Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola
SJÄLVKONTROLL
EN KRIMINOLOGISK ÖVERSIKT
SELF-CONTROL
A CRIMINOLOGICAL OVERVIEW
TERESIA GUSTAVSSON
Abstract
Att självkontroll har en påverkan på mänskligt beteende har diskuterats under många år men vad menas egentligen med begreppet självkontroll? I sin
undersökning av begreppet använder sig studien av jämförelse mellan två teorier som båda tar upp begreppet självkontroll vid sin definition av brott. Dessa är Michael Gottfredson och Travis Hirschis, självkontrollsteori och Per-Olof Wikströms, situationella handlingsteori.
Syftet med studien är att utveckla vad begreppet självkontroll innefattar i
allmänhet samt behandla begreppets roll och utveckling inom två teorier som båda har sitt ursprung inom kriminologin. Begreppet självkontroll har en mycket bred och omfattande definition inom kriminologins ramar därför fokuserar denna studie endast på två specifika kriminologiska teoriers användning av begreppet. Detta görs genom att begreppet självkontroll analyseras utifrån de två teoriernas definition av begreppet. I litteraturgenomgången, som är uppsatsens kärna tas de två kriminologiska teorierna upp. Genom att använda situationella handlingsteorin som jämförelse till självkontrollsteorin framkommer en analys om förklaring, användning och utveckling av begreppet självkontroll utifrån teoriernas användningsområde.
Studiens resultat visar att teorier om självkontroll har bidragit med kunskap till forskningen om brott och dess uppkomst. Självkontroll har en del i uppkomst och utförande av brottsliga handlingar men samtidigt visar studien att det krävs mer forskning om hur självkontroll påverkar brottsligheten. Studien visar att teorierna definierat alla begrepp och även ger kunskap om hur man kan gå till väga för att stärka självkontroll. I förlängningen innebär en stärkt självkontroll att tillfällen till att begå brottsliga handlingar aldrig utnyttjas och detta kan ses som ett
förhindrande av brott, ett resultat som behöver emfaseras och tillvaratas i arbetet med brottsprevention.
Nyckelord: self-control theory, situational action theory, situationella
handlingsteori, självkontroll, självkontrollsteori
Gustavsson, Teresia. Självkontroll. En kriminologisk översikt. Examensarbete i
Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och
Innehållsförteckning
sidnr.
1. Inledning 3
2. Syfte 4
2.1 Syftet preciseras i följande frågeställningar 4
3. Metod 4 3.1 Vad är en Teori? 4 3.2 Insamling av data 5 3.3 Analys 6 3.3.1 Bearbetning av text 6 3.3.2 Kvalitetsundersökning 7 4. Bakgrund 7 4.1 Social kontrollteori 7
4.1.1 Social kontrollteorins metod 8
4.2 Hirschis samarbete med Gottfredson 9
5. Litteraturgenomgång 9
5.1 Vad innefattar begreppet självkontroll i allmänhet 9
5.2 Självkontrollsteorin 11
5.2.1 Definition av självkontroll enligt Hirschi och Gottfredson 12 5.2.2 Påverkan på självkontroll 13
5.2.3 Mätning av självkontroll 14
5.2.4 kritik mot självkontrollsteorin 15
5.3 Vidarutveckling av självkontrollsteorin 16
5.3.1 Hirschis utveckling av begreppet självkontroll 17
5.4 Sammanfattning av självkontrollsteorin 18
5.5 Situationella handlingsteorin – SAT 18
5.5.1 Definition av självkontroll i SAT 19
5.5.2 Påverkan på självkontroll, riskfaktorer 20
5.5.3 Moralens påverkan på självkontroll 22
5.5.4 Kritik mot situationella handlingsteorin 22
5.6 Sammanfattning av Situationella handlingsteorin 23
6. Analys och diskussion 23
Slutsats 28
Referenser 29
Bilaga 1 33
1 INLEDNING
Utgångspunkten i arbetet har varit möjligheten att på ett effektivare sätt förhindra den brottsliga handlingen genom forskning och belysning av olika teorier samt preventivt arbete. Däremot finns tvivel på om vi har någon lösning på kriminellt beteende. Detta tvivel grundar sig på den kunskap jag fått genom mina studier av Kriminologi på Malmö Högskola där jag funnit att alla de små mekanismer som ska stämma överens med varandra och infall i tid och rum för att brott ska begås (eller förhindras) inte har hittats. Det finns inte heller någon klar identifiering av eller något klarlagäggande om funktionen hos de mekanismer som tendera att skifta från miljö till miljö. Kan man dra slutsatsen att det finns multipla orsaker eller finns det en generell orsak till brott? Denna studie ska inte identifiera de orsakerna eller belysa hur de tendera att skifta, utan denna studie har som syfte att belysa hur två kriminologiska teorier, som har utgått ifrån mekanismen
självkontroll, använder detta begrepp i sin förklaring av brott och brottsliga handlingar.
Begreppet självkontroll anses ha en stor betydelse inom kriminologin och dess förklaring till att brott begås (Pratt, 2009). Studien gör en teoretisk analys av självkontrolls roll inom kriminologins ramar och för att avgränsa ämnets omfattning valdes två specifika kriminologiska teoriers definition. Båda dessa teorier, självkontrollsteorin och situationella handlingsteorin, ligger till grund för mycket av forskningen kring brottsligt beteende. Både teoriernas definitioner och mätning av självkontroll används i studier och undervisning. Deras arbete bidrar till utvecklingen av konceptet självkontroll inom kriminologin.
Att framlägga en generell teori är målet med många forskares arbete, de vill kunna generalisera och uttala sig om samband i orsak och verkan i avvikande beteende inom kriminologin. En generell teori kan beskrivas som en teori som skall kunna förklara alla sorters kriminella handlingar, en generell teori ska även kunna identifierar mekanismer om varför människor drivs till att begå brott (Wikström, 2006). Upphovsmännen till självkontrollsteorin anser att deras teori är en generell teori och ska därmed förklara alla typer av avvikande beteende. Detta gör att teorin är intressant att analysera och följa.
Vad är då självkontroll och hur har begreppet utvecklats? Vad har den för roll inom de två teorierna som valdes till studien? Studien gör en jämförelse mellan Wikströms Situationella handlingsteoris och Gottfredson & Hirschis
självkontrollsteoris definition av begreppet självkontroll. Ämnet är viktigt att belysa då debatten kring begreppet självkontroll sträcker sig längs en lång tidsperiod och haft många utvecklingsvägar under årens lopp. Det är även viktigt att förstå på vilket sätt utveckling har skett och vad som ligger bakom den.
2 SYFTE
Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i vad begreppet självkontroll innefattar och hur det utvecklats. Detta genom att se begreppet både ur en kriminologisk synvikel och ur en mer allmän synvinkel. Ur den kriminologiska vinkeln har studien valt att ta upp Michael Gottfredsons och Travis Hirschis Självkontrollsteori och P-O. Wikströms situationella handlingsteori (SAT). I en jämförande studie av teorierna kartläggs respektive teoris utveckling av begreppet självkontroll samt teoriernas förklaringar till varför individer väljer att begå brott utifrån hanteringen av sin självkontroll.
2.1 Syftet preciseras i följande frågeställningar: • Vad innefattar begreppet självkontroll i allmänhet?
• Vad är det för skillnader mellan Gottfredsons & Hirschis och Wikströms definition av självkontroll?
• Att utifrån självkontrollsteorin och situationella handlingsteorin, se vilka riskfaktorer som påverkar självkontroll.
3 METOD
Metoden som används är en kvalitativ litteraturstudie med översiktsinslag. Materialet är sekundär data, det vill säga data som redan är insamlad. Studien består av artiklar och böcker som behandlar ämnet självkontroll. Styrkan i en litteraturstudie är att det under relativ kort tid går att få fram mycket information som sedan kan användas för att utforska redan befintlig kunskap om ett specifikt ämne (Björklund & Paulsson, 2003).
3.1 Vad är en Teori?
Denna studie är ingen statistisk undersökning eftersom jag inte använder mig av rådata (statistik). Jag syftar alltså inte till att skapa en ny teori och vill heller inte testa en teori med hjälp av rådata som en statistisk undersökning gör (se mer i, Jacobsen, 2007). Denna studie granskar ett begrepp inom två kriminologiska teorier. Studien vill se självkontrollsteorins utveckling och användning av begreppet självkontroll och ställa den i jämförelse till situationella
handlingsteorins användning av begreppet. Det är då viktigt att förstå vad en teori är för något.
Av Friberg definieras teori på följande sätt: ”En teori är uppbyggd av begrepp,
utsagor och samband.” (2006:91, Kursivt tillagt). Jacobsen definierar teori som:
”En teori beskriver vilken relation olika fenomen har till varandra och vilka
processer och mekanismer som är verksamma.” (2007:85, Kursivt tillagt) Teorier
används sammanfattningsvis för att ta reda på hur, om och varför något är som det är. En teori ska vara praktisk användbar, viktig, enkel och stämma överens med fakta (Jacobsen, 2007; Bergström, 2012).
Teoretisk kunskap är den förkunskap som behövs innan användandet av praktiskt arbete, alltså en vetenskaplig grund. Den teoretiska kunskapen bidrar till en ökad förståelse för hur det studerade begreppet används i praktiken (Friberg, 2006; Jacobsen, 2007).
3.2 Insamling av data
Mitt tillvägagångssätt vid insamlingen av data kan liknas vid en så kallad
snöbollsmetod (se bilaga 1). (Snöbollsmetoden ska skiljas ifrån snöbollseffekten som empirisk forskning kan använda sig av och som kan vara ganska
problematisk.) Snöbollsmetoden används oftast i kvalitativa studier där man vill gå mer på djupet (Jacobsen, 2007). Metoden går ut på att man med hjälp av en källa kan få reda på en annan källa, metoden är dock tidskrävande eftersom det behövs mycket läsning och hela tiden finns risken att snöbollen slutar att rulla (Jacobsen, 2007). Det betyder att en referens inte leder till en ny referens vilket innebär att sökningen får göras om med ny sökning för att hitta nya referenser, vilket kan bli tidskrävande och i vissa fall svårt. I bilaga 1 finns det en överblick över hur jag gick tillväga och vilka referenser som jag fick av tidigare upphittade källorna. Jag använde snöbollsmetoden då jag utgick ifrån kurslitteratur som vi använt under kursen, utifrån deras referenser hittade jag sedan mer material som jag kunde använda. Eftersom jag även använde mig av sökmotorer så fick jag fram artiklar från de sökord som anges nedan tabell 1. Utifrån de artiklar som kom från sökorden gav deras referenser mig ännu mer material. Se bilaga 1.
I Bilaga 2, finns alla artiklar och böcker som används i studien uppdelad i tre kolumner. De står i bokstavsordning så de ska vara enkla att hitta i referenslistan. I första kolumnen står de källor till artiklar och böcker som är inhämtade från kurslitteratur. I andra kolumnen står de som söktes fram via sökmotorer med hjälp av sökord. I den sista och tredje kolumnen står de böcker och artiklar som hittades med hjälp av uppsökta källors referenser och kurslitteraturens referenser.
I denna studie har artiklar och böcker som har varit kurslitteratur legat som grund och utifrån deras referenser har flera kritiska artiklar hittats om
självkontrollsteorin men även många som stödjer teorin. Samma tillvägagångssätt användes vid sökning av litteratur för situationella handlingsteorin (SAT).
En del av litteraturen samlades även ihop via sökningar i olika sökmotorer på internet med hjälp av Malmö Högskolas bibliotekskatalog Summon, både för böcker i bibloteket men även för artiklar. Sage Journal, Science Direct, Google Scholar och Google är andra sökmotorer som har använts via internet. Sökorden som har använts är; control, situational action theory, review of
self-control/Situational action theory. Sökorden som användes var enbart på engelska då databaserna enbart hade engelskspråkiga artiklar.
Samtliga sökord gav många träffar därför valdes de artiklar ut som hade direkt koppling till begreppet självkontroll inom vardera teori. Många sökmotorer användes till att leta efter en specifik artikel som jag fick fram via referenser från tidigare källor och sökmotorena rekommenderade även relaterade artiklar som var till stor hjälp. Texterna som var av relevans för min studie valdes ut och det var texter från 1950 fram till 2012, ingen ytterligare tidsavgränsning inom denna tid
gjordes. Sökmotorerna användes även för att söka upp specifika artiklar från referenser.
Avgränsning fick göras då sökningarna gav många träffar (se tabell 1). De artiklar som valdes ska ha en utgångspunkt ifrån Gottfredson och Hirschis
självkontrollsteori eller Wikströms situationella handlingsteorin och ska behandla begreppet självkontroll. Artiklar valdes sedan efter hur deras vinkling på teorin var upplagd, om de var kritiska eller om de stödde teorierna, så att ett hanterbart antal av varje kom med. Vid sökning i sökmotorer var sökorden avgränsade till självkontrollsteorin och situationella handlingsteorin samt kritik emot dem. Detta gav då ett urval som var överskådligt. De artiklar som var av intresse avgränsades till deras abstrakt som lästes och utifrån det beslutades som artikeln skulle
inkluderas eller inte. Artiklarna granskades inte utifrån någon speciell mall eller kvalitetsgranskning utan de flesta var handplockade utifrån deras relevans till ämnet.
Tabell 1. Här presenteras vilka sökmotorer som användes, vilket sökord som angavs och hur många träffar. Sedan hur många abstrakt som lästes och hur många artiklar som slutligen användes. (sökningen gjordes 130204)
3.3 Analys
3.3.1 Bearbetning av texter
Vid bearbetning av texterna började jag med att ha ett så kallat helikopter
perspektiv (helheten) där jag gjorde en överskådning av den forskning som finns inom ämnet, som visade sig vara en hel del. Det är helheten som skall hittas och efter det sker avgränsning till ett ämne (Friberg, 2006). Min avgränsning består av begreppet självkontroll. Huvuddelen av denna studie bearbetar begreppet
Sökmotor Sökord Antal träffar Lästa abstrakt efter avgränsning Valda artiklar Summon Uppsats skrivning, litteraturstudie metod 288 Sökte upp 2 böcker som var av relevans
(böcker) 2
Science Direct Self-control theory
14 649 10 2 Science Direct Situational action
theory
1 053 10 1 Google Scholar Self-control
theory
401 000 10 3 Google Scholar Situational action
theory
1 070 000 10 2 Sage Journal Self-control
theory
7219 10 2
Sage Journal Situational action theory
13 482 10 1 Google Psykologi;
Självkontroll
31 400 1 1 PsycInfo Self-control and
Self-regulation
självkontroll i allmänhet och sedan två kriminologiska teoriers användning av begreppet självkontroll i sin forskning om brott.
Nackdelar med denna metod är att det är många relevanta artiklar som inte kommer med i studien. Fördelarna är att det blir en lång utveckling som blir överskådlig, både för mig som författare, men även för den som läser studien. Om inte tidramen hade varit så pass kort och haft ett specifikt slutsdatum hade denna studie kunnat vara betydligt större. Forskningen utvecklas och kunskap växer genom att teorier utvecklas och omdefinieras vilket gör det intressant att följa denna utveckling.
3.3.2 Kvalitets undersökning
Det är viktigt att granska texterna kritiskt. Jag som studiens författare är aldrig neutral och väljer texter som jag anser passar vilket kan medföra nackdelar men även fördelar. Nackdelar är att jag kan få ett tunnelseende, att jag endast letar efter det som jag anser borde vara med och tar då inte in andra vinklar på ämnet. För att motverka detta har jag valt att aktivt se det som att jag får en bredare kunskap om ämne oavsett vilka artiklar jag har valt att granska. Sedan använder jag mig av kritiken ifrån artiklarna samt mina egna tankar och reflektioner när jag gör min analys och diskussion om ämnet.
Under hela bearbetningen har det skett en analys av texterna. Frågor har kommit upp i mina tankar, kritik har ifrågasatts och hypoteser har testats av kritiker till teoriera. Som hjälp för analysen använder jag mig av Gilbert Geis fråga hur mycket variation kan en teori förklara och inte förklara? (Geis, 2000:49). Denna fråga anser jag vara bra användbar vid kritiska bedömningar och den öppnar upp en teori och den har hjälpt mig i min kritikska granskning av teorierna. För att förtydliga så är det inte en frågeställning i studien och den står inte för all kritik som ställs fram emot teorierna.
4 Bakgrund
Sociala kontroll teori som ligger som grund för självkontrollsteorin skev Hirschi redan 1969. I bakgrunden behandlas den sociala kontrollteorin kortfattat utifrån innehåll och metod. Sedan beskrivs även sammarbetet mellan Gottfredson och Hirschis i diskussionen om ålders påverkan på brott som även den ligger till grund för självkontrollsteorin.
Situationell handlingsteorin tas enbart upp i sin helhet i litteraturöversikten. 4.1 Social kontrollteori
Social kontrollteori har sitt ursprung i de teorier som kallas kontrollteorier och som alltid har varit en viktig del inom kriminologin. Då de innehåller uppgifter inte bara om utfallet av brott utan även om varför brott sker (Hirschi, 2002). Kontrollteorier har hanterats av många under många decennier eftersom människans beteende alltid har fascinerat (Pratt, 2009).
Hirschi publicerade social kontrollteorin första gången i Causes of delinquency 1969. Huvudpunkterna i Hirschis teori utgick från att människan begår brott för att hennes band till samhället är svaga eller har brustit (Hirschi, 2002). I teorin diskuterar Hirschis fyra huvudsakliga band och dessa är;
1) Attachment, de känslomässiga banden mellan andra människor och institutioner där kärlek och respekt är starka påverkande faktorer.
2) Commitment, banden som behandlar individens strävan och förväntningar i investeringar i olika aktiviteter och engagemang.
3). Involvement, ”delaktighet” ett band till samhället som kan bestå av t.ex. medlemskap i en idrottsförening eller annan grupptillhörighet vilket begränsar intresset av kriminalitet. Ett starkt band verkar hämmande både på motivationen till och tillfället för att begå en brottslig handling.
4) Belief, övertygelse i religiös tro, förändringar i olika kulturer och
socialiseringsprocessers påverkan på banden till samhället (Hirschi, 2002; 2004). Hirschi såg kriminalitet som ett misslyckande som låg hos familjen, vänner och skolan (Bergström, 2012; Hirschi, 2002).
Trots sina fyra band kan teorin inte riktigt förklara alla brott som begås. Ett brottsalternativ som utmärker sig är våldsbrott då teorin inte kan förklara hur de uppkommer och motiveras via de fyra banden, då individen fortfarande kan ha starka band till samhället men begå våldshandlingar till exempel i nära relationer. Teorin berör inte heller hur dessa band uppstår eller hur de bryts. Dessa band utvecklades senare av Robert Sampson och John Laub (1993;2003; Bergström, 2012).
4.1.1 Social kontrollteorins metod
Som källa till sin metod till social kontrollteorin använde sig Hirschi av många kända forskares tidigare forskning (Hirschi, 2002/1969). En av de mest kända longitudinella studierna inom kriminologin som Hirschi använder sig av är Glueck’s & Glueck’s forskning om ålder och mognad (1950). Deras resultat visade att brott minskade med ålder och att detta berodde på sen mognad (Glueck & Glueck, 1950).
Hirschi kritiserar de dåvarande teorierna, bland annat kritiserade han Mertons Strain teori, inom vilken Merton hävdar att brott är en konflikt mellan mål och medel t ex kulturella skillnader och normer (Merton, 1938). Han kritiserade den för att den endast vänder sig mot pojkar som lever i en lägre samhällsklass och begår brott (Hirschi, 2002). Hirschi menade att inga externa områden var orsaken till brott, utan att den brottsliga handlingen berodde på om våra band var starka eller svaga emot samhället. Hirschi menade att bara för att individen tillhörde en lägre social samhällsklass betydde inte det att hon begick mer brott (2002). Hirschi kritiserar även social inlärningsteori av Edwin Sutherland, som anser att kriminellt beteende är inlärt genom att se andra göra kriminella handlingar och genom utövning i grupper (Sutherland & Cressey, 1955). Hirschi menade att bara för att individen blev mer utsatt för kriminella handlingar hade det ingen betydelse på brottsbenägenheten så som Sutherland och delvis Merton angav. Hirschi menar att kriminellt beteende inte är något vi lär oss, det är heller inget en viss klass i samhället står för, utan det ligger i alla människors natur och vi är alla mer eller mindre benägna att utöva ett kriminellt beteende (Hirschi, 2002;Merton, 1938; Sutherland & Cressey, 1955).
4.2 Hirschis samarbete med Gottfredson
I slutet av 70-talet slog sig Hirschi ihop med Michael Gottfredson och de har forskat tillsammans i många år vilket har resulterat i många artiklar och böcker. Bland de första debatter de deltog i tillsammans var debatten om ålders påverkan på brott (Gottfredson & Hirschi, 1983).
I en artikel från 1983 skriver Gottfredson & Hirschi att det enda som kriminologer är överens om är just ålders påverkan över tid. Gottfredson & Hirschi bestrider denna slutsats genom att hävdar att åldersfördelningen är tillräckligt konstant över tid för att inte kunna användas som drivande faktor till motivation att begå brott (Gottfredson & Hirschi, 1983). De väljer därmed att kritisera andra teoriers användning av ålder då de hävdar att det går att urskilja en samvariation mellan ålder, variation av brottslig kontext och olika typer av brott men emfaserar att det inte är klarlagt att ålder är en direkt påverkande faktor (Gottfredson & Hirschi, 1983).
Många longitudinella studier har ålder som kriterium för att förespråka kriminella karriärer, återfall och avslut av en kriminell bana (Sampson & Laub, 2003) men Gottfredson & Hirschi ställer sig kritiska till resultatet då de anser att åldern är konstant över alla sociala och kulturella skillnader (Gottfredson & Hirschi, 1983). Gottfredson & Hirschi förespråkar att benägenheten till brott sjunker med ålder samt att ålder påverkar brottets nivå utifrån gärningsmannaperspektiv men det har ingen direkt påverkan på brottbenägenhet (1983). Det vill säga att det inte är ålder som gör oss brottsbenägna (Gottfredson & Hirschi, 1983). Ålder existerar alltid och är en bidragande faktor på brottets karaktär men är ingen förklarande faktor eftersom orsaken till brott är den samma oberoende av ålder, anser Gottfredson & Hirschi (1983).
5 Litteraturgenomgång
Som första del i litteraturgenomgången återfinns ett stycke om vad begreppet självkontroll är i allmänhet. Därefter presenteras självkontrollsteorin och Situationella handlingsteorin var för sig. Detta för att få teorierna i en helhet. Under varje teori presenteras uppbyggnad av teorierna, definition av begreppet självkontroll och kritik. I slutet av litteraturgenomgången kommer en
sammanfattning av de båda teorierna för att lättare kunna knyta ihop vad som sagts. I litteraturgenomgången kommer inga egna diskussioner att göras utan alla analysering sker i analys och diskussions delen.
5.1 Vad innefattar begreppet självkontroll i allmänhet
Självkontroll är ett ämne och begrepp som diskuteras och används mycket inom psykologin och även inom sociologin, ofta i form av ett synonymt begrepp; självbehärskning. Självkontroll beskrivs som en förmåga att kunna behärska sina behov, impulser och känslor (Egidius, 2008; Baumeister, 2001). Enligt Egidius utgår självkontroll från en välvilja där individen medvetet kontrollerar sina beslut och sina val. Hon ska, med hjälp av sin självkontroll, kontrollera sitt behov av
tillfredställelse och kunna flytta det behovet till ett mer lämpligt tillfälle (Egidius, 2008).
Begreppet kontroll har diskuterats och definierats av olika teoretiker under en lång tid på grund av den fascination som finns och funnits av vad som styr oss
människor och våra handlingar (Drever, 1969). Drever definierar kontroll som något som utövas av individen och styr över de egna känslorna, impulserna och handlingarna. Även Baumeiser instämmer i denna definiering (Drever, 1969; Baumeister, 2001). Forskare har även kommit fram till slutsatsen att en effektiv kontroll behöver riktlinjer som är tydliga och begränsade så att individen enkelt kan övervaka sitt beteende (Baumeister, 2001).
Om kontrollen är försvagad ökar risken för ett avvikande utfall, det blir då omöjligt för individen att stå emot frestelsen som lockar och impulsen att utföra handlingen (Egidius, 2008; Baumeister, 2001). Forskningen visar att
självbehärskning är en funktion som utgår från jaget i människan, som bildas utifrån och in vilket även kan härledas till teorin om Me and I inom
socialpsykologin (Baumeister, 2001; Ritzer, 2009 ). Där stipuleras att I är individens omedelbara respons till andra och att Me agera som ett filter som ska kontrollera I, i dess agerande på impulser och känsloutbrott. Utvecklandet av Me är en viktig del i utvecklingen av den individuella personligheten vilket även påverkar självkontrollens funktion (Baumeister, 2001; Ritzer, 2009).
Baumeister systematiserar självkontroll/självbehärskning i 5 olika delar (2001). Första delen är impulskontroll, om individen kan kontrollera sina impulser kan hon avstå från handlingar som kan ge både psykiska och fysiska skador, dels på individen själv men även på den omgivning vari individen befinner sig
(Baumeister, 2001). Den andra delen är kontrollen av känslor. Baumeister menar att individer med god kontroll kan behärska sig även då de utsätts för stress och pressande situationer vilket kan leda till dåligt humör (2001). Den tredje delen är
kontrollen av egna tankar, förmågan att kunna sortera bort oönskade tankar men
även att tänka igenom resonemang och föra en konversation fram till en korrekt slutsats (Baumeister, 2001). Fjärde delen är reglering av kontrollen. Att besitta förmågan till en adekvat användning av självkontroll och inte överreagera i situationer där individen upplever ett misslyckande (Baumeiste, 2001). Den sista och femte delen är självstyre, förmågan att kunna anpassa sin talang till lämpliga utmaningar (2001). Baumeister menar att individens medvetenhet om att dess impulser lätt får övertag styr handlingarna. Är hon medveten om sin svaghet väljer hon situationer där frestelser inte uppstår (2001). Det vill säga om individen är stresskänslig väljer hon antingen att undvika stressiga situationer eller lär individen sig att hantera dem (Baumeister, 2001).
Genom sitt resonemang vill Baumeister emfasera att självkontroll har en stor påverkan på det vardagliga livet, speciellt där det finns möjligheter till avvikande beteende och mycket frestelser (2001). Som exempel på avvikande beteende tar Baumeister bland annat upp drog-och alkohol missbruk, ett avvikande sexuellt beteende och våldsbrott (2001). Baumeister menar att resultatet av individens självbehärskning i situationen måste vara tydligt och ge standardiserande mål för att bidra då individen ställs inför en valsituation (2001). För att återfå kontrollen eller ytterligare förstärka sin förmåga till kontroll, måste individen vara villig att förändra sig själv, hon måste vara medveten om att förändringen leder till något positivt för att kunna hantera både känslor och pressade situationer (Baumeister,
2001). God självkontroll medför att individen kan stå emot handlingar som ger omedelbar tillfredställelse och istället följer sitt egenintresse i form av långsiktiga mål (Baumeister, 2001; Egidius, 2008).
5.2 Självkontrollsteorin
“It is meant to explain all crime, at all times, and, for that matter, many forms of behavior that are not sanctioned by the state.”
(Gottfredson & Hirschi, 1990:117. Kursiv tillagt)
Detta citat uttrycker vad Gottfredson och Hirschis menar vara syftet med
självkontrollsteorin. Teorin skall förklara alla brott, vid alla tidpunkter och många sorters beteende som inte är sanktionerade, alltså tillåtna, av staten. Gottfredson & Hirschis huvudtes är att nivån på en individs självkontroll är avgörande för
individens benägenhet att begå brott vid ett givet tillfälle (Gottfredson & Hirschi, 1990). Självkontrollsteorin kan ses som en organiserad del av den empiriska fakta som finns om brott. Teorin är enligt författarna lösningen för kriminologin, den är till för att lösa problemet om den permanenta typologin, speciella typer av brott och kriminalliteten över tid och rum (Gottfredson & Hirschi, 1990).
Som utgångspunkt för självkontrollsteorin använder Gottfredson och Hirschi sig av en positivistisk vinkel, de vill kunna basera fakta på erfarenhet (1990). Gottfredson & Hirschi använde sig av Cesare Lombroso’s tankar från 1800-talet om att människan utgår ifrån sin fria vilja när hon gör sina val, dessa speglas sedan i samhället (Gottfredson & Hirschi, 1990). Det är människan som utgör samhället.
Förutom inflytandet från Lombroso använde sig Gottfredson & Hirschi av den klassiska traditionen om brott som skapades på 1970-talet av T. Hobbs, J. Bentham och C. Beccaria och av Benthams definition om smärta och välbehag (Pain and Pleasure) vilket då ansågs vara grunden till brott (Gottfredson &
Hirschi, 1990). Teorin emfaserar att individen begår brott för att undgå smärta och uppnå välbehag (Gottfredson & Hirschi, 1990). Dessa teorier sammanväver Gottfredson & Hirschi med sin egen definition av brott som säger att brott är en kraft av våld och bedrägeri (Force and Fraud) (1990). Enligt Gottfredson & Hirschi kan därmed alla brott förklaras med våld och bedrägeri, vilket därmed även är alla brotts utgångspunkt (Gottfredson & Hirschi, 1990). Individen använder sig av våld och bedrägeri för att uppnå välbehag och undgå smärta (Ibid).
Gottfredson & Hirschi menar att vi alla är potentiella gärningsmän eftersom brott inte kräver några förkunskaper eller speciella förmågor, utan det som skiljer oss ifrån varandra är endast vår nivå av självkontroll (Gottfredson & Hirschi, 1990). Gottfredson & Hirschi definierar brott som kortvariga och lätta samt att den drivande egenskapen är att brott ger direkt tillfredställelse av individens begär (1990). Brott anses vara enkla mål som ger en euforiskkänsla av risktagande (Gottfredson & Hirschi, 1990). Alltså; brott anses vara orsakat av eller förebyggas genom konstellationen av snabbt välbehag och smärtfulla konsekvenser vilka är begränsade till tid och rum (Gottfredson & Hirschi, 1990).
5.2.1 Definition av självkontroll enligt Gottfredson och Hirschi
Gottfredson & Hirschi menar att de tidigare teorier som finns inte förklarar brottslighet utan endast brottet som utfall av gärningsmannens individuella handlande (1990). De vill därför med sin teori förklara brottslighet, det vill säga motivationen till brott och inte själva brottet (handlingen) i sig (1990).
Gottfredson & Hirschis intresse riktar sig mot vad som händer med en människas beteende och beslutsprocess när en brottslig handling begås (1990).
Gottfredson & Hirschi indelar självkontroll i två nivåer; en hög del och en låg del, och menar att det är den låga delen som är grunden för brottslighet (1990).
Självkontroll är, enligt Gottfredson & Hirschi, en individuell egenskap som är konstant över livet och påverkar beslutsprocessen (Ibid). Hög självkontroll innebär att individen har förmåga att handla rationellt i en beslutssituation där en person med låg självkontroll har betydligt svårare att stå emot frestelser, vilket ökar risken för brottslig handling (Gottfredson & Hirschi, 1990). Gottfredson & Hirschi använder sig av rutinaktivitetsmönster när de påtalar att det måste finnas en plats som brott sker på, men samtidigt att den platsen inte har någon påverkan på själva brottet (1990). Det vill säga; låg självkontroll ökar benägenheten mot att bryta mot lagen när ett givet tillfälle finns, oavsett plats (Gottfredson & Hirschi, 1990).
Gottfredson & Hirschi är noga med att påtala att brott inte är ett automatiserande utfall av låg självkontroll utan att låg självkontroll kan existera utan att brott begås både före och efter tillfället och oberoende av tidigare brottserfarenhet hos
individen (1990). Styrkan av individens självkontroll är ett huvudsakligt mått på hur mycket självkontroll individen kan utöva, inte ett mått på att maximal
självkontroll utövas i varje situation. Flera forskare stöder antagandet att det bästa sättet att mäta självkontroll och brottsbenägenhet är genom att kartlägga en
individs tidigare brottslighet (Gottfredson & Hirschi, 1990; Muraven et al, 2006). Gottfredson & Hirschi menar att motivationen utgörs av frestelser som människor med låg självkontroll inte kan stå emot (1990). Människor med låg självkontroll definieras som impulsiva, känslomässiga, och har svårt att stå emot frestelser och provokationer (Gottfredson & Hirschi, 1990). Personer med låg självkontroll har ofta även andra problem med beteenden som ger beroendeframkallande vanor, så som rökning och spelmissbruk (Gottfredson & Hirschi, 1990).
Dessa beteenden menar Gottfredson & Hirschi beror på att individen söker snabba lösningar samt mål som ger välbehag och förhindrar smärta (1990). Till exempel rökning i tonåren, som anses vara statusgivande i olika tonårsgrupper och
dessutom anses farligt vilket kan upplevas som lustfyllt för personer som har låg självkontroll och som vill uppleva känslor av risktagande (Gottfredson & Hirschi, 1990). Ett annat exempel är missbruk med kemiska substanser som ger en direkt men kortvarig känsla av välmående (Ibid). Brottet, menar Gottfredson & Hirschi är enkelt, snabbt och kräver ingen större planering för gärningsmannen och målet ger större välbehag än obehaget av att utföra handlingen (1990). Begäret efter mer kan inte längre kontrolleras och tar över personens beslutprocess, vilket gör att personen faller för frestelser på grund av sin låga självkontroll (Gottfredson & Hirschi, 1990). Är individen även påverkad av en kemisk substans så som alkohol sjunker hennes självkontroll och förmågan till beslutsfattning påverkas negativt. Individen handlar inte längre rationellt och har då en ökad benägen att handla
efter egenintresse oavsett konsekvensen av handlandet (Gottfredson & Hirschi, 1990).
Skillnaden mellan personer med hög självkontroll och de med låg självkontroll är dock inte så stor i vissa frågor, menar Gottfredson & Hirschi, eftersom personer med hög självkontroll även kan ha avvikande beteende bland annat bruk av beroendeframkallande substanser, så som tobak och alkohol (1990). Den enda skillnaden mellan icke-kriminella och kriminella anser de därför vara nivån av självkontroll samt, i de fall självkontrollen är låg, individens förmår att hantera sin situation (Gottfredson & Hirschi, 1990).
Gottfredson & Hirschi pekar inte ut någon särskild samhällsgrupp som mer
kriminell än andra utan menar att olika typer av människor upplever olika typer av mönster och tillfällen som leder till brott (1990). Det vill säga; vissa människor är mer benägna att begå brott än andra i en viss situation oberoende av
samhällsgrupp (Gottfredson & Hirschi, 1990). De uttrycker dessutom att en person med låg självkontroll som är brottsbenägen även är kapabel att begå alla typer av brott. De menar även att det inte finns några yttre faktorer som påverkar brott utan det är endast individens hantering av sin låga självkontroll som är orsaken till att den brottsliga handlingen begås (Gottfredson & Hirschi, 1990).
5.2.2 Vilka riskfaktorer påverkar på självkontroll
Gottfredson & Hirschi menar att självkontroll påverkas, och grundläggs, av socialisering i tidig barndom (1990). Självkontroll stabiliserar sig hos barn i 8-10 år ålder och är efter det relativt konstant över tid (Gottfredson & Hirschi, 1990; Turner & Piquero, 2002). Låg självkontroll i barndomen uttrycks inte genom brott menar de, utan brott tillkommer högre upp i åldrarna med en Peak i 13-14 års ålder. Låg självkontroll hos barnet visar sig istället i andra avvikande beteende så som skolk i skolan och attitydproblem. Gottfredson & Hirschi menar att ju tidigare barnet får stabil låg självkontroll ju längre tenderar det att vara benägen att överväga avvikande beteende som ett handlingsalternativ (Gottfredson & Hirschi, 1990). De enda sättet att identifiera om barnet har en låg självkontroll, enligt Gottfredson & Hirschi, är att kartlägga om det har ett avvikande beteende som kan ses som ett mönster.
Avvikande beteende i barndomen beror enligt Gottfredson & Hirschi på brister i uppfostran (1990). Detta utmärker sig i brist i övervakning av barnet och i igenkännandet av avvikande beteende, vilket därmed leder till stora brister i bestraffning av det avvikande beteendet (Gottfredson & Hirschi, 1990). De antyder även att kriminalitet inte är ärvt via genetiska anlag eller inlärt av upprepad kontakt med kriminella handlingar, utan Gottfredson & Hirschi menar att individer på olika sätt lär sig hantera sin självkontroll efter hur de blir fostrade i barndomen (Gottfredson & Hirschi, 1990).
Gottfredson & Hirschi skiljer på intern och extern kontroll, där extern kontroll är föräldrarnas övervakning och intern är barnets egen självkontroll och egenskaper (1990). Gottfredson & Hirschi riktar mycket uppmärksamhet mot skolan och dess påverkan, där skolan har en chans att påverka men den anses inte vara någon huvudsaklig bidragande faktor till låg självkontroll (1990).
Dock framställer Gottfredson & Hirschi att skolan är ett hjälpmedel för att upptäcka och straffa avvikande beteende (1990). Skolan är en långvarig
investering som människor med låg självkontroll inte anse sig behöva vilket ger att personer med låg självkontroll är överrepresenterade i antal avhopp från skolan (Gottfredson & Hirschi, 1990). Gottfredson & Hirschi drar paralleller till
individers arbetsförhållanden, att det inte är någon förklarande faktor av brott, utan endast ger ett avstånd till direkt tillfredställelser, vilket kan verka som hinder för människor med låg självkontroll att begå brottsliga handlingar (Gottfredson & Hirschi, 1990).
Eftersom socialisering är olika från kultur till kultur så kan även brott antas vara olika från kultur till kultur. Gottfredson & Hirschi anser ändå att deras teori om självkontroll inte behöver förhålla sig till kulturella skillnader eftersom de menar att självkontroll är något universellt som finns inom oss alla oavsett kultur och samhälle (1990). Gottfredson & Hirschi anser att teorin på samma sätt inom alla kulturer kan förklara och utse de som är mest benägna till brott (1990).
5.2.3 Mätning av självkontroll
Gottfredson & Hirschi förespråkar användandet av tvärsnittsstudie, i den meningen att de bättre kan förklara här och nu (1990). De använder sig av mätinstrumentet Behavioral Problem Index skapat av Zill och Peterson (1986), som i sin tur använder sig av variabler som hämtats från Achenbach Behavior
Problems Checklist som är skapad av Achenbach och Edelbrock (1983) (Turner &
Piquero, 2002). De utgår från individuella skillnader som sätts i perspektiv mot samhället där höga resultat på skalan visar högre grad av avvikelse. Frågor ställs till föräldrarna om hur deras barn reagerar i vissa situationer och utifrån svaren mäts sedan nivån av självkontroll (Turner & Piquero, 2002). Gottfredson & Hirschi använder sig även av Child-rearing model (utarbetad av Patterson, 1980) för att mäta barns misslyckande i att lära sig hantera sin egen självkontroll (Gottfredson & Hirschi, 1990; Hirschi, 2004). Mätinstrumentet Social controll
model skapad av Hetchter(1987) användes vid bedömning av
beteendeförändringar hos barn och det framkommer då att det är brist i övervakningen av barnet som är orsaken till att barnen inte lär sig hantera sin självkontroll (Hirschi, 2004). Med hjälp av resultatet från tvärsnittstudierna kritiserar Gottfredson & Hirschi teorier som Glueck & Glueck´s teori om sen mognad (1950) samt teorin om vändpunkter som senare kommer att presenteras av Samspon & Laub (1993).
Gottfredson & Hirschi utvecklar här sina tidigare hypoteser då de anser att tidigare teorier inte kan förklara varför brott minskar med ålder utan hävdar att denna förklaring ligger i andra, ännu inte upptäckta processer. Gottfredson & Hirschi menar att andra forskare i sina teorier har blandat ihop frekvensen av begångna brott relaterat till stigande ålder med förändring av benägenheten att begå brott och dess eventuella avtagande med stigande ålder, där Gottfredson & Hirschi hävdar att benägenheten enligt självkontrollsteorin kanske aldrig minskar (1990).
5.2.4 Kritik mot självkontrollsteorin
Självkontrollsteorin är en kritiserad och omprövad teori och det som fått mest kritik är dess definition av begreppet och mätningen av nivån av självkontroll (Akers, 1991; Geis, 2000; Hay, 2001; Wikström & Treiber, 2007; Langton, 2006). Självkontrollsteorin har från vissa forskare fått stöd i sina slutsatser om att
självkontroll är stabil över en längre tid samt att den har en betydande roll i beslutsprocessen då individen ställs inför möjligheten att begå en kriminell handling (Wikström 2004; Turner & Piquero, 2002). Andra forskare hävdar i motsatts till detta att själkontroll varierar över livet och kan förändras av olika anledningar och i olika kontext men de stöder självkontrollteorins slutsatser om självkontrollens existens och dess och påverkan på brottsliga handlingar
(Wikström, 2006; 2010; Sampson & Laub, 2003). Begreppet självkontroll har funnits under en väldigt lång tidsperiod och allt som Gottfredson & Hirschi har gjort är att framställa det i sitt eget koncept vilket enligt vissa forskare kan riskera teorins trovärdighet (Langton, 2006; Geis, 2000).
Synpunkter som framlagts är att de som verkade vara mest icke-kontrollerade var de som visade störst antisocialt beteende över livscykeln, vilket stödjer
Gottfredson & Hirschis antagande om antisocialt beteende (Le Blanc, 2006). Differensen tydliggjordes när det visade sig att de som var överkontrollerade uppvisade samma nivå av antisocialt beteende (Ibid). Skillnaden mellan de båda grupperna bestod i att de överkontrollerades asociala beteende avtog parallellt med individens psykiska mognad (Le Blanc, 2006). I rutinaktivitetsteorin framlagd av Cohen och Felson, hävdas att det är fel att påstå att självkontroll är det enda som tar oss igenom dagens beslut. De uttrycker att många även behöver påminnelser om vad det är som gäller i lagar och i samhället (Felson & Boba, 2010).
Ronald Akers invändningar mot självkontrollsteorin utgörs av konstaterandet att det inte har gjorts något empiriskt test av självkontrollsteorin och därför kan det inte med säkerhet fastställas vilken effekt föräldrarna har på utvecklingen av barnets självkontroll (1991; Hay, 2001). Denna invändning stöds av Hay (2001) vilken genomförde en studie där han analyserade hur effekten av föräldrars övervakning påverkar utvecklingen av självkontroll hos barn. Hay kom fram till att bristen i föräldrakontroll inte är den huvudsakliga orsaken till låg självkontroll hos barnet (2001). Hay fann att barnets eget antisociala beteende har en stor betydelse för låg självkontroll och den var oberoende av föräldraskapets effekter (2001). Detta öppnar för forskning om tidiga barndomsproblem som ADHD och dess påverkan på brottsligt beteende (Hay, 2001;Pratt, Turner & Piquero, 2004). Resultatet fick stöd från Le Blanc (2006) som fann att personlighetens olika karaktärer har påverkan på det antisociala beteendet. Han menar att låg
själkontroll är samma sak som benägenhet och därmed att resonemanget att låg självkontroll ger hög benägenhet är det samma som att säga att låg självkontroll ger låg självkontroll (cirkelresonemang) (Akers, 1991; Geis, 2000). Som
utgångspunkt för denna kritik ligger frågan om det är möjligt att bevisa något utan att pröva det och om det inte går att verifiera, är det då verkligen sant? Den största bristen inom självkontrollsteorin är att den inte otvetydigt definierar vad det är som mäts (Akers, 1991). Akers menar att en möjlig lösning för att hantera
självkontrollsteorins definitionsproblem vore att ta med Hirschis egen sociala kontrollteori (Akers, 1991; Geis, 2000; Hay, 2001).
Kritiken som framlagts poängterar att teorin inte är tillräckligt underbygd för att uttala sig om självkontrolls förändring eller stabilitet över tid. Vidare kritiseras Gottfredson & Hirschi för att de inte utvecklar egna mätinstrument eller förklaringar till hur man mäter självkontroll (Akers, 1991; Geis, 2000; Hay, 2001).
Kritiker menar vidare att A general Theory of crime inte definierar självkontroll och inte heller förklara att alla brott utgår från självkontrollsteorins tes om våld och bedrägeri (Akers, 1991; Geis, 2000; Wikström & Treiber, 2007). Geis ställer frågan om vad som är långvariga respektive kortvariga brott och hur
självkontrollsteorin förklarar skillnader i tillvägagångssätt (2000). Han anger som exempel kidnappning mot lösensumma och terrorism (Geis 2000). Båda dessa är långvariga och väl planerade brott där självkontrollsteorin inte räcker till som förklaringsgrund (Geis, 2000). Benson och Moore (1992) motsäger i sin studie Gottfredson & Hirschis teori genom att i sin studie definiera skillnader mellan personer som begår en högre andel av en viss typ av brott, till exempel white-collar crime (stöld från arbete) och personer som utövar vandalisering, vilket skiljer dessa typer som grupp från de som begår vanliga gatubrott. Även Wright et al. (1995) menar att inbrott tyder på specialiserad kunskap då inbrottstjuvar tvingas specialiserar eftersom brottet kräver särskilda förkunskaper och planering. Kritik har även framlagts mot själkontrollsteorins anspråk på att vara en generell teori. Kritikerna menar att självkontrollsteorin kan förklarar riskfyllda beteende och avvikande beteende som inte anses kriminella så som t ex bungee-jump lika mycket som den förklara stöld och rån (Marenin & Reisig, 1995). Grasmick et al (1993) fann i sin undersökning att kriminella tillfällen har en stark signifikant påverkan och påstod, med detta som grund, att självkontrollsteori behövde utvecklas och omdefinieras.
5.3 Vidarutveckling av självkontrollsteorin
1993 publicerade Gottfredson & Hirschi en artikel till försvara för
självkontrollteori och bemötte kritiken som framlagts mot den. De vände sig framför allt mot kritiken som framkommit mot mätningen av självkontroll. 2000 publicerar Gottfredson & Hirschi ett svar på Geis kritik där de framhåller den stora nytta de anser att deras teori haft genom åren. De diskuterat de problem som Geis lyfter och Gottfredson & Hirschi öppnar upp för modifieringar av teorin. Gottfredson & Hirschi utvecklar sin definition av självkontroll där de förtydligar att självkontroll är oförmågan att inse de långvariga negativa konsekvenserna av handlingar där brott ger långvariga negativa konsekvenser (Gottfredson & Hirschi, 1994). 2004 skriver Hirsch en artikel där han utvecklar självkontroll och kompletterar definitionen av begreppet med sin teori om socialkontroll.
Efter kritik utvecklar Gottfredson & Hirschi synen på att självkontroll inte är den enda orsaken till brott, de menar då att det finns andra förklaringar till brott (Gottfredson & Hirschi, 1993). De förtydligar att det finns frågor som
självkontrollsteorin inte kan besvara t ex varför antalet begångna brott sjunker med stigande ålder (Gottfredson & Hirschi, 1993). Gottfredson & Hirschi tar upp exempel med samspelande faktorer för att utifrån självkontrollsteorin kunna
förklara fler brott. En av dessa samspelande faktorer är ”tillfälle” (1993). Gottfredson & Hirschi menar att i speciella fall kan självkontroll och tillfälle interagera med varandra. Bankbedrägeri är ett sådant exempel där det krävs planering och ge en långvarig tillfredställelse men där även tillfället spelar en stor roll (Gottfredson & Hirschi, 1993).
Gottfredson & Hirschi förespråkar att karaktärsdrag behövs för att indexera nivån av självkontroll, annars kan de användas som egna variabler, beroende på
forskarens intresse (Gottfredson & Hirschi, 2000). Gottfredson & Hirschi är tydliga med att karaktärsdrag är en viktig del i deras teori men de menar att karaktärsdrag inte har någon huvudsaklig påverkan på självkontroll (2000). Gottfredson & Hirschi menar att drogrelaterade problem och dålig skolprestation är effekter av låg självkontroll och kan vara till hjälp för mätning av individuella olikheter (Gottfredson & Hirschi, 1990;1993;2000). De anser dock att de bästa mätningsvariablerna är kriminalitet, avvikande beteende och oansvariga handlingar men de uttrycker även en medvetenhet om att alla olyckor som inträffar inte alltid är beroende av den mänskliga faktorn eller ens under människans ansvar (Gottfredson & Hirschi, 1993;2000).
Gottfredson & Hirschi vidmakthåller att bara för att brott minskar med ålder är det inte samma sak som att säga att skillnader i kriminalitet och benägenhet är ostabil över tid (Gottfredson & Hirschi, 1993;2000). Det går inte heller att påstå att andra variabler, förutom ålder, inte utövar något inflytande över minskningen av antalet brott (Gottfredson & Hirschi, 1993; Hirschi, 2004).
5.3.1 Hirschis utveckling av begreppet självkontroll
”The theory is saved by simply assuming that differences in social control are stable, that social control and self-control are the same thing.”(Hirschi 2004:534.) Med detta uttal menar Hirschi att teorin står emot mycket av kritiken genom att säga att social kontroll är stabil och att social kontroll och självkontroll är samma sak (Hirschi, 2004). Skillnad mellan socialkontroll och självkontroll menar Hirschi är synen på samhället då social kontroll mer eller mindre är bundet till miljön och människorna i den, medan självkontrollsteorin inte påverkas i någon större utsträckning av miljön, eftersom den är konstant (Hirschi 2002). Det vill säga i självkontrollsteorin finns det inga yttre faktorer som påverkat människors benägenhet som det gör inom social kontrollteorin (Hirschi, 2002).
Med denna radikala vändning ger Hirschi en ny definition av självkontroll.
Hirschi väljer att definiera självkontroll som att den är tendensen att överväga den fulla potentialen av kostander av en speciell handling (Hirschi, 2004). Hirschi menar att de sociala band som social kontroll medför är en del av självkontrollen och att individen agerar utifrån hur stark självkontroll är och vad hon riskerar att förlorar på att begå brott (2004). Hirsch hävdar fortfarande att självkontroll är stabil och att förändring av självkontroll måste ske innan 10-12 års ålder. Det kan innebära allt från förändringar av band till skolan och till kamrater (Ibid). Hirsch menar här att det inte är endast föräldrakontroll som utgör en påverkande faktor på självkontroll eftersom banden till samhället även medför en påverkan på barndomen (Hirschi, 2004).
Hirschi skapar ett nytt mätinstrument som är anpassat för att mäta både
självkontroll och de sociala banden. Hirschi introducerar 9 frågor som resulterar i en bedömningskala för nivån av självkontroll. Under utarbetande av detta
mätinstrument använde sig Hirschi av Grasmick et al. (1993) femskaliga
självkontrollsskala för att testa sin hypotes. Hirschi fick i sin undersökning fram resultat som visar att de som hade sämre självbehärskning var mer brottsbenägna samt att alkohol har en stor påverkan på beslutsprocessen som styr självkontroll (Hirschi, 2004).
För utveckling av framtida forskning och mätning av självkontroll föreslår Hirschi en undersökning av de positiva identifikationerna med hjälp av människor som har en hög självkontroll och starka band (Hirschi, 2004). Utifrån dem skall forskningen fokusera på hur de undgår frestelser med hjälp av sin kontroll. Hirschi menar att utgångspunkten bör vara frågan ”varför vi inte gör det” istället för att som i tidigare forskning fråga varför vi gör det (Hirschi, 2004).
5.4 Sammanfattning av självkontrollsteorin
Huvudtesen i självkontrollsteorin är att självkontroll är grundad i barnuppfostran där barn utvecklar sin självkontroll vilken sedan har en stor påverkan på
beslutsprocessen i olika situationer genom livet. Självkontroll mäts i individens förmåga att står emot frestelsen av snabb behovstillfredsställelse. Individer med låg självkontroll är impulsiva, handlar korsiktigt och ser inte konsekvenserna av sina handlingar. Dessa individer utgår ifrån våld och bedrägeri för att uppnå välbehag. Teorin kompletteras under sin utveckling med aspekten av ett rationellt handlande och med hur sociala band till samhället påverkar individens handlande. Där risken för att förlora starka sociala band sätts i förhållande till den snabba behovstillfredsställelse som ett brottsligt agerande kan medföra för individen och på det sättet utgör en påverkan på individens självkontroll. Under diskussionerna kring teorin och i bemötande av kritik föreslår Hirschi en förändring i forsknings perspektivet och ett nytt mätinstrument som kan leda forskningen kring
självkontroll och utvecklingen av självkontrollsteorin framåt. 5.5 Situationella handlingsteorin – SAT
Situationella handlingsteorin (Situational action theory – SAT) statuerar att människor begår brott beroende på vilka de är och var de befinner sig (Wikström, 2010). Den kan ses som en integrerad teori som använder olika delar hämtade ur andra kriminologiska teorier. SAT:s styrka ligger i definitionen av brott och de delar som berör brott på olika nivåer. SAT är en handlingsteori som vill förklara mekanismer ur ett individperspektiv men i ett tydligt samspel med en viss kontext (Ibid). Perception, som betyder uppfattning, är en viktig del i hur en individs överväganden påverkas av den miljö hon befinner sig i (Wikström 2010). Perception, som står för allt som individen kan ta in via sina sinnen, har en betydande del inom teorin eftersom brott, enligt SAT, sker vid mötet av en persons egenskaper och den miljö som personen befinner sig i (Wikström 2010). SAT har sin grund i realismen vilket betyder att det utgår från att världen existerar oavsett människan och alla hennes teorier om den (Wikström, 2010). Wikström är även tydlig med att det finns många processer som inte går att observera helt eller delvis (2010). Sammanfattningsvis betyder detta att olika människor uppfattar samma verklighet olika och därför reagerar de olika utifrån situationen grundat på
sina förmågor, kunskap, värderingar och erfarenheter (Wikström, 2010). SAT menar att vissa personer ser brott som ett handlingsalternativ medan andra inte gör det och detta är grundat i olikheter som finns i människans individuella moral och värderingar (Wikström, 2010). Upphovsman till teorin är Per-Olof Wikström som anser att tidigare kriminologiska teorier saknar en specifik handlingsteori och vidare menar att det inte finns någon teori som har en bra integration av nivån av förklaring, samt att ingen teori hitintills på ett tillfredsställande sätt definierat vad brott är (Wikström, 2004).
SAT definierar brott som handlingar som ger en brytning av moralregler definierade i lag (Wikström & Treiber, 2007; Wikström, 2004). Brott är bäst definierat, enligt SAT, som brytande av en moralisk handling (Ibid). Moraliska handlingar definieras som en handling som utgår ifrån moralregler som anger vad som är rätt och fel under vissa förutsättningar (Wikström 2010;2004). Brottsliga handlingar är alltså beroende av den kontext där personen befinner sig (Wikström, 2010). För att förklara brottsliga handlingar måste det säkerställas att det är
handlingen som förklaras och inte benägenheten (Wikström, 2005). Wikström menar att benägenhet inte är handling, benägenheten är den del som förklara varför människor begår brott men det är inte samma sak som den brottsliga handlingen (2010;2005). Benägenhet ger möjlighet att se ett handlingsalternativ av brottslig karaktär och hjälper individen att se tillfället men benägenhet är inte individuella personlighetsdrag, erfarenheter eller handlingar (Wikström, 2005). Benägenhet är processen som sätter samman tendensen att se brott och
övervägandet att handla på ett speciellt sätt när individen befinner sig i en viss situation (Wikström, 2005).
5.5.1 Definition av självkontroll i SAT
SAT teorin behandlar ämnet självkontroll som en del i sin definition vid
förklaringen till brott (Wikström & Treiber, 2007). Självkontroll är en påverkande faktor i om gärningsmannen ser brott som ett alternativ eller inte, vilket medför att individen inte handlar efter vana utan att beslutet att begå brott sker efter medvetet övervägande. Sannolikheten att en person genomför den brottsliga handlingen beror på personens brottsbenägenhet, som samspelar med till vilken grad som personen varit utsatt för kriminella miljöer (Wikström, 2010). Självkontroll definieras som en förmåga som individen väljer att använda sig av eller inte (Wikström, 2010; Wikström & Treiber, 2007). Individen använder självkontroll när hon överväger val som leder till det beslut individen tar, vilket avgör om hon ska följa sin moral eller inte. Individer med hög självkontroll begår inte brott trots att de ser tillfället (Wikström & Treiber, 2007). Därmed definieras självkontroll som förmågan att lyckas hämma handlingsalternativ eller avbryta den typ av handlingar som är i konflikt med den individuella moralen (Wikström & Treiber, 2007).
Wikström menar att det finns två faktorer som avgör om individen ser brott som ett alternativ. Som nämnts tidigare beror det på om individen handlar efter vana eller övervägande (Wikström, 2010). Vana definieras som automatiska handlingar som tilltar i frekvens ju mer familjär och bekant omgivningen är. En vana formas genom att individen vid upprepande tillfällen befinner sig i utsatta områden (Wikström, 2010). Begås brott efter vana menar Wikström att självkontroll inte har någon avgörande betydelse för den brottsliga handlingen, vilket medför att vissa preventioner blir verkningslösa, så som avskräckning. Utförs handlingen
däremot efter övervägande påverkas beslutat av två parametrar; intern kontroll och extern kontroll, där internkontroll definieras som självkontroll och extern kontroll definieras som respons till avskräckning (Ibid).
Det finns två mekanismer i den externa kontrollen som har stor betydelse för utfallet, avskräckning och erfarenhet av avskräckning. Dessa kan ses som situationella mekanismer och påverkar endast de som är under inflyttande av självkontroll (Wikström, 2010; 2008). Styrkan i att kunna utöva självkontroll ligger i individens externa funktioner som integrerar med tid och miljömässiga faktorer som både kan inge stimulans eller starka känslor (Wikström & Treiber, 2007). Avskräckning definierar Wikström som undvikande av brytande av en moralregel på grund av rädslan för konsekvenserna (2008). Konsekvenserna kan ses som ingripande som är associerat med straff kopplat till gärningen att bryta en speciell moralisk regel i en speciell miljö. Straff definieras så som avsiktigt ingripande av en tredje part med negativa konsekvenser så som tillrättavisande, smärta, fråntagande av frihet och ekonomiska förluster (Wikström, 2008). Wikström menar att människans val endast till liten del beror på rädslan för konsekvenser, men att avskräckning spelar en stor roll vid inlärningssituationer och vid skapandet av moral (2008). Wikström menar att anledningen till att människor inte begår brott inte är för att de fruktar konsekvenserna av en kriminell handling, utan till stor del beror på att de inte ser brott som ett handlingsalternativ (Wikström, 2008).
5.5.2 Påverkan på självkontroll, riskfaktorer
De två huvuddelarna i SAT utgörs av individuella egenskaper och situationella miljömässiga faktorer (Wikström & Svensson, 2010). Den individuella delen består av personlighetsdrag som påverkar individens tendens att begå brott. Benägenheten och de miljömässiga faktorerna förklarar plats och tid, vilka är olika för olika brott (Wikström et al, 2012). Det är alltså inte ”miljön som handlar” utan det är människan som handlar i miljön (Ibid). Omgivningen definieras som den del av miljön som personen under en viss stund kan nå med sina sinnen, allt från personlig kontakt till medias påverkan (Wikström, 2005). Wikström ger i sin teori stort utrymme till begreppet moralisk kontext, vilket betecknar den inverkan som omgivningen har genom att ge tillfälle och möjlighet till handling (Wikström & Sampson, 2003). SAT avgränsas till att omfatta endast de faktorer som har en indirekt eller direkt påverkan på förklaringen av moraliska handlingar utvisade i brott. Det allmänna sociala tillståndet och den individuella utvecklingen och förändringen kan istället ses som indirekta faktorer eller ”orsakernas orsak” (Wikström, 2010). Orsakernas orsak kan definieras som tillfälliga tillstånd men även som bakgrundsfaktorer som livshistoria och uppväxtmiljö vilka har en indirekt påverkan på en människas brottsbenägenhet (Wikström, 2010). I interaktionen mellan individ och miljö blir motivationen en slutsats, det vill säga att brott blir en slutföljd av interaktion mellan individens moral och förmåga att utöva självkontroll i den kontext där individen befinner sig (Wikström & Svensson, 2010).
En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ett visst utfall och kan användas för att definiera orsaker till problem (Wikström, 2006). Riskfaktorer, anser Wikström, kan ses som relationen mellan handling, val och tillfälle. Riskfaktorer varierar med ålder och de betraktas även som växande och skiftande i olika förutsättningar
och förklaringar (Wikström, 2005). Riskfaktorer kan bidra vid mätning av moral då denna utgörs av känslomätningar, av mätning av skam och skuld och
uppfattning om moral regler (rätt och fel) (Wikström & Svensson, 2010). SAT säger sig inte kunna göra några antagande om avvikande beteende i tidig barndom på grund av att barnet inte anses har utvecklat en förmåga att förstå vad som är rätt och fel och alltså saknar moralisk uppfattning (Wikström, 2005). En tidig Peak ålder förklaras av Wikström genom påverkan av omgivningen och dess indirekta påverkan på benägenheten, ”orsakernas orsak” (Wikström, 2005). Wikström anser även att det kan beror på en dålig moralisk inlärning som ger en tidig början och ju tidigare individen börjar ju längre håller hon på (Wikström, 2005). En karriär avslutas enligt SAT då individen får andra ansvar och därmed sker en ny moralisk inlärning och övervakning (Wikström, 2005).
För att empiriskt testa sin teori genomför Wikström tillsammans med David Butterworth en tvärsnittsstudie i Peterborough i Storbritannien (Wikström & Butterworth, 2006). Studien är mer känd under namnet Peterborough Youth Study (PYS)(Peterborough ungdomsstudie). Respondenterna är ungdomar mellan 14-15 år, boende i staten Peterborough (Wikström & Butterworth, 2006). Studien undersöker alla ungdomar och deras eventuella brottsliga vanor mellan åren 2000-2001 där materialet består av alla 13 statliga skolor i Peterborough. Syftet är att få fram och förklara de eventuella mönster i det sociala livet som är orsaken eller bidragande riskfaktorer till brottsligt beteende.
För att mäta de variabler som framarbetats användes olika tillvägagångssätt. En ny skala utarbetas för att mäta självkontroll och under utvecklingen av skalan
används Självkontrolls skala utarbetad av Grasmick et al.(1993) (Wikström & Butterworth, 2006). Den nya skalan mäter förmåga att stå emot frestelser, nivå av risktagande och hänsynstagande till konsekvenserna av sina handlingar (Wikström & Butterworth, 2006). Skalan graderar nivå på självkontroll där en hög siffra på skalan relaterar till låg nivå av självkontroll. I studien fann Wikström &
Butterworth att individer inom med högt utslag på skalan även är mer impulsiva, har svårt att stå emot frestelser samt har ett tydligare riskfyllt beteende. De fick även resultat som visar en korrelation till familjestruktur och social klass men inte till etnisk bakgrund (Wikström & Butterworth, 2006).
Studien visar att de ungdomar som har höga pro-sociala värderingar även har starkare band till samhället och därför känner mer skam inför tanken att bli avslöjade med brottsliga aktiviteter. Detta resulterar i att de utför mindre brott än de andra. Resultat från studien visar även att rutinaktiviteter och livsstil har en signifikant påverkan på brottsliga handlingar och har störst påverkan på unga (Wikström & Butterworth, 2006).
Trots detta finns inte tillräcklig kunskap om hur individuella förändringar eller förändringar i miljön som individen befinner sig i påverkar individens involvering i brott (Wikström & Butterworth, 2006). Därför kan inga slutsatser dras om mekanismers utveckling och förändringspåverkan av riskfaktorer (Wikström, 2005). Säkerställt genom studien är att förändring i individuella riskfaktorer följs av förändring i samma individs brottsingivande beteende (Wikström &
5.5.3 Moralens påverkan på självkontroll
Moral definieras som vilka handlingar som är rätt och fel att utföra under vissa förutsättningar (Wikström, 2010;2004;2005;2006). SAT:s huvudteser som Wikström (2010) redovisar dem, är att brott är moraliska överväganden som en individ engagerar sig i då hon ser brott som ett handlingsalternativ. Individen gör sedan valet att genomföra handlingen, antingen vanemässigt eller medveten med hjälp av denna övervägning. Det uppstår en konflikt när individens moral står i motsats till motivationen till att begå en omoralisk handling (Wikström, 2008). Motivation definieras som en individs önskan om en speciell sak i en given miljö, genom en speciell handling (Wikström & Treiber, 2009).
Det är motivation som driver individen att fortsätta och Wikström menar att när brottslighet ska förklaras bör fokus läggas på kroniskt beteende istället för på kroniker som personer. Då kroniker är gärningsmän som under en lång period begår en hög frekvens brott (ibid). Motivation är en slutsats från benägenhet och kriminella förutsättningar (Wikström, 2005). Motivation är nödvändig men Wikström anser inte att den är betydelsefull vid utförandet av moraliska handlingar (Wikström, 2010).
SAT menar att det finns två motivationstyper, frestelser och provokation, och det är moralfilteret som avgör hur man handlar. Moralfilter är integrationen mellan personlig moral och moralnormer från omgivningen (Wikström et al, 2012). Handlingskedet kan förklaras genom att först kommer motivationen och sedan går motivationen igenom moralfiltret där det avgörs vilket handlingsalternativ som ligger till grund för handlingen, det vill säga utförs handlingen på grund av frestelser eller provokation (Ibid). Frestelser definieras som utkommande av interaktion mellan en persons längtan och tillfälle som ger säkerhet samt
interaktion mellan en persons band och tillfälle att uppfylla dessa band (Wikström et al, 2012). Provokation sker när en ovillig extern integration får en person irriterad eller arg på ursprungskällan det vill säga negativa och positiva känslor, där självkontroll spelar huvudroll i det moraliska filteret (Wikström, 2010; Wikström et al, 2012)
Förändring i en individs brottsmönster beror enligt Wikström på förändringar i individens kontext där handlingar sker (2005). SAT förklarar att kortvariga förändringar inom brott beror på styrkan av situationsmässig påverkan, som i sin tur ger motivation, vilken är skapad av variationer i nivåer av tillfälle, friktion och övervakning. Långsiktiga förändringar beror däremot på en individs
brottsbenägenhet baserad på utveckling och förändring i exklusiva funktioner och moral. Oftast en förändring i de kriminella förutsättningarna av en individs aktivitetsfält. Dessa förändringar kan gå i perioder över hela livet och kan även leda till stabilitet och avslut av den brottsliga karriären (Wikström, 2005).
5.5.4 Kritik mot SAT
SAT teorin är en relativ ny teori vilket inneburit svårigheter med att hitta kritik som behandlar Wikströms teori. Gallupe & Baron framför den enda publicerade kritik mot SAT, som framkom vid mina litteratursökningar. Deras kritik handlar om att SAT som teori säger sig har många svar på varför och hur brott
