Examensarbete
Grundlärarprogrammet åk 4-6 240 hp
Samhällsfrågor som utgångspunkt i
NO-undervisning - Vad säger lärare?
En systematisk litteraturstudie om lärares erfarenheter
av och inställning till SNI som utgångspunkt för
NO-undervisning
Examensarbete I 30 hp
Höganäs 2021-02-06
Titel Samhällsfrågor som utgångspunkt i NO-undervisning – Vad säger lärare? En systematisk litteraturstudie om lärares erfarenhet av och inställning till SNI som utgångspunkt för NO-undervisning
Författare Martin Ingelberg & Tilde Jais-Nielsen
Akademi Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Sammanfattning I dagens samhälle är mediainflytandet stort och vi ställs dagligen inför olika dilemman och frågor som vi förväntas kunna ta del i och svara på. Många utav dessa kräver naturvetenskapliga kunskaper för att kunna argumentera om och ta ställning i. Sådana frågor beskrivs som samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) och presenteras och diskuteras ofta i media. Såväl internationell som nationell forskning visar att SNI kan användas som underlag i NO-undervisning för att såväl stärka elever intresse för de naturvetenskapliga ämnena som ett sätt att utveckla deras kunskaper och förmågor. Dock visar andra studier att denna typ av undervisning sällan förekommer och att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena är starkt faktabunden. Därför är syftet med denna studie att undersöka lärares erfarenheter av SNI och hur de ställer sig till att använda SNI som underlag i NO-undervisning. För att ta reda på detta har forskning inom området bestående av sju artiklar och en avhandling granskats och analyserats. Resultatet visar att lärare har relativt liten kännedom om SNI som undervisningskoncept. Trots detta ser lärare såväl möjligheter som utmaningar med SNI. Lärare upplever att de saknar kunskaper och kompetens för att använda SNI i sin undervisning samtidigt som de ser SNI som ett sätt att verklighetsankyta undervisningen och ge eleverna kunskaper och förmågor som de behöver i vardagen.
Nyckelord NO-undervisning, SNI, lärares erfarenheter, lärares inställning
Handledare Examinator
Pernilla Granklint Enochson Emma Edstrand
Förord
Denna litteraturöversikt är gjord av Martin Ingelberg och Tilde Jais-Nielsen. Då vi båda valde naturvetenskap som valbart ämne och har ett stort personligt intresse för ämnet föll det sig naturligt att välja naturvetenskap som inriktning för detta examensarbete. Vi har båda upplevt att undervisning i naturvetenskap ofta handlar om att reproducera faktakunskaper och att detta sällan intresserar elever. Därför är vi intresserade av hur undervisning kan organiseras för att vända denna negativa trend. Utifrån tips från vår handledare kom vi i kontakt med undervisningskonceptet SNI som visat sig intressera och engagera elever i NO-undervisning. Då SNI ett relativt nytt koncept inom ämnesdidaktisk forskning i NO-ämnena och ett koncept som vi själva tidigare inte stött på i vår utbildning valde vi att SNI som utgångspunkt för denna litteraturstudie.
Genom hela arbetets gång har vi valt att arbeta tillsammans med de olika delarna av studien, eftersom vi båda ville vara insatta i arbetet som helhet och dess olika delar. Fördelen med detta har varit att vi kunnat diskutera och samtala om svårigheter under arbetets gång.
Vi vill rikta ett tack till vår handledare Pernilla Granklint Enochson samt de kurskamrater som har hjälpt oss i vårt arbete. Även tack till våra opponenter Anna Emanuelsson och Arber Robeli samt vår examinator Emma Edstrand för många goda råd som gett oss möjlighet att bearbeta och förbättra vår litteraturöversikt.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Att undervisa i och om naturvetenskap ... 2
2.2 Undervisningstraditioner i de naturvetenskapliga ämnena ... 2
2.3 Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet ... 3
3 Syfte och frågeställning ... 4
4 Metod ... 4
4.1 Insamlingsmetod ... 5
4.1.1 Sökord ... 5
4.1.2 Sökkommandon ... 5
4.1.3 Systematisk sökning ... 5
4.1.4 Val av empiriskt material ... 7
4.2 Analysmetod ... 8
5 Resultat ... 8
5.1 Lärares tidigare erfarenheter av SNI ... 10
5.2 Lärares kunskaper och kompetenser ... 11
5.3 Lärares kontextualisering av undervisning ... 12
5.4 Lärares åsikter om elevers attityder... 12
5.5 Lärares åsikter om elevers kunskaper och förmågor ... 13
5.6 Lärares åsikter om elevers förkunskaper och ålder ... 14
5.7 Sammanfattning av resultat ... 15 6 Diskussion ... 15 6.1 Resultatdiskussion ... 15 6.1.1 Slutsats ... 17 6.2 Metoddiskussion ... 17 7 Implikationer för examensarbete 2 ... 18 8 Referenslista ... 19 9 Bilagor ... 21 9.1 Bilaga 1 – analystabell ... 21
1 Inledning
Redan under slutet av 1800-talet förespråkade filosofen John Dewey (1897/1998) en pedagogik där skolans främsta syfte är att fostra och förbereda eleverna inför ett framtida liv. För att lyckas med detta menar han att skolans undervisning måste utgå från elevers tidigare erfarenheter och intressen samt ha en anknytning till det verkliga livet. Vidare riktar Dewey kritik mot skolans naturvetenskap då han anser att ämnet ofta presenteras som något nytt och abstrakt och syftar till att överföra nya kunskaper till eleverna. Han menar att naturvetenskapen har betydelse för att förstå verkligheten och att ämnesstoffet därför måste presenteras i ett sammanhang som eleverna kan koppla till tidigare erfarenheter och kunskaper.
Den pedagogik som Dewey förespråkade för över hundra år sedan känns minst lika aktuell idag eftersom ett av lärarens uppdrag är att fostra framtidens samhällsmedborgare (Skolverket, 2019). Idag lever vi i en komplex verklighet där informationsflödet är stort och där media har en stor inverkan på våra liv. Både vi som lärare och våra elever möts ständigt av olika dilemman och frågor som kräver naturvetenskapliga kunskaper för att kunna ta ställning i. Inte minst i dagsläget, då vi befinner oss i en rådande pandemi där vi förväntas agera och ta ställning i olika frågor och dilemman. En fråga som ständigt kommer på tal är om vi bör ta vaccin mot Covid-19 viruset eller inte. Denna typ av fråga är ett exempel på vad Ekborg, Ideland, Lindahl, Malmberg, Ottander och Rosberg. (2012a) benämner som samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) eller som på engelska benämns som socio-scientific issues (SSI). SNI är frågor, dilemman och/eller problem som ofta förekommer i media och kännetecknas av att de är autentiska, har en naturvetenskaplig bas, kräver etiska resonemang, är kontroversiella och har inget rätt eller fel svar (Ekborg m.fl., 2012a).
Liksom Dewey belyser Ekborg m.fl. (2012a) vikten av att eleverna tillägnar sig kunskaper som de behöver i samhället och menar att det finns många anledningar till att använda SNI i NO-undervisningen1. Dels menar de att innehållet som presenteras i kursplanerna för kemi, biologi
och fysik har en tydlig koppling till SNI. En annan anledning som författarna lyfter är att eleverna får möjlighet att använda sina kunskaper i konkreta situationer där de ges möjlighet att utveckla kunskaper och kompetenser såsom beslutsfattande, argumentation och kritisk granskning, vilka de menar har betydelse för elevernas privatliv och kommande yrkesliv. Ytterligare argument som Ekborg m.fl. (2012a) belyser är att eleverna har demokratiska rättigheter vilka kommer till uttryck om eleverna ges möjlighet att delta i olika samhällsdebatter. Vidare menar författarna att arbete med SNI kan öka elevers delaktighet i undervisningen samt öka intresset för de naturvetenskapliga ämnena.
Utifrån de argument Ekborg m.fl. (2012a) lyfter kan det tyckas finnas många skäl för lärare i naturvetenskap att använda SNI i sin undervisning. Därför vill vi i denna litteraturstudie undersöka lärares erfarenheter av SNI och hur de ställer sig till att använda SNI som utgångspunkt i NO-undervisning. Detta då vi tror att verksamma lärare som har erfarenhet av SNI kan bidra med kunskaper om och kritiska aspekter av SNI, vilka kan vara till hjälp för lärare vid planering och organisering av SNI-baserad undervisning.
2 Bakgrund
I detta avsnitt kommer vi att ge en djupare förklaring till val av område. Vi kommer att beskriva hur det valda området förhåller sig till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 20112 samt ge en inblick i tidigare forskning som ligger till grund för studien.
2.1 Att undervisa i och om naturvetenskap
I skolans värdegrund och uppdrag framgår det att eleverna i skolan ska ges möjligheter att utveckla kunskaper och värden för att kunna delta och verka i samhället (Skolverket, 2019). Det är tydligt att detta fostransuppdrag löper som en röd tråd genom läroplanens alla kursplaner, inte minst i de naturvetenskapliga ämnena.
I kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena (biologi, fysik och kemi) framgår det att undervisningen i ämnena ska bidra till att eleverna utvecklar såväl kunskaper och kompetenser som nyfikenhet och intresse för ämnena (Skolverket, 2019). Vidare beskrivs tre grundläggande förmågor som elever ska få möjlighet att utveckla genom undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Den första förmågan handlar om att elever ska få möjlighet att utveckla kunskaper i naturvetenskap för att kunna kritiskt granska samt kommunicera och ta ställning i exempelvis samhällsfrågor, miljöfrågor, energifrågor, hälsofrågor och hållbarhetsfrågor. Den andra förmågan handlar om att utveckla ett vetenskapligt kunnande genom systematiska undersökningar. Den tredje och sista förmågan handlar om att ge eleverna möjlighet att utveckla förtrogenhet till naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier samt att kunna använda dessa för att förklara samband i såväl naturen som samhället.
Enligt Areskoug, Ekborg, Lindahl och Rosberg (2019) handlar ovanstående förmågor om att eleverna ska kunna använda sina kunskaper i olika sammanhang, vilket de beskriver som handlingskompetens. För att ge eleverna möjlighet att utveckla sin handlingskompetens menar författarna att eleverna måste få möta situationer där de kan använda sina kunskaper för att agera och ta ställning. Detta understryks även i läroplanen där det framgår att undervisningen i NO-ämnena ska beröra såväl aktuella händelser som olika vardagliga valsituationer som elever ställs inför (Skolverket, 2019). Även om det inte explicit går att utläsa hur läraren bör planera och organisera undervisningen finns det trots allt stöd för att implementera SNI i NO-undervisningen.
2.2 Undervisningstraditioner i de naturvetenskapliga ämnena
Trots att de förmågor som beskrivs i kursplanerna för NO-ämnena handlar om att kunna använda kunskaper i olika sammanhang upplever svenska elever att undervisningen främst handlar om att lära och repetera faktakunskaper (Jidesjö, 2012). Många elever upplever även det innehåll som behandlas i undervisningen som svårbegripligt och dekontextualiserat (Jidesjö, 2012).
2 Hädanefter kommer vi att benämna ”Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011”
I sin studie beskriver Jidesjö (2012) att det finns en samstämmighet mellan elever och lärares generella åsikter om skolans naturvetenskap. Både lärare och elever värderar naturvetenskapligt ämnesinnehåll som har betydelse för samhället och dess utveckling som viktigast. Å andra sidan visar studiens resultat att det innehåll läraren faktiskt behandlar i undervisningen inte stämmer överens med det innehåll de själva tycker är viktigt, då lärare prioriterar ett innehåll som syftar till att förbereda eleverna inför vidare studier snarare än innehåll som förbereder eleverna för att verka i samhället.
Ytterligare resultat som framkommer i studien (Jidesjö, 2012) är att elever önskar NO-undervisning med större utrymme för diskussioner och ett innehåll med anknytning till vardagslivet. Något som framförallt visat sig intressera eleverna är kontroversiella och etiska frågor som diskuteras i media. Trots att lärare är medvetna om vad som intresserar eleverna väljer de att planera sin undervisning utifrån andra kriterier. Det som framförallt styr lärarnas planering är läroplanen, egna tankar och tips från kollegor medan sådant som presenteras i massmedia inte har någon större betydelse för lärares planering.
Liknande resultat om vad lärare prioriterar i undervisningen framträder även i Lidar, Engström, Lundqvist och Almqvists (2019) studie, som syftar till att undersöka undervisningstraditioner i naturvetenskaplig undervisning. I studien framgår det att lärarna har svårt att ta ställning till vad som är viktigast i undervisningen då de har en skyldighet att följa läroplanens mål. Däremot framgår det att lärare generellt anser att det viktigaste med undervisningen är att eleverna utvecklar förståelse för det ämnesspecifika språket och dess olika begrepp, att eleverna lär sig se samband i naturen samt att de utvecklar kunskaper för att förstå omvärlden ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Det lärare generellt ser som minst viktigt är att kunna använda naturvetenskapliga kunskaper för att lösa samhällsproblem, att förstår hur naturvetenskapen kan tillämpas i samhället samt att kunna formulera egna och värdera andras argument.
2.3 Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet
Som redan nämnt finns det enligt Ekborg m.fl. (2012a) många skäl till att implementera SNI i NO-undervisning. Utöver de argument som tidigare presenterats menar Ekborg m.fl. (2012a) att undervisning med SNI kan vara ett sätt att vända den negativa trenden i NO-undervisning. Liksom eleverna i Jidesjös (2012) studie menar författarna att skolans undervisning i naturvetenskap är allt för faktabaserad och saknar verklighetsanknytning. Författarna menar att innehållet i undervisning därför i större utsträckning behöver kopplas till elevers vardag och samhällsliv.
Ett sätt att göra undervisningen mer verklighetsanknuten är att utgå från de frågor och dilemman elever möter i sin vardag (Ekborg m.fl., 2012a). Att arbeta med SNI handlar som tidigare nämnt om att låta eleverna möta aktuella och verkliga problem, frågor och dilemman som har sin bas i naturvetenskap men som också har betydelse för samhället (Ekborg m.fl., 2012a). Genom att arbeta med SNI i det naturvetenskapliga klassrummet kan elever få förståelse hur politiska, samhälleliga och naturvetenskapliga perspektiv hänger samman samtidigt som de utvecklar kunskaper i och om naturvetenskapligt innehåll (Presley, Sickel, Muslu, Merle-Johnson,
Witzig, Izci & Sadler, 2013). Vidare menar Presley m.fl. (2013) att undervisning utifrån SNI bidrar till att elever utvecklar sina förmågor i att argumentera, resonera och fatta beslut. Utöver att SNI kan vara ett sätt att ge eleverna möjlighet att utveckla ovanstående förmågor och kompetenser menar Ekborg m.fl. (2012a) att det kan bidra till ett ökat intresse och engagemang för naturvetenskap. I Ke, Sadler, Zangori och Friedrichsens (2020) studie som syftar till att undersöka elevers upplevelser av att arbeta med SNI styrks detta argument. I studien framgår det att elever både tycker att SNI är relevant och intressant. Eleverna i studien uttryckte att SNI bidrog till att sätta naturvetenskapen i ett sammanhang vilket hjälpte dem att förstå meningen i att lära naturvetenskap. Vidare beskriver eleverna att undervisning utifrån SNI-fall var mer intressant än den ordinarie undervisningen. Detta då eleverna såg undervisningen som mer relevant och möjliggjorde en koppling till deras eget intresse. Många elever menade även att intresset stärktes eftersom undervisningen gav dem möjlighet att utforska verkliga problem utifrån många olika dimensioner och inte endast fokuserade på de naturvetenskapliga idéerna i problemet.
3 Syfte och frågeställning
I föregående avsnitt går det att utläsa vilka förmågor elever ska få möjlighet att tillägna sig genom undervisning i naturvetenskap, vilka handlar om att kunna använda sina kunskaper i olika sammanhang. Dock visar studier att elever upplever undervisningen som allt för faktabaserad och handlar om att kunna memorera och upprepa faktakunskaper (Jidesjö, 2012). Vidare upplever många elever att det innehåll läraren väljer sällan har anknytning till deras intresse och liv utanför skolan (Jidesjö, 2012).
Såväl Areskoug m.fl. (2019) som Ekborg m.fl. (2012a) understryker att eleverna måste få möjlighet att möta verkliga situationer där de får använda och utveckla kunskaper för att kunna agera och ta ställning. Ett sätt att låta elever möta olika problem, dilemman och frågor som de ställs inför i vardagen är att implementera SNI i NO-undervisningen (Ekborg m.fl., 2012a). Trots att det finns många skäl till att använda SNI verkar det finnas en djupt rotad undervisningstradition i de naturvetenskapliga ämnena där denna typ av undervisning sällan förekommer. Därför vill vi med denna studie undersöka lärares erfarenheter av SNI och deras inställning till SNI som utgångspunkt i NO-undervisning. Den fråga som ligger till grund för studien är således:
Vilka erfarenheter har lärare av SNI och hur ställer de sig till att använda SNI som utgångspunkt i NO-undervisning?
4 Metod
För att kunna besvara frågeställningen som presenterades i föregående avsnitt har vi samlat och sammanställt forskning inom det valda området. I detta avsnitt följer en djupare redogörelse för vilka metoder vi använt för att samla relevant forskning samt vilka metoder vi använt för att analysera och sortera den valda forskningen.
4.1 Insamlingsmetod
För att finna relevant forskning som knyter an till vår frågeställning har vi utgått från de nyckelord som återfinns i studiens problemformulering. Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenhet av SNI och deras inställning till att använda SNI i det naturvetenskapliga klassrummet, vilket resulterade i nyckelorden: lärare, inställning, erfarenhet och SNI.
4.1.1 Sökord
När vi identifierat nyckelorden i frågeställningen började vi undersöka orden för att finna möjliga synonymer och översättningar som skulle kunna vara användbara i våra sökningar. Eftersom mestadels av forskningen inom området bedrivits på ett internationellt plan har fokus legat på att hitta engelska översättningar till nyckelorden samt relaterade begrepp till dessa. De olika översättningarna vi fann användbara i sökningen är: SSI, socioscientific issues, socio-scientific issues, socioscience, attitude, view, opinion, perspective, perception, experience och teacher. Dessa användes sedan som sökord i våra systematiska sökningar i databaserna Educational Resources Information Center (ERIC) Proquest interface och SwePub (se tabell 1). 4.1.2 Sökkommandon
För att få specificerade och relevanta sökträffar kopplade till vårt problemområde har vi använt oss av avancerade sökkommandon så som AND, OR, citattecken, stjärnmarkören samt parenteser i våra sökningar. Sökkommandot AND har använts för att precisera sökningen för att få träffar innehållande alla nyckelorden. Sökkommandot OR har använts för att ge sökträffar även på relaterade begrepp till nyckelorden för att undvika att gå miste om relevant forskning. Citattecken har använts för att få träffar där orden finns med i önskad ordning så som socioscientific issues och stjärnmarkören har använts för att få sökträffar på alla möjliga ändelser och böjningar av ordet. Parenteserna har sedan använts för att sammanlänka relaterade ord eller synonymer till varandra. (se tabell 1)
4.1.3 Systematisk sökning
För att säkerställa att den valda forskningen håller hög kvalitet har vi valt att endast söka efter expertgranskade artiklar, doktorsavhandlingen och licentiatavhandlingar. Detta resulterade i sammanlagt fem olika sökningar, varav tre i den nationella publikationsdatabasen SwePub och två i den internationella publikationsdatabasen ERIC, se tabell 1. Den första sökningen som gjordes i ERIC begränsades till Peer reviewed Scholarly Journals och den andra till Dissertations & Theses. Den första sökningen i SwePub begränsades till refereegranskade tidskriftsartiklar, den andra till doktorsavhandlingar och den tredje till licentiatavhandlingar. I ERIC finns möjligheten att söka forskning utifrån utbildningsnivå, vilket underlättade vårt sökande eftersom det resulterade i färre och mer specifika träffar. I SwePub fanns det däremot ingen sökfunktion som möjliggjorde begräsning till en viss utbildningsnivå, men då vi fick relativt få sökträffar valde vi att inte begränsa oss ytterligare. Anledningen till varför vi valt att inte avgränsa sökningarna utifrån publicerings år beror på att det området vi undersöker är relativt nytt och vår upplevelse är att forskning knuten till det angivna syftet är begränsad. Dessutom gav samtliga sökningar endast träffar från år 2004 och framåt vilket vi ansåg som relevant och valde därför att ta alla träffar i beaktning.
Tabell 1 – Sökning i databaser
Databas Sökord Avgränsning Träffar Lästa
abstrakt
Urval 1
Urval 2 ERIC ("socioscientific issues" OR
SSI OR "socio-scientific issues" OR socioscience) AND teacher* AND (attitude* OR view* OR opinion* OR perspective OR perception* OR experience*) - Peer reviewed - Scholarly Journals - Grade 1-12 - Early childhood education - Elementary education - Elementary secondary education - High schools - Intermediate grades - Junior high schools - Primary education - Secondary
education
74 28 13 6
ERIC ("socioscientific issues" OR SSI OR "socio-scientific issues" OR socioscience) AND teacher* AND (attitude* OR view* OR opinion* OR perspective OR perception* OR experience*) - Dissertations & Theses - Grade 1-12 - Early childhood education - Elementary education - Elementary secondary education - High schools - Intermediate grades - Junior high schools - Primary education - Secondary
education
6 6 1 0
SwePub ("socioscientific issues" OR SSI OR "socio-scientific issues" OR socioscience) AND teacher AND (attitude OR view* OR opinion* OR perspective* OR perception* OR experience*) Refereegranskat Tidskriftsartikel 23 23 2 1
SwePub ("socioscientific issues" OR SSI OR "socio-scientific issues" OR socioscience) AND teacher* AND (attitude* OR view* OR opinion* OR perspective OR perception* OR experience*)
Doktorsavhandling 7 7 1 1
SwePub ("socioscientific issues" OR SSI OR "socio-scientific issues" OR socioscience) AND teacher* AND (attitude* OR view* OR opinion* OR perspective OR perception* OR experience*)
4.1.4 Val av empiriskt material
Trots att vi försökt precisera sökningen för att endast få relevanta sökträffar fick vi även träffar på artiklar och avhandlingar som var irrelevanta för studiens syfte. Vi har därför fått sortera ut relevanta artiklar och avhandlingar med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier (se tabell 2).
Den ena sökningen i ERIC genererade ett stort antal träffar, där många artiklar sållades bort redan efter att ha läst titel. Detta eftersom det av titeln framgick att artikelns fokusområde behandlade något av våra exkluderingskriterier eller inte hade någon anknytning till området. Där det av titeln inte framgick några tydliga exkluderingskriterier valde vi att läsa abstracten. Eftersom de andra sökningarna genererade ett mindre antal artiklar och avhandlingar valde vi att läsa abstractet på samtliga träffar i dessa sökningar. Vid läsningen av abstracten sparades de artiklar som innefattade ett eller flera av våra inkluderingskriterier, vilket resulterade i ett första urval bestående av totalt 17 publikationer. De flesta av de valda publikationerna kunde inhämtas i fulltext via länkar i ERIC och SwePub, dock fick ett fåtal inhämtas genom manuella sökningar då dessa inte kunde hittas på annat sätt. Vid dessa sökningar användes artikelns titel och författarnas namn som sökord i Google och kunde på så sätt inhämtas som fulltext. Samtliga publikationer lästes igenom och de artiklar eller avhandlingen som inte omfattade samtliga inkluderingskriterier valdes bort. Detta resulterade i ett sista urval bestående av totalt sju artiklar och en doktorsavhandling vilka kommer ligga till grund för resultatet i denna studie.
Tabell 2 – Inkluderings- och exkluderingskriterier
Inkluderingskriterier Exkluderingskriterier Argument
Verksamma lärare Lärarstudenter Vi vill undersöka verksamma lärare då vi
anser att lärarstudenter har för lite erfarenhet av undervisning. Lärares attityder, åsikter,
tankar, erfarenheter och/eller upplevelser
Elevers attityder, åsikter, tankar erfarenheter och/eller upplevelser
Eftersom syftet med studien är att undersöka lärares inställning har vi valt att exkludera studier som endast belyser elevers inställning
Grundskola och gymnasium
Förskola, högskola och universitet
Vi har valt att använda forskning gjord i grundskolan och gymnasiet då de båda utbildningssystemen är snarlika. Däremot har vi valt att exkludera
forskning gjord i förskolan, högskola och universitet.
SSI/SNI i naturvetenskap SSI/SNI i andra ämnen Då vi valt att rikta in oss på lärare i naturvetenskap och dess inställning till SNI/SSI är andra lärare och ämnen irrelevanta för studien.
Artiklar/avhandlingar skrivna på engelska eller svenska
Artiklar/avhandlingar skriva på andra språk
Då vi endast behärskar engelska och svenska har vi valt att inte inkludera studier skrivna på andra språk.
4.2 Analysmetod
För att besvara vår frågeställning har vi valt att göra vad Stukát (2014) beskriver som en komparativ innehållsanalys av det empiriska materialet. Detta innebär att jämföra flera liknande material för att se hur materialen relaterar till varandra genom att identifiera likheter och skillnader. Som tidigare nämnt syftar denna studie till att undersöka lärares erfarenhet av SNI och deras inställning till SNI som utgångspunkt i NO-undervisning. Därför har vi vid bearbetning och granskning av det empiriska materialet utgått från de delar i studierna som belyser lärares erfarenheter och upplevelser av samt tankar och åsikter om SNI som metod eller underlag i undervisning.
Vi påbörjade analysen av det empiriska materialet genom att granska varje artikel och avhandling för sig och sammanfatta det mest väsentliga för vår studie. Då vi sammanfattat samtliga studiers resultat kunde vi urskilja sex olika teman som var återkommande i de olika resultaten. Utifrån dessa teman färgkodade vi det sammanfattade resultaten för att få en bättre överblick över hur de olika resultaten relaterade till varandra. Utöver färgkodning av resultaten skapades en tabell (se bilaga 1) för att åskådliggöra vilka teman som återfinns i respektive artikel och avhandling.
5 Resultat
I detta avsnitt följer en presentation av det empiriska materialet, som består av sju artiklar och en avhandling. I tabellen nedan (tabell 3) ges en kort sammanfattning av de olika artiklarna bestående av artiklarnas titel, författare och årtal, studiens syfte, urval av deltagare samt vilken metod de har använt sig av för att inhämta sitt empiriska material. Därefter redovisas det resultat som visat sig vara relevant för studiens syfte och frågeställning. Resultatet presenteras utifrån de sex teman som identifierats vid granskning och analys av empirin och som bygger på lärares upplevelser och erfarenheter av samt tankar och åsikter om SNI som utgångspunkt i NO-undervisning. De teman som ligger till grund för hur resultatet valt att presenteras är följande: Lärares tidigare erfarenheter av SNI, Lärares kunskaper och kompetenser, Lärares kontextualiseing av undervisning, Lärares åsikter om elevers attityder, Lärares åsikter om elever kunskaper och förmågor samt Lärares åsikter om elevers förkunskaper och ålder.
Tabell 3 – sammanställning av empiriskt material
Titel Författare
(årtal)
Syfte Urval Metod
A survey of Indonesian science teachers’ experience and perceptions toward socio-scientific issue-based science education Safwatun Nida, Sri Rahayu och Ingo Eilks (2020).
Syftet med studien är undersöka lärares åsikter om SNI och hur de använder sig av SNI i sin
undervisning.
99 lärare från Indonesien som undervisar i årskurser som motsvarar det svenska högstadiet
Enkät besvarad av 99 lärare samt intervjuer med 20 strategiskt utvalda lärare
Exploring elementary teachers’ perceptions and characterization of model-oriented-issue based teaching Laura Zangori, Jaimie Foulk, Troy D. Sadler och Amanda Peel (2018)
Syftet med studien är undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med ett modellbaserat lärande och SNI.
4 lärare från USA som undervisar i årskurser som motsvarar svensk fjärdeklass. Individuella samt gruppintervjuer med lärare Insamling av anteckningar och artefakter samt observationer från undervisningstillfällen Teachers experience of working with socio-scientific issues: A large scale and in depth study Margareta Ekborg, Christina Ottander, Eva Silfver och Shirley Simon (2012)
Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med SNI i sin undervisning.
55 lärare som undervisar i det svenska högstadiet.
Enkät besvarad av 55 lärare samt intervjuer med 7 strategiskt utvalda lärare efter att de arbetat utifrån ett ramverk skapat av författarna till artikeln.
The Development of a
socioscientific issues-based curriculum unit for middle school students: global warming issue Nejla Atabey och Mustafa Sami Topçu (2017)
Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers
erfarenheter av att arbeta med SNI, för att kunna utveckla ett ramverk som kan stötta lärare i undervisning av SNI. En lärare som undervisade i en motsvarande svensk sjundeklass. Anteckningar från lärare och elever, video inspelningar samt provresultat Socio-scientific issues in primary schools Katie Gormley, Sally Birdsall och Bev France (2019)
Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter av att använda SNI i det naturvetenskapliga klassrummet, samt vilka pedagogiska svårigheter som måste tas i beaktande för en lyckad
undervisning med SNI.
20 lärare ifrån Nya Zeeland som undervisade i motsvarade svensk första till och med åttonde klass.
Enkät med 20 lärare, intervjuer med 6 lärare.
The role of socioscientific issues in biology teaching: from the perspective of teachers Sofie Tidemand och Jan Alexis Nielsen (2017)
Syftet med studien är att undersöka hur danska gymnasielärare tolkar och implementerar SNI i sin undervisning 100 lärare från Danmark som undervisade i naturvetenskap i ålder som motsvarar det svenska
gymnasiet.
Enkät med öppna frågor besvarades av 100 lärare, samt gruppintervjuer med 11 lärare.
5.1 Lärares tidigare erfarenheter av SNI
I sju av valda studierna beskrivs lärares kännedom om SNI samt vilka tidigare erfarenheter de har av att använda SNI i NO-undervisning. Resultatet indikerar att såväl lärares erfarenheter av som kännedom om SNI varierar kraftigt.
Hälften av de 22 intervjuade lärarna i Öztürk och Erabdans (2019) studie hade innan undersökningen genomfördes inte hört talas om SNI som ett koncept tidigare, medan de resterande lärarna i studie var bekanta med begreppet och beskrev SNI som ett socialt dilemma med kopplingar till naturvetenskapen. Trots att många lärare i studien inte var bekanta med begreppet SNI, använde sig majoriteten av lärarna verkliga dilemman i sin undervisning. I Nida m.fl. (2020) studie var kännedomen om SNI tu delad. Hälften av de 99 lärare som besvarade enkätformuläret hade aldrig tidigare stött på konceptet medan den andra halvan var bekanta med konceptet, då de kommit i kontakt med det via olika medier eller kolleger. Av de lärare som medverkade i studien var det endast en tredjedel som använde eller hade använt sig av SNI i sin undervisning. Dock visar framgår det både av enkätundersökningen och intervjuerna att majoriteten av lärarna är intresserade av att implementera SNI i undervisningen. Läraren som medverkade i Atabey och Topçus (2017) studie hade omfattande kunskaper och lång erfarenhet av att arbeta med SNI redan innan projektet startade. Liknade resultat återfinns i såväl Zangori m.fl. (2018) som Gormley m.fl (2019) studier. Samtliga av de 20 lärarna som medverkade i Gormley m.fl. (2019) studie liksom de fyra lärarna i Zangori m.fl. (2018) studie hade erfarenhet av att använda verkliga dilemman, likartade med SNI, i sin undervisning, dock använde sig lärarna i de båda studierna inte av SNI som begrepp.
Resultatet i Tidemand och Nielsens (2017) studie visade att majoriteten av lärarna inte kände till begreppet och konceptet SNI. 60 av de 100 respondenterna använde dock verklighetens dilemman i undervisningen, men då oftast för att exemplifiera varför ett visst naturvetenskapligt
The perception of science teachers on socio-scientific issues and teaching them Nurhan Öztürk och Hilal Erabdan (2019)
Syftet med studien är att undersöka NO-lärares syn på SNI samt deras syn på att undervisa med SNI.
22 lärare som undervisade i motsvarande svensk 4:e – 8:e klass.
Intervjuer utifrån ett formulär med frågor.
Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching Ulrika Bossér (2018) Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap för att kunna implementera och införa SNI i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. 2 lärare som undervisade i en svensk gymnasieskola Avhandlingen innehåller tre delstudier, vi har valt att använda del 1, där lärarnas reflektioner över sin undervisning
presenteras och analyseras.
innehåll är viktigt att ha kunskaper om. Endast ett fåtal lärare i studien använde sig utav verkliga frågor och problem som underlag för annat än de naturvetenskapliga kunskaperna, såsom att belysa etiska och kontroversiella aspekter. Liknade resultat framträder i Ekborg m.fl. (2012b) studie där det visade sig att ingen av de sju intervjuade lärarna hade stött på SNI som undervisningskoncept innan de i studien fick arbeta med SNI utifrån ett av författarnas utarbetade SNI-fall. Dock menade lärarna att de använde sig av exempel från verkligheten men då för att förstärka relevansen av ett visst ämnesinnehåll.
5.2 Lärares kunskaper och kompetenser
I fyra av de valda studierna diskuteras lärares kunskaper och kompetenser i relation till arbete med SNI. Ett framträdande resultat är att en del lärare upplever en svårighet i SNI-baserad undervisning då de menar att de saknar kunskaper och kompetenser.
Även om lärarna i Ekborg m.fl (2012b) studie kände sig kompetenta och bekväma i sitt arbete och ansåg att undervisningen med SNI inte skiljde sig markant från deras vanliga undervisning upplevde tre av de sju intervjuade lärarna att SNI var mer utmanande än de trott. De anser att de saknade verktyg för att undervisa i SNI och att internet och läromedel inte räckte till. De uttryckte även en osäkerhet kring hur mycket de skulle stötta och styra eleverna samt hur mycket information de skulle tillhandahålla, kontra hur mycket de skulle låta eleverna arbeta självständigt och söka svar på egen hand. Även om fallen de arbetade med gav eleverna stor frihet i att undersöka och utforska svar på frågor, menade lärarna att det krävs en tydlig plan och att man vet vad det är man vill att eleverna ska lära/göra.
Liknande åsikter framträder i Gormley m.fl. (2019) studie, där lärarna var överens om att det var viktigt att läraren hade kunskaper om och förståelse för vilka olika SNI som var lämpliga att arbeta med i undervisningen. De menade att man var tvungen att anpassa valet av SNI till elevers ålder och förkunskaper samt se till så att valet av SNI gav eleverna möjlighet att utveckla naturvetenskapliga kunskaper samtidigt som de utforskade sin egen och andras olika ståndpunkter i frågorna.
Samtliga av de 11 intervjuade lärarna i Tidemand och Nielsens (2017) studie ansåg att lärarens bristande kompetenser och kunskaper utgjorde en svårighet i att använda SNI. De flesta upplevde att de saknade grundläggande kunskaper i de samhällsorienterade ämnena och såg sig därför inte lämpade att undervisa utifrån SNI. Några lärare ansåg även att SNI passar bättre i de samhällsorienterade ämnena eller vid ämnesövergripande arbeten. Vidare påtalade ett fåtal av lärarna i studien att de valde att inte använda SNI då de främst intresserade sig för naturvetenskapligt innehåll.
Även om lärarna i Nida m.fl. (2020) studie beskrivs vara intresserade av att implementera SNI i sin undervisning uttrycker en fjärdedel av de 99 lärare i enkätstudien att deras kunskaper, erfarenheter och expertis utgör en svårighet i SNI-baserad undervisning. Dock såg en stor del av lärarna SNI-baserad undervisning som ett sätt att utveckla den egna yrkeskompetensen. Ungefär hälften av lärarna ansåg att SNI hjälpte dem att sätta undervisningen i ett sammanhang
medan en fjärdedel ansåg att SNI kunde förbättra deras undervisningsstrategier. Ett fåtal lärare såg även SNI som ett sätt att utveckla tvärvetenskapliga kunskaper och kritiskt tänkande.
5.3 Lärares kontextualisering av undervisning
I fem av de valda studierna beskriver lärare att SNI-baserat arbete kan bidra till att sätta naturvetenskapligt innehåll i en kontext. Resultaten visar att lärarna ser verklighetsanknytning som betydelsefullt då det bidrar till att eleverna får förståelse för hur undervisningen relaterar till deras liv.
I Gormley m.fl. (2019) studie såg lärare SNI som ett sätt att göra undervisningen i naturkunskapen relevant för eleverna. Majoriteten av de 20 lärarna som medverkade i studien ansåg att SNI kan bidra till att eleverna får förståelse för hur undervisning kan kopplas till elevernas liv utanför skolan. En lärare hävdade att denna typ av verklighetsförankring var en av de viktigast delarna i den naturvetenskapliga undervisningen.
Även lärare i Ekborg m.fl. (2012b) studie såg SNI som ett sätt att sammanlänka elevernas vardag till undervisningen. Eftersom SNI ligger nära elevernas liv menade lärarna att eleverna fick förståelse för sin egen roll i samhället. Utöver Ekborg m.fl. (2012b) och Gormley m.fl. (2019) studier återfinns argument för SNI som ett sätt att koppla undervisning till verkligheten i ytterligare tre studier. I Tidemand och Nielsens (2017) studie framgår det att den vanligaste anledningen till varför lärare använder SNI är för att sätta det naturvetenskapliga innehållet i ett sammanhang. Dock förklarade lärarna att det främst handlade om att få eleverna att förstå att det naturvetenskapliga innehåll de möter i skolan har relevans även för livet utanför.
I Nida m.fl. (2020) studie framgår det att lärarna ser SNI som ett sätt att göra NO-undervisning mer betydelsefull eftersom SNI-baserad undervisning har relevans för eleverna liv. Liknande åsikter om SNI uttrycktes av lärare i Zangori m.fl (2018) studie, där samtliga av de fyra lärarna såg SNI som ett sätt att knyta undervisningen till elevernas liv. De menar att denna typ av verklighetsanknytning gör naturvetenskapen mer relevant och kan bidra till att eleverna får en förståelse för naturvetenskapen ur ett större perspektiv.
5.4 Lärares åsikter om elevers attityder
I fem av de valda studierna diskuterades elevers attityder i relation till SNI-baserat arbete. Resultatet pekar på att ett stort antal lärare upplever att SNI kan engagera eleverna i undervisningen samt öka intresset för naturvetenskap.
En lärare i Zangori m.fl. (2018) studie beskrev SNI som ett sätt att engagera eleverna i naturvetenskap. Detta synsätt på SNI delades även av majoriteten av lärarna i Ekborg m.fl. (2012b) studie som anser att arbete med SNI kan skapa ett engagemang och väcka intresse för undervisningen. Några av de intervjuade lärarna uttryckte även att SNI-baserat arbete bidrog till att eleverna fick ett långvarigt intresse för naturvetenskapligt innehåll. Dock menade en av de 7 intervjuade lärarna att arbetet med SNI snarare fick motsatt effekt då hen, vid arbete med
ett SNI-fall, upplevde eleverna som oengagerade och menade att det var svårt att få eleverna intresserade av uppgiften.
Utöver lärarna i Ekborg m.fl. (2012b) och Zangori m.fl. (2018) studie menade även läraren i Atabey och Topçus (2017) studie att arbete med SNI kan bidra till ökat engagemang och intresse. Vid introduktionen av SNI kopplat till den globala uppvärmningen upplevde läraren att de olika frågorna väckte nyfikenhet och uppmärksamhet hos eleverna. Vidare beskriver läraren att alla elever deltog aktivt under de olika undervisningstillfällena och fokuserade på att fördjupa sig i frågorna.
Beskrivningar om elevers intresse och engagemang återfinns i ytterligare två studier, där lärarna menar att undervisning som har en koppling till elevers vardag och livet utanför skolan kan motivera elever och bidra till ökat engagemang och intresse för undervisningen (Tidemand & Nielsens, 2017; Gormley m.fl., 2019). Några lärare i Gormley m.fl. (2019) såg även att elevers intresse för den underliggande naturvetenskapen ökade, då de fick diskutera sociala aspekter av ett dilemma.
5.5 Lärares åsikter om elevers kunskaper och förmågor
I fem av de valda studierna återfinns resultat som pekar på att lärare ser SNI som en strategi för att ge eleverna möjlighet att utveckla såväl kunskaper som förmågor. Återkommande är att elever tycks utveckla såväl naturvetenskapliga ämneskunskaper som handlingskompetens. Lärana i Zangori m.fl. (2018) studie hävdar att arbete med SNI i NO-undervisning kan möjliggöra att elever utvecklas till ansvarstagande individer samt bidrar till ett livslångt lärande. En av de fyra lärarna uttryckte dessutom att eleverna genom det SNI-baserade arbetet fick djupare förståelse för naturvetenskapen. Denna uppfattning delades även med läraren i Atabey och Topçus (2017) studie, som genom observationer av elevernas arbete med frågor såg att de lärde sig kärninnehållet i problemen. Vidare menar läraren i studien att eleverna utvecklade en medvetenhet om hur naturvetenskapliga kunskaper har betydelse i kulturella och sociala sammanhang då de undersökte olika länders arbete med den globala uppvärmningen.
Redogörelser för vilka kunskaper och förmågor elever kan utveckla genom arbete med SNI återfinns även i Nida m.fl. (2020) studie. Utifrån en sammanställning av enkätundersökningen går det att utläsa att en tredjedel av de 99 deltagande anser att SNI kan bidra till att elever utvecklar sin kommunikativa förmåga, då de får öva sig i att argumentera, diskutera och debattera. Ytterligare en tredjedel av lärarna i studien anser att SNI kan bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att lösa problem. En fjärdedel av lärarna i studien har svarat att SNI kan bidra till att elever utvecklar ett kritiskt förhållningssätt som innebär att de kan reflektera och fatta beslut. Utöver dessa förmågor och kompetenser nämner även lärare i studien att eleverna kan utveckla sociala och personliga värden. En tredjedel menar att SNI kan bidra till ökad medvetenhet om miljö, natur och samhälle. Ett fåtal lärare i studien nämner även att eleverna lär sig att respektera andra och deras åsikter, blir mer ansvarstagande och samarbetsvilliga samt utvecklar goda attityder som bygger på sunda värderingar.
Liknade resultat framträder i Ekborg m.fl. (2012b) studie, där tre av de sju intervjuade lärarna ansåg att undervisningen bidrog till att eleverna lärde sig mer än bara naturvetenskapliga ämneskunskaper vilket de menade var positivt. Utifrån en samanställning av enkätundersökningen går det även att utläsa att majoriteten av lärarande upplevde att eleverna utvecklade kompetenser och kunskaper så som kritiskt tänkande, förmågan att argumentera samt att kunna söka och värdera information vid arbetet med de olika SNI-fallen. Vidare går det att utläsa att majoriteten av lärarna även upplevde att eleverna utvecklade förståelse och kunskaper för naturvetenskapligt innehåll och hur dessa kan användas i olika sammanhang. Dock uttryckte några av de intervjuade läraren en oro över att arbetssättet inte gav eleverna möjlighet att utveckla tillräckligt med ämneskunskaper.
Liksom lärarna i de tidigare studierna upplevde även de intervjuade lärarna i Öztürk och Erabdans (2019) studie att SNI kunde bidra till att utveckla elevers kunskaper och förmågor. Utifrån en samanställning av intervjuerna går det att utläsa att ungefär en tredjedel av de 22 lärarna ansåg att elever utvecklar sitt kritiska tänkande och förmågan att fatta beslut vid SNI-baserad undervisning. Vidare menar en femtedel att eleverna utvecklar sin kommunikativa förmåga och sin förmåga att lösa problem.
5.6 Lärares åsikter om elevers förkunskaper och ålder
I sju av de valda artiklarna diskuteras såväl elevers ålder som förkunskaper i relation till SNI-baserat arbete. Resultatet antyder att det finns delade meningar om när och i vilken ålder det är lämpligt att införa SNI i undervisningen. Däremot visar resultatet att många lärare ser elevers förkunskaper som en svårighet i SNI-baserad undervisning.
Även om 18 av de 20 lärarna i Gormley m.fl. (2019) studie kände sig bekväma med att arbeta utifrån SNI i klassrummet noterade de att arbetssättet endast är gynnsamt om ämnet är relevant för eleverna och deras ålder. Trots att majoriteten av lärarna i studien var positiva till SNI ifrågasatte en fjärdedel av lärarna de tjugo lärarna i studien lämpligheten i att arbeta med SNI i yngre åldrar. Några lärare i mellanstadiet menade att elever i ung ålder är för egocentriska för att fullt förstå syftet med arbetssättet. Detta synsätt delas även med en av de fyra lärarna i Zangori m.fl. (2018) studie som också ansåg att elever i ung ålder är för egocentriska för att kunna ta sig an ett problem och att förstå och kunna bemöta andras åsikter. I kontrast till detta menade två av lärarna i studien att arbete med SNI i ung ålder kunde utmana elevernas egocentriska sida och snarare bidrog till att eleverna lärde sig att respektera andras åsikter och perspektiv. En av de två lärarna såg dessutom SNI-baserad undervisning som en naturlig del av undervisningen i grundskolans tidigare år.
Diskussioner om svårigheter med SNI-baserad undervisning i relation till elever går även att utläsa i Öztürk och Erabdans (2019) studie. Knappt hälften av de 22 intervjuade lärarna upplevde att elevernas föreställningar utgör en svårighet i SNI-baserad undervisning och ungefär en fjärdedel menade att elevers förkunskaper kan utgöra en svårighet i arbetet. resultaten tyder på att det framförallt är elevernas ålder som utgör en svårighet då lärarna menar att elever i ung ålder ofta går in med en stark övertygelse eller åsikt i ett dilemma och har svårt att förstå andra åsikter eller perspektiv. Eller så menar lärarna att eleverna inte har tillräckliga
kunskaper för att förstå ett komplext dilleamma. Även ett flertal av lärarna i Tidemand och Nielsens (2017) studie menade att eleverna inte hade tillräckligt med ämneskunskaper för att kunna delta i diskussioner och argumentationer kring olika SNIs. En av lärarna såg detta som ett problem
Några av de 55 lärarna som deltog i Ekborg m.fl. (2012b) enkätundersökning menade att eleverna hade svårt för SNI då de inte var vana vid arbetssättet, var för unga och hade svårt att förstå och fokusera på uppgiften. En av de intervjuade lärarna uttryckte att hen upplevde att eleverna inte hade tillräckligt med förkunskaper, vilket möjliggjorde svårigheter i arbetssättet. Även de två lärarna i Bossérs (2018) avhandling menade att eleverna var ovana vid arbetssättet och satt fast i gamla vanor, att reproducera faktakunskaper, vilket resulterade i att eleverna hade svårt för uppgifterna och ifrågasatte det nya arbetssättet. Lärarna påpekade också att det var svårt att förutse vilka förkunskaper eleverna hade och vilka nya kunskaper de behövde utveckla för att arbeta med SNI.
Liksom lärarna i föregående studier upplevde en tredjedel av de 99 lärarna i Nida m.fl. (2019) studie att elevers kunskaper och kompetenser utgör en utmaning i SNI-baserad undervisning. Lärarna anser framförallt att eleverna måste ha goda förkunskaper för att aktivt kunna förstå ett problem och att kunna delta i diskussioner om problemet.
5.7 Sammanfattning av resultat
Som tidigare nämnts syftar denna litteraturöversikt till att undersöka lärares erfarenheter och inställning till SNI som utgångspunkt i NO-undervisning. Resultatet i denna studie tyder på att lärare har delade erfarenheter av SNI då en del antingen känner till eller använder SNI i sin dagliga verksamhet medan andra inte hört talas om begreppet. Även om lärarna i de olika studierna har olika erfarenheter ser lärarna såväl möjligheter som utmaningar med SNI-baserat arbete. Det går att utläsa att det är ett större andel lärare som lyfter möjligheter än de som lyfter utmaningar, vilket tyder på att de flesta lärare är positivt inställda till SNI som utgångspunkt i NO-undervisning.
6 Diskussion
I följande avsnitt diskuteras såväl studiens resultat som studien i sin helhet. Denna del inleds med en resultatdiskussion där framträdande resultat diskuteras och problematiseras gentemot varandra samt i förhållande till studiens syfte och bakgrund. Därefter diskuteras våra metodologiska val och vilka konsekvenser dessa har för studiens tillförlitlighet och trovärdighet.
6.1 Resultatdiskussion
I resultatet framgår det att lärare har skilda erfarenheter av att använda SNI som utgångspunkt i NO-undervisning. En del av lärarna i studierna var väl bekanta med konceptet och använde SNI i sin dagliga verksamhet. Dock visar resultatet att majoriteten inte använde SNI i NO-undervisningen och att en stor andel av lärarna inte hört talas om konceptet. I de olika studierna
presenteras inte alltid exakt hur många eller om de lärare som tar ställning har tidigare erfarenhet av SNI-baserat arbete. Således går det inte att med säkerhet att veta om det är de lärare som arbetat med SNI som uttrycker en viss åsikt om SNI utifrån sina erfarenheter eller om det är lärares antagande om SNI som uttrycks. Även om resultatet indikerar att lärare generellt sätt har lite erfarenhet av att använda SNI lyfter de fram såväl möjligheter som utmaningar med SNI-baserad undervisning.
En av de utmaningar som är framträdande i resultat är att lärare upplever att de saknar kunskaper och kompetens för att bedriva SNI-baserad undervisning på ett effektivt sätt (Ekborg m.fl. 2012b; Tideman & Nielsen, 2017; Nida m.fl. 2020). I Tidemand och Nielsens (2017) studie framgår det att majoriteten av lärarna anser att de saknar grundläggande kunskaper inom de samhällsorienterade ämnena och att det därför inte var lämpligt att använda SNI i NO-undervisning. Lärarna i studien uttryckte även att det viktigaste med undervisningen är att elever tillägnar sig ämneskunskaper. Detta synsätt går i linje med den undervisningstradition som utifrån Jidesjö (2012) och Lidar m.fl. (2019) studier visat sig dominera inom de naturvetenskapliga ämnena och som syftar till att ge elever grundläggande faktakunskaper som de behöver för vidare studier. I kontrast till detta såg lärare i Nida m.fl. (2020) studie SNI som ett sätt för lärare att utveckla sin egen yrkeskompetens, då de menade att SNI kunde hjälpa dem att förbättra sin undervisning samt sätta undervisningen i en meningsfull kontext.
Även om vår studie inte syftar till att undersöka skillnader mellan lärare som undervisar i de olika åldrarna gjorde vi en intressant upptäckt i vår analys. Det visade sig att samtliga av de lärare som uttryckte att de hade bristande kunskaper och kompetens kopplat till undervisning i SNI undervisade i högre årskurser så som högstadiet eller gymnasiet. Då vi inte vet hur lärarutbildningen ser ut i olika länder kan vi inte dra några slutsatser kring detta. Sett till den svenska lärarutbildningen skulle dessa bristande kunskaper dock kunna bero på att lärare i de högre årskurserna är ämneslärare och således snarare besitter en djup kunskap i få ämnen än en bred kunskap i många ämnen.
Ytterligare utmaningar som går att utläsa i resultatet går att härleda till elevers förkunskaper och ålder. Ett framträdande resultat är att lärare anser att elever behöver grundläggande kunskaper för att kunna förstå och arbeta med ett problem/dilemma (Ekborg m.fl., 2012b; Nida m.fl., 2020; Tidemand & Nielsen, 2017). Utöver detta såg lärare även en utmaning med att arbeta med SNI i relation till elevers ålder, då de ansåg att elever är för unga för att förstå komplexiteten i ett problem/dilemma (Ekborg m.fl., 2012b; Gormley m.fl., 2019; Zangori m.fl., 2018; Öztürk & Erabdan, 2019). I motsats till detta såg lärare i såväl Gormley m.fl. (2019) studie som lärare i Zangori m.fl. (2018) studie SNI som en naturlig del i undervisningen oavsett ålder och tidigare kunskaper. De menar snarare att det handlar om att lärare måste ha kunskaper och förståelse för vilka SNI som är lämpliga att arbeta med i förhållande till de individer som undervisningen syftar till.
Trots de utmaningar som lärare belyser pekar resultaten på att majoriteten av lärarna i de olika studierna ser möjligheter med SNI-baserad undervisning. I likhet med eleverna i Ke et al. (2020) studie upplevde även lärare i denna litteraturstudie att SNI-baserad undervisning bidrar
till att sätta innehållet i en kontext som är relevant och inspirerande för eleverna (Ekborg m.fl., 2012b; Gormley m.fl., 2019; Nida m.fl., 2020; Tidemand & Nielsen, 2017; Zangori m.fl., 2018).
I bakgrunden till denna litteraturstudie går det att utläsa att SNI kan bidra till ökat intresse och engagemang för naturvetenskap (Ekborg m.fl. 2012a; Ke m.fl. 2020). Detta synsätt på SNI delas även av lärare i de olika studierna, som inte bara menade att SNI ökade elevers intresse och engagemang utan även upplevde dem som mer motiverade i undervisningen (Atabey & Topçu, 2017; Ekborg m.fl., 2012b; Gormley m.fl., 2019; Tidemand & Nielsen, 2017; Zangori m.fl., 2018). Utöver att lärarna anser att SNI bidrar till ökat engagemang och intresse ser lärare i studien SNI-baserad undervisning som en möjlighet att utveckla elevers kunskaper och förmågor. I likhet med Presley m.fl. (2013) menar majoriteten av lärarna att SNI bidrar till att elever utvecklar såväl sina naturvetenskapliga kunskaper som förmågan att argumentera, resonera och fatta beslut. Ett fåtal lärare i studien nämner även att eleverna genom en SNI-baserad undervisning lär sig att respektera andra och deras åsikter, blir mer ansvarstagande och samarbetsvilliga samt utvecklar goda attityder som bygger på sunda värderingar. (Nida m.fl., 2019). De övergripande förmågor som lärare i denna litteraturstudie beskriver att elever utvecklar ligger i linje med det som Areskoug m.fl. (2019) beskriver som handlingskompetens, eftersom dessa syftar till att eleverna lär sig att använda sina kunskaper i olika sammanhang. Som redan nämnts framgår det i skolans värdegrund och uppdrag att eleverna i skolan ska ges möjligheter att utveckla kunskaper och värden för att kunna delta och verka i samhället (Skolverket, 2019). Vidare framgår det i kursplanerna (Skolverket, 2019) för NO-ämnena att undervisningen ska syfta till att elever utvecklar såväl kunskaper och förmågor som nyfikenhet och intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Det är således tydligt att de möjligheter lärare ser med SNI-baserad undervisning ligger i linje med såväl kursplanerna i NO-ämnena som skolans värdegrund och uppdrag.
6.1.1 Slutsats
Utifrån denna litteraturstudies resultat och diskussion går det att konstatera att lärare har skilda erfarenheter av att använda SNI som utgångspunkt i den naturvetenskapliga undervisningen. Lärare i de olika studierna lyfter fram såväl möjligheter som utmaningar och menar att SNI kan bidra till att elever utvecklar såväl kunskaper och förmågor som intresse och engagemang. Samtidigt menar lärare att de krävs kompetenser och kunskaper hos läraren för att arbetet med SNI-baserad undervisning ska bli lyckad. Vår tolkning är dock att lärare generellt sätt ställer sig positiva och främst ser möjligheter med arbetssättet men menar att det krävs pedagogiska och didaktiska övervägande för att använda SNI som utgångspunkt i NO-undervisning.
6.2 Metoddiskussion
Efter att vi valt ämnesområde började vi söka på forskning och insåg då att det är ett relativt nytt område där tillgången till forskning är begränsad. Mycket utav forskningen som bedrivits inom området syftar till att undersöka SNI i förhållande till elevers lärande. Därför valde vi undersöka lärares erfarenheter av och inställning till SNI i NO-undervisning, då detta var betydligt mindre efterforskat. Eftersom vi studerar till grundskollärare i årskurserna 4-6 var
syftet till en början att undersöka vad lärare i liknande åldrar har för erfarenhet av SNI. Dock gav sökningar utifrån denna avgränsning för få träffar för att kunna genomföra en litteraturstudie och vi fick därför utöka vår sökning och valde att inkludera hela grundskolan samt gymnasiet.
I denna litteraturöversikt har vi valt att genomföra systematiska sökningar i databaserna ERIC och SwePub. Anledningen till att vi valt ERIC beror på att det är den främsta internationella databasen för utbildningsvetenskaplig forskning (Stukát, 2014). Vi valde även att söka efter forskning på SwePub då vi blev rekommenderade denna databas från såväl handledare som bibliotekspersonal på Halmstads Högskola. Eftersom vi endast sökt efter forskning i två databaser finns det inga garantier för att vi hittat all forskning som är relevant för vår frågeställning. Dock har vi använt oss av olika sökkommandon i båda databaserna för att kombinera olika synonymer och sammansättningar av våra nyckelord för att inte gå miste om relevanta träffar.
De artiklar och avhandlingar som utgör resultatet i denna studie är samtliga skrivna på engelska. Vid granskning och analys av materialet hade vi vissa svårigheter med att förstå texterna, eftersom engelska inte är vårt modersmål. Därför har vi valt att diskutera och samtala om samtliga texter för att säkerställa att vi inte missförstått innehållet. Vi har även tagit hjälp av olika översättningstjänster och lexikon. Trots åtgärder för att minimera risken för feltolkning går det inte att helt utesluta att delar av materialet har misstolkats, vilket kan ha påverkat utfallet av studien.
7 Implikationer för examensarbete 2
Under arbetets gång har vi blivit mer och mer intresserade av hur NO lärare gör för att kontextualisera och verklighets anknyta undervisningen i NO-ämnen. Som resultatet visat i denna studie är SNI-konceptet en möjlighet till att kontextualisera och verklighets anknyta undervisningen. Vi skulle vilja undersöka vilka olika metoder och medel verksamma lärare använder sig av för att knyta sin undervisning till verkligheten och kontextualisera dess innehåll. Således hade vår frågeställning blivit:
Vilka olika metoder och medel använder sig lärare som undervisar i årskurserna 4-6 av för att kontextualisera undervisning i NO-ämnena?
För att kunna besvara frågeställningen är tanken att genomföra en kvalitativ studie där det empiriska materialet består av såväl observationer som intervjuer med lärare som undervisar i NO i årskurs 4-6. Eftersom denna litteraturöversikt är inriktad på undervisning om just SNI skulle vi även behöva använda annan forskning som behandlar hur lärare går tillväga för att kontextualisera sin undervisning som teoretisk utgångspunkt för studien.
8 Referenslista
Areskoug, M., Ekborg, M., Lindahl, B. & Rosberg, M. (2019). Naturvetenskapens bärande idéer: för lärare F-6. (2. Uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB
Atabey, N. & Topçu, M S. (2017). The Development of a Socioscientific Issues-Based
Curriculum Unit for Middle School Students: Global Warming Issue. International Journal of Education in Mathematics, Science and Technology, 5(3), 153-170.
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1141624.pdf
Bossér, U. (2017). Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching. (Publikationsnummer 304/2017) [Doktorsavhandling, Linnaeus University]. Dewey, J. (1998). Individ, skola och samhälle: pedagogiska texter. (A. Ahlberg, R.M. Hartman & S.G. Hartman, övers) (3. Uppl.) Stockholm: Natur och Kultur (Originalarbete publicerat 1887)
Ekborg, M. (red.), Ideland, M.(red.), Lindahl, B., Malmberg, C., Ottander, C. & Rosberg, M. (2012a). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Ekborg, M., Ottander, C., Silfver, E. & Simon, S. (2012b). Teachers experience of working with socio-scientific issues: A large scale and in depth study. Research in Science Education, 43(2), 599-617. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s11165-011-9279-5
Gormley, K., Birdsall, S. & France, B. (2019). Socio-scientific issues in primary schools. Research Information for Teachers (2), 11-19. https://doi.org/10.18296/set.0139
Jidesjö, A. (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion. [Doktorsavhandling, Linköping University]
Ke, L., Sadler, T D., Zangori, L. & Friedrichsen, P J. (2020). Students’ perceptions of socio-scientific issue-based learning and their appropriation of epistemic tools for systems thinking. International journal of science education 42(8), 1339-1361.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1080/09500693.2020.1759843
Lidar, M., Engström, S., Lundqvist, E. & Almqvist, J. (2019). Undervisningstraditioner i naturvetenskaplig undervisning i relation till utbildningsreformer i NO i årskurs 6. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education 15(2), 174-192. https://doi.org/10.5617/nordina.5893 Nida, S., Rahayu, S. & Eilks, I. (2020). A Survey of Indonesian Science Teachers’ Experience and Perceptions toward Socio-Scientific Issues-Based Science Education. Education Sciences, 10(2), Artikel: 39. https://doi.org/10.3390/educsci10020039
Presley, M L., Sickel A J., Muslu, N., Merle-Johnson, D., Witzig, S B., Izci, K. & Sadler T D. (2013). A framework for Socio-Scientific issues based education. Science Educator, 22, 26-32. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1062183.pdf
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Stukat, S. (2014). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2. Uppl.) Lund: Studentlitteratur AB
Tidemand, S. & Nielsen, J, A. (2017). The role of socioscientific issues in biology teaching – from the perspective of teachers. International Journal of Science Education, 39(1), 44-61. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1080/09500693.2016.1264644
Zangori, L., Foulk, J., Sadler, T D. & Peel, A. (2018). Exploring Elementary Teachers’ Perceptions and Characterizations of Model-Oriented Issue-Based Teaching. Journal of Science Tearcher Education, 29(7), 555-577.
https://doi.org/10.1080/1046560X.2018.1482173
Öztürk, N. & Erabdan, H. (2019). The perception of Science Teachers on Socio-Scientific Issues and teaching them. International Online Journal of Education and Teaching 6(4), 960-982. http://iojet.org/index.php/IOJET/article/view/706
9 Bilagor
9.1 Bilaga 1 – analystabell
Titel: Lärares tidigare erfarenheter av SNI Lärares åsikter om elevers attityder Lärares åsikter om elevers kunskaper och förmågor Lärares kunskaper och kompetenser Lärares kontextualisering av undervisningen Lärares åsikter om elevers förkunskaper och ålder A survey of Indonesian science teachers’ experience and perceptions toward socio-scientific issue-based science education x x x x x Exploring elementary teachers’ perceptions and characterization of model-oriented-issue based teaching x x x x x Teachers experience of working with socio-scientific issues: A large scale and in depth study x x x x x x The Development of a socioscientific issues-based curriculum unit for middle school students: global warming issue x x x x Socio-scientific issues in primary schools x x x xThe role of socioscientific issues in biology teaching: from the perspective of teachers x x x x The perception of science teachers on socio-scientific issues and teaching them x x x Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching x
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se
Martin Ingelberg
Blivande lärare i Svenska, Matematik, Engelska och NO/Teknik i årskurserna 4-6
Tilde Jais-Nielsen
Blivande lärare i Svenska, Matematik, Engelska och NO/Teknik i årskurserna 4-6
