GR Utbildning ÄRENDE 8 2007-05-02 Anders Löfgren
1
Lärcentrum – inventering
Lärcentrum i nationellt perspektiv
Lärcentrum har växt fram under den senaste 10-årsperioden och finns idag i ca 150 svenska kommuner. Den nya strukturen har utvecklats utifrån insikten att det livslånga lärandet är nödvändigt och att det krävs individuella lösningar för att möjliggöra ett sådant lärande. 2002 tillsattes en särskild myndighet med uppdraget att samordna och skapa riktlinjer för det lokala och regionala flexibla lärandet, Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL) (www.cfl.se). Ett förslag till nationellt strukturfondsprogram beslutade Regeringen om den 1 mars 2007 (Europeiska socialfonden) för regional konkurrenskraft och sysselsättning (2007-2013). Det övergripande målet för programmet är ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Företagande samt bättre integration i arbetslivet ska särskilt
prioriteras, liksom ungas etablering på arbetsmarknaden. Insatser som bidrar till utvecklingen av lärande miljöer kan stödjas inom ramen för socialfonden. Programmet skall främja lärande miljöer genom att stimulera till kompetensutveckling med utgångspunkt i den enskildes utvecklingsbehov och koppla denna till verksamhetens mål. Kompetensutveckling bidrar till att individen bättre kan möta framtida omställningar på arbetsplatsen och öka sin
anställningsbarhet totalt sett.
Lärcentrum i ett regionalt perspektiv
Målet med lärcentrum har varit att utveckla vuxenutbildningens roll genom att knyta ihop målgrupperna och parterna på arbetsmarknaden där hela kedjan av lärande för livet fångas in, från grundläggande utbildningar till högskoleutbildningar. Genom ett flexibelt nätverk av olika utbildningsanordnare har möjligheterna ökat att koordinera ett bredare utbud av utbildningar, på fler nivåer och från fler utbildningsanordnare. Bland annat har detta gett ett ökat utbildningsutbud för grupper som för närvarande inte deltar i studier, t ex personer som behöver kompetenshöjning inom ramen för sin anställning, utlandsfödda, personer utan akademisk tradition och personer med små resurser samt funktionshindrade.
Lärcentrum skall utgöra:
- Mötesplats för lärandet, såväl lokalmässigt som virtuellt genom olika tekniker. Lärcentrum kan också kompletteras med satelliter i olika kommuner i form av de lärmiljöer som vuxenutbildningen etablerat.
- Mäklare mellan individens behov/efterfrågan, utbildningsutbudet och
arbetsmarknadens förändrade krav på kompetens, där flexibla lärandeformer blir grunden för individens utbildningsupplägg. Vuxenutbildningen blir på detta sätt också mäklare gentemot de 35 högskolorna i landet (regionen arbetar just nu mot Vestum och huvudparten av kurserna kommer från Högskolan Väst, Borås och Halmstad). - Motor för utveckling och tillväxt - såväl inom kommunen som regionalt.
I den verksamheten blir antalet sökande till varje utbildning inte avgörande, eftersom klassrummet är virtuellt. På så sätt kan studiegrupper upprättas regionalt (eller nationellt) mellan två eller fler lärcentra. Det är individens behov som står i centrum och en studerande kan vid lärcentrumet få hjälp att lägga upp en studieplan för hela studievägen, från
grundläggande nivå till gymnasienivå och vidare till högskolan.
Kommunerna budgeterar kostnaderna för lärcentra och för närvarande utgår inga bidrag för verksamheten från staten.
