22 Svensk Frötidning 5/12 alm från raps och lin
an-ges innehålla mycket växtnäring. Åtminstone mer än spannmål visar gamla tabellvärden. Men tydliga data på hur mycket växtnäring som egentligen finns i halm saknas och är ofta mycket gamla.
Hänger med genom åren
Gamla tabellvärden som redovisas i bl.a. JTI-rapport 282 från 2001 härstammar från den i lantbruket välkända boken ”Växtodling 1 – Marken” utgiven senast år 1990. Det är oklart hur gamla tabellvär-dena är, men de har transporterats vidare genom decennierna.
Enligt den tabellen skulle halm från oljeväxter innehålla så mycket som 12–15 kilo kväve, 2 kilo fos-for och 25–30 kilo kalium per ton (se tabell). Det är 2 till 3 gånger mer än vad man finner i halm från spannmål. Andra tabellvärden är både högre och lägre. Publicerade växtnäringsdata för linhalm har inte gått att finna.
Kortare strå och stjälk
När man jagar data på hur myck-et växtnäring dmyck-et finns i halm är alltså variationerna ganska stora och uppgifterna osäkra. En orsak kan vara vad växtförädlingen har åstadkommit. Växtförädlingen har förändrat längden på både raps och vete under de senaste decen-nierna. Halmskördarna när det gäller främst stråsäd har blivit
på-tagligt lägre. Jämför till exempel halmmängderna från höstvetesorten Kosack med 105 cm strålängd, med dagens moderna kortare vetesorter som Harnesk, Nimbus och Boomer som landar kring 70 cm. För rapsens del har t.ex. dvärghybriderna på runt 110 cm kraftigt sänkt halmmängder-na jämfört med markhalmmängder-nadens längsta sorter i form av MSL-hybrider med Compass som den ståtligaste. Regn och tröska påverkar En annan orsak till variationen kan vara om rapsgrödan har lyxkonsu-merat kalium på kaliumstarka ler-jordar, men också hur väderleken har påverkat den mogna grödan eller halmsträngarna. När halmen utsätts för regn kommer vissa nä-ringsämnen att lakas ur halmen, t.ex. kalium och klor. På så sätt kan vissa näringsämnens koncentration i halm stiga eller sjunka vilket bi-drar till varierande värden mellan år, fält och skördetid. Ytterligare en faktor som kan ha ändrats under de senaste 30 åren är skördetekniken. Andelen växtnäring i boss och ag-nar skiljer sig mot i strå och stjälk. Om det är så att dagens moderna tröskor skiljer kraftigare på boss och agnar från strån kan koncen-trationen av växtnäring i halmen påverkas även av detta.
inga frågetecken skingrade Allt detta gör att publicerade tabellvärden kan vara ganska osäkra. För att för att testa om
Oklart halmvärde
Gamla tabellvärden säger att rapshalmen skulle vara värd
nästan en 1000lapp per hektar. Men några nytagna prover
av höst och vårrapshalm våren 2012 visar betydligt lägre
värden. Rapshalmens värde är helt enkelt oklart och fler
analyser efterlyses.
Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps
Halmanalyser sökes
Har du en hyggligt färsk analys av raps- eller linhalm? Då är du välkommen att kontakta Albin Gunnarson för att skingra frågetecknen kring oljeväxthal-mens värde. Du når Albin per e-post på albin@svenskraps.se eller på mobil 070-568 60 27.H
Brinna eller inte brinna.
Rapshalm ger precis som linhalm bra med värme och väldigt lite aska. Att bärga halm och elda den är dock en dyr historia om man räknar på växtnärings
innehållet enligt gamla t abellvärden. Men analyser vårvintern 2012 visar lägre innehåll och lägre växt-näringsvärde. Foto: Jens Blomquist
23 Svensk Frötidning 5/12
gamla tabellvärdena är rimliga plockade vi under vintern ut ett li-tet stickprov av halm från höst raps, vårraps och oljelin. Men säkerheten ökade inte alls i stickprovsunder-sökningen. De analyssvar vi fick på våra prover avviker ganska kraftigt mot vad vi finner i litteraturen ef-tersom framförallt N- och K-inne-hållet var lågt.
lägre halmskörd per hektar Halmskördarna i kilo bärgad halm från fält skiljer så klart ock-så mellan år, sort och fält. Bedöm-ningen är att man med dagens korta spannmålssorter kan bärga runt 1,5 till 2,5 ton halm per hek-tar. Samma värden gäller för raps där vårgrödorna hamnar i det ne-dre intervallet och höstgrödorna i det högre. När det gäller lin hand-lar det om betydligt lägre mäng-der, från 500 kilo till drygt 1 ton per hektar. Stora lokala variatio-ner kan självklart förekomma.
dyrt med gamla värden
Är gamla tabellvärden fortfarande korrekta så är oljeväxthalmen 3 gånger så mycket värd som stråsä-deshalm ur växtnäringssynpunkt (se figur sid. 24). Då skulle stråsä-deshalm vara värd dryga 300 kro-nor per hektar och rapshalm
dry-ga 900 kronor per hektar räknat på växtnäringsinnehåll av NPK och dagens halmskördar. Då fö-refaller det synnerligen kostsamt att bärga rapshalm från fält för att elda. Åtminstone om man inte kan säkerställa en effektiv och jämn återförsel av askan till fält.
Oklart halmvärde
»
Stor skillnad i halt
Växtnäringsinnehåll i halm (kg/ton) Torrsubstans
n P K S Ca %
Stråsäd, tabellvärde 5 1 8–10 - Enstaka
-Oljeväxter, tabellvärde 12–15 2 25–30 - Enstaka
-Höstraps, analys 2012 5,2 1,0 3,0 1,2 9,7 89
Vårraps, analys 2012 9,0 1,2 5,4 2,1 10,5 87
Oljelin, analys 2012 5,9 3,0 6,5 4,6 0,0 90
Tabellen jämför äldre uppgifter om växtnäringshalter i halm med ett litet stickprov av halm från höstraps, vårraps och oljelin vintern/våren 2012. Våra prover togs ut under våren på lagrad torr halm under tak med en tshalt på 85–90 procent. Hur och när provtagning skedde i gamla tabell-värden framgår inte.
24 Svensk Frötidning 5/12
11-0134 TORNUM katalog 2012_omslag.indd 1
en ögonblicksbild
Visar emellertid våra stickprov en korrekt bild indikerar de där-emot att rapshalm i medeltal är värd knappt 300 kronor per hek-tar och lin endast knappt hälften. Vi har ju så klart endast ett fåtal analyser, mer att beskriva som en ögonblicksbild från några fält som skördades 2011. Men om växt-näringsinnehållet är så pass lågt som analyserna visade så är det inte fullt så dramatiskt att elda rapshalm i halmpanna.
Stickprovsundersökningen är dock inget annat än just några enstaka provsvar. Frågan är om det inte är dags att börja samla in nya analyssvar på halmskördar i Sverige. Halmskördar från ett Sverige som dragit ned både på fosfor- och kaliumgödsling under de senaste decennierna vilket kan vara en av orsakerna till de låga växtnäringshalterna i raps- och linhalm. «
Värdet varierar
Räknar man på värdet av halmen enligt gamla tabelluppgifter och de prover som analyserades våren 2012 blir skillnaden stor. Gamla siffror säger att halmskörden av oljeväxter i medeltal skulle vara värd 900–1000 kr/ha, medan analyserna våren 2012 pekar på betydligt lägre värden. Beräkning efter halmskördar i tabell nedan, samt N=10, P=17, K=11 kronor per kilo.
Låg halmskörd, kg/ha Hög halmskörd, kg/ha
Stråsäd, tabellvärde 1500 2500 Oljeväxter, tabellvärde 1500 2500 Höstraps, analys 2012 2000 2500 Vårraps, analys 2012 1500 2000 Oljelin, analys 2012 500 1000 Stråsäd , tabellv ärde 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Vä xt närin gs vär de (k r/ ha ) Låg halmskörd Hög halmskörd Medel Oljeväx ter, tab ellvärde Höstrap s, analys 2 012 Vårraps , analys 2 012 Oljelin, a nalys 20 12
