ÖREBRO UNIVERSITET Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan Svenska Va, Självständigt arbete, avancerad nivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Gymnasieskolors hemsidor och deras
språkbruk
En text- och diskursanalys av språkbruket på gymnasieskolors hemsidorMattias Dahlberg
Handledare: Helge Räihä
Sammanfattning
Mattias Dahlberg: Gymnasieskolors hemsidor och dess språkbruk. Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro Universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. HT 2020.
Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor marknadsför sig själva genom
språkbruket på deras hemsidor. Detta tillämpas genom en text- och diskursanalytisk studie av tre gymnasieskolor som tillgodoser Samhällsvetenskapsprogrammet i Täby kommun. Urvalet har begränsats till respektive skolas hemsida och programsida. Resultatet visar på att det finns skillnader i hur skolorna använder språket för att marknadsföra skolan och det
samhällsvetenskapliga programmet. Åva gymnasium använder sig av direkta frågor till läsaren, Täby Enskilda har ett direkt tilltal till läsaren i formen du och Tibble gymnasium lyfter fram lärarnas kunnighet.
Nyckelord: diskursanalys, gymnasieskolan, textanalys, Samhällsvetenskapsprogrammet
Abstract
Secondary school websites and their language use – A text analysis of the language used on secondary school websites
This essay aims to study how secondary schools’ market themselves through the use of language on their websites. This is applied through a text and discourse analytical study of three secondary schools, all of which meet the Social Sciences program, located in Täby. The selection has been limited to each school's website and program page. The results show that there are differences in how the schools use the language to market the school and the social science program. Åva gymnasium uses direct questions to the reader, Täby Enskilda have a direct address to the reader in the form you and Tibble gymnasium highlight the teachers' knowledge.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.1 Uppsatsens relevans för professionen ... 2
1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställning ... 2 1.4 Uppsatsens disposition ... 3 2. Bakgrund ... 3 2.1 Språket i reklam ... 3 2.1.1 Språket i utbildningsdiskursen ... 4 2.1.2 Vad är text? ... 6 2.2 Marknadsföring ... 7 3. Teoretiska utgångspunkter ... 8 4. Metodologiska utgångspunkter ... 8 4.1 Modelläsaren ... 8 4.1.1 Textanalys ... 9
4.1.2 Formen – Den textuella strukturen ... 11
4.1.3 Innehållet – den ideationella strukturen ... 12
4.1.4 Relationen – den interpersonella strukturen ... 12
4.1.5 Tillvägagångssätt ... 14
5. Material ... 15
5.1 Urval och urvalsförfarande ... 15
5.2 Datainsamling ... 15
5.3 Etiska överväganden ... 15
6. Resultat ... 15
6.1 Åva Gymnasium ... 16
6.2 Täby Enskilda Gymnasium ... 19
6.3 Tibble Gymnasium Campus Täby ... 22
7. Diskussion ... 26
7.2 Vad använder skolor för språkbruk i deras marknadsföring på respektive hemsidor? ... 29 7.3 Metoddiskussion ... 32 8. Slutsats ... 32 9. Referenser ... 34 9.1 Litteratur ... 34 9.2 Internetkällor ... 35 9.3 Gymnasieskolors hemsidor ... 36 Bilagor ... 36
Bilaga 1: Åva Gymnasium – hemsida ... 36
Bilaga 2: Åva Gymnasium – Börja på Åva ... 37
Bilaga 3: Åva Gymnasium – programsida samhällsvetenskapsprogrammet ... 38
Bilaga 4: Täby Enskilda – hemsida ... 39
Bilaga 5: Täby Enskilda – ”vår vision” ... 40
Bilaga 6: Täby Enskilda – programsida samhällsvetenskapsprogrammet ... 41
Bilaga 7: Täby Enskilda Gymnasium – för dig i årskurs 9 ... 42
Bilaga 9: Tibble Gymnasium Campus Täby – om skolan ... 43
Bilaga 10: Tibble Gymnasium Campus Täby – programsida samhällsvetenskapsprogrammet ... 44
1 1.Inledning
I Sverige under tidigt 90-tal ägde stora förändringar inom skolvärden rum. Skolverksamheten kommunaliserades och friskolereformen sattes i verket. Kommunaliseringen av
skolverksamheten innebar att kommunerna övertog huvudmannaskapet för skolan istället för den tidigare statligt styrda skolan. Friskolereformen innebar att privata aktörer tog steget in i skolvärlden och det tillkom fler valmöjligheter för eleverna i valet av gymnasieskola. Skolverket skriver i sin rapport Privata aktörer inom förskola och skola (2014: 410) att konkurrensen inom skolvärden är fördelaktig när det kommer till kvalitetsutvecklingen inom skolan. Skolverkets rapport från 2014 visar att merparten av gymnasieeleverna går i
kommunala skolor, men att ungefär var tredje gymnasieskola i landet är en fristående gymnasieskola (Skolverket 2014, s. 42).
Stefan Lund skriver i Marknad och medborgare (2006, s. 99f) att gymnasieskolorna konkurrerar om eleverna och behöver därför motivera varför eleverna ska välja deras skola och program. För att locka till sig eleverna behöver de stå ut från mängden och erbjuda något attraktivt för eleverna. Hur skolorna väljer att profilera sig mot kommande elever blir
avgörande i deras fortlevnad, då skolorna är beroende av att eleverna söker sig till deras skolor. Eleverna som i sin tur väljer gymnasium kan därmed ställa krav på skolorna som skolorna bör förhålla och anpassa sig till. I nutid är det inget ovanligt att varje elev får en skoldator eller annan form av elektronik att arbeta med dagligen. För att skolorna ska
framhäva sig själva och vara attraherande för eleverna i årskurs nio behöver de arbeta med att nå ut till de kommande eleverna men även konkurrera med övriga närliggande skolor.
Stefan Lund (2007, s. 281) skriver i Valfrihet och konkurrens att den ökade konkurrenssituationen tillkom efter 1990-talets decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformer. De har bidragit till att skolorna måste lägga mycket kraft på marknadsföring och reklam för att locka till sig nya elever. I takt med den ökade
digitaliseringen sker stor del av marknadsföringen på sociala medier, men även skolornas respektive hemsidor måste marknadsföra sig själva och stå ut för att eleverna ska bli
attraherade av den skolan. Även broschyrer och öppna hus på skolan är informationskanaler skolor använder sig av, medan sociala medier är mer direkta kanaler skolorna kan använda sig av för att vända sig till framtida elever. Den största delen av information finner eleverna via skolornas respektive hemsidor. Det är också hemsidorna som kommer ligga till grund för den
2 här uppsatsen, där fokus kommer att riktas på skolornas respektive hemsidor men även
specifika ämnesprogram.
1.1 Uppsatsens relevans för professionen
Uppsatsen kan ge mig som framtida lärare ytterligare kunskap inom text- och diskursanalys, vilket jag sedan kan applicera i min undervisning med mina framtida elever. Genom en ökad textanalys kan jag få en större förståelse för elevernas texter i mitt framtida yrke men även vägleda eleverna på ett bättre sätt, vilket kan styrkas utifrån Skolverket (2011, s. 160) som säger att ”Undervisningen i ämnet svenska ska […] eleverna utvecklar sin förmåga […] att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter”. Skolverket (2011, s. 160) inleder beskrivningen av svenskämnet med ”kärnan i ämnet svenska är språk och
litteratur. […] Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet […] med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag […] lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv”. Där poängteras vikten av språket som redskap, vilket som också berörs i uppsatsen genom att ta reda på hur skolor marknadsför sig själva genom språket.
Inför valet av gymnasieskola är det viktigt att informationen som skolans hemsida anger är tillförlitlig och korrekt. Hemsidans språkbruk kan även ha en betydelse för den kommande lärarens uppfattning om skolan. En beskrivning om skolan som antyder att de arbetar
högskoleförberedande med examinationsformer likt universitet och högskolor kan få en lärare intresserad av att jobba där. Om informationen sedan inte stämmer kan det leda till misstro hos läraren som anser att informationen är inkorrekt. Samma scenario kan även gälla för eleven som söker en ambitiös skola med arbetssätt som liknar högre studier, om det sedan inte uppfyller elevens förväntningar kan eleven anse att informationen var missledande.
1.2 Syfte
Uppsatsen ämnar undersöka och jämföra språkbruk på gymnasieskolors hemsidor genom en text- och diskursanalys på tre gymnasieskolor.
1.3 Frågeställning
Vad använder skolor för språkbruk för att marknadsföra sig själva på sina hemsidor? Hur beskriver skolan det samhällsvetenskapliga programmet på hemsidan?
3 1.4 Uppsatsens disposition
Den inledande delen av uppsatsen redogör i Bakgrund för språkets roll inom reklam, utbildningsdiskursen samt vad text är. Därefter följer ett avsnitt som beror skolors marknadsföring och reklam följt av uppsatsens teori, metod och material. Uppsatsens
avslutande delar består av resultat och diskussion. 2. Bakgrund
2.1 Språket i reklam
Einar Korpus skriver i sin avhandling Reklamiska: guldäggsannonser 1975–2007 (2008, s. 13) om språket i svensk reklam. Annonser och reklam har ett syfte att övertala och gör det med hjälp av språk och bilder. Text kan definieras som ett meningsfullt sammanlänkat språk eller ett meningsbärande helt, där det senare innefattas av verbala och visuella element. Korpus (2008, s. 20) skriver att ”annonsen vill övertala sin läsare” men att de övertalar utan att argumentera öppet utan snarare använder ett berättande eller beskrivande språk. I
avhandlingen betraktar Korpus annonsen som en genre, och det genomgående draget i annonser är det övertalande syftet (ibid. 41).
Språket i reklam har förändrats från ett vetenskapligt ordförråd till ett mer informellt och positivt ordförråd. Ett positivt ordförråd förmedlar positiva värden i texten och kan användas som strategiska ord för att förmedla detta, oumbärlig eller kvalitet är exempel på ett positivt ordförråd. Det finns genomgående språkliga drag i reklam för att realisera det övertalande syftet. Det kan handla om uppmaningar och argumentation, om än försiktig, men även användandet av auktoriteter som argument för produkten förekommer. Ni-tilltal som var vanligt förr i tiden konkurreras ut av först formen Du och därefter du. Syntaxen förändras och fragmenteringen går från formell, affärsspråkig, till informell med motiveringen att syntaxen får uppmärksamhetsvärde, vilket kännetecknas av punkter mitt i meningar eller självständiga fragment utan förväntade satsdelar. Utvecklingen av reklam innebär också att den får svårare att nå fram då reklamen blir så självklar, vilket innebär att andra medel behöver tas i bruk. Ett sätt att få reklamen att sticka ut från konkurrerande reklam är att lämna konventionerna och överraska läsaren. Ironisk humor blir vanligare men även distanseringen till läsaren ökar och du-tilltalet minskar (ibid. 91–94). En viktig faktor i annonser är rubriksättningen. Rubriken är visuellt dominerande och det verbala element som visar tydligast expansion. Rubriken är det
4 första som fångar läsaren i en annons. Ett annat viktigt element i annonser är de visuella elementen i form av bildelementen. Utöver en stark rubrik kan visuella bildelement fånga läsaren och även i vissa fall ersätta texten (ibid. 149–150).
Avsändaren i annonser benämner ofta sig själv vi medan läsaren i normfallet kallas du eller ni. Annonser använder sig av dessa medel för att skapa kontakt och involvera läsaren för att på ett eller annat sätt övertala och intressera läsaren. Annonser vänder sig ofta till mottagaren med andra personens pronomen, du eller ni. När annonsen tilltalar läsaren med du benämner avsändaren i högre utsträckning sig själv med vi för att signalera gemenskap med deltagaren. Avsändarens namn blir inom annonsgenren pronominaliserat med vi men det är också viktigt för avsändaren att nämna sitt och/eller produktens namn innan avsändaren kan gå över till vi-benämningen (ibid. 154). Det direkta tilltalet i form av du-tilltal kompletteras ofta med frågor i annonser för att skapa kontakt med läsaren. När avsändaren använder sig av frågor bjuds läsaren in som aktiv deltagare och i rubriken har frågor sin starkaste position (ibid. 181). I och med att annonser vill övertala sin läsare är det vanligt förekommande med uppmaningar för att få mottagaren att agera, det gör man tydligast genom att använda imperativ (ibid. 156). Hur annonsen tilltalar sina läsare framkommer tydligast av pronomenbruket. Där läsaren tilltalas verbalt sker det med du vilket uteslutande syftar på läsaren. Avsändaren benämner sig med vi men det avser inte alltid enbart avsändaren utan det kan vara ett mer allmänt vi som åsyftas (ibid. 182).
2.1.1 Språket i utbildningsdiskursen
Norman Fairclough skriver i kapitlet Multiliteracies and language (2000, s. 159) om
multilitteracitet med huvudfokus att utveckla en kritisk syn på språk. I det samtida samhället har texter fått en allt mer multisemiotisk karaktär där texter innehåller både språk men även visuella element. Frågan som Fairclough tar upp gäller inte bara hur man teoretiserar språk utan hur man teoretiserar semiotik generellt. Synen på meningsskapande är avgörande för hur vi teoretiserar språket. Inom lingvistiken finns det en långtgående tradition i hur språket uppfattas. Den lingvistiska traditionen betonar språkets sociala mångfald men även socialt differentierade former av ett språk och dess kreativa möjlighet att formulera sig i olika former av språk i texter (ibid. 160).
5 Fairclough skriver att vi lever i en intensiv period av social och kulturell förändring, och att dessa förändringar delvis drivs av ekonomiska förändringar och det sker även grundläggande förändringar inom språket. Språkförändringarna påverkar språk, dialekter, genrer och
diskurser. För att visa på förändringarna ger Fairclough två exempel på olika nivåer: marknadsföring och globalisering av diskurser (ibid. 160).
Marknadsföring beskriver Fairclough som en utveckling av marknadens arbetssätt i nya områden. Den offentliga sektorn är ett exempel på detta och där har det skett en markant ökning av marknadsföring. Sjukhus, skolor och universitet måste i allt högre grad agera som privata företag och marknadsföra sig så för att följa med i utvecklingen. Universitet
kommersialiseras och olönsamma avdelningar minskas och ersätts med mer lönsamma. Marknadsföringen är i stor del språklig. Språket i den offentliga sektorn har koloniserats av marknadens språk menar Fairclough, och för att locka till sig konsumenter, det vill säga studenter, måste aktörerna följa med i utvecklingen. Universiteten har bland annat gått från kanslispråkliga och byråkratiska beskrivningar av kurser till en mer marknadsanpassad kommunikation med marknadsföringsdokument adresserat till omvärlden som på olika sätt kombinerar traditionella konventioner med reklamgenren. Ett resultat av marknadisering är att institutioner ser människor som konsumenter eller klienter som de säljer en tjänst till, utan att avslöja att institutioner är auktoritära (ibid. 161).
Globalisering innebär, skriver Fairclough, tendensen att ekonomiska, sociala, politiska och kulturella processer inte längre äger rum inom länder eller regioner utan globalt. När det gäller språk innebär globaliseringen att stora internationella språk övertar domäner på bekostnad av andra språk (ibid. 162). Fairclough skriver att en teori om språk behöver inkludera en teori om språk i konventionell mening men även en teori om språk som system, vilket i slutändan blir en diskursteori om språk. En kritisk diskursanalys involverar ett dubbelt fokus på text, alltså både som språk och som diskurs. Vid analys av språket i en text är det grammatik som står i fokus om texten ses i termer av regler eller system. Vid analys av text som diskurs analyseras texten som en ”order of discourse” (diskursordning) eller ”orders of discourse” (diskursordningar) och dessa ses i termer av praxis. En diskursordning har paralleller med grammatik men inte den språkliga grammatiken utan diskursens grammatik. Diskursordning innebär diskursiva praktiker som är associerade med ett socialt område eller en institution och de förhållanden och gränser som uppnås mellan dessa praktiker. Universitet har till exempel diskursordning som innehåller föreläsningar, seminarier, möten men även att
6 skriva PM eller uppsats. Praktikerna kan ha olika förhållanden till varandra, och gränserna kan vara stängda eller öppna, men det ständiga är att relationerna skiftar (ibid. 165f). Förhållandet text och diskursordning sinsemellan är komplext. En text kan nyttja olika diskurser som skär inom och mellan diskursordningarna. Att texter är hybrida eller varierade är därför normalt, snarare än onormalt. Analys av text inom en diskursordning innefattar en språklig analys och en intertextuell analys. Den språkliga analysen riktar sitt fokus i texten på grammatiknivån medan den intertextuella analysen har sitt primära fokus på
diskursordningens sociala nätverk. Den intertextuella analysen identifierar genrer och diskurser som texten bygger. Diskursordningar redogör för förhållandet mellan samhälle, kultur och språk (ibid. 170).
2.1.2 Vad är text?
Lennart Hellspong och Per Ledin tar upp frågan om vad en text ger en definition av i boken Vägar genom texten (1997, s. 30). ”En text består av tecken, ting som består av andra ting” (ibid. 30). En text har alltså flera nivåer av tecken och strukturer som bygger upp textens innehåll. En annan förutsättning för en text är att det finns en mottagare som klarar av att tolka texten. Texten behöver därför fungera som ett kommunikativt med ett
tilltal från någon till en annan, från en sändare till en mottagare. En text brukar också innehålla en del redundant, överflödig, information där samma information till exempel kan förekomma både i rubriksättning och längre ned i texten. Redundansen påverkar hur lätt eller svår texten är att läsa. Textens styrning av läsaren kallas signalfunktion. Den har även
symbolfunktion och symtomfunktion. Symbolfunktion ger läsaren av till exempel en tidning upplysning om vad som har hänt och var i världen det har hänt, medan symtomfunktion ger läsaren information om textens sändare, journalisten och tidningen (ibid. 31).
En text är skriven och även avsedd att läsas med en viss avsikt, den är intentionell. Texter är på olika sätt genrebundna och författarens intentioner samspelar med genrens intentioner i brukstexter. Vad läsaren väljer att göra med en text varierar, en nyhetsnotis kan komma att användas som undervisningsmaterial eller ett stärkande argument i en debatt. En text är utöver de tidigare två nämnda egenskaperna också verbal. Verbal kommer från latinets ”verbum” för ord, och orden hjälper texter att förmedla budskap. Ett ord i en text har en allmän betydelse men i sitt sammanhang har det också en speciell referens. Den verbala texten har en linjär uppbyggnad och läsaren följer raderna från vänster till höger och uppifrån och ned. Sändaren
7 kan med detta få kontroll över hur mottagaren möter budskapet, till skillnad från en bild som inte följer dessa tydliga ramar (ibid. 33f).
En text är, utöver tidigare nämnda egenskaper, stabil, koherent, konventionell och kreativ. Att en text är konventionell innebär att den följer vedertagna normer och regler i hur en text ska vara. Det är konventionerna som styr hur texter skrivs, och hur läsaren tar texterna till sig. Texter ser annorlunda ut beroende på genre, och det samma gäller konventioner
”konventionerna ser olika ut i olika slags texter” (ibid. 37). 2.2 Marknadsföring
Den tidigare forskning som tas upp i uppsatsen berör skolors marknadsföring, reklam och faktorer som påverkar gymnasievalet.
I artikeln Valfrihet och konkurrens – Utvecklingstendenser inom gymnasieskolan (2007) skriver Stefan Lund att den ökade konkurrensen om eleverna innebär att gymnasieskolorna får ett ökat tryck på sig att profilera sig gentemot sina framtida elever. Informationsspridningen mot eleverna blir viktig, och Lund menar att det finns två aspekter av
informationsspridningen. Den första aspekten har kommit bli ”en fråga om elevers lika möjligheter att välja” (Lund 2007, s. 281). Informationen som eleven möter bör innehålla information om programinnehåll, behörighet till högre studier och framtida arbetsmarknad men det blir även en förutsättning för eleven att göra ett väl underbyggt val. Vidare sker informationsspridningen av strategiska skäl, ibland genom säljande reklam så som att locka eleverna med bärbara datorer eller resor (ibid. 281f).
Valmöjligheterna när det kommer till att välja gymnasieskola är i många fall väldigt stort vilket leder till att det är svårt att välja rätt. Detta leder till att många elever byter program gymnasieskolans första årskurs enligt Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27, s. 19). Utbudet av skolor gör att det blir svårt för eleven att få en tydlig överblick över alternativen, och gymnasieskolornas profilering får i många fall en karaktär av marknadsföring snarare än information om utbildning och vart den leder (SOU 2008:19). Friskolornas riksförbund betonar att marknadsföringen ska följa god marknadsföringssed och inte vara vilseledande eller utnyttjande genom att hänvisa till marknadsföringslagen. Skolors erbjudanden om IT-utrustning eller resor bör därför kunna sättas i ett samband med
8 3. Teoretiska utgångspunkter
En textanalys analyserar vad en text egentligen säger men också hur den säger det. Hur en text fungerar beror på hur texten är uppbyggd vilket är anledningen till att textens
konstruktion studeras. Skälen till att göra en textanalys kan vara olika. Hellspong och Ledin (1997, s. 11) skriver att det kan finnas humanistiska, hermeneutiska eller retoriska skäl att göra en textanalys. En humanistisk textanalys utgår ifrån att människan lever i och genom språket och bland annat brukstexter av alla slag spelar en stor roll i vår vardag. Texter hjälper människor i sitt tänkande, både individuellt och tillsammans med andra. Genom att analysera texter kan man också lära sig att använda språket för att tänka och handla i en
skriftspråkskultur. Ett hermeneutiskt skäl innebär att analysen fyller en tolkande funktion, då hermeneutiken metodiskt tyder texter. Det retoriska skälet för en textanalys är att analysera lämpliga förlagor och förebilder som man kan ha nytta av i sitt eget skrivande. En textanalys kan även innebära en kritisk ansats. En kritisk textanalys görs ofta i samband med reklam och propaganda, för att förstå vad texten är ute efter (ibid. 12f).
Begreppet diskurs skriver Hellspong och Ledin (1997, s. 51) står för ”grundläggande tanke- och handlingsmönster som utmärker olika slags verksamheter” (ibid. 51). En
språkvetenskaplig diskurs betraktar och behandlar språkfrågor inom språkvetenskapen texter och gör den meningsfull för utövaren. Diskursbegreppet är mångtydigt men inom
språkvetenskapen innebär diskursen till exempel att språkforskare har liknande förhållningssätt och terminologi inom de ämnen som språkforskning berör. Diskursen avgränsar språkvetenskapens huvuduppgift till exempel vad som kännetecknar en gångbar teori, hypotes och metod. Diskursbegreppet kan dock också innebära olika saker och diskurser kan också delvis överlappa varandra. I vissa sammanhang betyder diskurs ”text” vilket
innebär att man utgår från en strukturell språksyn medan det i andra sammanhang kan betyda ”språkanvändning”. I det sistnämnda fallet intresserar sig en för vad språk och texter används till (ibid. 51).
4. Metodologiska utgångspunkter 4.1 Modelläsaren
Anders Björkvall tar upp begreppet modelläsaren i sin avhandling Svensk reklam och dess modelläsare (2003, s. 23). Björkvall skriver att alla texter förutsätter en deltagande läsare. De deltagande läsarna kommer således vara de elever som går i årskurs nio och ska välja
9 gymnasieskola till kommande skolår. Texter, i det här fallet hemsidor, är riktade mot
specifika grupper och beroende på vilken målgrupp texten riktar sig mot kommer texten se olika ut för att passa den tilltänkta målgruppen (ibid. 24). Björkvalls undersökning handlar om reklamtextens läsare, vilka Björkvall kallar för modelläsare. Begreppet modelläsare hämtar Björkvall från Eco och Kress och deras grundantagande att ”det finns läsare inkodade i själva texten” (ibid. 24). Modelläsaren kan också vara textintern eller textextern. Den textinterna modelläsaren ger ledtrådar i texten avsedda för tolkning medan den textexterna modelläsaren ger texten betydelse beroende på sina egna bakgrundskunskaper och associationer (ibid. 24). Björkvall skriver också hur Eco tar upp skillnaden mellan den empiriska läsaren och
modelläsaren och menar att den empiriska läsaren är vem som helst och den kan också läsa en text hur den vill. Modelläsaren däremot är en läsare som författaren riktar sig till och anpassar texten utefter. Beroende på hur texten byggs upp och konstrueras byggs modelläsaren upp. Utifrån textens stil, språklig kod och benämningar konstrueras modelläsaren (ibid. 25).
4.1.1 Textanalys
Lennart Hellspong och Per Ledin skriver i sin bok Vägar genom texten (1997, s. 11f) att människor lever i och genom språket vilket gör att texter av alla slag är viktiga. Hur texterna fungerar är beroende av hur de är uppbyggda. För att ta reda på hur texterna fungerar studeras textens konstruktion för att ta reda på vad texten egentligen säger. Tekniken som används för att studera textens konstruktion kallas textanalys. I en textanalys kan en text plockas isär och granskas för att förstås bättre samt även upptäcka om den har en dold innebörd.
En textanalys kan se olika ut beroende på vad för metod som används i textanalysen.
Hellspong och Ledin (Hellspong och Ledin 1997, s. 41f) nämner begreppet textmodell som en utgångspunkt i en textanalys. En textmodell ger ”en allmän bild av texters uppbyggnad i stort och smått. Utifrån den kan vi sedan målmedvetet och planmässigt styra analysen mot olika inslag i dem” (ibid. 41). Texter är ofta anpassade mot sin omgivning vilket textmodellen belyser genom att ta upp tre punkter att ta fasta på i en textanalys: (1) sammanhanget eller kontexten, (2) uppbyggnaden eller strukturen, (3) framställningssättet eller stilen (ibid. 41). Kontexten innebär att texten måste ses i sitt sammanhang för att kunna förstås fullt ut. Det finns också deltagare i texten, avsändare och mottagare, och det finns bestämda förväntningar på hur avsändaren och mottagaren ska förhålla sig till texten. Det är inte ovanligt att det finns fler mottagare i en text och beroende på vad de har för mottagarroll kommer de förhålla sig
10 till texten olika (ibid. 53). Kontexten omfattar tre olika sammanhang, situationskontext,
intertextuell kontext och kulturkontext (ibid. 49). Situationskontexten avgör hur du som mottagare läser texten. Ett styrelsebrev, informationsbrev från skolan eller kärleksbrev läses olika beroende på vad för kontext en befinner sig i. Texten kan också knytas till en
verksamhet som anger textens syfte. Intertextuell kontext definieras av att en text ingår i relationer med andra texter och att ingen text står för sig själv. Kulturkontext har i sin tur tre underkategorier, den materiella, den sociala och den andliga kontexten. Den materiella kontexten ”präglas av de redskap och tekniker människor använder i sin livsföring”
(Hellspong och Ledin 1997, s. 59). Den sociala organisationen är relevant för vilken typ av situationskontext texten kan uppträda i. Den andliga kulturen ”omfattar de tankesätt, attityder och värderingar som är i svang i en social miljö” (ibid. 59).
Uppbyggnaden eller strukturen innebär att en identifierar hur texten är uppbyggd eller vilken struktur den har. För att ta reda på det bryts texten ned i mindre delar som undersöks var för sig eller i relation till varandra. Hellspong och Ledin (1997, s. 44) skriver att texter har tre huvudegenskaper:
(1) de använder sig av ord som är ordnade i helheter på olika nivåer – de har en form – en textuell
struktur. (2) de har något att säga, tankar att framföra – de har ett innehåll – en ideationell struktur. (3) de framför sitt innehåll i en social situation – de skapar en relation till sina läsare – en
interpersonell struktur (ibid. 44).
Den textuella strukturen, formen, utgörs av hur texten är utformad, om det är långa eller korta meningar. Den ideationella strukturen har ett samband med verksamhet, texten kommer säga olika saker beroende på i vilken verksamhet den befinner sig. Den interpersonella strukturen har en mänsklig funktion då den kopplar sändaren och mottagaren samman (ibid. 45).
Framställningssättet eller stilen är resultatet av hur de tre tidigare strukturerna samverkar i sitt sammanhang. Hellspong och Ledin (1997, s. 47) sammanfattar det hela såhär: En text blir till genom att vi 1. i ett visst sammanhang (kontexten) 2. använder ord (det textuella) 3. för att meddela något (det ideationella) 4. till någon (det interpersonella) 5. på ett visst sätt (stilen).
11 4.1.2 Formen – Den textuella strukturen
Hellspong och Ledin (1997, s. 65) menar att formen beskriver författarna som formella enheter, och det innefattar fraser, satser, meningar och stycken och det handlar om textens form snarare än textens innehåll eller funktion. Den formella uppbyggnaden rymmer tre olika nivåer: lexikogrammatik, textbindning och komposition (ibid. 65). Dessa tre nivåer kan vara inslag i analysen metod, då metoden utgår från språkliga markörer i texten.
”Lexikogrammatiken berör orden och meningarna, textbindningen länkarna mellan satser och meningar och kompositionen de mer övergripande sambanden mellan stycken och avsnitt” (ibid. 65). Inom lexikogrammatiken ingår lexikonet och syntaxen. Lexikonet innebär enskilda ord i en text och syntaxen innebär hur de lexikala orden bildar fraser, satser och meningar. Lexikogrammatiken är viktig för textens formella sida, men även för textens innehåll, funktion och stil (ibid. 67).
Textbindning innebär samspelet mellan textens satser och meningar. Textbindning är således viktig för textens koherens och avgörande för vilket flyt läsaren får. Hellspong och Ledin (1997, s. 80) nämner fyra olika typer av textbindning: referensbindning, tematisk bindning, konnektivbindning och retorisk bindning. Referensbindning innebär återkommande referenter i en text som säger oss vem det är i texten som åsyftas. I inledningen av en text vill författaren ofta ge läsaren mycket information om referenten för att ge läsaren en chans att bilda en uppfattning om referenten. Inom referensbildning finns begreppet ledfamilj som innebär referenter bundna till varandra, och varje del inom ledfamiljen kallas för ett sambandsled (ibid. 81–83).
Tematisk bindning kan beskrivas med två nyckelbegrepp: tema och rema och samspelet dem emellan. Temat är det i texten som läsaren redan har kännedom om och förekommer i början av texten. Remat är den nya information som texten ger. Tematisk bindning kännetecknas av att det nya bygger på det gamla, vilket i regel är det normala inom text och samtal, det bekanta föranleder det obekanta för att mottagaren ska ha en chans att förstå innebörden. Temat brukar förutom att stå först i meningen även vara subjekt och en nominalfras, vilket innebär att temat har en bestämd form, ett egennamn eller ett personligt pronomen. Det innebär att remat är motsatsen till temat, det som är okänt för mottagaren, och står i obestämd form. Vid en analys av en tematisk bindning studeras hur texten väver samman sina
12 Metatext som också kan räknas till medel att skapa sammanhang i texten betyder i korta ordalag en text om texten, vilket innebär att en text kommenterar sig själv. Det är inte ovanligt att en metatext använder sig av deiktiska pronomen för att hänvisa till sig själv. Metatexter är till exempel vanliga inom genren facktexter.
4.1.3 Innehållet – den ideationella strukturen
Den ideationella strukturen berör frågor om vad texten egentligen handlar om. Innehållet i en text är inte givet utan blir realitet först när omständigheterna är de rätta. Den ideationella strukturen har tre huvudinslag: temana eller vad texten rör sig kring, propositionerna eller vad texten kommer fram till och perspektiven eller de allmänna synsätt som påverkar både teman och propositioner (Hellspong & Ledin, s. 115).
Temat i texten svarar på frågan vad texten handlar om, och kan delas in i makroteman och mikroteman. Makrotema, eller huvudämne, är frågan som rör hela texten, medan mikrotema är ett underämne.
Propositionerna i en text är ett påstående om ett tema. Propositionen i en text sammanfattar innehållet i antingen hela texten eller i delar av den för att hjälpa läsaren att få förståelse om vad texten säger om sin värld. Propositioner vinklar texten och klargör dess huvudbudskap (ibid. 122).
Texten har också ett perspektiv, till exempel ett författarperspektiv, eller subjektsperspektiv, och för att visa närvaro i texten använder författaren första personens pronomen genom att säga jag eller vi. När en text använder sig av andra personens pronomen i form av tilltal av ett du får texten ett läsarperspektiv (ibid. 136).
4.1.4 Relationen – den interpersonella strukturen
Den interpersonella strukturen handlar om det sociala i texten och vilken relation läsaren skapar med texten. Hur vill texten verka mot sin omgivning, vad vill texten uttrycka och vilken hållning vill den inta är något som undersöks i en interpersonell analys. Den interpersonella strukturen har tre viktiga inslag, språkhandlingar, attityder och ramar
13 (Hellspong & Ledin, s. 158). I uppsatsens analys kommer hemsidorna att analyseras med utgångspunkt i interpersonell analys där språkhandlingar och attityder kommer vara i fokus. Språkhandlingar innebär att man använder ord för att förändra och påverka situationen. Det finns olika slag språkhandlingar. De allmänna språkhandlingarna rymmer påståenden, frågor, uppmaningar, interjektioner och utrop. Speciella språkhandlingar är i motsats till de allmänna språkhandlingarna men de utesluter inte varandra. Ett yttrande kan ses ur ett dubbelt
perspektiv, både utefter sin allmänna form men även sin speciella form. Det finns också positiva och negativa språkhandlingar. De positiva språkhandlingarna ger uppskattning och skapar ofta närhet till motparten. Beröm, gratulationer, komplimanger och löften är vanliga positiva språkhandlingar. Negativa språkhandlingar inkräktar på motpartens handlingsfrihet och markerar ofta distans. Hot, anklagelser, fördömanden och varningar är exempel på negativa språkhandlingar. Argument vanliga inslag i en text för att styrka en proposition eller ett påstående och styrka giltigheten i dessa. Argumentationen i texten måste vara trovärdig och hållbar för att läsaren ska göra bedömningen att argumentationen är pålitlig (ibid. 167ff). Tidigare i texten nämndes det att den interpersonella strukturen handlar om samröret mellan sändaren och mottagaren och hur texten ser på dessa. Attityder är ett viktigt inslag i det mönstret då attityden ger sken av vad någon tänker eller tycker i olika frågor. Värdeord är vanligt förekommande när attityder analyseras så attityder ofta formulerar en värderande åsikt. Det finns två typer av värdeord, plusord och minusord, där de första uttrycker uppskattning och de senare uttrycker avståndstagande. Sändaren kan också använda sig av garderingar om hen inte känner full tillit till det som sägs eller inte vill lova ett precist resultat eller inte lämna ett bindande löfte. Motsatsen till garderingar är understrykningar där sändaren sticker ut hakan och är säker på sin sak, understrykningar är en markör för säkerhet och auktoritet (ibid. 171ff).
Det tredje inslaget i den interpersonella strukturen är ramar. Textens givna förutsättningar behöver inte överensstämma med ramen då det är en inre situation, i motsats till den yttre. Ramen och texten är inte oberoende av varandra då kontexten avgör vilka ramar som blir trovärdiga. Mottagaren kan bli påverkad av ramen och hur den uppfattar kontexten vilket innebär att ramen blir ett sätt för texten att förhandla med sina läsare om kontexten. Den inre situationen har olika textjag och textdu, medan den yttre situationen innefattar sändaren och mottagaren och relationen de emellan. Även tilltal och omtal är viktiga inslag i texten för hur
14 vi uppfattar ramen. Direkta tilltal inbjuder läsaren till dialog vilket synliggör ett tydligt textdu. Tilltal signalerar förtroende mellan sändare och mottagare och genom uppmaningar kan vi också få direkta tilltal som kan aktualisera en annan sida hos läsaren. Texten kan definiera sin ram genom omtal av personer, och framför allt när omtalet rör textens eget jag (ibid. 172f).
4.1.5 Tillvägagångssätt
Jag kommer att koda materialet med utgångspunkt i den interpersonella analysen och jag gör en färgkodning av den texten jag analyserar, som finns citerad i resultatdelen av respektive skola. Färgkodningen fungerar sedan som utgångspunkt för mina analyser. I vissa fall är ord rödmarkerade som inte betraktas som pronomen, men som i analysen fyller samma funktion som pronomen, då den anger personens sociala position. De gulmarkerade orden som är talhandlingar belyser om meningen är ett påstående, en fråga eller en uppmaning.
Talhandlingarna sträcker sig över hela meningen, men är i de flesta fall enbart markerade med ett eller två ord i inledningen av meningen, för att kunna visa på övriga färgkodningar som finns i meningen.
Gulmarkering står för talhandling. Exempel på talhandlingar ges av Hellspong & Ledin (1997 s. 193–194). Den nämner bland annat påståenden, frågor, uppmaningar, erbjudanden, varningar, anklagelser, upplysningar, och förklaringar markerade av verb.
Blåmarkering står för värdeord. Hellspong & Ledin (1997 s. 193) ger också exempel på värdeord som bra, dåliga, fattig, rik, ledsen och glad.
Rödmarkering står för pronomen. Hellspong & Ledin (1997, s. 194) menar att tilltal markeras av personliga pronomen, till exempel du, ni, jag och vi.
Understrykning står för modelläsare. Björkvall (2003, s. 23-24) menar att modelläsaren är den läsare som konstrueras i reklamtexten. Modelläsaren avser inte den empiriska läsaren av texten, som kan vara vem som helst, utan egenskaper som texten tillskriver relevanta till exempel för en produkt. Om det står i texten ”Du som gillar fart och spänning bör köpa X.” Blir modelläsaren en person som just uppskattar fart och spänning. Den empirisk läsaren kan ju vara vem som helst, alltså någon som gör det eller någon som inte gör det.
15 Analysen kommer utöver färgkodningen behandla språkbruket på respektive skolas hemsida samt beskrivningen av det samhällsvetenskapliga programmet. Visuella element kommer att beröras i analysen, men är inte det primära analysmaterialet, utan kommer att beröras för att visa hur visuella element används för att förstärka det skriftliga.
5. Material
5.1 Urval och urvalsförfarande
Det första steget i urvalsprocessen var att välja skolor belägna i Täby kommun. I Täby kommun finns det nio gymnasieskolor vilket gör att det har skapat en konkurrens om samma elevunderlag i samma geografiska närhet. Selekteringen av skolorna skedde via Täby
kommuns (2020) hemsida genom att exkludera yrkesprogram vilket innebar att två skolor föll bort. Vidare exkluderades fyra skolor som inte matchade profilen högskoleförberedande program.
Utifrån det här urvalet var det tre skolor kvar, en kommunal och två fristående. Den kommunala skolan är Åva Gymnasium och de fristående skolorna är Täby Enskilda
Gymnasium och Tibble Gymnasium Campus Täby. Det är dessa tre som ingår i mitt material. 5.2 Datainsamling
Datainsamlingen bestod av att dokumentera marknadsföring från skolor i form av skriven text på deras hemsidor och det är detta som ligger till grund för undersökningen. I insamlandet av material har det varit viktigt att informationen har funnits tillgänglig för blivande
gymnasieelever.
5.3 Etiska överväganden
Då skolornas hemsidor är av offentlig karaktär som riktar sig till allmänheten innebär det att analyser av dessa inte utgör några nya hot mot integriteten. Mina källor kan därför jämställas med offentliga handlingar och det innebär därmed att anonymitet inte tagits i beaktande. 6. Resultat
Att välja gymnasium är ett, för många elever och föräldrar, viktigt och svårt beslut. Vilken skola ska man välja, och på vilka grunder? Vad är det för egenskaper hos skolan som lockar en till att välja just den skolan? Anledningarna kan vara många. Ryktet hos skolan, kompisar, närheten eller det program eller linje som en vill gå. Men hur marknadsför sig då skolan för
16 att eleven ska välja just den skolan? I Täby kommun finns det som sagt nio gymnasieskolor, två kommunala och sju fristående enligt Täby kommun (2020). Den här studien kommer att jämföra tre av dessagymnasieskolor; Täby Enskilda Gymnasium, Åva Gymnasium samt Tibble Gymnasium Campus Täby. Åva Gymnasium är en kommunal gymnasieskola medan resterande två skolor är fristående.
Samhällsvetenskapsprogrammet som finns på de valda skolorna kommer att ligga som grund i analysen utöver startsidan på respektive skolas hemsida. Samhällsvetenskapsprogrammet har valts med anledningen av att det är det största programmet inom gymnasieskolan (Skolverket, 2020). På Täby Enskilda gymnasium har samhällsvetenskapsprogrammet två inriktningar, beteendevetenskap samt samhällsvetenskap, som eleven får välja mellan dessa efter deras första läsår (tabyenskilda.se, 2020).
6.1 Åva Gymnasium
Så här ser textdelen av hemsidan ut på Åva gymnasium.
”Kom som du är, bli den du vill. Välkommen till Åva.”
”Tycker du att det är spännande att diskutera samhällsfrågor som till exempel makt eller genus? Är du nyfiken på hur samhället fungerar i andra delar av världen? Vill du lära dig mer om vad som formar och påverkar oss människor? Då kommer du trivas riktigt bra på samhällsvetenskapsprogrammet på
Åva.”
Hemsidan kommer att analyseras med hjälp av en interpersonell kodning där mindre enheter av texten utgör markörer för: talhandlingar, pronomen, värdeord och modelläsare. Det citerade textstycket delas in i sex meningar som var och en kommer att analyseras. Gulmarkering står för talhandling, blåmarkering står för värdeord, rödmarkering står för pronomen och understrykning står för modelläsare.
1. Komsomduär, blidenduvill. 2. Välkommen till Åva.
3. ”Tyckerdu att det är spännande att diskutera samhällsfrågor som till exempel makt eller genus?
4. Ärdunyfiken på hur samhället fungerar i andra delar av världen? 5. Villduläradigmer om vad som formar och påverkar oss människor? 6. Då kommer du trivas riktigtbra på samhällsvetenskapsprogrammet på Åva.”
Den första uppmaningen inleds med ”kom” från Åva Gymnasium till den tilltänkta eleven. Den andra uppmaningen inleds med ”bli” och talhandlingen gulmarkerats. Här finns det alltså
17 två erbjudanden efter varandra och Åva erbjuder eleven att komma som den är, men även att bli den eleven vill. Meningarna tre, fyra och fem som också har inledande ord gulmarkerade som markerar talhandlingar. Dessa är tre frågor, ”tycker du”, ”är du”, och ”vill du”. Den avslutande talhandlingen (punkt 6) är ett påstående om vad som ”kommer” att hända och utgör också en slutsats.
Det spelar ingen roll hur du är eller vad du vill bli, kom till skolan oavsett. Den andra
meningen består av ett erbjudande (gulmarkerat) ”Välkommen till Åva” som eleven får välja att antingen acceptera eller avböja. Mening tre, fyra och fem är frågor ställda av Åva till mottagaren. Att texten använder sig av många frågor skapar en samhörighet med läsaren och avsändaren bjuder in mottagaren i texten. Den sista meningen kan ses som två talhandlingar, påstående ”du kommer trivas riktigt bra” men även som en slutsats som läsaren kan komma fram till efter att ha läst texten. I texten finner vi även ett antal pronomen (rödmarkerade), sex ”du”, ett ”dig” och ett ”oss”. Det finns ett tydligt direkt tilltal till mottagaren i sex stycken ”du” medan avsändaren ger sig inte till känna genom något pronomen utan tilltalar sig själv med Åva i mening två och sex. De värdeord och längre uttryck (blåmarkerade) som finns i texten är ”som du är”, ”den du vill”, ”spännande”, ”nyfiken”, ”lära (dig) mer” och ”riktigt bra”. Utifrån värdeorden kan en se att samhällsprogrammet på Åva Gymnasium söker den elev som tycker det är spännande med samhällsfrågor, den är nyfiken på samhället i andra delar av världen samtidigt som den vill lära sig mer om vad som formar och påverkar
människan. Texten konstruerar och riktar sig mot en specifik läsare, något Björkvall (2003, s. 23) kallar för modelläsare. Att texten riktar sig mot en specifik läsare ser vi i meningarna ovanför, där Åva riktar sig mot den elev som ”är som du är” och ”vill bli som du vill”. Modelläsaren konstrueras utifrån texten, och den modelläsare som har konstruerats här är en läsare som är nyfiken, vill lära sig mer och tycker att samhällsfrågor är spännande. Den empiriska läsaren, som vi inte kan veta vem det är, kan då identifiera sig med modelläsaren och komma till samma slutsats som textens sista mening, det vill säga att hen kommer att trivas på Åva.
Åva Gymnasium är vid första anblick välkomnande och öppen för framtida elever. ”Kom som du är, bli den du vill” (se bilaga 1) signalerar att skolan inte söker efter en specifik elev utan att alla får söka dit oavsett tillhörighet. Åva påstår att du som elev kan växa med skolan, lita på och längta till den. I skolans beskrivning får eleverna veta att skolan är känd för sina fina resultat med kvalitetsinriktad lärande genom att kombinera arbetsglädje med ambitiösa mål
18 (se bilaga 2). Vidare står det i beskrivningen att oavsett vad eleverna siktar på i framtiden kommer de få en bra grund att stå på. Åva erbjuder även eleverna ”unika samarbeten med flera högskolor och universitet” men det som skolan är noga med att poängtera är
gemenskapen på skolan ”en härlig gemenskap – både elever och personal vittnar om hög trivselfaktor!” är något som skolan skriver att de erbjuder. Skolan beskriver även att de har välutrustade lärmiljöer men även att de erbjuder ”unga företagare, unga forskare och andra spännande tävlingar.” Skolan erbjuder även ett elevhälsoteam som arbetar för alla elevers hälsa och välgång vilket är i samklang med att skolan ska vara en plats där eleverna känner sig trygga och trivs på skolan.
Under beskrivningen av samhällsvetenskapsprogrammet riktar sig skolan mot elever som är intresserade av samhällsfrågor som ”makt eller genus” men även hur samhället fungerar i andra delar av världen (se bilaga 3). I utbildningen är internationella frågor, samhällsplanering och politik viktiga delar. Eleverna får även verktyg för att kunna skilja mellan fakta och värderingar. I programmets beskrivning får eleverna veta att ett vanligt arbetssätt är ”du tillsammans med kamrater undersöker en fråga med hjälp av teorier och metoder som används inom samhällsvetenskapen […] du får träning i att skriva, tala inför grupp, debattera och göra digitala presentationer”. Skolans mål är att ”du ska lära dig arbeta allt mer vetenskapligt så du är väl förberedd för att ta kliver över till högskolan efter tre år.” Pedagogiken bygger på ett ämnesöverskridande arbetssätt där lärare arbetar tillsammans och samarbetar nära. I årskurs 3 får eleverna läsa specialiseringskursen globalt perspektiv där eleverna arbetar tematiskt med internationella relationer, mänskliga rättigheter och de Globala målen för hållbar utveckling, bland annat. Skolan är en certifierad FN-skola vilket innebär att demokrati och mänskliga rättigheter är ett stort fokus inom undervisningen men skolan samarbetar även med Amnesty. För de elever som i framtiden vill arbeta utomlands med internationella frågor är
samhällsvetenskapsprogrammet på Åva en bra grund att stå på. Skoltidningen Cumulus är prisbelönt och har funnit flertalet priser genom året, och många elever som läser
samhällsvetenskapsprogrammet engagerar sig i tidningen, vilket är en viktig pusselbit för elevernas trivsel på skolan (se bilaga 2).
När man år in på Åva Gymnasiums hemsida (se bilaga 1) möter blicken fyra elever som står utomhus framför ett träd. Det är fyra leende elever och under bildens slut, finns tre flikar att klicka på: International Baccalaureate, Livet på Åva samt Erasmus + Åva gymnasium. Till höger i bild finns en flik där det står skrivet ”Sök till Åva”. Centralt på hemsidan finns
19 ytterligare tre flikar från vänster i bild till höger i bild. ”Börja på Åva”, ”Åvas program” samt ”Boka bord på rÅVAra” är flikarna där samtliga har bild på minst en person. I botten på hemsidan finns till vänster information om Åva samt till höger en kalender med aktuella datum för skolan. Under fliken ”börja på Åva” (se bilaga 2) möts en av en stor bild med fyra elever i fokus samt ytterligare elever i bakgrunden som står med ryggarna emot. Under bilden finner vi orden ”Sök till Åva / Apply to IB och ”Kom som du är, bli den du vill. Välkommen till Åva”. Under de orden kommer information om hur en ansöker till Åva samt flertalet underrubriker med relevant information. Längst ned på sidan finns rubriken ”Vad kan vi på Åva erbjuda dig” som följer med information om vad skolan har att erbjuda innan det slutligen radas upp i punktform ett urval av vad skolan erbjuder dig som elev.
Sidan för samhällsvetenskapsprogrammet har (se bilaga 3), likt de andra, en bild med leende elever som läsaren möter vid första anblick. Under bilden finner vi ”Samhällsvetenskap” i en stor rubrik innan det kommer text som förkunnar vad du som elev bör vara intresserad av för att trivas på programmet. Därefter följer information om samhällsvetenskapsprogrammet och vad eleven har att förvänta sig när det kommer till undervisningen. Poängplanen för
samhällsprogrammet år 2019, 2020 samt 2021 finns listad under informationen. Programsidan har med ett videoklipp som innehåller en programpresentation över
samhällsvetenskapsprogrammet innan det kommer flertalet elevintervjuer med elever från olika årskurser men även elever som har tagit studenten tidigare år samt ett par lärarintervjuer. Därefter följer information om studie- och yrkesvägledare, biträdande rektor för programmet samt information för den elev som vill gå lokal idrottsutbildning, en utbildning som möjliggör ett satsande på idrott samtidigt som eleven satsar på skolan. Vardera elev- och lärarintervju har en bild på intervjupersonen samt årskurs, vilket år eleven tog studenten eller i vilket ämne läraren är verksam. Genomgående för Åvas hemsida är att det är en ljus hemsida med blå inslag samt att fliken ”sök till Åva” finns med på varje sida.
6.2 Täby Enskilda Gymnasium
Så här ser textdelen ut på Täby Enskildas hemsida om skolans vision.
”vi vill vara en plats där elever och lärare vågar.
En plats där glädje, kreativitet och utveckling är våra ledstjärnor. En plats där människor möts och växer.
En plats där respekten och fascinationen för individen styr vårt arbete. En plats som genomsyras av passion för lärande.”
20 I den interpersonella kodningen för Täby Enskilda Gymnasium har texten delats upp i fem meningar.
1. Vi villvara en plats där elever och lärarevågar.
2. En plats där glädje, kreativitet och utvecklingärvåra ledstjärnor. 3. En plats där människormöts och växer.
4. En plats där respekten och fascinationen för individenstyrvårt arbete. 5. En plats som genomsyras av passion för lärande.
De talhandlingar som vi möts av i texten är fem påståenden. Täby Enskilda har valt att inte tilltala läsaren med formen du. I det är fallet har elever och lärare samma funktion som pronomen uttrycker i den tidigare kodningen, vilket innebär att den anger personens sociala positioner, vilket är anledningen till att alla sociala aktörer kodas som pronomen.
Täby Enskilda har istället valt att beskriva vad skolan är för plats, och vad eleven som går där har att vänta sig av skolan. Texten har flertalet värdeord för att förstärka bilden av skolan som en skola en vill gå på som ”glädje”, ”kreativitet” ”fascinationen” och ”passion”. Modelläsaren i analysen blir en elev som vågar, gillar glädje, kreativitet och utveckling. Modelläsaren gillar även att möta andra människor och växa, har en passion för lärande samt låter respekten och fascinationen för individen styra arbetet. Det är en skola som genomsyras av passion för lärande, ett påstående som bjuder in att du som elev också bör ha en passion att lära dig saker. Täby Enskilda gymnasium är en fristående gymnasieskola som grundades 1999. På skolans hemsida under fliken ”organisationen” kan en läsa att ägarbolaget Procurama, med stora investeringar, ”bygger en skola i toppklass, som skapar värde för alla intressenter, elever, föräldrar och medarbetare”.
Täby Enskilda har som vision att vara en plats där elever och lärare vågar. Eleverna blir sedda för den dem är och den dem vill vara. Skolan ska vara en plats ”där respekten och
fascinationen för dig som individ styr vårt arbete” (se bilaga 5). På skolan kommer eleverna att utvecklas och växa varje dag och skolan följer noga elevernas utveckling och delar denna med vårdnadshavare.
Skolan erbjuder eleverna bildningsresor i årskurs två och de poängterar en stolt tradition av internationellt samarbete med skolor och organisationer i världen. Skolan beskriver hur de
21 bedriver samarbeten med universitet och näringsliv i Sverige för att förbereda eleverna på det framtida arbetslivet men även ge eleverna den bästa utbildningen. Skolan beskrivs som en plats där eleverna ska våga misslyckas för att lära sig av sina misstag och utvecklas.
Undervisningen bedrivs med passion för lärande och det kommer genom noggrant rekryterade lärare samt uppdaterade kring aktuell forskning och utveckling av pedagogiska metoder. Lärarna utbildas i ett formativt arbetssätt för att gynna eleverna och de drivs av ledorden ”glädje, kreativitet och utveckling” (se bilaga 5).
Täby Enskilda lägger stor vikt vid bemötandet och hur människor växer genom möten. Det varma mötet beskrivs med ”det är en speciell känsla på morgonen att mötas av varma leenden i receptionen […] vår strävan efter att alltid kunna bemöta dig på bästa sätt”. Den nya
tilltänkta eleven får veta att första veckan i årskurs 1 är det bara nya elever på plats i skolan för att lära sig praktisk information om skolan men även för att ”skapa möten och samhörighet klasserna, årskurserna och programmen emellan”.
Under fliken ”för dig i årskurs 9” (se bilaga 7) får en möta biträdande rektorn Per Hagdahl som erbjuder vägledning och svar på eventuella frågor. Sidan erbjuder information om skolans program, hur antagna elever ansöker om klassbyten och vad medianen var för respektive program vid antagningen 2020.
Samhällsvetenskapsprogrammet har två inriktningar som eleverna får välja efter årskurs 1, beteendevetenskap och samhällsvetenskap (se bilaga 6). I skolans beskrivning av
beteendevetenskap kommer eleverna som väljer den inriktningen att få lära sig om kommunikation och ledarskap, träna sin egen ledarskapsförmåga och lära sig mer om hur människor och grupper fungerar. Utbildningen gör att eleverna utvecklar sin förmåga till analys av samhället men även får arbeta med många praktiska moment där mycket är kopplat till ledarskap, ett av skolans ledord.
Inriktningen samhällsvetenskap är för eleven som intresserar sig för samhället globalt och lokalt. Utbildningen riktar sig mot elever som ”brinner för politiska frågor som rör
jämställdhet, miljö och internationella relationer.” Utbildningen kommer utveckla elevernas retoriska förmåga men även ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Vidare kommer utbildningen ge eleverna en ökad förståelse för samhället genom seminarier, fallstudier, föreläsningar, diskussioner och studiebesök.
22 Täby Enskilda Gymnasiums hemsida (se bilaga 4) går i den röda färgens tecken och vid startsidan möts läsaren av en stor bild som hänvisar läsaren till att ”se filmerna om Täby Enskilda”. Under bilden finns det fem rutor i olika färger som redogör för programmen som skolan erbjuder. Vidare längre ned på hemsidan möter läsaren en utsträckt arm som har orden ”Täby Enskilda” i handflatan och skolans vision står utskriven under armen. Under armen finns tre flikar som går till ”Schoolity”, ”skoltidningen” samt ”mediaspelaren”. Längst ned på sidan finns nyheter om Täby Enskilda samt kontaktuppgifter. Under fliken ”vår vision” är det överst på sidan en bild med ord i bakgrunden som förkunnar vad Täby Enskildas vision innebär och tydligast på bilden står i vitt ”vår vision”. På sidan följer därefter rubrikerna ”Individen”, ”Bemötandet”, ”Utvecklingen” samt ”Handlingskraften”. Varje rubrik har en underrubrik för att tydliggöra vad rubriken handlar om samt ett kort textstycke. Till höger på hemsidan finner vi Täby Enskildas vision och under den en cirkel i fyra olika färger med rubrikerna samt orden ”passion för lärande” i mitten (se bilaga 5).
Sidan som innehåller information för ”dig i årskurs 9” (se bilaga 7) har överst på sidan en bild med orden ”Studie- och yrkesvägledning” innan det följer samma mönster som tidigare nämnda sidan ”vår vision”. Flertalet rubriker med relevant information för eleverna som ska söka till Täby Enskilda. Sidan har även i mitten en bild på skolans biträdande rektor. Till höger på hemsidan finns information om den slutgiltiga antagningen år 2020 och respektive programs antagningsgräns och median.
Sidan för samhällsvetenskapsprogrammet (se bilaga 6) har en bild med två leende elever som är klippt precis ovanför munnen och vid bröstet. Bilden är mörklagd och i vit text står det ”samhällsvetenskapsprogrammet”. Till höger på sidan finns en bild på programchefen för samhällsvetenskapsprogrammet och till vänster på sidan finns information om
beteendevetenskapsprogrammet samt samhällsvetenskapsprogrammet. 6.3 Tibble Gymnasium Campus Täby
Textdelen här nedanför är utdrag från Tibble Gymnasiums hemsida samt ur programbeskrivningen för samhällsvetenskapsprogrammet.
”Genom våra medarbetare når vi de bästa resultaten för våra elever. Professionella lärare är avgörande under elevernas studietid – för elevernas möjligheter att lyckas i framtiden.”
23
”Du som väljer Samhällsvetenskapsprogrammet har ett intresse för människans beteende, hur hon kommunicerar, internationella relationer och historia. Undervisningen utgår från begreppen demokrati,
kommunikation, etik, genus och miljö ur både ett svenskt och internationellt perspektiv.”
Den interpersonella kodningen för Tibble Gymnasium Campus Täby är hämtad från startsidan på skolans hemsida men även från samhällsvetenskapsprogrammets sida. Det ger ett underlag på fyra meningar.
1. ”Genom våramedarbetare når vi de bästaresultaten för våra elever.
2. Professionellalärare är avgörande under elevernas studietid – för elevernasmöjligheter att
lyckas i framtiden.”
3. ”Du som väljer Samhällsvetenskapsprogrammet har ett intresse för människans beteende, hur
hon kommunicerar, internationella relationer och historia.
4. Undervisningen utgår från begreppen demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö ur både ett svenskt och internationellt perspektiv.”
I dessa två meningar finner vi nio pronomen. Två ”våra”, ett ”du”, ett ”hon” och ett ”vi” samt ”medarbetare” och ”elevernas”. Samtliga fyra meningar är påståenden, men av olika karaktär. De två första meningarna är påståenden som rör skolans medarbetare samt resultaten lärarna får eleverna att visa upp. De resterande två meningarna rör samhällsvetenskapsprogrammet och vad den tilltänkta eleven bör ha för intresse men även vad undervisningen kommer att gå ut på. Den modelläsare som konstrueras i texten når bäst resultat, har möjligheter att lyckas i framtiden. Modelläsaren har även ett intresse för människans beteende och hur hon
kommunicerar samt ett intresse för internationella relationer och historia. Modelläsaren ska vara intresserad av demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö ur ett svenskt och internationellt perspektiv.
Tibble Gymnasium visar upp en attityd, med hjälp av värdeord som ”professionella”, ”bästa”, för att påverka läsaren i uppfattningen att skolan ger bäst förutsättningar för att lyckas i
framtiden. I de två första meningarna saknas ett direkt tilltal i formen ”du” men som kommer i de två sista meningarna, de meningar som rör samhällsvetenskapsprogrammet. Beskrivningen går mot en tydligare läsare och skapar kontakt med läsaren genom att skriva ”du”.
Modelläsaren för de två första meningarna och de två sista meningarna kan skiljas åt,
beroende på vad läsaren är ute efter. Meningarna på startsidan söker den elev som är ute efter att nå bra resultat och förväntar sig professionella och kvalitativa lärare. Meningarna som rör
24 samhällsvetenskapsprogrammet är mer specifika mot den tilltänkta eleven då programmet söker eleven som är ”intresserad” för människans beteende.
Tibble Gymnasium Campus Täby grundades 1964 men har sedan 2007 bedrivits som en friskola. Tibble Gymnasium framhäver sina lärare i skolans beskrivning med 31 förstelärare samt ett antal forskare som undervisar eleverna. Lärarna är med eleverna från dag ett tills det är dags att ta på sig studentmössan och det dagliga livet erbjuder aktiv klassrumsdialog med utvecklande stämning. Utbildningen leder till högskoleförberedande examen eller
yrkesexamen. Utöver utbildningen stoltserar Tibble Gymnasium med en av Sveriges bästa idrottsanläggningar samt Tibble Teater. I skolans beskrivning står det att undervisningen på Tibble Gymnasium ”ger dig den bästa tänkbara grunden för framtiden” med kunskap och lärande i fokus. Eleverna ska vara stolta över att gå på Tibble Gymnasium och när de väl lämnar gymnasiet för vuxenlivet ska de vara nöjda med sin tid och sina betyg på Tibble Gymnasium (se bilaga 9).
På hemsidan finns fliken ”för årskurs 9” (se bilaga 11) där skolan riktar sig specifikt mot framtida elever. Där kan de läsa att skolan arbetar för att alla elever ska få studera utifrån sina egna förutsättningar och för de elever som vill gå långt har skolan engagerade lärare som utmanar och stimulerar eleverna. I beskrivningen står det också refererat till
Skolinspektionens senaste rapport att skolan är en av de högst rankade gymnasieskolorna i landet. Vidare i informationen har eleverna på skolan fått göra sina röster hörda ”Tibbles elever tycker att våra lärare är kunniga, de rekommenderar skolan till andra i mycket hög grad och ett stort antal uppger att de här på skolan träffat den bästa läraren någonsin.” Som
avslutningsfras lyckönskar skolan eleverna i årskurs nio och hälsar att de är varmt välkomna till Tibble Gymnasium.
Under programinformationen för Samhällsvetenskapsprogrammet (se bilaga 10) finner vi rubriken ”programmet som tar dig in i världshändelsernas centrum”.
Samhällsvetenskapsprogrammet har fyra olika inriktningar: beteendevetenskap, juridik, medier, information & kommunikation samt samhällsvetenskap. Programmet ger eleverna förberedelserna som krävs inför högre studier och arbetssättet liknar de arbetssätt högskolor och universitet använder. Samhällsvetenskapsprogrammet är för den elev som intresserar sig för människans beteende, kommunikation, internationella relationer och historia. Begreppen demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö står som grund i undervisningen ur ett
25 svenskt och internationellt perspektiv. Undervisningen ger eleven fördjupade kunskaper i effektiv studieteknik och hur de olika teknikerna kan användas i praktiken. Undervisningen ger även eleven möjlighet att utveckla effektiva lässtrategier för att tillgodose texter på ett lättare och bättre sätt där Nicklas Ericsson, fil. dr i historia undervisar tillsammans med en pedagog.
Arbetssättet på Tibble Gymnasium är utifrån mottot ”samhället i klassrummet och
klassrummet i samhället”. Undervisningen kombineras med aktuella gäster och studiebesök utöver nära samarbete med universitet och högskolor. Examinationsformen liknar de som används vid högre studier för att förbereda eleverna på studier efter gymnasiet, till exempel seminarier, debatter och olika typer av vetenskapliga fördjupningar. Den pedagogiska
erfarenheten är viktig för Tibble Gymnasium och lärarna är kunniga och engagerade samt har ”specialkunskaper inom områden som internationella relationer, modern historia och
kommunikation” (se bilaga 9).
Tibble Gymnasium Campus Täbys hemsida (se bilaga 8) har till vänster i bild en textruta med orden ”Välkommen till Täby Gymnasium Campus Täby” och under det två meningar som nämndes i analysen. Till höger om textrutan är en bildruta på tre leende elever där två av eleverna har blickat riktad rakt fram och den tredje eleven har blicken riktad åt sidan. Under fliken ”om skolan” (se bilaga 8) finns det till vänster i bild en meny med relevanta
informationspunkter en kan läsa mer om. Centrerat på hemsidan finns skolans beskrivning med svart text på en vit bakgrund. Sidan om skolans beskrivning är enkel och har inga bilder eller inklippta videoklipp som tar fokus från texten. Varje program som skolan erbjuder är uppdelat i olika färger, och samhällsvetenskapsprogrammet har fått gult som färg (se bilaga 9). Till vänster på sidan finns skolans utbildningar medan informationen om programmet är placerat centralt och åt höger. Under programbeskrivningen finns det fyra rutor som anger information; antagningsgräns och median för året 2020, ett elevcitat,
samhällsvetenskapsprogrammets poängplan samt kontaktuppgifter till biträdande rektor. Långt ned på sidan finns ett bifogat videoklipp om samhällsvetenskapsprogrammet på Tibble Gymnasium och under det kommer informationen om de fyra inriktningar som finns inom samhällsvetenskapen och en kortare förklaring.
26 7. Diskussion
Skolorna agerar på en marknad där de konkurrerar med varandra om eleverna. Skolorna behöver i sin marknadsföring sticka ut och framställa sig så attraktivt som möjligt för att de gymnasiesökande eleverna ska välja deras skola (Lund 2006, s.99). Korpus (2008) avhandling studerar språket i reklam och visar på hur annonsen vill övertala sin läsare utan att
argumentera öppet. Skolorna som studeras i uppsatsen vill övertala läsaren att ansöka till deras skola, men istället för att göra det öppet sker det mer indirekt bland annat med ett beskrivande och positivt värdeladdat språk för att lyfta fram skolans kvaliteter (Korpus 2008, s. 13). Till exempel Tibble Gymnasium som skriver att skolans medarbetare gör så att
eleverna når ”de bästa resultaten”, eller Täby Enskilda som är en plats som genomsyras av ”passion”.
Vid en snabb överblick av skolornas hemsidor förefaller de vara tämligen lika. Vardera skola erbjuder en undervisning som i slutändan ger möjlighet till vidare studier på högskola eller universitet. De studerande skolorna framhåller den pedagogiska kvalitén i undervisningen men lyfter även gemenskap och trivsel som viktiga ståndpunkter. Täby Enskilda är ensam i beskrivningen marknadsföra sig genom att skolan erbjuder ”bildningsresor” i årskurs 2. Ingen av de studerande skolorna avslöjar att eleverna erbjuds egna skoldatorer eller annan form av IT-utrustning, något som Lund (2006, s. 99f) annars menar är vanligt förekommande. Vad gäller informationen om lärare som ett sätt marknadsföra skolan, framkommer det av
hemsidan att antalet förstelärare varierar på de studerade skolorna och där Tibble Gymnasium har 31 anställda förstelärare, Åva har 17 anställda och Täby Enskilda har åtta anställda
förstelärare. Av skolornas information framkommer att samtliga studerade skolor samarbetar med näringsliv, universitet och högskolor. Det är inte ovanligt att eleverna får gå på
studiebesök eller att skolan får besök av forskare eller andra aktuella gäster. Att marknadsföra nära samarbeten med universitet och högskolor är ett sätt att motivera studiemotiverade elever att välja just deras skola (Lund, 2006, s. 99f).
Samtliga skolor premierar kunskapsnivån hos lärarna samt gemenskapen som finns i skolan och elevens möjlighet att få vara sig själv. Åva Gymnasium har med tidigare elever och elever som går på skolan i dagsläget som uttalar sig om skolan och samhällsvetenskapsprogrammet i synnerhet. Tibble Gymnasium har med ett citat från en elev, medan Täby Enskilda inte har med någon form av elevkommentar. Täby Enskilda har istället valt att starta en YouTube-kanal där de till exempel har lagt upp en femton minuter lång video som innehåller lärare som
