Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823
301 18 Halmstad
Högskolestudenters upplevda prestationskrav
- en intervjustudie
Ida Bondesson
Folkhälsovetenskap 61-90, 15 hp Vt, 2012
Titel Högskolestudenters upplevda prestationskrav – en intervjustudie
Författare Bondesson Ida
Sektion Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad
Handledare Lydell Marie
Tid VT 2012
Sidantal 18
Nyckelord Högskolestudenter, prestationskrav, psykisk ohälsa, stress, upplevelse
Sammanfattning Bakgrund: Studier visar att högskolestudenter känner sig stressade flera dagar i veckan. Den mentala hälsan är något som påverkas av skolarbete och den påverkas även negativt av pressen och oron för den akademiska prestationen. Syfte:
Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer. Metod:
För att besvara syftet gjordes en intervjustudie med fem studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Insamlingen av data gjordes i form av semistrukturerade intervjuer.
Intervjuerna bearbetades sedan med transkribering och analyserades därefter genom temaanalys. Resultat:
Studenters upplevda prestationskrav presenterades i fyra olika temaområden: egna och studiekamraters krav, framtidskrav från den sociala omgivningen, balans mellan skoltid och fritid och låga och höga kunskapskrav i mötet med praktik. Studenterna upplevde prestationskrav från sina klasskamrater bland annat i form av kravet att prestera lika bra som dem. Kravet från sig själva kom då studenterna hade höga ambitioner och hade svårt att känna sig nöjda med det de presterade. Omgivningen påverkade studenternas
upplevda prestationskrav i den mån att de kände sig pressade till att klara av studierna och bevisa att de kan och är
duktiga. Skolan och lärarna satte krav på studenterna genom kursplaner, studieanvisningar och kursmål. På sina
praktikplatser upplevde de ett krav på prestation då de blev bedömda men även då praktikplatserna krävde mer än vad skolan förebrett dem på. Implikation: Att ha kunskap om studenters upplevda prestationskrav är viktigt då det skulle kunna bidra till att minska prestationskraven hos studenter genom hälsofrämjande åtgärder. Detta skulle då även bidra till ett främjande av ungdomars psykiska hälsa.
Titel Universitytudents´ perceived performance requirements – an interview study.
Author Bondesson Ida
Section Section for Health and Society, University of Halmstad Box 823, 301 18 Halmstad
Supervisor Lydell Marie
Time Spring 2012
Number of pages 18
Keywords Experience, mental illness, performance requirement, stress, universitystudent
Conclusion Background: Studies show that college-students feel stressed several days a week. The mental health is something that has an influence by schoolwork and is affected negatively by the pressure and worry for the academic achievement. Aim: The aim of this study was to examine how universitystudents describe that perceived performance requirements arises.
Method: In order to answer the aim, an interview study was made with five students at a university in southwest of Sweden. Data collection was done in form of semi-structured interviews. The interviews were then processed by
transcription and then analyzed by a theme analysis. Results:
Students perceived performance requirements was presented in four thematic areas: personal and fellow students demand, future demands from the social surroundings, balance between schooltime and sparetime and low and high
knowledge demands with internship. The students perceived demands from their fellow-students to perform equally god as them. In their internships they perceived a demand on performance when they got evaluated but also as the
internships had higher demands then the school. The school and teachers had requirements in the form of curriculum, study directions and course goals. The social surroundings had an impact in the form of pressure on the students to prove that they were good and could handle the studies. The requirement from themselves came because the students had high ambition and had a hard time feeling satisfied with what they had accomplished. Implication: Knowledge of students´
perceived performance requirements is important when it can lead to lowering the requirements among students by health promoting measures. It would also contribute to a promotion of the mental health of adolescents.
Innehållsförteckning
Introduktion………. 1
Bakgrund………. 1
Folkhälsoperspektivet……… 1
Prestation och krav……… 2
Definition av ungdomar och studenter……….. 2
Psykisk hälsa och ohälsa hos unga……… 3
Konsekvenser av studenters för högt upplevda krav………. 4
Problemformulering………. 5
Syfte………. 6
Metod………... 6
Urval………... 6
Datainsamling………... 7
Databearbetning och analys………... 7
Etiska överväganden……….. 7
Resultat……… 8
Egna och studiekamraters krav………..……… 8
Framtidskrav från den sociala omgivningen………….………. 9
Balans mellan skoltid och fritid..………... 10
Låga och höga kunskapskrav i mötet med parktik…….……… 11
Diskussion……… 13
Resultatdiskussion……….. 13
Metoddiskussion………. 15
Konklusion………... 17
Implikation………... 18 Referenslista
Bilagor
1
Introduktion
En undersökning som gjordes 2007 och som var riktad till högskolestudenter visade att sju av tio kände sig stressade flera dagar i veckan, tre av tio hade svårt att sova och en av fyra hade ont i magen och huvudvärk varje vecka (Socialstyrelsen, 2009, sid. 101- 102). Att studera innefattar förväntningar och krav, dessa faktorer är viktiga då de påverkar den mentala hälsan. Dessa faktorer innefattar även press, tung ansvarskänsla och rädsla för att misslyckas och kan i sin tur orsaka låg självkänsla, skam, ångest och stress. Även oro och ängslan inför krav på och önskningar om hur framtiden ska se ut kan frambringa skuld- och ångestkänslor likväl känsla av otillräcklighet (Landstedt, 2010). Tidigare forskning visar att skolmiljön, den psykosociala arbetsmiljön och skolans socioekonomiska status har en påverkan på ungdomars mentala hälsa (Gillander Gådin och Hammarström 2003; Goodman et al. 2003a; Saab och Klinger 2010;
Torsheim och Wold 2001) och även individernas sociala miljö och relationer i skolan är viktiga faktorer (Landstedt, 2010).
Studier som görs om mental hälsa påverkad av skolarbete har en viss tendens att inriktas på två vägar. Den ena är att positiv mental hälsa är kombinerad med akademisk
framgång och förmåga, alltså påverkar den akademiska framgången och förmågan den positiva mentala hälsan, men även den positiva mentala hälsan påverkar den
akademiska framgången och förmågan. Den andra vägen visar att negativ mental hälsa är kombinerad med press och oro för akademisk prestation där den negativa mentala hälsan har en påverkan på press och oro för akademisk prestation medan även pressen och oron för akademisk prestation påverkar den negativa mentala hälsan (Byrne et al.
2007; Hjern et al. 2008; Mahadevan et al. 2010; Murberg och Bru 2004; West och Sweeting 2003).
Bakgrund
Folkhälsoperspektivet
Statens folkhälsoinstitut har utarbetat elva målområden för folkhälsan med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Statens Folkhälsoinstitut, 2010). Det tredje folkhälsomålet har rubriken ”Barns och ungas uppväxtvillkor” och lyfter fram betydelsen av barn- och
2
ungdomsåren för den fysiska och psykiska hälsan under hela livet. Enligt regeringen är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet just barn och unga och detta folkhälsomål fokuserar på insatser för att främja barns långsiktiga hälsa. Detta kan ske på flera arenor såsom föräldrastöd och skola. I skolan tränar barnen på olika
problemlösningar, social och emotionell förmåga och på så sätt utvecklar de olika kompetenser. Dessa fungerar sedan som skyddsfaktorer mot ohälsa. Den psykiska ohälsan är en av de största orsakerna till ohälsa i helhet bland befolkningen och uppväxten är den tid då det finns goda möjligheter att förebygga ohälsa (Statens Folkhälsoinstitut, 2009b).
Det andra folkhälsomålet har rubriken ”Ekonomiska och sociala förutsättningar” och visar på att två av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan är ekonomisk och social trygghet. Det beskriver ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle format av ekonomisk och social trygghet, jämställdhet, jämlikhet i levnadsvillkor och rättvisa. Ohälsa och framförallt psykisk ohälsa förorsakas av social otrygghet och ekonomisk stress vilket även medför en mer ojämlik hälsa i befolkningen (Statens Folkhälsoinstitut, 2009a).
Prestation och krav
Hur studenter presterar i skolan är något som kan påverkas av relationen mellan student och lärare. Resultatet av en studie gjord på gymnasiestudenter visar att på de skolor där studenterna upplever bättre relationer med lärarna är det färre studenter som hoppar av skolan under sitt sista år (Barlie et al., 2012). Prestation är något positivt som
åstadkommits eller fullgjorts (ofta trots svårigheter eller dylikt) (Nationalencyklopedin, 2012) men kan även ha en negativ effekt då krav på prestation kan leda till
prestationsångest. Prestationsångest kan i sin tur leda till negativa effekter i form av lägre förmåga att prestera på en optimal nivå (Huberty Thomas J, 2010). I föreliggande studie har valts att lyfta fram krav på prestation som något negativt.
Definition av ungdomar och studenter
Ungdomen anses vara ett flytande, kulturellt koncept och kan definieras som en fas i livet i åldrarna 10-19 år (Världshälsoorganisationen [WHO], 2005). Andra föredrar att
3
använda begreppet unga människor när de refererar till individer i åldrarna 12-14 år (Rutter & Smith 1995). Enligt Högskoleverket är begreppet student en individ som är antagen till och bedriver högskoleutbildning (Högskoleverket, 2010).
Psykisk hälsa och ohälsa hos unga
WHO menar att den mentala hälsan är hänvisad till olika faktorer som är relaterade till det psykiska välbefinnandet. Det psykiska välbefinnandet ingår även i WHO:s
definition av hälsa: ”Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom”. Det är relaterat till främjande av välbefinnande, förebyggande av psykiska störningar och behandling, och rehabilitering av personer som drabbats av psykiska sjukdomar (WHO, 2011).
Den personliga uppfattningen av social klass eller socioekonomisk status (SES), hos unga människor, är även något som påverkar den mentala hälsan, detta i spegling till föräldrarnas faktiska utbildningsnivå och familjeinkomst (Goodman et al. 2007;
Hagquist 2007). Det är inte bara den sociala statusen som påverkar en individs hälsa utan även individens sociala relationer. Något som är grundläggande för en god mental hälsa är att ha stöttande relationer med sina vänner, familj, partner, lärare och
skolkamrater. Att bli väl behandlad, vara respekterad och ha någon att lita på är faktorer som den mentala hälsan är beroende av. Resultatet av goda relationer är självförtroende, glädje och lycka medan negativa svaga relationer så som ensamhet, respektlös
behandling och lite stöd kan bidra till stress, osäkerhet, ledsamhet och oro och då påverka den mentala hälsan negativt (Landstedt, E. 2010).
Orsaken till ungdomars sämre välbefinnande är inte enbart psykisk ohälsa utan det går hand i hand med psykiatrisk sjuklighet. För att hitta förklaringen till ungdomars nedsatta psykiska välbefinnande måste delar som berör stora delar av ungdomsgruppen
undersökas (Socialstyrelsen, 2009, sid. 95). Dessa delar kan vara allt från samhälleliga förändringar till kulturella förändringar och miljöer såsom skolan, hemmet eller fritidsmiljön, miljöer där ungdomar spenderar stor del av sin tid. Även förändringar såsom individualiseringen och färre arbetstillfällen kan ha bidragit till ungdomars nedsatta psykiska välbefinnande. Detta på grund av att individer numera prioriterar sina
4
egna mål och inte det som ligger i exempelvis religionens eller traditionernas intressen (Socialstyrelsen, 2009, sid 96).
I västerländerna lider 15-25 % av den ungdomliga populationen av depression och/eller ångest som är kopplad till mentala hälsoproblem (Hankin et al. 1998; Patel et al. 2007, Sawyer et al. 2007, Zubrick et al. 2000). Det är fler flickor än pojkar som löper risk att drabbas av ångest eller depressiva symptom då risken är 1,5 till 3 gånger större för just flickorna (Aalto-Setälä et al. 2002; Ge et al. 1994; Hankin et al. 1998; Lewinsohn et al.
1998; Nolen-Hoeksema and Girgus 1994; Patel et al. 2007). Även psykologisk utmattning är något som ungdomar drabbas av som resultat av deras mentala problem då 25 % av Europeiska och Nordamerikanska flickor, i relation till att 16 % av pojkarna, upplever hög psykologisk utmattning flera gånger i veckan (Torsheim et al. 2006).
Det finns exempel på att unga människor med lägre SES berättar om ökade grader av stress, psykologisk utmattning, depressiva symptom och även avsiktlig självskada (Goodman et al. 2005; Hawton et al. 2001; West och Sweeting 2003; Wight et al. 2006;
Young et al. 2007). Den mentala hälsan kan även påverkas negativt av de förväntningar som ställs på individer i samhället. En flicka förväntas vara snäll, trevlig, glad och söt medan pojkar förväntas vara typiskt manliga och exempelvis inte visa känslor öppet.
Denna sociala press är något som båda könen känner bidrar till mental utmattning (Landstedt, E. 2010). Enligt Folkhälsorapporten har det psykiska välbefinnandet blivit sämre hos ungdomar. Det nedsatta psykiska välbefinnandet hos studenter på
högskolenivå är vanligare än hos elever på gymnasienivå. Vanliga besvär är ängslan, ångest eller oro och dessa besvär är något som ökat främst bland studenter
(Socialstyrelsen, 2009, sid 96).
Konsekvenser av studenters upplevda krav i skolmiljö
Många studier visar på att det finns ett samband mellan mentala hälsoproblem och stress (Adkins et al. 2008; Byrne et al. 2007; Compas et al. 1993; Hankin et al. 2007;
McLaughlin och Hatzenbuehler 2009; Meadows et al. 2006; Rudolph 2002; Torsheim and Wold 2001). En studie gjord i Sverige på flickor i årskurs 9 (ålder 15-16 år) visar att flickor känner en högre grad av stress än vad pojkar gör och det som påverkar den
5
höga garden av stress är stressorer såsom exempelvis stress relaterat till skolarbete, psykisk miljö och krav (Danielson 2006; Ollfors och Andersson 2007).
En konsekvens av prestationskrav är prestationsångest. Det är något som är svårt att uppmärksamma i skolan då studenter ofta inte tillåter sig att bry sig om känsliga ämnen.
Ångest är något som alla drabbas av någon gång i sitt liv och oftast kommer det i samband med situationer där personen ska testas eller bevisa kunskap (Huberty Thomas J, 2010). Studenter kan på grund av rädsla för misslyckande uppfatta examinationer som skrämmande men det kan även bidra till en motivation att prestera. Studenter som uppfattar sin egen förmåga att prestera som låg inför en examination har även uppfattningen om ett sannolikt misslyckande i examinationen (Putwain, 2009).
Karakteristiskt för ångest är oro, vilket kan leda till en känsla av att inte ha kontroll och kan även bidra till depression. Svår ångest är något som många studenter lider av när de ska skriva en tenta, vilket kan påverka deras prestation och resultat. Detta kan i längden leda till lägre självförtroende, underprestation och att motivationen minskar (Huberty Thomas J, 2010). Förväntningen på sin prestation vid en examination har ett samband med den grad av ångest som upplevs vid examinationstillfället. Upplever studenten en hög förväntning på sin prestation upplever den även en hög grad av ångest (Burns, 2004). Ungdomar som lider av prestationsångest har även en hög känsla av ångest i allmänhet när de hamnar i situationer där de utvärderas eller granskas. Denna ångest är något som påverkas av press och blir då värre än att ångesten skulle bli mildare i och med pressen. Att ta examen är en enorm press som studenter ställs under och huruvida man tar examen eller inte beror på olika tentor och examinationer. I dessa stunder tar känslan av hög press över motivationen att prestera bra och resultatet blir sämre.
Studenter kan då misslyckas ett flertal gånger och gå miste om sin examen, på grund av prestationskraven (Huberty Thomas J, 2010).
Problemformulering
En av de största orsakerna till ohälsa bland befolkningen i helhet är den psykiska ohälsan vilken har goda möjligheter att förebyggas under ungdomsåren. Enligt folkhälsomålet Barns och ungas uppväxtvillkor är ungdomsåren en viktig del i den
6
psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Press och krav är två vanliga faktorer som påverkar den psykiska ohälsan och skolan kan vara en bidragande orsak till negativt upplevda prestationskrav. I situationer där personer ska bevisa kunskap eller testas kan ångest uppkomma vilket kan påverka personernas prestation och även deras resultat.
Personerna kan uppleva minskad motivation och även ett lägre självförtroende. Det behövs fler studier för att belysa denna problematik inom högskolevärlden.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer.
Metod
I ett samarbete med Studenthälsan på Högskolan i Halmstad gjordes en studie med kvalitativ ansats för att belysa problemområdet. En intervjustudie ansågs vara lämplig relaterad till syftet.
Urval
Informanterna i studien bestod av fem studenter som studerade på en högskola i sydvästra Sverige. Ett subjektivt urval till studien gjordes vilket innebar att
informanterna valde att medverka frivilligt (Olsson & Sörensen, 2011). Studenterna informerades om studien genom affischer (bilaga 1) uppsatta på aktuell högskola.
Affischerna innehöll information om ämnet för studien samt dess syfte. Vid intresse mailade studenterna till författaren för att få vidare information om studiens upplägg och inklusionskriterier då via ett informationsbrev (bilaga 2). Då endast ett svar inkom genom detta förfarande skickades också ett mail ut till alla studenter på hela skolan.
Detta mail skickades via högskolans bibliotek och skolans studentportal till studenternas privata studentmail. Genom detta inkom 47 svar. När det subjektiva urvalet gjorts genomfördes ett strategiskt urval med hänsyn till kön, ålder, programtillhörighet, läsår och sektion (Olsson & Sörensen, 2011). Exklusionskriterierna var om personen läste på distans eller var utbytesstudent.
7
Datainsamling
Insamlingen av data gjordes i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering och en låg grad av strukturering. Låg grad av standardisering har en innebörd att frågorna är formulerade på ett sätt så att informanten kan tolka dem på olika sätt och att den är fri att svara som den vill, den har alltså inga fasta
svarsalternativ att välja på. Låg grad av strukturering ger informanten chans att, utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser, tolka frågorna fritt (Olsson & Sörensen, 2011).
Intervjuerna baserades på en frågeguide (bilaga 3) som utformades i samarbete med Studenthälsan, relaterad till syftet. Guiden bestod av några grundfrågor som ställdes till alla informanterna med nyckelfrågor som; Vad innebär det att ha krav på sig för dig?;
Hur tänker du angående yttre krav?; Hur känner du angående inre krav?. Utifrån dessa grundfrågor ställdes det sedan följdfrågor. Frågorna i frågeguiden var öppna för att informanternas svar skulle ge så stor förståelse och fördjupning som möjligt.
Intervjuerna pågick under cirka en timmes tid.
För att få informanterna att känna sig trygga och säkra i intervjusituationen utfördes de i ett tyst och ostört rum på Studenthälsan.
Databearbetning och analys
När intervjuerna var genomförda och insamlingen av data var klar gjordes en bearbetning av materialet av författaren genom transkribering, vilket innebar att intervjuerna skrevs ner ordagrant i text (Olsson & Sörensen, 2011). När datamaterialet behandlats gjordes en temaanalys då det ansågs vara lämpligt till studiens utformning och syfte. Temaanalys innebar att författaren läste igenom materialet för att hitta
relevant resultat som var relaterat till studiens syfte (Polit & Beck, 2010). I föreliggande studies analys lästes materialet igenom flertalet gånger av författaren och jämfördes med de olika delarna. Materialet relaterades till syftet och lästes återigen igenom och jämfördes åter tills ett relevant resultat blev funnet. Vid analysen framkom fyra teman som blev studiens resultat.
Etiska överväganden
Intervjuerna utfördes inte utan att informanterna först informerats om att det var helt frivilligt att delta, att de när helst kunde välja att avbryta och att de är anonyma (Olsson
8
& Sörensen, 2011). Det insamlade materialet behandlades med såväl konfidentialitet som sekretess då det låstes in och blev otillgängligt för obehöriga. Materialet
bearbetades även så att personer och situationer inte kunde kännas igen (Olsson &
Sörensen, 2011). Informanterna fick alla ta del av denna information i både skriftlig och muntlig form. I första hand fick de som visat intresse utifrån affischen ett
informationsbrev skickat till sig via mejl. I nästa steg fick de utvalda informanterna samma information ytterligare en gång. Denna gång i muntlig form vid intervjutillfället, innan intervjun startade.
Resultat
Analysen resulterade i fyra teman; egna och studiekamraters krav, framtidskrav från den sociala omgivningen, balans mellan skoltid och fritid och låga och höga
kunskapskrav i mötet med praktik.
Egna och studiekamraters krav
Studenterna hade alla väldigt höga ambitioner i skolan, de ville väldigt mycket och de upplevde att detta bidrog till ökade uppleva prestationskrav. Det var några av dem som kände att de hade väldigt svårt för att känna sig nöjda med det de presterade vilket inte gjorde att de minskade kraven på själva utan de fortsatte att sätta ännu högre krav.
”För du måste ju nå målet, du måste nå kraven för att du ska klara kursen. Och jag sätter då högre krav på mig själv”.
Att klara kurserna och skolan var något som många upplevde kunde bidra till en negativ spiral om det var så att de inte hade klarat någon kurs. Kravet från en kurs försvann då inte, utan blev liggandes trots att de hade andra kurser att fokusera på. Detta bidrog till att de hela tiden upplevde någon form av krav, i olika grad. Många av studenterna upplevde pressen på sig själva och från sig själva som en väldigt stor del av sitt övergripande upplevda prestationskrav. Man kände en inre press då man hade arbetat inom området för sin utbildning tidigare. Detta bidrog till att man ställde ett krav på sig själv att man skulle visa att man kunde och hade den kunskapen och erfarenheten sedan tidigare.
9
”I mitt fall har det nog varit lite negativt, att jag har satt för höga krav på mig själv, att jag vill prestera mer”.
Några av studenterna upplevde att deras studiekamrater hade en stor inverkan på deras egna upplevda prestationskrav. De upplevde att de själva i vissa lägen tänkte och prioriterade annorlunda än sina studiekamrater, vilket kunde leda till en känsla av högre ställda krav på sig själva. De menade att det är individuellt då personer har olika
erfarenheter, värderingar och prioriteringar och att dessa olikheter ibland kunde vara svåra och i sin tur kunde leda till ökade känslor av krav. De upplevde att deras inre krav på sig själva ökade då studiekamraterna presterade mer än de själva eller tänkte
annorlunda än dem. Detta kunde leda till att de kunde känna krav på sig att ändra sitt tankesätt för att prestera bättre, mer likt sina studiekamrater och även att balansen mellan det egna sättet att tänka och studiekamraternas sätt att tänka var en svår och krävande balans att hålla.
Det upplevdes också att man kunde känna ett visst krav på prestation, i klassrummet och inför sina studiekamrater, vid de tillfällen då de studerade tillsammans med olika
uppgifter. Det kunde vara att de hjälptes åt med någon uppgift för att förstå och lära sig.
De bestämde tillsammans att de skulle fortsätta dagen efter men när de sedan möttes upp igen hade några av studiekamraterna fortsatt hemma. Detta led till högre krav på sig själv för att inte komma efter.
”oj jag ligger efter, jag måste göra det här och då ställer man krav på sig själv att nu ska jag göra det här hemma, nu måste jag hem och plugga för man vet att dom
går hem och pluggar”.
Framtidskrav från den sociala omgivningen
Krav från personerna i sina omgivningar, såsom vänner, familj och bekanta, upplevdes.
Det berättades om en känsla av yttre press för att bevisa att de klarade av att studera vid högskola och den utbildning de hade valt. Studenterna upplevde en större press i början av utbildningen, speciellt då från sin familj, som sedan avtog ju längre in i utbildningen de kom då omgivningen förstod att de klarade av det och backade lite.
10
”Alltså det, att man vill visa att man reder det här och det har vart från vänner, bekanta, familj, alltså det har också blivit en, vad ska man säga, yttre press att man vill visa, att jag reder det här. Alltså att man när man ger sig in på en utbildning att
man, den här, den här ska jag klara och sen så blir det då press”.
I början av studierna upplevdes press från sin familj för att klara av sina studier och få ett bra arbete. Det upplevdes som ett stort krav på prestation och man ville visa att man var duktig och klarade av sina studier. En av studenterna upplevde att det alltid hade funnits någon form av prestationskrav men att det hade kommit i olika former och olika grader. Det kunde varit både för stora krav från skolan eller ett tvivel på sin egen roll, om studenten skulle plugga vidare.
”Där finns, jag brukar säga att det finns en formell och informell. Den informella är hemifrån och formella är egentligen den som ställs från skolan”.
Balans mellan skoltid och fritid
Lärarna var något som hade en stor del i studenternas upplevda prestationskrav. Några av studenterna upplevde ett stort krav på kunskap redan från start och kände att de hade behövt lite mer tid till att kunna förstå det som lärarna försökte lära ut. De upplevde ett stort krav på prestation av en del lärare vid första föreläsningen då de förväntade sig att studenterna skulle kunna och förstå allt som de pratade om. De tappade då motivationen medan kraven samtidigt kändes ännu högre. Många av studenterna pratade om att lärarnas ambitionsnivåer påverkade deras upplevda prestationskrav, hade läraren en högre egen ambitionsnivå upplevde studenterna högre krav medan då lärare hade en lägre egen ambitionsnivå upplevde studenterna lägre krav.
”..och då säger läraren att, det är nog bäst om du kommer tillbaka nästa år, jag tror att du, du kan gå nu och komma tillbaka nästa år för du har missat ändå”.
Många av studenterna upplevde även att det var en stor skillnad i krav på prestation från olika lärare vilket bidrog till både ökade och sänkta prestationskrav. Det var inte bara lärarnas påverkan som hade deltagit till studenternas upplevda prestationskrav utan även högskolans. Många av studenterna upplevde att högskolan förväntade sig att de skulle
11
prestera sitt yttersta hela tiden och inte hade någon förståelse för om de kunde ha något annat utöver skolan. Några av studenterna hade en familj att ta hand om eller även ett extrajobb för att kunna försörja sig själv och sin familj. Denna förväntning från högskolan var något som de kände bidrog till ökade upplevda prestationskrav. Något som studenterna även upplevde var att krav från högskolan inte var likvärdigt för alla, vilket bidrog till en ökad känsla av krav på prestation. En av studenterna kände många gånger att hon pressade sig till det yttersta för att prestera så bra som möjligt på olika övningar, seminarier och tentamenstillfällen medan många i hennes klass inte ens öppnade böckerna.
”Varför måste jag pressa mig till det yttersta inför varenda seminarie när det sitter dom i min klass som inte ens har öppnat böckerna och vi får samma betyg?”.
Kursplaner, studieanvisningar och kursmål upplevdes öka de egna prestationskraven.
Något som även bidrog till de ökade prestationskraven hos studenterna var
terminsspärrarna som fanns på vissa av programmen. Terminsspärrarna innebar att studenten måste ha klarat av en viss procentdel av en termin för att kunna gå vidare till nästa. Detta var något som satte en större press på studenterna. Det berättades även om att den största pressen var att det som student var den egna tolkningen av
kurslitteraturen som var det viktigaste vilket gjorde att det var svårt att sätta gränsen för sig själv vad som var viktigt att prestera.
”..det är nog det som är det svåra med högskolan tycker jag som gör att det känns som är mycket press, det är ju alltid ens egen tolkning //...// jag kan liksom inte gå från högskolan och säga att jag har gjort allt jag kan. Det kan man ju inte för man
kan alltid läsa mer //..// det tycker jag är den största pressen av allt”.
Låga och höga kunskapskrav i mötet med praktik
Något som studenterna berättade bidrog till deras upplevda prestationskrav var kraven runt praktikplatserna. Både de krav som kom från handledarna ute på platserna och även kraven som praktikplatsen hade. Några studenter upplevde att det var dålig
kommunikation mellan skolan och praktikplatserna om vad som krävdes av studenterna när de kom ut till sina platser. Studenterna upplevde att praktikplatserna krävde mer än
12
vad skolan hade förberett dem på och att kraven från praktikplatserna ibland kändes orealistiska. Det berättades om upplevelse av ett stort krav på att fylla ut
kunskapsluckorna, vilket gjordes genom att köpa extra böcker och läsa mer för att få mer kunskap.
”Man har skaffat lite extra böcker för att försöka läsa in på det som krävs från praktikplatserna”.
Studenterna upplevde att kravet från lärarna var väldigt lågt då lärarna menade att studenterna inte behövde läsa det som praktikplatserna krävde medan studenterna då kände ett ännu större krav på att lösa problemen själva. Den här pressen upplevdes som väldigt stor och de trodde att om det hade varit bättre kommunikation mellan högskolan och praktikplatserna hade pressen på studenterna minskat. Studenterna kände även ett stort krav på att prestera på praktikplatserna eftersom det i framtiden kunde vara en potentiell arbetsgivare och en möjlig framtida arbetsplats.
Något som även upplevdes som press var kravet från sina handledare ute på
praktikplatserna. Upplevelsen var inte något direkt krav av sina handledare utan kändes som ett stort krav inför sina handledare. Det upplevdes som stor press när en handledare bedömde studenterna när de utförde sina arbeten och detta var något om bidrog till ökade upplevelser av prestationskrav och gav en känsla av rädsla.
”Att känna press eller känna krav att någon bedömer en handlar inte om att jag inte vill bli bedömd eller vad man nu ska säga. Jag känner nog bara att jag inte vill bli
dömd, för bättre vill jag ju såklart bli”.
Känslan av att inte vilja bli dömd och känslan av att vilja bli bättre var något som flera av studenterna upplevde i samband med arbetet med sina handledare och på sina praktikplatser. Studenterna upplevde även att hur nöjd eller missnöjd man än var med sig själv och sitt arbete kom det en handledare och gjorde sin bedömning och sa det sista ordet. Det kändes som att kravet på prestation i och med det blev större och det blev mer påtagligt att göra bra ifrån sig.
13
”Men det är väl bara känslan av att man vill prestera, att på nåt sätt så ska dom ändå bedöma mig och bedöma vad jag går för. Jag känner ju då att jag vill ju visa
då att jag är bra liksom”.
Pressen från handledarna var något som studenterna upplevde som ett stort krav på prestation och var något de inte hade räknat med eller förväntat sig tidigare.
Diskussion
Resultatdiskussion
I resultatet av studien framkom det att egna och studiekamraters krav, framtidskrav från den sociala omgivningen, balans mellan skoltid och fritid och låga och höga
kunskapskrav i mötet med praktik var centrala teman i högskolestudenternas upplevda prestationskrav.
Egna och studiekamraters krav
En stor del av studenternas övergripande upplevelser av prestationskrav är pressen från sig själva och på sig själva. De har svårt att känna sig nöjda med vad de presterar. Enligt Wesson och Derrer-Rendall (2011) är självförtroende relaterat till målet som vill uppnås och även studenternas motivation för att nå målet kan ha en påverkan. Nivåer av
självförtroende, motivation och kontroll ökar under hela lärprocessen (J. R. Paxman, K.
Nield, & A C. Hall, 2011) Studenterna har höga ambitioner och en stor vilja att lyckas med sina studier vilket bidrar till en ökning av upplevda prestationskrav. En konsekvens av för höga prestationskrav är prestationsångest, vilket karakteriseras av en känsla av att inte ha kontroll och kan även bidra till depression (Huberty, Thomas J, 2010).
Studenterna upplever ett högre krav då de ibland tänker på olika sätt vad gäller studier, pga. individuella erfarenheter, värderingar och prioriteringar. Olika erfarenheter av tidigare studier kan ha påverkat deras förhållande till akademiska studier (Meece, Anderman, Anderman 2006). Studenterna upplever även att kraven på att prestera ökar då deras studiekamrater presterar mer och bättre, framförallt då de studerar tillsammans.
Detta kan bekräftas av Landstedt (2010) som i sin studie fick fram att det var viktigt att ha stöttande relationer med sina vänner, familj, partner, lärare och skolkamrater. När
14
studiekamraterna gjort mer hemma än vad bestämts upplevs detta också som ett krav för att komma ikapp. Förväntningar på hur studierna ska gå och en optimistisk syn på sina studier påverkar hur man upplever sin stress i skolan och möjligen kan det ha betydelse för att krav upplevs olika hos olika studenter (Rand 2009; Kimhi, Eshel, Shahar 2012).
Framtidskrav från den sociala omgivningen
Den sociala tryggheten är något som Statens Folkhälsoinstitut (2009) tar upp i sitt andra folkhälsomål som säger att en god folkhälsa kommer med bland annat social trygghet.
Den yttre pressen från sin omgivning upplever studenterna i föreliggande studie bidrar till deras upplevda prestationskrav, vilket gör att de känner krav att bevisa att de klarar av att studera. Pressen är i många fall större i början och avtar ju längre in i utbildningen de kommer då de bevisar att de klarar av skolan. I en studie gjord av Walker och
Satterwhite (2002) framkom att studenter känner stor press av sina föräldrar att lyckas.
Den visar även att de studenter som upplever höga nivåer av föräldrastöd och förväntningar också har höga påtryckningar från föräldrarna att lyckas. Att sociala relationer påverkar en individs hälsa är något Landstedt (2010) har fått fram i sin studie.
Studiens resultat menar att goda sociala relationer är något som resulterar i
självförtroende, glädje och lycka medan negativa sociala relationer kan bidra till stress, osäkerhet, oro och kan då påverka individens hälsa negativt.
Balans mellan skoltid och fridtid
Studenterna upplever att lärarna sätter ett stort krav på kunskap och förväntar sig att de ska förstå och kunna allt redan från början. Detta är något som bidrar till att de tappar motivationen. Enligt Landstedt (2010) är det viktigt att ha en bra relation med lärarna annars finns det risk för ohälsa hos studenter. Mest tydligt är det hos kvinnliga studenter. Enligt föreliggande studie är något annat som bidrar till både sänkta och höjda prestationskrav lärarnas olika krav men även lärarnas egna ambitionsnivåer påverkar studenternas motivation och deras upplevelser av prestationskrav. Mccall (2009) beskriver i sin studie att elever värdesätter lärare som brinner både för sitt ämne men även för sina elever. De föredrar även lärare som undervisar på ett sätt som är både relevant och intressant för eleven.
15
Skolan har förväntningarna att studenterna hela tiden ska prestera sitt yttersta utan att ta hänsyn till om de exempelvis har familj eller jobbar extra för att få det att gå ihop rent ekonomiskt. Denna förväntning ökar även upplevelserna av prestationskraven och kan enligt Landstedt (2010) påverka individers mentala hälsa negativt. Även att det inte var likvärdig bedömning för alla studenter upplevs öka prestationskraven. Detta upplevs av studenterna gälla speciellt bedömning vid seminarier, gruppuppgifter och även vid tentor. Svår ångest är något som många studenter lider av när de ska skriva tentor, vilket kan påverka deras prestation och resultat (Huberty, Thomas J, 2010).
Låga och höga kunskapskrav i mötet med praktik
Enligt Stanley (2001) är relationen mellan handledare och praktikanter viktig då det visar att om det finns tillförlitlighet till handledaren presterar praktikanterna bättre och de känner även en bättre gruppsammanhållning. Studenterna i föreliggande studie upplever ett krav inför sina handledare då de blir bedömda på sitt arbete. Denna bedömning är något som bidrar till ökade upplevelser av prestationskrav men även till en känsla av att vilja bli bättre. Hur nöjd eller missnöjd studenterna än känner sig är det ändå en handledare där som skulle göra sista bedömningen. Att inte vilja bli dömd är en känsla som upplevs och det är något som Huberty (2010) menar i sin studie kan bidra till ångest och sedan i framtiden leda till lägre självförtroende, underprestation och att motivationen minskar. Han beskriver att ångesten uppkommer i situationer då personen ska testas eller bevisa kunskap. Praktikplatserna har högre krav på studenterna än vad skolan har förberett dem för vilket leder till att studenterna känner ännu högre krav på sig själva att leva upp till vad praktikplatserna önskar. Även kravet på att prestera ökar då praktikplatserna kan vara en möjlig arbetsgivare i framtiden. Enligt Socialstyrelsen (2009) kan en orsak till ungdomars nedsatta psykiska välbefinnande vara färre
arbetstillfällen.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer och det valdes att göra en kvalitativ intervjustudie då det ansågs vara relevant relaterat till syftet, vilket stärker studiens giltighet. Intervjuer resulterar i en djupare förståelse för vad man undersöker.
16
Affischer sattes upp runt om högskolans campus för att tilldela studenterna information om studien. Endast en intresseanmälan inkom och då skickades ett mail ut till alla studenter på skolan. Hade ett mail skickats ut redan från början hade valet av informanter kunnat göras tidigare, vilket inte hade påverkat resultatet i någon större form men dock hade det påverkat arbetets gång. Urvalet i denna studie var ett strategiskt urval baserat på inklusionskriterierna som var kön, ålder, programtillhörighet, läsår och sektion för att få så varierat urval som möjligt. Det fanns även exklusionskriterier som var om studenten läste på distans eller var utbytesstudent. Eftersom intervjuerna ägde rum på aktuell högskola gick det inte att genomföra dem med de som studerade på distans. Utbytesstudenter var ett exklusionskriterie då författaren ansåg att det var svårt att få fram upplevelsen och känslorna kring ämnet när man inte har den bästa
möjligheten att förstå varandra. Hade utbytesstudenter inkluderats i
inklusionskriterierna kunde studiens resultat blivit bredare och fått en större förståelse för fler studenters upplevda prestationskrav. När informanter hade valts fick de ett informationsbrev mailat till sig där de fick information om studien och dess bakgrund, syfte och utformning. Även den etiska aspekten presenterades här. Informationsbrev är något som är viktigt att tilldela informanterna då de måste få ta del av all information för att kunna veta vad de deltar i, att det är frivilligt och att de kan dra sig ur när helst de vill. Då det endast var fem informanter var det svårt att avgöra hur överförbar studien och dess resultat var, dock var det fylliga intervjuer med mycket material. Hade det varit fler informanter och ett bredare urval hade överförbarheten varit högre. I denna studie fanns ett bortfall då en av informanterna var utbytesstudent, vilket inte framkom förrän vid intervjutillfället. Då det var ett exklusionskriterie kunde materialet från den
intervjun inte användas i resultatet. Detta hade kunnat undvikas om författaren varit tydligare med sina inklusions- och exklusionskriterier. Frågorna som ställdes var relevanta för syftet och bidrog till ett tydligt resultat dock hade det kunnat ställas fler frågor relaterade till syftet för att få en ännu större och djupare förståelse för studenters upplevda prestationskrav.
Databearbetningen gjordes inom en vecka efter varje avslutad intervju vilket bidrog till en starkare tillförlitlighet då materialet var färskt i författarens minne och inte
förändrades under processens gång. Temaanalysen som gjordes ansågs vara mest
17
lämplig relaterat till syftet och då det var få intervjuer. Om fler intervjuer hade gjorts kunde en kvalitativ innehållsanalys använts som analysmetod vilket kunde ha bidragit till ett djupare resultat (Olsson & Sörensen, 2001, sid. 209-210). Att bearbetningen och analysen gjordes så nära inpå intervjutillfällena bidrog till en högre tillförlitlighet.
Studien skulle kunna överföras till en liknande högskola på samma nivå, dock hade fler intervjuer eller ytterligare studier behövts genomföras för att överförbarheten skulle bli hög.
Genom att studien följde de etiska principerna autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada och rättviseprincipen stärks trovärdigheten i studien. Detta innebär att informanterna fick sitt självbestämmande respekterat, de behandlades alla rättvist och lika och de utsattes inte heller för skada. De behandlades med en strävan att göra gott och ingen skada (Olsson & Sörensen, 2001, sid. 82).
Konklusion
Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer. Resultaten som framkom var indelade i fyra temaområden;
egna och studiekamraters krav, framtidskrav från den sociala omgivningen, balans mellan skoltid och fritid och låga och höga kunskapskrav i mötet med praktik. Dessa temaområden beskrev de olika krav på prestation som upplevdes av studenter som studerade på en högskola i sydvästra Sverige. Krav på prestation upplevdes komma från studenternas studiekamrater då de hade olika tankar angående sina studier. Det
upplevdes även som ett stort krav på prestation att prestera lika bra som sina
studiekamrater. Studenternas personliga och inre krav var något som hade betydelse då de upplevde att de ställde högre krav på sig själva för att de ville prestera mer och inte alltid var nöjda med vad de presterade. Den sociala omgivningens betydelse visade att familj och vänner hade krav på att studenten skulle prestera och visa att den klarade av skolan. Skolan och lärarna hade också en stor påverkan på studenternas upplevda prestationskrav. Skolans krav var det krav som ställdes på studenterna genom
kursplaner, studieanvisningar och kursmål. Studenterna upplevde även ett krav på sina praktikplatser. Både ett krav på mer kunskap än vad skolan gav dem men även ett krav på att prestera inför sina handledare, då de blev bedömda.
18
Implikation
Då denna studie gjordes tillsammans med Studenthälsan bör detta resultat användas till att förbättra studenternas psykiska hälsa på skolan. Studien kan även vara en del i
Studenthälsans utbildningar och kan bidra till ett bredare arbete för studenterna. Den bör användas till att göra skolan och lärarna mer lyhörda angående studenternas upplevelser av den press och de krav som ställs på dem. Studien skulle exempelvis kunna vara av användning vid folkhälsoarbeten där man studerar och arbetar med ungdomars psykiska hälsa. Skapas ny kunskap kring de upplevda prestationskraven, kan det vara en början till att förbättra och främja ungdomars psykiska hälsa. Resultatet som framkommit i den här studien kan i framtiden ligga som grund för mer forskning kring ämnet
prestationskrav. Ny kunskap inom ämnet skulle även kunna bidra till en minskning av upplevda prestationskrav.
Referenslista
Aalto-Setälä T, Poikolainen K, Tuulio-Henriksson A, Marttunn M, Lönnqvist J (2002) Predictors of mental distress in early adulthood: a five-year follow-up of 709 high- school students. Nord J Psychiatry, 56, 121-125.
Adkins DE, Wang V, Elder GH Jr., (2008) Stress processes and trajectories of depressive symptoms in early life: Gendered development. Adv Life Course Res, 13, 107-136.
Barlie J, Donohue D, Anthony E, Baker A, Weaver S, Henrich C (2012) Teacher- Student Relationship Climate and Scool Outcomes: Implications for Educational Policy Initiatives. Journal of Youth & Adolescence, 41.3, 256-267.
Burns DJ (2004) Anxiety at the Time of the Final Exam: Relationships with Expectations and performance. Journal of Education for Business, 80.2, 119.
Byrne DG, Davenport SC, Mazanov J (2007) Profiles of adolescent stress: The development of the adolescent stress questionnaire (ASQ). J Adolesc, 30, 393-416.
Compas BE, Orosan PG, Grant KE (1993) Adolescent stress and coping: Implications for psychopathology during adolescence. J Adolesc, 16, 331-49.
Danielsson M (2006) Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Grundrapport, Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.
Ge X, Lorenz FO, Conger RD, Elder GH, Simons RL (1994) Trajectories of stressful life events and depressive symptoms during adolescence. Dev Psychol 30, 467-83.
Gillander Gådin K, Hammarström A (2003) Do changes in the psychosocial school environment influence pupils´ health development? Results from a three-year follow-up study. Scand J Public Health, 31, 169-77.
Goodman E, Huang B, Schafer-Kalkoff T, Adler NE (2007) Percieved socioeconomic status: a new type of identity that influences adolescents´ self-rated health. J Adolesc Health, 41, 479-87.
Goodman E, Huang B, Wade TJ, Kahn RS (2003a) A multilevel analysis of the relation of socioeconomic status to adolescent depressive symptoms: does school context matter? J Pediatr, 143, 451-6.
Goodman E, McEwen BS, Dolan LM, Schafer-Kalkhoff T, Adler NE (2005) Social disadvantage and adolescent stress. J Adolesc Health, 37, 484-492.
Hagquist CE (2007) Health inequalities among adolescents: the impact of academic orientation and parents´ education. Eur J Public Health, 17, 21-6.
Hankin BL, Abramson LY, Moffitt TE, Silva PA, McGee R, Angell KE (1998)
Development of depression from preadolescence to young adulthood: emerging gender differences in a 10-year longitudinal study. J Abnorm Psychol, 107, 128-40.
Hankin BL, Mermelstein R, Roesch L (2007) Sex differences in adolescent depression:
stress exposure and reactivity models. Child Dev, 78, 249-95.
Hawton K, Harriss L, Hodder K, Simkin S, Gunnell D (2001) The influence of the economic and social environment on deliberate self-harm and suicide: an ecological and person-based study. Psychol Med, 31, 827-36.
Hjern A, Alfven G, Ostberg V (2008) School stressors, psychological complaints and psychosomatic pain. Acta Peadiatr, 97, 112-7.
Huberty, T.J. (2010). Test and Performance Anxiety. Education Digest, 75, 9, 3.
Högskoleverket (2012) Begrepp och definitioner (2010). Hämtad 2012-02-22 från http://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/begreppochdefinitioner/s.4.6df71dcd1 157e43051580001418.html.
Kimhi S, Eshel Y, Shahar E. (2012). Optimism as a predictor of the effects of
laboratory-induced stress on fears and hope. Int J Pychol, Epub ahead of print, may 3.
Landstedt, E. (2010). Life circumstances and adolescent mental health: perceptions, association and a gender analysis. (akad.avh). Mittuniversitetet, avdelningen för hälsovetenskap, Sundsvall.
Lewinsohn PM, Gotlib IH, Lewinsohn M, Seeley JR, Allen NB (1998) Gender differences in anxiety disorders and anxiety symptoms in adolescents. J Abnorm Psychol, 107, 109-17.
McLaughlin KA, Hatzenbuehler ML (2009) Mechanisms Linking Stressful Life Events and Mental Health Problems in a Prospective, Community-Based Sample of
Adolescents. J Adolesc Health, 44, 153-60.
Mahadevan S, Hawton K, Casey D (2010) Deliberate self-harm in Oxford university students, 1993-2005: a descriptive and case-control study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 45, 211-9.
Mccall, Madelon J (2009) Qualities of effective secondary science teachers:
perspectives of university biology students, ProQuest Information & Learning.
Meadows SO, Brown JS, Elder GH, JR. (2006) Depresive Symptoms, Stress, and Support: Gendered Trajectories from Adolescence to Young Adulthood. J Youth Adolesc, 35, 93-103.
Meece JL, Anderman EM, Anderman LH (2006) Classroom goal structure, student motivation, and academic achievement. Annual Review of Psychology, 57, 487-503.
Murberg TA, Bru E (2004) School-Related Stress and Psyschosomatic Symptoms Among Norweigan Adolescents. School Psychol Int, 25, 317-332.
Nationalencyklopedin (2012), Encyklopedi. Hämtad 2012-02-23 från http://www.ne.se/sok?q=prestation&type=ENC.
Nolen-Hoeksema S, Girgus JS (1994) The emergence of gender differences in depression during adolescence. Psychol Bull, 115, 424-43.
Ollfors M, Andersson SI (2007) Ability of Stress, Sense of Control, and Self-Theories to Predict Swedish High School Students´ Final Grades. Edu Res Eval, 13, 143-169.
Olsson H. & Sörensen S., Forskningsprocessen, 2011.
Patel V, Flisher AJ, Hetrick S, McGorry P (2007) Mental health of young people: a global public-health challenge. Lancet, 369, 1302-13.
Paxman JR, Nield K, Hall AC (2011) Motivation, Confidence, and Control;
Unraveling Active Learning for Nutrition and Food Undergraduates. Journal of Food Science Education, 10.4, 45-53.
Polit DF, Beck C T (2010) Eential of Nursing Research; methods, appraisal, and utilization. Upplaga 7.
Putwain DW (2009) School Psychology International, Situated and contextual features of test anxiety in UK adolescent students, 30.1, 56-74.
Rand, KL (2009) Hope and optimism: latent structures and influences on grade expectancy and academic performance. J Pers, 77, 231-60.
Rudolph KD (2002) Gender differences in emotional responses to interpersonal stress during adolescence. J Adolesc Health, 30, 3-13.
Rutter M, Smith DJ (1995) Psycosocial disorders in young people: time trends and their causes. Chichester: Wiley for Academia Europaea.
Saab H, Klinger D (2010) School differences in adolescent health and wellbeing:
findings from the Canadian Health Behaviour in School-aged Children Study. Soc Sci Med 70, 850-8.
Sawyer MG, Miller-Lewis LR, Clark JJ (2007) The mental health of 13-17 year-olds in Australia: Findings from the National Survey of Mental Health and Well-Being. J Youth Adolesc 36: 185-194.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm.
Stanley, Carol L (2001), Examination of group supervision: cohesiveness and supervisor leadership as predictors of intern performance. ProQuest Information &
Learning.
Statens Folkhälsoinstitut (2010) Övergripande mål för folkhälsan. Hämtad 2012-02-23 från https://fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/.
Statens Folkhälsoinstitut (2009a) Folkhälsomål 2 – Ekonomiska och sociala
förutsättningar. Hämtad 2012-02-23 från https://fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for- folkhalsa/2-Ekonomiska-och-sociala-forutsattningar/.
Statens Folkhälsoinstitut (2009b) Folkhälsomål 3 – Barns och ungas uppväxtvillkor.
Hämtad 2012-02-23 från https://fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/3- Barns-och-ungas-uppvaxtvillkor/.
Torsheim T, Ravens Sieberer U, Hetland J, Valimaa R, Danielsson M, Overpeck M (2006) Cross-national variation of gender differences in adolescent subjective health in Europe and North America. Soc Sci Med, 62, 815-27.
Torsheim T, Wold B (2001) School-related stress, support, and subjective health complaints among early adolescents: a multilevel approach. J Adolesc, 24, 701-13.
Walker KL, Satterwhite T (2002) Academic performance among African American and Caucasian college students: is the family still important?, College Student Journal, 36.1, 113-128.
Wesson CJ, Derrer-Rendall NM (2011) Self-Beliefs and Student Goal Achievement.
Psychology Teaching Review, 17.1, 3-12.
West P, Sweeting H (2003) Fifteen, female and stressed: changing patterns of psychological distress over time. J Child Psychol Psychiatry, 44, 399.
WHO (2005) Child and adolescent mental health policies and plans. World Health Organisation, Geneva.
WHO (2011) Health Topics, Mental Health (2011). Hämtad 2012-02-23 från http://www.who.int/topics/mental_health/en/.
Wight RG, Botticello AL, Aneshensel CS (2006) Socioeconomic Context, Social Support, and Adolescent Mental Health: A Multilevel Investigation. J Youth Adolesc, 35, 115-126.
Young R, van Beinum M, Sweeting H, West P (2007) Young people who self-harm. BR J Psychiatry, 191, 44-9
Zubrick SR, Silburn SR, Burton P, Blair E (2000) Mental health disorders in children and young people: scope, cause and prevention. Austr NZ J Psychiat, 34, 570-8
Bilaga 1. Affisch
Hur upplever du livet som student?
Jag skriver c-uppsats med syftet att undersöka studenters upplevda
prestationskrav.
Idén till ämnet har jag fått i samråd med Studenthälsan som även kommer ta del av mitt färdiga resultat.
Vill du dela med dig av dina tankar? Hör då gärna av dig till mig på:
vt12uppsats@gmail.com
Frågor? Hör av dig till:
vt12uppsats@gmail.com
studenthalsan@hh.se
Bilaga 2. Informationsbrev
Information angående min studie om prestation och krav i skolan
Mitt namn är Ida Bondeson och jag läser mitt tredje år på det Folkhälsovetenskapliga programmet vilket innebär att jag har påbörjat arbetet med min c-uppsats. Uppsatsen kretsar kring ämnet prestationskrav. Press och krav är en vanlig faktor som påverkar den psykiska ohälsan och skolan är en bidragande orsak till negativt upplevda
prestationskrav.
Med detta i åtanke har jag valt att genomföra en intervjustudie för en djupare förståelse för problemet. Syftet med min studie är att beskriva studenters upplevda prestationskrav och jag skulle väldigt gärna vilja ha din hjälp för att få den förståelsen. Intervjuerna kommer att pågå under cirka en timmes tid och kommer att äga rum i ett av
Studenthälsans rum för att få en lugn, stilla och trygg miljö.
Ditt deltagande i studien är frivilligt och du har rätt att dra dig ur när helst du vill. Ditt deltagande och dina svar kommer att vara anonyma. Allt insamlat material kommer att behandlas med konfidentialitet och sekretess, materialet kommer att låsas in så
obehöriga inte ska kunna ta del av det. Det kommer även att bearbetas så att personer och situationer inte kan kännas igen.
Författare: I samarbete med: Handledare:
Ida Bondeson Studenthälsan Marie Lydell
vt12uppsats@gmail.com studenthalsan@hh.se marie.lydell@hh.se 0702-684271
Bilaga 3. Frågeguide
Struktureringen av frågeguiden:
1. Hur ser din vardag ut?
2. Vad är viktigt för dig i din vardag?
3. Hur ser din studiesituation ut?
4. Vad är viktigt för dig när det gäller din studiesituation?
5. Vad innebär det att ha krav på sig för dig?
6. Hur tänker du angående yttre krav?
7. Hur känner du angående inre krav?
