Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill

Institutionen för ekonomi

T

itel:

Normeringsprocessen - En studie om lobbying

kring Redovisning av goodwill

Författare:

Ali Sharifi

Samson Teklu

Kurspoäng:

10 poäng

Kursnivå:

Kandidatkurs (C-nivå)

Examensarbete

Abstract

Title: Goodwill- A study of lobbying on IFRS 3

Level: Bachelor thesis in Business administration, 10 p.

University of Gävle

Department of business administration

Box 6052

SE-801 76 Gävle

SWEDEN

Telephone: +46 26 64 85 00

Fax: +46 26 64 86 86

Homepage: www.hig.se

Author: Ali Sharifi

Samson Teklu

Date: 2007-04-16

Supervisor: Annika Strömberg

Keywords: Lobbying, Accounting, Goodwill, Standard setting

Titel: Goodwill- En studie om lobbying mot IFRS

Kursnivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi; ekonomistyrning. 10 p.

Högskolan i Gävle

Institutionen för ekonomi

Box 6052

801 76 Gävle

SVERIGE

Telefon: 026-64 85 00

Fax: 026-64 86 86

Hemsida: www.hig.se

Författare: Ali Sharifi

Samson Teklu

Opponering: 2007-04-16

Handledare: Annika Strömberg

Summary

Goodwill has under a significant time been a major dilemma in accounting. The

controversy regarding how to recognize this complex concept has been going on for a

long period of time. The issue concerning amortisation over the useful life or

amortisation of goodwill in general is one of the most disputed accounting subjects.

International Accounting Standards Board is a self governing organizational body

whose assignment is to promulgate accounting and financial standards. IFRS is a set of

accounting standards that are issued by IASB. The development of IFRS occurs

through a process where all interested parties(standard-setter, auditors, publisher and

users of financial reports) whose affected are advised to inform their opinion. In 2004

IASB published a new standard concerning business combinations. IFRS 3 contained

amendments proposing that goodwill should not be amortised systematically over its

useful life and that goodwill instead should be impaired on indication. During

December 2002 IASB published ”Exposure Draft 3, Business Combinations” where

they invited participants to respond and comment on the subject that was included in

the exposure draft.

The purpose of this paper to gain understanding and perception of how lobbying of this

nature functions by studying and analyzing the comment letters that IASB received on

question 8 in the exposure draft.

In This paper we assume a hermeneutic abductiv approach. The empirical data is

divided after how the interested has positioned themselves in the question and

accordingly to suited groups. The analysis has been executed for every interest group

separately. The purpose in doing this is to try to identify how the each group has argued

for his matter and afterwards seek to find something general in the groups reasoning for

it’s position. The arguments that each respondent group applies are also assorted in

three classifications,

syntactic, semantic and pragmatic

Considerable amount of the comment letters were in the group, producers of financial

information. When new standards have a direct effect on producers of financial reports,

we observed that the interest from this group can be explained by stating that they seek

to influence against a position that benefits their financial activities. The minor group

constituted of governmental institutions, this can be clarified by noticing that the

exposure draft did not result in any potential tax effects, since the standard only

concerned business combinations.

The content of the arguments was similar for the majority of the interested parties. They

had all in an equivalent way assumed from the same standing point as IASB, when

arguing against the exposure draft. The interest that was for the proposal did not

attempt to strengthen their position in an extended meaning.

The arguments that

aroused mostly were pragmatic

and semantic, syntactic arguments were applied in a

lower extent.

Sammanfattning

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden.

Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om

tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall

skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.

International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att

fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk

som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process där

alla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella

rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning. IASB

publicerade under 2004 en ny standard rörande företagsförvärv. IFRS 3 Business

Combinations, innehåller stora förändringar som bland annat innebär att Goodwill inte

längre skall skrivas av utan vid behov skrivas ned. Under december 2002 utgav IASB

”Exposure Draft 3, Business Combinations” där nämnden bjöd in aktörer till att svara

på och kommentera de olika frågorna som ingick i utkastet till IFRS 3.

Syftet med denna uppsats är att försöka öka förståelsen av hur lobbying av denna typ

fungerar genom att studera svarsbreven IASB erhållit ifrån de olika aktörerna till fråga

8 i utkastet.

Studien har utgått ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en abduktiv ansats. Det

empiriska materialet är uppdelat efter hur aktörerna ställt sig till frågan och därefter

klassificerat efter vilken grupp intressenterna tillhör. Analysen har genomförts för varje

aktörsgrupp separat. Syftet med detta är att försöka urskilja hur varje grupp

argumenterat för sin sak för att sedan se om vi kan hitta någonting gemensamt i själva

resonemangen som knyter gruppen till en viss ställning. Även argumenten i sig är

klassificerade efter syntaktiska, pragmatiska och semantiska resonemang.

Störst i antalet insända svar var producenter av finansiell information. Då nya regler får

en direkt påverkan på producenter av finansiell information kan det relativa intresset

från denna grupp förklaras med att aktörer söker påverka mot en position som gynnar

den egna verksamheten. Den minsta gruppen utgjordes av statliga institutioner, detta

kan förklaras med att utkastet inte medförde eventuella skatteeffekter, då standarden

behandlar koncernredovisning.

Innhållet i argumenten var den samma för de flesta aktörer. Samtliga intressenter hade

på liknande sätt utgått ifrån IASBs ställningstagande när dessa argumenterade mot

utkastet. Aktörerna som var för hade inte sökt stärka sin position i vidare mening.

Pragmatiska och semantiska argument var de som förekom mest, syntaktiska argument

användes i betydligt lägre utsträckning.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

2. TEORETISK REFERENSRAM... 5

2.1 Normbildning inom redovisning ... 5

2.2 Principer eller ekonomiska konsekvenser ... 7

2.3 Teoretiska argument för goodwill... 8

2.4 Lobbying i normbildningsprocessen ... 9 2.4.1 Stödjande argument ... 11 2.4.2 Styrkan i argumenten ... 12 2.4.3 Strategier... 13 2.5 Positiv redovisningsteori ... 13 2.6 Redovisnings begrepp ... 14 2.6.1 Tillgångar... 14 2.6.2 Immateriella tillgångar... 15 2.6.3 Goodwill ... 16 2.6.4 Redovisning av Goodwill ... 16

3. METOD... 18

3.2 Förklarings och förståelse modeller... 20

3.4 Angreppssätt ... 21

3.4.1 Kvalitativ metod ... 21

3.4.2 Kvantitativ metod ... 21

3.5 Datakällor... 22

3.5.1 Primärdata och sekundärdata ... 22

3.5.2 Källkritik... 22 3.6 Praktiskt tillvägagångssätt... 23 3.6.1 Klassificering av svarsbrev ... 23 3.6.2 Analys ... 24 3.6.3 Val av metod... 25 3.6.4 Metodkritik ... 25

4. EMPIRI ... 27

4.1 Exposure Draft 3 (ED 3) ... 27

4.2 IASBs ställning ... 27

4.3 Redovisning av data ... 28

4.3.1 Svarsbreven (Comment letters)... 28

5. ANALYS ... 30

6. SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER ... 38

6.1 Förslag till fortsatt forskning... 39

Bilagor

Bilaga 1- 6 Comment letters

Figurförteckning

Figur 1 sid 5: Modell över normbildning

Figur 2 sid 24: Klassificering av svarsbrev

1. Inledning

Uppsatsen inleds med en kort bakgrund till hur Goodwill generellt betraktats.

Därefter kommer vi att gå in på det som kretsar runt den internationella

normsättningsprocessen, där organ som IASB (International accounting standards

board) spelar en styrande roll. Slutligen kommer vi att presentera syftet med denna

uppsats.

1.1 Bakgrund

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden.

Debatten om redovisningen av detta komplexa begrepp har pågått länge. En del anser

att alla immateriella tillgångar skulle kunna summeras i begreppet goodwill. På så sätt

skulle fel som lätt uppstår kunna undvikas, i arbetet med att försöka separera olika

poster. IASB har också i ett utkast till rekommendation diskuterat idén om att

klassificera allt som goodwill, men har slutligen valt att gå den amerikanska vägen.

Reglerna i USA kräver en så detaljerad redovisning som möjligt av olika immateriella

tillgångar. I vissa företag består goodwill till väsentlig del av ett starkt varumärke.

Andra menar att deras goodwill utgörs av ”intellektuellt kapital” och av den orsaken

borde klassificeras som sådant. De finns åtskilliga åsikter och argument om vad

goodwill egentligen är. Den goodwill som överhuvudtaget redovisas enligt normer är

förvärvad goodwill, alltså det som uppstår vid ett företagsköp. Rent tekniskt uppstår

goodwill som förvärvspriset minskat med det uppköpta företagets nettotillgångar. I

detta fall uppstår en transaktion mellan två oberoende parter, och på grund av det, har

redovisare traditionellt godtagit redovisning av förvärvad goodwill. Problemet ligger i

att den del som inte kvittas mot det förvärvade egna kapitalet på något sätt måste

redovisas. Som normerna ser ut i dagsläget måste överskottet på något sätt hänföras

till en specifik tillgång som till exempel en dold reserv. Men när det inte går att

identifiera en sådan tillgång så måste posten goodwill redovisas.

Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill

överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda

redovisningsfrågorna. I mitten av 1980-talet var goodwillfrågan det mest

1

problematiska för FAR att hantera. Under den tiden var den praxis som användes

väldigt kluvet, allt från att direkt skriva bort goodwill mot eget kapital till avskrivning

enligt amerikansk praxis på 40 år. Rädslan för en allt för oförsiktig redovisning och

det faktum att det råder en stor osäkerhet om vad goodwill egentligen är, har tidigare

präglat normgivare till att föredra en kort avskrivningstid eller direkt bortskrivning.

1.2 IASB

International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är

att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. De har sitt

huvudsäte i London och består av representanter från nio olika länder. Deras uppgift

är att utveckla kvalitativa globala normer som skall vara lätta att förstå, jämförbara

och ge rättvisande information.

IFRS (International financial reporting standards) är det regelverk som ges ut av

IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process där alla

intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter,

revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning och för att säkerställa

att framställningen av normer sker på ett genomskådligt sätt. Ett diskussionsunderlag

publiceras så fort en fråga är fastställd på agendan. Underlaget skall ge en överskådlig

bild av ärendet, olika infallsvinklar för att närma sig problemet, nämndens

preliminära synpunkter och en inbjudan till olika aktörer att meddela sina synpunkter.

Förberedandet av ett utkast till nya rekommendationer är nästa steg, där syftet är att

specifikt försöka ge en lösning på problemet. Därefter ligger en nittiodagarsperiod där

aktörerna återigen har möjlighet att bidra med sina synpunkter. Under denna period

kan nämnden även genomföra en del fältundersökningar ordna offentliga

sammanträden och personliga möten för att få ett bredare perspektiv och erhålla

ytterliggare kommentarer och förslag. Den slutgiltiga rekommendationen fastslås av

IASB genom röstning där minst åtta av de fjorton rösterna måste bifalla de nya

reglerna.

2

Artsberg, Redovisningsteori- policy och praxis, 2003

3

www.iasb.org, hämtat 060412

4

IASB publicerade under 2004 en ny standard rörande företagsförvärv. IFRS 3

Business Combinations, innehåller stora förändringar som bland annat innebär att

Goodwill inte längre skall skrivas av utan vid behov skrivas ned. Motivet till de nya

rekommendationerna är att anpassa dessa till motsvarande regler i USA, och på så sätt

skapa förutsättningar för en internationell enhetlig redovisningsstandard. De nya

reglerna som förbjuder linjär avskrivning av goodwill kan få stor effekt på resultatet

hos ett stort antal bolag. Om det inte föreligger ett nedskrivningsbehov medför de nya

reglerna en stor ökning av bolagens nettovinst. Men om det finns ett

nedskrivningsbehov till följd av att det förvärvade dotterbolaget inte utvecklas

kommer koncernen att drabbas av häftiga svängningar i resultatet.

Under december 2002 utgav IASB ”Exposure Draft 3, Business Combinations” där

nämnden bjöd in aktörer till att svara på och kommentera de olika frågorna som

ingick i utkastet. Utkastet innehöll förslag till nya rekommendationer som senare

skulle ingå i IFRS 3. En av frågorna handlade om goodwill, där föreslogs ett förbud

mot avskrivning av goodwill. Istället skulle utgivare av finansiell information årligen

eller under kortare tid, om ett behov förelåg, utföra nedskrivningsprövningar

(Impairment test) och se om det fanns ett nedskrivningsbehov.

En mer ingående

beskrivning av frågorna som ingick i ED3 kommer senare i uppsatsen. Syftet var att

anpassa rekommendationerna till FASB (Financial accounting standards board) och

gällande rekommendationer i USA. Förslaget från FASB var från början

avskrivningar av goodwill med en maximal ekonomisk livslängd på 20 år, men detta

kom att ändras tack vare de olika aktörernas lobbying aktivitet.

Goodwill är en stor tillgångspost i flertalet av de större bolagen och på så sätt har

valet av redovisningsmetod stor effekt på koncernernas finansiella rapporter. Trots

det faktum att avskrivningar eller nedskrivningar inte på något sätt påverkar bolagens

kassaflöden så kommer valet redovisningsmetod påverka viktiga nyckeltal, som

tillexempel skuldsättningsgrad och P/E tal. Därför anses det viktigt av många företag

5

http://www.kpmg.se/pages/101345.html

6

IASB, ED 3 business combination,2002

7

att försöka påverka normgivare genom lobbying, i förarbetet till nya

rekommendationer.

1.3 Syfte

Huvudsyftet med denna uppsats är att försöka öka förståelsen för hur lobbying av

denna typ fungerar. Genom att undersöka hur de olika aktörerna ställer sig till fråga 8

i utkastet från IASB, som handlar om huruvida goodwill skall skrivas av eller inte. Vi

kommer att studera hur aktörerna argumenterat för sin ställning och tolka möjliga

förklaringar till varför man intresserar sig av lobbying.

1.4 Disposition

Kapitel 1, Uppsatsen inleds med varför Goodwillposten är och har varit ett av de större

problemen inom redovisning. Därefter ges en beskrivning av det normgivande organet

IASB och normbildningsprocessen och vi preciserar det studiefält och formulerar syftet

för denna studie. Kapitel 2, Här redogörs den teoretiska referensramen som senare

används i analysen. Kapitlet avslutas med avsnittet redovisningsbegrepp där vi tar upp

de rent tekniska aspekterna av goodwill. Detta avsnitt har inte någon direkt teoretisk

förankring och kan därför hanteras som en praktisk referensram som utgör ett

kunskapsunderlag för tolkningen av tekniska resonemangen i det empiriska materialet.

Kapitel 3, I detta kapitel framställs de vetenskapsteoretiska och metodologiska val vi

har gjort och även kritik och motivering av dessa val. Kapitel 4, Vi beskriver strukturen

på vårt empiriska material och presenterar fråga 8 i utkastet och även IASBs

ställningstagande kring frågan. Kapitel 5, I analys kapitlet ställer vi innehållet

svarsbreven mot teori och tidigare forskning. Kapitel 6, I det sista kapitlet

sammanfattas de slutsatser vi har dragit utifrån vår analys och vi diskuterar kort

slutsatserna.

8

2. Teoretisk referensram

I detta kapitel kommer vi att redogöra för de teoretiska aspekter vi anser vara

nödvändiga för förståelsen av vårt syfte. Vi inleder kapitlet med ett mer teoretiskt

synsätt på normbildningen och därefter går vi in på lobbyingteori. Kapitlet avlutas

med avsnittet redovisningsbegrepp där vi går djupare in på de mer tekniska

aspekterna av Goodwill som en immateriell tillgång.

2.1 Normbildning inom redovisning

(Figur 1. Husseins modell över normbildning)

Modellen innehåller ekonomiska faktorer, tekniska förhållanden och behandlar

redovisning som en social process. Modellen är tänkt att kunna fungera som en

utgångspunkt för att tolka redovisningslösningar, till följd därav är den deskriptiv.

Normativa teorier fångas även av modellen som argument ifrån aktörerna. Modellen

kan angripas ifrån flera perspektiv, antingen hanteras de olika faktorerna i delar som i

sin tur utgör helheten eller att modellen endast hanteras som en ram för att placera

olika studier inom. Det sist nämnda synsättet används speciellt i det fall där det antas

9

att en viss faktor är det avgörande motivet till en viss redovisningslösning. Modellen

bygger på det faktum att det finns ett problem inom redovisningen och därefter

sökandet efter en lämplig lösning. Redovisningsförändringar grundar sig i olika

sociala faktorer och lösningarna uppkommer efter policybeslut där många aktörer

försöker påverka genom att argumentera för sina förslag. Förändringar inom

redovisning är en lång process som med tiden berörs av olika ekonomiska, politiska,

sociala och tekniska faktorer.

Om modellen hanteras som förslag på olika faktorer som kan vara viktiga, kan det

diskuteras vilka faktorer som inom de olika teorierna framhävs som de mest

väsentliga. Modellen bildar då ett verktyg för jämförelse mellan de olika teorierna.

Forskare som använder sig av ekonomisk metod lägger vikten på ekonomiska

faktorer, och menar dessa är mer väsentliga än aktörernas sociala värderingar.

Forskare som grundar sin forskning på den samhällsvetenskapliga metoden ser

viktiga faktorer som kan förklara olika redovisningslösningar som mindre självklar.

Sociala värderingar kan byggas på olika typer av resonemang. Även ekonomiska

faktorer kan användas inom detta område för att beskriva aktörernas sociala

värderingar.

Resultatet i normbildningsprocessen är med andra ord ett gemensamt beslut från de

olika aktörerna, om vad som fungerar som en lämplig redovisningslösning. Resultatet

kommer sannolikt att leda till en normgivning, alltså en auktoritativ regel om hur

posten skall redovisas. Med lagstiftning kan staten fastslå en sådan regel eller så kan

det ske genom ett privat auktoritativt organ, såsom IASB.

Husseins modell har vi använt som en helhets bild för normbildningsprocessen, för att

känna till de faktorer som kretsar runt utvecklingen av redovisningslösningar. Vår

studie kan placeras inom det tredje steget i modellen, där legitimering av lösningen

sker. ED 3 är det slutgiltiga utkastet där IASB arbetat fram de tekniska aspekterna

baserade på ett ställningstagande som det normgivande organet gjort. Utkastet kan i

10

Artsberg, Redovisningsteori- policy och praxis, 2003

11

Ibid.

12

sin helhet publiceras som en norm och därav befinner vi oss i legitimeringsstadiet.

Det är de påtryckningar som äger rum i detta steg som vi syftar till att studera.

2.2 Principer eller ekonomiska konsekvenser

Hur mycket av förändringen inom redovisning kan förklaras med hjälp av principiella

argument och hur mycket kan hänvisas till resonemang baserade på ekonomiska

konsekvenser? En annan fråga som dyker upp i sammanhanget är givetvis, om det ena

eller det andra med tiden, har påverkat redovisningen i allt större utsträckning. Att

försöka utreda en sådan sak kan vara besvärligt då principiella argument kan

användas för att dölja en tankegång byggt på ekonomiska konsekvenser. Det faktum

att redovisningen medför ekonomiska konsekvenser är idag en självklarhet med tanke

på den starka koppling den har till skattesystem och bolagsrättsliga frågor.

Val av redovisningsmetod får större genomslagskraft och är mer betydelsefulla i ett

enskilt företag än i en koncern. Därför kan fler principiella resonemang hänföras till

koncernredovisningen. Men det har kommit fram att inte ens koncernredovisningen

står utan ekonomiska konsekvenser. Den vilja förtagen haft att tillämpa

poolningsmetoden vid företagsförvärv är en situation där det har framgått att

ekonomiska konsekvenser varit av betydande karaktär.

Mycket forskning visar att bolagen tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenser olika

metoder orsakar. Men det råder en hel del oklarhet om hur mycket som präglar

normgivningen. Ett givet antagande är att normgivningen inte helt och hållet kan utgå

ifrån principiella resonemang och måste därför ta hänsyn till ekonomiska

konsekvenser. En anledning är att om ekonomiska konsekvenser inte beaktas så

kommer normerna inte att godtas. En sak som den nationella normgivaren måste ta

hänsyn till, är att inte försumma de nationella företagen genom normer som bara

bygger på principiella argument, då det lätt kan skapas missgynnande förutsättningar

för dessa gentemot de internationella konkurrenterna. Problemet med utländska

dotterbolag och hur omräkningen av dessa skulle ske är ett typiskt fall där principiella

13

Artsberg, Redovisningsteori- policy och praxis, 2003

14

argument fick mindre utrymme och ekonomiska konsekvenser fick förhållandevis

stort verkan.

Att påstå att ekonomiska konsekvenser helt hållet styr redovisningsutvecklingen är

inte hela sanningen. Ambitionen ligger i att säkra redovisningen som tillförlitlig och

relevant, följaktligen mot en principiell riktning. Detta har visat sig vara mer eller

mindre resultatrikt i olika tider och sammanhang.

2.3 Teoretiska argument för goodwill

Det finns riktlinjer inom policyn som visar hur praxis blivit påverkad av policyn men

den intressanta frågan är, hur det rent teoretiskt går att försvara avskrivning,

nedskrivning eller överhuvudtaget redovisning av goodwill. Vilka argument som

används för att försvara sin uppfattning av hur redovisning av goodwill skall ske

beror helt på hur goodwill definieras och vilken inställning man har. Studier har gjorts

där syftet varit att dela in argumenten i semantiska, Syntaktiska och pragmatiska.

Semantiska argument hänvisar till mening/innebörd, syntaktiska till logik/grammatik,

och slutligen pragmatiska som pekar på effekterna. Argumenterar för det semantiska

synsättet, vill man syfta på goodwill som en empirisk företeelse, begreppet skildras

med en verklighetsbeskrivelse. Syntaktiska argument utgår från logik och

konsekvens, tanken är att finna liknande redovisningsposter som utgångspunkt för att

hitta tillämpbara regler. Inom det pragmatiska synsättet pekar man på ekonomiska

konsekvenser eller andra rent praktiska konsekvenser.

Olika länder använder olika syntax. Logiken bakom de regelsystem som finns i olika

länder skiljer sig åt och därför måste hänsyn tas till att argument som syftar på syntax,

måste bygga på det nationella regelsystemet för att vara resultatrikt. Med tanke på att

goodwill begreppet inte har samma innebörd i olika länder, blir följden att semantiska

resonemang inte byggs upp på samma sätt i de olika länderna. Som till exempel i

USA hänvisar man till den ekonomiska verkligheten, medan man i Tyskland pekar på

en juridisk verklighet. I vissa länder har det antagits direktiv som strider landets

syntax, där pekas det istället på pragmatiska argument och att de nationella förtagen

15

Artsberg, Redovisningsteori- policy och praxis, 2003

16

Ibid.

17

inte ska få sämre förutsättningar än de andra. I Tyskland aktiverades det som kunde

överlåtas eller det som ansågs besitta förmögenhetsvärden. Där skrevs goodwill av på

15 år med hänvisningar på skatterätten. Det blev även möjligt att direkt skriva av

goodwill mot eget kapital efter EU- direktiv. Eftersom det amerikanska regelsystemet

bygger på ett ekonomiskt tänkande och man menar med semantiska argument att

goodwill har ett bestående eller långsamt avtagande värde, har man accepterat en lång

avskrivningstid på 40 år. Även det brittiska regelsystemet har på senare tid syftat på

en ekonomisk verklighet där förbjöds avskrivningar med antagandet att goodwill har

en obestämd livslängd, man skulle i stället årligen göra nedskrivningsprövningar och

undersöka om en värdeminskning förelåg. I USA har det hävdats att goodwill är som

alla andra tillgångar och bör därför behandlas som sådan medan i Storbritannien

menas att goodwill bör hanteras annorlunda.

Med tanke på missbruk och manipuleringar har man med pragmatiska argument

menat att goodwill inte bör hanteras som en tillgång, en försiktig redovisning är att

föredra. I Storbritannien har bortskrivning av goodwill förklarats med att få undgå att

belasta resultatet med avskrivningar. Studier visar att få pragmatiska argument

förkommer, detta kan bero på att dessa döljs bakom ett principiellt resonemang eller

att normbildning är en kunskapsbaserad process och att argumenten måste knyta till

en sådan grund. Man har funnit att uttalanden om verkligheten görs utan att en

egentlig empirisk grund att stå på, det handlar om ren retorik. Det har kommit fram

att argumenten är svåra att klassificera och att de ofta överlappar varandra.

2.4 Lobbying i normbildningsprocessen

Utvecklandet av redovisningsnormer har skapat en stor debatt i litteraturen i över ett

halvt sekel. Finansiella rapporter har en stor effekt på mänskligt beteende och

påverkar i allra högsta grad ekonomiska beslut hos många. På så sätt kommer de olika

metoder som används påverka företagens finansiella ställning och även intressenterna

i omgivningen. Med tanke på att redovisningsnormer har djupgående sociala och

ekonomiska konsekvenser faller det naturligt att många intressenter förmår sig att

formellt eller informellt påverka normsättare i arbetet med att framställa standards.

18

Artsberg, Redovisningsteori- policy och praxis, 2003

19

Alla parter som på något sett blir påverkade av redovisningsstandards, har då

möjlighet att genom lobbying påverka det reglerande organet.

Lobbying är en politisk aktivitet och finns i många olika former. Alla former är inte

alltid synliga då de oftast utförs bakom ”stängda dörrar”. Den typ som är lättast att

observera och som har varit grunden till den övervägande delen av tidigare forskning

inom området, är just svarsbrev eller inlägg på ”exposure drafts”. Syftet med denna

typ av forskning är att urskilja de faktorer som motiverar olika aktörer (lobbyister) till

att ägna sig åt lobbying och vilken effekt deras ansträngning kan få på

beslutsprocessen hos normgivare.

Det finns två typer av litteratur som syftar till att analysera de aktiviteter som

förknippas med lobbying av redovisningsfrågor. En del forskare undersöker

maktförhållandet inom den normgivande processen. De granskar interaktionen mellan

normgivare och de andra aktörerna och söker efter de faktorer som påverkar

normgivarens beteende. På så sätt avslöjas hur det normgivande organet reagerar mot

trycket från lobbyisterna, och bevis för om en specifik grupps aktivitet har övertaget

blir synliga. Studier inom detta område utreder även strukturen på deltagandet och

söker finna ”beroende” förhållanden mellan olika grupper, speciellt revisionsbolag

och deras klienter.

Inom det andra området försöker man identifiera de incitament som ligger bakom

lobbying. Här analyseras de faktorer som påverkar olika lobbyisters position, hur

korrekt deras argument är och vilka lobbyingstrategier som används för att påverka

det normgivande organet. Forskare som tillhör denna grupp pekar ständigt på en

positiv redovisningsteori och public choice teori, med utgångspunkt ifrån att alla

aktörer som är inblandade i normeringsprocessen försöker maximera den egna

förväntade nyttan. Detta innebär att alla grupper involverade agerar i sitt eget bästa.

Den största bristen inom lobbying litteraturen är att den förenklar den komplexitet

och riklighet som lobbying innebär. Majoriteten av studier tittar på statistiska mönster

20

Anonym, Setting accounting standars relevant to the concept of control used for consolidated accounts in the UK: An analysis of lobbying behaviour, sine anno

21

Weetman, Lobbying on accounting issues, 1996

22

Anonym, Setting accounting standars relevant to the concept of control used for consolidated accounts in the UK: An analysis of lobbying behaviour, sine anno

23

och jämför lobbyister med icke lobbyister. En annan svaghet med litteraturen är

bristen på jämförbara analyser, som kunde bevisa strukturella skillnader i beteendet

hos deltagande grupper.

2.4.1 Stödjande argument

En del forskare har generellt sökt utreda aktörernas position genom att klassificera

dessa som röstande parter, som antingen är för, emot eller neutrala

. En sådan ansats

är motsägelsefull till resultatet från andra forskare

. Då de menar att lobbying förser

deltagande parter med möjligheten att påverka och övertala utöver själva ”röstandet”.

En tidigare medlem från FASB, konstaterade att normgivare blev påverkade av både

hur argumenten var utformade och styrkan i de deltagande aktörernas svar. Ett sådant

perspektiv belyser hur olika aktörer har tillfället att påverka mer än att bara ”rösta”.

När man klassificerar svarande parters position som en röst, har forskare misslyckats

med att ta hänsyn till vikten av stödjande argument. Lobbyister förmår sig att använda

argument baserade på ekonomiska konsekvenser eller principiella argument för att

övertyga standards sättare i sin ställning. Det kan förväntas att aktörer som samtycker

med föreslagna normer inte har incitament att stärka sin position genom stödjande

argument. Om de svarande har argumenterat för sin ställning i det fall de håller med

normgivandes förslag, har forskning som behandlar svarsbrev som röster misslyckats

med att fånga betydelsen av ett sådant svar. Denna metod har försvarats av åtskilliga,

då de menar att den skildrar en mer objektiv bild än forskning som baseras på

kvalitativa analyser, vilket kräver forskarens goda omdöme. Det finns även fall inom

den mer kvantitativa forskningen då forskarens omdöme sätts på prov. Detta sker

speciellt vid tillfällen då aktörer låter bli att delge sin position. I En sådan situation

anses parten i fråga som neutral, detta behöver dock inte vara sant då det uteblivna

argumentet kan förklaras med de kostnader som lobbying medför. Det har

konstaterats inom tidigare forskning att medverkanden kan ”spela” genom att styrka

24

Anonym, Setting accounting standars relevant to the concept of control used for consolidated accounts in the UK: An analysis of lobbying behaviour, sine anno

25

Deegan, Morris, Walker, Audit firm lobbying on proposed disclosure requirements, 1990

26

Sutton, Lobbying of accounting standard-setting bodies in the UK and USA: A downsian analysi, 1984

27

Tutticci, Dunstan, Holmes, Respondent lobbying in the australian accounting standard-setting process: ED 49,1994

en position som de i själva verket inte står för. Detta på grund av att den verkliga

uppfattningen kan anses socialt eller politiskt inkorrekt.

2.4.2 Styrkan i argumenten

Att ”räkna röster” är en metod där det anses att alla de svarandes argument väger lika

tungt. En sådan tolkning försummar det faktum att svarande kan förse argument av

olika vikt för att stärka sin position, genom starkt uttryckta eller långa svar. Det har

tidigare ifrågasatts om normgivande organ verkligen tolkar en avvaktande hållning

och ett våldsamt motstånd som två likvärdiga positionsförklaringar.

Forskare har

rättfärdigat detta förhållningssätt att behandla svarandes positioner som likvärdiga,

genom påståenden som syftar till att förklara strävan till att tolka argument, fordrar ett

subjektivt förfaringssätt.

Man har försökt att analysera styrkan i lobbyisters position genom olika metoder. Två

forskare, O´keefe och Soloman försökte hantera problemet med subjektivitet genom

att använda sig av ”menings- orienterad analys” och ”form- orienterad analys” när

man sökte intensiteten i lobbyisters position. Den första metoden grundades på hur en

grupp av sakkunniga dömde en observatörs tolkning av argumenten. Här fann

forskarna att panelens bedömningar många gånger samstämde med deras egna. I den

andra metoden utgick man ifrån en klassifikation av svarsbreven vilket baserades på

om svarande använde sig av objektiva argument som reflekterade styrkan i deras

ställning.

En annan metod är ”innehålls- analys” där man undersöker styrkan, genom att

granska längden på svar och försöker identifiera nyckelord. Här har men funnit att

argument som syftar till politiska och ekonomiska konsekvenser generellt är längre.

28

Tutticci, Dunstan, Holmes, Respondent lobbying in the australian accounting standard-setting process: ED 49,1994

29

Currie, Robinson , walker, Political activity and the regulation of accounting: Gaps in the literature, 1987

30

Combes, Stokes, Standard setters responsiveness to submissions on exposure drafts: Australian evidence, 1985

31

O´keefe, Solomon, Do managers believe the the efficient market hypothesis? Additional evidence, 1985

32

Tutticci, Dunstan, Holmes, Respondent lobbying in the australian accounting standard-setting process: ED 49,1994

2.4.3 Strategier

Lobbyingaktivitet medför informations kostnader. Att försöka tolka och analysera

stora mängder information resulterar i kostnader, som är av betydande karaktär för en

individ. Genom att bilda ”allianser” kan intressenter sänka dessa kostnader avsevärt,

på så sätt kan det tänkas att grupper är mer framgångsrika i sitt agerande än individer

i en process av politisk natur.

Forskare har antytt att olika delar av svarsgrupper svarar på skilda utkast. Man kan

tydligt urskilja att utgivare av finansiella rapporter är den största gruppen som svarar

på utkasten till nya rekommendationer. Detta kan tolkas som att utgivarna är mer

utsatta och berörs mer än andra av konsekvenserna av nya redovisningsnormer. En

annan faktor kan vara att de har mer kapital och kan därför bära lobbying kostnader.

Användare av finansiella rapporter svarar sällan på utkast till nya rekommendationer,

detta har påståtts bero på att intressenternas uppfattning av deras egen förmåga att

kunna påverka i vis mån styr hur de agerar.

Forskning har visat att intressenter använder sig av klart identifierbara strategier för

att påverka. Man har kommit fram till att principiella argument förekommer i mycket

större utsträckning än argument baserade på ekonomiska konsekvenser när aktörerna

är emot ett utkast. Detta kan bero på att intressenterna förmodar att ett sådant

argument är mer accepterat och korrekt ur normgivarens perspektiv. Valet av

strategier beror på vilket motiv lobbyisten har och till vilken grad han är övertygad,

att kunna påverka.

2.5 Positiv redovisningsteori

Positiv redovisningsteori är ett synsätt som exploderade under 1980- talet efter Watts

och Zimmermans artiklar. De utgår ifrån det grundläggande antagandet att individer

tenderar maximera sin egna förväntade nytta och de är kreativa och innovativa i detta

arbete. Detta antagande får följaktligen effekten av att företagsledningen använder

lobbying för att påverka i sitt eget bästa.

33

Watts, Zimmerman, towards a positive theory of the determination of accounting standards, 1986

34

Tutticci, Dunstan, Holmes, Respondent lobbying in the australian accounting standard-setting process: ED 49,1994

35

I en av deras artiklar har forskarna sökt utveckla en positiv teori kring

normeringsprocessen. De menar att en sådan teori skulle underlätta förståelsen av de

drivkrafter bakom denna process, inverkan på olika intressentgrupper och varför

aktörer är villiga att göra av med resurser för att påverka normeringsprocessen.

Fokus ligger på balansen mellan kostand och nytta som olika normer har till följd,

och på så sätt öka förståelsen av de incitament som får företagsledning att antingen

motsätta sig eller stödja olika normer. Forskarna menar att dessa resonemang utgör

kärnan i fastställandet av normer. Företagets storlek kan vara avgörande för hur man

väljer att positionera sig emot en föreslagen förändring i normsystemet, då detta

bestämmer omfånget av de politiska kostnaderna som företaget kan stå inför. En

annan faktor som påverkar hur ledning ställer sig inför ett utkast är om den föreslagna

normen sänker eller höjer företagets resultat. Författarna listar ett antal faktorer som

påverkar ledningens nytta och beroende på hur nya normer i sin tur påverkar dessa

faktorer, avgörs vilken ställning ledningen tar.

2.6 Redovisnings begrepp

2.6.1 Tillgångar

IASB definition av tillgång är, en resurs som kontrolleras av företaget till följd av

inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i

framtiden.

Enligt IASB krävs det av en resurs att den ska kunna uppfylla tre kriterier för att

betraktas som en tillgång.

• Det första kriteriet som måste uppfyllas är resursen måste förväntas innebära

ekonomiska fördelar för företaget i framtiden oavsett om det är osäkert dvs.

att om resursen används eller avyttras skall den ge upphov till positiva

betalningsflöden för företaget.

• Det andra kriteriet är att resursen skall exklusivt kontrolleras av företaget.

Otillräcklighet och nytta är kännetecken för Ekonomiska resurser och pga. av

detta så har samhället utformat regler som bestämmer personers rätt att

36

Watts, Zimmerman, Towards a positive theory of the determination of accounting standards, 1978

37

Watts, Zimmerman, Towards a positive theory of the determination of accounting standards, 1978

38

övervaka användningen av tillgången och tillgodogöra sig vinsten.

Bolaget

behöver på så sätt inte ha ägande rätten till tillgången men en juridisk

bindande rätt till att använda och dra nytta av resursen.

• Resursen skall ha uppkommit som en följd av inträffade händelser. Företaget

måste ha vidtagit någon konkret åtgärd för att få tillgången under sin kontroll.

Det finns ett antal diskussioner angående denna fråga, och att ett ömsesidigt

bindande kontrakt inte är tillräckligt och betydelsefullt nog för att kunna

redovisas som en tillgång. Ett resonemang som hävdar mot detta är att

företaget vid det här tillfället inte har kontroll över resursen.

2.6.2 Immateriella tillgångar

Inom företags ekonomi har immateriella tillgångar länge varit ett omdiskuterat ämne.

På grund av samhällsförändringar har olika typer av immateriella tillgångar

redovisningsmässigt fått ett större värde och mer relevans. Skillnaden mellan

immateriella och materiella är att det andra uppkommit som en följd av förvärvande

eller produktion av tjänst, som man förväntar avkastning på under en längre

tidsperiod.

RR (Redovisnings rådet) definition av Immateriell tillgång lyder ”… en identifierbar

icke monetär tillgång utan fysisk substans …” mer specifikt betyder detta en tillgång

som inte eller kan omsättas i kontanta medel samt att tillgången inte är konkret. Med

denna definition utesluts både finansiella och materiella tillgångar. I lagen delas de

immateriella tillgångarna upp i olika poster tillexempel, forskning och utveckling,

patent och licens samt den omdiskuterade goodwill. Att med hjälp av olika principer

avgöra vilka tillgångar som är finansiella och vilka som är immateriella är tämligen

svårt, därför har Årsredovisningslagen presenterat grunder för gränsdragningen samt

att det får bestämmas med hjälp av olika normer och redovisningspraxis.

39

Smith, Redovisningens språk,, 2006

40

Artsberg, Redovisningsteori –policy och praxis, 2005

41

Smith, Redovisningens språk, 2006

42

Ibid.

43

2.6.3 Goodwill

Goodwill betyder framtida goda vinster dvs. en ersättning för en framtida avkastning.

Med goodwill, mer specifikt förvärvad goodwill menas den del av ersättningen som

överstiger det verkliga värdet av de nettotillgångar som förvärvats d.v.s. ett

övervärde. Vid förvärvet så sker en transaktion mellan två oberoende parter vilket är

en av orsakerna för att man har accepterat att redovisa goodwill. Enligt praxis och

normer ska man alltid försöka förbinda övervärdet med en särskild tillgång, men när

det uppstår ett övervärde som inte direkt kan knytas till en tillgång så bokförs det

under posten goodwill.

Köpeskillingen för de förvärvade aktierna

- nettotillgångarna i det förvärvade bolaget

= goodwill

Enligt många teoretiker skulle komplikationer kunna undvikas om man

sammanfattade posterna immateriella tillgångar till posten goodwill eftersom det ofta

uppstår osäkerheter kring dessa poster. I Sverige valdes slutligen med hjälp av

riktningar av IASB att göra som amerikanerna och visa en så noggrann redovisning

av de olika immateriella tillgångsposterna. Denna tillgångs post sker vid företags

förvärv och uppstår endast i koncern balansräkning.

Problem uppstår när man ska uppskatta avskrivningsperioden för goodwill. Från ett

nationalekonomiskt perspektiv skulle man argumentera att frikonkurrens skulle

fördriva övervärdet och kan därför skrivas av under en kortare period. Däremot om

övervärdet är kopplat till företaget, personalen och ledningen vore det olämpligt att

överhuvudtaget skriva av det eftersom det vore svårt för konkurrenter att ta efter.

2.6.4 Redovisning av Goodwill

För att en immateriell tillgång som tillexempel goodwill ska redovisas i balansräkning

ska det vara troligt att de framtida ekonomiska fördelarna av tillgången kommer att

övergå till företaget, samt att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett

44

Artsberg, Redovisningsteori –policy och praxis, 2005

45

Ibid.

46

Schroeder, Accounting Theory, 1997

47

trovärdigt sätt. Vid bedömning av de ekonomiska fördelar ska företaget även lägga

vikt vid hur säkra dessa är utifrån tillgänglig information, framförallt extern, vid

tillfället.

Internt upparbetad goodwill redovisas inte som tillgång i balansräkning p.g.a.

uppfyller ett av kriterierna, dvs. att den inte är identifierbar resurs som företaget har

kontroll över och att anskaffningsvärde inte kan bedömas på ett säkert sätt då det

uppstår skillnad mellan ett marknadsvärde och det bokförda värdet på dess tillgångar

vid en viss tidpunkt.

Om ett företag anskaffar en immateriell tillgång som tillexempel Goodwill vid ett

företagsförvärv,

kallas

dessa

förvärvade

immateriella

tillgångar

där

anskaffningsvärdet för tillgången är det verkliga värdet vid tidpunkten för förvärvet.

48

3. Metod

I detta kapitel kommer vi att förklara hur vi har förhållit oss till ämnet och hur vi rent

praktiskt valt att gå till väga med vårt problem. I vissa stycken har vi valt att inte

enbart beskriva de metoder och synsätt från vilka vi utgått ifrån utan också den rena

motsatsen. Avsikten med detta har varit att både för oss själva och för läsaren öka

förståelsen och på ett bättre sätt söka motivera de val vi har gjort. Kapitlet avslutas

med metodkritik där vi belyser tänkbar kritik och motiverar vår inställning.

3.1 Förhållningssätt

3.1.2 Hermeneutik

När man pratar om ett hermeneutiskt förhållningssätt så menas grader som är

omätbara som tillexempel lidande, glädje och inre frid. Hermeneutisk synsätt går ut

på att ha förståelse och tolkning som kunskapsmodell. Detta tillvägagångssätt har

funnits med människor i evigheter och är till hjälp för att komma fram till hur

människor beter sig i olika situationer. Förstålelse och språk är grundläggande för

människan och därför har hermeneutiken sin viktigaste uppgift i dessa

sammanhang.

Ett av det fyra huvud momenten inom den hermeneutiska processen är tolkning och

det handlar om att presentera sin förståelse av objektet dvs. sina tankar om ämnet.

Med tolkning menas översättning av betydelser och innerbörder. Gustavsson kallar

det för översättning men det kan samtidigt vara vilseledande pga. det inte direkt finns

något som vi översätter ord för ord och att vi översätter det med utgångspunkt från

våra föreställningar om objektet. Enligt honom leder detta till att en grad av

misstolkning något som han menar är oundvikligt.

Förståelse som är det andra momenten är ett komplicerat begrepp pga. att det är

väldig svårt att förklara vad det betyder utan att använda sig av synonymer.

Gustavssons definition är det som händer när en person får inblick om ett problem

och slutligen begriper vad vi ser objektet som. Om man ser det mer djupgående där en

49

Gustavsson, Kunskapande metoder, 2004

50

individs verklighet förändras av sin tolkning och kännedom kallas det specifikt för

hermeneutisk förståelse.

För att man ska kunna förstå något så måste man ha haft lärdomar, erfarenhet och

tidigare upplevelser dvs. förförståelse, detta är grunden till det tredje momentet som

tas upp i den hermeneutiska processen. För att kunna förstå ett tolkningsobjekt så är

man påverkad av olika faktorer som t.ex. trosuppfattningar och aktörens språk. P.g.a.

det blir det en subjektiv tolkning av objektet och detta kan det leda till att

förförståelsen blir till ett besvär istället för en tillgång för förståelsen.

Det sista momentet är förklaring och brukar ofta bindas samman med förståelse

eftersom det inte går att förstå något utan att förklara det och tvärtom. Med hjälp av

psykoanalysen har man försökt sig på att begripa förklaringens funktion inom

processen, Carl Lesche säger att när en individs förmåga att förstå något slutar så tar

tillämpar man teorin för att förklara ett viss agerande, därefter använder man sig av

denna förklaring för att förstå objektet.

Sammanfattningsvis kan man säga att tolkning är var vi till sist presenterar vår

förståelse av objektet som vi har tydliggjort och ändrat med hjälp av förklaringar. Och

pga. av att förförståelsen är något oundvikligt så är det något som tillkommer alla de

andra processerna.

Under processen som vi tagit upp arbetar man med de olika momenten på olika

stadier och mer röligt. När man i första hand ska förstå och sedan tolka något läggs

det ut simpelt och blir ofta missförstådd pga. att man i förförståelsen har otillräckliga

kunskaper om granskningsobjektet. Sedan går vi vidare med förförståelsen och

märker att det kanske behövs förändringar. Vi försöker få fattning på den del vi ska

tolka genom att relatera den till sin helhet, detta kan vi ha fått av vår uppfattning av

materialet. Stegvis kommer vi att lägga fram en ny tolkning och på så sett förändra

vårt synsätt på objektet.

51

Gustavsson, Kunskapande metoder, 2004

52

Gilje, Grimen, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, 1992

53

Gustavsson, Kunskapande metoder, 2004

54

Tolkningsprocessen beskrivs som en som en ”hermeneutisk spiral”. En ständig

fördjupning av meningsförståelsen uppstår genom denna spiralrörelse. Hermeneutisk

spiral beskriver på tankeväckande sätt förståelse och tolkningsprocessen. Det handlar

om hur det går till att tolka ett objekt genom att dess delar och helhet jobbar ihop och

hjälper varandra.

3.1.3 Positivismen

Enligt positivismen så byggs kunskap endast på säkerhet. För att uppnå kunskap finns

det två möjligheter, det vi kan registrera med våra sinnen och det vi kan komma fram

till med mänsklig logik och förnuft. Positivismen bygger på logik, formell och fakta

som resultat av mätning, från dessa kan man bilda en teori som man sedan tar hjälp av

för att testa olika hypoteser.

Positivismens nackdel är att de har strikta regler för hur kunskap ska uppnås, vilket

inskränker på det kreativa tänkandet. De som stödjer denna synsätt ifrågasätter

påståenden och ideologier som är baserade på verklighetsfrämmande antaganden.

Till motsatsen vad hermeneutiken säger så anser positivismen att data och fakta bör

vara observerbara, ganska likt empiriskt ska det kunna mätas och registreras.

3.2 Förklarings och förståelse modeller

Generellt kan man göra en indelning i deduktiv och induktivt tillvägagångssätt för att

få fram redovisningskunskap. Syftet med deduktiv metod är att testa. Man tar

utgångspunkt ifrån teorin och ställer denna mot verkligheten (empiri). Om man har en

induktiv ansats utgår man ifrån empirin och undersöker förhållanden och mönster

som syftar till att bygga upp ny teori.

Abduktion är troligtvis den mest förkommande metoden vid fallstudie baserade

undersökningar. Denna metod kan ses som en kombination av deduktiv och induktiv

metod. Med denna metod söker man tolka ett enskilt fall med ett hypotetiskt

övergripande mönster. Bestyrkning av tolkningen bör ske med hjälp av nya

iakttagelser. Metoden blir därmed en blandning av det induktiva och deduktiva

55

Alvesson, Sköldberg, Tolkning och reflektion, 1994

56

Eriksson, Wiedersheim- Paul, Att utreda forska och rapportera, 2001

57

Gustavsson, Kunskapande metoder, 2004

58

Alvesson, Sköldberg, Tolkning och reflektion, 1994

59

tillvägagångssättet. Abduktion i likhet med induktion utgår ifrån empiriska fakta men

avfärdar inte teoretiska uppfattningar och ligger därför i större utsträckning närmare

deduktionen. Metoden innebär att man med hjälp av tidigare teori i litteraturen kan

bilda sig en uppfattning av mönster och få en djupare förståelse. Man är inte strikt

bunden till tidigare teori utan använder denna mer som en inspirations källa vid

analys av empiriskt material. I jämförelse med abduktion kan de andra modellerna bli

ensidiga och orealistiska, om man verkligen betraktar hur forskning verkligen

bedrivs. En hermeneutiker skulle mena att abduktion är en slags hermeneutisk spiral,

en tolkning av fakta som vi redan har en viss förståelse av.

3.4 Angreppssätt

Val av forskningsmetod dvs. Om man ska välja kvalitativ eller kvantitativ

tillvägagångssätt beror på vad för problem man relaterar det till.

3.4.1 Kvalitativ metod

Att beskriva kvalitativ forskning är komplicerat men ett särmärke är att det utgår från

studiesubjektets synvinkel till skillnad från kvantitativ metod som mer har sin

utgångspunkt hos forskaren.

När man studerar något görs det inte fullständigt objektivt, det innehåller för det

mesta forskarens tolkningar och bedömningar. Under granskning och läsning av

studiematerialet så dras slutsatser, och tolkningar utförs som inte kan uteslutas. Vid

analysering av forskningsmaterialet så jämförs olika fall med varandra, de

kompareras också med teori och litteratur.

3.4.2 Kvantitativ metod

Kvantitativa undersökningar kännetecknas av att man syftar till att skapa kunskap

som skall kunna generaliseras till andra situationer än den undersökta. Med hjälp av

statistiska mönster baserade på ett undersökningsobjekt skall man kunna uttala sig om

andra undersökningsobjekt. Den kvantitativa forskningen utgår från en tydlig

teoretisk grund, i större utsträckning än andra metoder, här blir teorin det fönster ur

vilket ”verkligheten” betraktas. Forskning med den kvantitativa metoden baseras på

60

Alvesson, Sköldberg, Tolkning och reflektion, 1994

61

Ibid.

62

att samla tidigare teoretisk och empirisk kunskap i överordnade teoretiska modeller.

Man antar att teoretiska modeller kan tillämpas i alla situationer. En nackdel med

denna metod är att forskaren kan försumma en del faktorer som i hög grad påverkar

forskningen men inte fångas upp av de teoretiska modeller som används. Därför bör

man komplettera kvantitativa metoder med kvalitativa, speciellt i områden som är

mindre utvecklade.

3.5 Datakällor

3.5.1 Primärdata och sekundärdata

För att kunna ha möjligheten att framställa kunskap fordras data. Man måste bearbeta

och samla data, först då kan man få kunskap. Vilka datakällor man använder sig av

beror helt på vilket syfte man har med sin forskning. Generellt kan man dela in

datakällor i primärdata och sekundärdata. Med primärdata menas det material som

forskaren själv samlar in för situationen i fråga. Sekundärdata är data som redan har

samlats in eller framställs av någon annan. Man kan förmodligen inte säga att

någonting i sig självt är primär eller sekundärdata, utan det beror på hur källan

används.

Vi har använt oss av både primär och sekundärdata. De primärdata vi har använt oss

av är de svarsbrev som olika aktörer skickat in till IASB i samband med utvecklandet

av IFRS 3. Dessa ligger till grunden för vår uppsats och är föremålet för en direkt

observation. Sekundärdata består av litteratur inom redovisningsområdet, artiklar från

olika tidsskrifter som återfinns i databaser på Internet och olika hemsidor som till

exempel IASBs hemsida. Slutligen ska vi inte försumma de uppsatser som snarare

varit en inspirationskälla än datakälla.

3.5.2 Källkritik

Källkritik kan man definiera som en urvalsmetod, där man granskar det material som

samlats in och till viss mån bedömer nyttan. Man sorterar bort det som bedöms

oanvändbart och behåller resten. Man måste ha någon insikt av värdet på det material

man samlar in för att kunna urskilja gränsen av sitt resultat.

63

Gustavsson, Kunskapande metoder, 2004

64

För att bedöma källor kan man använda sig av tre huvudsakliga kriterier. Det första är

samtidskravet, där man menar att en iakttagelse som beskrivs bör ligga så nära den

inträffade tiden som möjligt. Den andra är att forskaren bör utreda om det föreligger

tendenser i materialet som ger upphov till misstanke, att dessa påverkat berättarens

iakttagelse eller denne medvetet uppgett en fel verklighetsbild till egen fördel. Det

sista kriteriet är att forskaren skall undersöka om upphovsmannen till en källa använt

en annan källa i sitt uttalande och på så sätt inte gett sin egen bild av verkligheten,

detta krav brukar benämnas som beroendekritik.

Inom redovisningsforskning kan det tänkas att samtidskravet är det viktigaste

kriteriet, då den rent praktiska delen av redovisningen konstant befinner sig under

förändring. Då vår uppsats inte fokuserar på själva redovisningen utan det som kretsar

runt om kring, som mer trögrörliga principiella ställningstaganden så har vi inte ansett

att samtidskravet är det mest väsentliga att ta hänsyn till. Det viktigaste kriteriet i

vårat fall är förvisso tendenskritik i vår empiriska undersökning, då man kan förmoda

att det förekommer tendenser att olika aktörer inte uppger sin sanna verklighetsbild.

Ett exempel på detta kan vara när en aktör styrker sin position med ett principiellt

resonemang men i verkligheten har ekonomiska konsekvenser i åtanke. Att försöka

gallra empirisk data med detta kriterium kan vara mycket besvärligt, då det i vårt fall

kan vara praktiskt taget omöjligt att söka verkliga uppfattningar. Det beroendekritiska

kriteriet är dessutom viktigt att beakta, då det troligtvis finns ”beroendeförhållanden”

mellan olika aktörer på en lobbying arena.

3.6 Praktiskt tillvägagångssätt

3.6.1 Klassificering av svarsbrev

För att få ett så överskådligt och hanterbart material som möjligt har vi klassificerat

svarsbreven i olika kategorier. Vi har delat in de svarande i sex olika huvudkategorier

med utgångspunkt ifrån hur de presenterat sig själva i breven till IASB. Kategorierna

är enligt följande: Producenter (framställare av finansiell information, som företag),

Revisionsbolag, Individer (personer som inte presenterat sig genom en organisation),

Statliga institutioner, Konsumenter (användare av finansiell information, som

analytiker och investerare) och nationella normsättare.

65

Huvudkategorierna delas i sin tur upp två under kategorier (se figur 2) baserat på

vilken åsikt aktörerna hade beträffande frågan, ifall de var för eller mot linjära

avskrivningar av goodwill. Slutligen fördelas svaren på om de olika aktörerna

bekräftade sin position med argument.

(Figur 2, källa: egen)

3.6.2 Analys

Analysen kommer att göras för varje aktörsgrupp separat. Syftet med detta är att

försöka urskilja hur varje grupp argumenterat för sin sak för att sedan se om man kan

hitta någonting gemensamt i själva resonemangen som knyter gruppen till en viss

ställning. Hittas denna gemensamma kärnan i varje grupp ger detta en möjlighet till

tolkning av svaren för varje grupp i sin helhet. På så sätt kan man uttala sig om

bakomliggande incitament och söka förståelse för de motiv som ger upphov till

lobbyingverksamhet. Detta kan bli svårt då aktörerna tenderar argumentera för en

ställning som de uppfattar vara acceptabelt hos normgivaren, istället för att resonera

från ett eget perspektiv. Utmaningen ligger i att söka samband mellan ett logiskt

resonemang utifrån hur vi ser på de olika aktörerna och svaren i sig för att på så sätt

kunna tolka och förstå.

Vi kommer även att försöka identifiera olika typer av argument, såsom semantiska,

syntaktiska och pragmatiska. Vår ambition är att i första hand identifiera argumenten

ifrån ett praktiskt perspektiv, då vi anser att det inte är troligt att aktörerna använder

sig av rent teoretiskt förankrade argument. En kort förklaring till hur vi tolkar de olika

kategorier av argument finns nedan.

Svar

Mot avskrivningar av goodwill Föravskrivningaravgoodwill

• Semantiska argument utgår ifrån en verklighets beskrivelse. I vårat fall vill

man ge goodwill karakteristiska drag baserat på hur man upplever den

verklighet som beskrivs. Ett exempel är när man syftar på livslängden av

goodwill.

• Syntaktiska argument utgår ifrån logik, där man på ett logiskt plan söker visa

ett sätt att behandla posten som kan överensstämma med andra liknande

redovisningsposter.

• Pragmatiska argument utgår ifrån praktiska och ekonomiska konsekvenser,

här väger man fördelar och nackdelar med olika rekommendationer och söker

visa upplevda positiva eller negativa konsekvenser.

3.6.3 Val av metod

Utifrån ovanstående resonemang har vi onekligen haft ett hermeneutiskt

förhållningssätt då vi försökt förstå och tolka snarare än att mäta och förklara. Det

som ligger närmast till hands därefter, vad gäller förståelse modeller är abduktion. Då

vi till en början utgått ifrån teorin inom området för att bygga upp grunden till

innebörden av lobbying. Genom den förståelsen har vi bearbetat vårt empiriska

material där vi sökt göra egna tolkningar. Sedermera har vi skapat nyförståelse för

ämnet som vi eftersträvat förankra i den befintliga teorin för att på så sätt ge tyngd

och trovärdighet åt våra uttalanden.

Då det kvalitativa angreppssättet är förknippat med hermeneutiken har denna metod

varit vägledande för oss igenom hela arbetet.

3.6.4 Metodkritik

All tidigare forskning inom lobbying som vi har kommit i kontakt med, har utgått

ifrån ett positivistiskt förhållningssätt, i alla fall vad gäller datainsamling och

presentation av data. Därför kan en del kritik riktas mot vår kvalitativa metod.

Motivet till att vi valde den kvalitativa metoden beror just på avsaknaden av sådana

studier. Vi ville belysa fenomenet ifrån ett annat perspektiv. Men för att placera vår

uppsats i ett lobbying sammanhang och kunna ha någon grad av jämförbarhet med

andra studier har vi även sökt analysera vissa element som tidigare forskning utgått

ifrån.