Samhällsförändring omkring 1000 e Kr

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Ulla Göranson

Title Samhällsförändring omkring 1000 e Kr

Issue 2

Year of Publication 1981

Pages 48–52

ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Ulla Göranson

Samhällsförändring omkring 1000 ^e Kr

1050 e.Kr.övergårdetsvenska samhälletfrånatt

ha varitförhistoriskttillattbli medeltida. Natur¬

ligtvis skeddeingetsärskilt pånyårsaftonen det

året-förändringenärettförloppsompågårunder

århundradenaföre ochefter 1050 e.Kr. —menom manjämför dengenerella bildenavsamhälletföre

ochefter denna kritiskatidpunkt, såfmnsdet onekligenstoraochpåtagligaskillnader. Detärju

intehellerentillfällighetattvibyternamnpåtids¬

åldrarna vid den härtidpunkten.

Vad hardå hänt?

Somforskareutgårmangärnafrån källmateria¬

let,och vi kanbörja där.

Det förhistoriska samhället

Förtidenföre 1050 är gravarnautantvekan devik¬

tigaste informatörernaomsamhället. Det har många gånger sagts attgravarärdåliga urkunder

för samhällsstudiereftersom deegentligen barager upplysningaromdetkulturella, det »icke-materiel- la»,samhället. Det ärverkligenenvårtidstolkning

av en annantidssamhälle. Förossärdetnaturligt

attdetärdetmateriellasomspeglar samhälletoch lämningarnaefterosskommerocksåattbeståav

enormadumphögarav»saker».

Manbör nogisinatolkningarutgåifrånattdet

ettsamhälle lämnareftersigvarviktigtisamhället.

Omkroppenefter dödenvarheltutanintresseskul¬

le det inte furmitsanledningattläggasåmycketar¬

betepåbegravningarna.Ommateriella tingvarvik¬

tigast idet dagliga livetskullemanintelägga dem i

gravarna.Vi måstenogheltenkeltacceptera att detkulturellavarsåviktigt i detförhistoriskasam¬

hälletattgravarnaverkligenger enganska godupp¬

fattningomdåtidaförhållanden, ävenomvihar

svårtattfå informationom hursamhället fungera¬

de.

Brytningstid

Omkring 1050 e.Kr. ärbristen påkällmaterial det

mestiögonfallande.Detkanske beror påattdet

var enbrytningstid ochattsamhället ännu intefun¬

nitsitt nyauttrycksmedel. Senare kommerde

skrivnakällornaattbetydamerochmer sominfor¬

matöreromsamhället. Detvisarosstväviktigasa¬

ker, delsattdetfanns desomkundeskriva,delsatt vissaupplysningarelleruppgifter^varviktigaatt

skrivaned.

Skrivandet inträder isamhället

Om viböljarmedskrivkunnandet, såvetvi att de

äldsta universiteteniEuropagmndasungefärnär

vårmedeltidbörjar. I andra delaravvärlden hade

universitetetgrundats långttidigare,menpå 1100-

taletuppståruniversitet iItalien ochFrankrike.

Det äldstasvenskauniversitetet,Uppsalas,inrättas

först 1477,menrikemanssönerskickadesutom¬

lands förattstudera redan under dentidiga medel¬

tiden. Läs-ochskrivkunnighetvartydligenefter¬

strävansvärdakunskapersomkundeanvändassom

maktvapen.Kunskap äraUtid makt,menvilken kunskapsomvaritmakt har växlatgenomtiderna.

Dennyttamanhadeavattkunna läsaoch skriva framgårkanskeavvadmanskrev.

Manskriverköpebrev...

Deäldstasvenska skrivnadokumentensomfinns bevaradeärfrån 1100-talets slut ochdehandlar framföralltomtvåsaker:äganderätt ocharv.Det

varviktigtattvisavem somägdeettvisststycke

mark. Dokumentenkanvaraköpehandlingar eller

tvistebrevdärmandrarframgamlaköpehandlingar

förattvisavem somärden rättmätiga ägarentill

ettstyckejord.Detärnaturligtvis ofta frälsemän,

ochfrälsekvinnor,somhandlarmed markmenpå¬

fallande oftaärkyrkan ocksåindrageni förhand¬

lingen. Kyrkanvarvid den här tidenintebaraen

kulturellutanocksåenmateriell maktfaktor.Upp¬

saladomkyrkavarlandetsstörstajordägare och byggdeunder medeltidenupp eni vårmodemame¬

ning rationell jordbmksenhetgenommånga byten

ochköp.

... och testamenten

Testamentenvarocksåviktigtattskriva, såvälnär detgälldearv avjordsom avägodelar. Arvslagarna

varännuoklaraundermedeltiden. Iolikadelarav

Sverige tillämpademanolikaregler,menfastasys¬

temförstörredelar avlandetvarunderframväxan¬

deilandskapslagarna. Oklarapunkter gällde bl.a.

oäktabarns arvsrätt,hurlångtsläktskapsträckte sigoch döttrarsarv.Testamentenupprättadesöver sådantmanville skänka tillkyrkan, ofta föratt

manskulle bliihågkommeniböner eftersindöd, ellertill enskildapersoner sominte hadearvsrätt.

Vadvetvidåomdedirektaförändringarnasom skeddeisamhället vid denhärtiden?

Ide centralaslättbygderna pågickenjordre¬

form.Landskapslagarna från omkring 1200beskri¬

verhur marken skallvarafördeladmenreformen

varnogvidden tidengenomfördpåde flestastäl¬

lendär den allskomattgenomföras.Detvarnog intehellerfråganom enendaförändringutanom

enprocess där^manvilleuppnåvissa mål, och de viktigastemålenkan kallas:privatisering, individua- lisering,kommersialisering.

Markenprivatiseras

Detkonkretauttrycket för jordreformenvar en striktuppdelning^avmarkeni smalaägolotteren¬

ligtdet s.k. solskiftets princip.Åkernvardenvik¬

tigaste delenavmarken eftersom den bådekrävde mestarbete_{och gav}mestutdelningikalorierper

ytenhetochdärförärdet framförallt därmanvill slåfasthurägoförhållandenaserut,menpå många

hållkommer ocksåängen attskiftas på dettasätt redan undermedeltiden. Utmarken däremotskif¬

tasiallmänhetinte förränisamband medjordre¬

formernapå 1700- och 1800-talen,men därefter ärall mark inombyarnauppdeladpåprivata ägare.

Hur det frånböijan förhåller sig med äganderät¬

tentill de skilda lotternavetviingetom, menvid

slutetav 1100-talet ärägandet uppenbarligen pri¬

vat,för dåharmanrättatt sälja ellertestamentera bortsinjordutanmedgivandeavsläkteller andra.

Åtminstone inte skriftligtsådant,så det kan inte havarit avavgörandebetydelse.

Odlingen

Genom denprivataäganderättenkandet också ske

enindividualiseringiodlingen. Visserhgenärman genomägoblandningeniåkrarnabunden i det»by¬

tvång»somjordreformenpå 1700- och 1800-talen

var enreaktionemotochsominnebarattman

måsteodlasammasakersomsina grannarochså ochskördasamtidigtsomde,men manärfrinär detgällerhurstorarbetsinsatsmanvilllägganed påsin odling.Man kan_noggranntsamla gödsel och sprida påsin åkerochmankantatillvaravaijestrå

avsinskördidenvetskapenattmansjälv kommer

attfånyttanavsitt arbete. Detprivataägandetger utrymmefördet synsättetatt »sköterjag åkern väl

i år kommer denattgemigstörre skördnästa åD>, vilketbl.a. leder till arbetsamhet ochsparande^men

också till oginhet_gentemotandramänniskor.

Närägandetärprivatblir det ocksåviktigtmed

arvsrätten.Enprivatägodelsomvid dödsfallska delasavmånga arvtagare blirsnartvärdelös. Ett styckemark villman nu segå iarvintaktoch inte delas uppienmängdvärdelösa»marksnuttar». En universalarvingebör varaetttilltalande _arvssystem undersådana förhållandenävenomdetinnebäratt

mångaställs heltutanför systemet.Förattunder¬

lätta kanman se tillatt vissakategorierräknasbort frånböljan. Döttrarnasrätttillarvblirt.ex. ifråga¬

sattmen stadfästssåsmåningomsomenhälften-

rättavBirger Jarl på 1200-taletsmitt. Det blir ock¬

såviktigtattskilja mellan»äkta» och »oäkta» bam, eftersom barnen bliretthotmotegendomen.Sam¬

hällssystem bygger vid denhär tidenpåkärnfamil¬

jen därmannen hållersig medenkvinna och de barndehar tillsammans. Urmannenssynpunktär det den bästalösningeneftersomhanärmestho¬

tad. Det är lättare förkvinnanatt vetavilkabam

somär»äkta»och vilkasomär»oäkta»ochurkvin¬

nanssynpunkt måste ändå alla bam honfrivilligt

föder kännassom»äkta».

En

kapitalackumulation

När markenärprivat och samhällsbasen »individua¬

liserad»tillenfixerad_gmpp kanen ackumulation

avkapitalbörja. Frälset,kyrkanochkronan kan ackumulerakapitalgenomattköpa mark och byg-

gauppegendomar. Fördenvanligabondensom baraägerenlitenjordegendom måste

kapitalacku¬

mulationenframför alltförsiggå inomdennasra¬

mar.Ettsjälvhushållinnebäriprincip attman

själv

använderalltmanproducerarochattdet inteblir någotöverskott. Ett överskott däremot måsteav¬

sättaspåenmarknadförattfå någotvärde.

Marknadsstäderväxerfram

Under 1000-taletsböijan växerstäderuppislätt¬

bygderna. Lundfinns visserligenredan på

800-900-

taletmenförövrigtpåvästgötaslätten,östgötaslät-

tenochupplandsslätten är»botten» pådeäldsta

städernadateradetill 1000-eller 1100-tal.Städer

äriförsta handplatserförhandelochhantverk

ochsomhandelsplatserhade desäkertfungerat myckettidigare.Flerhandelsplatsersomintesena¬

reblivitstäder kanockså hafunnits. Detärsvårt

attbestämmadentidpunktfrånvilkenenstad ska

betraktassomstad,eftersomprivilegiegivningen in¬

tebörjade användasiSverigeförränmot

slutet

delsentillen förtidigtidpunktomman antaratt

enmarknadförekom islättbygdernaunder 1000-

talet.

Vilkaprodukterkandå böndernahaproducerat

förettöverskott idessaområden?

Om vihållerosstill de centrala delarnaavslätt¬

områdenanorromMälaren,finner vi härbyarmed starktregleradeformer. Bebyggelsen ligger ilaga läge pågeometrisktreglerade bytomter

och åkern

är skiftad enligt solskiftesprincipen, men också självagärdenaärreglerade i så måtto attde haren vissstorlekienlighetmed byns taxering.D.v.s. så

ärfalletnärbyarnaförförsta gången möter ossi

kartmaterialfrån 1600-talet,menmyckettalarför

attförhållandenavardesammavid slutetavförhis¬

torisktid.

Ettexempelkan visavadsomskett: Högstena byi Torstunasockenärenför slättbygdernasöder

omUppsalaganskatypisk by. På1500-taletutgörs

denavtvåhemmanoch 1600-talskartan visaren

regleradtomtmed tvålikastorahemmanstomer (fig. 1).Avtaxeringochtomtattdöma

förefaller

dettroligtattbyntidigarebeståttavtrehemman

somsåmångaandraupplandsbyar. Bebyggelsenlig¬

gerutmedenåidensydligastedelenavbymarken

ochnorrdäromåterfinnes de tvågärdena. Byn tillämparsomsigböridenhärdelenavSverigeen odlingsrytmmedtvåsäde. Dennordligaste delen av bynsområdeupptasavskog. Någraängsarealer

finnsintebortsettfrånnågrasmåområden utefter

ån.Påettimpedimentidetnorragärdet liggerett

litetgravfält och någraenstakagravarsomallaföre¬

fallervarafrån_yngrejärnålder(500-1050e.Kr.).

Bynär

planerad redan under förhistorisk tid

Enmeteorologiskanalysavbytomten visarattden

kanvaraplanerad medenhanseatisk alnom55,2

cm.Kontakternamellan Sverigeoch Hansantycks

ha kommitigångunderslutetav 1100-taletföratt

slåutifullblomstringförstunder 1200-talet, så

mankan anta attmåttetvaritbekant här åtminsto¬

nevid dennatid ochattalltså tomten iHögstena planerats någongångunder tidigmedeltid. Gärde¬

nadäremotbörhaplanerats isambandmedatttvå-

sädetinfördes,vilket i det härområdetbör ha

skettlångt tidigareochmedensäkerhetunder

för¬

historisk tid.

Bebyggelsen idettaområdeavSverigeligger vanligen iövergångenmellan moränoch lera. Loka¬

liseringenavbebyggelsenstyrsgenerelltavsådana

önskemålsomattinte_{ta upp}godåkermark, attha

ettväldräneratmarkunderlagochatthanäratill

vatteni formavåareller källor.Ett sådantläge

fannmaniUppland oftastpåenmoränkuUeeller pårandenavettstörremoränimpediment.Där ha¬

demanockså fördelen^avatthanäratill åkermar¬

kensamtidigtsomboskapenhade kortvägtill skogsbete. Detskyddmotblåst^somskogen erbju¬

der måsteockså havaritbidragande till lokalise- ringsvalet på upplandsslätten, liksomnärheten till bränsle och virke^avskogen.Ännuidag ligger de

flestabyarnasomettpärlbandiskogsbrynet. Men

iHögstena och någraandra byarruntom påslätten liggerbebyggelsen långt från den skyddande sko¬

gen.

Förändringar i produktionen

Förutombebyggelsenslägeärdetnågotannatsom ärslåendenärman serpåkartanöverHögstena

från 1650, och detärbristenpå ängsmark. Ett biandjordbrukharärmutillvåradagarvaritgrund¬

stommeniSverigesagraranäringsUv.Boskapbe¬

hövs föråkerbruketbådesomdragareochsom

gödselproducerande,menföratthållaboskapmås¬

temanupplåta delar^avinägomarken till produce¬

randetavderasföda. Ide storaslättbygdernaisöd¬

raSverige fannsinteheller mycket ängsmark på 1600-talet,mendärtillämpadesettodlingssystem

medmeräntvågärden och då kunde delaravåker¬

marken användas till odlingavfoderväxter.

Iupplandsslättenstvåsädessystem finnsinteut¬

rymmeförfoderväxtodling. Man måste alltså dra den slutsatensattboskapsskötsel^{var en} mycketun¬

derordnadbetydelse på upplandsslätternaunder 1600-talet,men avdetta kan^mannaturligtvisinte säga attboskapsskötselnspelade liten roll ocksåi böljanavmedeltiden.Menjagtror attsåvarfallet.

Bebyggelsen omlokaliseras...

Bytomten iHögstenaärdaterad tilltidigmedeltid,

menföre dettatycksbebyggelsenhalegatiskogs¬

brynetsomideflesta andrabyar.Påettimpedi¬

mentdär det liggerettgravfältoch någraenstaka

gravarfinns ocksåresternaavtvlhusgrunder. Hu¬

sentyckshavarit ibrukinpå800-talet. Frånen karta från 1700-taletkanmandra den slutsatsen attHögstena gamla byplats legat här.

...ur

produktionssynpunkt...

Flyttningenavbebyggelsenfråndet härläget till

det nuvarandetycker jag innebärettställningsta¬

gande förspannmålsproduktionochmotboskaps¬

skötsel. Fägatanär 1 kmlång och ängsmarkerna förvandlastill åkrar.

Läget vidånmåste dessutomvaralämpligt med

tankepåmålningen avsäden. På 1600-taletfinns

vattendrivnakvarnarpå fleraställeni ån. Vatten¬

kvarnar finnsbelagda från 1100-taletsslut iSverige och kan alltsåmycket väl ha funnitsiHögstenare¬

dan undertidig medeltid.

... ochtransportsynpunkt

Ettlägevid ån måste dessutom havarit gyimsamt

urtransportsynpunkt,förvägarnavarsäkert inte mycketatträknamed vid den här tiden.Detver¬

kar alltsåsomattman skulle kurma draden slut¬

satsenattdetpåslättområdena skerenomläggning

iproduktionen tillmerrenodladspannmålsproduk¬

tion. Det i sinturmåsteirmebäraattmanbhr tvungen attköpavissaförnödenheter,t.ex.desom kommer frånenanimaliskproduktionsåsomkött, smör,hudar ellerfärdigavarortillverkadeavdessa produktersomt.ex.skor. Detfinns alltsåettbe¬

hov ellerettutrymme för uppkomstenavstäder med handelochhantverk på grundavkommersia¬

liseringenavproduktionen.

Beror

förändringarna

folkmängden

ökar?

Omläggningeni produktionen frånettbiandjord¬

bruk tillettnästanrentåkerbruk innebäreninten¬

sifieringi så måttoattvarje ytenhetger fler kalori¬

ernärden användes tillspannmålsodlingäntill be¬

te. Envanlig anledning tiUensådanintensifiering

ärenbefolkningsökning. Detfinns ingen möjlighet

attkommaframtillnågra säkrasiffror påfolk¬

mängdensstorlek vid medeltidens början,meni ochförsigökar ju folkmängdenhelatiden och tvingarfram omläggningariproduktionen. Deför¬

ändringarsomskerislutetavförhistorisk tid,så¬

somtvåsädetsinförandeochskiftandetavinägo¬

marken, har säkertettsamband medfolkmängden.

Privatiseringenavjordensominnebärenfixering

avenheternas storlekmedför dockattdenbefolk¬

ningensomska leva avjordbruketinte längre kan

växa.Därigenom uppkommerjuocksåengrupp märmiskorsomkan ägnasig åt handel, hantverk ochtransport.

Vadsomsedan sker ibyarna efterdetattderas storlek fixerats iregleradetomteroch kamerala

taxeringar ärmycket osäkert,men det verkarsna¬

rarevarasåattbefolkningenminskaränattden

tillväxer.Högstenaharenkameral taxeringochen tomtutläggningsomverkar anpassadförtreenhe¬

ter,menidetidigastekamerala längdernafrån

1500-taletsmittfinns här bara tvåenheter,och liknandeiakttagelserkanmangöraiandrabyar runtomkring.Ocksåbland bondebefolkningenver¬

karalltsåenuppbyggnadavi vår meningrationella

enheterförekomma fast imindre skalaändenfräl- setochkyrkan arbetar i.

En

förändring i samhällsideologin

Orsak och verkan i deförändringarsomskedde i

detsvenskasamhälletomkring 1000e.Kr. kan inte

beskrivas medenenkelförklaringskedja ochmånga

flerförändringarände jaghär tagituppinträffade

vid denna tid.Anledningentillattorsakernaledde

tilljustförändringariformavprivatisering, indivi- dualisering ochkommersialiseringärocksåhelt omöjligattkommaåt,menenviktig delidethela

harnaturligtvis den ideologiska förändringsom

samtidigt skerisamhället. Den hedniskaideologin

somsätter ätten föreindividen måste ha försvunnit iimande ändringarsomovanberörts ska kunna in¬

träffa.Denkristnaideologin drabbade säkertett samhällesom avnågonanledningvarmoget attby¬

tatro,mendet kundekanskelika gärnaha varit

muhammedanismen.Nugårkyrkanuppiledning¬

enförattvisahurmanbyggeruppettjordkapital

åtsigsjälv,menpåbekostnadavandra. På slätt¬

bygdernaiSverigegrundläggs böndernasrikedom

under dentidigamedeltiden,mennågraårhundra¬

densenaredrabbaragrarkrisen demerperifera de¬

larnaavlandet. Det kanvara enfrågaomorsak

ochverkan.

Närarbetet intelängrebarasyftar till reproduk¬

tion utantillenproduktionavettöverskottfinns

detmöjlighetfördenenskildeattskapaett eget kapital.Idet svenskasamhället tycks dennaför¬

ändring iproduktionen haskett omkring 1000

e.Kr. Dåhar detplötsligt blivit viktigtatthållare¬

dapåäganderättentill jorden, vilketvisarsig iatt

manbörjarskrivaköpehandlingar. Detblirockså viktigtattsörjaförattdet kapitalmansamlat ihop

inteskingras ochfråganomarvsrättenbliraktuell.

Detblir skillnadpåegnabarn och andrasungar och det blir skillnadpåsöneroch döttrar idetatt sönerna utnämnstillattvaradesomvidarebeford¬

rardet materiellaarvetsomärsamhälletsstöttepe¬

lare.

UllaGöransson, Stockholm,f. 1944. F.D. ikultur¬

geografi. Forskning kringsamhällsutvecklingi över¬

gångenmellanförkapitalistiska ochkapitalistiska

samhällen.

Litteratur

Dahlbäck,G.: 1977.Uppsala domkyrkas godsinnehav.

Stockholm.

Göranson, U.: 1977.Kulturlandskapsförändring ochsam¬

hällsutveckling.Stockholm.

Kulturhistoriskt lexikonförnordisk medeltid. Arveret, Hansan, kvarn,landskapslagar,stadsprivilegier, univer¬

sitet.

Sporrong, U: 1970.Jordbruk och landskapsbild.Lund.