Hälsa och samhälle
EN ANALYS AV
SITUATIONAL ACTION
THEORY
EN FORSKNINGSÖVERSIKT
ADAM PETRISSON
AN ANALYSIS OF
SITUATIONAL ACTION
THEORY
A RESEARCH OVERVIEW
ADAM PETRISSON
Petrisson, Adam. En Analys av Situational Action Theory. En forskningsöversikt.
Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2011.
Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd. Det står dock klart att teorin bör vara föremål för framtida forskning för att kunna utvecklas och för att på ett förbättrat sätt kunna svara på frågan om vad det är som får individer att begå moraliska handlingar som i lagen definieras som brott.
Nyckelord: Avskräckning, Moral, Situational Action Theory, Självkontroll, Wikström.
1. INLEDNING 4
1.1 Syfte och Frågeställning 4
2. SITUTIONAL ACTION THEORY 5
2.1 Definitionen av brott 5 2.2 Individen som regelstyrd aktör i en moralisk kontext 6 2.3 Den situationella mekanismen 6 2.4 Kausala interaktioner 6 2.5 Övervägandet och vanemässigt handlande 7 2.6 Intern och extern kontroll 7 2.7 Motivationens (frestelser och provokationer) roll i förklarandet av moraliska handlingar 9 3. METOD 10 4. RESULTAT 10 5. DISKUSSION 18 6. SLUTSATS 21 REFERENSLISTA 22
1. Inledning
Det råder inga tvivel om att kriminologisk forskning sedan länge har försökt att besvara frågan varför människor begår brott, eller varför människor inte begår brott. Det råder heller inget tvivel om att de flesta kriminologiska teorierna, tillika forskningen på dessa, generellt sett är ganska uppdelade på individnivå eller på miljön där individen befinner sig. Det finns få integrerade teorier som för samman dessa två synsätt till en enda teori. Inte heller råder det tvivel om att finns brister och olikheter teorier emellan gällande definitionen av brottslighet, alltså vad det är vi skall förklara. Inom den kriminologiska forskningen finns det gott om
forskning om t.ex. hur sociala förhållanden etc. korrelerar med brottslighet. Men det saknas kanske hur, alltså genom vilken process detta sker. Exempelvis hur individens benägenhet till brottslighet sammanfaller med den miljö denne
befinner sig i. Dessa frågor eller problem som tidigare inte varit huvudfokus inom den kriminologiska forskningen tas upp i och med Wikströms Situational Action
Theory.
” I seek to address central problems in mainstream criminological theory; the unclear definition of crime, the poor understanding of causal mechanisms, the poor integration of levels of explanation and the inadequate understanding of the role of development and change” (Wikström 2010:1).
Wikströms ambitioner med Situational Action Theory ligger i att komma ytterligare ett steg inom den kriminologiska forskningen. Det är en relativt ny teori som utvecklats över tid men som ser ut idag som följer i uppsatsens inledande del. Men egentligen hur fruktsam har detta ytterligare steg inom den kriminologiska forskningen varit? Det är en teori som består av många olika delar vilket gör att den är svår att testa rent empiriskt. Det finns forskning på teorin, om än väldigt lite forskning. Om detta beror på att teorin är ung jämfört med många andra kriminologiska teorier eller om den är exceptionellt svårtestad skall jag låta vara osagt. Men det står dock klart att det behövs mer forskning på teorin för att kunna ytterligare utveckla den. Det behövs, enligt Wikström, någon väg som leder oss från att enbart identifiera korrelationer och prediceringar, till att kunna
identifiera kausalitet och valida förklaringar (Wikström 2006:68). Det är känt, som en annan författare uttrycker det ”Correlation does not of course
demonstrate causation, but it cannot be denied that causation requires correlation” (Pauwels & Svensson 2009:20)
1.1 Syfte och frågeställning Syfte
Syftet med denna litteraturgenomgång är att utreda huruvida det föreligger någon vetenskaplig grund för teorin. Vilka delar av teorin är vältestade, och vilka delar saknar empiriska fakta. Genom att utröna vad forskningen säger om teorin i fråga kan man tydligt se var teorin brister men även var styrkan i teorin ligger. När man vet detta kan man fortsätta att designa empiriska studier för att testa det som förut var otestat.
Frågeställning
Hur förhåller sig den kriminologiska forskningen till Situational Action Theory? Finns det kritik till teorin eller vissa delar av teorin?
Vad kan framtida forskning lägga fokus på?
2. Situational Action Theory
Situational Action Theory (SAT) tar sig an problemet att länka samman två olika element inom kriminologisk teoribildning som man tidigare sällan har
kombinerat, de individbaserade riskfaktorerna och de miljörelaterade
riskfaktorerna. Wikström menar att de två perspektiven agerar i samspel med varandra. Tidigare kriminologiska teorier är behäftade med en rad olika problem, Wikström menar att tidigare teorier har haft en vag eller rent av oklar definition av vad termen brott egentligen är. Vidare menar Wikström att man i tidigare teorier är dåliga på att förstå de kausala mekanismerna, samt att man inte har tillräcklig förståelse för utveckling och förändringar över tid (Wikström 2010:1). Brott är en moralisk handling, och Wikström menar att eftersom det är fallet, så borde också brott förklaras som en moralisk handling. Huruvida en individ kommer att välja att begå brott (tillika en moralisk handling) beror på att individen ser handlingen som ett alternativ och därför väljer att begå handlingen som ett resultat av antingen övervägande eller vana. Det som får individen att se brott som ett handlingsalternativ är individens brottsbenägenhet och dess interaktion med individens exponering av vissa miljöer som verkar kriminogena. Det som skapar individens brottsbenägenhet samt dess risk att exponeras för kriminogena miljöer är vad Wikström kallar för orsakernas orsak. Han syftar på de sociala
förhållandena som har en påverkan på individens utveckling av brottsbenägenhet samt dess tendens att exponeras för kriminogena miljöer (Wikström 2010:2).
2.1 Definitionen av brott
Wikström slår fast att när man förklarar brott, så förklarar man i grunden en mänsklig handling. Vilken handling som helst skulle kunna definieras som brottslig, det som är en brottslig handling i Sverige är inte en brottslig handling i Danmark etc. Det varierar också över tid, det som är brottsligt nu var inte brottsligt för hundra år sedan etc. Det som definierar brott kan alltså inte vara en viss handling, eftersom det beror på var eller när handlingen utförs.
Det som definierar brott är utövandet av en viss handling, under en viss omständighet där detta ses som ett brytande i den rådande moraliska kontexten och som i sin tur definieras som brott i lagen. Brott är alltså brytandet av
moraliska regler. Frågan varför vissa moraliska regler definieras som brott i lagen är ointressant i sammanhanget. Den frågan står avskiljt ifrån frågan om varför vissa individer väljer att följa eller att bryta lagen.
Brott är en moralisk handling, en moralisk handling definieras som en handling som är styrd av moraliska uppfattningar om vad som är rätt eller fel i en given situation. Lagen är alltså en samling moraliska regler, men långt ifrån alla
moraliska regler är definierade som brott i lagen. Av den anledningen kan man se brott som en speciell grupp av moraliskt brytande företeelser. Genom att
som brott så ges Situational Action Theory en stor fördel. Definitionen innefattar alla brott, vid alla tidpunkter, vid alla platser. Alla brott, oavsett var de sker, när de sker, har en sak gemensamt, de är moraliskt brytande. Alla handlingar som utförs och som är guidade av den moraliska uppfattningen om vad som är rätt eller fel är alltså en moralisk handling. Det är således ingen skillnad på att förklara två vitt skilda företeelser som t.ex. rökning och bankrån. Båda exemplen är exempel på en moralisk handling, brottsliga eller ej, styrda av den moraliska uppfattningen om vad som är rätt eller fel. Detta är nyckeln till att kunna förklara alla moraliska brytanden (samt de som definieras i lagen som brott) med ett och samma
teoretiska ramverk (Wikström 2010:4)
2.2 Individen som regelstyrd aktör i en moralisk kontext
Situational Action Theory ser individen som en aktör styrd av regler. Individen befinner sig i en kontext där den sociala ordningen upprätthålls av en mängd gemensamma moraliska regler. Dessa moraliska regler bildar den moraliska kontexten i vilken individen agerar. Att förstå individers moraliska handlingar och brott är att förstå hur individens moraliska uppfattning interagerar med den moraliska kontextens regler. Wikström menar att rationalitet och val, till följd av individens egenintresse kan spela roll i förklarandet av individens handlingar, men menar att i grunden är individer regelstyrda aktörer. Individens handlingar måste därför förklaras som en regelstyrd handling (Wikström 2010:5)
2.3 Den situationella mekanismen
Wikström har för avsikt i Situational Action Theory att sudda ut avståndet mellan individbaserade och miljöbaserade förklaringar av brott. Tidigare kriminologisk forskning har haft fokus på antingen individen eller miljön. Wikström har för avsikt att länka samman individens handling till dess miljö. Detta sker genom en process som han kallar för den situationella mekanismen. Den situationella mekanismen består av två element, perception och valprocess. Den säger att allt handlande är ett resultat av vilka handlingsalternativ individen uppfattar
(perception) samt de val som individen sedermera gör (valprocess). Teorin lägger stor vikt vid att förklara varför individer ser olika handlingsalternativ (perception) från början, detta är viktigare än själva valprocessen eftersom den senare inträder efter perceptionen (Wikström 2010:6). Vår perception är beroende av miljön i vilken individen befinner sig, miljön avgör vad vi ser, hör och vad vi känner. Perceptionen är också beroende av individen. Det individen ser, hör eller känner filtreras genom individens tidigare erfarenheter, moral och kunskap. Perceptionen är därigenom ett resultat av interaktionen mellan individen och miljön denne befinner sig i (Wikström 2006:82).
2.4 Kausala interaktioner
Som illustreras i figur 1 så är alla moraliska handlingar en utgång av individens benägenhet (propensity) att se vissa handlingsalternativ och individens exponering (exposure) för vissa stimuli i miljön. Individens benägenhet och exponeringen av stimuli i miljön länkas samman av perception-valprocessen (perception-choice process). Denna process kan vara av vanemässig art, beroende på om situationen är bekant för individen så tillvidare att denne agerar på tidigare erfarenheter, eller av övervägande art, då individen överväger olika handlingsalternativ (Wikström 2010:11). I figur 1 kan man även se de faktorer som Wikström kallar för
orsakernas orsak. Det vill säga de olika sociala förhållanden som på något sätt kan influera brottsbenägenheten och exponeringen.
Figur 1.
(http://www.pads.ac.uk/Web_Pages/Research_Pages/PADS+/Theory.html)
2.5 Övervägande och vanemässigt handlande
Situational Action Theory har ett annorlunda angreppssätt när det kommer till att förklara individens moraliska handlande utifrån begreppen determinism och voluntarism. De flesta kriminologiska teorier utgår från att individens moraliska handlande är ett resultat av determinism. I Situational Action Theory kombineras dessa två synsätt, dvs. att individens moraliska handlande kan antingen vara ett resultat av ett vanemässigt beteende (determinism) eller ett rationellt övervägande (voluntarism) (Wikström2010:6). Wikström menar att vanemässigt handlande innebär att individen per automatik applicerar erfarenhetsbaserade moraliska regler i en situation, och därav inte aktivt överväger olika handlingsalternativ. Rationellt övervägande innebär att individen överväger olika handlingsalternativ i en situation beroende på motsättningar i dennes moraliska regeluppfattning och de kontextuella moraliska reglerna. Bara i valprocessen där individen rationellt överväger en situation kommer denne att utöva sin fria vilja, och det är enbart i denna valprocess som individens moraliska handlande kommer att vara en konsekvens av intern och extern kontroll (Wikström 2010:8)
2.6 Intern och extern kontroll
Med intern kontroll avser Situational Action Theory en individs förmåga att utöva självkontroll. Individens förmåga att utöva självkontroll är beroende av relativt stabila egenskaper hos individen (exekutiva funktioner) samt tillfällig yttre
påverkan. Wikström och Treiber menar att självkontroll inte på bästa sätt förklaras som bara en individuell egenskap, utan snarare som en egenskap som är starkt situationsbetingad. Individens förmåga att utöva självkontroll är således ett resultat av individens individuella egenskaper kombinerat med miljön, dvs. yttre faktorer knuten till en viss situation. Stabilitet och förändringar i utövandet av självkontroll härrör därför inte bara av skillnader eller förändringar i individens
exekutiva funktioner utan också från skillnader i miljön, den yttre påverkan (Wikström & Treiber 2007:235). Figur 2 illustrerar hur kontrollerande faktorer kan spela roll i valprocessen. De kontrollerande faktorerna kan endast påverka utgången när individen utövar sin fria vilja och överväger olika
handlingsalternativ. Ett vanemässigt handlande innebär att individen inte
överväger situationen, det finns då bara ett handlingsalternativ och detta utgör inte grund för avskräckningen att spela roll, och inte heller för utövandet av
självkontroll (Wikström 2010:7)
Självkontroll
Wikström och Treiber menar att självkontroll är en del av valprocessen snarare än en stabil egenskap hos individen. Självkontroll är något vi gör (utövar) snarare än något vi är. Självkontroll är en del av valprocessen när individen reagerar på yttre (miljömässiga) stimuli. Individer reagerar på olika yttre stimuli med varierande grad av självkontroll, därför är begreppet självkontroll snarare ett
situationsbetingat begrepp än en individuell egenskap (Wikström & Treiber 2007:243). Wikström och Treiber menar att betydelsen av att utöva självkontroll varierar beroende på om övervägande är en del av valprocessen. Om övervägande är en del av valprocessen så beror utövandet av självkontroll på huruvida, och till vilken grad, individens moral korresponderar (eller inte korresponderar) med den moraliska kontexten i vilken individen befinner sig. När valprocessen är av vanemässig art, dvs. när individen agerar efter dennes erfarenhet av en viss situation, så är självkontrollen oviktig i förklarandet av valprocessens utgång (Wikström & Treiber 2007:247). Vanemässigt handlande skapas av ett repeterande svar på en bekant situation. Bekanta situationer tenderar att skapa automatiserade val baserade på individens moraliska vana. Övervägande i en situation är ett resultat av individens ovana med en viss situation. Eftersom det vanemässiga beteendet bara innehåller ett handlingsalternativ, så kommer självkontroll (samt fri vilja, rationellt övervägande och avskräckning) aldrig vara en del av valprocessen (Wikström & Treiber 2007: 246).
Avskräckning
Extern kontroll avser yttre avskräckande faktorer knuten till en viss situation. Avskräckning är undvikandet av moralisk regelbrytande i en viss situation på grund av rädslan för dess konsekvenser (Wikström 2006:102
).
Den avskräckande faktorn är en viktig del av den moraliska kontexten. Styrkan på den avskräckande faktorn avgörs genom de sanktioner som följer som ett resultat av brytandet av en moralisk regel i den moraliska kontexten, samt hur effektivt detta övervakas. De avskräckande kvaliteterna i miljön är direkt beroende av individens perception av dessa avskräckande faktorer (samt styrkan på de avskräckande kvaliteterna i miljön) (Wikström 2006:101).Den avskräckande effekten är beroende av individens perception, dvs. om
individen överväger situationen (ser fler än ett handlingsalternativ). Om individen agerar vanemässigt (oavsett om denne bryter eller följer den moraliska regeln) så är den avskräckande effekten inte relevant i situationen. Men om individen överväger olika handlingsalternativ i valprocessen så kan den avskräckande faktorn komma att spela roll i valprocessen och i slutändan påverka individens moraliska handling (Wikström 2006:102). Det är således bara när individens moral uppmuntrar till en viss moralisk handling (ser detta som ett
moraliska handling som avskräckande faktorer kan spela roll i individens formande av dess moraliska handlingar (se figur 2) (Wikström 2010:13).
Figur 2. Individens moraliska uppfattning i motsättning till den moraliska kontextens moraliska regler.
Moralisk kontext Uppmuntrar Uppmuntrar ej Uppmuntrar Moral Uppmuntrar ej (Wikström 2010:13)
2.7 Motivationens (frestelser och provokationer) roll i förklarandet av moraliska handlingar
Önskan och tron som frestelser (temptation)
Önskan (desire) är något som uttrycker viljan att utföra en viss handling. Tron (belief) är ofta vetskapen om att man kan tillfredställa denna önskan. Dessa två begrepp är baserade på tidigare erfarenheter, kunskap och perception. Att ha tron på att kunna utföra en viss handling är att ha tron på att man har kompetensen och de medel som krävs för att utföra handlingen som sedermera kommer att
tillfredställa önskan (Wikström 2006:71). Om man har önskan att utföra en viss handling, och man har tron på att man kan utföra handlingen, kan man betraktas som motiverad till att utföra en handling. Att vara motiverad innebär dock inte att man kommer att utföra handlingen. I en situation kan det finnas fler frestelser (önskan och tro) som individen kommer att vara tvungen att väga mot varandra i form av fördel-nackdel utvärdering för att kunna göra ett val. Detta val blir då resultatet av ett övervägande men kan också vara resultatet av ett vanemässigt handlande (Wikström 2006:72). Man måste inte alltid ha önskan (desire) att utföra en handling för att utföra den. Dessa handlingar kan vara resultatet av ett åtagande (commitment) (Wikström 2006:73).
Emotionella reaktioner (provocations) som motivationer
Motivationen att utföra en viss handling behöver inte vara ett resultat av viljan att tillfredställa en önskan (desire-belief) eller ett åtagande. En aspekt av
motivationens uppkomst är att denna kan uppkomma till följd av individens emotionella reaktion gentemot en tredje part vilken betraktas som en oönskad intervention eller hinder (Wikström 2006:88). Dessa betraktas som friktioner. Individen kan se friktioner som provokation om denne ser källan till friktionerna ur ett antagonistiskt synsätt, dvs. om de står i motsats till individen. Detta kan få en individ att bli provocerad. Provokation är således en framkallad aggressiv
Handling trolig, kontrollerande faktorer ej relevanta Handling beroende av graden av avskräckning Handling beroende av förmågan att utöva självkontroll
Handling ej trolig, kontrollerande faktorer ej relevanta
respons mot källan till friktionen (Wikström 2006:90). Motivationen (frestelser och provokationer) har en viss inverkan på moraliskt handlande. Men Wikström menar att det avgörande i skillnaderna i moraliskt handlande är samspelet mellan individers moral och den moraliska kontexten denne befinner sig i. Resultatet av detta samspel kommer att fungera som ett moraliskt filter som i sin tur lägger grunden för huruvida individen kommer att agera på frestelser och provokationer (Wikström 2010:8).
3. Metod
För att få en möjlighet att besvara mina frågeställningar valde jag att göra en litteraturstudie. Sökning av artiklar genomfördes på internet (Sage Publications) med sökorden Situational Action Theory. Anledningen till att jag använde de som sökord var att jag var enbart intresserad av artiklar som behandlade och testade den kriminologiska teorin Situational Action Theory. Jag var intresserad av all litteratur av denna karaktär, jag gjorde därför ingen ytterligare begränsning som t.ex. att söka efter litteratur som bara var publicerat inom en viss tidsram eller som behandlade en viss del av den teoretiska referensramen etc. Det är fördelaktigt att inte avgränsa sökningen då man får en större bild av hur forskningen har
behandlar teorin i fråga. På grund av att det finns relativt lite forskning på teorin var detta möjligt eftersom träffarna var få. De artiklar som gav träff behandlar inte hela teorin. Det hade varit mer fördelaktigt om det funnits fler artiklar som
bearbetat teorin och som hade testat delar av teorin som nu är otestade. Dessa artiklar som valdes kommer i uppsatsen att presenteras i tabellform. För att få en bättre överblick över litteraturen kommer jag att dela upp litteraturen i olika tabeller beroende på artiklarnas oberoende variabler. Dessa presenteras i
kronologisk ordning i vardera tabell. Efter varje tabell följer en genomgång av de resultat de respektive artiklarna kunde redogöra för.
4. Resultat
Sökningen som gjordes renderade i 9 stycken artiklar som var och en berör den kriminologiska teorin Situational Action Theory. I tabellen nedan redovisas dessa artiklar som gav ett resultat på sökorden Situational Action Theory. Några av artiklarna använder sig av samma, eller delvis samma urvalsgrupp. Urvalen består av mestadels ungdomar i 13-15 års ålder men det finns också artiklar som
använder sig av individer med betydligt högre ålder tex 16-26 år samt 18-60+ år. De oberoende variablerna varierar i de olika artiklarna men många av dem berör moral och självkontroll, två centrala begrepp i Situational Action Theory. Andra oberoende variabler är livsstil, brottsbenägenhet, social kontroll, familjestruktur etc. De beroende variablerna varierar också bland studierna. De flesta beroende variablerna är brottslighet, eller kriminella aktiviteter. En studie har
droganvändning som oberoende variabel. De flesta studier syftar till att undersöka relationen mellan teorins olika begrepp och kriminella handlingar. Men det finns även undantag. Det finns även studier som undersöker relationen mellan
orsakernas orsak och olika begrepp av teorin. Artiklarna ger stöd åt teorin i fråga, men det finns även delar som pekar mot att den teoretiska referensramen inte är tillräcklig i förklarandet av brottslighet.
Tabell 1. En sammanställning av artiklar med de oberoende variablerna Låg moral, låg
självkontroll, moral, självkontroll, samt avskräckning.
Studie Urval Oberoende variabler Beroende variabler Resultat Stödjer SAT
Antonaccio & Tittle (2008) Ålder:18-60+ n=500 År 2006 Lviv Självkontroll, Moral Kriminella handlingar Moral och självkontroll är två viktiga förklarande variabler. Men de opererar oberoende av varandra. Finns ingen interaktionseffekt Ja och Nej Svensson, Pauwels & Weerman (2010) Ålder:13-14 n=2486 År 2005, Antwerpen. Ålder: 15 n=1003 År 2005 Halmstad. Ålder 13-15 n=1978 År 2002 South Holland. Låg självkontroll, Låg moral, Låg självkontroll * Låg moral Brottslighet Sambandet mellan låg självkontroll och brott är svagt för individer med hög moral, men starkare för individer med låg moral. Ja Wikström & Svensson (2010) Ålder:14-15 n=1957 År 2000 Peterborough Låg självkontroll, Låg moral, Låg självkontroll * Låg moral Brottslighet Individer med stark moral begår
inte brottsliga handlingar, oavsett deras förmåga att utöva självkontroll. För individer med låg moral är självkontrollen en viktigare faktor i förklarandet av brottslighet. Ja
I en artikel av Pauwels, Svensson och Weerman ville man studera hur låg
självkontroll och låg moral interagerade med varandra. De slår fast att det finns en interaktion och att den verkar fungera som Situational Action Theory förespråkar. Teorin förespråkar att det enbart är när moralen är låg (övervägande) som
självkontroll kommer att spela roll i förklarandet av brottslighet. Deras resultat ligger i linje med detta påstående, men de fann att självkontrollen spelade roll oavsett nivå av moral. De kunde inte finna direkt stöd för att självkontroll hade enbart effekt när moralen var låg (Pauwels, Svensson & Weerman, 2010:740). De fann initialt att både låg självkontroll samt låg moral hade ett signifikant samband till brottslighet i samtliga tre urvalsgrupperna. De två variablerna svarade för 30% (Antwerpen), 19% (south Holland) och 39% (Halmstad) av variationen i brottsligheten. I ett senare skede infördes interaktionsvariabeln (Low selfcontrol*Low morality) som visade sig ha samband med högre nivå av
brottslighet. Detta visar på att självkontroll och moralen är beroende av varandra. Införandet av interaktionsvariabeln innebar ökad förklaringsnivå i samtliga tre urvalsgrupperna med 3% (Antwerpen), 4% (south Holland) och 5% (Halmstad) (Pauwels, Svensson & Weerman, 2010:739).
Interaktionseffekten mellan självkontroll och moral får även stöd av Wikström och Svensson i deras artikel från 2010. De finner initialt att både låg självkontroll samt låg moral har samband med brottslighet, men att låg moral är den starkare variabeln av de två (Wikström & Svensson 2010:403). De finner även att interaktionseffekten mellan självkontroll och moral är starkt relaterad till brottslighet. De finner starkare stöd än föregående diskuterad artikel för att interaktionseffekten existerar och manifesterar sig på ett sätt som förespråkas av
Situational Action Theory. De finner att självkontroll har stark effekt när moralen är låg, samt att självkontroll i princip inte har någon effekt när moralen är hög (Wikström & Svensson, 2010:404). De finner i artikeln således stöd åt två av
Situational Action Theorys grundelement, nämligen att moral samt självkontroll är två centrala begrepp när det kommer till att förklara en individs involvering i brottslig aktivitet, och även att moral är den viktigare av de två faktorerna (Wikström & Svensson 2010:405)
Gallupe och Baron har i sin studie från 2010 funnit mindre stöd åt Situational
Action Theory. De fann att låg självkontroll samt låg nivå av avskräckning inte hade någon effekt i förklarandet av drogmissbruk oavsett nivå av moral. Dock fann de stöd för att moralen spelar stor roll i predicerandet av drogmissbruk, men endast för tungt drogmissbruk, ej för lättare drogmissbruk (Gallupe & Baron 2010:16). De började med att föra in variablerna låg självkontroll, låg moral samt
Gallupe & Baron (2010) Ålder:16-26 n=300 År 2005-2006 Toronto Moral, Självkontroll, Avskräckning Tungt droganvändande, Lätt droganvändande Användandet av tunga droger (men ej lättare droger) kunde prediceras av individers moral. Oavsett moralen hade låg självkontroll och låg nivå av avskräckning ingen eller lite
effekt
låg nivå av avskräckning i deras beräkningsmodell med tungt droganvändande som beroende variabel. Då fann man att alla tre variablerna visa på ett samband till användandet av tunga droger. Det visade sig att låg moral hade störst
förklaringsnivå, följt av låg självkontroll och låg nivå av avskräckning. I ett senare skede förde man in kontrollvariablerna ålder, kön, ras, månader på gatan, antal brottsliga kamrater, fysisk misshandel, emotionell misshandel, sexuell
misshandel, egendomsbrott, rån samt droghandel. I detta skede tappade variabeln låg självkontroll sin förklaringsnivå, men den erhölls fortfarande för moral och avskräcknings variablerna. I ett tredje skede förde man in interaktionsvariablerna (självkontroll*moral, självkontroll*avskräckning, avskräckning*moral) i
beräkningsmodellen. I detta skede förlorade avskräckningsvariabeln sin förklaringsnivå, men moralvariabeln behöll sin förklaringsnivå samt sin signifikans. Detta medförde deras slutsats att moralen är den enda av de oberoende variablerna som visade någon effekt för tungt droganvändande.
Interaktionsvariablerna hade inte någon nämnbar effekt för tungt droganvändande (Gallupe & Baron 2010:11).
Man utförde samma typ av analys med lätt droganvändande som beroende variabel. I första skedet fann man att alla tre (självkontroll, moral, och
avskräckning) hade effekt för lätt droganvändande. I senare skede efter införande av de ovan nämnda kontrollvariablerna i beräkningsmodellen visade det sig att bara en oberoende variabel, avskräckning, hade en effekt för den beroende variabeln lätt droganvändande. I det tredje skedet fördes ovan nämnda
interaktionsvariablerna in i beräkningsmodellen. Detta resulterade i att ingen av de ursprungliga oberoende variablerna visade sig ha någon signifikant effekt för den beroende variabeln, lätt droganvändande, inte heller hade
interaktionsvariablerna någon nämnbar effekt för lätt droganvändande (Gallupe & Baron 2010:12). De fann således vad som kan tolkas som stöd för Situational
Action Theory, men även omständigheter som pekar mot att Situational Action
Theory inte är fullständig.
I en artikel från 2008 finner Antonaccio och Tittle att moral är en central del av förklarandet av brottslighet. Även efter att ha kontrollerat för andra
kontrollvariabler visade sig moral ha starka samband till brottslighet. Initialt fann man att även självkontroll hade samband till brottslighet, men efter att ha fört in variabeln moral i modellen fann man att förklaringsnivån sjönk drastiskt för variabeln självkontroll (Antonaccio & Tittle 2008:498). De kunde inte identifiera en stabil interaktionseffekt mellan moral och självkontroll, men de utesluter inte att en sådan effekt finns för vissa typer av brottsliga handlingar (Antonaccio & Tittle 2008:502).
Tabell 2. En sammanställning av artiklar med de oberoende variablerna brottsbenägenhet och
livsstil.
Studie Urval Oberoende
variabler Beroende variabler Resultat Stödjer SAT Wikström & Svensson (2008) Ålder:14-15, n=1957, År 2000, Peterborough. Ålder:14-15, n=1833, År 1996,1997 Eskilstuna. Brottsbenägenhet, Livsstil Våldsbrottslighet Våldsamt beteende kan prediceras av brottsbenägenhet och livsstil, samt av interaktionen mellan
dessa.
Svensson & Pauwels (2010) Ålder:13-14 n=2486 År 2005, Antwerpen. Ålder: 15 n=1003 År 2005 Halmstad. Brottsbenägenhet, Livsstil Brottsbenägenhet* Livsstil Brottslig aktivitet Brottsbenägenhet och livsstil har
samband med brottslig aktivitet, detta gäller även för interaktionsvariabeln
Ja
I en artikel av Wikström och Svensson från 2008 får teorin ytterligare stöd. De kunde visa på att ungdomar i Peterborough i större utsträckning rapporterade mer våld än ungdomarna i Eskilstuna. 10 % av ungdomarna i Eskilstuna uppgav att de hade begått en våldsam handling, jämfört med 24 % av ungdomarna i
Peterborough (Wikström & Svensson 2008:318). Deras hypotes var att
skillnaderna i ungdomsvåldet mellan Peterborough och Eskilstuna skulle kunna förklaras av skillnaderna i brottsbenägenhet (propensity) och livsstil (exposure) (Wikström & Svensson 208:314). Resultatet av deras studie bekräftar deras hypotes. De fann att 40 % av skillnaderna i ungdomsvåldet mellan Peterborough och Eskilstuna kunde förklaras av skillnader i individers brottsbenägenhet och livsstil (Wikström & Svensson 2008:325).
Svensson och Pauwels gjorde en studie 2010 med liknande oberoende variabler. Resultatet i deras första modell pekade på att både brottsbenägenhet och
livsstilsrisk korrelerade med brottslighet. Dessa två variabler, tillsammans med de bakgrundsvariabler som de använde sig av, förklarade 44% av variationen i den beroende variabeln i Halmstad och 43% av variationen av den beroende variabeln i Antwerpen. De bakgrundsvariabler som användes i studien var kön,
invandrarbakgrund, familjestruktur. I denna första modell fann man även att variablerna invandrarbakgrund samt kön korrelerade med brottslighet i både Halmstad och Antwerpen. I en andra modell infördes interaktionsvariabeln. Interaktionsvariabeln visade sig korrelera med högre nivå av brottslighet. Detta tyder på att livsstilsrisk är starkt beroende av brottsbenägenheten hos en individ. Interaktionsvariabeln visade sig också kunna höja förklaringsnivån i studien. Den andra modellen ökade förklaringsnivån med 9% (Halmstad) och 5% (Antwerpen). De kontrollvariabler (kön och invandrarbakgrund) som visade sig vara korrelerade med brottslighet i den första modellen erhöll sin korrelation i den andra modellen. Analysen beräknades även för grövre brottslighet samt för våldsam brottslighet. Dessa resultat är inget som författarna presenterar i denna artikel, men de nämner livsstil samt brottsbenägenhet interagerar signifikant med varandra i förklaringen av dessa två brottstyper. Detta gällde för båda städerna (Halmstad och
Antwerpen). Men det fanns även skillnader i denna beräkning med avseende på kontrollvariablerna. Både kön och invandrarbakgrund visade sig vara korrelerade med både grövre brottslighet samt våldsam brottslighet, men i Halmstad var det endast kön som var korrelerat till grövre brottslighet, medans både kön och invandrarbakgrund i Antwerpen korrelerade med våldsam brottslighet (Svensson & Pauwels 2010b:617) Författarna slår därmed fast att livsstilsrisk har endast en effekt på brottslighet när det finns en närvaro av brottsbenägenhet. De slår också fast att sambandet mellan livsstilsrisk och brottslighet är beroende av
Tabell 3. En sammanställning av artiklar med de oberoende variablerna familjestruktur, social
kontroll samt brottsbenägenhet.
Studie Urval Oberoende variabler Beroende variabler Resultat Stödjer SAT Pauwels & Svensson (2009) Ålder:13-14 n=2486, År 2005, Antwerp en. Ålder:15, n=1003 År 2005 Halmstad Familjestruktur, Social kontroll, Brottsbenägenhet Livsstilsrisk Familje-struktur och föräldra-anknytning har svag direkt
effekt på livsstilsrisk. Brotts-benägenhet har starkast effekt på livsstilsrisk. Ja Pauwels & Svensson (2010) Ålder:13-14 n=2486, År 2005, Antwerp en. Ålder:15, n=1003 År 2005 Halmstad Kön Invandrarbakgrund Familjestruktur Föräldrakontroll Sociala band i skolan Föräldraanknytning Brottsbenägenhet Brottslig tolerans Låg självkontroll Föräldra-kontroll samt sociala band i skolan visade sig höra till de variabler med högs förklarings-nivå generellt sätt till de beroende variablerna. Ja
I artikeln av Pauwels och Svensson från 2009 studerades de tre oberoende variablerna familjestruktur, social kontroll och brottsbenägenhet och deras effekt på livsstilsrisk. De kunde identifiera en rad skillnader i urvalsgrupperna, men de kunde slå fast att familjestruktur hade liten effekt i de båda urvalsgrupperna. I Antwerpen hade variabeln svag effekt för både individer med invandrarbakgrund samt för individer som hade Belgien som sitt ursprungsland. Detsamma gällde i Halmstad där man också fann att familjestruktur hade svag effekt för både individer med invandrarbakgrund samt för individer med Sverige som ursprungsland.
I ett senare skede förde man in variabeln social kontroll i beräkningsmodellen. I Antwerpen fann man att den förklarade variansen i den beroende variabeln ökade kraftigt för både individer med invandrarbakgrund samt för individer med Belgien som ursprungsland. De fann även att de formerna av social kontroll som hade mest effekt för livsstilsrisk var föräldrakontroll samt anknytningen till skolan. Även detta gällde för individer med invandrarbakgrund samt för individer med Belgien som ursprungsland. I Halmstad fann man att den förklarade variansen i den beroende variabeln ökade, men mer för individer med Sverige som
ursprungsland. I Halmstad fann man även skillnader i vilken form av social kontroll som hade mest effekt på livsstilsrisk. För individer med
invandrarbakgrund hade endast anknytning till skolan en signifikant effekt i förklarandet av livsstilsrisk. Men för individer med Sverige som ursprungsland visade det sig att både anknytning till skolan samt föräldrakontroll hade en signifikant effekt i förklarandet av livsstilsrisk. Brottsbenägenhet visade sig ha störst effekt i förklarandet av livsstilsrisk i både Belgien och Halmstad, detta
förhållande gällde även för individer med invandrarbakgrund och för individer med Sverige eller Belgien som ursprungsland (Pauwels & Svensson 2009:19). Samma beräkningar genomfördes med flickor ur urvalsgruppen. Man kunde då i Antwerpen se att föräldrakontroll samt anknytning till skolan hade mest effekt i förklarandet av livsstilsrisk för både individer med invandrarbakgrund och för individer med Belgien som ursprungsland. Familjestruktur visade låg effekt för de båda grupperna i Belgien. I Halmstad hade familjestuktur en liten men dock signifikant effekt för individer med Sverige som ursprungsland, men ej för individer med invandrarbakgrund. Men denna variabel förklarar en väldigt liten del av variansen i den beroende variabeln. Föräldrakontroll har störst effekt i båda grupperna. Man fann även att anknytning till föräldrar visade en låg men
signifikant effekt för individer med Sverige som ursprungsland, men ej för individer med invandrarbakgrund. För flickor, liksom för pojkar har
brottsbenägenhet störst effekt i Antwerpen och i Halmstad (Pauwels & Svensson 2009:16). Tillsammans med livsstilsrisk är brottsbenägenheten en viktig del av
Situational Action Theory.
Pauwels och Svensson (2010a) menar att brottsbenägenheten består av en del faktorer, två av dessa faktorer är låg självkontroll samt låg moral. Deras studie ämnar förklara vad som är orsakerna till låg självkontroll och låg moral (Pauwels & Svensson 2010a:16). Författarna använder sig av samma urvalsgrupper som i tidigare diskuterad studie från 2009. I analysen använder de sig av tre olika beroende variabler, brottsbenägenhet, låg självkontroll samt brottslig tolerans. Brottsbenägenheten är baserad i deras modell på ett index från två skalor som mäter både låg självkontroll samt brottslig tolerans. I analysen använder de sig av de strukturella variablerna kön, invandrarbakgrund och ensamförälder familj. De använder sig också av informella kontrollvariabler, dessa är sociala band i skolan, föräldraanknytning samt föräldrakontroll (Pauwels & Svensson 2010a:20). De genomför samma analys för var och en av de beroende variablerna.
Resultaten visar att de strukturella variablerna hade relativt liten förklaringsnivå när det gäller att förklara brottsbenägenhet, kön hade i de båda städerna en svag effekt för brottsbenägenhet. I Antwerpen visade det sig även att
invandrarbakgrund stod för en liten effekt, men dock signifikant. De informella kontrollvariablerna visar sig ha större effekt än föregående. Sociala band i skolan har störst effekt i de båda städerna där de ligger på ungefär samma nivå. Även föräldrakontroll visar sig ha effekt för brottsbenägenhet i båda städerna (Pauwels & Svensson 2010a:22). Samma modell utfördes med brottslig tolerans som beroende variabel. Resultatet är snarlikt föregående analys. Dessa resultat visar att både kön och invandrarbakgrund i båda städerna har en effekt för brottslig
tolerans. Mest effekt för brottslig tolerans har sociala band i skolan samt föräldrakontroll (Pauwels & Svensson 2010a:22).
Samma analys utfördes med låg självkontroll som beroende variabel. Resultatet visar återigen på att de strukturella bakgrundsvariablerna har mindre effekt för den beroende variabeln, i detta fallet låg självkontroll. De informella
kontrollvariablerna har större betydelse. De visar att alla dessa kontrollvariabler har effekt för låg självkontroll i båda städerna. Mest effekt har sociala band i skolan samt föräldrakontroll (Pauwels & Svensson 2010a:23). Värt att notera är att i analysernas inledningsfas, där man kontrollerade de strukturella
sedan fortskred och man kontrollerade för de informella kontrollvariablerna steg R² värdet väldigt kraftigt. Det gick t.ex. från att de strukturella
bakgrundsvariablerna hade ett R² värde på 0,057 till 0,407 när man inkluderade och kontrollerade för de informella kontrollvariablerna (Pauwels & Svensson 2010a:22).
Tabell 4. En sammanställning av artiklar med de oberoende variablerna Brottsbenägenhet och
exponering.
Studie Urval Oberoende variabler Beroende variabler Resultat Stödjer SAT Wikström (2009) PADS+ Longitud inell studie Ålder:11 Brottsbenägenhet, Exponering, Brottsbenägenhet* Exponering Brottslig aktivitet Brotts-benägenhet samt exponering visade båda på samband till brottslig aktivitet. Införandet av interaktions-variabeln resulterade i att signifikansnivån för exponering försvann. Dock är interaktionen mellan brotts-benägenhet samt exponering signifikant. Ja
I Wikströms artikel från 2009 finner man ytterligare resultat som ligger i linje med den teoretiska referensramen. Studien använder sig av de oberoende variablerna brottsbenägenhet samt exponering. I analysens inledningsfas finner man att både brottsbenägenhet samt exponering har en effekt för antalet begångna brott. De har även, oberoende av varandra, effekt för antalet begångna brott. När interaktionsvariabeln förs in i analysen försvinner signifikansen för exponering. Eftersom exponeringens interaktion med brottsbenägenheten visade sig vara signifikant i det första skedet av analysen tyder detta resultat på att exponeringens roll i förklarandet av antalet begångna brott är beroende av individens
brottsbenägenhet.
Resultatet av studien visar att för unga individer med låg brottsbenägenhet spelar exponeringen mindre roll i förklarandet av individens involvering i brottslighet. De unga individer med mellan eller hög nivå av brottsbenägenhet spelar
exponeringen en större roll i förklarandet av individens involvering i brottslighet (Wikström 2009:260). Resultatet stödjer således den teoretiska referensramen. Samma studie visar även att förändringar i individens exponering och dess brottsbenägenhet genererar en förändring i individens involvering i brottsliga aktiviteter. Studien visar ytterligare att förändringen av individens exponering är av större vikt för brottslig aktivitet än förändringar i brottsbenägenhet (Wikström 2009:264).
5. Diskussion
Syftet med denna litteraturgenomgång var att få reda på vad forskningen på den kriminologiska teorin Situational Action Theory har gett för resultat. Kanske ännu viktigare, om dessa resultat ger stöd åt teorin i fråga eller inte. De flesta studier som ingår i denna litteraturgenomgång ger stöd åt Situational Action Theory. Alla studier har visat på någon form av stöd åt teorin, vissa starkare, andra mer
tvetydliga och osäkra. När det kommer till att reflektera över studierna som ingår i denna litteraturgenomgång är det självklart på sin plats att diskutera studiernas validitet och reliabilitet. Mäter verkligen dessa studier vad de avser att mäta, och testar de det som de utger sig för att testa, nämligen Situational Action Theory. Många utav studierna fokuserar på en specifik del utav teorin, nämligen de kausala interaktionerna brottsbenägenhet samt exponering. Brottsbenägenheten mäts i många av studierna som resultatet av en individs moral samt självkontroll (Wikström 2009, Svensson & Pauwels 2010a, Wikström & Svensson 2008). Dessa begrepp ska i sin tur mätas och detta kan göras på olika sätt. Wikströms studie från 2009 använder sig av moraliska värderingar men inte moraliska känslor. Wikström & Svenssons studie från 2008 använder sig enbart av moraliska känslor. Det finns olika sätt att mäta variabeln moral, utan att ha sagt vilket som är det bästa, kan man konstatera att det finns skillnader bland studierna vilket rimligtvis har påverkat deras utfall. Detsamma gäller för variabeln
självkontroll.
Exponeringen som är en del av de kausala interaktionerna mäts ofta i studierna som individers livsstil dvs. var individer befinner sig, när och med vem de spenderar tiden med (Wikström 2009, Svensson & Pauwels 2009, Svensson & Pauwels 2010b, Wikström & Svensson 2008). Wikström framför själv kritik till just detta sätt att mäta kriminogen exponering. Han menar att det troligtvis finns andra miljöer som också verkar kriminogena som studierna inte berör (Wikström 2009:257).
I ett par studier (Svensson & Pauwels 2010b, Wikström & Svensson 2008) använder man användandet av alkohol som ett mått på livsstil som i sin tur skall mäta kriminogen exponering. Är det möjligt att alkohol kan påverka både brottsbenägenheten samtidigt som det påverkar exponeringen? Wikström och Treiber menar att den största orsaken till skillnader i individers utövande av självkontroll är individers exekutiva funktioner (Wikström & Treiber 2007:251). De nämner även att det finns olika orsaker till att de exekutiva funktionerna är tillfälligt nedsatta i sin funktion. En sådan orsak kan vara intaget av alkohol, som tillfälligt kan få nedsättande effekter på individens exekutiva funktioner och därmed indirekt leda till nedsatthet av utövandet av självkontroll (Wikström & Treiber 2007:255). Här kan man tydligt se att det finns en slags interaktion mellan båda delarna av de kausala interaktionerna. Och man kan ställa sig frågan om man med ökat alkoholintag verkligen mäter individers riskfyllda livsstil eller en
ökande brottsbenägenhet, eller båda delar?
Bland studierna finns det resultat som pekar samstämmigt mot att det finns en interaktion mellan moral och självkontroll. I Gallupe & Barons studie från 2010 fann man dock inget stöd för denna hypotes. Varken för användandet av lätta eller tunga droger kunde man finna en interaktion så som den teoretiska referensramen förespråkar. De spekulerar själva i att det lätta droganvändandet kan vara av en vanemässig art. Därför spelar moraliska värderingar, självkontroll eller
avskräckning inte någon roll för användandet av de lätta drogerna (Gallupe & Baron 2010:16). I artikeln av Antonaccio & Tittle kunde man inte heller identifiera någon interaktionseffekt. Det finns element i dessa studier som ändå pekar på att det finns stöd år Situational Action Theory. De studier som undersökt interaktionen mellan brottsbenägenhet och exponering har funnit att det finns en interaktion och att de är beroende av varandra. Den största fokuseringen inom forskningen på Situational Action Theory ligger som sagt på denna kausala interaktionen. Få studier har fokuserat på t.ex. orsakernas orsak. Svensson & Pauwels (2009, 2010a) har dock undersökt delar av detta. Vilka orsaker
(orsakernas orsaker) leder fram till orsakerna (brottsbenägenhet samt exponering). Mycket tyder på att vissa sociala förhållanden spelar roll för utvecklandet av brottsbenägenhet (Pauwels & Svensson 2010a:22). Situational Action Theory ger svar på varför en individ väljer att agera på ett visst sätt i en viss situation, men ger mindre svar på frågan hur individen i fråga hamnade just i situationen där denna kommer att agera. Detta kan kanske framtida forskning av orsakernas orsak ge svar på. Varför blir en individ brottsbenägen? Och varför hamnar denne i exponering för kriminogena miljöer? Det är intressant att studera hur de kausala interaktionerna genom valprocessen sammanlänkas med brottslighet, men kanske ännu mer intressant ur den brottspreventionella synvinkeln är just orsakernas orsak.
En annan del av teorin som blivit (med vissa undantag) negligerade inom forskningen av Situational Action Theory är rollen av avskräckning. Det visade sig i studien av Gallupe & Baron att avskräckning hade en viss effekt, men man kunde inte visa att avskräckningsvariabeln fungerade så som Situational Action
Theory förespråkade. Det är klart att det i detta avseende behövs betydligt mer forskning. Något som saknas ytterligare i forskningen kring denna teori är huruvida, och till vilken grad, självkontroll och avskräckning interagerar med varandra. Figur 2 visar tydligt hur teorin har delat på dessa två begrepp. Det gemensamma för de två är att de bara kommer att spela någon roll för huruvida en handling kommer att begås, när individens moral och kontextens moral är i konflikt. Det verkar rimligt att anta att när en individs moraliska uppfattning samtycker till en viss handling, men den moraliska kontexten inte gör detsamma, så spelar både avskräckning och självkontroll en roll i huruvida individen kommer att utföra handlingen. Teorin i fråga uttrycker att när individens moral uppmuntrar till en handling, men moraliska kontexten inte gör detsamma, så är det graden av upplevd avskräckning som kommer att spela roll för huruvida individen kommer att begå eller att avstå från denna handling (Wikström 2010:13). Låt oss anta att individen i fråga avstår från en viss handling på grund av den upplevda
avskräckningsnivån i situationen. Låt oss sedan anta att en annan individ som upplever samma avskräckningsnivå väljer att utföra handlingen för att denne inte kunde motstå impulsen att utföra handlingen, trots vetskapen om eventuella sanktioner. I det senare scenariot har individen utövat självkontroll (låg
självkontroll eftersom handlingen utfördes) även fast individens moral inte såg något fel med att utföra handlingen. Detta är dock enbart en tanke utan
vetenskaplig grund.
Wikström menar att det finns en annan typ av relation mellan avskräckning och självkontroll. Han menar att sämre exekutiva funktioner, vissa stimuli eller t.ex. alkohol leder till låg självkontroll, samma faktorer leder också till impulsivitet i valprocessen och kan göra att individen inte beräknar konsekvenserna av sina handlingar, dvs. att individen påverkas mindre av avskräckning. Wikström menar
att avskräckningens effekt är beroende av individens förmåga att utöva
självkontroll (Wikström 2007:358). Wikström & Treiber tar upp samma typ av relation mellan självkontroll och avskräckning. De menar att självkontroll är en individ-miljö process och att avskräckning är en miljö-individ process och att dessa har en relation. De menar att ju lägre självkontroll en individ har, desto starkare måste den upplevda avskräckningen vara för att spela roll i valprocessen (Wikström & Treiber 2007:294). I detta avseende krävs mer forskning. Istället för att se självkontroll och avskräckning som olika delar som påverkar valprocessen bör man kanske se dessa som två variabler som interagerar med varandra. Det kanske är så att det förhåller sig på detta sätt, därför är de mycket rimligt att utföra empiriska studier som testar detta antagande.
Situational Action Theory använder sig av begreppet självkontroll. Ett begrepp tidigare känt framförallt från Gottfredson & Hirshis självkontrollteori. Men de två teorierna behandlar begreppet på olika sätt. Gottfredson och Hirshi menar att självkontroll är den ensamt största orsaken till att individer begår kriminella handlingar (Gottfredson & Hirshi 1990:11) och att det är en stabil egenskap (Gottferson & Hirshi 1990:91). De menar att den största orsaken till att individer utvecklar låg självkontroll är dålig uppfostran av föräldrarna. De menar att det finns en del olika aspekter under ett barns uppfostran som är viktiga för att lära ett barn självkontroll. De är att någon måste övervaka ett barns beteende, känna igen avvikande beteende och att någon måste kunna straffa ett sådant beteende
(Gottfredson & Hirshi 1990:97). Denna syn på självkontroll har Wikström inte fört över på sin teori. Han har utvecklat begreppet självkontroll och menar att självkontroll bör ses som ett situationellt begrepp snarare än som en individuell egenskap (Wikström & Treiber 2007:238). Självkontroll är något som vi gör, snarare än något vi är (Wikström & Treiber 2007:243). Wikström och Treiber framhäver att självkontroll inte är en stabil egenskap, utan kan variera beroende på situation, och att detta beror på skillnader i individers exekutiva funktioner (Wikström & Treiber 2007:251). Det finns således olika syn på vad självkontroll egentligen är och dessa olika synsätt skiljer sig markant i många avseenden. I den ringa forskningen som finns och som berör Situational Action Theory återkommer vid ett flertal tillfällen Wikström själv som forskare. Som grundare till teorin skulle man kunna tänka sig att detta på något sätt skulle kunna spegla sig i den forskningen som Wikström arbetar med. Det är av största vikt att man som forskare närmar sig ett forskningsprojekt utan att ha färgade glasögon, för att använda ett slitet uttryck. Man kan naturligtvis, och med all rätt, förvänta sig att forskare skall förhålla sig objektivt till det som skall studeras. Men det är
naturligtvis också oklart huruvida så alltid är fallet. Man bör alltså ha i åtanke när man läser denna uppsats, eller när man själv går igenom forskningen inom området, att författaren till några av artiklarna i denna studie också är grundaren till den idé som skall studeras. Vidare skulle man också vilja se en större
spridning vad gäller de material som används. Samma urvalsgrupp återkommer i flera av studierna vilket skulle kunna begränsa resultatet. Flera olika urval ur olika kontexter skulle sannolikt kunna tillföra tyngd till den kriminologiska forskningen på området. Huruvida det kommer stärka eller försvaga stödet för Situational
6. Slutsats
Det står klart att merparten av studierna som ingår i denna litteraturgenomgång ger stöd åt Situational Action Theory. Vissa av studierna ger mer stöd än andra. Några av studierna finner svagare stöd för Situational Action Theory än andra, men kan samtidigt visa på att det finns delar av teorin som faktiskt verkar
plausibla. Sammantaget visar denna litteraturgenomgång på att Situational Action
Theory är en kriminologisk teori som faktiskt har gott stöd i den forskningen som är utförd på ämnet. Det behövs dock mer forskning för att kunna behålla denna ställning bland de kriminologiska teorierna.
Det är svårt att identifiera stora brister i Situational Action Theory eftersom det finns delar av teorin som fortfarande inte är testade fullt ut. Förhållandet mellan avskräckning och självkontroll är en punkt där det behövs mer forskning. Deras förhållande verkar inte alldeles uppenbart. Det står klart att moral, självkontroll etc. är en stor del av teorins förklaring till att individer begår kriminella
handlingar, men det är mindre klart hur individer får den moral eller självkontroll etc. som denne besitter. Vilka av orsakernas orsak är de största bidragande faktorerna till att individer med en viss grad av brottsbenägenhet finner sig i en kriminogen exponering och sedermera begår en moralisk handling som i lagen definieras som brott. Situational Action Theory är en situtionell teori, därför ligger vikten på just det situationella, och inte orsakernas orsak, och kanske är det en brist i sig. För när det gäller brottsprevention verkar det mest lämpligt att börja arbeta från början, med orsakernas orsak. Då bör man, förslagsvis, veta vad det är man skall arbeta med.
Teorin i fråga behöver egentligen mer forskning på alla sina delar. Framtida forskning skulle kunna lägga större fokus på orsakernas orsak. Man bör identifiera de bakgrundsfaktorer som leder fram till brottsbenägenhet och exponering. Även utvecklingen av vissa mått, t.ex. hur man skall mäta brottsbenägenhet och exponering bör fortsätta.
Referenslista
Antonaccio, O & Tittle, C (2008) Morality, Self-control, and Crime. Criminology. Volume 46, Number 2, 2008:479-510.
Baron, S & Gallupe, O (2010) Morality, Self-control, Deterrence, and Drug Use: Street Youths and Situational Action Theory. Crime & Delinquency s.1-22 Gottfredson M.R. & Hirshi T. (1990) A General Theory of Crime. Stanford University Press.
Pads (2010) Hämtad från URL=<http://www.pads.ac.uk/Web_Pages/ Research_Pages/PADS+/Theory.html> 27 november 2010.
Pauwels, L & Svensson, R (2009) Adolescent Lifestyle Risk by Gender and Ethnic Background : Findings from Two Urban Samples. European Journal of Criminology Volume 6:5-23.
Pauwels, L & Svensson, R (2010a) Informal Controls and the Explanation of Propensity to Offend: A Test in Two Urban Samples. European Journal of Criminology 16:15-27
Svensson, R& Pauwels, L, R (2010b) Is a Risky Lifestyle Always ”Risky”? The Interaction Between Individual Propensity and Lifestyle Risk in Adolescent Offending: A Test in Two Urban Samples. Crime & Delinquency 56:608-626. Svensson, R & Pauwels, L, & Weerman, F (2010) Does the Effect of Self-Control On Adolescent Offending Vary By Level of Morality? : A Test in Three
Countries. Criminal Justice and Behavior 2010 37:732-741.
Wikström P.-O. (2006) Individuals, Settings and Acts of Crime. Situational Mechanisms and the Explanation of Crime. I: Wikström P.-O. & Sampson, R. (red), The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge University Press.
Wikström, P.-O. (2007) Deterrence and Deterrence Experiences: Preventing Crime through the Threat of Punishment. I: Shoham, Giora Shloma et.al (red): International Handbook of Penology and Criminal Justice. CRC Press.
Wikström P.-O. & Trieber K. (2007) The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology 4:237-264.
Wikström, P.-O. & Svensson, R (2008) Why are English Youths More Violent Than Swedish Youths? : A Comparative Study of the Role of Crime Propensity, Lifestyles and Their Interactions in Two Cities. European Journal of Criminology 2008 5:309-330.
Wikström, P.-O. (2009) Crime Propensity, Criminogetic Exposure and Crime Involvement in Early to Mid Adolescence.
Wikström, P.-O. & Svensson, R (2010) When does self-control matter? The interaction between morality and self-control in crime causation. European Journal of Criminology. S.396-407.
Wikström, P.-O. (2010) Situational Action Theory. I: Cullen, F & Wilcox, P (red)
