Hur påverkas studenters upplevelser och hantering av stress av personlighet? Sabina Dzirlo och Linnéa Johansson
Örebro universitet
Sammanfattning
Studenter tolkar och hanterar upplevelser och problem olika. Något som kan påverka studenters tolkningar och hantering är deras personlighet. Syftet med studien är att undersöka studenter vid Örebro universitets upplevelser av stress, i form av allmän stress och prestationskrav, och socialt stöd, i relation till benägenhet till olika copingstrategier. Vidare är syftet att undersöka om personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är en bidragande faktor till studenternas skilda upplevelser. Data samlades in genom enkäter som publicerades på sociala medier och fanns tillgängliga för studenterna. Totalt 226 studenter svarade på enkäten. Enkäten bestod av frågor från etablerade mätinstrument. Resultatet visar att studenterna upplever måttlig stress och mycket socialt stöd. Studenterna var mer benägna att använda copingstrategier vid låga prestationskrav samt lågt socialt stöd. Studenternas upplevelser av allmän stress, prestationskrav samt socialt stöd och benägenhet till användning av copingstrategier påverkas delvis av de olika personlighetsdimensionerna. Slutsatsen är att personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är delvis en anledning
till studenters skilda upplevelser och hantering av stress.
Nyckelord: studenter, stress, prestationskrav, socialt stöd, copingstrategier, femfaktorteorin
Handledare: Johan Carstens-Söderstrand Psykologi III
How are students’ experiences and coping with stress affected by personality? Sabina Dzirlo and Linnéa Johansson
Örebro University
Summary
Students interpret and handle experiences and problems differently. Something that can affect students’ interpretations and management is personality. The study’s purpose is to examine students at Örebro University interpretations of stress, both general stress and performance requirements, and social support, in relationship to coping strategies. Further, the purpose is to see if personality dimensions from five-factor theory affect students’ experiences of stress in relation with coping strategy. Data were collected through surveys that were published on social media for the students, and consists of questions from established measuring instruments. 226 students answered the questionnaire. Results showed that students experience average stress, and high social support, and tend to use coping strategies for low performance requirements and low social support. Personality dimensions from the five-factor theory partly affect the interprets of general stress, performance requirements and social support, and tendencies of using coping strategies. The conclusion is that personality dimensions from five-factor theory is partly a reason why students’ interpretations and stress management differ.
Keywords: students, stress, performance requirements, social support, coping strategies, five factor theory
Supervisor: Johan Carstens-Söderstrand Psychology III
Hur påverkas studenters upplevelser och hantering av stress av personligheter? Studierelaterade stressorer, exempelvis betyg och arbetsbörda, kan bidra till stress för studenter på universitet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) upplevde en fjärdedel av studenter på universitet i Sverige under åren 2014 till 2016 någon form av akademisk stress. Vidare jämförde Folkhälsomyndigheten (2018) studenter vid universitet och människor i samma ålder som arbetar under åren 2014 till 2016, och jämförelsen visade att de människor som arbetar upplever en mindre stress än vad studenter upplever.
Olika stressorer blir en del av de intryck och tolkningar som studenter upplever under sin tid på universitetet. Stressorer definieras som olika faktorer eller situationer som individer upplever som stressfyllda, som blir en bidragande anledning till att individerna känner stress (Nationalencyklopedin, u.å). Dessa faktorer eller situationer triggar individens fysiska och psykiska beteenden samt individens tankar att reagera mot det som anses
stressfyllt, antingen genom att fly stressoren eller att kämpa mot stressoren
(Nationalencyklopedin, u.å). Att studenter på universitetet upplever stressorer som kan bidra till en stress är något som redan bekräftats genom tidigare forskning. Tidigare forskning har däremot varierande resultat om vilka typer av stressor det är som påverkar studenterna mest, men akademiska stressorer är ett område av stressorer som ofta uppkommer i studier som vad det är som påverkar stress hos studenterna (Hurst et al., 2012; Ross et al., 1999). Studier visar att det är stressorer inom det akademiska, tillsammans med stressorer inom relationer och resurser, som är de vanligaste stressorerna för studenter som sedan bidrar till stress. Vidare visade forskning att en av de mest upplevda stressorer som studenter upplever är generella akademiska stressorer, som exempelvis en students upplevelse av akademisk arbetsbörda. Andra akademiska stressorer som studenter ofta upplever berörde stress inför examinationer samt förväntningar av studenternas betyg (Hurst et al., 2012; Ross et al., 1999). Stressorer är alltså situationer och upplevelser inom det akademiska som studenter kan uppleva på
universitetet och vidare kan bidra till stress. Vilka specifika akademiska stressorer det är som påverkar studenterna är dock varierande, och även hur studenterna upplever stressorerna kan vara varierande.
De stressorer som skapar en stress hos studenterna kan hanteras på olika sätt. Det är upp till studenterna själva om de väljer att hantera eller undvika sina problem och situationer som skapar stress. Ett sätt att hantera sina problem och stress är genom copingstrategier. Begreppet coping definierar Lazarus och Folkman (1984) som en process. Processen utgår ifrån tre grundläggande idéer: 1) människans beteende, individens tankar och antaganden om hur människan beter sig gentemot sitt verkliga beteende, 2) kontext, människans coping blir relaterat till den kontexten de befinner sig i, och 3) förändring hos människor, vilket syftar på tankar och beteenden som individen har (Lazarus & Folkman, 1984). Coping innebär att genom olika typer av strategier kunna hantera stress och problem som individer upplever. Exempel på olika strategier kan vara problemfokuserad coping, där problemet är i fokus hos individen och individen försöker hitta alternativa lösningar för problemet, eller
känslofokuserad coping, där individen hanterar sina känslor utifrån de känslor som uppstår av stressen eller problemen (Lazarus & Folkman, 1984).
Ett exempel på en typ av coping skulle kunna vara socialt stöd. Enligt Thoits (1986) så skulle socialt stöd kunna vara effektiv coping genom att personer som ger stödet har upplevt eller varit i samma situation som personen som behöver stöd är i. Denna slutsats bekräftas av Myers och Twenge (2016) samt Pierceall och Keim (2007), som menar att det sociala stöd som människor får av vänner och familj kan hjälpa i situationer som upplevs stressfyllda. Personen behöver inte ha en fysisk interaktion med familj och vänner, utan behöver enbart ha vetskapen att ens familj och vänner finns för personen (Myers & Twenge, 2016).
som är viktigast. Begreppet förklaras av författarna genom att socialt stöd är ett
interpersonellt utbyte, sociala relationer mellan individer, samt att ta emot hjälp från andra. Socialt stöd kan delas upp i fyra olika delar: 1) emotionellt stöd, där känslor är i fokus, 2) instrumentellt stöd, där människor ska assistera andra, 3) informativt stöd, där människor hjälper andra genom information, och 4) utvärderings stöd, där människor får stöd för personlig utveckling. Begreppet kan även förklaras genom att socialt stöd behövs för att hjälpa människor i ens närhet, och att det ska vara för mottagarens egen utveckling och behov (Heaney & Israel, 2008).
Att uppleva socialt stöd inom universitetet menar Macgeorge et al. (2007) kan vara viktig aspekt för studenterna, och menar att akademisk stress och negativa resultat av studenters mentala hälsa är associerade med varandra. Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan studenters mentala hälsa och graden av upplevt socialt stöd hos studenter med upplevd stress. Resultatet visade att de studenter som upplever en stress ansåg socialt stöd som viktigt, medan studenter som inte upplever stress ansåg att socialt stöd som mindre viktigt (Macgeorge et al., 2007).
Att studenter upplever behovet av socialt stöd och stressorer olika kan påverkas av vem de är som individ. Som nämnt innan så visar forskning att studenter reagerar mot stressorer samt upplever behovet av socialt stöd annorlunda. Detta kan bero på vilken typ av personlighet studenterna har. Begreppet personlighet har många definitioner, men i denna studie utgår begreppet från definitionen att personlighet är något som påverkar och skiljer individer åt i deras tankar, beteende och känslor (Costa & McCrae, 1992). Det finns olika sätt att mäta individers personlighet, och en teori för att göra detta är genom ”Femfaktorteorin” (Costa & McCrae, 1992). Teorin betonar fem olika dimensioner i form av personlighetstyper som är centrala för människan, och kan påverka hur människor upplever och hanterar stimuli och upplevelser. De fem dimensionerna från femfaktorteorin är: 1) neuroticism, där
dimensionen betonas av känslor såsom impulsivitet och ångest, 2) extraversion, vilket dimensionen betonats av självsäkerhet och förhållanden till andra, 3) öppenhet, där dimensionen betonas av exempelvis fantasier och benägenhet till nya idéer och tankar, 4) vänlighet, sympatiskhet, där dimensionen betonas av tillit och medkänsla till andra människor, och 5) samvetsgrannhet, där dimensionen betonas av ordning och att vara noggrann (Costa & McCrae, 1992). Utifrån femfaktorteorin så kan alltså de olika
personlighetsdimensionerna ha en påverkan i människors tankar, beteenden och känslor som påverkar deras agerande och upplevelser.
Vollrath (2000) presenterar i sin forskning att studenter som nyligen påbörjat sina studier inom universitet och skattade högt med någon av defem personlighetsdimensionerna bemöter diverse vardagliga besvär i form av stressorer på skilda sätt från andra. Områdena av stressorer var följande; 1) oro angående akademisk prestation, 2) svårigheter med sociala relationer, 3) ifrågasättande om studier och universitetet, 4) lärares hjälp och prestation, och 5) hur studenternas tid anpassades. Resultatet visade att personlighetsdimensionen
samvetsgrannhet synliggjorde ett negativt samband med stressorer gällande ifrågasättande om studier och universitet, vilket menar att studenter som skattade högre på denna
personlighetsdimension hade mindre stress vid detta område av stressorer.
Personlighetsdimensionen extraversion hade negativa samband med områdena om oro med akademisk prestation och svårigheter med sociala relationer, vilket visar att studenter som skattade högre på denna personlighetsdimension upplevde mindre stress angående deras akademiska prestation och färre svårigheter med deras sociala relationer. Vidare visade resultatet att personlighetsdimensionen neuroticism hade ett positivt samband med samtliga områden av stressorer, med undantag för stressorer relaterat till lärares hjälp och prestation, och visade alltså då högre stress och svårigheter vid dessa områden av stressorer. Varken personlighetsdimensionen öppenhet eller vänlighet/sympatiskhet hade något samband med de
olika områden av stressorer (Vollrath, 2000). För att sammanfatta denna studie så visar alltså forskning att individer som skattar högre på olika personlighetsdimensionerna upplever studenter akademiska stressorer olika, och även om de känner mer eller mindre stress vid akademiska stressorer. Vidare forskar Vollrath (2001) om hur individer som skattar högre för en av de fem olika personlighetsdimensionerna inom femfaktorteorin kan influera individers tillämpning av coping. Studien beskriver att individer som skattar högt med
personlighetsdimensionen neuroticism oftast tenderar att undvika från stressfyllda situationer och problem, vilket kan ses som en undvikande copingstrategi. Individer som skattat högt med personlighetsdimensionen extraversion använde problemfokuserad coping mest, och individer som skattade högt med personlighetsdimensionen samvetsgrannhet använde aktiva copingstrategier där de exempelvis höll sig lugna vid mötande av hinder. Dock visade även studien ett svagt samband mellan personlighetsdimensionerna extraversion och
samvetsgrannhet och att använda undvikande som en typ av copingstrategi (Vollrath, 2001). Frågan om hur personlighetsdimensionerna utifrån femfaktorteorin påverkar
studenters olika upplevelser av stress, i form av allmän stress och prestationskrav, socialt stöd samt upplevelser av allmän stress, prestationskrav och social stöds relation till benägenhet till att använda olika copingstrategier är ett forskningsområde där det fortfarande finns luckor för vidare forskning. Stressoren prestationskrav hos studenter är även en typ av stressor som inte är lika undersökt som andra akademiska stressorer, exempelvis studenters betyg eller
arbetsbörda, och prestationskrav kan därför ses som en kunskapslucka då stressor är mindre forskat om än andra studentrelaterade stressorer. Dessa luckor har blivit fokus för denna studie.
Utifrån tidigare forskning och kunskapsluckor så blir studiens syfte är att undersöka studenter på Örebros universitets upplevelser av stress, i form av allmän stress samt
kan uppleva i vardagen, prestationskrav undersöks genom stressorer som är relaterade till studenters upplevelser av universitetet samt studier, och socialt stöd undersöks genom den hjälp som studenterna får från familj, vänner och signifikanta andra. Vidare blir syftet att undersöka om upplevelserna av allmän stress, prestationskrav och socialt stöd påverkar om studenterna är benägna till att använda sig av copingstrategier. I denna studie kommer copingstrategier undersökas genom hur benägen studenterna är att hantera sina problem och stressorer utifrån kognitiva samt beteende- och känslomässiga aspekter. Mer eller mindre benägenhet till användning av coping kommer alltså att spegla hur mycket eller lite
studenterna använder kognitiva samt beteende- och känslomässiga aspekter vid hantering av problem. Upplevelserna och benägenhet till att använda copingstrategier kommer sedan att sättas i relation till personlighetsdimensioner från femfaktorteorin. Detta för att se om det finns några skillnader mellan dimensionerna som kan vara en förklaring till att studenter upplever och hanterar sin tid på universitet på skilda sätt. Baserat på studiens syfte så är frågeställningarna följande:
1) Vad har studenter vid Örebro universitet för upplevelser av stress, i form av allmän stress och prestationskrav, samt socialt stöd?
2) Kan dessa upplevelser påverka studenter vid Örebro universitets benägenhet till att använda olika copingstrategier?
3) Är personlighetsdimension en påverkande faktor på studenter vid Örebro universitets upplevelser av allmän stress, prestationskrav och socialt stöd i samt studenternas benägenhet till att använda copingstrategier?
Metod Design
kvantitativ metod baserades på studiens syfte, då syftet för att få en överblick över hur studenter vid Örebro universitet relaterar till allmän stress, prestationskrav, socialt stöd och coping påverkat av personlighetsdimensioner från femfaktorteorin. Studien undersöktes genom en självskattad enkät där deltagarna fick skatta sig själva i relation till studiens variabler.
Deltagare
Studiens syfte var att undersöka studenter vid Örebro universitet och därför tillämpades ett bekvämlighetsurval för att kunna rekrytera deltagare. Studien hade två inkluderingskrav, det första kravet var att studenterna skulle studera vid Örebro universitet, och det andra kravet var att deltagarna skulle vara över 18 år. Deltagarna rekryterades genom sociala medier. Enkäten publicerades även på privata sociala medier för att fånga deltagarnas intresse. Totalt samlades 226 svar in, med ett bortfall på 6 personer som inte studerar på Örebro universitet eller formulerade sig felaktigt i enkäten (n = 220). Majoriteten av deltagarna var i åldern 19 till 25, vilket blev 78,2% av antalet deltagarna. Resterande
deltagarna var i åldrarna från 26 till 50. Fördelning för kön var 80,5% var kvinnor (n = 177), och 19,5% var män (n = 43). 36,4% av studenterna ingick i institutionen “Juridik, psykologi och socialt arbete” och var den institution på Örebro universitet där flest studenter deltog i studien, följt av institutionen “Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap” där 29,1% av studenterna deltog. Från institutionen “Musikhögskolan” deltog inga studenter, och var därför den enda institutionen som inte hade någon deltagande student.
Etik
Studier i Sverige ska ha de fyra etiska kraven i åtanke för att säkerställa deltagarnas välmående och hälsa. Enkäten började därför med att informera om de etiska riktlinjerna; sekretess, anonymitet, integritet och tystnadsplikt (Vetenskapsrådet, 2017). Sekretess för att skydda studenternas deltagare, anonymitet för att deltagarna inte ska kunna identifieras av
utomstående, integritet med hänsyn av deltagarnas integritet, samt tystnadsplikt om
deltagarnas medverkan (Vetenskapsrådet, 2017). Sekretess tillämpas i studien då enkäten är konstruerad genom ORU Survey, med anledning att ingen obehörig kunde få tillgång till insamlad data. Deltagarnas medverkan i studien var anonymt, och detta säkerställdes genom att inga frågor som kunde kopplas ihop med enskild deltagare ställdes. På så sätt kunde inget individuellt svar kunna kopplas till en enskild individ. Studien behandlade även inte något svar på individnivå, utan all data som samlades in var på gruppnivå. För att skydda
deltagarnas integritet så behandlades deras data med största säkerhet, detta genom att säkerställa att ingen fick till tillgång till webbsidan där svaren låg lagrade. Den etiska aspekten om tystnadsplikt skedde genom att dels ha anonym enkät där deltagarna även var anonyma för oss, men även genom att inga frågor kunde kopplas till den enskilda studenten. För vidare tanke för deltagarnas hälsa och välmående uppmanades deltagarna om att ta kontakt med deras aktuella vårdcentral eller 1177.se om obehagskänslor, så som ångest eller stress, skulle uppstå under eller efter deltagandet i studien.
Mätinstrument
Studiens enkät konstruerades med frågor från redan etablerade mätinstrument. Totalt så bestod enkäten av 136 frågor som täckte de variabler som undersöktes i studien.
Perceived Stress Scale
För att mäta stress hos studenterna så användes mätinstrumentet Perceived Stress Scale (Nordin & Nordin, 2013). Frågorna var översatta till svenska från engelska, och bestod av tio frågor. Frågorna kunde exempelvis vara “Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig nervös och “stressad”?”, och besvarades genom en likertskala där deltagarna hade fem alternativ att besvara hur väl påståendet stämde in på dem. Cronbach’s Alpha för mätinstrumentet var mellan α = 0.8 till 0.85 vid upprepande mätningar, vilket innebär att skalan har Cronbach’s Alpha som anses godkänt. Validitet för skalan mättes genom
korrelationer med depression, ångest och mentala och fysiska utmattning, där
korrelationsvärden blev mellan 0.57 och 0.71, vilket bidrar till en godkänd validitet (Nordin & Nordin, 2013). Cronbach Alpha för skalan vid användning i denna studie blev α = 0.64. Student-Stress Inventory
Akademiska prestationskrav mättes genom skalan Student-Stress Inventory som bestod av 39 frågor (Mohamed & Mohammad, 2016). Skalan är utformad för
universitetsstudenter för att mäta deras upplevda stress. För denna studie var enbart ett avsnitt i skalan relevant, avsnittet “Academic” som mäter upplevelsen av prestationskrav. Varför enbart avsnittet ”Academic” var relevant var för att vi ansåg att resterande delar av skalan inte bidrog med information som var nödvändig för vår studie. Exempelvis på de andra avsnitten som var med i studien var avsnittet ”Environmental”, som mätte studenternas upplevelser av stress utifrån miljö. Hela skalan var dock med i enkäten för att inte
reliabiliteten eller validiteten skulle bli bristfällig. Frågorna var på engelska, men översattes till svenska. Ett exempel på frågorna var “Jag känner stress att hantera svåra ämnen”.
Frågorna besvarades genom en likertskala med fyra alternativ där deltagarna svarade hur väl påståendet stämde in på dem. Den totala skalan har Cronbach Alpha värde på α = 0.86, och just avsnittet “Academic” som denna studie använder har ett Cronbach Alpha värde på α = 0.84. Båda dessa värden anses godkända för reliabilitet. Konstruktsvaliditeten i studien stärks då skalan har granskats av flera forskare inom fältet, lärare samt studievägledare. Detta för att garantera att skalan ska mäta stress utifrån en skolkontext med samband av stress
(Mohammad & Mohammad, 2016). Skalan fick α = 0.85 vid Cronbach Alpha i denna studie. Multidimensional Scale of Perceived Social Support
Socialt stöd mättes genom skalan Multidimensional Scale of Perceived Social Support (Zimet et al., 1988). Skalan bestod av tre olika delar av socialt stöd; familj, vänner och andra personer med betydelse. Skalan bestod av 12 frågor och översattes av oss från engelska till
svenska. Frågorna var exempelvis “Jag kan räkna med mina vänner när saker går fel”, och besvarades med likertskala med sju olika alternativ, där deltagarna fick svara hur väl
påståendet stämde överens på dem. Cronbach Alpha för studien var α = 0.88 totalt, där de tre skalorna även hade ett Cronbach Alpha över α = 0.80 individuellt. Konstruktsvaliditen granskades genom korrelationer, där skalan hade korrelationer med både ångest samt depression, där båda korrelationerna var negativa (Zimet et al., 1988). Cronbach Alpha blev α = 0.89 för denna studie tillsammans med skalan.
Coping Scale
Skalan Coping Scale mätte hur benägna människor var att använda sig av copingstrategier för att hantera problem och stress utifrån kognitiva samt beteende- och känslomässiga aspekter (Hamby et al., 2015). Skalan bestod av 13 frågor och översattes av oss från engelska till svenska. Frågorna bestod av påståenden, exempelvis “Vid hantering av problem, så gör jag kompromisser”, som deltagarna svarade genom en likertskala med fyra alternativ om hur mycket de ansåg att påståendet stämde in på dem. Cronbach Alpha för studien är α = 0.91, vilket visar en bra reliabilitet för studien. Skalans konstruktvaliditet granskades genom korrelationer mellan coping och exempelvis hantering av ilska och
välmående. Korrelationen var hög mellan dessa variabler, vilket bidrar till en bra validitet för skalan (Hamby et al., 2015). Cronbach Alpha för skalan i denna studie blev α = 0.72.
Big Five Inventory
För att mäta personlighetsdimensioner utifrån femfaktorteorin så användes Big Five Inventory (John & Srivastava, 1999). Skalan bestod av 43 frågor och översattes från engelska till svenska av oss. Frågorna var påståenden om deltagarnas personlighet där deltagarna fick svara genom en likertskala hur väl påståenden passade in på dem, med fem olika alternativ. Exempel på frågorna är “Jag ser mig själv som någon som är pratsam”. Värdet för skalan vid Cronbach Alpha var α = 0.84 totalt för hela skalan, och de fem personlighetsdimensionerna
har över α = 0.80 i Cronbach Alpha individuellt. Validiteten mäts genom konvergent validitet, där definitionerna av dimensionerna extraversion, samvetsgrannhet och vänlighet korrelerade högt med skalan, och definitionerna av dimensionerna neuroticism och öppenhet även korrelerade med skalan, men mindre än de andra tre. Alla korrelationer var över 0.75 (John & Srivastava, 1999). Cronbach Alpha för skalan i denna studie blev följande för varje dimension: extraversion α = 0.83, vänlighet α = 0.75, samvetsgrannhet α = 0.63, neuroticism α = 0.60, och öppenhet α = 0.75.
Procedur
Insamlingen av data började med att hitta lämpliga tillvägagångssätt att kunna
rekrytera de deltagare som var i fokus för studien. Deltagare rekryterades genom att publicera studiens enkät på sociala medier och i Facebook-gruppen ‘’Dom kallar oss studenter’’, där studenter blev inbjudna till att svara på enkäten. Facebook-gruppen är riktad till studenter på Örebro universitet, och därför drogs slutsatsen att möjligheten till flest respondenter var genom denna grupp. Enkäten publicerades även på privata sociala medier. Genom att
publicera enkäten på sociala medier så kunde den även få en bättre spridning bland studenter, då studenterna kunde dela vidare enkäten på deras egna sociala medier. På enkätens startsida fanns information om studien syfte och etiska riktlinjer, vilket studenterna var tvungna att godkänna. Efter lämpligt sätt att rekrytera deltagare så publicerades enkäten för insamling av data. Enkäten, som nämnt innan, började att informera om studiens syfte, hur etik anpassats i studien samt insamlingen av data. Sedan började frågorna där deltagarna frågades om deras bakgrund, kön, ålder och om deras utbildning, i form av institution, självskattad akademisk prestation, och antal terminer de läst och har kvar på universitetet. Resterande frågor som fanns i enkäten var från redan etablerade mätinstrument, se avsnitt “mätinstrument” under metod. Totalt publicerades enkäten åtta gånger, varav fyra gånger i “Dom kallar oss studenter” och fyra gånger på våra privata sociala medier. Enkäten låg ute under 19 dagar,
och under dessa dagar hade studenterna tillgång till enkäten. Efter enkäten varit tillgänglig för insamling under 19 dagar så stängdes enkäten ner, och analys av insamlad data startade. Statistiska analyser
Det insamlade datamaterialet analyserades via statistikprogrammet Statistical Package for Social Sciences (SPSS, version 26) som används väl som analyshjälpmedel vid analyser i studier inom psykologin. Analys skedde genom medelvärde, enkla linjära
regressionsanalyser och multipel linjära regressionsanalys. Resultat
Studenters upplevelse av stress och socialt stöd
Analysen började med att undersöka medelvärde av upplevelser vid allmän stress, prestationskrav samt socialt stöd, benägenhet till användning av coping samt de olika personlighetsdimensionerna för att få en deskriptiv förståelse av resultatet, samt för att undersöka hur studenter vid Örebro Universitet upplevde stress, i form av allmän stress och prestationskrav, samt socialt stöd.
Tabell 1
Medelvärde för studenter vid Örebro Universitets upplevelser av allmän stress, prestationskrav och socialt stöd, studenternas benägenhet till att använda sig av copingstrategier samt studenternas värde för personlighetsdimensionerna
stressade. Skalan om allmän stress mättes genom att desto högre poäng en individ hade, desto mer stress upplevde individen. Den totala summan för skalan Percieved Stress Scale var 50, och medelvärdet för skalan var 25 (Nordin & Nordin, 2013). Studenter vid Örebro
Universitet hade ett medelvärde på 28.36, vilket var över medelvärdet i skalan och studenterna kunde därför ses som delvis stressade. Likaväl för skalan Student-Stress Inventory som mätte prestationskrav så indikerar högre poäng mer upplevt prestationskrav, och den totala poängen var 40 (Mohamed & Mohammad, 2016). Studenter vid Örebro Universitet hade ett medelvärde på 21.88, vilket är vid medelvärdet av skalan. Detta
indikerade att studenterna delvis kände prestationskrav. Medelvärdet vid socialt stöd var högt för studenterna, vilket indikerade att studenterna upplevde mycket socialt stöd från vänner, familj och signifikanta andra. Totala värdet för skalan Multidimensional Scale of Perceived Social Support var 84, medan medelvärdet för studenterna i denna studie var 70.75 (Zimet et al., 1988).
Tabell 2
Regressionsanalys för socialt stöds förutsägelse på stress i form av allmän stress och prestationskrav
Sambandet mellan socialt stöd och stress i form av allmän stress och prestationskrav var signifikant, F(1,218) = 28.72, p < .05. Relationen visade att socialt stöd förklarade 12% av variansen vid upplevelsen av stress, r2 = .12, och visade en positiv påverkan på stress. Allmän stress, prestationskrav och socialt stöds påverkan på benägenhet av
copingstrategier
och prestationskrav var en av studiens frågeställningar. Resultat visade att studenter vid Örebro Universitet var benägna att använda sig av copingstrategier vid stress och
problemhantering, M = 34.33, SD = 5.78. Skalan Coping Scale hade en total på 52 poäng, vilket visade att studenternas medelvärde var över skalans medelvärde på 26 poäng (Hamby et al., 2015). De två mest använda sätt att hantera sina problem var att antingen reflektera över det som hänt, eller att försöka hitta flera alternativ för att lösa problemet. Det minst använda sättet att hantera sina problem för studenterna var att enbart vänta ut problemet. Tabell 3
Regressionsanalys för allmän stress förutsägelse på coping
Resultatet vid allmän stress förutsägelse på benägenhet av copingstrategier hos studenterna visade ett icke signifikant samband, F(1,218) = 3.68, p > .05.
Tabell 4
Regressionsanalys för prestationskrav förutsägelse på coping
Stress i form av prestationskrav visade ett samband som var signifikant, F(1,218) = 9.53, p < .05. Stress hade en positiv påverkan på användning av copingstrategier, och förklarar att desto mer prestationskrav studenterna upplevde, desto mer benägenhet till
användning av coping hos studenterna, r2 = .04, vilket indikerade en svag påverkan på sambandet.
Tabell 5
Regressionsanalys för socialt stöds förutsägelse på coping
Resultatet visade även att socialt stöd hade en påverkan om studenterna är mer benägna till att använda copingstrategier (F(1,218) = 4.22, p < .05). Socialt stöd visade en positiv påverkan, och förklarade 2% av variansen vid användning av coping, r2 = 0.02, vilket indikerar en svag påverkan.
Personlighetsdimensionernas påverkan på studenternas upplevelse av allmän stress, prestationskrav och socialt stöd och deras benägenhet att använda sig av
copingstrategier
Den sista frågeställningen i studien var att se om personlighetsdimensionerna från femfaktorteorin hade en påverkan på studenter vid Örebro universitets upplevelser av allmän stress, prestationskrav och socialt stöd samt deras benägenhet till att använda sig av
copingstrategier. Tabell 6
Multipel regressionsanalys för personlighetsdimensionernas förutsägelse på upplevelser av allmän stress
Not: beroende variabel är studenternas upplevelser av allmän stress
Hela modellen i sin helhet var signifikant, F(214, 5) = 5.95, p <.01, och
personlighetsdimensionerna förklarade 12% av variansen vid studenternas upplevelser av allmän stress, r2 = .12. Resultatet visade att enbart personlighetsdimensionen neuroticism hade en påverkan på studenternas upplevelser av allmän stress, och att denna påverkan var positiv, β = .34, CI [.07, .34], p < .01. Detta betyder att studenter vid Örebro universitet som skattat högre med denna personlighetsdimension upplevde mer allmän stress.
Tabell 7
Multipel regressionsanalys för personlighetsdimensionernas förutsägelse på studenternas upplevelse av prestationskrav
Not: beroende variabel är studenternas upplevelse av prestationskrav
Resultatet visade att modellen i sin helhet var signifikant, F(214, 5) = 10.16, p < .01. Vidare visade resultatet att personlighetsdimensioner förklarade 19% av variansen vid upplevelser av socialt stöd, r2 = .19. Personlighetsdimensioenrna extraversion,
av prestationskrav. Dimensionen extraversion visade en negativ förutsägelse på studenternas upplevelse av prestationskrav, β = -.12, CI [.05, -.15], p <.05, och även dimensionen
samvetsgrannhet visade en negativ förutsägelse på upplevelser av prestationskrav, β = -.20, CI [.06, -.20], p < .01. Studenter som skattade högt med dessa två personlighetsdimensioner upplever alltså mindre prestationskrav. Dimensionen neuroticism visade däremot en positiv förutsägelse på studenternas upplevelse av prestationskrav, β = .39, CI [.07, .37], p <.01, och förklarar att studenter som skattat högre på dimensionen neuroticism upplevde mer
prestationskrav. Tabell 8
Multipel regressionsanalys för personlighetsdimensionernas förutsägelse på studenternas upplevelser av socialt stöd
Not: beroende variabel är studenternas upplevelser av socialt stöd
Modellen i helhet var signifikant, F(5,214) = 4.38, p <.01, och visade att
personlighetsdimensioner förklarade 9% av variansen vid upplevelse av socialt stöd, r2 = .09. De två personlighetsdimensioner som visade en förutsägelse på studenternas upplevelse av socialt stöd var extraversion samt vänlighet, sympatiskhet. Dimensionen extraversion hade en positiv förutsägelse på studenternas upplevelse av socialt stöd, β = .27, CI [.12, .15], p <.05. Även personlighetsdimensionen vänlighet, sympatiskhet hade en positiv förutsägelse på studenternas upplevelse av socialt stöd, β = 42, CI [.15, .19], p <. 01. Studenter som skattade
högre på antingen dimensionen extraversion eller dimensionen vänlighet, sympatiskhet upplevde då alltså mer socialt stöd.
Tabell 9
Multipel regressionsanalys för personlighetsdimensionernas förutsägelse på studenternas benägenhet till att använda copingstrategier
Not: beroende variabel är benägenhet till att använda copingstrategier
Hela modellen i sin helhet var signifikant, F(5, 214) = 13.42, p <.01, och
personlighetsdimensionerna förklarade 24% av variansen vid benägenhet för studenterna att använda sig av copingstrategier, r2 = .24. Resultatet visade att det enbart var två av
personlighetsdimensionerna som påverkade studenter vid Örebro universitets benägenhet till att använda copingstrategier, vilket var dimensionerna öppenhet och neuroticism.
Dimensionen öppenhet hade en positiv förutsägelse, och ökade studenternas benägenhet till att använda coping, β = .33, CI [.05, .39], p <.01. Dimensionen neuroticism hade däremot ett negativt samband, där studenterna som skattar högt med denna dimension var mindre
benägen till att använda copingstrategier, β = -.32, CI [.08, -.27], p < .01. Diskussion
Vi är intresserad av att förstå varför studenters upplevelser och sätt att hantera sin tid på universitetet skiljer sig från varandra. Syftet med studien är att se hur studenter vid Örebro universitet upplever stress, i form av stress och prestationskrav, samt socialt stöd. Detta har sedan undersöks i relation till hantering av stress och problem genom studenternas
benägenhet till att använda copingstrategier, och sedan för att se om
personlighetsdimensioner från femfaktorteorin influerat upplevelser samt hantering av universitetet hos studenterna.
Den insamlade data analyserades och visar som svar på första frågeställningen, hur studenter vid Örebro universitet upplever stress i form av allmän och prestationskrav, att studenterna känner en måttlig stress, både i form av allmän stress och prestationskrav. Studenter vid Örebro universitet upplever även mycket socialt stöd från vänner, familj och signifikanta andra.
Studiens andra frågeställning var om upplevelserna av allmän stress, prestationskrav och socialt stöd påverkar studenternas benägenhet till att använda copingstrategier. Resultatet visade att studenter vid Örebro universitet är mer benägna att använda sig av copingstrategier vid socialt stöd samt prestationskrav, än vad studenterna är vid enbart allmän stress. Att studenter vid Örebro universitet är mer benägna att använda copingstrategier i samband med socialt stöd kan vara just genom det sociala stöd som de får. Det sociala stödet förklaras delvis genom signifikanta andras hjälp till att utveckla människor till deras egen fördel (Heaney & Israel, 2008). Den hjälp som socialt stöd bidrar med kan leda till att studenterna blir mer benägna att använda copingstrategier vid stressorer och situationer som studenterna upplever behövs ändra på eller hantera. Detta kan relatera till tidigare forskning då Thoits (1986) menar att socialt stöd kan ses som hjälp ifrån människor som har upplevt samma situation och hur andra kan klara av situationen. Detta kan vara en förklaring till varför studenter vid Örebro universitet är mer benägna att använda sig av copingstrategier vid socialt stöd. Förklaringen till sambandet mellan socialt stöd och benägenhet till att använda copingstrategier kan vara att andra personer som har varit i samma situation ger socialt stöd i form av hjälp i hur de hanterade situationen, vilket leder till att studenterna gör liknande hantering som blir copingstrategi.
Att studenter är mer benägna att använda sig av copingstrategier vid prestationskrav och inte allmän stress kan vara på grund av att studenterna upplever att prestationskrav är något som är mer hanterbart än allmän stress. Allmän stress kan bestå att flera olika stressorer som uppstår i livet som bildar till en allmän stress, och kan även bestå av stressorer som inte går att påverka eller att hantera. Prestationskrav är däremot en stressor som är inom det akademiska och inte innefattar lika mycket olika stressorer som allmän stress kan göra. Därför kan prestationskrav vara en stressor som studenterna upplever går att hantera genom olika copingstrategier, och därför kan sambandet mellan prestationskrav och copingstrategier finnas.
För att svara på studiens sista frågeställning om personlighetsdimensioner från
femfaktorteorin har en påverkan på studenternas upplevelser av allmän stress, prestationskrav och socialt stöd, samt studenternas benägenhet till att använda copingstrategier så visade resultatet att personlighetsdimensioner från femfaktorteorin har en påverkan i viss mån. Vid allmän stress så hade enbart neuroticism en positiv påverkan, vilket stämmer överens med tidigare forskning av Vollrath (2000), som även visade resultat med att
personlighetsdimensionen har ett samband med flera olika områden av stressorer. En förklaring till detta kan vara utifrån definitionen av dimensionen neuroticism. Enligt Costa och McCrae (1992) så definieras dimensionen neuroticism delvis av att individer med denna dimension är sårbara, vilket kan förklara varför enbart denna dimensionen visade en positiv påverkan vid allmän stress då de studenter som skattade högt vid denna dimension är sårbara för stress. Denna förklaring kan även appliceras på personlighetsdimensionernas påverkan på stundenternas upplevelse av prestationskrav, där även studenterna som skattade högt med neuroticism hade en positiv förutsägelse på prestationskrav. Studenter som skattade högre på dimensionerna extraversion samt samvetsgrannhet upplevde mindre prestationskrav, vilket även detta kan bekräftas av Vollraths (2000) forskning, som i sin studie visade att studenter
som skattat högre på de två dimensionerna upplever mindre akademisk stress. En anledning varför studenter som skattat hög med dessa två dimensioner kan även förklaras utifrån definitionen av de två dimensionerna. Exempelvis samvetsgrannhet definieras delvis av att personer som associeras med denna typ av personlighetsdimension har egenskaper av prestationsvilja samt självdisciplin (Costa & McCrae, 1992). Detta kan relatera till upplevelsen av mindre prestationskrav på det sätt att studenter som skattat högt med samvetsgrannhet har en hög prestation och en bra självdisciplin så de inte upplever krav på deras prestation, då de redan är självsäkra i sig själva. Liknande med studenter som skattar högt med dimensionen extraversion, så är en av egenskaperna för dimensionen självsäkerhet (Costa & McCrae, 1992), vilket även kan vara en anledning varför upplevelsen av
prestationskraven minskar då studenterna känner sig säkra i sig själv och sin akademiska prestation.
Resultatet angående personlighetsdimensionernas förutsägelse på studenternas upplevelse med socialt stöd så visade dimensionera extraversion samt vänlighet,
sympatiskhet en positiv förutsägelse på upplevelserna. Att vänlighet, sympatiskhet hade en positiv förutsägelse på studenternas upplevelse av socialt stöd var inte förvånande.
Dimensionen vänlighet, sympatiskhet definieras med bland annat tillit och förtroende till andra och hjälpsamhet (Costa & McCrae, 1992), vilket även är aspekter som förklarar begreppet socialt stöd. Utifrån definitionen av de egenskaper som dimensionen vänlighet, sympatiskhet besitter så kan det förklara varför studenter som skattade högt på dimensionen vänlighet, sympatiskhet upplever mer socialt stöd, då deras egenskaper utifrån dimensionen värdesätter socialt stöd. Även dimensionen extraversion definieras av aspekter från sociala relationer, exempelvis egenskaper så som att vara sällskaplig och ömhet i förhållanden till andra (Costa & McCrae, 1992), vilket även detta kan förklara varför studenter som skattade högt på dimensionen extraversion upplever mer socialt stöd. Båda dessa två dimensioner
innehåller aspekter om relationer till andra, vilket vi anser är en förklaring varför just studenter som skattat högre på dessa två dimensioner upplever mer socialt stöd.
Personlighetsdimensionerna öppenhet och neuroticism hade båda en förutsägelse på studenternas benägenhet att använda copingstrategier, dock hade öppenhet en positiv
förutsägelse medan neuroticism hade en negativ förutsägelse. Tidigare forskning angående personlighetsdimensionenernas samband med individers benägenhet till att använda copingstrategier har inte visat något samband med dimensionen öppenhet, vilket i denna studie då blev förvånande, men även ny kunskap inom området. Resultatet visade alltså att studenter på Örebro universitet som har skattat högre på dimensionen öppenhet är mer benägna att använda sig av copingstrategier utifrån kognitiva samt beteende- och
känslomässiga aspekter. Dimensionen öppenhet definieras delvis genom att vara öppen för nya idéer (Costa & McCrae, 1992), vilket kan vara en förklaring varför studenter som skattat högt med dimensionen använder sig av copingstrategier. Detta genom egenskaperna att komma på nya idéer, som sedan kan användas till att upptäcka och förändra tankesätt och beteendemönster, som sedan blir en copingstrategi för att hantera problem och stressfyllda situationer. Studenter som skattade högt på dimensionen neuroticism hade en negativ
förutsägelse på användning av copingstrategier. Tidigare forskning av Vollrath (2001) menar att personer som skattar högt med dimensionen neuroticism ofta använder copingstrategin i form av att fly från problemen och stressfyllda situationer. Detta kan bidra till en förståelse varför studenter vid Örebro universitet som skattat högt med neuroticism är mindre benägna att använda sig av copingstrategier. Som nämnt innan så är även en egenskap för
dimensionen att personer som skattar högt med denna dimension kan vara sårbara för stress (Costa & McCrae, 1992), vilket kan vara en förklaring till varför studenter som skattat högre med denna dimension upplever så mycket stress att de blir överväldigande för studenterna, vilket påverkar dem till att inte hantera situationerna.
Då tidigare studier även visar att studenter som upplever mindre stress även upplever att de behöver mindre socialt stöd (Macgeorge et al., 2007), och att socialt stöd skulle vara en bidragande faktor till minskad stress (Myers & Twenge, 2016; Pierceall & Keim, 2007). Utifrån den tidigare litteraturen så blev vi förvånande att resultatet i denna studie visade ett samband mellan socialt stöd och både allmän stress och prestationskrav. Studien visar att studenter med högre upplevelser av socialt stöd även upplever mer stress, både i form av allmän stress och prestationskrav. En förklaring till att studenterna vid Örebro universitet har ett samband mellan socialt stöd och både allmän stress och prestationskrav kan vara för att de upplever att socialt stöd inte är en bidragande faktor till att upplevelsen av allmän stress och prestationskrav ska minska. Alltså så kan studenterna uppleva att socialt stöd inte har en påverkan vid upplevelsen av stress, och därför existerar sambandet mellan socialt stöd och stress, där socialt stöd påverkar stress positivt. Socialt stöd betonas av att människor i ens närhet ska finnas där för att hjälpa till vid personlig utveckling (Heaney & Israel, 2008), vilket bidrar till ytterligare en hypotes om att studenterna vid Örebro universitet har en ökad allmän stress och prestationskrav utifrån socialt stöd utifrån deras egen utveckling. Genom det sociala stöd som de upplever så ska de med hjälp av personerna som ger socialt stöd försöka utvecklas och hjälpa sig själva, vilket kan skapa en stress och prestationskrav hos studenterna om de inte uppnår förväntningarna eller utvecklingen som de strävar efter.
En begräsning i studien var att urvalet var mindre än det vi hade önskat, även fast urvalet var tillräckligt i sig. 226 studenter från Örebro universitet deltog i studien, vilket enbart är 1,5% av hela populationen (Örebro Universitet, u.å). Att studien enbart har gjorts på studenter vid Örebro universitet bidrar även till en begränsning vid generalisering. En större generalisering på exempelvis alla universitetsstudenter i Sverige kan alltså inte appliceras. Även vissa mätinstrument blev begränsningar vid användandet i vår studie, då skalan om
allmän stress samt dimensionerna samvetsgrannhet och neuroticism i femfaktorteorin fick ett Cronbach Alpha värde under α = 0.70.
En styrka som studien besitter är valet av mätinstrument. Mätinstrumenten som studien använt är alla etablerade mätinstrument som har använts tidigare inom forskning. En annan styrka, som även nämns som en begränsning, är det faktum att studien är undersökt på Örebro universitet. Även fast studien inte kan generaliseras på en större population, så visar resultatet ändå studenters vid Örebro universitets upplevelser av stress, prestationskrav, socialt stöd, samt användning av coping influerat av personlighetsdimensioner. Detta kan vidare användas som stöd i framtiden för att komma fram till idéer till hur Örebro universitet skulle kunna minska allmän stress samt prestationskrav hos studenterna på universitetet.
Frågan om vad det är som påverkar studenter att uppleva och hantera stress på universitetet visas vara delvis på grund av personlighetsdimensioner av femfaktorteorin. Resultatet visade att vissa dimensioner har en påverkan på hur studenter vid Örebro
universitet upplever allmän stress, prestationskrav och socialt stöd samt påverkar hur benägna studenterna blir att använda copingstrategier. Dock visade resultatet att det enbart är vissa personlighetsdimensioner som har en påverkan hos studenterna, vilket gör det intressant till vidare forskning att undersöka om andra möjliga faktorer som bidrar till att studenter upplever och hanterar sin tid på universitetet annorlunda. Studier om vilka olika typer av stressorer, utöver allmän stress och prestationskrav, som bidrar till stress för studenter vid Örebro universitet skulle även vara en intressant frågeställning för framtida forskning.
Referenser
Costa, Jr., P. T., & McCrae, R. R. (1992). The Five-Factor Model Of Personality And It’s Relevance To Personality Disorders. Journal of Personality Disorders, 6(4), 343-356. https://doi.org/10.1521/pedi.1992.6.4.343
Folkhälsomyndigheten. (2018). Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan
förebyggas.https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/?pub=53659
Hamby, S., Grych, J., & Banyard, V. (2015). Coping Scale. https://doi.org/ 10.13140/RG.2.1.3094.0001
Heaney, C. A., & Israel. B. A. (2008). Social networks and social support. I K. Glanz, B. K. Rimer, & K., Viswanath (Red.), Health Behavior and Health Education: Theory, Research and Practice. (4th ed., s.189-210). Jossey-Bass.
https://www.dphu.org/uploads/attachements/books/books_1483_0.pdf#page=227 Hurst, C. S., Baranik, L. E., & Daniel, F. (2012). College Student Stressors: A Review of the
Qualitative Research. Stress and Health, 29(4), 275-285. https://doi.org/10.1002/smi.2465
John, O. P., & Srivastava, S. (1999). The Big-Five trait taxonomy: History, measurement, and theoretical perspectives. I L. A. Pervin & O. P. John (Red.), Handbook of personality: Theory and research (Vol. 2, s.102–138). Guilford Press.
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress appraisal, and coping. Springer Pub. Co. Macgeorge, L. E., Samter, W., & Gillihan, J. S. (2007). Academic stress, Supportive
Communication, and Health. Research in Higher Education, 54(4), 365-372. https://:doi.org/10.1080/03634520500442236
Development, Validity and Reliability of Student Stress Inventory (SSI).
https://www.researchgate.net/publication/316662054_MANUAL_OF_STUDENT_ST RESS_INVENTORY_SSI_Development_Validity_And_Reliability_of_Student_Stre ss_Inventory_SSI
Myers, D. G., & Twenge, J. M. (2016). Social psychology. (12th edition). McGraw-Hill Education.
Nationalencyklopedin. (u.å). Stress.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stress Nationalencyklopedin. (u.å). Stressor.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stressor
Nordin, M., & Nordin, S. (2013). Psychometric evaluation and normative data of the Swedish version of the 10-item perceived stress scale. Scandinavian Journal of Psychology, 54(6), 502-507. https//doi.org/ 10.1111/sjop.12071
Pierceall, A. E., & Keim, C. M (2007). Stress and Coping Strategies among
Community College Students. Community College Journal of Research and Practice, 31(9), 703-712. https://doi.org/10.1080/10668920600866579
Ross, S. E., Neibling, B. C., & Heckert, T. M. (1999). Sources of stress among college students. College Student Journal, 33(2), 312-317.
http://doi.org/10.4236/ojmp.2013.22010
Thoits, P. A. (1986). Social Support as Coping Assistance. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 54(4), 416-423. https://doi.org/10.1037/0022-006X.54.4.416 Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Longitudinal Study. European Journal of Personality, 14(3), 199-215.
https://doi.org/10.1002/1099-0984(200005/06)14:3<199::AID-PER372>3.0.CO;2-B Vollrath, M. (2001). Personality and Stress. Scandinavian Journal of Psychology, 42(4),
335-347. https://10.1111/1467-9450.00245
Zimet, G. D., Dahlem, N. W., Zimet, S. G., & Farley, G. K. (1988). The
Multidimensional Scale of Perceived Social Support. Journal of Personality Assessment, 52(1), 30-41. https://doi.org/10.1207/s15327752jpa5201_2
Örebro Universitet. (u.å). Fakta om universitetet. https://www.oru.se/om-universitetet/fakta- om-universitetet/
