C/D-UPPSATS
2006:15
JEANETTE EKEBERG SANDSTRÖM ANNA-LENA KUUSELA
Studentlivets stressorer
Stress ur ett systemteoretiskt perspektiv
PSYKOLOGI C/D
Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Teknisk psykologi
Sammanfattning
Stress är ett aktuellt och diskuterat ämne i dagens samhälle. En orsak till detta kan vara den ökade ohälsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förändringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid Luleå tekniska universitet, kartlägga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts är upplevda livssituationer, sociala förhållanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en människas liv samspelar med hur hon mår, därför är det svårt att ta ut människan ur sitt sammanhang. För att förstå helheten av en individs stressituation måste hela livssituationen tas i beräkning. Detta förhållningssätt synliggörs bland annat genom det systemteoretiska perspektivet.
Studien var av kvantitativ karaktär och en enkätundersökning genomfördes för att se vilka faktorer studenterna upplevde som stressande. Resultaten visar att studenterna hade höga krav på sig själva, oroade sig inför sin framtid och ekonomi, hade lite tid för sig själv samt uppvisade fysiska, psykiska och beteendemässiga stressymtom. Det framkom även att kvinnliga studenter upplevde en högre grad av stress än manliga. Samtidigt skattar båda könen sin fysiska och psykiska hälsa som god.
Abstract
Stress is a subject of current interest, and it’s highly debated in the society of today. One reason to this can be the increasing level of ill-health caused by the fast changes and high demands in modern life. The aim of this study was to examine the experience of stress among students at Luleå University of Technology. Further, gender-based differences and experienced stress related symptoms were made visible. Some of the factors measured in the study were the students’ perceived life situation, social conditions, financial positions and their belief in the future. All different parts in a person’s life interact when it comes to how she, or he, feels, therefore the individual has to be considered within her, or his, full context. In order to understand the individual fully with respect to stress, her, or his, whole life situation has to be taken into account.
The study has a quantitative approach and a questionnaire study was conducted among students to measure perceived stress and its courses. The results show that students had high demands on themselves, worried about the future and their financial situation, did not had enough time for themselves and experienced physical, psychological and behavioural symptoms of stress. Further, female students were more stressed than male students. At the same time, both female and male students rated their physical and psychological health as good.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 6
1.1 Problembeskrivning ... 6
1.2 Definition av stressbegreppet... 6
1.2.1 Reaktioner på stress... 7
1.3 Tidigare forskning... 9
1.3.1 Stressundersökning av Tria ... 10
1.4 Teoretisk referensram ...10
1.4.1 Systemteori... 10
1.4.1.1 Systemteorin i relation till studenters livssituation ... 12
1.4.2 Rollteori... 13
1.4.3 Rollkonflikter och studentliv... 14
1.4.4 Skillnader mellan män och kvinnor ... 14
1.5 Syfte ...16
1.5.1 Frågeställningar... 16
2. METOD... 17
2.1 Försökspersoner ... 17
2.2 Material ... 17
2.3 Procedur... 17
2.4 Databehandling ...18
2.5 Avgränsningar ...18
3. RESULTAT ... 19
3.1 Bakgrundsdata...19
3.2 Allmänna hälsofrågor ...19
3.3 Frågor om fysiologiska, psykologiska samt beteendemässiga symtom på stress... 23
3.4 Frågor om upplevda livssituationer ...25
3.5 Frågor om stress ... 26
3.6 Frågor om självbild... 31
3.7 Frågor om studiesituationen... 34
3.8 Frågor om hem och familj... 36
4. DISKUSSION ...37
4.1 Allmänna hälsofrågor ...37
4.2 Frågor om fysiologiska, psykologiska samt beteendemässiga symtom på stress... 38
4.3 Frågor om upplevda livssituationer ... 39
4.4 Frågor om stress... 40
4.5 Frågor om självbild... 43
4.6 Frågor om studiesituationen ... 43
4.7 Frågor om hem och familj ... 44
4.8 Kritisk granskning av uppsatsen... 45
4.8.1 Reliabilitet... 45
4.8.2.1 Begreppsvaliditet... 46
4.8.2.2 Intern validitet... 46
4.8.2.3 Extern validitet... 47
4.8.3 Forskningsetiskt övervägande... 47
4.8.4 Framtida forskning ... 48
REFERENSER ... 50
Bilaga 1 Enkät
Bilaga 2 Introduktion för enkät
1. INLEDNING 1.1 Problembeskrivning
Ohälsan ökar allt mer i vårt samhälle, vilket bland annat synliggörs genom ett ökande antal sjukskrivningar (Malmström & Nihlén, 2002). Stress är en av de faktorer som tycks leda till ohälsa och riskerar att utvecklas till en folksjukdom.
Tiden och den egna förmågan räcker inte alltid till för att möta de krav som ställs på individen. Stress är livsnödvändigt och kan höja prestationsförmågan till en viss nivå. Blir belastningen för stor, intensiv eller långvarig kan den ge både mentala och kroppsliga symtom som exempelvis minskad energi, ork och livslust vilket slutligen kan leda till sjukdom. Bra balans mellan olika påfrestande faktorer i vardagslivet såsom en hälsosam livsstil och möjlighet till mental återhämtning är viktigt för att undvika stressrelaterad ohälsa.
Enligt Ericsson (2004) utgör skolan en central och viktig roll i livet för många studenter. Studietiden kan ge arbetsglädje, gemenskap och möjlighet att växa som människa. Studenter lägger periodvis ned mycket tid på sina studier (Ekman
& Arnetz, 2002). De akademiska kraven kan variera i karaktär men gemensamt för dem är att de fodrar kunskap, kompetens, entusiasm och engagemang. Det sociala livet, den egna hälsan och kreativiteten får ibland ge vika för att kunna hantera utbildningens och vardagens krav. Strävan efter en bra utbildning ställs mot krav från skola, extraarbete, hem, partner, barn, vänner, kroppen och jaget.
Mellan åren 1950 till 2000, ökade antalet studenter i Sverige från 16 000 till nästan 320 000 (Statistiska centralbyrån, 2006). Läsåret 2004/05 uppgick antalet studenter vid högskola/universitet i Sverige till drygt 360 000. Av dessa var cirka 60 % kvinnor och cirka 43 % var under 25 år. Vid Luleå tekniska universitet studerade läsåret 2004/05 ca 12 000 studenter. Av dessa var cirka 53
% kvinnor och cirka 45 % var under 25 år.
1.2 Definition av stressbegreppet
Stress kan definieras på många olika sätt och har beskrivits som ett av den vetenskapliga litteraturens mest oprecisa uttryck (Williams, 1995). Inom vetenskapen råder oenighet om hur stress ska definieras. Gemensamt för de olika definitionerna är att stress tolkas individuellt och används för att beskriva både orsak och verkan.
Ordet stress är ett vanligt ord för att beskriva hur vi mår (Björkegren & Fröde, 1999). Stress kan delas in i stressorer och stressreaktioner (Angelöw, 2000).
Stressorer är en benämning för orsakerna till stress. Stressreaktioner är de symtom en individ upplever. Människan blir hela tiden utsatt för inre och yttre stressorer. Stressorerna finns överallt i form av till exempel krav på oss själva,
I teknikens språk är stress ”en kraft som deformerar kroppar” (Levi, 2000). Inom psykologin har begreppet fått en vidare tolkning som ser till samspelet mellan omgivning, individ och reaktion. Stress påverkar de kroppsliga, kognitiva och biokemiska processerna i kroppen, som resulterar i beteendemässiga, fysiologiska och psykologiska förändringar hos
individen (Careit, 2006). Detta leder till att individen försöker anpassa sig, förändra eller hantera effekten av stressorerna.
Kroppens reaktion på stress kan också medföra positiva effekter såsom ökad motivation, skärpt koncentrationsförmåga, samt ökad effektivitet (Lundberg &
Wentz, 2005). Individer reagerar olika på stressorer och samma stressor framkallar ofta olika reaktioner hos en och samma individ beroende på hennes psykiska och fysiska dagsform (Björkegren & Fröde, 1999). Orsaken till att individer upplever stressorer olika är bundet till olika faktorer som dessutom kan samspela. Arv, miljö och personliga erfarenheter utgör individens strategier och redskap för att bemöta yttre krav från samhället och inre krav från individen själv. I omgivningen finns det krav som kan leda till stress, men samtidigt finns där även resurser som hjälper till att hantera kraven. En viktig resurs är anpassningsförmåga.
I den föreliggande uppsatsen har definitionen av stress, hämtats och fritt tolkats, av Malmström & Nihlén (2002). Författarna har utgått från att stress beskrivs som; ett tillstånd av fysiologiska, psykologiska och beteendemässiga reaktioner på inre och yttre krav hos en individ.
1.2.1 Reaktioner på stress
Reaktionen hos en individ som utsätts för olika krav, utmaningar och påfrestningar är beroende av tidigare erfarenhet och tolkning av situationen (Infomedica, 2006). Tolkningen är individuell och olika individer reagerar olika starkt även om de utsätts för samma påfrestning. Uppfattas händelsen som ett hot skickar hjärnan ut stressimpulser genom kroppens stressystem, bestående av nerver och hormoner (Ekman & Lindstedt, 2002). Impulserna sätter igång en mängd olika reaktioner i kroppen för att hjälpa den att hantera det upplevda hotet.
Viktiga verktyg som aktiveras vid stress är framför allt det sympatiska nervsystemet och binjurarna (Infomedica, 2006). Det sympatiska nervsystemet tillhör det autonoma nervsystemet, som inte kan kontrolleras med viljan. Vid en stressreaktion skickar det sympatiska nervsystemet ut nervimpulser från hjärnan, längs ryggraden och ut till kroppens organ, som reagerar på olika sätt, till exempel med smärta. Från hjärnstammen regleras ett komplicerat mönster av nervösa, hormonella och immunologiska reaktioner för att hjälpa individen att hantera snabb övergående fara och tillfälliga hot (Levi, 2002). Levi (2002) beskriver de tre typerna av reaktioner som sammanflätade i ett sammansatt mönster som kortfattat kan beskrivas genom att hypothalamus skickar impulser till hypofysen och därifrån vidare till de två binjurarna. Binjurarnas bark producerar stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. Hjärtat slår
snabbare och kraftigare för att mer blod ska kunna pumpas runt till de organ som behöver extra blod under stressreaktionen (Infomedica, 2006).
Andningsfrekvensen ökar och musklerna spänns. Blodet omfördelas från mage, tarm och vissa inälvor till muskler, hjärta och lungor. Stress frisätter fettsyror och socker som ger energi till muskler och organ. Halten av skadligt kolesterol ökar.
Vid kortvarig stress stärks immunförsvaret som skydd mot angrepp. Vid långvarig stress utan återhämtning försvagas det istället. Långvarig stress gör att höga halter av stresshormoner utsöndras samtidigt som mängden könshormoner och tillväxthormoner i blodet minskar.
Vera Peiffer (1996) räknar i sin bok ”Stresshantering” upp ett flertal symtom som bör ses som allvarliga varningstecken på stress. Bland de fysiska reaktionerna framhålls huvudvärk, nackvärk, muskelspänningar, ryggvärk, magont, försämrat immunförsvar och ökad infektionskänslighet. Fysiska stressymtom påverkar mentala och känslomässiga stressreaktioner. Exempel på mentala stressymtom är bristande koncentrationsförmåga, oförmåga att ta till sig ny information, försämrat närminne, glömska och bristande noggrannhet. Känslomässiga symtom på stress visar sig till exempel genom oro, rastlöshet, ångest, irritation, aggressivitet, depression och nedstämdhet. Som symtom på stress kan även beteendeförändringar förekomma. Dessa är ofta en utvidgning av redan existerande vanor och kan visa sig som tvångsmässiga tankar och handlingar, isolering, försummat utseende samt överdriven konsumtion av mat, alkohol eller tobak. Andra beteendemässiga reaktioner kan vara gråtattacker, humörsvängningar, mardrömmar, sömnproblem eller överkänslighet för sinnesintryck. Symtomen tenderar att vara osynliga för individen då de utvecklas successivt. Därför kan de enligt Peiffer vara svåra att relatera direkt till stress.
Enligt Trost & Levin (1996) förändras och utvecklas en individs identitet kontinuerligt genom nya erfarenheter, men förändringen är så långsam att den inte uppmärksammas.
Långvarig stress kan leda till att individen mentalt blir mindre fokuserad, sover sämre och har svårare att koncentrera sig samt uppvisar irritation (Ekman &
Lindstedt, 2002). Detta märks framför allt när individen ska utföra mer komplexa arbetsuppgifter. Familjeumgänge, kulturkonsumtion, motion och andra fritidsaktiviteter är delar i vardagen som för de flesta är energigivande. Vid långvarig stress tenderar dessa delar att minska.
En hälsoaspekt på stress utgörs av sömnen. Enligt Åkerstedt (2001) utgör sömnen en del av mekanismen bakom stressens långsiktiga konsekvenser. För att återställa basnivån efter belastning kräver kroppen återhämtning. Åkerstedt (2001) har i studier funnit att arbetstagare med låg upplevd stressnivå och gott socialt stöd sover bättre. Att kunna koppla bort arbetet efter arbetsdagen är ytterligare en källa till en god sömn.
1.3 Tidigare forskning
Stressens effekter på hälsan uppmärksammades tidigt (Ekman & Arnetz, 2002).
Redan i antikens Grekland på 300-talet f. Kr. menade Hippokrates att läkekonsten innehöll både fysiska och psykiska processer. Under 1600-talet skilde den franska filosofen René Descartes mellan kropp och själ, men vetenskapen studerade även interaktionen mellan kropp och själ.
Stress är enligt Assadi och Skansen (2000) något naturligt. Att uppleva och reagera på stress är ett sätt för kroppen att skärpa sin uppmärksamhet och förbereda sig på handling. Stressreaktionerna är en förutsättning för människans överlevnad som art. För stenåldersmannen var det nödvändigt att snabbt kunna förbereda sig på kamp eller flykt när ett hot uppenbarade sig i form av exempelvis ett vilt djur. Kroppen reagerade snabbt och automatiskt på faran. Walter Cannon refererad i Almvärn & Fäldt (2003) presenterade sin teori om kamp- eller flyktreaktionen på 1920-talet, där känslor som rädsla och vrede kan kopplas till stress. Dessa känslor kan ge kraft att kämpa mot ett hot eller fly om hotet är övermäktigt. Idag blir vi sällan hotade till livet, men vår kropp reagerar precis som den gjorde förr. Som biologisk varelse har människan inte hängt med i den snabba tekniska utveckling och sociala förändring samhället genomgått.
Stressreaktionen är urgammal och föga anpassad till dagens samhälle. Det är inte godtagbart att använda våld mot någon som förargar oss och det hjälper inte att springa iväg från ett krånglande tekniskt hjälpmedel. Människans förmåga att anpassa sig och bemöta omvärldens krav och påfrestningar har gett henne de verktyg som behövs för att överleva när omgivningen blir hotfull.
Stress introducerades som ett medicinskt begrepp av den kanadensiska fysiologen Hans Selye på 1930-talet, refererat i Lindberg (1990). Selye definierade stress som ”kroppens respons på påfrestningar”. Han beskrev stressystemets funktion på ett sätt som ingen tidigare hade gjort (Malmström &
Nihlén, 2002). Människan reagerar med motstånd på stimuli som upplevs som obehagliga för välbefinnandet. Varar stresstillståndet för länge medför det tärande och sjukdomsskapande reaktioner genom att det leder till obalans i livet.
Han studerade hur individer reagerade på mental och fysisk påfrestning och delade in kroppens försvars- och anpassningsreaktioner i alarm, motstånds- och utmattningsfasen. På 1960-talet började stressforskningen intressera sig för den anpassnings- och hanteringsförmåga människan har för att bemöta stressorer i omgivningen (Nationalencyklopedin, 2006a). Den amerikanske psykologen Richard Lazarus refererat i Nationalencyklopedin (2006a) var en av pionjärerna för den moderna forskningen om stresshantering. Bristande copingresurser ökar enligt Lazarus risken för stress och stressrelaterad ohälsa.
Sociologen Aaron Antonovsky refererat i Almvärn & Fäldt (2003) är mest känd för KASAM teorin som står för känsla av sammanhang. Teorin publicerades under 1980-talet och utgår från att människan utifrån egna bedömningar och erfarenheter aktivt försöker förstå hur omvärlden fungerar. Människan skapar på
detta sätt en hanterbar omgivning, vilket enligt Antonovsky är en förutsättning för välbefinnande. Hans forskning har bidragit till ett fortsatt intresse för hälsofrämjande forskning (Malmström & Nihlén, 2002). Idag ser forskningen enligt Cassidy (2003) ett tydligt samband mellan livsstil, hälsa och sjukdom.
Samhällsstrukturen som den moderna psykologins pionjärer levde i, är enligt Johanisson (2002) jämförlig med dagens höga tempo. Stora samhällsförändringar förenar sekelskiftena 1900 och 2000. Genom ett ökat tempo orsakat av intensifierat informationsflöde, snabba kommunikationer och stora krav växer den psykiska ohälsan.
1.3.1 Stressundersökning av Tria
År 2005 genomfördes en undersökning om upplevd stress hos högskole- och universitetsstudenter i Sverige (Tria, 2006). Tria är ett fackligt samarbete mellan HTF, SKTF och SF för studenter. Genom en webbenkät besvarade drygt 1500 studenter olika frågor om stress och upplevelsen av denna. Undersökningen visade att stress och oro var ett vanligt problem bland studenter och att kvinnliga studenter var mer stressade än manliga. Hälften av studenterna kände sig mycket stressade och de främsta orsakerna till stress var att de kände oro för att klara av studierna, hade höga krav på sig själv, oroade sig ofta för sin ekonomi, tog på sig för mycket vid sidan av studierna, hade svårt att kombinera studierna med de krav som privatlivet ställde, kände generell oro inför framtiden, upplevde inte att de kunde vara lediga från studierna på ett tillfredställande sätt och att de ofta hade ”många bollar i luften”.
Trias undersökning visade att en stor del av den upplevda stressen berodde på oro över den egna ekonomin. För majoriteten av studenterna gick ekvationen nätt och jämt ihop och en del hade skulder i början av varje ny månad.
Undersökningen visade även att studenterna kände rädsla för att inte få ett studierelaterat jobb efter examen. Många oroade sig för att bli arbetslösa.
1.4 Teoretisk referensram 1.4.1 Systemteori
På 1940-talet introducerade Ludvig von Bertalanffy systemteorin refererat i Währborg, (2002). Teorin inordnar människan som en del av naturen, vilket skiljer sig från synsättet att människan är unik (Öquist, 2003).
Systemorienterade forskare har ett holistiskt synsätt på världen och menar att allt i naturen hänger ihop i ett ömsesidigt beroende. Ett grundantagande i systemteorin är att helheten är mer än summan av delarna och att alla delar i systemet gemensamt påverkar varandra (Währborg, 2002). Systemet befinner sig i ständig rörelse och strävar efter jämvikt. Alla system är beroende av varandra och uppbyggda i hierarkiska strukturer där det finns både överordnade och underordnade system. Det cirkulära systemtänkandet skiljer sig från det linjära orsak- och verkantänkandet genom att ingen av källorna betraktas som mer
Människan ingår i flera olika sociala system som till exempel familj, släkt, vänner och studiekamrater. Tillsammans deltar de i en gemensam interaktion. Ett system, som exempelvis en familj, består av flera olika subsystem. Systemet styrs av allmänna regler och de ömsesidiga förväntningar som finns hos varje familjemedlem. Varje individ ingår i sin tur i flera subsystem, en man kan exempelvis vara student, make, far, son och fotbollsspelare.
Det går att tillämpa systemperspektivet på den enskilda individen. För att få en helhetsbild av människan bör hon betraktas i sitt totala sammanhang (Bernler &
Johnsson, 2001). Kulturella värderingar, normer och attityder ingår i det referenssystem som format individen. Det sker ständiga gränsöverskridanden i de olika sociala system människan befinner sig, vilket kan resultera i störningar och konflikter i samvaron dem emellan (Hoffman, 1982). Människan är aktiv i växelspelet som sker med omgivningen och innehar ett karakteristiskt, grundläggande mönster. Detta mönster består av fundamentala, och för individen, typiska sätt att tolka, gruppera och strategiskt finna sig till rätta i tillvaron.
Varje enskilt system har en högsta och lägsta toleransnivå, däremellan kan systemet fritt variera (Ashby, 1969). Varje enskild del av systemet kan påverka jämvikten. Överskrids systemets toleransnivå inträffar störningar och kollaps kan inträffa. Systemet befinner sig i ett stressat tillstånd när flera subsystem har överstigit sin toleranströskel. Detta betyder att systemet som helhet har förlorat rörlighet. Systemet kan klara av situationen tillfälligt, men fortsätter stressen kan detta leda till betydande störningar. Det mest gynnsamma för systemet är om rörligheten håller sig mobilt någonstans i systemets mitt.
Överfört på människan innebär denna tankegång att hon måste lära sig att använda sin flexibilitet inom olika system för att hålla sig frisk. Det krävs även uppmärksamhet inför den psykiska och fysiska stress som är närvarande. Idag hotas rörligheten i våra system från flera håll. Därför bör det tillgängliga utrymmet för variation tillvaratas.
Psykiatern Peter Währborg (2002) använder sig av olika infrastrukturer eller systemnivåer för att förklara stress. Han beskriver tre olika infrastrukturer; den sociala, den psykiska och den biomedicinska. Stress är ett uttryck för motsättningar som uppkommer inom infrastrukturerna och mellan dem. Den sociala infrastrukturen kan beskrivas som den kultur människan lever i. Den är uppbyggd på en formell samt en informell social ordning. Den formella ordningen består av de lagar och förordningar som finns i samhället medan den informella sociala ordningen innefattar normer, attityder och värderingar som i sin tur påverkas av faktorer som politik, ekonomi och religion. De sociala förhållandenas effekter på individens psykiska funktioner kan leda till stress.
Konflikter inom den sociala infrastrukturen kan beskrivas som social stress.
Enligt Währborg är graden av social stress beroende av tydligheten, hanterbarheten och begripligheten i den sociala infrastrukturen samt de resurser individen själv har för att hantera kulturens krav och interna motsättningar.
Stress blir då snarare en egenskap hos det sociala systemet än hos den enskilda individen.
Upplevelsen av omgivningen och den egna individen sker i den psykiska infrastrukturen. Inom den psykiska infrastrukturen finns individens vilje-, tanke- och känsloliv samt funktioner som varseblivning, anpassningsförmåga och personlighet. De psykiska funktionerna relaterar till varandra samtidigt som de relaterar till den sociala och biomedicinska infrastrukturen. De psykiska processerna utspelar sig både medvetet och omedvetet. Kognitiva och emotionella processer kan leda till reaktioner vilka betecknas som stressreaktioner. Psykiska funktioner och processer kan tillsammans medverka till att påbörja förlopp som leder till fysiska stressreaktioner genom att de ger upphov till fysiologisk aktivering i hjärnan. Inom den psykiska infrastrukturen kan stress beskrivas som en egenskap hos individen. Stressreaktionen hos en individ är beroende av stressorn samt upplevelsen och förmågan att hantera den.
I den biomedicinska infrastrukturen finns de biologiska förutsättningar människan har i sitt ekologiska sammanhang. Det pågår ett samspel mellan individens biologiska arv och den yttre miljö hon påverkas av. Människans biologiska funktioner påverkas av dessa förhållanden. Biologisk stress kan beskrivas som förändring av den biologiska jämvikten. Reaktioner som smärta, kyla, hetta och törst kan orsaka störningar i det biologiska jämviktstillståndet. Via de biologiska funktionerna regleras de grundläggande biologiska förutsättningarna för individens överlevnad. En frisk individ upprätthåller biologisk jämvikt genom en rad funktioner som bland annat nervsystemet.
Genom olika störningar kan individens biologiska funktioner hamna i obalans vilket i sin tur kan leda till sjukdom. Störningar som ändrar jämvikten kan till exempel vara en skada, infektion eller felfunktion i ett organ.
Upplevelsen av stress kommer från obalans mellan de krav en individ upplever och förmågan att hantera dem (Ekman & Arnetz, 2002). Ordet stress är ofta förenat med något
negativt, men stress får även positiva konsekvenser när det råder balans mellan de krav som ställs och förmågan att hantera dem (Nationalencyklopedin, 2006b).
Systemteorin har blivit kritiserad för att vara för vid och lätt att tillämpa på flera områden.
1.4.1.1 Systemteorin i relation till studenters livssituation
Systemet består av den sociala, psykiska och biomedicinska infrastrukturen (Figur 1). I dessa system finns subsystem som bland annat familj, studiesituation, fritid eller hälsa. Subsystemen rymmer ytterligare mindre subsystem. När det sker gränsöverskridanden mellan systemen, då ett system växer, kan ett eller flera system bli stressat på grund av att det inkräktande systemet tar för mycket utrymme. Då kan en stressreaktion inträffa. Graden av den upplevda stressen är beroende på hur många system det gränsöverskridande systemet inkräktar på
kan stressreaktionen bli större jämfört med om det inkräktar på ett system som för tillfället inte står i fokus. Allt detta är beroende av den sociala, psykiska och biomedicinska infrastrukturen. Vilka värderingar individen har, vilket socialt stöd det finns att tillgå och hur den allmänna psyksiska och fysiska dagsformen ser ut. I Figuren är inte alla subsystem namngivna på grund av att studenterna har olika livssituationer med en del gemensamma subsystem samt med en del mer personliga subsystem.
Studier
Livs- händelse
Hälsa
Arbete
Fritid Själv- bild
Familj Hem
Gräns- överskridande
Den sociala infrastrukturen Den psykiska infrastrukturen Den
biomedicinska infrastrukturen
Figur 1.Beskrivning av det systemteoretiska perspektivet i relation till studenternas livssituation.
1.4.2 Rollteori
En anledning till stress är enligt Levi (2000) och Svedberg (2003) rollkonflikter.
En roll beskrivs enligt Johansson (1999, s. 105) som ”en uppsättning normer, regler och värden som begränsar och formar individens handlingsutrymme”. En individ intar olika roller, beroende på vilken situation denne befinner sig i (Granér, 1991; Levi, 2000; Trost & Levin, 1996; Folklow, 2002) (Figur 2).
Beroende på sammanhanget visar individen olika sidor av sig själv, styrda av egna krav och omvärldens förväntningar. Familj, hem, skola, fritid etcetera bildar olika subgrupper, där det enligt Granér (1991) kan uppstå rollkonflikter om interaktionen dem emellan är för låg. En rollkonflikt ställer lojalitet, trohet och solidaritet mot varandra.
En rollkonflikt kan uppstå när en individ försöker uppfylla flera olika roller samtidigt (Johansson, 1999). Detta kan ske när en roll innehåller motstridiga förväntningar, när rollinnehavaren har andra förväntningar på sin roll än omgivningen eller när rollinnehavaren upplever ett misslyckande i sin roll. I det höga förändringstempo som präglar dagens samhälle är det karaktäristiskt för människan att i allt högre utsträckning byta roller och aktivt konstruera sin identitet.
Student Kvinna
Anställd INDIVID
Väninna Dansös
Sambo
Dotter
Mor
INDIVIDEN
Figur 2. Olika roller en individ kan ha.
1.4.3 Rollkonflikter och studentliv
Marjan Vaez (2004) har i sin doktorsavhandling ”Health and Quality of Life during Years at University: Studies on their Development and Determinants”
studerat hälsa och livskvalitet hos studenter vid Linköpings Universitet. När en individ inleder studier på högskola/universitet genomgår han eller hon ofta betydande förändringar i många delar av livet. Studenten kanske flyttar, ändrar civilstatus eller upplever förändringar i sin ekonomiska situation. Studenten ska hantera en ny arbetsmiljö, samt de intellektuella och samarbetsmässiga krav som ställs på denne. Samtidigt måste han eller hon visa anpassningsförmåga vid strävan efter att nå balans och harmoni mellan olika roller. Studenten har olika roller och förhållningssätt till olika personer och grupper oavsett om det är familj, föräldrar, nya relationer eller arbetsplats. Det pågår en ständig växelverkan mellan studenten och olika direkta omgivningar till exempel familj, skola och vänner. Studieåren karaktäriseras enligt Vaez (2004) av ett högt akademiskt engagemang, rollkonflikter, en omgivning i ständig förändring, byten mellan olika grupper och sociala nätverk, ekonomisk press samt avsaknad av tid. Till detta kommer det faktum att individen under dessa år mer exakt förväntas bestämma inriktning på sin blivande karriär, uppvisa goda prestationer samt visa sig själv attraktiv på arbetsmarknaden.
1.4.4 Skillnader mellan män och kvinnor
Människan föds som kvinna eller man i rent biologisk mening (Brehm, Kassin &
Fein, 2005). Vi fostras därefter till att bli kvinna och man i social mening, detta i enlighet med samhällets uppfattningar om vad som räknas som kvinnligt respektive manligt. Kunskapen om människans stressreaktioner byggde från början på studier av unga män, där resultaten förutsattes gälla även kvinnor (Frankenhaeuser, 1993). Under de senaste årtiondena har könsskillnader i stressreaktioner uppmärksammats i vetenskapliga studier (Währborg, 2002). Ett flertal forskare (Frankenhaeuser & Ödman, 1992; Maslach, 1985; Ivarsson, 1998;
Orth-Gomér & Horsten, 1997) har kommit fram till överensstämmande resultat.
Män reagerar med en kraftig adrenalinhöjning vid en påfrestande uppgift medan kvinnor inte uppvisar samma koppling mellan psykologisk och fysiologisk
arbetstagares adrenalinnivå under ett dygn. Männens adrenalinnivå sjönk på eftermiddagen medan kvinnans adrenalinnivå och blodtryck steg. Det kan enligt Ericsson (2004) tolkas som att männen har lättare att koppla bort arbetet när det kommer hem medan kvinnor tar med sig arbetsstressen hem. Några klara könsskillnader under vila och avkoppling hittades inte.
Frankenhaeuser har studerat hur stressreaktionerna skiljer sig mellan män och kvinnor. Detta bland annat genom att undersöka om skillnaderna beror på psykologiska, sociala, biologiska eller hormonella faktorer. Frankenhaeuser (1993) och Ericsson (2004) har undersökt arvets och miljöns betydelse, utan att hitta något entydigt svar. Enligt Frankenhaeuser (1993) reagerar kvinnor mer flexibelt än män på en stressor. Män reagerar på samma sätt oavsett påfrestning medan kvinnor reagerar olika beroende på hur de själva bedömer situationen.
Yngre välutbildade kvinnor ingår i den grupp där det noterats en sjukskrivningsökning (Arnetz & Arnetz, 2003; Währborg, 2002). De vanligaste sjukskrivningsorsakerna i denna grupp är stressrelaterade tillstånd som depression, kroniskt trötthetssyndrom, utmattning och andra tillstånd av energibrist. Orth-Gomér och Horsten (1997) har i sina studier funnit att kvinnor oftare än män upplever tidspress, lättare blir stressade, oftare är ledsna eller deprimerade. Män drabbas oftare av stressjukdomar relaterade till kärl och hjärta (Frankenhaeuser & Ödman, 1992). Under senare år har forskare intresserat sig för så kallad relationsrelaterad stress (Orth-Gomér & Horsten, 1997). Detta anses vara vanligare bland kvinnor än bland män. Stressreaktionerna hos män härleds ofta från så kallad arbetsstress.
1.4.5 The Social Readjustment Rating Scale
Holmes och Rahe presenterade 1967 The Social Readjustment Rating Scale, SRRS. Skalan räknade upp 43 livshändelser, däribland skilsmässa, giftermål, flytt och konflikter, som kan leda till stress. Skalan innefattar varje händelse som tvingar individen att konfronteras med betydande förändringar i sitt dagliga liv och kräver förnyad anpassning eller beteendeförändring. Definitionen gäller både negativa och positiva händelser. Holmes och Rahes refererat i Cassidy (2003) studier av livshändelser och hälsa har kritiserats bland
annat för antagandet att händelser är likvärdiga. Andra studier (Brown & Harris, 1978) visar att individuella skillnader påverkar relationen mellan livshändelser och stress.
1.5 Syfte
Syftet är att söka kartlägga upplevelsen av stress hos studenterna vid Luleå tekniska universitet och därvid söka ge en helhetsbild av hur de påverkas av stressorer som berör hälsa, studieförhållanden och livssituation samt att söka identifiera faktorer som påverkar stressnivån. Det finns forskning om stress, men tillgänglig forskning om studentliv och hur studenterna upplever stressorer i sin omgivning är begränsat.
1.5.1 Frågeställningar
De frågeställningar denna undersökning söker besvara är:
• Hur upplever studenter sitt allmänna hälsotillstånd? Föreligger skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter med avseende på sitt allmänna hälsotillstånd?
• Vilka stressrelaterade symtom upplever studenter? Föreligger skillnad mellan manliga och kvinnliga studenter med avseende på upplevelse av stressrelaterade symtom?
• Hur upplever studenter sin livssituation? Föreligger skillnad mellan manliga och kvinnliga studenter samt mellan åldersgrupper med avseende på upplevelse av livssituation?
• Vad upplever studenterna som stressande? Föreligger skillnad mellan manliga och kvinnliga studenter samt mellan antal terminer i utbildning med avseende på upplevelse av stress?
• Hur upplever studenter sin självbild? Föreligger skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter med avseende på upplevelse av självbild?
• Hur upplever studenter sin studiesituation? Föreligger skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt mellan antal terminer i utbildning med avseende på upplevelse av studiesituation?
• Hur upplever gifta/sammanboende ansvarsfördelning med avseende på hem och familj? Föreligger skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter med avseende på upplevelse av ansvarsfördelning?
2. METOD 2.1 Försökspersoner
Försökspersonerna utgjordes av studenter vid Luleå tekniska universitet som var eller blev medlemmar på Testplats Botnia (Testplats Botnia, 2006). Cirka 13 600 studenter hade möjlighet att svara på enkäten genom att de hade tillgång till studentportalen (Luleå tekniska universitet, 2006). Totalt erhölls 207 enkätsvar.
Av dessa uppfyllde ej 67 kraven för att besvara på enkäten (63 studerade inte alls eller studerade på annan ort och 4 var ej fullständigt ifyllda).
2.2 Material
Efter enkätens utformning fick fem personer granska den och ge feedback. Med dessa synpunkter i åtanke gjordes vissa förändringar. Bifogad med enkäten fanns en kort introduktion som beskrev syftet med undersökningen (Bilaga 1).
Enkäten bestod av 82 frågor uppdelade i fyra delar: Allmänna hälsofrågor, Frågor om stress, Frågor om studiesituationen och Bakgrundsfrågor (Bilaga 2). De allmänna hälsofrågorna berörde fysisk hälsa, psykisk hälsa, matvanor, motion, sömn, rökning och alkoholvanor. I frågorna om stress fick respondenterna svara på olika påståenden om hur de upplever vardagens stressituationer. Tiden studenterna lägger ner på sina studier, relationen till studiekamrater och studiemiljö besvarades i frågor om studiesituationen. Bakgrundfrågorna utgjordes av frågor om kön, ålder, civilstånd, typ av utbildning och arbetslivserfarenhet.
Enkätfrågorna var av olika karaktär där intervallfrågorna gick från en skala från 0-5 där 0 stod för ”instämmer inte alls” och 5 för ”instämmer tillfullo”. Några frågor hade bestämda svarsalternativ där respondenten på vissa frågor endast kunde ange ett svarsalternativ medan andra gav möjlighet till att markera flera alternativ. Enkäten innehöll även ett antal frågor med ”ja” och ”nej” alternativ.
2.3 Procedur
För kartläggning av studenternas upplevelse av stress användes en webbenkät (Bilaga 2). Förfrågan om deltagande skedde via en allmän uppmaning till studenterna på Luleå tekniska universitet att via studentportalen (Studentportalen, 2006) logga in på testplats.com för att besvara enkäten. På studentportalen lades en ”reklampuff” ut för att göra studenter vid Luleå tekniska universitet uppmärksamma på att en stressenkät genomfördes. Studentportalen är tillgänglig för samtliga studenter vid Luleå tekniska universitet. Genom en länk kom studenterna till en sida där mer information om enkäten fanns. Genom att bli ”testpilot” i Testplats Botnia kunde de sedan logga in och besvara enkäten.
Testplats Botnia är en öppen testplats för mobila tjänster och har ca 6 100 testpiloter (Testplats Botnia, 2006). Huvudman för Testplats Botnia är CDT,
Centrum för distansöverbryggande teknik. CDT är en projektorganisation inom Luleå tekniska universitet. Testplats.com ingår som en del i Testplats Botnia.
För att kunna besvara enkäten var studenterna tvungna att uppge namn, adress, födelsedatum, mobiltelefonnummer samt e-post adress. För att kunna bli testpilot krävdes att studenterna hade tillgång till mobiltelefon samt Internet.
Studenterna informerades om att dessa uppgifter samt enskilda svar inte kunde identifieras i enkäten. De informerades även om att enkäten ingick som del i en C/D-uppsats av två studenter vid Luleå tekniska universitet.
Svaren de enskilda studenterna lämnade kunde inte identifieras då resultaten behandlades på ett sådant sätt att inga enskilda svar kunde urskiljas. Genom att bli medlem i testplats.com godkände studenten utlämnande av personuppgifter.
Ingen del av personuppgifterna behandlades i studien. Varken påminnelse eller uppmaning skickades ut till studenterna. Enkäten låg ute på Testplats Botnia under två veckor i oktober 2005.
2.4 Databehandling
Enkätsvaren överfördes efter att först ha sparats på Botnias enkätserver till en Excelfil. Det insamlade datamaterialet transformerades och behandlades i statistikprogrammet SPSS 11.5.
2.5 Avgränsningar
Föreliggande undersökning fokuserar endast på studenter vid Luleå tekniska universitet.
3. RESULTAT 3.1 Bakgrundsdata
Fullständigt besvarade enkäter erhölls av 102 (~73 %) kvinnliga studenter och av 38 (~27 %) manliga. Dessa grupperades i fyra åldersgrupper; under 23 år, 24-29 år, 30-35 år samt över 36 år. En majoritet (~74 %) av studenterna var under 30 år. Studenterna läste vid olika institutioner vid Luleå tekniska universitet.
Majoriteten studerade vid civilingenjörsutbildningar (~29 %) och samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar (~28 %). Studenterna hade studerat från en termin upp till 11 terminer (M = fem terminer). De dominerande civilstånden var sambo (~44 %) och ensamstående (~34 %).
3.2 Allmänna hälsofrågor
Av Tabell 1 framgår att studenterna oberoende av grupptillhörighet upplevde sin allmänna psykiska och fysiska hälsa som god. De manliga studenterna upplevde sin allmänna fysiska hälsa som bättre än de kvinnliga. Den allmänna psykiska hälsan upplevdes lika god oberoende av kön.
Tabell 1. Kvinnors och mäns upplevelse av sitt allmänna hälsotillstånd (Skala 0-5).
Allmänna hälsofrågor (M) Kvinnor
(n=102) Män (n=38) Jag upplever min allmänna psykiska hälsa som
god 3,7 3,7
Mitt humör kan beskrivas som jämnt 3,1 3,6 Jag upplever min allmänna fysiska hälsa som god 3,3 3,8**
Jag har goda och regelbundna matvanor 3,2 3,2 Jag är nöjd med min livssituation 3,2 3,2
** Signifikant på p<0.01 nivån.
En signifikant skillnad mellan könen erhölls för ”Jag upplever min allmänna fysiska hälsa som god”, F(1,139)=7,17, p<0,01. De manliga studenterna upplevde sin allmänna fysiska hälsa som bättre än de kvinnliga.
Den yngsta åldergruppen (-23) tenderade att skatta sin fysiska hälsa högre än de äldre åldersgrupperna. Den upplevda psykiska hälsan tenderade att försämras över åren.
Tabell 2 visar att de studenter som upplevde sin fysiska hälsa som god även upplevde att de mådde bra psykiskt.
Tabell 2. Samband mellan psykisk och fysisk hälsa.
Jag upplever min allmänna psykiska hälsa som god
Jag upplever min allmänna fysiska hälsa som god Pearson
Correlation 1 ,386**
Sig. (2-tailed) . ,000
Jag upplever min allmänna
psykiska hälsa som god
N 140 140
Pearson
Correlation ,386** 1
Sig. (2-tailed) ,000 .
Jag upplever min allmänna fysiska hälsa som god
N 140 140
** Korrelationen är signifikant på p<0.01 nivån.
Tabell 3 visar att de studenter som upplevde sin psykiska hälsa som god också beskrev sitt humör som jämnt.
Tabell 3. Samband mellan psykisk hälsa och humör.
Jag upplever min allmänna
psykiska hälsa som god
Mitt humör
kan beskrivas som jämnt Pearson
Correlation 1 ,419**
Sig. (2-tailed) . ,000
Jag upplever min allmänna psykiska hälsa som god
N 139 140
Pearson
Correlation ,419** 1
Sig. (2-tailed) ,000 .
Mitt humör kan beskrivas som jämnt
N 140 139
** Korrelationen är signifikant på p<0.01 nivån.
Tabell 4 visar att de som upplevde sin allmänna psykiska hälsa som god också var mer nöjda med sin livssituation.
Tabell 4. Samband mellan psykisk hälsa och livssituation.
Jag upplever min allmänna
psykiska hälsa som
god
Jag är nöjd med min livssituatio
n Pearson
Correlation 1 ,627**
Sig. (2-tailed) . ,000
Jag upplever min allmänna
psykiska hälsa som god
N 140 139
Pearson
Correlation ,627** 1
Sig. (2-tailed) ,000 .
Jag är nöjd med min livssituation
N 139 140
** Korrelationen är signifikant på p<0.01 nivån.
Av Tabell 5 framgår att de kvinnliga studenterna överlag hade mer regelbundna sömnvanor än de manliga.
Tabell 5. Kvinnors och mäns upplevelse av sina sömnvanor (Skala 0-5).
Regelbundna sömnvanor (%)
Kvinnor (n=102)
Män (n=38)
Totalt (n=140)
Ja 78,4 65,8 75,0
Nej 21,6 34,2 25,0
Totalt 100,0 100,0 100,0
Cirka en av tre män och cirka en av fem kvinnor uppgav att de hade oregelbundna sovvanor. Studenter under 30 år uppvisade mer oregelbundna sömnvanor än äldre.
Av Tabell 6 framgår att drygt 70 % av studenterna motionerade minst en gång i veckan medan 5 % uppgav att de inte motionerade alls. Ingen skillnad erhölls mellan kvinnliga och manliga studenter.
Tabell 6. Upplevelse av motionsvanor (Skala 0-5).
Motion (%) Kvinnor
(n=102) Män
(n=38) Totalt (n=140) Jag motionerar minst en
gång/vecka
46,2 44,7 45,7 Jag motionerar dagligen 28,4 26,3 27,9
Jag motionerar sällan 19,6 18,4 19,3 Jag motionerar inte alls 3,9 7,9 5,0 Jag motionerar minst en
gång/månad 2,0 2,6 2,1
Av Tabell 7 framgår att den vanligaste orsaken varför studenterna drack alkohol var vid socialt umgänge. Den näst vanligaste orsaken var för att kunna slappna av. De manliga studenterna uppgav i högre utsträckning än de kvinnliga att de drack alkohol för att kunna slappna av. Av studenterna drack fler än hälften alkohol en gång/månad eller mer. Drygt 40 % av studenterna uppgav att de aldrig eller nästan inte alls drack alkohol.
Tabell 7. Studenternas alkoholnyttjande (Skala 0-5).
Alkohol – Jag dricker alkohol (%)
Kvinnor (n=102)
Män (n=38)
Totalt (n=140) Vid socialt umgänge 89,2 81,6 87,1 För att kunna slappna av 13,7 31,6 18,4 Dricker inte alkohol 5,8 13,2 7,9 För att jag är beroende 0,0 5,3 1,4 När jag känner mig ensam 0,98 2,6 1,4
Av annan anledning 7,1 31,6 15,7
Jag dricker alkohol minst en gång/vecka
11,8 26,3 15,7 Jag dricker alkohol minst en
gång/månad 40,2 42,1 40,7
Jag dricker nästan inte alls 43,1 18,2 36,4 Jag dricker aldrig alkohol 4,9 13,2 7,1
En fjärdedel av de manliga studenterna drack alkohol minst en gång i veckan och överlag drack de oftare än de kvinnliga. Cirka 3 % av studenterna angav att de drack alkohol när de kände sig ensamma eller för att de var beroende.
Av Tabell 8 framgår att drygt 70 % av studenterna varken rökte eller snusade.
Ingen skillnad erhölls mellan kvinnliga och manliga studenter.
Tabell 8. Kvinnors respektive mäns upplevelse av sina tobaksvanor (Skala 0-5).
Jag är rökare/snusare
(%) Kvinnor
(n=102) Män
(n=38) Totalt (n=140)
Ja 28,4 28,9 28,6
Nej 71,6 71,1 71,4
Totalt 100,0 100,0 100,0
3.3 Frågor om fysiologiska, psykologiska samt beteendemässiga symtom på stress
Av Tabell 9 framgår att de vanligast förekommande fysiologiska symtomen på stress var magont och huvudvärk. De följdes av svettningar, infektioner/förkylning, sexuella problem, högt blodtryck, andningssvårigheter och menstruationsrubbningar. Knappa 14 % angav att de inte upplevde några psykologiska symtom på stress.
Tabell 9. Kvinnors och mäns upplevelse av fysiologiska symtom på stress.
Upplevda fysiologiska symtom på stress1
(%) Kvinnor
(n=102) Män
(n=38) Totalt (n=140)
Magont 67,6 34,2 58,6
Huvudvärk 67,6 28,9 57,1
Svettningar 25,5 28,9 26,4
Infektioner/Förkylning 27,5 15,8 24,3
Sexuella problem 14,7 10,5 13,6
Högt blodtryck 13,7 7,9 12,1
Andningssvårigheter 10,8 7,9 10,0
Menstruationsrubbningar 11,8 0,0 8,6
Inga symtom 5,9 34,2 13,6
Kvinnliga studenter upplevde i högre grad än manliga fysiologiska symtom på stress. De manliga studenterna upplevde oftare än de kvinnliga svettningar Övriga variabler upplevdes mer frekvent hos kvinnor. De manliga studenterna uppgav i större utsträckning än de kvinnliga att de inte upplevde några fysiologiska symtom på stress.
1 Cirka 68 % av studenterna angav mer än ett besvär.
Av Tabell 10 framgår att de vanligast förekommande psykologiska symtomen på stress var koncentrationsstörning, nedstämdhet och ångest. De följdes av minnesstörning, panikkänslor och depression. Cirka 9 % av studenterna angav att de inte upplevde några psykologiska symtom på stress.
Tabell 10. Kvinnors och mäns upplevelse av psykologiska symtom på stress.
Upplevda psykologiska symtom på
stress2 (%) Kvinnor
(n=102) Män
(n=38) Totalt (n=140)
Koncentrationsstörning 67,6 52,6 63,6
Nedstämdhet 50,0 47,4 49,3
Ångest 40,2 52,6 43,6
Minnesstörning 37,3 23,7 33,6
Panikkänslor 25,5 31,6 27,1
Depression 22,5 23,7 22,9
Inga symtom 6,9 15,8 9,3
De kvinnliga studenterna upplevde i större utsträckning än de manliga koncentrationsstörning, nedstämdhet och minnesstörning medan männen i större utsträckning upplevde ångest, panikkänslor och depression. De manliga studenterna uppgav även i större utsträckning att de inte upplevde några psykologiska symtom på stress.
Av Tabell 11 framgår att de vanligast förekommande beteendemässiga symtomen på stress var irritation följt av sömnsvårigheter, lättare att gråta, grälade mer, förändrade matvanor, passivitet och överkänslighet för sinnesintryck. Cirka 4 % av studenterna angav att de inte upplevde några beteendemässiga symtom på stress.
Tabell 11. Kvinnors och mäns upplevelse av beteenderelaterade symtom på stress.
Beteendemässiga symtom på stress3 (%) Kvinnor
(n=102) Män
(n=38) Totalt (n=140)
Irritation 81,4 52,6 73,6
Sömnsvårigheter 55,9 36,8 50,7
Gråter lättare 59,8 5,3 45,0
Grälar mer 45,1 34,2 42,1
Förändrade matvanor 43,1 26,3 38,6
Passivitet 30,4 42,1 33,6
Överkänslighet för sinnesintryck 30,4 13,2 25,7
Inga symtom 1,0 10,5 3,6
De manliga studenterna upplevde i högre grad än de kvinnliga passivitet. Övriga variabler upplevdes mer frekvent hos kvinnor. De manliga studenterna uppgav
även i större utsträckning att de inte upplevde några beteendemässiga symtom på stress.
3.4 Frågor om upplevda livssituationer
Av Tabell 12 framgår att de vanligaste upplevda situationerna var förändring av egna vanor och flyttning, följt av ekonomiska problem, konflikt med någon närstående och dödsfall i familjen/hos nära vän.
Tabell 12. Upplevda förändringar det senaste året.
Har du varit med om någon av dessa situationer det senaste året? (%)
Kvinnor (n=102)
Män (n=38)
Totalt (n=140) Förändring av egna vanor 41,2 39,5 40,7
Flyttning 33,3 52,6 38,6
Ekonomiska problem 34,3 34,2 34,3
Konflikt mellan dig och närstående 29,4 31,6 30,0 Dödsfall i familjen/hos nära vän 22,5 15,8 20,7 Skilsmässa/separation från partner 9,8 5,3 8,6 Fallit offer för något brott 4,9 15,8 7,9
Blivit mobbad/kränkt 3,9 10,5 5,7
Graviditet (egen eller partners) 4,9 7,9 5,7 Utsatt för våld/hot om våld 2,9 10,5 5,0
Tillökning i familjen 2,9 7,9 4,3
Fått sparken från jobbet 2,9 5,3 3,6
Giftermål 2,9 2,6 2,9
Fängelsevistelse 0,0 2,6 0,7
De kvinnliga studenterna hade mer frekvent än de manliga upplevt förändringar av egna vanor, ekonomiska problem, dödsfall i familjen/hos nära vän,
skilsmässa/separation och giftermål. De största skillnaderna mellan könen förelåg för variablerna flyttning, fallit offer för något brott, blivit mobbad/kränkt samt blivit utsatt för våld/hot om våld, där de manliga studenterna i högre grad än de kvinnliga upplevt situationerna.
3.5 Frågor om stress
Tabell 13 visar att det som upplevdes som mest stressande för studenterna var skolan och lite tid för sig själv, följt av ekonomin, framtiden, familjen, fritidsaktiviteter, hemmet, extraarbete samt vänner.
Tabell 13. Studenternas upplevelse av vardagsstressorer.
Vad stressar Dig mest i Din vardag?
(%)
Kvinnor (n=100)
Män (n=36)
Totalt (n=136)
Skolan 71,0 78,9 74,3
Lite tid för mig själv 67,0 73,7 69,9
Ekonomin 55,0 39,5 51,5
Framtiden 41,0 50,0 43,4
Familjen 37,0 16,7 31,6
Fritidsaktiviteter 21,0 27,8 22,8
Hemmet 25,0 8,3 20,6
Extraarbete 15,0 19,4 16,2
Vänner 9,0 22,2 12,5
De kvinnliga studenterna uppgav skolan, lite tid för mig själv och ekonomin som de tre största vardagsstressorerna. De manliga studenterna uppgav skolan, lite tid för mig själv samt framtiden som de tre största.
