Patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom : En litteraturstudie

(1)

smittsam sjukdom

En litteraturstudie

Mirjam

Esberg

Julia Närvä

Sjuksköterska 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom

- En litteraturstudie

Patient's experience of isolation care due to infectious disease

- A literature study

Mirjam Esberg

Julia Närvä

Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Helena Vesterlund

(3)

Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom

- En litteraturstudie

Mirjam Esberg

Julia Närvä

Avdelning för omvårdnad och medicinsk teknik

Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Bakgrund: Då vi lever mitt i en coronapandemi, tvingas många patienter som drabbas av

infektionssjukdomar att vårdas isolerade. Det är viktigt att ha kunskap om hur vi ska vårda patienter som behöver isoleras. Detta även vid andra smittsamma sjukdomar som tuberkulos, Clostridium difficile, MRSA. När en patient vårdas isolerad betyder det att patienten vårdas bakom stängda dörrar, detta för att undvika smittspridning. För att kunna ge en bra och personcentrerad vård, är det viktigt att veta hur isoleringen kan upplevas för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys, manifest ansats utfördes. I denna studie ingick 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Att känna sig instängd och ensam där miljön har stor betydelse, Att känna sig stigmatiserad, Att känna osäkerhet inför personalens kunskaper och rädsla för att sprida smitta och Att acceptera och hantera situationen. Slutsats: Mötet med patienter i isoleringsvård behöver ske med värdighet och respekt. Patienterna behöver mer tid och kontakt med sjuksköterskan för att minska det känslomässiga lidandet. Adekvat information och undervisning behövs för att minska osäkerhet och rädsla hos patienterna. Genom ett gott bemötande kan det psykologiska lidandet minska i den svåra situation som en patient som vårdas isolerad befinner sig i.

Nyckelord: isolering, patient, smittsamma sjukdomar, upplevelser, omvårdnad, kvalitativ

(4)

Vid sjukdomar med hög smittorisk kan beslut om isoleringsvård tas, det vill säga vård bakom stängd dörr. Det begränsar patientens kontakt med personal, andra patienter och anhöriga, vilket kan leda till en känsla av ensamhet och i sin tur öka lidandet (Gammon & Hunt, 2018; Newton et al., 2001). För att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar har människor redan långt tillbaka i tiden isolerats (Mutsonziwa & Green, 2011). Under 1300-talet när fartyg anlände till olika hamnstäder, var besättningen isolerade eller i karantän i fartyget under några veckor för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar (Centers for Disease Control and Prevention, CDC, 2020). I nutid kan olika metoder används för att skydda människor från exponering av sjukdomar. Detta utförs bland annat genom isolering, karantän, avstängningar av platser och samhällen samt olika hygienåtgärder. Sjukdomar som räknas till smittsamma sjukdomar är bland annat Covid-19, Clostridium difficile, Tuberkulos och Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) enligt Folkhälsomyndigheten (2020).

Smittsamma sjukdomar kan spridas på olika sätt. Smittvägar kan vara genom kontaktsmitta, droppsmitta, luftburen smitta och blodsmitta. Direkt kontaktsmitta innebär att smittan förs över från smittbäraren till den som blir smittad genom fysisk kontakt. Smittan kan även gå från en smittad patient till ett föremål för att därifrån gå vidare till en annan patient som smittas, detta kallas då indirekt kontaktsmitta. Bland annat virusinfektioner kan smitta via kontaktsmitta. Smitta kan även förekomma som droppsmitta. Det innebär att smittan sprids via droppar i exempelvis nysning eller hosta, dessa droppar sprids sällan långt. Luftburen smitta är när droppar torkar ihop till mindre droppkärnor och sprids med luften och genom inandningsluften når luftvägarna. Andra exempel på smittspridningsvägar kan vara blodburen smitta, vilket innebär att smittan sprids via slemhinnor och blod. Även insekter kan sprida smitta mellan människor och från djur till människor (Blomkvist, 2019a).

Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas i vården för att skydda patienter och personal från smitta. Det innebär bland annat god handhygien, skyddskläder i form av medicinska engångshandskar, kortärmad arbetsdräkt som byts dagligen samt vid behov samt

engångsplastförkläde och visir/skyddsglasögon vid risk för stänk (Svensson & Wetterbrandt, 2019). Vid tuberkulos och andra smittsamma infektioner ska personal eller andra besökare bland annat använda andningsskydd FFP3. FFP3 är avsett för att skydda mot luftburen smitta, vid nära kontakt med de smittade patienterna (Blomqvist, 2019b).

(5)

I slutet av 2019 rapporterades om ett nytt coronavirus, Covid-19 från Wuhan (Szczesnika et al., 2020). Det orsakade en spridning globalt och blev en stor belastning medicinsk och socialt. Världshälsoorganisationen (WHO) klassade sjukdomen som en pandemi. Patienter med Covid-19 kan drabbas av lunginflammationer som leder till akuta andningssvårigheter (Shirazi et al., 2020). Covid-19 sprids mellan människor genom droppsmitta

(Folkhälsomyndigheten, 2020). Sjukhus runt om i världen isolerade patienter som konstaterades eller misstänktes ha Covid-19 och besöksförbud infördes. Patienter som isolerades på grund av Covid-19 upplevde bland annat stress, rädsla, ångest och depression (Fan et al., 2020). Från december 2019 till september 2020 insjuknade omkring 26 miljoner människor i världen i Covid-19 och cirka 874 tusen människor miste livet till följd av sjukdomen (European Centre for Disease Prevention and Control, 2020). I Sverige rapporterades att totalt 121 167 personer insjuknat av Covid-19 under perioden mars till oktober 2020. Under samma period hade totalt 5934 avlidit till följd av sjukdomen (Folkhälsomyndigheten, 2020)

Meticillinresistent Staphylococcus aureus, MRSA är en bakterie som oftast förekommer på huden (Aldabagh & Tomecki, 2010; Schultz, 2010). På grund av överanvändning av antibiotika under de senaste decennierna är MRSA resistenta mot antibiotika, vilket gör bakterien mycket svårbehandlad (Huang et al., 2019). Totalt 3858 fall av MRSA

rapporterades in i Sverige under 2019 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Clostridium difficile är en bakterie och orsakar främst sjukvårdsrelaterade diarréer. Bakterien växer vanligast vid antibiotikabehandling, då bakteriefloran rubbas och en miljö skapas där Clostridium difficile bakterier trivs (Roder & Athan, 2020). Bakterien kan överleva under en lång tid i

omgivningen runt smittade patienter, vilket gör att den lätt sprids till andra. Ungefär 20 % av dem som drabbas av Clostridium difficile dör till följd av sjukdomen (Folkhälsomyndigheten, 2019 a). Tuberkulos är en infektionssjukdom, som fäster sig främst på lungorna. Tuberkulos är en luftburen smitta och smittas främst genom upphostningar, vilket gör den mycket smittsam. Det finns varianter och stammar av bakterien som är resistenta mot

tuberkulosläkemedel (Basu, 2019). Totalt 491 fall rapporterades in under 2019 i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Smittsamma sjukdomar är något som alltid finns i samhället och kan leda till stora utmaningar inom vården. Det är viktigt att dessa infektioner inte sprider sig till andra. För att kontrollera

(6)

smittan används ofta isoleringsvård (Miller, 2017). Enligt Smittskyddslagen (2004) ska smittsamma sjukdomar förhindras att spridas i samhället. Den vård och behandling som behövs ska erbjudas för att minska smittspridning. Vidare skriver Smittskyddslagen (2004) att vid misstanke eller vid konstaterad allmänfarlig sjukdom där det finns risk att andra smittas kan smittskyddsläkaren besluta om att patienten ska isoleras tillfälligt. Med isoleringsvård menas att patienten vårdas i ett enskilt rum med stängd dörr, utan att vistas med andra patienter. Detta kan leda till att patienten blir ensam under sin vårdtid (Tran et al., 2016; Newton et al., 2001). För personer som inte är smittade och som vistas med isolerade patienter krävs särskild skyddsutrustning. Det finns olika typer av isoleringsrum. Enkelrum med stängd dörr används bland annat vid diarréer, luftburna infektioner och vid sårinfektioner med rikligt sekret. Enkelrum med luftsluss används vid smittsam tuberkulos, mässling och andra särskilt smittsamma sjukdomar (Blomqvist, 2019b).

Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur patienter kan uppleva sin situation då de är isolerade för att kunna möta patienten på bästa sätt. Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska att sjuksköterskan ska ge en personcentrerad vård, vilket innebär att se patient och närstående som unika personer med bland annat individuella behov samt förväntningar. Utifrån patientens berättelse skapas vårdmötet. Patienter som isoleras ofta får färre besök av sjukvårdspersonalen, vilket kan påverka relationen mellan patient och personal (Evans et al., 2003; Guillemin et al., 2014; Tran et al., 2016; Ward, 2000). De drabbas mer av såväl fallolyckor som trycksår. Vidare framkommer att färre besök även kan leda till att patienten känner sig ensamma och stigmatiserade (Tran et al., 2016). Idag finns det få studier som beskriver patienters

upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom, trots att det är ett högaktuellt ämne då en covid-19 pandemi drabbar världen och isolerar patienter med den smittsamma sjukdomen under lång tid. Detta styrks av Newton et al. (2001) som menar att det fattas kunskap om hur patienter upplever isoleringsvård.

Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom.

(7)

Metod

Då syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom valdes kvalitativ design med manifest ansats. Vid manifest ansats beskrivs det synliga och det som faktiskt sägs i texten (Graneheim & Lundman, 2004). Innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundman (2004).

Litteratursökning

Inledningsvis genomfördes en pilotsökning i olika databaser för att få en överblick av vad det fanns för vetenskapliga studier inom det valda området. Databaserna PubMed och CINAHL som innehåller data inom omvårdnad och medicinska området användes. Det är viktigt att göra sökningen i flera olika databaser för att undvika publikationsbias (Willman et al., 2006 s. 65). För att få så bra resultat som möjligt användes databasernas uppslagsverk för att se om det fanns några katalogiserande ord som passade in. En systematisk sökning genomfördes.

Utifrån syftet formulerades sökord. Sökorden för isoleringsvård som användes var “patient

isolation” och söktes som MeSH-term, Medical Subject Headings, i PubMed och som

CINAHLs egna ämnesord i CINAHL. “Strict isolation”, - “Source isolation” och “Contact

isolation” söktes som fritext. Dessa ord kombinerades med OR och blev ett sökblock för

isoleringsvård. Sökord för patientupplevelser var “Experience” och “Patient perceptions”, dessa blev ett annat sökblock då de kombinerades med OR. För smittsamma sjukdomar användes “Communicable disease” och söktes som MeSH-term, Medical Subject Headings, i

PubMed och som CINAHLs egna ämnesord i CINAHL. “Infections” söktes i fritext och dessa ord kombinerades med OR. För att kombinera fler än ett sökord användes boolesk sökteknik. De används mellan sökorden för att bestämma sambandet mellan dem. AND används för att avgränsa sökningen. OR användes för att utvidga sökningen (Östlundh, 2012, s. 69). Utifrån studiens syfte utformades inklusion- och exklusionskriterier, innan sökningen påbörjades. Inklusionskriterier som tillämpades var patienter med en smittsam sjukdom som vårdats inom isoleringsvård och kvalitativ metod. Exklusionskriterierna var isolering inom psykiatrisk vård. Sökningen begränsades till artiklar som inte var äldre än tio år och publicerade på engelska. Första sökningen genomfördes i PubMed (Tabell 1) och gav 89 träffar. Sökningen i CINAHL (Tabell 2) gav 67 träffar. Artiklar i CINAHL som träffats i

(8)

PubMed valdes bort manuellt. Det gav slutligen 6 artiklar från PubMed och 3 artiklar från CINAHL. Övriga artiklar svarade ej mot studiens syfte. Totalt nio artiklar från de

systematiska sökningarna gick vidare till kvalitetsgranskning (Tabell 3). Två av artiklarna i litteraturstudien, Goldsack et al. (2014) samt Heckel et al. (2020) var mixad metod, i dessa artiklar valdes endast de kvalitativa delarna till studien. I artikeln Pacheco et al. (2010) deltar anhöriga och patienter, endast svar från patienterna analyserades.

Tabell 1. Översikt av litteratursökning

Syftet med sökningen: Beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom

PubMed 2020-10-08. Begränsningar: Published date: 2010–2020; English Language

Söknr *) Sökterm Antal träffar Antal valda

1 MSH “Patient isolation” 405 2 FT “Strict isolation” 190 3 FT “Source isolation” 48 4 FT “Contact isolation” 373 5 1 OR 2 OR 3 OR 4 4507 6 FT Experience 829 264 7 FT “Patient perceptions” 2401 8 6 OR 7 831 039 9 MSH Communicable disease 35 849 10 FT Infections 3 471 105 11 9 OR 10 3 471 105 12 5 AND 8 AND 11** 89 6

*) MSH- MeSH termer i databasen Pubmed, FT- Fritextsökning, **- Med begränsningar

(9)

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Tabell 2. Översikt av litteratursökning

Syftet med sökningen: Beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom

CINAHL 2020-10-08. Begränsningar: Peer reviewed; Published date: 2010–2020; English Language

Söknr *) Sökterm Antal träffar Antal valda

1 CH “Patient isolation” 2658 2 FT “Strict isolation” 45 3 FT “Source isolation” 39 4 FT “Contact isolation” 225 5 1 OR 2 OR 3 OR 4 2817 6 FT Experience 358 790 7 FT “Patient perceptions” 1486 8 6 OR 7 359 975 9 CH Communicable disease 11 552 10 FT Infections 367 090 11 9 OR 10 373 817 12 5 AND 8 AND 11** 67 3

*) FT- Fritextsökning, CH- CINAHL Subject Headings, **- Med begränsningar.

Utöver den systematiska gjordes en manuell sökning utifrån referenslistorna i artiklarna (Willman et al., 2016, s. 78). Detta gjordes för att få fler artiklar till studien. En artikel som svarade mot syftet hittades genom den manuella sökningen.

Kvalitetsgranskning

För att bedöma den vetenskapliga kvalitén på studierna, gjordes en kvalitetsgranskning på alla valda artiklar. SBU:s mall för granskning av kvalitativa artiklar användes (SBU, 2014). Positiva svar tilldelas 1 poäng, medan negativa och oklara svar fick 0 poäng. Svaren räknades om till procent för att kunna bedöma kvalitetsgraden, 100–80% var hög kvalitet (grad 1), 79– 70 % var medel (grad 2) och 69–60% var av låg kvalitet (grad 3) (Willman et al., 2006 s. 96). För att öka tillförlitligheten i studien utfördes kvalitetsgranskningen först individuellt och kvalitén fastställdes sedan av författarna tillsammans. En artikel inkluderades som hade låg vetenskaplig kvalité, men då det fanns få artiklar som svarade mot syftet bedömde författarna att inkludera den. Det fanns med ett etiskt resonemang och patienternas upplevelser

(10)

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Tabell 3. Översikt av vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=10)

Författare/ land/ år Typ av studie Antal deltagare Metod Datainsamling/ analys Huvudfynd Kvalitet Hög/medel/ låg Barratt et al. Nya Zeeland, 2010

Kvalitativ 10 Semistrukturerade _{intervjuer/ van} Manen analys

Upplevelsen av MRSA-isolering var mest negativ, men positivt att bo i enkelrum. Personalen behöver få mer kunskap om

infektionskontroll för att kunna informera patienter.

Hög

Batista de Jesus et al. Brasilien, 2019

Kvalitativ 19 Semistrukturerad _{intervju/ tre-fas} analys

Patienterna saknade information om orsaken till

försiktighetsåtgärderna. De hade både negativa och positiva uppfattningar om enkelrum och upplevde stigmatisering relaterat till isolering, de var begränsade till en enhet och var rädda att separeras från andra.

Hög

Eli et al. Israel,

2020 Kvalitativ

20 Semistrukturerad

intervju/ Tematisk analys

Isolering skapade känslor som rädsla, ensamhet, misstro och orättvisa. De var missnöjda med information, vägledning och utbildning angående isolering.

Hög Goldsack et al. USA, 2014 Mixad metod 32 Kvalitativ del: Egenkonstruerad

intervju/-Isoleringen skapade känslor som emotionell nöd, stigmatisering och begränsade bland annat.

Patienterna upplevde även att de hade färre besökare.

Låg Heckel et al. Tyskland, 2020 Mixad metod 44 Kvalitativ del: Semistrukturerade intervjuer /Grounded theory analys

Patienterna upplevde bland annat brist på information, de önskade en mer omfattande kommunikation om bland annat MRSA.

Medel

Hereng et al. Frankrike, 2019

Kvalitativ 11 Intervjuer/ _{Fenomenologisk} och verbatim transkriptionsanaly smed hjälp av NVivo- programvara Multiresistenta infektioner påverkade patienterna negativt även efter utskrivning dels på grund av tidigare

isoleringsåtgärder. En förbättrad kommunikation behövs för att lugna patienten och omgivningens ångest.

(11)

Tabell 3. Fortsättning översikt av vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=10)

Författare/ land/ år Typ av studie Antal deltagare Metod Datainsamling/ analys Huvudfynd Kvalitet Hög/medel /låg Pacheco & Spyropoulos, Kanada, 2010

Kvalitativ 10 Beskrivande _{semistrukturerade} intervjuer/ Colaizzi’s analys

Patienterna upplevde ensamhet då de inte fick besök. De kände osäkerhet kring sjukdomen.

Hög

Skyman et al.

Sverige, 2016 Kvalitativ

12 Djupgående intervju/ tre-fas analys

Patienter smittade med MRSA upplever en annan kroppsbild. De lider då vårdpersonal, kollegor och social kontakterna är rädda och okunniga. Kunnig personal lindra lidande och ger patienterna sinnesro.

Hög

Skyman et al. Sverige, 2010

Kvalitativ 6 Djupgående _intervjuer/ intersubjektiv analys

Patienterna kände sig kränkta efter att fått MRSA på sjukhuset och de upplevde isolering som traumatisk. De saknade information om MRSA och kände att de inte fick

rehabilitering på samma villkor som andra patienter. De upplevde negativa reaktioner från omgivningen.

Hög

Webber et al. Storbritannien , 2012

Kvalitativ 9 Semistrukturerad _intervju/ aktionsforsknings analys

Isolering är ofta svårt

för patienterna, särskilt då de inte får besök. Deltagarna gav lösningar för att lindra den negativa påverkan av isolering, då de särskilt betonade social interaktion.

Hög

Analys

De artiklar som svarade mot syftet analyserade utifrån Graneheim och Lundmans (2004) metod. Ett flertal gånger lästes artiklarna igenom för att skapa förståelse samt få ett

helhetsintryck. För att få svar på studiens syfte; patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom, togs brödtext samt citat från artiklarnas resultat ut, det vill säga

(12)

originaltexten, översättningen och kondenserade meningsenheterna placeras i varsin rad. Resultatet genererade totalt 219 meningsenheter. De markerades med en kod som följde med genom hela analysprocessen. Varje meningsenhet kodades för att det skulle vara lättare att gå tillbaka i de olika stegen och till originaltexten. Exempel; artikel 1 och meningsenhet 5, fick koden 1:5, artikel 7 och meningsenhet 3 kodas med 7:3.

Meningsenheterna översattes till svenska, sedan kondenserades de enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod. Överflödiga ord plockas bort utan att ändra kärninnehållet. Därefter placerades det kondenserade textenheterna in i kategorier. I en kvalitativ innehållsanalys är kärnfunktionen att skapa kategorier. Vidare beskriver Graneheim och Lundman (2004) att data som inte besvarar syftet ska uteslutas, då den inte passar in i någon kategori. Ingen av textenheterna ska falla mellan två kategorier, utan ska endast vara i en kategori.

Kondenserade meningsenheter med samma eller liknande innehåll fördes under samma kategori. Kategorisering skedde i flera steg, tills det inte är möjligt att föra ihop dem mer, vilket blev totalt fyra kategorier. Analys skedde av båda författarna för att egna tolkningar skulle undvikas.

Resultat

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Efter analys av de 10 vetenskapliga studierna, genererades fyra kategorier som finns presenterade i tabellen nedan (tabell 4).

Tabell 4. Översikt av kategorier (n=4)

Kategorier

Att känna sig instängd och ensam där miljön har stor betydelse Att känna sig stigmatiserad

Att känna osäkerhet inför personalens kunskaper och rädsla att sprida smitta Att acceptera och hantera situationen

Att vara instängd och ensam där miljön har stor betydelse

Patienterna i studierna (Barratt et al., 2010; Batista de Jesus et al., 2019; Heckel et al., 2020; Pacheco & Spyropoulos, 2010; Skyman et al., 2010; Webber et al., 2012) beskrev att de kände sig begränsade och som fångar. De beskrev isoleringen som att bli avskuren från det

(13)

vanliga livet (Pacheco & Spyropoulos, 2010). Isoleringen gjorde att de hade en begränsad livskvalité och kände sig instängda, för att de bara fick vara på sitt rum och inte med andra patienter (Heckel et al., 2020; Skyman et al., 2010). Patienterna beskrev att isoleringen var det svåraste och att det var dåligt för den psykiska hälsan (Batista de Jesus et al., 2019). De beskrev isolering som en konstig och besvärlig situation (Heckel et al., 2020). Patienterna kände en emotionell nöd, ångest och mental nedbrytning till följd av isoleringen (Eli et al., 2020; Goldsack et al., 2014).

“It was difficult. I was isolated and locked in a room with double dividing walls and I did not get to go out, so it was boring” (Skyman et

al., 2010).

I studierna (Barratt et al., 2010; Batista de Jesus et al., 2019; Heckel et al., 2020; Pacheco & Spyropoulos, 2010; Skyman et al., 2010; Webber et al., 2012) uttryckte patienterna en känsla av ensamhet. Isoleringen var ofta svår att uthärda då besökarna var få (Pacheco &

Spyropoulos, 2010; Webber et al., 2012). De kände sig upprörda då de var så begränsade i det sociala livet (Heckel et al., 2020). På grund av skyddsutrustningen upplevde de att

vårdpersonalens besök var färre och sällan spontana (Heckel et al., 2020; Skyman et al., 2010). Goldsack et al. (2014) menade att sjuksköterskorna tog längre tid på sig att svara på larmen. I en av studierna (Webber et al., 2012) nämns det att patienterna ville dölja sin MRSA för familj och vänner, eftersom de var rädda för att inte få besök. Patienterna menade att daglig social interaktion med bland annat vårdpersonal skulle lindra den negativa effekten av isolering (Webber et al., 2012). De upplevde isoleringen som tråkig och ensam. De grät och kände sig deprimerade. Patienterna upplevde en saknad efter människor. De hade föredragit att vara på en vanlig avdelning (Eli et al., 2020).

“I feel lonely, very lonely, I do not have a companion so I feel lonely, we stay here all the time, we cannot breathe fresh air” (Batista de Jesus

et al., 2019).

Även patienternas relation till vårdpersonalen förändrades på ett negativt sätt (Barratt et al., 2010). Detta då vårdpersonalen kommunicerade via en springa i dörren och undvek att ta dem i hand. Vissa patienter upplevde att vårdens kvalité kompromissades (Barratt et al., 2010).

(14)

Patienterna nämnde att sjuksköterskor och läkare som normalt visar respekt för patienterna förstördes (Pacheco & Spyropoulos, 2010).

Being affected by resistant bacteria means a risk of having bad encounters, and meeting with unprofessional, ignorant behaviour, not only from nurses and physicians but also from social contacts, as well as being bullied by peers (Skyman et al., 2016)

Batista de Jesus et al. (2019) beskrev att patienterna kände ångest, sorg och förtvivlan över att vara instängda i ett litet rum. De kunde inte andas frisk luft. Att de bara kunde titta på en vägg upplevdes ångestframkallande. Andra uppskattade utsikten från rummet och tyckte utsikten var viktig då den gav dem tröst (Barratt et al., 2010; Skyman et al., 2010). Det fick dem att känna sig mindre isolerade, vilket de uppskattade. Patienterna beskrev att de kände sig bättre när de kunde se solen och grönskan (Barratt et al., 2010). Även den fysiska omgivningen inomhus var viktig då patienterna var isolerade. Genom att se och höra människor, ha bakgrundsljud som en radio underlättade isoleringen (Barratt et al., 2010). Materiella bekvämligheter som gratis TV skulle uppskattas och minska den negativa effekten av isoleringen enligt patienterna (Batista de Jesus et al., 2019; Webber et al., 2012).

“If you have got something to look at and the sun is shining, that is 100% great... If you have got a view it does not do anyone any harm on their own.” (Barratt et al., 2010)

Att känna sig stigmatiserad

I flera av studierna (Barratt et al., 2010; Eli et al., 2020; Goldsack et al., 2014; Heckel et al., 2020; Skyman et al., 2010; Webber et al., 2012) framkom det att patienterna kände sig stigmatiserade. Detta medförde även att isoleringen blev mer utmanande (Webber et al., 2012). Patienterna upplevde att symbolerna för isoleringsenheten, det vill säga armband, skyltar och avgränsningsskärmar som var orangefärgade, framkallade känslor av

stigmatisering (Eli et al., (2020). Flera patienter i studierna (Barratt et al., 2010; Goldsack et al., 2014; Skyman et al., 2010) beskrev sig själv som smutsiga, spetälska eller uttryckte en känsla av att vara drabbad av pesten. En av patienterna kände att ingen kunde vidröra henne/honom eftersom denne kände sig förorenad. Patienternas känsla av att vara farlig,

(15)

förorenad eller som pesten förstärktes av isoleringsåtgärderna samt av personalens skyddsutrustning (Barratt et al., 2010; Skyman et al., 2016).

This was very stigmatising and the patients felt like they were plague smitten (Skyman et al., 2010).

Protective equipment, such as masks and protective gowns used by the staff, is experienced as frightening and enhances the feeling of being dangerous (Skyman et al., 2016).

En känsla av att vara annorlunda beskrevs av flera patienter (Goldsack et al., 2014; Skyman et al., 2016; Webber et al., 2012). Patienterna kände sig inte som människor, utan tyckte det borde finnas andra sätt att behandla dem med MRSA (Webber et al., 2012). Känslor som att vara utstötta och en förändrad kroppsbild förekom hos patienterna (Skyman et al., 2016). Studier (Batista de Jesus et al., 2019; Heckel et al., 2020; Skyman et al., 2010; Webber et al., 2012) har visat att patienter som isoleras upplevde nedstämdhet. Även depression var vanligt förekommande. Patienterna kände irritation och att var ledsna. De upplevde det som

chockerande att betraktas som smittsamma och var obekväma med situationen (Goldsack et al., 2014; Skyman et al., 2010). En patient kände sig som “förbannad” (Goldsack et al., 2014).

“Oh, I think it’s bad staying here alone, because I feel like crying and I’m beginning to feel bad, so I’m feeling a bit depressed, anxious for the time to pass, at least for me to try to sleep” (Batista de Jesus et al.,

2019).

Att känna skuld och skam var vanligt förekommande känslor (Barratt et al., 2010; Skyman et al., 2010). Patienter undvek att ta emot besök och kände sig mer introverta än vanligt under isoleringen (Webber et al., 2012). Isoleringen orsakade skräck och rädslor hos patienterna. Speciellt skyddsutrustningen uppfattades som skrämmande (Batista de Jesus et al., 2019; Pacheco & Spyropoulos, 2010; Skyman et al., 2010). Patienterna nekades behandling på grund av den smittsamma sjukdomen (Barratt et al., 2010; Skyman et al., 2010). De nekades även att delta i olika aktiviteter, vilket ökade det känslomässiga lidandet (Barratt et al., 2010).

(16)

Även rehabiliteringen påverkades av MRSA (Webber et al., 2012) och hälsoprioriteringar försummades i isoleringen (Eli et al., 2020).

“It was like I was shut-out from stroke treatment and therapy, I felt it was a big step down. I never got there, likely due to MRSA, I was kept away. I was delayed for about a year” (Skyman et al., 2010)

Att känna osäkerhet inför vårdpersonalens kunskaper och rädsla för att sprida smitta

Att informationen patienterna fick inte var tillräcklig, var ett vanligt förekommande fenomen i studierna (Barratt et al., 2010; Batista de Jesus et al., 2019; Eli et al., 2020; Heckel et al., 2020; Hereng et al., 2019; Skyman et al., 2016; Skyman et al., 2010; Webber et al., 2012). Denna upplevelse av brist på information ledde till en känsla av ångest och ovisshet (Heckel et al., 2020; Hereng et al., 2019). Patienterna ville veta hur de skulle förhindra smittspridning och varför de skulle hålla sig på sitt rum (Batista de Jesus et al., 2019; Pacheco &

Spyropoulos, 2010; Skyman et al., 2016). De kände även att de inte fick kunskap om varför inte strikt isolering krävdes under deras permission (Webber et al., 2012).

Vissa patienter upplevde att de inte var någon som lade energi på att lära ut och förklara om sjukdomen till dem (Skyman et al., 2010). Patienterna fick alldeles för lite eller ingen

information alls om sjukdomen de drabbats av (Heckel et al., 2020; Skyman et al., 2010). Att få motstridig information från olika vårdgivare upplevdes svårt för patienterna (Skyman et al., 2010). I en studie (Pacheco & Spyropoulos, 2010) framkom det att patienterna sökt

information själv via webbplatser och sociala medier. Patienterna hade en önskan att förstå och önskade utbildning om MRSA och sin situation (Barratt et al., 2010; Webber et al., 2012).

One patient felt that he should not have to be the first person to explain MRSA to other patients or visitors (Webber et al., 2012)

Det förekom även en oro gällande brister i vårdpersonalens kunskaper bland patienterna (Barratt et al., 2010; Eli et al., 2020; Skyman et al., 2016; Skyman et al., 2010). Patienterna såg ofta hur stressade och rädda personalen var i mötet med dem (Skyman et al., 2016). Patienterna upplevde att de fick felaktig information av vårdpersonal och upplevde ovisshet och oro för såväl situationen de var i och för framtiden (Barratt et al., 2010; Eli et al., 2020;

(17)

Pacheco & Spyropoulos, 2010; Webber et al., 2012). De visste inte hur länge sjukdomen skulle vara och om återfall kunde ske (Pacheco & Spyropoulos, 2010). Den ovisshet och förvirring patienter kände ledde till en känsla av frustration och ilska gentemot

vårdpersonalen (Webber et al., 2012). Patienterna kände att de var tvungna att vara informanter och beskrev att de inte borde vara de första som förklarar om exempelvis sjukdomen till andra patienter och besökare (Pacheco & Spyropoulos, 2010; Webber et al., 2012).

In some instances this confusion led to feelings of anger and frustration toward healthcare staff and the healthcare institution

(Webber et al., 2012).

Patienter kände en tveksamhet om åtgärderna verkligen hjälpte (Eli et al., 2020; Webber et al., 2012). De upplevde isoleringen som en “iscensatt show” (Eli et al., 2020) och uttryckte att MRSA:n var utom kontroll och att strikt isolering var överflödig (Webber et al., 2012). De hade föredragit att vara på den vanliga avdelningen (Eli et al., 2020). Patienterna upplevde rädsla och oro över att smitta andra (Barratt et al., 2010; Eli et al., 2020; Goldsack et al., 2014; Pacheco & Spyropoulos 2010; Skyman et al., 2010; Webber et al., 2012). De avvisade fysisk kontakt då de var medvetna om att de kunde orsaka smittspridning (Barratt et al., 2010; Pacheco & Spyropoulos, 2010; Webber et al., 2012). Att viss vårdpersonal följde de

isoleringsrutiner som fanns, medan andra inte gjorde det ledde till en förvirrad situation för patienterna (Webber et al., 2012).

Many patients were confused about why some staff did not follow strict isolation policy (Webber et al., 2012).

Patienterna upplevde att närstående undvek dem på grund av rädsla för att bli smittad och fick därför färre besök (Barratt et al., 2010; Eli et al., 2020; Pacheco & Spyropoulos, 2010). De kände sig övergivna och sårade då besöken uteblev (Barratt et al., 2010). I en av studierna upplevde en patient att även fysioterapeuten kände osäkerhet inför besök hos patienten (Eli et al., 2020).

The importance of this contact with others was demonstrated when

(18)

leading to feelings of hurt andabandonment. (Barratt et al., 2010) Att acceptera och hantera situationen

Studier (Barratt et al., 2010; Heckel et al., 2020; Skyman et al., 2010; Webber et al., 2012) visar att patienterna kunde hantera situationen de befann sig i trots omständigheterna. Patienterna uppskattade att ha ett privatliv i ett enkelrum. Vissa kände sig bland annat mer uppmärksammade av personalen. Isoleringen gav patienterna möjlighet till avskildhet. Tillgången till mobiltelefon och kontakt med andra var en tröst för patienterna (Barratt et al., 2010). En av patienterna i Skyman et al. (2016) studie kände att informationen och kontakten med sjuksköterskan var det bästa och ingav ett lugn. Genom att förvandla känslor av oro till humor gav detta dem tröst och lättnad Pacheco & Spyropoulos (2010). En annan patient menade att denne inte på grund av isoleringen var mer benägen att utveckla depression, ångest eller negativt humör (Hereng et al., 2019). Patienterna såg isoleringen som en bonus, då denna gav avskildhet och mer komfort. Att vara i isolering sågs som en fördel och som en möjlighet till bättre återhämtning då de inte var lika många människor som på andra enheter (Batista de Jesus et al., 2019).

Although it reduced their opportunity to socialise, source isolation afforded patients privacy and solace, which many participants were used to and valued. (Barratt et al., 2010)

För patienterna var det viktigt att förstå och acceptera situationen (Barratt et al., 2010; Skyman et al., 2010). Genom att ha förståelse och acceptans kunde de bättre hantera

situationen. De kunde förstå varför åtgärderna behövdes och visste varför de skulle genomlida dessa. Isoleringen sågs som en nödvändighet för att skydda andra (Barratt et al., 2010). För patienterna var det viktigt med korrekt information som gjorde att de kunde hantera

situationen och lindra ångesten (Barratt et al., 2010). Vård på ett professionellt sätt innebar att de upplevde komfort och säkerhet i en sårbar situation (Pacheco & Spyropoulos, 2010). I en av studierna, Pacheco & Spyropoulos (2010) framkom det att vården inte påverkades på något sätt på grund av isoleringsåtgärderna. I två av studierna (Barratt et al., 2010; Batista de Jesus et al., 2019) beskriver patienterna att de var angelägna att tiden skulle gå. Besök från nära och kära var ett tidsfördriv som gjorde att de kände sig mindre isolerade.

(19)

Visits from friends and family helped them to feel less isolated and helped to pass the time (Barratt et al., 2010).

Diskussion

Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Analysen resulterade fyra kategorier; Att känna sig instängd och ensam där miljön

har stor betydelse, Att känna sig stigmatiserad, Att känna osäkerhet inför personalens kunskaper och rädsla att sprida smitta, Att acceptera och hantera situationen.

I vårt resultat framkom att patienter kände sig ensamma och instängda under isoleringsvården. Enligt Gammon och Hult (2018) och Barratt et al. (2010) kan begränsningarna som finns under isoleringsvård leda till känslor som ensamhet, övergivenhet och stigmatisering. Även Ward (2000) menar att patienterna kände sig ensamma och uttråkade. Detta på grund av att de fick få besök beroende på att besökarna var rädda att bli smittade, vilket även vår studie visar. I Lupión-Mendoza et al. (2015) studie saknade deltagarna att ha en rumskamrat att dela sina upplevelser med. Patienterna beskrev en saknad efter att få röra sig fritt. Liksom denna studies resultat beskriver Shaban et al. (2020) att patienternas upplevelser av att vara i ett litet

isoleringsrum, liknade upplevelsen av att vara i ett fängelse. Enligt Smittskyddslagen (2004) ska den patient som isoleras ha möjlighet till någon sysselsättning och kunna utöva någon lämplig fysisk aktivitet utifrån sitt hälsotillstånd. Vidare beskrivs i Smittskyddslagen att den isolerade minst under en timme ska kunna vistas utomhus, om inga hinder finns till detta. Även telefonsamtal och besök ska den isolerade få ta emot, men med hänsyn till att vården kan bedrivas på ett smittsäkert sätt. För att minimera den psykologiska effekten av isolering använde patienterna i vårt resultat mobiltelefon eller liknande enheter för att ha kontakt med vänner och familj och för att se världen utanför (Shaban et al., 2020). Ward (2000) ger olika rekommendationer för att förbättra upplevelsen av isoleringsvård; tidningar, tidskrifter, böcker och telefoner bör finnas tillgängligt. Vårt resultat illustrerar även vikten av en miljö som är sensoriskt stimulerande för patienten. Detta bör vi som sjuksköterskor tänka på vid utformning av isoleringsrum, då patienterna ofta spenderar en längre tid isolerade.

Studiens resultat visar på att utformningen av patientrummen har stor betydelse. Det framkom att patienterna uppskattade utsikten från rummen då de kunde se ut över parken, vilket gav

(20)

dem tröst. Isolerade patienter mår bra av att även ha ett fönster i sitt rum mot korridoren, som visar världen utanför och människor. Detta bör nya isoleringsenheter ha i åtanke vid

utformning (Ward, 2000). I studien av Shaban et al. (2020) framkom att patienter saknade fönster. En natt när det var storm var ljudet som gick igenom det enda livstecknet från omvärlden. Patienterna i studien upplevde också rummen som tomma utan klockor, TV och speglar.

Ett av fynden i vår studie visar att patienterna som isoleras upplevde ett känslomässigt lidande i form depression, sorg och rädsla. En signifikant skillnad mellan isolerade och inte isolerade patienter fanns i Gammon och Hults (2018) studie. Patienterna upplevde höga nivåer av depression och ångest redan inom en vecka efter de isolerats. Dessa känslor kvarstod i minst två veckor efteråt. Även Barratt et al. (2011) och Shaban et al. (2020) beskriver att patienterna som var isolerade upplevde negativa känslor såsom ångest och depression. Isoleringen var psykisk smärtsam för flera av patienterna. De psykologiska konsekvenserna ökade ju längre sjukhusvistelsen blev (Shaban et al., 2020). En av patienterna upplevde efter en vecka en högre grad av känslomässigt lidande.

I litteraturstudiens resultat framkom att flera patienter som behövde isoleras upplevde att vården påverkades av detta. Nationalencyklopedin (2020) definierar vårdkvalité som “Graden av måluppfyllelse i vårdarbetet. Målet är bl.a. att tillfredsställa i första hand patientens

förväntningar”. Att patienter som var isolerade i allmänhet var mer missnöjda med vården än andra patienter, visar även fler studier (Livorsi et al., 2015; Vinski et al., 2012). Ett missnöje fanns bland patienterna när det gällde omvårdnad, läkarkontakter och lyhördhet hos

personalen (Siddiqui et al., 2019). Till skillnad från vår studie menar Shaban et al. (2020) att patienterna upplevde förtroende för sina läkare och sjuksköterskor. Detta berodde på att patienterna hade förståelse för personalens arbetsbelastning och tidspress. Detta kan i sin tur bero på att de vårdades under coronapandemin, då vården var mycket hårt belastad. Även Lupión-Mendoza et al. (2015) beskriver att de inte kunde se en stor skillnad på upplevelsen av vården, beroende på om patienterna var isolerade eller inte. Däremot kunde de likt resultatet i vår litteraturstudie se att patienterna upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen besökte dem vid färre tillfällen än om de inte hade varit isolerade. Vidare menar författaren att

(21)

Vårdpersonalen bekräftade att de patienter som vårdades i isoleringsvård inte fick samma vårdkvalité som icke-isolerade patienter (Lupión-Mendoza et al., 2015).

I vår studies resultat framkom att personalen besökte isolerade patientsalar mindre frekvent. Med lagen som grund ska varje patient få en omvårdnad av god kvalitet. Vården ska vara sakkunnig och omsorgsfull, samt överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet (Patientlag, 2014). Detta överensstämmer inte med vår studies resultat då de patienterna i isolering ej fick samma vårdkvalité. Även Smittskyddslagen (2004) lyfter att inom smittskyddet ska alla insatser vara av god kvalitet. Som sjuksköterskor behöver vi vara medvetna om att patienten kan känna ett lidande i isoleringsvård. Ett vårdlidande är något som sjuksköterskor kan påverka och förebygga. Ett vårdlidande innebär bland annat att patienten kan känna sig kränkt eller försummad, inte tagen på allvar, otrygg eller att information undanhålls (Wiklund Gustin, 2014, s. 273).

Vi som sjuksköterskor bör finnas som ett stöd för patienter som vårdas inom isoleringsvård och minska det lidande som orsakats av den smittsamma sjukdomen och inte skapa ett ytterligare lidande. Sjuksköterskorna ska genom ett gott bemötande undvika en negativ atmosfär och inte låta vårdkvalitén påverkas negativt för patienten. Vi tror att

sjuksköterskorna kan bidra till en stor del för att lindra patienternas lidande under vårdtiden. Sjuksköterskan bör tänka på att presentera sig vid varje tillfälle för patienterna. Detta eftersom det kan vara svårt att känna igen sjuksköterskorna med full skyddsutrustning. För att öka frekvensen av kontakt med patienten kan ett förslag vara att använda någon form av digitalt hjälpmedel. En applikation hade kunnat möjliggöra virtuell kontakt med sjuksköterska i virtuellt rum, det vill säga ett videomöte. Detta minskar risken att smittan ska föras vidare och sjuksköterskan behöver inte ta på sig skyddsutrustning. Det kan ge en ekonomisk vinst, eftersom viss skyddsutrustning, exempel andningsskydd FFP3 är dyra. Det är viktigt att tänka på att detta hjälpmedel inte helt ska utesluta de fysiska mötena. Är patienten inte van vid dagens teknik kan det finns svårigheter att använda denna typ av kontakt.

I vår studies resultat framkommer att det hos patienterna finns en stor osäkerhet gällande personalens kunskap. En bidragande faktor till att patienterna haft en negativ upplevelse av vården har visat sig vara brist på information och kunskap (Barratt et al., 2011; Shaban et al., 2020). I vår studies resultat beskrevs att många patienter som vårdades isolerade, upplevde att

(22)

de inte fick tillräckligt med information. Patienterna upplevde att vårdpersonalen var rädda för att smittats under längre interaktioner med patienterna. Sjuksköterskor kan behöva fortlöpande utbildning för att uppdatera sin kunskap om smittsamma sjukdomar och

isoleringsvård (Chen et al., 2016). Enligt Patientlag (SFS, 2014) ska personalen försäkra sig i att patienterna förstått informationen. Informationen kan även behöva ge skriftligt för att förebygga en osäkerhet hos patienterna. Detta säger emot personalens agerande i

litteraturstudiens resultat. Det framkom att lite eller ingen information alls till patienterna gavs. Ward (2000) menar liksom Patientlag (SFS, 2014) att en rekommendation är att ge både skriftlig och muntlig information samt en motivering som kan minska känslan av frustration och stigmatisering. Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver i Kompetensbeskrivning

för legitimerad sjuksköterska att sjuksköterskan ska se patient och närstående som unika

personer, som har individuella behov, värderingar, förväntningar och resurser. Pedagogik är en del av kompetensbeskrivningen, vilket innebär att sjuksköterskan individuellt ska möta patienter utifrån deras skilda kunskaper och behov. Vi ser att vårdpersonal genom

kommunikation och information kan öka patientens välbefinnande då de vårdas isolerade. Detta kan i sin tur minska patientens och anhörigas rädsla för smittspridning, eftersom kunskap ger trygghet.

Att känna rädsla för att sprida smitta var ett vanligt fenomen i studien. Detta kan relateras till studien av Gammon och Hult (2018) som menade att det fanns en rädsla för att sprida smitta hos patienterna som behövde isoleringsvård. Detta blev en psykologisk belastning och ledde till ångest och det gällde att bete sig på rätt sätt för att skydda andra från smittan. Lupión-Mendoza el al. (2015) har beskrivit att många patienter var rädda att sprida smittan vidare och ville därför inte ha besök. I denna studie framkom att patienterna uttryckte att det kändes bra att ha ett enkelrum. Detta är i likhet med Gammon och Hults (2018) studie som beskrivit att patienter uppskattade att ha ett enkelrum, där de bland annat kunde skydda sin integritet. Patienterna upplevde en viss frihet i ett enkelrum (Barratt et al., 2011), då de hade mer kontroll över egna handlingar och inte behövde ta hänsyn till andra patienter. Lupión-Mendoza et al. (2015) såg att vissa deltagare i deras studie upplevde en ökad intimitet och tystnad i enkelrum. Patienterna tog tillvara chansen att vara ensamma för att reflektera och samtidigt få en ökad förståelse för andra som kämpar med sjukdomar (Shaban et al., 2020). Andra patienter som hade en tro på Gud upplevde att de kom närmare Gud under tiden de isolerades.

(23)

Om en patient upplever de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet enligt Antonovskys teori (2005, s. 42–50), tror vi att patienten har lättare att hantera svåra situationer, som vid isoleringsvård i samband med smittsamma sjukdomar. Som

sjuksköterskor kan vi stödja patienten utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär bland annat att patienten upplever sin situation som begriplig;

informationen behöver vara begriplig och strukturerad. Genom att vi som sjuksköterskor ger tydlig information om bland annat den smittsamma sjukdomen och isoleringen kan patienten uppleva en högre grad av begriplighet. Hanterbarhet innebär att patienten upplever att resurser finns för att möta olika situationer. Resurser kan vara de som patienten själv har kontroll över eller som kontrolleras av andra personer, till exempel familjemedlemmar. Upplever en patient hög hanterbarhet, kommer patienten inte att känna sig som ett offer eller orättvis behandlad (Antonovsky, 2005, s. 45). Som sjuksköterskor kan vi uppmana närstående att besöka

isolerade patienter om möjlighet finns och det inte utgör stora risker för smittspridning. Detta för att stärka patientens hanterbarhet. Den sista komponenten är meningsfullhet, vilken innebär att patienten ser sin situation som meningsfull. Patienterna försöker hitta en mening i den svåra situationen. I vården av isolerade patienter är det viktigt att vi involverar patienterna och låter dem vara delaktiga i sin egen vård så långt det är möjligt.

Metoddiskussion

Då vi studerat upplevelsen av isolering vid smittsam sjukdom, var det lämpligt att göra en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Att texten är manifest innebär att under hela arbetet hålla sig textnära och undvika egna tolkningar. Genom den metoden fick vi en bild av patientens upplevelse med så få egna tolkningar som möjligt. Samtliga artiklar granskades enligt SBU granskningsmallar (SBU, 2014) av båda författarna, vilket är en styrka då samstämmighet rådde.

För att säkerställa trovärdigheten i kvalitativa studier användes fyra begrepp; pålitlighet, tillförlitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet (Holloway & Wheeler, 2013, s. 302). Tillförlitlighet är att resultatet stämmer överens med primära källor, utan feltolkning (Holloway & Wheeler, 2013, s. 303). En styrka i studien är att båda författarna har tagit ut och kondenserat textenheter, samt läst igenom dessa ett flertal gånger. På detta sätt har risken för egna tolkningar minimerats, vilket stärker tillförlitligheten. Vid oklarhet backade vi

(24)

tillbaka till originaltexten för att säkerställa att kärnan kommit fram. Graneheim och Lundman (2004) betonar vikten av att all relevant data inkluderas i studien. Detta har säkerställts i denna studie genom att författarna läste igenom originaltexten flera gånger för att se om det svarade mot syftet.

Graneheim och Lundman (2004) skriver att pålitlighet är ett viktigt begrepp då en studies trovärdighet ska bedömas. Holloway och Wheeler (2013, s. 303) beskriver att om en studie ska vara pålitlig, behöver studien vara konsekvent och korrekt. Forskningens kontext bör vara beskriven i detaljer och läsaren ska kunna följa forskarens process. På så sätt ska läsaren kunna förstå hur slutsatsen nåddes och en liknande forskning kunna genomföras (Holloway & Wheeler, 2013, s.303). Genom en noggrann beskrivning av arbetsgången i vår studie, både i brödtext och i tabeller styrks pålitligheten. Även tydliga inklusions- och exklusions kriterier finns beskrivna.

Bekräftelsebarhet betyder enligt Holloway och Wheeler (2013, s. 303) att resultatet svarar mot syftet och inte är utformat utifrån forskarens antaganden eller uppfattningar. Då

bekräftelsebarhet finns i en studie ska läsarna kunna spåra data till orginalstudierna. Vi har i denna studie strävat efter noggrannhet och genom att undvika egna antaganden hanterat den egna förförståelsen. Under arbetets gång har diskussion skett med handledaren och genom opponentskap har studiekamrater granskat materialet. Analys av studien har skett textnära. En tabell har konstruerats där originaltext, översättning av originaltext till svenska och de

kondenserade textenheterna har funnits med. Vi har då lätt kunna följa de olika stegen. Kodning av textenheterna har gjort det enkelt att återgå till orginaltexten. Då texten kortades ner i resultatet kan en del text gått förlorad, men kärninnehållet bedöms finnas kvar.

Resultatet är styrkt med citat från originaltexten.

Överförbarhet innebär att resultatet kan generaliseras och föras över till liknande

sammanhang (Holloway & Wheeler, 2013, s. 303; Graneheim & Lundman, 2004). Eftersom artiklar som inkluderas i litteraturstudien har med deltagare från flera olika länder och världsdelar anses det att resultatet kan tillämpas av människor oavsett kontext. Dock är de flesta av deltagarna från industriländer, så med en viss försiktighet gällande överförbarhet till befolkning i utvecklingsländer. En svaghet i detta examensarbete är att de flesta artiklarna handlar om MRSA eller clostridium difficile. Bland annat tuberkulos och covid-19

(25)

representeras ej eftersom artiklar om dessa sjukdomarna inte hittats. Detta innebär att det kan vara svårt att överföra detta resultat till alla smittsamma sjukdomar. Att det är svårt att hitta artiklar är något även Guillemin et al. (2014) upplevt då de sökt artiklar om upplevelsen av Clostridium difficile och de endast fann en artikel om detta.

Slutsats

Denna studies resultat kan ge vägledning och kunskap till sjuksköterskor om hur patienter upplever isoleringsvård. Detta är viktigt och ger stöd till sjuksköterskor hur de kan vårda patienterna på ett bra och personcentrerat sätt. Patienter i isoleringsvård upplever ensamhet och ett känslomässigt lidande. De känner sig sämre behandlade och bemötta än andra patienter. Sjuksköterskor behöver möta patienter med smittsamma sjukdomar inom isoleringsvård med värdighet och respekt samt tillbringa tid med dem för att minska deras lidande. Sjuksköterskor behöver ge patienterna bättre kunskap och information om

isoleringsvård såväl som deras sjukdomstillstånd för att minska osäkerhet och rädsla. Sjuksköterskors agerande och även miljön som patienten vårdas i har stor betydelse för hur patienten som vårdas isolerad upplever sin situation. Utifrån denna studie ser vi några viktiga aspekter som betyder mycket för patienter i isoleringsvård; god kommunikation och

(26)

Referenser

Artiklar märkta med * ingår i analysen

Aldabagh, B., & Tomecki, K. (2010). What's new in MRSA infections. Methicillin-resistant Staphylococcus aureus. Dermatology Nursing, 22(2), 2–9.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

*Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2010). Behind barriers: patient’s perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of

Advanced Nursing, 28(2), 53–59.

Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2011) Patient experience of source isolation: Lessons for clinical practice. Contemporary Nurse, 39 (2), 180-193. Doi: 10.5172/conu.2011.39.2.180 Basu, I. (2019). The past, present and future of tuberculosis diagnostics techniques. New

Zealand Journal of Medical Laboratory Science, 73(2), 36–44.

*Batista de Jesus, J., Lima Dias, A. A., & Moralez de Figueiredo, R. (2019). Specific precautions: experiences of hospitalized patients. Revista Brasileira de Enfermagem, 72(4), 874–879. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1590/0034-7167-2017-0888

Blomkvist, A. (13 december 2019a) Smittvägar Hämtad 2020-09-08 från

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/infektioner-och-smittspridning/smitta-och-smittspridning/smittvagar/

Blomkvist, A. (12 december 2019b). Vårdrutiner. Hämtad 2020-09-05 från

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/infektioner-och-smittspridning/smitta-och-smittspridning/vardrutiner/

Centers for Disease Control and Prevention, CDC (2014). History of quarantine. Hämtad 2020-09-04 från http://www.cdc.gov/quarantine/HistoryQuarantine.html

(27)

Chen, S-L., Chen, K-L., Lee, L-H., & Yang, C-I. (2016). Working in a danger zone: A qualitative study of Taiwanese nurses’ work experiences in a negative pressure isolation ward. American journal of infection control, 44(7), 809–814.

https://doi.org/10.1016/j.ajic.2016.01.023

*Eli, M., Maman-Naor, K., Feder-Bubis, Nativ, R., Borer, A. Livshiz-Riven, I. (2020). Perceptions of patients' and healthcare workers' experiences in cohort isolation units: a qualitative study. J Hosp Infect 106 (1), 43-52. Doi: 10.1016/j.jhin.2020.05.044.

European Centre for Disease Prevention and Control. (2020). COVID-19 situation update worldwide: as of 6 September 2020. Hämtad 2020-08-28 från

https://www.ecdc.europa.eu/en/geographical-distribution-2019-ncov-cases.

Evans, H-L., Shaffer, M-M., Huges M-G., Smith, R-l., Chong, T-W., Raymond, D-P., Pelletier, S-J., Pruett, T-L., & Sawyer, R-G. (2003). Contact isolation in surgical patients: A barrier to care? Surgery, 134(2),180-188. doi: 10.1067/msy.203.222

Fan, P. E. M., Aloweni, F., Lim, S. H., Ang, S. Y., Perera, K., Quek, A, H., Quek, H. K. S., Ayre, T. C. (2020). Needs and concerns of patients in isolation care units - learnings from COVID-19: A reflection. World Journal of Clinical Cases, 8 (10), 1756–2065.

https://dx.doi.org/10.12998/wjcc.v8.i10.1763

Folkhälsomyndigheten. (2020-10-07). Bekräftade fall i Sverige – daglig uppdatering. Hämtad 2020-10-29 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/bekraftade-fall-i-sverige/

Folkhälsomyndigheten. Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 2020-09-25 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

Folkhälsomyndigheten. (19 mars 2019 a). Sjukdomsinformation om Clostridioides difficile-infektion (tidigare Clostridium difficile). Hämtad 2020-09-25 från

(28)

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/clostridium-difficileinfektion/

Folkhälsomyndigheten. Smittsamma sjukdomar A-Ö. Hämtad 2020-09-25 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/

Folkhälsomyndigheten. (2020-06-23). Smittspridning. Hämtad 2020-10-29 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/

Folkhälsomyndigheten. Tuberkulos. Hämtad 2020-09-25 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/tuberkulos/

Gammon, J., & Hunt, J. (2018). Source isolation and patient wellbeing in healthcare settings.

British Journal of Nursing, 27(2), 88–91.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.12968/bjon.2018.27.2.88

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. Doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C., Kazoglou, O., Luxemburger, C., Reygrobellet, C. & Arnould, B. (2014). Patients’ Experience and Perception of Hospital-Treated Clostridium difficile Infections: a Qualitative Study. The

Patient: Patient-Centered Outcomes Research, 7(1), 97–105. doi:10.1007/s40271-013-

0043-y

*Goldsack, J. C., DeRitter, C., Power, M., Spencer, A., Taylor, C. L., Kim, S. F., Kirk, R. & Drees, M. (2014). Clinical, patient experience and cost impact of performing active

surveillance on known methicillin-resistant Staphylococcus aureus positive patients admitted to medical.surgical units. American Journal of Infection Control, (24)10, 1039– 1043. doi: 10.1016/j.ajic.2014.07.011

(29)

*Heckel, M., Sturm, A., Stiel, S., Ostgathe, C., Herbst, F A., Tiedtke, J., Adelhardt, T., Reichert, K., & Sieber, C. (2020). ‘...and then no more kisses!’ Exploring patients’

experiences on multidrug-resistant bacterial microorganisms and hygiene measures in end-of-life care: A mixed-methods study. Palliative Medicine: The Research Journal of the EAPC -

A Multiprofessional Journal, 34(2), 219-230.

http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/0269216319881603

*Hereng, O., Dinh, A., Salomon, J., & Davido, B. (2019). Evaluation in general practice of the patient’s feelings about a recent hospitalization and isolation for a multidrug-resistant infection. American Journal of Infection Control, 47(9), 1077–1082.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ajic.2019.03.018

Holloway, I., & Wheeler, S. (2013). Qualitative Research in Nursing and Healthcare (Vol. 3rd ed). Chicester: Wiley-Blackwell. Från

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=536752&site=ehostlive &scope=site

Huang, Q., Huo, X. & Ruan, S. (2019). Optimal control of environmental cleaning and antibiotic prescription in an epidemiological model of methicillin-resistant

Staphylococcus aureus infections in hospitals. Mathematical Biosciences, 311, 13–30. doi: 10.1016/j.mbs.2019.01.013

Livorsi, D. J., Kundu, M. G., Batteiger, B., & Kressel, A. B. (2015). Effect of contact precautions for MRSA on patient satisfaction scores. Journal of Hospital Infection, 90(3), 263–266. https://doi.org/10.1016/j.jhin.2015.02.007

Lupión-Mendoza, C., Antúnez-Domínguez, M. J., González-Fernández, C., Romero-Brioso, C., & Rodriguez-Bano, J. (2015). Effects of isolation on patients and staff. American Journal

of Infection Control, 43(4), 397–399.

(30)

Mutsonziwa, G. A., & Green, J. (2011). Colonised and isolated: a qualitative metasynthesis of patients’ experiences of being infected with multiple drug resistant organisms and subsequent isolation. Healthcare Infection, 16(4), 147–155.

Nationalencyklopedin (2020). Vårdkvalitet. Hämtad 2020-10-30 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A5rdkvalitet Newton JT, Constable D, Senior V, Newton, J. T., Constable, D., & Senior, V. (2001). Patients’ perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated patients. Journal of Hospital Infection, 48(4), 275–280. *Pacheco, M., & Spyropoulos, V. (2010). The experience of source isolation for Clostridium difficile in adult patients and their families. The Canadian Journal of Infection Control, 25(3), 166-174.

Patientlag (SFS 2014:821). Socialdepartementet. Hämtad 2020-09-25 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Roder, C., & Athan, E., (2020). In Vitro Investigation of Auranofin as a Treatment for Clostridium difficile Infection. Drugs in R&D, 20 (3), 209-216. Doi: 10.1007/s40268-020-00306-3

Schultz. M. (2010). Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA): what the nurse should know. Professional Nursing Today, 14(5), 12–14

Shaban, R Z., Nahidi, S., Sotomayor-Castillo, C., Li, C., Gilroy, N., O’Sullivan, M V.N., Sorrell, T C., White, E., Hackett, K., Bag, S. (2020). SARS-CoV-2 infection and COVID-19: The lived experience and perceptions of patients in isolation and care in an Australian

healthcare setting. American Journal of Infection Control, 000 (2020), 1-6. Doi: 10.1016/j.ajic.2020.08.032

(31)

Shirazi, J., Donzanti, M J., Nelson, K M., Zurakowski, R., Fromen, C A., & Gleghorn, J P. (2020). Significant Unresolved Questions and Opportunities for Bioengineering in

Understanding and Treating COVID-19 Disease Progression. Cellular & Molecular

Bioengineering, 13 (4), 259-284. Doi: 10.1007/s12195-020-00637-w

Siddiqui ZK, Conway SJ, Abusamaan M, et al. Patient isolation for infection control and patient experience. Infection Control & Hospital Epidemiology. 2019;40(2):194-199 doi: 10.1017/ice.2018.324

*Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Thunberg Sjöström, H. & Åhrén, C. (2016). Being Met as a marked - patients’ experiences of being infected with community-acquired methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 30(4), 813–820. doi:10.1111/scs.12309

*Skyman, E., Thunberg Sjöström, H., & Hellstöm, L. (2010). Patients' experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 24(1), 101–107. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x

Smittskyddslag (2004:168). Socialdepartementet. Hämtad 2020-09-10 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2012). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelse. Hämtad 2020-09-10 från https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_kvalitativ_forskning smetodik.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2020-09-01 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

(32)

Svensson, P-O & Wetterbrandt, S. (24 maj 2019). Basala hygienrutiner. Hämtad 2020-09-09 från

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/vardhygien/basala-hygienrutiner-och-arbetklader/basala-hygienrutiner/ Szczeniak, D., Gladka, A., Blazej, M., Cyran, A., & Rymaszewska, J., (2020). The SARS-CoV-2 and mental health: From biological mechanisms to social consequences Progress in

Neuro-Psychopharmacology and Biological Psychiatry 104 (10), 2-9.

https://doi.org/10.1016/j.pnpbp.2020.110046

Tran, K., Bell, C., Stall, N., Tomlinson, G., McGeer, A., Morris, A., Gardman, M. & Abram, H., (2016) The Effect of Hospital Isolation Precautions on Patient Outcomes and Cost of Care: A Multi-Site, Retrospective, Propensity Score-Matched Cohort. Study Journal of

General Internal Medicine 32, 262–268.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s11606-016-3862-4

Vinski, J., Bertin, M., Sun, Z., Gordon, S. M., Bokar, D., Merlino, J., & Fraser, T. G. (2012). Impact of isolation on hospital consumer assessment of healthcare providers and systems scores: is isolation isolating? Infection Control & Hospital Epidemiology, 33(5), 513–516. http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1086/665314

Ward D. (2000). Clinical. Infection control: reducing the psychological effects of isolation.

British Journal of Nursing, 9(3), 162–170. Doi: 10.12968/bjon.2000.9.3.162

* Webber, K L., Macpherson, S., Meagher, A., Hutchinson, S., & Lewis, B. (2012). The impact of strict isolation on MRSA positive patients: an action-based study undertaken in a rehabilitation center. Rehabil Nurs, 37(1), 43–50. Doi: 10.1002/RNJ.00007.

Wiklund Gustin, L. (2014). Lidande- en del av människans liv. I. Friberg, F & Öhlén, J.

Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 269–292). Lund:

Studentlitteratur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet. (2: a uppl.) studentlitteratur

(33)

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (2: a uppl., 57-80). Studentlitteratur.