KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Självständigt arbete i förstaämnet
svenska och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Grammatikundervisningens betydelse för
grundskoleelevers skrivutveckling
The Importance of Grammar Education to the Development of
Writing in Elementary School Students
Josefin Brundin
Emma Helsing
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9, 240 högskolepoäng
Självständigt arbete på grundnivå, 15 hp Slutseminarium 13.01.2021
Examinator: Lisa Källström Handledare: Maria Brännström
2
Förord
Arbetet med kunskapsöversikten har skett i dialog mellan författarna Josefin Brundin och Emma Helsing. Tillsammans har vi kommit fram till det valda ämnet utifrån personliga intressen och erfarenheter. Arbetsprocessen har till största del varit gemensam, men även parallell och då är det främst sökprocessen vi menar. Sökprocessen har skett på två olika håll där vi har fört egna anteckningar på gjorda sökningar. Anledningen till detta tillväga-gångssätt beror på att vi är födda under olika årtionden och våra personliga erfarenheter gör sökandet och resultatet bredare. Vi anser också att arbetsprocessen blir mer effektiv om sökningen sker på två olika håll. Tack vare den dagliga kontakten, har vi haft insikt i var-andras sökresultat. Det färdiga arbetet genomsyras dock av ett gemensamt skrivande. Ett stort tack vill tillägna handledningsgruppen i allmänhet och vår handledare
Maria Brännström i synnerhet.
3
Abstract
Syftet med översikten är att undersöka huruvida grammatikundervisning har någon effekt på elevers skrivande och i sådana fall vilken typ av grammatikundervisning som ger störst effekt. Vi har som utgångspunkt utgått från äldre forskning som visar att grammatik inte har någon effekt på elevers skrivutveckling. I denna kunskapsöversikt kommer vi att under-söka vad samtida forskning säger om detta samband. För att kunna besvara frågeställningen har vi utgått från tio systematiskt sökta forskningsartiklar. Resultaten av dessa visade att grammatikundervisning kan ha en positiv inverkan på elevers skrivutveckling om den ges i en funktionell kontext, såsom sentence-combining och riktad skrivning. Det mest effektiva resultatet nås när grammatik är inbäddat i skrivaktiviteter och inte undervisas som isolerade moment. Vi ser gärna att svensk eller skandinavisk forskning fokuserar på den här kombi-nationen – grammatik och elevers skrivutveckling.
4
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 4
1 Bakgrund ... 5
1.1 Centrala begrepp ... 6
1.1.1 Traditionell formell grammatikundervisning ... 6
1.1.2 Funktionell grammatikundervisning ... 6 1.1.3 Metalingvistisk medvetenhet ... 7 2 Syfte ... 8 3 Metod ... 9 3.1 Urvalskriterier ... 9 3.2 Sökprocessen ... 9 3.3 Utvalda artiklar ... 11 3.4 Metoddiskussion ... 14 4 Resultat ... 16
4.1 Traditionell formell och funktionell grammatikundervisning ... 16
4.2 Lärarens ämnesdidaktiska kompetens ... 17
4.3 Metalingvistisk medvetenhet ... 19 5 Slutsats ... 20 6 Diskussion ... 21 Källförteckning – artiklar ... 23 Källförteckning – litteratur ... 25 Källförteckning – övrigt ... 25
5
1 Bakgrund
Tidigare har grammatiken haft en central plats i undervisningen och dess användning sågs som något självklart. Under 1900-talets mitt började dock grammatiken att kritiseras. En del av kritiken var riktad mot användningen av grammatik vid inlärning av främmande språk, då detta kunde vara skadligt. Grammatikens centrala plats i svenskundervisningen minskade (Boström & Josefsson, 2009). I kursplanens centrala innehåll i svenska för års-kurs 7-9 står det att elever ska lära sig om “språkets struktur med stavningsregler, skilje-tecken, ordklasser och satsdelar” och “strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag” (Skolverket 2019, s. 5). Dessa riktlinjer från Skolverket har vi utgått ifrån under hela arbetsprocessen med kun-skapsöversikten eftersom de kommer att ha betydelse för vårt arbete som lärare.
Intresset för temat i kunskapsöversikten väcktes när vi såg tv-programmet Skrivglappet (2020) på URPlay. Det diskuterar svenska ungdomars skrivsvårigheter i ett samhälle som i allt högre utsträckning kräver denna kompetens. I programmet intervjuas lärare på gymna-siet, universitetet och polishögskolan, samt chefer från privata företag. Alla dessa yrkeska-tegorier kan intyga att dagens ungdomar har problem att producera felfria texter. De näm-ner särskilt elever födda efter år 2000. Att ungdomar är sämre på att skriva korrekt ställer till problem när de kommer ut i förvärvslivet och ska skriva professionella texter som inte längre kontrolleras av en kamrat eller lärare. Bland annat gör de syftningsfel och det kan i sin tur leda till att motsatsen skrivits och att skribenten är ovetandes om detta. Efter att ha sett tv-programmet diskuterade vi olika ingångar på ämnet – elevers skrivutveckling – i kombination med något tema. Det var då vi kom på aspekten grammatikundervisning då den nästan helt saknas på högstadiet.
I ämneslärarutbildningen på Malmö universitet ingår en grammatikkurs på 6 hp. Den innehåller det mesta som har med grammatik att göra. Det vi saknar är en diskussion om varför grammatik är viktigt i undervisningen och vilken funktion grammatiken har i skolan. Vi som står bakom denna kunskapsöversikt är födda på 70- respektive 90-talet och har såle-des haft undervisning baserad på helt olika läroplaner. Det innebär att den ena hade forma-liserad grammatikundervisning där syftet var att kunna dra nytta av grammatiken i t.ex. främmande språk. Den andra å sin sida hade undervisning som styrdes av både Lgr94 och Gy11 och upplever att grammatiken inte tog någon plats i undervisningen.
6
Vi har också upptäckt att synen på grammatik skiljer sig när det gäller våra andraämnen som är svenska som andraspråk och tyska. I SvA är grammatikundervisningen central och under universitetsutbildningen diskuterades att vuxna inlärare lär sig grammatiken först i ett nytt språk, medan barn först lär sig prosodin. I tyska som modersmål däremot måste gram-matiken introduceras tidigt för att språkinläraren ska kunna tala korrekt från början.
Det finns olika skäl till att undervisa i grammatik. Boström och Josefsson (2009) utgår från tre huvudargument och dessa är att grammatiken främjar det logiska tänkandet och den underlättar även vid inlärning av främmande språk, samt genom att behärska grammatik är det lättare att uttrycka sig i sitt egna språk. Ett annat argument för grammatikundervisning är att elever utvecklar en metalingvistisk medvetenhet. Rätt typ av grammatikundervisning kan bidra till att vidga elevernas syner för möjligheten till att uttrycka sig språkligt
(Boström & Josefsson, 2009).
Det vi vill undersöka i kunskapsöversikten är vad forskningen säger om huruvida gram-matikundervisning kan påverka elevers skrivutveckling, och i sådana fall hur det påverkar och vilken typ av grammatikundervisning är att föredra. Vi utgår även från oss själv som framtida lärare gällande vad forskningen säger om vilken betydelse läraren har i gramma-tikundervisningen. Det är något vi finner intressant i vår kommande yrkesprofession som blivande lärare.
1.1 Centrala begrepp
Nedan sammanställs viktiga begrepp som är återkommande genom hela kunskapsöver-sikten.
1.1.1 Traditionell formell grammatikundervisning
Grammatikundervisningen har tidigare inneburit en formell färdighetsträning där gramma-tikmoment undervisas isolerat utan något sammanhang eller kopplat till elevernas erfaren-heter (Brodow, Nilsson & Ullström, 2000).
1.1.2 Funktionell grammatikundervisning
Den funktionella grammatiken som präglar dagens skola har en annan inriktning än den traditionella formella grammatikundervisningen. Det är en modell som innebär att
bety-7
delse och funktion är utgångspunkten. Kontext och språkbruk ses som basen i grammatik och inte för att förklara fel eller avvikelser. Grammatiken är meningsskapande (Holmberg & Karlsson, 2013).
1.1.3 Metalingvistisk medvetenhet
Grammatiken kan vara till hjälp för att se hur ett språk är uppbyggt och med de grammati-ska termerna kan språket beskrivas (Brodow, Nilsson & Ullström, 2000). Det innebär att man utvecklar ett språk om språket och målet är att ge eleverna verktyg för att kunna bli medvetna om sitt egna och andras språkbruk (Boström & Josefsson, 2009).
8
2 Syfte
Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka vad befintlig forskning säger om hur gramma-tikundervisning påverkar elevers skrivutveckling och vilken sorts grammagramma-tikundervisning som ger mest positiv effekt på elevers skrivande. Utifrån de tre aspekterna – traditionell formell och funktionell grammatikundervisning, metalingvistisk medvetenhet samt lärarens ämnesdidaktiska kompetens – besvarar vi vår frågeställning. Frågeställningen lyder hur kan grammatikundervisning utveckla elevers skrivande?
9
3 Metod
Nedan kommer vi att presentera den metod som har använts i arbetet med kunskapsöversik-ten. Den består utav urvalskriterier, sökprocessen, utvalda artiklar och metoddiskussion.
3.1 Urvalskriterier
För att försäkra oss om att artiklarna som valts ut för kunskapsöversikten är relevanta utgick vi från några urvalskriterier och dessa presenteras nedan.
Relevans för frågeställningen. Detta innebär att artikeln ska kunna besvara
frågeställ-ningen som ingår i kunskapsöversikten.
Relevans för lärarprofessionen. Forskningen vi söker efter ska kunna relateras till vår
kommande yrkesprofession som lärare.
Relevans för grundskolans senare år. Vi har försökt att sträva efter att använda oss utav
den forskning som berör årskurs 7-9 då det är dessa elever vi ska undervisa.
Vetenskaplig styrka. Ett viktigt kriterium för att kunna gå vidare med artikeln är att den är
refereegranskad och därför en pålitlig källa.
3.2 Sökprocessen
Vi påbörjade sökprocessen på SwePub för att hitta relevant svensk forskning med sökorden grammatik OCH skrivande. Den resulterade endast i sex artiklar och ingen av dem var rele-vant för frågeställningen. Efter ett misslyckat försök till att hitta forskning på svenska fort-satte vi till de mer internationella databaserna. Sökorden överfort-sattes till engelska grammar AND writing och sökningen gjordes på ERIC genom EBSCO (omnämns som ERIC löpande i texten). Den resulterade istället i flera tusen träffar. Däribland var det främst artiklar som behandlade andraspråksinlärare och det är inte intressant i denna kunskaps-översikt. Sökorden behövde begränsas för att förfina resultatlistan och vi hittade inspiration från tidigare kunskapsoversikter. Det var också till hjälp att läsa böcker som behandlar
10
grammatikundervisning för att se vilken forskning de använder sig av. En forskare som var återkommande i både kunskapsoversikter och böcker var Debra Myhill. Vi gjorde därför en sökning på ERC genom EBSCO (omnämns som ERC löpande i texten) med sökorden grammar* AND debra*. Den resulterade i 32 träffar och två artiklar som var relevanta för frågeställningen Myhill, Jones, Lines och Watson (2011) och Jones, Myhill och Bailey (2012). Vi gjorde en sökning i ERIC med orden grammar AND writing skills OR writing ability AND secondary school OR high school och utav 57 artiklar fann vi en som var lämplig för denna kunskapsöversikt, nämligen Andrews (2005). Ytterligare en sökning gjordes på samma databas med sökorden grammar teaching AND writing development. Av två artiklar valde vi att gå vidare med en som var Andrews, Torgerson, Beverton, Freeman, Locke, Low, Robinson och Zhu (2006).
Genom artiklarna vi hittills hade hittat fick vi inspiration till att ta med sökordet funk-tionell grammatik vilket ledde oss till en ny sökning i ERC med sökorden functional* AND grammar* AND writing*. Resultatet blev 90 stycken träffar och utav dessa valde vi att gå vidare med en artikel av Fearn och Farnan (2007). Vi sökte på orden grammar; writing development OR writing improvement; secondary school OR high school i ERIC och fick fram 17 träffar där vi valde ut en som är skriven av Myhill, Jones och Lines (2018). Det gjordes ytterligare en sökning med orden teachers AND teaching grammar på ERIC och den gav 29 träffar. Utav dessa valde vi ut en artikel skriven av Watson (2013). Vi komplet-terade sökningarna med orden teaching grammar OR formal grammar; writing improve-ment OR writing developimprove-ment och denna sökning resulterade i 14 träffar och av dessa valde vi ut en artikel författad av Collin och Norris (2017). Efter att ha sammanställt de artiklar vi hittills hittat, letade vi vidare efter underlag för metalingvistisk medvetenhet. Sökorden var metalinguistic* tillsammans med writing och grammar på ERC vilket resulterade i 57 träf-far och vi fann en artikel av Watson och Newman (2017). Vi intresserade oss för om lära-rens roll kan påverka skrivutvecklingen genom sin ämnesdidaktiska kompetens och gjorde därför en sökning med sökorden grammar AND language; teacher AND subject know-ledge. Den gav 26 träffar och en artikel av Macken-Horarik, Love och Horarik (2018) val-des ut. För en strukturerad överblick av söktermer i tabellform, se bilaga 1.
11
3.3 Utvalda artiklar
Nedan följer en kort sammanställning över valda artiklar som ska besvara frågeställningen i denna kunskapsöversikt. Dessa presenteras i alfabetisk ordning utifrån författarnas namn.
Andrews (2005) Knowledge about the teaching of [sentence] grammar: The state of
play. Studien genomfördes i England. Artikeln är en sammanfattning av två systematiska översikter. Den ena översikten undersöker undervisningen av syntax som en del av tradi-tionell grammatikundervisning. Den andra översikten undersöker undervisning i sentence-combining (detta avser bl.a. en metod där man utav två enkla meningar gör en mer kom-plex, men vi väljer genomgående att använda den engelska termen i denna kunskapsover-sikt.) och dess effekt på elevernas skrivutveckling. Syftet var att granska vilken effekt grammatikundervisning har på elevers skrivutveckling. Deltagarna var mellan fem och 16 år. Denna systematiska översikt har vi valt för att den uppfyller samtliga urvalskriterier och uppfyller syftet i kunskapsöversikten.
Andrews, Torgerson, Beverton, Freeman, Locke, Low, Robinson & Zhu (2006) The
effect of grammar teaching on writing development. Den systematiska översikten är en sammanställning av 18 olika studier gjorda i flera engelskspråkiga länder såsom Stor-britannien, Kanada, Nya Zeeland, USA, Sydafrika m.fl. De undersökte elever i åldern fem till 16 år om och hur de kunde förbättra sitt skrivande genom traditional and transforma-tional grammatik. Studierna är uppdelade i två kategorier – syntax och sentence-combining. Den äldsta undersökningen gjordes på 1960-talet och den senaste i sammanställningen gjor-des 2005. Ett specifikt område de undersökte var praktiska tekniker för
sentence-combining. Ett annat område var hur elever kunde utveckla sin syntaktiska mognad efter att i åtta månader fått grammatikundervisning. En av de här elva studierna hade undersökt kamratrespons (peer instruction) i kombination med träning i sentence-combining. Denna systematiska översikt har kvalificerat sig eftersom den har ett brett forskningsunderlag och uppfyller syftet i kunskapsöversikten.
Collins & Norris (2017) Written Language Performance Following Embedded
Gram-mar Instructions. Artikeln jämför traditionell formell grammatikundervisning med gram-matikundervisning inbäddat i skrivundervisningen för att visa om den har någon effekt på elevers skrivutveckling. Studien varade i sex veckor. Deltagarna i studien gick på en skola i USA och var mellan åtta och 14 år, samt uppdelade i två elevgrupper. Grupperna tilldelades
12
samma undervisningsmaterial, vilket var visuella grammatikkort med de olika ordklasser-nas definitioner. Den signifikanta skillnaden mellan grupperna i undervisningen var att DGI-gruppens (discrete grammar instructtion) grammatikundervisning använde grammatik-korten i isolerade övningar. EGI-gruppen (embedded grammar instruction) fokuserade I stället på en ordklass per lektion. Grammatiken var inbäddad i skrivaktiviteter. Efteråt fick eleverna i EGI-gruppen en text som de gemensamt analyserade där fokus låg på den speci-fika ordklassen. Denna artikel är vald för att den tydligt visar på kontrasterna mellan tradi-tionell formell och funktradi-tionell grammatikundervisning och uppfyller samtliga urvalskri-terier.
Fearn & Farnan (2007) When is a verb? Using functional grammar to teach writing.
Studien genomfördes på elever i åldern 15-16 år i USA. Den varade i fem veckor med fyra tillfällen i veckan. Syftet med studien var att undersöka vilka undervisningsmetoder inom grammatik som främjar elevers skrivutveckling. Undersökningsgruppen fick funktionalise-rad grammatikundervisning där de undersökte verbets funktion i olika typer av fraser. Kon-trollgruppen hade traditionell formaliserad grammatikundervisning som bestod utav färdiga mallar där eleverna skulle fylla i de ord som saknades. Vikten av undervisningen i under-sökningsgruppen låg på skrivning och funktion, där de utgick ifrån vilken funktion en ord-klass har och får i en mening. Artikeln är vald för att den tydligt visar på kontrasterna mel-lan traditionell formell och funktionell grammatikundervisning och uppfyller samtliga urvalskriterier.
Jones, Myhill & Bailey (2012) Grammar for writing? An investigation of the effects of
contextualised grammar teaching on students writing. En stor studie genomfördes under tre terminer i England. Deltagarna i studien var 32 stycken tolv- och 13-åringar. Syftet med studien var att undersöka om funktionaliserad grammatikundervisning i en skrivkontext utvecklade elevernas skrivförmåga och deras metalingvistiska medvetenhet. Det teoretiska ramverket i studien bygger på en deskriptiv syn på grammatik, som handlar om hur språket fungerar. Forskarnas (Jones m. fl., 2012) frågeställning besvarar vilken effekt kontextualli-serad grammatikundervisning har på elevers skrivutveckling och metalingvistiska med-vetenhet. Studien innehåller en kvalitativ och en kvantitativ del. Undersökningsgruppen fick pedagogiskt material som var indelat i olika genrer och de undervisades i dess använd-ning, medan kontrollgruppen endast blev tilldelade en arbetsplan utan någon pedagogisk
13
stöttning. Artikeln är vald för att den uppfyller syftet med kunskapsöversikten. Denna stu-die är uppdelad i två artiklar varav den andra är Re-thinking grammar: the impact of embedded grammar teaching on students’ writing and students’ metalinguistic understan-ding gjord av Myhill, Jones, Lines & Watson (2011). Se denna artikel nedan.
Macken-Horarik, Love & Horarik (2018) Rethinking grammar in language arts:
Insight from an Australian survey of teachers’ subject knowledge. Studien utfördes i Australien och undersöker lärares ämneskompetens och dess självförtroende i grammatik-undervisning. Den är både kvalitativ och kvantitativ och grundar sig på intervjuer och enkätundersökningar. I studien deltog 373 lärare som fick svara på frågor om vikten av språkkunskaper i undervisningen, hur de upplever att undervisa utifrån de krav som ställs i läroplanen samt vilka svårigheter de stöter på i sin yrkesprofession. Denna artikel är vald för att den undersöker lärares inställning till grammatik och uppfyller samtliga urvals-kriterier.
Myhill, Jones & Lines (2018) Supporting less proficient writers through linguistically
aware teaching. Studien gjordes i England med 315 deltagare i åldrarna 12-13 år. For-skarna har utgått från tidigare forskningmaterial när de gjort undersökningen. Metoden i studien var att eleverna fick träna på meningsstruktur och interpunktion genom narrativt skrivande. Syftet var undersöka ifall funktionell grammatikundervisning även kan gynna mindre skickliga elevers skrivförmåga. Artikeln är vald för att den har undersökt ett stort antal elever samt uppfyller alla urvalskriterier.
Myhill, Jones, Lines & Watson (2011) Re-thinking grammar: The impact of embedded
grammar teaching on students writing and students metalinguistic understanding. Denna artikel är kopplad till artikeln Grammar for writing? An investigation of the effects of con-textualised grammar teaching on students’ writing (Jones, Myhill och Bailey, 2012).
Beskrivning av studiens metod nämns ovan i Jones m. fl (2012). Syftet med denna artikel är att undersöka elevers metalingvistiska medvetenhet. Båda artiklarna är med eftersom de är komplement till varandra och ger en djupare förståelse för kunskapsöversiktens frågestall-ning.
Watson (2013) Conceptualisations of ‘grammar teaching’: L1 English teachers’ beliefs
about teaching grammar for writing. Studien undersöker lärares syn på grammatik och hur den utvecklar elevers skrivutveckling. Studien genomfördes i England. 31 lärare
intervjua-14
des vid tre tillfällen om hur de definierar grammatikundervisning. Dessutom gjordes lek-tionsobservationer när lärarna undervisade i olika skrivgenrer. Artikeln är vald för att det är en omfattande studie om lärares uppfattningar om grammatik och uppfyller samtliga urvals-kriterier.
Watson & Newman (2017) Talking grammatically: L1 adolescent metalinguistic
reflec-tion on writing. Studien genomfördes i England och undersökte 14-, 15-åringars metaling-vistiska medvetenhet i skrivarbetet. Eleverna intervjuades vid två tillfällen och fick då dis-kutera argumenterande texter och deras egenkomponerade texter. Fokuset i intervjuerna var metasemantik, metasyntax och metatextuell reflektion. Denna artikel har kvalificerats sig för att den fokuserar på den metalingvistiska medvetenheten och uppfyller samtliga urvals-kriterier.
3.4 Metoddiskussion
Utgångspunkten när vi sökte material var att försöka hitta artiklar som berör forskning för svenska elever i vår adekvata åldersgrupp. Det var svårt att hitta sådan forskning och då övergick vi till studier gjorda i länder med germanska språk, eftersom de är nära besläktade med svenskan, samt studier riktade mot yngre elever. Forskningen vi funnit behandlar ele-ver från fem års ålder upp till 16 års ålder. Efter ett gediget sökarbete på den svenska data-basen fann vi ingen svensk forskning vilket kan bidra till svårigheter om studiernas resultat ska översättas till en svensk kontext på grund av olika skolsystem och läroplaner. Gemen-samt för sökningarna var att det ofta resulterade i artiklar av forskaren Debra Myhill och för att få en bredd i denna kunskapsöversikt valde vi ut två av hennes mest lämpade artiklar, som uppfyller samtliga urvalskriterier. En annan artikel vi valde att ta med har Debra Myhill som medskribent.
Mycket av den forskning som finns är också utifrån ett andraspråksperspektiv. Dessa artiklar har uteslutits då vi begränsade vårt valda ämne till att utgå från ett förstaspråks-perspektiv.
Under sökprocessen dök forskaren Richard Andrews upp och de två systematiska över-sikter vi fann som han varit med och skrivit passade in i denna kunskapsöversikt. Dessa refereras ofta till av andra språkforskare och trots att det var systematiska översikter (vilket
15
är en litteraturstudie fokuserad på en forskningsfråga) valde vi efter noga överväganden att ta med dessa två.
Varje sökning vi gjort har resulterat i en sökträffslista och vi har gått igenom samtliga titlar noga, samt läst abstract på de artiklar som varit mest relevanta. Utifrån de olika abstract och efter överläggande med varandra har vi tagit ett gemensamt beslut om artikeln ska vara med i kunskapsöversikten eller inte.
16
4 Resultat
Nedan presenteras resultaten av artiklarna och dessa är indelade utifrån tre aspekter som ger perspektiv på kunskapsöversiktens frågeställning hur kan grammatikundervisning utveckla elevers skrivutveckling?. Vi har funnit mest forskning angående traditionell formell och funktionell grammatikundervisning, något färre har vi hittat om lärarens ämnesdidaktiska kompetens och metalingvistisk medvetenhet.
4.1 Traditionell formell och funktionell
grammatikundervisning
Traditionell formell grammatikundervisning har inte någon påvisad effekt på elevers skriv-utveckling enligt Andrews (2005). I Collins och Norris studie från 2017 fick kontrollgrup-pen (DGI) isolerad grammatikundervisning under sex veckor och den resulterade inte i att elever formulerade mer komplexa meningar. Däremot såg Fearn och Farnan (2007) en posi-tiv utveckling i kontrollgruppen gällande de mindre duktiga elevernas skrivförmåga när de gavs traditionell formell grammatikundervisning.
Flera av studierna i denna kunskapsöversikt har undersökt funktionell grammatikunder-visning antingen i syntax eller i sentence-combining. Syntaxundergrammatikunder-visning (är en del av traditional or transformational/generative teaching grammar) verkar inte ha något infly-tande på vare sig noggrannhet eller kvalitet när det kommer till utveckling av skrivet språk för elever i åldern fem till 16 år. Det kan finnas en sådan inverkan men det har inte gjorts någon signifikant studie för att bevisa denna effekt enligt Andrews m. fl. (2006). Undervis-ning i sentence-combiUndervis-ning har enligt de undersökUndervis-ningar Andrews m. fl. (2006) tittat på, resulterat i positiv inverkan på skrivkvaliteten och en förbättring i elevernas syntaktisk mognad, samt att elevernas texter visade på större noggrannhet och kvalitet när det gäller skrivande.
EGI-gruppen i Collins och Norris studie från 2017 hade funktionell grammatikundervis-ning inbäddad i skrivaktiviteter och analyserade texter ur ett grammatiskt perspektiv. De visade en större noggrannhet och komplexitet när det gällde att formulera meningar (Collins & Norris, 2017). Fearn och Farnan (2007) kom också fram till att grammatik påverkar skrivförmågan när den förekommer i samma kontext som skrivandet. I deras
17
studie fokuserade undersökningsgruppen på att identifiera, definiera och diskutera gramma-tiska termer i relation till skriftliga och muntliga aktiviteter. I eftertestet blev resultatet att undersökningsgruppen hade förbättrat skrivförmågan jämfört med kontrollgruppen (Fearn & Farnan, 2007).
I Myhill, Jones, Lines och Watsons (2011) och Jones, Myhill och Baileys (2012) studie fick eleverna undervisning i olika skrivgenrer. Grammatiken var relevant för skrivgenren och syftet var att eleverna skulle förstå kopplingen mellan ord och dess funktion i texten, vilket skulle förbättra skrivandet. Resultaten visade en positiv effekt hos elever som var skickliga skribenter gällande meningsbyggnad och på textnivå, medan det knappt visade någon effekt hos de svagare skribenterna. Forskarna tror att resultatet kan bero på att mate-rialet var bättre anpassat för de mer skickliga skribenterna. Myhill m. fl (2018) gjorde en annan studie som istället undersökte mindre skickliga skribenters skrivförmåga. Resultatet visade på en knapp ökning i undersökningsgruppen. Eleverna utvecklades främst i
meningsstruktur och interpunktion. Slutsatsen var att explicit grammatikundervisning i en skrivkontext, som riktas mot en specifik genre, stöttar de mindre skickliga skribenterna i sin skrivutveckling. Det är då viktigt att undervisningen är anpassad efter elevernas behov.
Sammantaget visar artiklarna att undervisning i sentence-combining har en positiv inver-kan på skrivkvaliteten och ger en förbättring i elevernas syntaktisk mognad. Denna under-visningsmetod visade på större noggrannhet, kvalitet och komplexitet när det gäller elevers skrivande. Även undervisning i grammatik i kombination med skrivande påverkar elever-nas skrivförmåga positivt. Resultaten visar en positiv effekt hos de mer skickliga skriben-terna gällande meningsbyggnad och på textnivå, medan det knappt visar någon effekt hos de svagare skribenterna. De svagare skribenterna gynnas av grammatikundervisning när den är explicit och riktad mot en specifik genre.
4.2 Lärarens ämnesdidaktiska kompetens
Förutom undervisning är lärarens roll viktig för elevernas tillgodogörande av grammatik-undervisning för skrivutveckling. Myhill, Jones, Lines och Watson (2011) och Jones, Myhill och Bailey (2012) framhäver vikten av en bra lärare och med det avses en lärare som har fem till tio års erfarenhet, samt goda ämneskunskaper inom grammatik. De menar också att en lärare med mindre erfarenhet följer det givna materialet till punkt och pricka,
18
medan en mycket erfaren lärare utformar undervisningen efter sitt eget invanda sätt att arbeta. Watson (2013) å sin sida undersökte relationen mellan lärares synsätt på grammatik-undervisning och hur deras tankar kan påverka elevernas skrivutveckling. Detta gjordes som en vidareutveckling utav undersökningen Jones m. fl. (2012) genomförde. Det vikti-gaste som framkom angående lärarens syn på grammatik var hur den kan stötta elevernas skrivutveckling när det relaterar till elevens förmåga att skapa en text (Watson, 2013). I denna undersökning framkom även att många lärare saknar självförtroende att undervisa i grammatik och Watson (2013) menar att deras attityd till grammatik påverkar deras uppför-ande i klassrummet.
Lärare med goda förkunskaper i grammatik visar sig vara mer benägna att ge språkkom-mentar till elever än lärare något mer bristfälliga sådana visar undersökning gjord av Macken-Horarik, Love och Horarik från 2018. Det som stack ut i undersökningen var rela-tionen mellan lärarnas självförtroende i grammatikundervisning och deras yrkeslivserfaren-het (Macken-Horarik m. fl., 2018). Macken-Horarik m. fl. (2018) kom fram till att oerfarna lärare kände sig mer osäkra i att undervisa i grammatik än de mer erfarna lärarna. Vissa lärare som tyckte att grammatiken var utmanande saknade tillräcklig kunskap från sin egen skolgång och lärarutbildning. De uttryckte specifikt att det var svårt att specificera de gram-matiska termerna (Macken-Horarik m. fl., 2018). Detta gör det svårt inför uppgiften att ge respons på en elevtext då de inte kan förklara vad som är rätt eller fel i texten framkom i Watsons undersökning (2013). Den visar att trots att lärarna ansåg sig ha goda grammatiska ämneskunskaper önskade de sig mer utbildning i grammatik. En majoritet av deltagarna i undersökningen ansåg att det viktigaste med språkundervisning är att kunna analysera språkliga val i en text, det vill säga veta hur ordval i en text kan påverka läsaren. För att kunna undervisa i hur text kan påverka läsaren behöver lärare kunna identifiera exempelvis verb för att kunna förklara dess funktion i meningen. De flesta tyckte även att kontextualli-serad grammatikundervisning var nödvändigt för elevernas skriv- och språkutveckling, men att eleverna behöver explicit vägledning i hur de kan skriva mer komplexa meningar genom att använda sig av nominaliseringar. En utmaning för lärarna är att kunna se vilken funktion grammatiken har i en text (Watson, 2013).
Sammantaget visar artiklarna att lärarens ämneskompetens är viktig i grammatikunder-visningen. Den största effekten på skrivutvecklingen var det i klasser som hade en lärare
19
med fem till tio års erfarenhet. De nyexaminerade lärarna ansåg forskarna sakna självförtro-ende för att undervisa även om de följde materialet ordagrant. De mest erfarna lärarna anpassade materialet efter sina egna sätt att arbeta vilket inte ledde till någon effekt hos ele-vernas skrivutveckling. Lärare behöver också få tillgång till mer grammatikundervisning i lärarutbildningen för att kunna överföra det till eleverna på bästa möjliga sätt.
4.3 Metalingvistisk medvetenhet
Myhill m. fl. (2011) undersökte den metalingvistiska medvetenheten hos elever. Forskarna såg att eleverna i undersökningsgruppen gjorde flera nyanserade kommentarer angående språkval. Störst självsäkerhet hade eleverna i diskussionen om språkliga val gällande nivå (Myhill m. fl., 2011). Samtliga elever kunde även kommentera språkliga val på ord-nivå i Watson och Newmans studie från 2017. Några av eleverna kunde även se kopplingen mellan ordval och författarens intention med en text (Watson & Newman, 2017). De kunde även diskutera syntaxen men hade svårt att förklara vilken effekt syntaxen har på läsaren (Watson & Newman, 2017). Myhill m. fl. (2011) noterade att elevernas diskussion om syn-tax handlade om effekten av korta meningar och värdet i att variera meningarnas längd i en text. Diskussionen om textnivå handlade mer om textens layout än dess struktur (Myhill m. fl., 2011). Watson och Newman (2017) såg å sin sida att elevers diskussion gällande textnivå visar att deras reflektioner generellt handlade om styckeindelning och hur man skriver en text som väcker intresse hos läsaren. Studiens resultat visar att elever kunde ta hjälp av metaspråket för att konkretisera sina tankar mer precist (Watson & Newman, 2017). Myhill m. fl. (2011) såg även att metalingvistisk medvetenhet i skrivning utvecklas när elever får interagera med varandra.
Sammantaget visar artiklarna att elevernas metalingvistiska medvetenhet förbättrades under studiernas testperioder. Den största självsäkerheten fanns i diskussionen om språkval kring ordnivå. Syntaktisk nivå och textnivå utvecklades också men inte i samma grad. Den metalingvistiska medvetenheten inom skrivande utvecklas när eleverna interagerar med varandra.
20
5 Slutsats
Den forskning som presenteras ovan har undersökt hur grammatikundervisning påverkar elevers skrivutveckling. Tidigare forskning som undersökt traditionell formell grammatiks påverkan på elevers skrivutveckling visar att det inte har någon påvisbar effekt. Det kan bero på att undersökningarna har utgått från att grammatik lärts ut isolerat från andra moment i undervisningen.
Resultaten som det empiriska materialet visar är att grammatik som är inbäddat i skriv-aktiviteter, t.ex. sentence-combining och genreskrivning, kan ha en positiv effekt på elevers skrivutveckling. Den största märkbara effekten är utvecklingen av elevernas meanings-byggnad och på deras textnivå. De skriver med större noggrannhet, kvalitet och komplexi-tet, samt gör färre fel vid textproduktion. Forskarna såg att den största positiva effekten var hos de redan skickliga skribenterna och detta kan till stor del bero på att testerna var utfor-made just för dessa elever. De såg även en möjlighet att utveckla mindre skickliga skriben-ters skrivutveckling genom explicit grammatikundervisning riktad mot en specifik genre.
Forskarna kom även fram till att lärarens ämnesdidaktiska kompetens är viktig i gram-matikundervisningen. Det största effekten på skrivutveckling såg de i klasser som hade en lärare med fem till tio års erfarenhet samt hade goda grammatiska ämneskunskaper. Nyut-examinerade lärare ansåg forskarna sakna självförtroende för att undervisa i grammatik och de lärare med mycket erfarenhet arbetade utifrån sina egna, invanda arbetssätt. Dock ansåg sig nyutbildade lärare behöva mer grammatikundervisning under sin egen utbildning.
Som en bonus visar studierna att även elevernas metalingvistiska medvetenhet utveckla-des positivt särskilt inom deras diskussion på ordnivå.
21
6 Diskussion
Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vad befintlig forskning säger om grammatikundervisning har någon effekt på elevers skrivutveckling. Studiernas resultat visar att funktionell grammatikundervisning kan ha en positiv effekt på elevernas skrivför-måga. Den traditionella formella grammatiken har ingen märkbar effekt. Som framtida svensklärare kan vi ta det empiriska materialet i beaktande när vi läser de sista terminerna på ämneslärarutbildningen och senare när vi kommer ut i arbetslivet. Vi tycker att en kurs i grammatik på endast 6 hp är lite i relation till hela utbildningens 240 hp. Vissa lärarstude-rande saknar kanske en djupare grammatikkunskap när de påbörjar utbildningen och den de får under utbildningen är kanske inte tillräcklig. Även om kursplanen inte innehåller så mycket grammatik för årskurs 7-9, så är skrivandet väldigt centralt i dagens skola. Elever förväntas skriva i samtliga ämnen och hade eventuellt kunnat utveckla sitt skrivande om de haft en förståelse för grammatik och kunnat dra nytta av den rent praktiskt vid produktion av diverse texter.
När det gäller oss författare så har vi olika erfarenheter gällande grammatik och skri-vande i skolan. Den äldre av oss har drillats i grammatik och dess termer, men aldrig riktigt lärt sig att använda detta för att förbättra texter eller skriva olika typer av texter. Den yngre av oss har I stället producerat texter i specifika genrer utan något särskilt fokus på gramma-tik. Det är dessa skillnader som gjort detta arbete dynamiskt och lärorikt, samt något att bygga på för framtiden. Detta är kanske den perfekta ingången till vårt kommande examensarbete.
Watson (2013) uppmärksammade att flera lärare fortfarande tror att grammatik innebär ett traditionellt tillvägagångssätt, som undervisas isolerat från de andra momenten i ämnet. I hennes undersökning från 2013 kom hon fram till att lärarna saknar självförtroende för att undervisa i grammatik då hon anser att detta behövs för att kunna stötta elevernas skrivut-veckling när de producerar en text (Watson, 2013). Även Macken-Horarik m. fl. (2018) är inne på samma spår och menar att lärarna inte har tillräcklig kunskap i grammatik efter egen genomgången skolgång, samt lärarutbildning. Lärarna själva ansåg sig sakna de gram-matiska termerna, samt ett metaspråk för grammatiken. Det sistnämnda behövs för att kunna ge elever respons på texter och därigenom kunna förklara vad som är bra och vad som behöver förbättras, samt hur förbättringen ska ske.
22
Bristen i denna kunskapsöversikt har varit att hitta adekvat svensk forskning som berör kombinationen grammatik och skrivutveckling. Vi tror att eleverna blir hjälpta i sitt skri-vande genom att ha en grammatisk förståelse. Det gör det möjligt för dem att kunna skriva mer komplexa meningar, arbeta med riktat skrivande och få ett metaspråk, som i sin tur leder till att de i samtliga ämnen där skrivande är aktuellt kommer att kunna förbättra sig. Helst skulle vi vilja se svensk forskning på detta område, men är även intresserade av skandinavisk sådan då deras skolsystem och språk påminner om det svenska. Ett problem med forskning i förhållande till läroplanen är att forskning är tidsödande och läroplanen ständigt är under förändring. Redan till sommaren i år kommer en ny version av läroplanen.
Fearn och Farnan (2007) diskuterar att grammatikkunskap är fundamental för skrivning och efter arbetet med kunskapsöversikten instämmer vi i deras tankar. De menar att under-visning bör fokusera på grammatik i skrivning istället för grammatik för att skriva. Då för-står eleverna hur språket fungerar och kan applicera det till en skrivkontext. Grammatik-undervisning ställer således höga krav på oss som blivande lärare. Grammatiken som lärs ut är bara toppen av det isberg som vi behöver behärska för att kunna förklara språkets funk-tion så att eleverna förstår. Detta är bara en av alla utmaningar för oss som valt att under-visa i svenska.
23
Källförteckning – artiklar
Andrews, R. (2005). Knowledge about the Teaching of [Sentence] Grammar: The State of Play. English Teaching: Practice and Critique, 4(3), 69–76.
https://www.researchgate.net/publication/238099133_Knowledge_about_the_teaching_ of_sentence_grammar_The_state_of_play
Andrews, R., Torgerson, C., Beverton, S., Freeman, A., Locke, T., Low, G., Robinson, A., & Zhu, D. (2006). The Effect of Grammar Teaching on Writing Development. British Educational Research Journal, 32(1), 39–55.
https://doi.org/10.1080/01411920500401997
Collins, G., & Norris, J. (2017). Written Language Performance Following Embedded Grammar Instruction. Reading Horizons, 56(3), 16–30.
https://scholarworks.wmich.edu/reading_horizons/vol56/iss3/4/
Fearn L., & Farnan N. (2007). When Is a Verb? Using Functional Grammar to Teach Writing. Journal of Basic Writing, 26(1), 63–87.
https://eric.ed.gov/?id=EJ787964
Jones, S., Myhill, D., & Bailey, T. (2012). Grammar for Writing? An Investigation of the Effects of Contextualised Grammar Teaching on Students’ Writing. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 26(8), 1241–1263.
https://doi.org/10.1007/s11145-012-9416-1
Macken-Horarik, M., Love, K., & Horarik, S. (2018). Rethinking Grammar in Language Arts: Insights from an Australian Survey of Teachers’ Subject Knowledge. Research in the Teaching of English, 52(3), 288–316.
https://www.researchgate.net/publication/323411223_Rethinking_grammar_in_languag e_arts_Insights_from_an_Australian_survey_of_teachers'_subject_knowledge
24
Myhill, D., Jones, S. & Lines, H. (2018). Supporting less proficient writers through linguistically aware teaching, Language and Education, 32(4), pp. 333–349. https://doi.org/10.1080/09500782.2018.1438468
Myhill, D., Jones, S., Lines, H. & Watson, A. (2011). Re-Thinking Grammar: The Impact of Embedded Grammar Teaching on Students’ Writing and Students’ Metalinguistic Understanding, Research Papers in Education, 27(2), pp. 139–166.
http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1080/02671522.2011.637640
Watson, A. M. (2013). Conceptualisations of “Grammar Teaching”: L1 English Teachers’ Beliefs about Teaching Grammar for Writing. Language Awareness, 24(1), 1–14. https://doi.org/10.1080/09658416.2013.828736
Watson, A. M., & Newman, R. M. C. (2017). Talking grammatically: L1 adolescent metalinguistic reflection on writing. Language Awareness, 26(4), 381–398. https://doi.org/10.1080/09658416.2017.1410554
25
Källförteckning – litteratur
Boström, L. & Josefsson, G. (2006). Vägar till grammatik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Brodow, B., Nilsson, N.-E. & Ullström, S.-O. (2000). Retoriken kring grammatiken: didaktiska perspektiv på skolgrammatik. Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, P. & Karlsson, A.-M. (2006). Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Källförteckning – övrigt
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Sverige Utbildningsradio AB (2020). Skrivglappet, UR Play, Kunskapskanalen.
26
Bilaga 1. Söksträngar som resulterat i relevanta artiklar
Datum Databas Sökord Begränsningar Antal
träffar
Antal valda
11.11.2020 SwePub grammatik AND skrivande Refereegranskat 6 0
12.11.2020 ERC grammar* AND debra* Peer-reviewed 32 2
15.11.2020 ERIC grammar; writing skills OR writing ability; secondary school OR high school
Peer-reviewed 57 1
16.11.2020 ERIC grammar teaching; writing development Peer-reviewed 2 1
16.11.2020 ERC functional* AND grammar* AND writing* Peer-reviewed 90 1 17.11.2020 ERIC grammar; writing development OR writing
improvement; secondary school OR high school
Peer-reviewed 17 1
18.11.2020 ERIC teachers AND teaching grammar Peer-reviewed 29 1 23.11.2020 ERIC teaching grammar OR formal grammar;
writing improvement OR writing development
Peer-reviewed 14 1
07.12.2020 ERC metalinguistic* AND writing* AND grammar*
Peer-reviewed 57 1
18.12.2020 ERC grammar AND language; teacher AND subject knowledge
