Malmö högskola
Lärande och samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängGrundskolans värdegrund
- en läromedels- och religionskunskapsanalys
Core values in the primary school
- an analysis on teaching materials and religious studies
Elina Engkvist
Victoria Rosén
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Religionsvetenskap och lärande 2013-11-07
Examinator: Erik Alvstad Handledare: Anders Lindh
Förord
Vid arbetets början funderade vi på hur vi skulle lägga upp arbetet och var inne på att dela upp det mellan oss. Efter att vi hade valt ämne satte vi oss ner tillsammans och fick ihop ett syfte och tre frågeställningar. Vi valde sedan att gå direkt in i litteraturen för att börja läsa. Vi tog hälften av böckerna var och läste båda två våra böcker grundligt, efter det bytte vi böcker och då läste vi endast det den andra personen valt ut som relevant.
När vi sedan skulle gå vidare för att börja skriva kände vi att vi inte ville dela upp arbetet. Vi ville hellre göra allt tillsammans för att kunna reflektera och diskutera under tiden. Vi har alltså båda två fått ta del av examensarbetets process och utveckling.
Sammanfattning
Examensarbetet lutar sig mot en läromedel- och läroplansanalys samt en analys av värdegrundsarbetet i religionskunskapsundervisningen. Vi har analyserat skolans värdegrund i både Lpo 94 och Lgr 11 och sedan jämfört dessa. Vi har även analyserat fyra läroböcker för att se hur väl de tar upp sådant som är värdegrundsrelaterat. Vi kan se att skolans värdegrund inte har förändrats så mycket i de olika läroplanerna. I de läroböcker vi har analyserat kan vi hitta mycket lite som är värdegrundsrelaterat. Därför hjälper inte våra läromedel i arbetet att både gestalta och förmedla värdegrunden, som det tydligt står i läroplanen att vi ska göra. Läsaren kommer att få ta del av vad värdegrundsbegreppet innebär och hur värdegrundsarbetet har förändrats i skolans verksamhet med åren. Läsaren kommer även att förstå att skolans verksamhet har en lång väg kvar i sitt arbete med värdegrunden. Vi har kommit fram till att det som är värdegrundsrelaterat bör genomsyra hela verksamheten och därför bör man integrera det i undervisningen. Detta kan göras på många olika sätt men vi har fokuserat på metoder som ger både kunskap och fördjupning av frågor som rör värdegrunden.
Nyckelord
Värdegrund, läroplan, Lpo 94, Lgr 11, religionsdidaktik, religionskunskap, undervisning, läromedel, grundskola, skolverket, demokrati, värderingar, jämställdhet, normer, mänskliga rättigheter
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 7
1.1SYFTE ... 7
1.2FRÅGESTÄLLNINGAR: ... 8
2. TEORI OCH METOD ... 9
2.1ANALYS AV VÄRDEGRUNDEN ... 9
2.2LÄROMEDELSANALYS ... 10
2.2.1VAL AV LÄROMEDEL ... 11
2.3ANALYS AV RELIGIONSDIDAKTIK ... 12
3. SKOLANS VÄRDEGRUND ... 13
3.1VÄRDEGRUNDSDEFINITION MED SKOLAN SOM UTGÅNGSPUNKT ... 13
3.2SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG ... 17
3.2.1LPO 94 ... 17
3.2.2LGR 11 ... 18
3.2.3ANALYS ... 19
3.3KURSPLAN OCH BETYGSKRITERIER FÖR RELIGIONSKUNSKAP ... 20
3.3.1LPO 94 ... 20 3.3.2LGR 11 ... 22 3.3.3ANALYS ... 23 4. RELIGIONSKUNSKAPSUNDERVISNINGEN ... 24 4.1VÄRDEGRUND I RELIGIONSKUNSKAPSUNDERVISNINGEN ... 24 4.2RELIGIONSDIDAKTIK ... 26 4.2.1PEDAGOGISKA METODER ... 27 5. LÄROMEDEL ... 29 5.1REDOGÖRELSE FÖR LÄROMEDEL ... 29 5.1.1LÄROMEDEL,LPO 94 ... 29 5.1.2LÄROMEDEL,LGR 11 ... 33 5.2ANALYS ... 38 5.2.1KOMPARATIV ANALYS ... 39 6. DISKUSSION ... 40 6.1SLUTORD ... 41 7. REFERENSLISTA ... 43
1. Inledning
Skolans värdegrund har diskuterats från och till ända sedan det så kallade värdegrundsåret 1999. Även Orlenius skriver om det så kallade värdegrundsåret som startade våren 1999.
Orsaken till värdegrundsåret har med Lpo 94 att göra.1 Under vår tid på lärarutbildningen har
vi också diskuterat skolans värdegrund och framförallt på vilket sätt man egentligen ska arbeta med den i skolan. Skolinspektionen gjorde 2012 en undersökning gällande skolans arbete med demokrati och värdegrund. I den sammanfattade rapporten skriver skolinspektionen att det är meningen att skolan ska ”utbilda medvetna och kompetenta samhällsmedlemmar som enligt demokratins ideal kan hantera den kunskap och värdegrund
som det svenska samhället vilar på”.2 Skolinspektionen skriver också att enligt granskningen
saknas det en medvetenhet om bland annat det demokratiska medborgarfostrande uppdraget. Granskningen visar också att eleverna behöver ges ett ökat inflytande, de behöver få fler möjligheter att vara delaktiga i undervisningen. Detta behöver göras för att de ska få en demokratisk träning kombinerat med kunskapsutvecklingen. På 13 av 17 granskade skolor
saknas en gemensam värdegrund, skolorna saknar en helhetssyn på värdegrunduppdraget.3
Skolinspektionens bedömning är avslutningsvis, att ett i grunden främjande och förebyggande värdegrundsarbete som genomsyrar verksamheterna, är centralt i samtliga skolmiljöer för att uppnå respektive bevara ett studie- och samtalsklimat, där eleverna ges möjlighet att utveckla sin medborgerliga kompetens. Detta måste dock överallt i högre grad kompletteras med ett demokratiarbete som också genomsyrar undervisningen i alla ämnen samt ett kritiskt och självreflekterande demokratiskt samtal hos personal och elever.4
Denna rapport gjorde oss intresserade av skolans arbete med värdegrunden. Vi ville, efter att ha läst detta, ta reda på mer om skolans värdegrundsuppdrag.
1.1 Syfte
Vår undersökning syftar till att se hur skolans värdegrund syns i läromedel samt hur man arbetar med den i religionskunskapsundervisningen. Det står tydligt i Läroplanen vad skolan och lärarna ska jobba med kring värdegrunden. Men hur är det egentligen, tar
1 Orlenius Kennert, Värdegrunden – finns den?, 2001, s. 13.
2 Skolinspektionen, Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, sammanfattning av rappport, 2012:9., s. 6. 3 Ibid., s. 7-9.
läromedelsförfattare hänsyn till annat än bara ämneskunskapen när de skriver och uppdaterar sina läromedel? Hur bör man tänka kring skolans värdegrund inför sin undervisning? Vi vill ta reda på om och i så fall hur läromedel förhåller sig till skolans värdegrund samt om värdegrunden har förändrats det senaste seklet. Vi vill också ta reda på hur man skulle kunna jobba med värdegrunden i religionskunskapsundervisningen utifrån ett religionsdidaktiskt perspektiv. Genom att titta på läroplanen från 1994 och från 2011 kommer vi kunna kartlägga skolans värdegrund. Tillsammans med relevant religionsdidaktik kan vi sedan få en bättre syn på hur värdegrunden kan och bör genomsyra religionskunskapsundervisningen.
1.2 Frågeställningar:
Hur har värdegrundens plats i läromedel för grundskolans tidigare år förändrats från Lpo 94 till Lgr 11?
Hur förhåller sig läromedel i religionskunskap för grundskolans tidigare år till skolans värdegrund?
2. Teori och metod
Arbetet kommer luta sig på en läromedelsanalys samt en läroplans- och religionsdidaktisk analys kring skolans värdegrund. Vi utgår både från Lpo 94 och Lgr 11 för att se om värdegrundens plats, i skolan och i läromedel, har förändrats. Vi närläste skolans värdegrund för att sedan kunna göra en analys av läromedel samt en analys av religionsdidaktik utifrån det.
2.1 Analys av värdegrunden
Det finns forskning om skolans värdegrund och om begreppet värdegrund, det finns också forskning som behandlar värdegrundens existens, och i så fall var den existerar. Vi har tittat en del på skolverkets eget material. Till Lpo 94 finns ett kommentarmaterial till läroplanen där man kan läsa om vad läroplanskommittén har tagit för ställning till värdegrundsarbetet i skolan och dess framställning i läroplanen.5 Det finns även ett stödmaterial till Lgr 11 finns som hör till förskolans och skolans värdegrund. Där kan man läsa om värdegrundsarbetet, vilket förhållningssätt man ska ha samt olika verktyg och metoder man kan använda. I stödmaterialet för man fram undersökningar som visar att det finns brister i skolans värdegrundsarbete samt att elever inte har kunskaper om värdegrunden. Materialets syfte är
att informera om värdegrunden samt ge inspiration till ett utökat arbete med värdegrunden.6
Med hjälp av detta material har vi kunnat få en inblick av hur skolverket själva sett på värdegrundsarbetet i skolan, både utifrån Lpo 94 och Lgr 11.
Staten har gjort en utredning om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. Vi har använt denna för att få ett tydigt exempel på hur en av de grundläggande värderingarna ser ut i skolan, hur värderingarna arbetas med samt hur man bör förhålla sig till dem i sin undervisning.7
1999 tillsattes ett projekt som skulle ge stöd åt skolor att omsätta värdegrunden i praktiken. Syftet med värdegrundsprojektet var att få värdegrundsfrågorna att genomsyra hela arbetet i skolan. Under året tog man fram mycket elevmaterial som skulle finnas gratis för skolor. Man lyfte tydligt fram ett barn- och ungdomsperspektiv och bjöd därför in cirka 4000 barn att skriva och rita om sina tankar kring värdegrunden. Man tog in ett antal forskare i samband med projektet som skulle se till så att kunskapen om värdegrunden och dess
5 Skolverket, Ständigt. Alltid!, 1999.
6 Skolverket, Förskolans och skolans värdegrund, 2011.
diskussioner fördjupades. Projektet är en del av en lång process, projektet är slut men processen fortsätter. Projektet har endast gjort ett avstamp i denna process och gett elever och lärare nya kunskaper och verktyg för att kunna fortsätta med värdegrundarbetet.8 Med hjälp
av detta projekt har vi kunnat få kunskaper om projektets process, hur man jobbade med värdegrunden i början av processen samt hur värdegrundsarbetet har utvecklats.
Kennert Orlenius har skrivit en bok där han diskuterar värdegrunden utifrån olika perspektiv. Han ifrågasätter bland annat om det går att säga att det överhuvudtaget finns en gemensam värdegrund i skolan och i samhället. Han tar också upp vad grundläggande värden är samt vad allas lika värde innebär. Med boken vill han synliggöra hur komplex värdegrunden är i praktiken. Han ger läsaren begrepp och teorier för att kunna förstå skolans
värdegrund bättre samt för att kunna ge elever stöd i deras värdegrundsutbildning.9 Även Ola
Sigurdson har skrivit en bok om skolans värdegrund. Orlenius skriver utifrån ett pedagogiskt perspektiv då han själv jobbat som lärare, medan Sigurdson skriver utifrån ett mer teologiskt perspektiv då han är teolog. Sigurdsons bok vill uppmärksamma diskussionen om skolans värdegrund utifrån ett etiskt och moraliskt perspektiv. Han skriver om etiken i värdegrunden
och i läroplanerna.10 Med hjälp av Orlenius och Sigurdsons perspektiv på värdegrunden har vi
kunnat definiera begreppet samt förstå dess betydelse i det pedagogiska arbetet.
2.2 Läromedelsanalys
Läromedlens texter och dess innehåll är det viktiga i vår analys. Vi valde därför att göra textanalyser. Vi ville veta vilken plats värdegrunden har och det blev då naturligt att göra innehållsanalyser. I Många möjliga metoder som Katrine Fangen och Ann-Mari Sellerberg har skrivit förklarar de att en innehållsanalys är en analysmetod.11 Författarna talar om två olika sorters innehållsanalyser, kvantitativ och kvalitativ. När man jobbar kvantitativt har man större fokus på det ytliga i texten och när man jobbar kvalitativt tittar man på det som ligger bakom texten, man letar efter textens symboliska mening.12 Fangen & Sellerberg skriver att det är svårt att bestämma sig för antingen kvalitativ eller kvantitativ innehållsanalys och sedan hålla sig till den. Man tittar på olika saker i kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys och får därför ut olika resultat. Det är intressant att använda båda och slå samman resultaten till ett.13
8 Zackari Gunilla och Modigh Fredrik, Värdegrundsboken, 2000, s. 99. 9 Orlenius, 2001.
10 Sigurdson Ola, Den goda skolan, 2002.
11 Fangen Katrine och Sellerberg Mari, Många möjliga metoder, 2011, s. 172 12 Ibid., s. 173
Tim May skriver i boken Samhällsvetenskaplig forskning om kvalitativ innehållsanalys. Han skriver att man ska börja med att dela upp texten för att kunna få en uppfattning om vad det är man faktiskt letar efter.14 Han skriver även att man under en kvalitativ innehållsanalys utgår
från en social kontext i sin analys. Som analytiker har man en uppgift att utläsa textens så kallade symboler och det kan man göra genom att försöka sig på att förstå utifrån den kontext
som boken skrevs.15
Vi märkte när vi började analysera våra valda läromedel att det skulle bli svårt att göra både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys då texternas kvantitativa innehåll inte gav oss särskilt mycket. Vi ville se hur ofta olika värdegrundsrelaterade ord användes i texterna samt hur ofta de användes i kombination med varandra. Vi insåg att författarna mycket sällan använde sig av sådana ord och därför valde vi bort den kvantitativa innehållsanalysen.
Som sista del av vårt analysarbete använde vi oss även av komparativ analys under vårt arbete då det, enligt Lennart Hellspong i boken Metoder för brukstextanalys, innebär att man jämför olika texter för att undersöka bland annat skillnader och likheter. Vi har då ställt oss frågor som ”vad skiljer den här texten från de andra?”16
2.2.1 Val av Läromedel
Ib Andersen skriver i sin bok Den uppenbara verkligheten – val av samhällsvetenskaplig
metod att det är viktigt att välja och välja bort tillvägagångssätt under hela processen. När vi
skulle välja läromedel insåg vi att det fanns en del problem. Vi har inte haft så stor tillgång till läromedel och har därför blivit begränsade. Det var viktigt för oss att hitta läromedel som passar vår åldersgrupp, vilket är årskurs 1-6. I och med att de är uppdelade i två olika stadier blev det naturligt att hitta olika läromedel för de två stadierna. Eftersom vi ville analysera läromedel utifrån både Lpo 94 och Lgr 11 var det viktigt att vi hittade läromedel som lutar sig mot Lpo 94 samt nya läromedel som lutar sig mot Lgr 11. Vi insåg att det utbud vi hade tillgång till var mycket begränsat, dvs. det fanns varken nya eller så många uppdaterade läromedel. Vi fick därför nöja oss med de böcker vi fick tag på. Vi fick tag på fyra böcker, två böcker för årskurs 1-3 och två böcker för årskurs 4-6. För varje stadie var det en bok skriven utifrån Lpo 94 och en skriven utifrån Lgr 11.
14 May Tim, Samhällsvetenskaplig forskning, 2001, s. 246. 15 Ibid., s. 248.
2.3 Analys av religionsdidaktik
Vi ville även i arbetet se vilken plats värdegrunden har i religionskunskapsundervisningen samt om det finns något speciellt man ska förhålla sig till. Det blev därför relevant att kartlägga religionsdidaktik och olika pedagogiska metoder samt hur värdegrunden framställs i religionskunskapsundervisningen. Detta gjorde vi med hjälp av litteratur. Vi använde oss framförallt av Malin Löfstedts bok Religionsdidaktik samt Livstolkning och värdegrund – att
undervisa om religion, livsfrågor och etik, skriven av Edgar Almén m.fl. Löfstedt har med
hjälp av ett antal andra personer skrivit om religionsdidaktik, vad det innebär samt hur man använder det. I boken kan man läsa om läroplanen samt det centrala innehållet för religionskunskap. Vidare tar den upp olika delar av didaktiken samt hur olika delar av värdegrunden kommer in i ämnet religionskunskap. Man kan också läsa om olika pedagogiska metoder som man kan använda för att på ett smidigt sätt få in värderingar i undervisningen.17
I Livstolkning och värdegrund har författarna främst utgått ifrån religionskunskapsämnet och det som är värdegrundsrelaterat i ämnet. Syftet med boken är att ge lärare kunskaper kring arbetet med skolans värdegrund i religionskunskapsundervisningen. Författarna jobbar alla på högskolor, antingen inom teologi eller på lärarutbildningen, eller både och.18
Boken Lärarens arbete, skriven av Lars Löwenborg och Björn Gíslason, har vi använt för att få en bild av social fostran och vad lärarens uppdrag i förhållande till detta egentligen är. Det handlar om den demokratiska fostran skolan ska ha och den sociala fostran hemmet ska ha samt hur dessa kompletterar varandra.19
I boken Om undran inför livet av Bo Dahlin kan man läsa om människors existentiella frågor i dagens mångkulturella samhälle. Han skriver om barn och livsfrågor, men han skriver även om hur man kan arbeta med livsfrågorna i undervisningen. Vi har framförallt, i vårt
arbete, använt oss av det som handlar om hur man kan undervisa.20
17 Löfstedt Malin, Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan, 2011.
18 Almén Edgar och Furenhed Ragnar, Livstolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och
etik, 2000.
19 Löwenborg Lars och Gíslason Björn, Lärarens arbete, 2002, s. 142.
3. Skolans värdegrund
3.1 Värdegrundsdefinition med skolan som utgångspunkt
I Lpo 94 finns det en betoning av värdegrunden, den ska utgöra grunden för all verksamhet i
skolan.21 Sven G. Hartman skriver i boken Livstolkning och värdegrund om värdegrundsåret.
Han nämner också en värdegrundskampanj som skolverket startade med skolministerns
hjälp.22 I Lpo 94 fastställde man grundläggande värden som skulle vara centrala i
verksamheten, så kallade ”egenvärden”. Exempel på dessa ”egenvärden” är människolivets
okränkbarhet, individens frihet samt jämställdhet mellan kvinnor och män.23 Orlenius skriver
också att enligt Lpo 94 skulle etik sätta sin prägel på all undervisning i alla skolans olika ämnen. Vidare säger han att det finns problem i detta då det som står om etik och värdegrund i läroplanens första del inte stämmer överens med kursplanerna, med ett undantag för främst religionskunskap, samhällskunskap och svenska.24 I Ständigt. Alltid! skriver Skolverket hur de
formade begreppet värdegrund. Värdegrunden skulle innehålla de värden som skolans arbete ska grundas på. Man förde en del diskussioner kring mål, värden och principer som skulle finnas i skolan. Det var dessa diskussioner som bildade värdegrunden.25 Man diskuterade huruvida det skulle finnas någon utformad värdegrund i läroplanen. Det fanns de som ansåg att det skulle räcka med skollagen som tar upp de viktiga värdena, men man kom fram till att det var viktigt att koppla samman skollagen och läroplanen och skrev därefter ett helt avsnitt om skolans värdegrund i Lpo 94.26
Sigurdson skriver om etik, läroplaner och skolans värdegrund. Han ställer sig frågan om vad skolans värdegrund verkligen är och vilka grundläggande värden den ska innehålla. Hur ska värdena förmedlas och hur kommer samhället överens om dessa grundläggande värden?
Vad är den goda skolan och vem bestämmer över den?27 Sigurdson beskriver de värderingar
som nämns i Lpo 94 och menar att de stämmer överens med det som står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. I deklarationen står det att alla människor oavsett kön, nationalitet,
21 Orlenius, 2001, s. 13.
22 Almén och Furenhed, 2000, s. 249. 23 Ibid., s. 21.
24 Ibid., s. 22.
25 Ständigt. Alltid!, 1999, s. 8. 26 Ibid., s. 10.
ras eller religion har samma värde. Sigurdson säger då att etiken i läroplanen bör gå hand i hand med det som står i FN:s deklaration.28
Sigurdson skriver att etiken i skolan inte enbart handlar om vad elever får göra eller inte göra gentemot andra. Etiken handlar även om hur eleven ser på skolan, samhället och tillvaron.29
I Gemensamhet i mångfalden skriver författarna om begreppet värdegrund som svårtytt. De skriver att begreppet värdegrund inte finns med i Svenska akademins ordlista. De skriver också att man i läroplanen för in begrepp så som frihet, jämställdhet, integritet och solidaritet i begreppet värdegrund.30 Idag kan vi se att begreppet värdegrund finns med i Svenska
akademins ordlista.31 Även Zakari och Modigh nämner hur svårt begreppet värdegrund är att
definiera.32 De säger att värdegrundbegreppet är komplext och menar att man delar upp det i
normer och värden eller värderingar. I diskussionen kring normer och värden är det viktigt att man tänker på att normer och regler inte är samma sak. Regler är ett sätt att styra över vardagssituationer, det är att alltså ett sätt att göra normerna ännu mer tydliga. Regler är också
ett sätt att se till så att man följer de värden och normer som finns.33 Det finns många andra
författare som menar att normer och värden är en viktig del för att kunna definiera begreppet värdegrund. En av de författarna är bland annat Orlenius. Han skriver att normer är ett begrepp för de handlingar som anses vara rätta eller orätta. Man kan säga att normer är direktiv som talar om hur man bör handla. Normer är med andra ord inte något som är
bestämt och de är oftast oskrivna.34 Orlenius skriver sedan om begreppet värden och säger att
”värden formas av olika värderingar, dvs. prioriteringar om det önskvärda”.35 Vidare
fokuserar Orlenius på skolans värdegrund och två viktiga saker angående den. Den första är att det finns vissa värden som inte går att diskutera. De är redan bestämda utifrån skolans och mänskliga samvaron. Ett sådant värde är till exempel alla människors lika värde. Den andra handlar om att dessa värden är ett minimum. Alla ska vara överens om dem och agera utifrån dem.36
28 Ibid., s. 108-109. 29 Ibid., s. 141.
30Häger Andreas och Kamperin Rosemarie, Gemensamhet i mångfalden, 1999, s. 24.
31http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista,
2013-10-08
32 Zackari och Modigh, 2000, s. 34. 33 Ibid., s. 36-37.
34 Orlenius, 2001, s. 15. 35 Ibid., s. 16.
Även Löwenborg och Gíslason pratar om värderingar och normer. De skriver att värderingar är personliga åsikter, som både kan vara medvetna och omedvetna, inom en bestämd grupp. I detta fall kan man säga att gruppen är skolan. De skriver också om normer som kollektiva direktiv som styr inom gruppen. Normer är alltid kopplade till det sammanhang man befinner sig i för tillfället. Även normer kan vara både medvetna och omedvetna. Författarna säger också att normer kan vara tydliga eller otydliga samt uttalade eller outtalade.37
Det står även om värden i skolverkets kommentarmaterial till Lpo 94. Där skriver de också att värden är något grundläggande som allt handlande ska utgå ifrån. De skriver också om läroplanens värden och att skolan aldrig skulle kunna vara värdeneutral. Detta i och med att i läroplanen är dessa värden nerskrivna som direktiv som hela skolans verksamhet ska vila på. Även här kan vi läsa att det finns värden som är bestämda, som inte går att rationalisera
bort. Dessa värden ska konsekvent styra verksamheten.38
Både i Lpo 94 och Lgr 11 skriver man i skolans värdegrund om att det ska stämma överens med ”kristen tradition” eller ”kristen etik” samt ”västerländsk humanism”. Då kan man fråga sig vad man egentligen menar med detta och det gör också Sigurdson. Han diskuterar kring vad man menar med ”västerländsk humanism” och att man med detta skulle kunna mena den liberala traditionen. Han påstår att detta antagande stöds i och med att skolans värderingar går hand i hand med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Han skriver vidare att FN:s deklaration kommer från en så kallad västerländsk naturrättslig filosofisk tradition som man brukar använda när man pratar om allmän human etik. Sigurdson visar att det man menar med kristen tradition inte behöver vara så enkelt som det kan låta. Det finns olika inriktningar inom kristendomen och det betyder att det finns olika traditioner. Han menar att kristen tradition inte behöver vara den svenska kyrkans traditioner, alltså de lutherska traditionerna, trots att det har varit den kyrka som dominerat i Sverige. Han fokuserar på demokratins betydelse i värdegrunden när han skriver detta. När man tittar på demokratins framväxt i Sverige så har många frikyrkliga traditioner haft stor betydelse. Sigurdson menar alltså att kristen tradition, som det används i läroplanen, kan syfta på både frikyrkliga och lutherska traditioner.39
Även Zackari och Modigh nämner den ”västerländska humanismen” och den ”kristna etiken”. De menar att det handlar om en specifik samhällssyn och människosyn som måste
37 Löwenborg och Gíslason, 2002, s. 74-75. 38 Ständigt. Alltid!, 1999, s. 11.
överensstämma med de demokratiska värden som finns. De hänvisar till forskare som ifrågasätter användandet av ”kristen etik” i läroplanen. Forskarna säger att ”kristen etik” inte är det rätta att prata om eftersom ”kristen etik” endast omfattar kristna. Den etik läroplanen syftar till är inte bara specifik till kristna. Forskarna menar istället att det egentligen ska handla om en allmänmänsklig etik som är den etik kristna delar med andra kulturer och religioner.40
I Förskolans och skolans värdegrund står det, som så många andra har skrivit, att skolans värdegrund går hand i hand med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Skolans verksamhet ska utgå från de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingarna som finns. De mänskliga rättigheter som tydligast poängteras i läroplanen är ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor”. Skolverket skriver i sitt stödmaterial att undervisningen ska ge elever möjlighet att utveckla kunskaper om dessa grundläggande värderingar.41 De skriver också att skolans värdegrund och arbetet med den ska vara en del av utvecklandet av elevers förhållningssätt. Eleverna ska få möjlighet att utveckla en demokratisk kompetens samt bli
medvetna om sina rättigheter.42 Författarna menar också att man hela tiden behöver
återkoppla och återskapa demokratin och de mänskliga rättigheterna i undervisningen. Detta gör man för att eleverna ska kunna utveckla sina kunskaper om vad det innebär med demokrati och mänskliga rättigheter samt vilket ansvar de har i förhållande till detta.43
Eleverna ska som sagt få möjlighet att utveckla kunskaper om värdegrunden. Utifrån litteraturen ser man tydligt att de viktigaste värderingarna som finns med i skolans värdegrund är de vi kan hitta i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. En av dessa värderingar handlar om jämställdhet. I SOU 2010:99 kan vi läsa om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. Lärare ska inte bara undervisa om normer och värderingar kring jämställdhet, de ska även hela tiden försöka bryta normer och värderingar som följer traditionella mönster kring pojkar och flickors jämställdhet.44 I utredningen skriver de om Lgr 11 och begreppet jämställdhet. Jämställdhet står som sagt som ett av de grundläggande värden som skolans värdegrund består av. De bedömer att Lgr 11 har bra beskrivningar av jämställdhet och dess olika perspektiv. I vissa ämnen, till exempel svenska, kan man inte
40 Zackari och Modigh, 2000, s. 38.
41 Förskolans och skolans värdegrund, 2011, s. 20. 42 Ibid., s. 8.
43 Ibid., s. 10.
tydligt se sådant som berör jämställdhet.45 Vidare skriver de om jämställdhetens plats i
läromedel. De menar att det är viktigt att fråga sig hur man framställer kvinnor och män i läroböcker. Det finns många brister i läromedel angående jämställdhet, men läromedel för de yngre åldrarna är oftast lite bättre på att ta upp frågor som berör jämställdhet.46
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Barns och elevers utveckling och lärande ska främjas, liksom en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.47
Detta står i skollagens inledande bestämmelser om syftet med utbildningen. Vi kan tydligt se att värdegrunden ska ha en stor plats i skolans verksamhet och framförallt i undervisningen. Det är viktigt att tänka på att arbetet med värdegrunden ska vara konsekvent och genomsyra hela verksamheten. Värdegrundsarbetet ska inte endast ske separat i form av till exempel temadagar, sådana särskilda metoder bör endast användas som komplement. Värdegrunden ska alltså vara en del av den vardagliga undervisningen och ske i en lärprocess.48
3.2 Skolans värdegrund och uppdrag
3.2.1 Lpo 94
I Lpo 94 har man sammanställt ett kapitel som heter skolans värdegrund och uppdrag. I kapitlet kan man läsa om skolans grundläggande värden och skolans uppdrag utifrån dessa. Skolans uppgift är att genom undervisning ge eleverna kunskaper om de grundläggande värdena som samhället bygger på. De grundläggande värden som läroplanen tar upp är ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta”.49
Man har delat upp skolans värdegrund och uppdrag i olika delar. Dessa delar är förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, en likvärdig utbildning, rättigheter och skyldigheter, skolans uppdrag, god miljö för utveckling och lärande samt den enskilda skolans
45 Ibid., s. 73 och 79. 46 Ibid., s. 86.
47 SFS 2010:800, Skollag,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K1 , 2013-10-10.
48 Förskolans och skolans värdegrund, 2011, s. 8.
49 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet lpo 94, 1994, s. 3.
utveckling. I förståelse och medmänsklighet skriver de om förståelse man ska ha inför andra människor. Skolans verksamhet ska präglas av en omsorg för varje individs välbefinnande.
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.50
I saklighet och allsidighet står det att de grundläggande värden som vi finner både i skollagen och i Lpo 94 ska alla i skolans verksamhet sträva efter och om något går emot dessa ska man ta avstånd från det.51 Med en likvärdig utbildning menar skolverket att skolan ska främja
jämlikhet mellan kvinnor och män. Flickor och pojkar i skolan ska bemötas och bedömas utifrån samma krav, de ska ha samma rättigheter och möjligheter. Undervisningen ska
motverka de traditionella könsmönster om vad som är kvinnligt och manligt.52 Under
rättigheter och skyldigheter står det att undervisningen inte bara ska ge kunskap om de grundläggande demokratiska värderingarna, den ska även ske på ett demokratiskt sätt för att eleverna ska förberedas inför ett deltagande i samhället.53 Under skolans uppdrag finns det fyra perspektiv som ska ligga bakom all undervisning. Ett historiskt perspektiv som menar att utveckla elevens förmåga till dynamiskt tänkande. Ett miljöperspektiv som ska ge dem möjlighet att själva påverka miljön samtidigt som de får en viss kunskap om mer globala miljöfrågor. Ett internationellt perspektiv där eleven får möjlighet att se saker i ett globalt sammanhang samt ge dem förutsättningar att skapa solidaritet för andra kulturer. Det sista perspektivet är etiskt och det är viktigt med tanke på de frågor som väcks hos eleverna samt för att eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden inför framtiden.54
3.2.2 Lgr 11
Lgr 11 är uppbyggd på ungefär samma sätt på Lpo 94. Första kapitlet heter också skolans värdegrund och uppdrag och innehåller, precis som i Lpo 94, grundläggande värden och skolans uppdrag utifrån dessa. Eleverna ska med hjälp av undervisningen utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och samhällets demokratiska värderingar. Undervisningen ska 50 Ibid., s. 3. 51 Ibid., s. 4. 52 Ibid., s. 4. 53 Ibid., s. 5. 54 Ibid., s. 6.
dessutom stödja varje individs egenvärde. De grundläggande värden som skolan ska visualisera och framställa har inte förändrats sedan Lpo 94 var aktuell.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.55
Liksom Lpo 94 är Lgr 11 uppdelad och dessa delar är likadana som i Lpo 94. Förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, en likvärdig utbildning, rättigheter och skyldigheter, skolans uppdrag, god miljö för utveckling och lärande samt varje skolas utveckling. Under förståelse och medmänsklighet står det att skolan ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse för andra människor samt en omsorg om individers välbefinnande.
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.56
I saklighet och allsidighet står det att skolans verksamhet ska jobba utefter de grundläggande värden som vi finner i skollagen och i Lgr 11. Om något går emot dessa värden ska man ta avstånd från det. Skolan ska vara likvärdig och med det menar de att flickor och pojkar ska bemötas och bedömas utifrån samma krav, de ska ha samma rättigheter och möjligheter samt att undervisningen ska motverka de traditionella könsmönster som finns. Skolans rättigheter och skyldigheter är enligt läroplanen att undervisningen ska ske på ett demokratiskt sätt för att eleverna ska få en förståelse för det demokratiska samhället vi lever i. Under skolans uppdrag finner vi fyra perspektiv som undervisningen ska grundas i. Ett historiskt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett internationellt perspektiv samt ett etiskt perspektiv och dessa beskrivs på
samma sätt som i Lpo 94.57
3.2.3 Analys
Det framgår att det inte skett så stor förändring av skolans värdegrund från Lpo 94 till Lgr 11. Det är väldigt få ändringar som gjorts, det mesta är omformuleringar och byten av begrepp.
55 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, lgr 11, 2011, s. 7. 56 Ibid., s. 7.
I Lpo 94 står följande:
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling58
I Lgr 11 står följande:
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.59
I Lgr 11 har man formulerat sig lite annorlunda och lagt till något begrepp som vi ser i citaten ovan. De har lagt till könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder samt att de har ändrat
funktionshinder till funktionsnedsättning.
Under saklighet och allsidighet, en likvärdig utbildning samt rättigheter och skyldigheter har ingenting förändrats angående skolans värdegrund sedan den förra läroplanen var aktuell. Däremot har det under skolans uppdrag poängterats att eleverna ska få möjlighet att utveckla både kunskaper och värden, inte bara kunskaper som det stod i Lpo 94.60 I Lgr 11 har man
alltså lagt lika mycket vikt på värden som kunskaper. De olika perspektiven som fanns i Lpo 94, vilka vi också nämnde, står fortfarande kvar i Lgr 11, formulerat på samma sätt.
3.3 Kursplan och betygskriterier för Religionskunskap
3.3.1 Lpo 94
Kursplanen vi använder är den reviderade versionen från 2000. Kursplanen för religionskunskap börjar med att ta upp ämnets syfte och roll i utbildningen. Vidare står det om mål att sträva mot och sedan ämnets karaktär och uppbyggnad. Det finns mål som eleverna ska uppnå i slutet av femte skolåret samt i slutet av nionde skolåret. Efter det finns det en bedömningsdel där man kan se vilka kriterier som finns för att nå de olika betygen. I slutet av det femte skolåret kan man endast bli godkänd, men i slutet av det nionde skolåret finns det
tregradig betygsskala, Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd.61 I
58 Lpo 94, 1994, s. 3. 59 Lgr 11, 2011, s. 7. 60 Ibid., s. 9.
religonskunskapsämnets syfte kan man läsa om att ämnet är menat att utveckla mycket som kan kopplas till värdegrunden. Religionskunskap ska bidra till en utvecklad ansvarsfullhet hos eleverna. De ska få möjlighet att utifrån ett etiskt perspektiv utveckla olika existentiella
frågor.62 De nämner även etnisk och kulturell mångfald och främlingsfientlighet i förhållande
till det:
I ett internationaliserat samhälle baserat på etnisk och kulturell mångfald ökar betydelsen av att förstå hur människor tänker, handlar och formar sina liv. Ämnet bidrar till förståelse av traditioner och kulturer och ger därmed en grund för att bemöta främlingsfientlighet samt utvecklar elevernas känsla för tolerans.63
Vidare står det att ska bidra till kunskaper om de demokratiska värden så som människors lika värde. Det står också att de värderingar som det svenska samhället är uppbyggt på kommer från kristna traditioner, vilket innebär att eleverna ska få mer kunskaper om dessa traditioner.64
Under mål att sträva mot finns det tre mål som skulle kunna vara relevanta i förhållande till värdegrunden. Dessa mål säger att religionskunskapsämnet ska sträva mot att eleven:
[…] utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället, utvecklar kunskaper om olika religioners påverkan på det svenska samhället, […] utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande.65
Ämnet religionskunskap är uppbyggt i tre delar: livsfrågor och livstolkning, etik samt tro och tradition. Det står att varje människa berörs av etik och ska få möjlighet att se på livet utifrån ett etiskt perspektiv. Reflektioner och diskussioner angående etiska frågor är en viktig del i religionskunskapsämnet. Traditioner som elever har med sig från olika kulturer är en del av ämnet. Eleverna ska få en ökad förståelse för vårt samhälle samt andra kulturer med hjälp av dessa traditioner. Vidare står det att:
62 Ibid., s. 82. 63 Ibid. 64 Ibid. 65 Ibid., s. 83.
Västerländsk kultur och samhällsutveckling har under lång tid påverkats och påverkas av kristendomen och dess värderingar. Det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner.66
Detta är en del av ämnet som eleverna ska bli medvetna om och det är också ett underlag för värdegrunden.67
Det finns tre mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Ett av dessa är relevant i förhållande till värdegrunden då det handlar om etiska problem samt ställningstaganden. I målen som ska uppnås i slutet av det nionde skolåret finns det två som är relevanta. Dessa handlar också om etik men lite mer avancerade. Eleven ska kunna föra resonemang samt se konsekvenser av olika handlanden. Dessutom ska eleverna ha kunskaper
om hur kristendomen påverkat det svenska samhällets grundläggande värderingar.68
3.3.2 Lgr 11
I Lgr 11 är kursplanen i religionskunskap uppdelad i syfte, centralt innehåll samt kunskapskrav. Det står i syftet att undervisningen ska skapa förståelse för samspelet mellan kristna traditioner och det svenska samhället samt dess värderingar. Utifrån ett värdegrundsperspektiv är detta mycket relevant. Det står även att eleverna ska få kunskap om hur religioner ser på kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska dessutom få möjlighet att analysera och ta ställning i etiska sammanhang. Undervisningen ska bidra till en utvecklad förståelse för värderingar hos människor. Eleverna ska också lära sig om ansvarsfullhet i förhållande till sig själv och andra, hur man agerar ansvarsfullt i olika situationer.69
Vidare i religionskunskapsämnets syfte beskrivs några av de förmågor som eleverna ska utveckla inom religionskunskap. Dessa är relevanta i förhållande till värdegrundsbegreppet. Eleven ska kunna analysera hur religioner påverkar samhället samt kunna utveckla en tankegång kring frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp.70
Centralt innehåll för religionskunskap radar upp det man ska gå igenom i årskurs 1-3, 4-6 samt 7-9. I årskurs 1-3 behandlas inte bara religionskunskap utan även historia, geografi samt samhällskunskap. Det centrala innehåll som rör religionskunskap samt skolans värdegrund är 66 Ibid., s. 84. 67 Ibid., s. 83-84. 68 Ibid., s. 85. 69 Lgr 11, 2011, s. 186. 70 Ibid., s. 186-187.
”livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan […]”.71
I årskurs 4-6, till skillnad från årskurs 1-3, står religionskunskapsämnet för sig själv. Med värdegrunden som utgångspunkt finns det en del som är relevant i det centrala innehållet. Eleverna ska ha kunskap om betydelsen av kristna värderingar i det svenska samhället. Eleverna ska även lära sig några etiska begrepp så som jämlikhet och solidaritet. De ska dessutom lära sig om moraliska frågor som rör jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning, utanförskap och kränkning samt flickor och pojkars stereotypa roller i samhället.72
I kunskapskraven för religionskunskap är det uppdelat för krav i slutet av årskurs 3, 6 och 9. I slutet av årskurs 3 finns det inga betyg, utan eleverna ska endast klara av de kunskapskrav som finns. Däremot i slutet av årskurs 6 och 9 finns det en femgradig betygsskala. Betygen man kan få är E, D, C, B och A. Betyget A är det högsta medan betyget E står för godtagbara kunskaper.
3.3.3 Analys
Kristendomen och andra religioners påverkan på det svenska samhället är viktiga i förhållande till värdegrunden eftersom den är uppbyggd utifrån kristna traditioner. Etiska frågor och en etisk hållning är också viktiga i förhållande till värdegrunden eftersom det bör skapa en förståelse för det som är värdegrundsrelaterat. Kursplanerna i Lpo 94 och Lgr 11 ser mycket olika ut, de är uppbyggda på två helt olika sätt. Kunskapskraven ser också olika ut och betygsskalan har förändrats helt. Innehållet värdegrundmässigt har dock inte förändrats så mycket. Det står mycket om kristna traditioner i förhållande till svenska värderingar och det svenska samhället. Det står även om etik och moral och om hur det kopplas till olika värdegrundbegrepp så som jämställdhet, solidaritet och utanförskap.
71 Ibid., s. 187. 72 Ibid., s. 188-189.
4. Religionskunskapsundervisningen
4.1 Värdegrund i religionskunskapsundervisningen
Det är meningen att skolan ska fostra utifrån de grundläggande demokratiska värdena. Tyvärr ges inte lärarna förutsättningar att kunna jobba med värdegrunden på lång sikt. Man brukar se på undervisningen som ett privat projekt för läraren. Om läraren stöter på problem ses dessa problem som lärarens egna och inte som hela verksamhetens problem.73 Lärarens sätt att förhålla sig till värdegrunden är mycket viktig eftersom den sätter spår hos elevgruppen. Det är viktigt att läraren är kompetent och har kunskaper om det som är värdegrundsrelaterat. Idag har läraren ett större socialt ansvar, läraren ska inte bara undervisa i ämneskunskap. Läraren ska ha relationskompetens, regelledarskapskompetens, didaktikkompetens samt så kallad ”pedagogisk närvaro”. Det finns mycket annat som kan påverka, till exempel storlek på klasser och huruvida undervisningen organiseras eller inte.74 Lärare anses i det flesta fall vara
både kompetent och professionell angående de grundläggande demokratiska värderingarna. En lärare får aldrig ställa sig emot läroplanens värdegrund, man kan aldrig som lärare välja bort det demokratiska uppdraget. Eleverna ser sina lärare som förebilder och påverkas ofta av dem. Det är därför viktigt att lärarna inte bara pratar om värdegrunden utan också visar att de följer den i praktiken.75
Värdegrundsarbetet har blivit en pedagogisk fråga, vilket innebär att det måste finnas strategier för hur man vill arbeta och vad man vill åstadkomma. Elever stöter inte bara på frågor som rör värdegrunden i klassrummet, utan det sker även i informella lärmiljöer så som i korridorerna. Det är därför viktigt att skolledningen ser till så att det finns förutsättningar för dessa olika möten, framförallt för personalens skull.76
Man kan säga att det sker en demokratisk fostran och en social fostran i skolan. Eftersom skolan är en del av samhället måste den också ta på sig en del av detta ansvar. Skolan ska gestalta och förmedla de demokratiska värden som samhället bygger på. En demokratisk fostran innebär att lära om att leva med personer som ser samhället och livet utifrån andra perspektiv.77 Det är viktigt att tänka på att den sociala fostran sker under påverkan från
hemmet. Det är alltid först och främst föräldrarna som ska fostra sina barn medan lärarna ska
73 Zackari och Modigh, 2000, s. 58. 74 SOU 2010:99, 2010, s. 67-68. 75 Zackari och Modigh, 2000, s. 55. 76 Ibid., s. 54-55.
stödja föräldrarna i denna uppgift. De regler och normer som bland annat finns i värdegrunden har mycket fostrande effekter, det kan vara saker som att lära sig komma i tid, samarbeta, skaffa kamrater samt att göra läxor. Är det så att eleverna inte kan följa dessa regler och normer ska lärarna med hjälp av föräldrarna se till så att det sker förändringar i elevernas beteende.78 Björn Skogar skriver i boken Livstolkning och värdegrund om fostran i skolan. Han skriver att skolan, enligt läroplanen, måste bidra till elevernas medborgerliga fostran. Som vuxen är man en förebild och man fostrar i princip genom att bara finnas till. Läraren ska inte bara förmedla demokratiska och medmänskliga värden, han/hon ska även kunna motivera och försvara dessa värden. Detta är viktigt eftersom dessa värden inte är självklara hos alla.79
När man pratar om hur man ska förhålla sig till värdegrunden i religionskunskapsämnet
kommer ofta etikbegreppet upp.80 Sven G. Hartman skriver i Livstolkning och värdegrund om
etik i skolan. Han säger att ”en etisk ståndpunkt ger uttryck för en värdering”, men det finns en hel del olika värderingar och alla värderingar är inte etiska.81 Värden kan luta sig mot varandra men samtidigt motverka varandra. Hartman tar upp ett exempel om skolledare och deras uppgifter kring ekonomin, framförallt vid ekonomiska nedskärningar. Å ena sidan ska skolledaren hålla budgeten, å andra sidan ska skolledaren sträva efter att skapa ”en skola för alla”. Om man tror att alla värden kan gå ihop så skapar det en jobbig arbetsmiljö. Hartman
anser därför att vi i skolan borde klargöra den spänning värden som motverkar varandra ger.82
Löfstedt skriver att etik kan vara mycket, bland annat så handlar det om skolans värdegrundsarbete, som alla på skolan ska arbeta med. Hon skriver att det måste ske en diskussion bland personalen om värderingar och etik. Som religionskunskapslärare har man oftast mer kunskaper kring etikbegreppet och kan därför bidra med mycket i de diskussionerna. Löfstedt menar att man bör bli lite mer kritisk och analytisk i diskussionen kring värdegrunden.83 I läroplanen står det att skolan ska ”gestalta och förmedla” värden. Värden ska alltså inte endast läras in av eleven, utan de måste också förkroppsligas av eleven i samarbete med skolan. Det kan då bli problematiskt med vissa värden, till exempel frågan om jämställdhet. I och med att värdena inte bara ska läras in så kan man inte bara bekräfta principen om jämställdhet. Man skulle också behöva ”förkroppsliga” dessa. Man kan i princip
inte bara behandla frågan om jämställdhet, det borde också få konsekvenser i praktiken. 84
78 Löwenborg och Gíslason, 2002, s. 142. 79 Almén och Furenhed, 2000, s. 103-104. 80 Ibid., s. 9.
81 Ibid., s.11. 82 Ibid., s. 12.
83 Löfstedt, 2011, s. 114-115. 84 Sigurdson, 2002, s. 143.
För att jämställdhet praktiskt skall förverkligas, krävs hos den enskilde att vissa vanor, förvärvade i tidig ålder, bryts och ersätts med andra vanor som gör det jämställda handlandet i någon mening spontant.85
Det är alltså skolans uppgift att ”gestalta och förmedla” vissa värden, vilket innebär att det blir lärarens uppgift att se till så att det blir gjort. Läraren måste därför förhålla sig neutralt till dessa värden och han/hon får inte medverka i gestaltandet av värdena. Sigurdson skriver att detta måste genomsyra hela verksamheten, vilket innebär att det inte räcker med att vissa lektioner tar upp ämnet ”etik”.86
4.2 Religionsdidaktik
I boken Religionsdidaktik står det att läraren ska följa kursplanen i religionskunskap. Läraren måste tolka och sätta in det i praktiken. För att kunna göra detta krävs didaktik, i detta fall religionsdidaktik. Religionsdidaktik är de didaktiska val som läraren gör. ”Religionsdidaktik är den gren av religionsvetenskapen som behandlar religionskunskapsundervisning ur olika perspektiv”.87 Det finns fyra didaktiska frågor som läraren ska reflektera över innan
undervisningen. De didaktiska frågorna är vad, hur, varför och för vem.
Vad innebär att man ska bestämma undervisningens innehåll samt vilka kunskaper och
färdigheter som ska utvecklas.
Frågan gäller hur undervisningsinnehållet ska läggas fram, hur det ska behandlas samt
hur det ska struktureras.
Frågan tar upp varför kunskaperna och färdigheterna som ska utvecklas ska finnas med i undervisningen samt varför innehållet ska struktureras och föras fram på ett visst sätt.
Den fjärde frågan vill veta för vem undervisningen ska ges. Denna fråga finns med för
att det ska finnas ett elevperspektiv på undervisningen.
85 Ibid. 86 Ibid., 144.
Den fjärde frågan räknas inte alltid med, men Hartman anser att den är viktig eftersom elevers funderingar varierar från grupp till grupp. Hartman pratar också om en femte fråga som tar upp av vem undervisningen ges. Detta har varit mycket relevant i diskussionen kring religionskunskapsundervisning då man har ställt sig frågan om vem som egentligen ska undervisa i religionskunskap.88
4.2.1 Pedagogiska metoder
Det finns väldigt många olika pedagogiska metoder man kan använda sig av, och vi har valt att presentera några som vi tycker är relevanta utifrån arbetet med värdegrunden. Värdegrunden handlar om människors lika värde och i religionskunskap ska man undervisa mycket om olika kulturer samt om etik. Det kan därför vara bra att hitta pedagogiska metoder där man kan föra samman allt detta.
Lena Roos skriver att rollspel kan användas som pedagogisk metod. Med rollspel menar hon att man agerar som någon helt annan.89 Roos menar att det är ett bra sätt för att behandla etik och livsfrågor. När man spelar en annan person kan man sätta sig in i karaktärens situation och fundera över värderingsfrågor utifrån karaktärens situation. Roos skriver att det i många fall kan vara lättare att ta sig an svåra frågor om man får spela någon annan.90 Hon
anser även att forumspel kan vara bra att använda inom religionskunskapsundervisningen eftersom de syftar till att låta deltagarna lösa konflikter. Hon säger att många lärare anser att forumspel stärker elevernas förmåga att känna empati eftersom de får lösa konflikter som de i framtiden själva kan hamna i.91 Roos menar att lärande genom rollspel hjälper eleverna att väcka empati samt andra känslor. Hon säger också att kunskaperna ofta fastnar bättre. Eleverna får en djupare förståelse för andra människor och deras val. Om eleverna får agera utifrån olika karaktärer får de möjlighet att förstå åsikter och värderingar som hade varit obegripliga för dem i vanliga fall. Hon menar att det främjar förståelsen för många olika trosuppfattningar.92
Löfstedt skriver att populärkultur kan användas som pedagogisk metod. Med populärkultur menar hon allt från reklam till film samt till det mer traditionella så som litteratur. Ungdomar är ofta väl informerade om populärkulturen och mycket mottagliga för
88 Hartman Sven, Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Löfstedt (red.), 2011, s. 20-24. 89 Roos Lena, Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Löfstedt (red.), 2011, s. 177. 90 Ibid., s. 180.
91 Ibid., s. 181-182. 92 Ibid., s. 184.
den. Det kan alltså vara till allas fördel att använda populärkultur i undervisningen. Löfstedt menar att det är ett bra sätt för att konkretisera undervisningen, framför allt när man pratar om det som relateras till värdegrunden. Istället för att eleverna får berätta om sina egna erfarenheter kan de läsa/se/höra om liknande erfarenheter och diskutera utifrån det de läst/sett/hört. Populärkulturen hjälper inte bara eleverna att bearbeta livsfrågor de redan har,
utan den brukar väcka nya funderingar som man sedan kan reflektera kring.93
Bo Dahlin skriver i boken Om undran inför livet om berättelsepedagogik. Han menar att sagor och myter är bra för att kunna bearbeta frågor tillsammans med barnen. Dahlin skriver att eleverna kan utveckla sin bearbetning genom att till exempel måla bilder av starka intryck eller genom att dramatisera relevanta delar. Barnen involveras i frågorna indirekt eftersom de aldrig handlar om deras personliga erfarenheter.94
I förskolans och skolans värdegrund skriver Skolverket om samtalets roll i arbetet kring värdegrunden. Det står att samtal i olika former är en förutsättning för att värdegrunden ska kunna genomsyra hela verksamheten. Samtal kan vara viktigt i elevernas utveckling av demokratisk kompetens och även deras tänkande kring ämnen och frågor. Genom olika samtal får eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor till kritiskt tänkande, förmågan att undersöka abstrakta idéer och värderingar, förmågan att lyssna på andra samt förmågan att uttrycka egna tankar. I olika samtal, precis som i teater eller forumspel, är det vanligt att elever som annars inte hörs plötsligt tar plats i och med att de intar en roll.95
Genom att arbeta med dessa olika metoder kan man få in värdegrunden på ett lite mer naturligt sätt i undervisningen. Med hjälp av dessa metoder integreras värdegrunden i undervisningen istället för att den står som ett eget ämne. Metoderna är hämtade ur böcker som tar upp religionsdidaktik, vilket betyder att de är mycket relevanta i religionskunskapsundervisningen.
93 Löfstedt, s. 60-61 94 Dahlin, 2004, s. 113-114.
5. Läromedel
5.1 Redogörelse för läromedel
Vi använde oss av fyra olika läroböcker. Böckerna vi valt är:
Willebrand, Maria, Religion. [Grundbok], 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 2004
Sandin, Daniel & Ring, Börge, Upptäck religion, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2008
Hedin, Annica & Ivansson, Elisabeth, Boken om SO. 1-3, [Grundbok], 1. uppl., Liber,
Stockholm, 2013
Abrahamsson, Marianne, Religion. Grundbok, 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm,
2011
Den första boken är ett läromedel för årskurs 1-3 och är skriven utifrån Lpo 94. Den andra boken är också skriven utifrån Lpo 94, men är för årskurs 4-6. Den tredje läroboken är skriven utifrån Lgr 11 och är för årskurs 1-3 och den fjärde är för årskurs 4-6 och är även den skriven utifrån Lgr 11. När vi läst läromedlen har vi utgått från det som är värdegrundsrelaterat.
5.1.1 Läromedel, Lpo 94
I analysen vi gjorde av läromedel skrivna i samband med Lpo 94, har vi utgått från värdegrunden i Lpo 94. Vi återger en passage som kortfattat beskriver vad skolans värdegrund är:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. […] Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.96
Religion – Maria Willebrand
Boken är uppdelad i fem delar. Först en inledning som tar upp allmänt om religion, läsaren får dessutom träffa sex olika barn. Dessa barn har alla olika bakgrund med olika religioner och traditioner. De religioner som nämns är kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism. De andra delarna i boken är fest och vardag, heliga böcker, heliga hus och platser samt det glada och sorgliga livet. I varje del beskrivs ämnet och sedan skriver de kortfattat om varje religion i förhållande till det ämnet.
Ganska tidigt i boken skriver de om religioner i Sverige. Det finns många olika religioner i Sverige, man får själv bestämma vilken religion man vill tillhöra och man får även välja att inte tillhöra någon religion.97
I avsnittet ”Heliga hus och platser” skriver de om bönen och barnen man fick träffa i början av boken berättar hur de ser på böner. Ett av barnen säger: ”Jag har bara bett några gånger i smyg. Men det säger jag inte till någon. Ingen i min familj ber så att det syns, bara mormor”.98
I nästa del som heter ”Det glada och sorliga livet” berättar de om den undervisning man som barn och ungdom får i olika religioner. Även här har de exempel från barnens, som vi träffade i början av boken, liv. Ett av barnen har en judisk mamma och berättar om sin storebrors bar mitzva. Storebroren har precis fyllt 13 och ska lära sig om judendomen.99
Sist i boken ställer de frågan ”Vad tänker du om framtiden?” De tar sedan upp ett exempel där en klass i årskurs 3 har diskuterat framtiden. Utifrån det har de skrivit dikter. Dikterna handlar om vad de kom fram till angående framtiden, vad de ser fram emot samt vad de oroar sig för. De skrev två dikter, den första heter ”Lilla framtidsdikten” och handlar om varje enskild människa och den andra heter ”Stora framtidsdikten” och handlar om hela världen.
Lilla framtidsdikten
Jag vill ha någon att tycka om Jag vill att någon tycker om mig Jag vill bo i ett fint hus
Jag vill kunna gå i skogen Jag vill inte vara rädd
Jag vill inte oroa mig så mycket utan mest bara leva på
97 Willebrand Maria, Religion, 2004, s. 8. 98 Ibid., s. 51.
Stora framtidsdikten Vi ska vara rädda om naturen, alla människor och djuren Vi ska vara rädda om varandra, även de som inte är som andra
Vi ska skrota alla vapen och förbjuda alla krig Det är bättre att gå tillsammans på livets vackra stig.100
Upptäck religion – Daniel Sandin och Börge Ring
Läroboken Upptäck religion tar kortfattat upp vad religion är, vad det innebär att vara religiös samt att det finns heliga platser och att det finns olika grupper inom samma religion. Vidare går de in på de fem världsreligionerna och berättar om tron, ceremonier, högtider, berättelser, olika grupper samt hur det ser ut i ett hem typiskt för religionen. Boken har också något som kallas ”tema” där de går in på etik, symboler samt döden. I slutet av boken skriver de också kortfattat om vad man trodde på i Sverige förr i tiden samt samernas religion. I Upptäck
religion finns det något som vi kallar ”VAD-rutor” där de skriver frågor utifrån det man
precis fått läsa i boken. Innehållet i ”VAD-rutorna” förhåller sig ofta till värdegrunden. Ganska tidigt i boken finns det en ruta som talar om att de flesta religioner styrs av män. Den beskriver hur det har sett ut och hur det ser ut i religioner samt varför det ser ut som det gör. Bredvid denna ruta finns det en ”VAD-ruta” som vill veta vad läsaren tycker. I ”VAD-rutan” står det: ”Tycker du att det är någon skillnad på hur stor plats tjejerna och killarna tar på din
skola? Vem bestämmer mest? Eller bestämmer tjejerna och killarna lika mycket?”101 När man
får läsa om kristendomen så finns det en hel del ”VAD-rutor” som är relevanta. Det finns en ruta som förhåller sig till vad Jesus predikade om. De nämner tre citat som Jesus ska ha sagt:
”Om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom.”
”Älska era fiender och be för dem som förföljer er.”
”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” Efter varje citat beskriver de citatet för att det ska bli lättare att förstå. Efter detta finns det som sagt en ”VAD-ruta” som undrar vad läsaren skulle göra angående en klasskamrat som ofta är dum. I rutan står det att det finns en klasskamrat som är dum som säger att du har fula kläder och som knuffar dig så att du skadar dig. Det finns anledning för att tycka illa om den
100 Ibid., s. 60-61.
här klasskamraten och ofta tänker du på hur du skulle kunna hämnas. Läsaren ska tänka på Jesus citat och ställa sig frågan ”Hur skulle du göra nästa gång Kim [klasskamraten] gjorde något dumt mot dig?”102 I boken skriver de om flickor och pojkars rättigheter i förhållande till
tiden då Jesus levde. Detta står också i en ”VAD-ruta”. I ”VAD-rutan” vill de veta om flickor och pojkar har samma rättigheter idag och om läsaren någon gång varit med om att flickor och pojkar behandlats olika. De vill också veta om läsaren har någon idé som kan förändra
detta.103 I avsnittet om judendomen skriver de om de tio budorden. Det finns en ”VAD-ruta”
som vill att läsaren ska fundera på det andra budordet ”du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn”. Läsaren ska fundera över hur det känns om någon driver med någon annans namn och varför det är så att man driver med andras namn.104 I kapitlet om islam kan man läsa om ramadan och till detta finns det en ”VAD-ruta” som nämner att man inte ska bråka med andra människor under ramadan och att även kristna har en högtid de bör vara extra snälla vid. De vill sen att läsaren ska fundera på om det ibland kan vara bra att tvingas vara snäll.105
Efter avsnitten om kristendomen, judendomen och islam kommer ett uppslag som kallas ”vad tycker du”. Här tar de bland annat upp den gyllene regeln och vill att läsarna ska fundera kring den, om det finns något tillfälle då regeln inte fungerar samt varför inte alla människor lever efter den. De vill också att man ska fundera kring välgörenhet som är en av islams fem pelare. Läsaren ska fråga sig om det är rättvist att de som tjänar mer pengar ska ge mer pengar till fattiga. Det står också om kristendomens viktiga regel om att ”älska sin nästa som sig själv”. Här vill de att läsaren ska fundera på om man kan älska alla sina medmänniskor och hur man ska göra för att tycka om en person man inte gillat från början.106 Boken går vidare in i hinduismen och det står om att pojkar får gå och lära sig om hinduismen av en präst. De får bland annat lära sig att meditera. Det står även att flickor inte får den utbildningen eftersom det inte är meningen att de ska läsa religiösa böcker.107 Senare skriver de om hinduismens olika kaster och i samband med det finns det en ”VAD-ruta”. I ”VAD-rutan” står det att det även i Sverige finns olika grupper och att det säkert finns i läsarens klass. Det står: ”vissa i klassen är kanske mer populära än andra. Varför tror du att det blir så? Vad kan man göra för
102 Ibid., s. 15. 103 Ibid., s. 31. 104 Ibid., s. 62-63. 105 Ibid., s. 73. 106 Ibid., s. 92-93. 107 Ibid., s. 107.
