför allt som en följd av en dramatisk ökning i efterfrågan på biogas som fordonsbränsle som i sin tur bottnar i klimatfrågan och politiska beslut. Biogasanläggningarna går allt mer från avfallsbehandlare till produktionsanläggningar för fordonsbränsle. Nya privata aktörer (främst energibranschen) har ett ökat intresse för biogasproduktion och driver på konkurrensen om substrat ytterligare.
Förslaget om frivalet för bl.a. hushållsavfall har visserligen tillfälligt lagts på is till efter valet i september 2010, men kan ändå påverka hur allmänheten och företag ser på kommunerna som huvudmän för biologisk avfallsbehandling. För att säkra tillgången på substrat och därmed produktionen av biogas till fordonsbränsle mås- te huvudmännen för dagens anläggningar ha ett fortsatt högt förtroende.
Ett ifrågasättande eller negativ publicitet kring biogas eller biogödsel smittar snabbt mellan områdena (kan t.ex. gälla tillgänglighet till fordonsgas för privatpersoner eller högt Cd-innehåll i biogödsel). Avfallsbolagen har fått en ny kundkategori genom försäljningen av fordonsbränsle. Det finns vissa likheter med avsättning av biogödsel till jordbruket, där kontaktytan i bägge fallen är en slutkund och antalet relativt stort. I bägge fallen säljs en vara medan avfallsbehandlingen, där anläggningarnas erfarenhet är stor, är en tjänst. Utmaningen med att sälja varor till större kundgrupper måste tas på stort allvar och kräver ny kompetens och andra rutiner än att sälja behandlingstjänster för avfall. Flera avfallsbolag med produktion av fordonsbränsle säljer sin gas vidare till andra aktörer som sedan säljer till slutkunderna. Denna utveckling är riktig och kommer troligen att leda till minskat risktagande för negativ publicitet och därmed även minska riskerna kring avsättning av biogödsel. En liknande utveckling med andra aktörer än avfallsbehandlarna som säljer biogödseln till slutkund är intressant.
Positiva exempel och nyheter måste aktivt föras ut så att branschen uppfattas som trovärdig. Just att det är en bransch och inte enskilda avfallsbolag/förvaltningar som ska profileras i frågor kring fordonsbränsle är viktigt. Bildandet av Energigas Sverige är positivt och profilering kring fordonsgasfrågor bör så mycket som möjligt ske genom branschgemensamma kanaler. Paralleller kan dra till biogödselfrågan där profileringen bör ske via t.ex. Avfall Sverige eller någon extern part, om en sådan väg väljs. De enskilda anläggningarna används som exempel i den gemensamma profileringen istället för att de agerar enskilt. Detta leder till bättre nationellt genomslag.
Kopplingen till jordbruket och den miljönytta som produktionen av fordonsbränsle via biogas skapar bör synliggöras bättre än hittills. Den ”dubbla” nyttan, via att ersätta handelsgödsel och dess klimatpåverkande utsläpp och drastiskt minska metanpotentialen i stallgödseln med en samtidig produktion av ett drivmedel, har potential att nå ut. En ännu större stolthet hos de jordbrukare som använder biogödsel kan då skapas. Det är även viktigt att samverka med lokala LRF-grupper eller motsvarande kring arrangemang på gårdar och behandlingsanläggningar där nyttan med produkterna demonstreras.
Kompostens positiva värde är framför allt att illustrera kretsloppet i praktiken på ett mycket enkelt och konkret sätt som många kan relatera till.
Förtroendefrågor kring biogödsel och kompost måste integreras med hela förtroendefrågan för anläggningarna. Dock gäller det att beakta skillnaden med att tillhandahålla en tjänst (avfallsbehandling) och att sälja produkter (biogödsel och kompost).
STraTEGIEr
3.1. Informationsstrategi / kommunikationsplan
Varje behandlingsanläggning bör ha en strategi/kommunikationsplan för kommunikation kring biogödsel och kompost till olika målgrupper. Så långt det är möjligt bör budskapen/innehållet vara desamma oavsett anläggning för att skapa förtroende för hela branschen. Informationsstrategin bör vävas in i anläggningens hela informationsstrategi och kommunikationsplan.
Aktiviteter
a) Ta fram en kort basinformation för webb- och annan information som kan användas av Avfall Sveriges medlemmar. Informationen bör vara kortfattad (1 – 2 sidor) och innehålla information om produktvärde, nyckeltal och annan basfakta.
3.2. Transparens i behandling och kvalitetssäkring
Se till att behandling och kvalitetssäkring är transparant och att information finns lättillgänglig för kunder och intressenter.
Aktiviteter
a) Ta fram förslag till rutin för återkommande kontroll av renhet och innehåll i substrat.
b) Ta fram en mall för branschgemensam redovisning av behandlat material, kvalitet och miljönytta. Varje behandlingsanläggning bör sedan använda mallen och redovisa på sin hemsida för kunder och intressenter
3.3. Kommunikation med anläggningars kunder för substrat
Se till att anläggningens kunder (som levererar substrat) är medvetna om nyttan med biologis återvinning av avfallet, hur behandlingen sker och att biogödsel och kompost återförs till jordbruksmark eller ingår som substrat vid jordtillverkning. Syftet är att öka förståelsen om att råvarorna inte får vara förorenade samt att bygga förtroende kring en miljöriktig behandling.
Aktiviteter
a) Utarbeta exempel på hur lokala eller regionala träffar kan utformas med kunder eller potentiella kunder för biogödsel och kompost för att informera och demonstrera anläggningarnas verksamhet, men även för att hämta in synpunkter. Syftet är att skapa en dialogplats mellan leverantörer och kunder.
b) Ta fram en modell för återrapportering från varje behandlingsanläggning till de större substratkunderna om vilka nyttigheter som deras substrat skapat (biogas, växtnäring, kompost m.m.). Återrapporteringen är även bra underlag för pressreleaser.
Bilaga 1
–
De
taljer
ad ak
tiv
itets
lista
M
ål
1:
B
io
gö
dsel
/ko
mp
ost
u
pp
fattas
so
m
e
tt
br
a
gö
ds
el
-/j
or
dfö
rb
ätt
rin
gs
med
el
av
en
b
re
d
skara
ku
nd
er
Strate
gie
r
d avn
äm
ar
e, i
nk
lu
sive
b
ran
sc
hor
gan
isation
er
oc
h p
oli
tiker
kti
v oc
h konti
nue
rlig
di
alog
med
avnä
ma
rg
ruppe
r oc
h utvalda
br
anschf
öre
trä
da
re
för
a
tt infor
mer
a
(bl.a. om mer
vä
rd
en, kva
lit
et
sa
rbe
tet), h
öja
psni
vå
n oc
h hä
mt
a in s
ynpunkte
r. S
yft
et är
a
tt be
hå
lla
oc
h st
ärka
a
cc
eptanse
n
för
bio
gödsel
oc
h kompos
t.
A
rbe
te bör
sa
mordna
s nationellt
h ä
ve
n p
åg
å lokalt där
na
turlig
a möt
espl
atser
lät
t kan a
rr
an
ge
ra
s mell
an a
nlägg
nin
ge
n o
ch t.ex
. li
vsmede
ls
för
eta
g som
köpe
r be
ha
ndli
ng
stj
änster
.
kt iv et Ans va rig Tid spla n Upps ka tt ni ng av k os tna d Sa m arbet spa rt ners M ålg rupp K om m enta re r Fo rts att och u tv ec klat ar bete m ed ”Cer tif ier ad Å ter vi nn in g” . Fö ljan de in går : R eg elb un dn a av stä m ni ng ar m ed an dr a kv al i-tets sä kr in gs sy ste m (f ra m fö r al lt KR A V och IP Sig ill) d är an vän dn in g av b io gö ds el och ko m po st r eg le ra s. R eg elb un de n dialo g m ed b ran sch or ga nis ati o-ner in om liv sm ed elsi nd us trin såso m L I ( Li vs -m ed elsi nd us trier na) , S ven sk Mj ölk o ch Kö tt & ch ar kf ör eta gen (K C F) . Fö ra ut in fo rm atio n till Av fall Sv er ig es m ed -le m m ar o m ak tu ella fr åg or in om li vs m ed els -br an sch en s s om k an p åv er ka val av su bs trat och b eh an dli ng . Utar beta ett ak tu el lt in fo rm ati on sm ater ial om C er tifie rad åter vin ni ng . Sa m ver ka m ed L R F kr in g fr åg or o m åter fö -rin g av v äx tn är in g fr ån sa m häl let – rem is ser , up pv ak tn in gar , lo bb yi ng , s em in ar ier o ch a nd ra in fo rm atio ns sats nin gar etc. Av fall Sv er ig e och st yr gr up pen fö r C er tifie rad åte rv in ni ng Ko nti nu -er lig t ar bete. Klar t vår en 20 11 Vid b eh ov ar bet s-gr up pen fö r b io lo gis k åter vin ni ng . KR A V, IP Sig ill LI , Sv en sk Mj ölk , KC F Av fall Sv er ig es m ed le m m ar Jo rd br uk a-re, liv sm e-delsf ör etag Sk er in om ra m en fö r s ty r-gr up pen s o rd in ar ie ar bete. B ör u pp date ras v ar je år eller vid stö rr e fö rän dr in gar . Me r-vär den b ör fin nas m ed -båd e fö r j or db ru ket och sa m hälle tLo bb yin g så att be han dlat kate go ri 3 -m ater ia l en lig t A B P-fö ro rd nin ge n ac ce pter as in om ek olo gis k pr od uk tio n. Ak tiv t f ölj a kad m iu m fr åg an . Sa m ver ka m ed KR AV och h us håll ni ng ss äl l-sk ap en så att de fö r u t i nf or m atio n kr in g bi o-gö ds el till si na m ed le m m ar / k un der Sk ap a sa m ver kan m ed d etalj han deln . O m m öj lig t b ör v ar or so m p ro du ce rats m ed b io -gö ds el ly fta s f ra m . E tt sätt att ty dlig gö ra att han del ns o ch k on su m en te ns o rg an is ka av fall blir dr iv m ed el och g öd sel ! Star t hö ste n 20 11 Hö sten 20 11 10 0 00 0: -, ar vo de fö r ex per tfu nk tio n Or gan is atio ne n Ek o-lo gis ka lan db ru kar na, KR A V, L R F, Jo rd -br uk sv er ket, Jo rd -br uk sd ep ar te m en tet Un iv er sitet/ hö gs ko la, in st itu t KR A V, HS IC A , KF, A xf oo d EU -ko m m is -sio ne n B eh an d-lin gs an -läg gn in gar La ntb ru ka -re Deta ljh an -deln Lå ng sik tig t a rb ete där allia n-ser m ed an da län der av gö ra n-de. Ev. s am ver kan m ed R EV A Q :s veten sk ap lig a ko m m itté Äv en sa m ver kan m ed o rg an i-satio ne n ”E ko lo gi sk a lan db ru -kan a” Mo dell fö r s am ver ka n ka n hä m tas fr ån S ve ns kt V at te n. b) In itier a ett fö rs ök sp ro jek t d är råd giv ni ng er bj ud s till jo rd br uk ar e om b ästa sätt a tt a nv än da bio gö ds el och k om po st sa m t d es s o lik a fö rd elar , in kl. kli m at -ny ttan . Av fall Sv er ig e Star t vår en 20 11 10 0 00 0: -HS, 2 ce rtif ier ad e an läg gn in gar Jo rd br uk ar e O m fö rs ök et faller v äl ut s ku l-le detta t.e x. ku nn a in gå i pr is et fö r b io gö ds eln . c) In ver ter in g hu r k un den v ill att b io gö ds eln o ch ko m po ste n sk a var a sa m m an satt fö r att pass a der as beh ov -sa m m an stä lls i e n rap po rt sam t e n m an ual där äv en tek ni k och ek on om i f ör att up pf ylla ön s-ke m ålen in går . E n m öj lig fo rts ättn in g är att sk rä d-dar sy g öd sel m ed let eller k om po sten g en om ti lls at s av t.e x. NP K, m ull halte n, m ik or när in gs äm ne n. Av fall Sv er ig e – läg gs u t so m ex ter nt p ilo tu pp -dr ag Star t hö ste n 20 11 20 0 00 0: -An lä gg ni ng säg ar e, HS, LR F, un iv er site t, in st itu t Jo rd br uk ar e Tr olig en fin ns v is sa gen er ella lo kal ön sk em ål so m p as sar alla ku nd er so m k an b li e n bas att ko m pletter a uti fr ån .
er
äk
nin
g av
vär
de
oc
h me
rvär
de f
ör
b
iogöd
se
l och k
om
post
finie
ra
mer
vä
rde
n o
ch
ta f
ra
m ett be
rä
knin
gsve
rkt
yg fö
r be
rä
knin
g a
v vä
rde
oc
h kli
matn
ytt
a med
pr
odukter
na
o
ch som
a
lla
a
nlä
gg
ningar
a
nv
än-r oc
h komm
unice
ra
r til
l kund. Hä
r in
gå
r ä
ve
n a
tt l
yfta
fr
am att produkt
ern
a ä
r loka
lt prod
uc
er
ade
o
ch e
n för
utsätt
nin
g f
ör
p
rodukti
one
n a
v biogas
inhemskt
prod
uc
era
t for
donsb
rä
nsle.
K
om
post
ä
r e
tt r
esult
at av biol
og
isk avf
all
sbeha
ndli
ng
oc
h dä
rme
d bo
rtf
all
er h
el
a r
esurs
för
br
uknin
ge
n
prod
ukti
one
n, jämf
ör
t med a
nna
n jordti
llve
rkni
ng
.
kt iv et Ans va rig Tid spla n Upps ka tt ni ng av k os tna d Sa m arbet spa rt ners M ålg rupp K om m enta re r Ta fr am o ch fö ra ut en g em en sa m b er äk nin gs m o-dell fö r v är de och m er vär de so m k an an vä nd as n a-tio nellt. OB S a tt ä ven a nn at än v äx tn är in g bö r v är -der as. Av fall Sv er ig e – läg gs u t so m ex ter nt up pd rag Klar t vår en 20 12 10 0 00 0: -Gr ep pa när in ge n, Hu sh åll ni ng ss äl l-sk ap , L R F, in st itu t, un iv er si tet och hö gs ko lo r. Vik tig t att ar betet gen om -fö rs av p ar ter m ed hö gt fö rtr oen de Ku nd er (jo rd br uk ar e och jo rd til l-ver kar e) , ce rtif ier ad e an läg gn in gar sa m t e ntr e-pr en ad fö retag so m fö rm ed -lar b io gö ds el och k om po st I ar betet in går att fö ran kr a ber äk ni ng sm od elle n (h äm ta in sy np un kter fr ån o lik a ak tö rer ) och sed an fö ra ut d en till m ål -gr up per na. En ref er en sg ru pp b ör b ild as fö r p ro jek tet där b l.a . L R F in går o ch g är na någ on län ss ty -relse ( lan ds by gd sen het) alt. Jo rd br uk sv er ket.äk
ra e
tt f
or
tsat
t lågt
k
ad
m
iu
m
in
ne
håll
i b
iogö
dse
l
noms
nit
t har
biog
öds
el en ka
dmi
um
-fosf
or
kvo
t som
ä
r likvä
rdig
med st
all
gödsel (
nötfl
yt
gödsel)
, dvs. c
a. 18 m
g C
d/kg
P
. Kvote
n bör
om m
öjl
ig
t
nska
oc
h a
nvä
ndnin
g a
v biog
ödsel f
år inte
inneb
ära
a
tt ma
rke
ns ka
dmi
um
innehå
ll ök
ar und
er vä
xtföljd
en.
kt iv et Ans va rig Tid spla n Upps ka tt ni ng av k os tna d Sa m arbet spa rt ners M ålg rupp K om m enta re r Sa m m an stäl la och an al ys er a C d-data fö r alla an -läg gn in gar so m e n in led an de in ve nter in g. Där ef ter plan er a och g en om fö ra in ven ter in g av k ad m iu m -oc h fo sf or in neh ål let i o lik a su bs trat och v id b eh ov äv en b io ga sp oten tiale n, o m d etta in te red an fin ns i su bs trat ha nd bo ken .E tt b er äk nin gs ver kt yg b ör äv en ta s f ra m so m a nlä gg ni ng ar na ka n an vä nd a fö r att ku nn a pr og no sti ser a C d och P -in ne hållet . Av fall Sv er ig es kan sli – up pd rag so m lä gg s u t Klar t hö ste n 20 12 Ex am en sar bete och h an dled ar e 10 0 00 0: -Un iv er sitet/ in stit ut B eh an d-lin gs an -läg gn in gar M ålet är att sk ap ar en b er ed -sk ap o ch m ed vete nh et o m C d-fr åg an .1.4.Om
vär
ld
sb
evak
nin
g f
ör
att
k
un
na f
ån
ga u
pp
n
ya f
rågor
De
t finns st
or
t bak
grunds
br
us av
ke
mi
ka
lie
r i sa
m
hä
lle
t och he
la mil
jön. R
isker
na
fö
r e
nski
lda ä
mne
n ä
r i må
ng
a f
all
oklar
a o
ch e
ff
ekter
na
a
v sa
m
-ve
rka
n mellan olika
ämnen ä
r ä
nnu m
er okä
nd. M
ånga
hot kan må
las upp
meda
n sva
re
n ofta
sakn
as. Vid bi
olog
isk beha
ndli
ng
a
v o
rg
aniskt
a
vf
all
sker
e
n konc
entre
ring
a
v
många
ä
mnen, vilket ä
r ö
nskvä
rt f
ör
vä
xtnär
in
gsä
mnen, me
n int
e f
ör
fle
ra
meta
lle
r oc
h or
ga
niska s
vå
rne
dbr
ytb
ara
ä
m
ne
n.
A kt iv et Ans va rig Tid spla n Upps ka tt ni ng av k os tna d Sa m arbet spa rt ners M ålg rupp K om m enta re r a) Un der sö ka fö ru ts ät tn in gar na fö r h ur en o m vär ld s-bev ak nin g av v ete ns kap lig litt er atu r f ör att ku nn a fån ga up p ny a fr åg es täll nin gar sk a or ga nis er as och gen om fö ra s. Av fall Sv er ig e Ko nti nu -er lig t Sv en sk t V atte n alte r-nati vt u ni ver si -tet/h ög sk ola, in st itu t B eh an d-lin gs an -läg gn in gar Detta sk ulle ku nn a sa m or dn as m ed R ev aq :s v ete ns kap lig a ko m m itté so m h ar ju st d etta up pd rag fr ån S ve ns kt V atte n alter nati vt a tt e n eg en g ru pp sk ap as m ed d etta up pd rag . b) Fältf ör sö k m ed an vä nd ni ng av b io gö ds el och ko m po st fö r att ku nn a an al ys er a ev en tu ella ef fe kter av id ag o kä nd a ris kf ak to rer : Sa m m an stäl ln in g av res ultate n fr ån b ef in tlig a fält fö rs ök o ch h ur fr am tid sp lan er na är fö r d es -sa fö rs ök . Utr ed a hu r b ef in tli ga lå ng lig gan de fält fö rs ök kan fo rts ätta (v ad so m u nd er sö ks , b eh ov a v ko m plett er in g och ek on om i) sa m t o m n ya bö r an läg ga s eller o m an na n lån gv ar ig v äld ok u-m en ter ad an vä nd ni ng ka n an vän das . Av fall Sv er ig e Hö sten 20 11 10 0 00 0: -H S, un iv er si -tet/h ög sk ola, in st itu t B eh an d-lin gs an -läg gn in garM
ål
2:
A
nv
än
dn
in
g
av
b
io
gö
dsel
/ko
mp
ost
sk
er
p
å
ett
mi
ljö
-,
resu
rs
hu
sh
ål
ln
in
gs
mässigt
o
ch
eko
no
mi
skt
rikt
ig
t sätt
Strate
gi
2.1.S
kap
a e
n m
er
k
on
ce
ntr
er
ad
b
iogöd
se
l
B
iogöds
el är
e
tt utspätt
gödse
lm
ede
l j
ämför
t m
ed
ha
nde
lsgöd
se
l. J
ämför
t m
ed st
all
gödsel (
fly
tg
öds
el) ä
r v
äx
tnär
ing
skonc
entra
tione
n un
ge
fä
r lika
.
Ene
rg
iåt
gå
nge
n vid g
ödsl
ing
med bio
gödsel be
ror
fr
amför
a
llt på inne
hå
lle
t a
v va
tte
n, hur
lo
gist
ikked
jan ä
r upp
by
ggd sa
mt
tra
nsporta
vstånde
t. Of
ta
gödsl
ing
med bio
göds
el ene
rg
ikr
äva
nd
e oc
h d
yrt (
tra
sporte
r oc
h b
ehov
av st
or
lagr
ing
sk
apa
cit
et)
oc
h dä
rf
ör ä
r kon
ce
ntr
eri
ng
int
re
ss
ant om
de
n
r e
n tot
al en
er
givi
nst.
iv et Ans va rig Tid spla n Upps ka tt ni ng av k os tna d Sa m arbet spa rt ners M ålg rupp K om m enta re r Tv å fö rs tu dier g en om fö rs fö r att bel ys a hu r en m er ko nce ntr er ad b io gö ds el kan sk ap as: Vid b ef in tlig a an lä gg ni ng ar u tan g en om gr i-pan de om by gg nad er . Fö rs tu di en sk a resu lter a i en k ra vs pec ifik atio n so m sed an an vän ds so m un der la g till e n tek ni ku pp ha nd lin g. Hu r s ka näs ta ge ner atio ns an lä gg ni ng ar u tfo r-m as o ch h ur k an d ag en s an lä gg ni ng ar m ed m er g en om gr ip an de fö rän dr in gar an pass as ? Pr oce ss utf or m ni ng i f ok us fö r d en na fö rs tu die . Av fall Sv er ig e Star t vin ter n 20 11 / 20 12 Sv en sk t V atte n , A v-fall No rg e m .fl. B eh an d-lin gs an -läg gn in gar , ko ns ulter m .fl. O m n åg on v ill r ig ga ett stö rr e EU -p ro jek t k rin g detta ka n Av fall Sv er ig e bid ra m ed plan er in gs m ed el up p till ca . 20 0 00 0:-ve
ck
la tr
an
sp
or
oc
h sp
rid
ni
ngssys
te
m
för
a
tt p
assa en u
tsp
äd
d
pr
od
uk
t
entre
rin
g a
v bio
göd
se
l är
e
ne
rg
ikrä
va
nde
o
ch dä
r a
vstånd ti
ll kunde
r ä
r kor
t kan
andra
a
lte
rna
tiv var
a e
konomi
skt och e
ne
rg
im
ässi
gt
bä
ttr
e.
iv et Ans va rig Tid spla n Upps ka tt ni ng av k os tna d Sa m arbet spa rt ners M ålg rupp K om m enta re r Sa m m an stäl ln in g av o lik a lag rin gs -o ch sp rid -nin gs tek ni ker fö r b io gö ds el . Av fall Sv er ig es – up pd rag so m läg gs u t Star t vår en 20 12 15 0 00 0: -An lä gg ni ng ar ,k on su l-ter ,u ni ver sitet / hö g-sk olo r, in st itu t An lä gg -nin gs äg ar e Gen om fö rs ev en tu ellt so m ett ex am en sar bete, m en m ed n är a ko pp lin g till a nlä gg nin gar m ed er far en heter .M
ål
3:
A
nl
äg
gn
in
gen
o
ch
h
uv
ud
man
nen
fö
r an
läg
gn
in
gen
h
ar
h
ög
t fö
rtr
oen
de
ho
s
al
lmän
heten
o
ch
ku
n-der
na
var
s
av
fal
l b
eh
an
dl
as
Strate
gie
r
3.1.In
for
m
at
ion
sstr
at
egi /
k
omm
un
ik
at
ion
sp
lan
Va
rje
be
ha
ndli
ng
sa
nlä
ggning
bör h
a e
n st
ra
te
gi/
ko
mm
unikations
plan f
ör
komm
unikation kring
biog
ödsel oc
h kompos
t t
ill ol
ik
a målgr
uppe
r. Så
lång
t det
är möjl
ig
t bör b
udska
pe
n/i
nne
hå
lle
t va
ra
de
sa
mm
a oa
vsett a
nl
äggning
för
a
tt skap
a f
örtr
oe
nde
för
he
la
bra
ns
che
n.
In
for
mations
stra
te
gin
bör v
äva
s in i
a
nlä
gg
nin
ge
ns he
la inf
or
mations
stra
teg
i och kommuni
ka
tions
plan.
A kt iv et Ans va rig Tid spla n Upps ka tt ni ng av k os tna d Sa m arbet spa rt ners M ålg rupp K om m enta re r a) Ta fr am e n ko rt b asin fo rm atio n fö r w eb b-och an na n in fo rm atio n so m k an a nv än das a v Av fa ll Sv er ig es m ed le m m ar . I nf or m atio nen b ör v ar a ko rt-fattad (1 – 2 sid or ) o ch in neh ålla in fo rm atio n om pr od uk tv är de, n yc keltal oc h an na n bas fak ta. Av fall Sv er ig e Klar t hö ste n 20 11 C a. 5 m ed le m sk om -m un er so m b ild ar en ref er en sg ru pp Me dle m s-ko m m un er Vik tig t a tt ä ven v is a på sa m -ar betet m ed L R F, En er gi gas Sv er ig e m .fl. sa m t f ör an kr in g i po liti sk a besl ut o ch m ilj ö-kv al itets m ål3.2.T
ran
sp
ar
en
s i b
eh
an
dli
ng oc
h k
vali
te
tssäk
rin
g
Se
ti
ll a
tt be
ha
ndli
ng
oc
h kva
litetssäkr
ing
ä
r tra
ns
pa
ra
nt och
att
infor
mation finns l
ätt
illg
än
gli
g f
ör
ku
nde
r oc
h int
re
ss
enter
.
A kt iv et Ans va rig Tid spla n Upps ka tt ni ng av k os tna d Sa m arbet spa rt ners M ålg rupp K om m enta re r a) Ta fr am fö rs lag ti ll r uti n fö r åter ko m m an de ko n-tro ll a v ren het oc h in ne håll i s ub str at. Av fall Sv er ig e – läg gs u t so m ex ter nt up pd rag Klar t hö ste n 20 11 10 0 00 0: -B eh an dli ng s-an läg gn in gar , u ni ve r-sitet, in stit ut B eh an d-lin gs an -läg gn in gar Kr itis ka su bs trat id en tif ier as fr ån a nläg gn in gar s er far en het sa m tl itter atu re n. Sa m ver kan m ed 1 .3 .a) Sam m an ställa oc h an al ys er a C d-data b) Ma ll f ör b ran sch ge m en sa m red ov is ni ng av b e-han dlat m ater ial, k vali tet och m ilj ön yt ta. Var je be -han dli ng sa nlä gg ni ng b ör sed an an vän da m alle n och red ov is a på sin h em sid a fö r k un der o ch in tre s-sen ter . Av fall Sv er ig e Klar t år ss ki ftet 20 11 /1 2 50 00 0: -B eh an dli ng s-an läg gn in gar In ter nt ar bete sa m t åter ko pp la till k un der B ild ar en b as f ör n atio nell red ov is ni ng – utg å ifr ån h ur data sa m las i n och red ov is as id ag .om
m
un
ik
at
ion
m
ed
a
nläggn
in
gar
s k
un
de
r f
ör
su
bstr
at
ti
ll a
tt a
nlägg
ningens
kunde
r (
som l
eve
re
ra
r su
bstra
t) ä
r me
dv
etna om n
yt
tan me
d biol
og
is
åter
vi
nning
a
v
avf
all
et
, hur
be
ha
ndli
ng
en sk
er oc
h
att
ödsel oc
h kompos
t å
ter
för
s ti
ll jordbr
uksm
ark
e
lle
r ingå
r som subst
ra
t vid j
or
dti
llve
rkning
. S
yft
et är
a
tt öka
för
ståe
lse
n o
m att r
åva
ror
na
int
e f
år
ra
fö
ror
en
ade
samt att
by
gga
för
tro
ende
kr
in
g e
n mi
ljör
ikt
ig
be
ha
ndli
ng
.
kt iv et Ans va rig Tid spla n Upps ka tt ni ng av k os tna d Sa m arbet spa rt ners M ålg rupp K om m enta re r Utar beta ex em pel på hu r lo kal a eller reg io nala träf far k an u tfo rm as m ed k un der eller p oten tiella ku nd er fö r b io gö ds el och k om po st f ör att in fo rm e-ra och d em on str er a an lä gg ni ng ar na s v er ks am het, m en ä ve n fö r att hä m ta in sy np un kter . S yf tet är att sk ap a en d ialo gp lat s m ellan le ver an tö rer o ch k un -der . Av fall Sv er ig e 20 13 10 0 00 0: -LR F-kr et sar i k om -m un er alt. lä ns fö r-bu nd o ch HS Ku nd er – jo rd br uk ar e och jo rd -till ver kar e m en ä ve n stö rr e su b-str atk un der (b l.a . liv s-m ed els fö re -tag ) Det gäller att ta hj älp av L R F och HS f ör att ge no m fö ra träf far na – in fo rm atio ne n får in te var a ett ho t m ot j or db ru -kar en eller in ne hålla det so m in te är relev an t f ör jo rd br uk a-ren . Ta fr am e n m od ell fö r å ter rap po rter in g fr ån v ar je beh an dli ng san läg gn in g til l d e stö rr e su bs trat ku n-der na om v ilk a ny ttig heter so m d er as su bs trat sk a-pat (b io gas, väx tn är in g, k om po st m .m .). Å ter ra p-po rte rin gen är äv en b ra un der lag fö r p ress rel ea ser . Av fall Sv er ig e 20 13 50 00 0: -LR F, HS, ku nd er (jo rd br uk ar e, jo rd til l-ver kar e etc. ) Stö rr e su b-str at ku nd er (b l.a . liv s-m ed els -fö retag ) Vik tig t a tt å ter rap po rter a till hu sh ållen , o m d er as o rg an is ka av fa ll b eh an dlas – din a m at -rester h ar b liv it x liter jo rd / gö ds lat z m 2 od lin gs m ar k / e tc .rapporTEr FrÅN aVFaLL SVErIGE 2011
aVFaLL SVErIGES uTVECKLINGSSaTSNING
U2011:01 På spåret. Transporter av avfall på järnväg – en möjlighet?
U2011:02 Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan.
U2011:03 Biogödselförädling - Tekniker och leverantörer
U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall
U2011:05 Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner
U2011:06 Med blicken mot 2020
Omvärldsanalys och scenarier för kommunernas roll i framtidens avfallshantering
U2011:07 Byggande och anläggande på och i anslutning till gamla avfallsupplag
Problem och möjliga lösningar avseende gassäkerhet och andra frågeställningar
U2011:08 Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar
U2011:09 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat
avloppsslam, FSA - Beständighet, täthet och utlakning
U2011:10 Viktbaserad avfallstaxa - en litteraturöveriskt
U2011:11 Volymvikter för avfall
U2011:12 Handbok metanpotential
U2011:13 Miljöeffekter av polymerer inom biogasbranschen. Förstudie
U2011:14 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar,
Etapp II. Tätskikt på betong – State of the Art
U2011:15 Avfallshantering i några utvalda europeiska länder. En jämförande studie
U2011:16 Strategi för biogödsel och kompost
aVFaLL SVErIGES uTVECKLINGSSaTSNING, bIoLoGISK bEHaNdLING
B2011:01 Handbok metanmätningar
aVFaLL SVErIGES uTVECKLINGSSaTSNING, dEpoNErING
aVFaLL SVErIGES uTVECKLINGSSaTSNING, aVFaLLSFörbräNNING
F2011:01 Mätvärdeshantering vid avfallsförbränningsanläggningar
med anledning av avfallsförbränningsdirektivet
Avfall Sverige Utveckling U2011:16 ISSN 1103-4092 ©Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 26 info@avfallsverige.se www.avfallsverige.se
“Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsik-tigt. Vi är 12 000 personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag.”
