Av: Victoria Onval
Handledare: Ghani Majidi Examinator: Christophe Foultier
Södertörns högskola | Institutionen för socialvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp
Examensarbete i Socialt arbete | VT 2020
Programmet för Socialt arbete med storstadsprofil
”Vi ska lyssna, vi ska stödja och vi ska ge hopp.”
– En studie om volontärers arbete med kvinnor
som blivit utsatta för incest.
Tack!
Jag vill i samband med den här uppsatsen rikta ett stort tack till alla involverade, som varit betydelsefulla för uppsatsens genomförande.
Till volontärerna som trots sin arbetsbelastning, varmhjärtat har tagit emot mig som student, och ställt upp och besvarat de intressanta, och viktiga intervjufrågorna, som hör till den här studien.
Tack till Linda Arnell och handledaren Ghani Majidi som trott på mitt uppsatsämne och som varit min klippa under arbetes gång, er stöttning har varit mer än guldvärd. Tack till
examinatorn Christophe för konstruktiv kritik, som gett mig nya perspektiv att fundera på, vid eventuella kommande fortsatta studier inom ämnet.
Till alla volontärer som arbetar med att stödja och bekräfta incestöverlevare, och till alla incestöverlevare som tar steget att söka hjälp och stöd, denna studie tillägnas er.
Sist men inte minst så vill jag även tacka kursansvarig Johan Hallqvist och resten av skolledningen på Södertörns högskola som varit en lysande stjärna under uppsatsdjungel.
Sammanfattning
Syftet med den här studien har varit att undersöka hur två kvinnliga volontärer från två olika frivilligorganisationer hjälper och stöttar kvinnor som har blivit utsatta för incest. Det inkluderar hur dessa utsatta kvinnor och även bilden av förövare upplevs och beskrivs av volontärerna, samt volontärernas samarbete med Socialtjänsten.
Studiens resultat visar att volontärerna upplever att arbetet med stödsökande kvinnor kan upplevas som både positivt och negativt. Positiv upplevelse beskrivs genom att som volontär få vara en del av en viktig förändring. Negativ upplevelse beskriver volontären det som smärtsamt, då det innebär att lyssna till, och ta del av dessa kvinnors självupplevda berättelser, kring sina egna erfarenheter av incest. Arbetet som volontär med stödsökande kvinnor har visat sig gå ut på att erbjuda stöd i olika former av stödgrupper. Volontärens uppgift är i dessa stödgrupper att, lyssna samt bekräfta det som stödsökande kvinnor berättar.
Resultatet har även visat att de stödsökande kvinnorna upplevs som väldigt rädda och
nedbrutna i början av mötet med volontärerna, men att de samtidigt bär på en styrka inom sig själva. Resultatet visar också på ett bristande samarbete mellan frivilligorganisationerna och socialtjänst. Detta trots att båda verksamheterna arbetar för samma klientel, som är de stödsökande kvinnorna.
Titel: ”Vi ska lyssna, vi ska stödja och vi ska ge hopp,”
– En studie om volontärers arbete med kvinnor som blivit utsatta för incest.
Student: Victoria Onval Antal ord: 18 148
Nyckelord: Incest, frivilliga organisationer, förövare, offer, utsatthet, volontärer.
Abstract
The purpose of this study has been to investigate how two female volunteers from two different NGOs help and support vulnerable women, who have been exposed to incest. This includes how these abused women and the picture of perpetrators are perceived and described by the volunteers. The study has also examined the collaboration with social services.
The study results show that the volunteers within the two NGOs lack cooperation with social services, and that the work with support-seeking women can be perceived as both positive and negative. Positive experience is described by being a volunteer as part of an important change.
Negative experience describes the volunteer as painful as it involves listening to, and taking part of these women's self-experienced stories, about their own experiences of incest. The work as a volunteer with support-seeking women, has been shown to offer support in various forms of support groups. The volunteer's task is to listen in these support groups and to confirm what the women seeking assistance are saying.
The result has also shown that the women seeking support, are perceived as very afraid and degraded at the beginning of the meeting with the volunteers, but that they at the same time bear strength within themselves.The result also shows a lack of cooperation between the NGOs and social services. This is even though both activities work for the same clientele, which is the women seeking support.
Title: "We should listen, we should support, and we will give hope,"
– A study about volunteers helping female who fell victims for incest.
Student: Victoria Onval
Number of words: 18 148
Keyword: Incest, non-profit organization (NGO), perpetrators, victims, vulnerability, volunteers
Innehållsförteckning
1.
Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 3
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Avgränsning ... 3
1.4 Relevans för socialt arbete... 4
1.5 Begreppsdefinitioner ... 4
1.6 Studiens disposition ... 5
2.
Bakgrund ... 6
2.1 Den svenska sexualbrottslagen och dess uppkomst ... 6
2.2 Tre olika former av frivilliga organisationer ... 7
2.3 Rise och nxtME ... 9
3.
Tidigare forskning... 10
3.1 Far-dotter-incest och dess konsekvenser ... 10
3.2 Frivilligorganisationer ... 11
3.3 Volontärers roll ... 12
3.4 Sammanfattning ... 13
4.
Teoretisk referensram ... 14
4.1 Det idealiska offret ... 15
4.2 Rollövertagande och den generaliserande andre ... 16
5.
Metod ... 17
5.1 Metodval ... 17
5.2 Tillvägagångssätt ... 18
5.2.1 Urval ... 18
5.2.2 Intervjuer och transkribering ... 19
5.3 Analysmetod ... 21
5.4 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet ... 21
5.5 Etiska övervägande ... 22
5.6 Förförståelse ... 23
5.7 Metoddiskussion ... 24
6.
Resultat... 26
6.1 Hur volontärerna upplever de stödsökande kvinnorna ... 26
6.2 Volontärens syn på fäder som förgriper sig på sina döttrar ... 28
6.3 Hur arbetet med stödsökande kvinnor upplevs... 29
6.4 Vad förväntas av en volontär i arbetet med stödsökande kvinnor ... 32
6.5 Hur arbetet som erbjuds de stödsökande kvinnor kan se ut... 34
6.6 Perspektivet på kontakten med socialtjänsten ... 37
6.7 Kort sammanfattning av resultaten ... 38
7.
Analys ... 39
7.1 Hur upplever volontärerna de stödsökande kvinnorna? ... 39
7.2 Hur upplever volontärerna fäder som utsätter sina barn för incest? ... 41
7.3 Hur arbetar volontärerna med de stödsökande kvinnorna? ... 43
7.4 Hur ser samarbetet med socialtjänsten ut? ... 46
8.
Diskussion ... 48
9.
Slutsatser ... 50
10.
Referenslista ... 53
10.1 Tryckta källor ... 53
10.2 Elektroniska källor ... 55
10.3 Artikel i dagstidning ... 55
10.4 Webbplatser ... 55
10.5 Lagar och offentliga utredningar ... 55
11.
Bilaga 1 Mailförfrågan ... 56
12.
Bilaga 2 Intervjuguide ... 57
1 1. Inledning
Den 18 juli 2017 skriver Johan Järup i Länstidningen ”Pappa våldtog och misshandlade sina barn – nu döms föräldrarna till fängelse”. I artikeln som handlar om incest skrivs det att i samband med misshandel av barnen så våldtog även pappan en av sina döttrar. När socialtjänsten inledde en utredning berättade dottern mer om de pågående övergreppen.
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för kvinnor och barn som är utsatta för våld i hemmet och som därmed är utsatta för incest (Karlström 2004, s. 42). Socialtjänstens skyldighet är att beakta våldsutsatta kvinnor och barns behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (Ekström 2016, s. 90).
Incest är en viktig fråga om sexuella övergrepp, som berör ett helt samhälle. Att som barn bli utsatt för övergreppet, kan ge både sociala och psykologiska effekter, hos överlevaren som för de flesta fall är en kvinna (Karbeyaz m.fl. 2016, s. 551). Att som barn bli utsatt för sexuella övergrepp, kan leda till psykologiska och biologiska effekter, vilket påverkar personligheten hos överlevaren och dennes förmåga till social anpassning. Även livsfilosofin påverkas hos den som utsätts för övergreppen, genom att överlevaren ifrågasätter meningen med livet (Baker 2015, s. 6).
De psykologiska effekterna av övergreppen är främst, en ökad tendens till att överlevaren utvecklar humörsvängningar, personlighetsstörning, kognitiva svårigheter samt aggressivitet.
Utöver dessa konsekvenser så är även sömnsvårigheter, själskadebeteende och
självmordstankar, ytterligare psykologiska effekter hos överlevaren, till följd av incest som övergrepp (ibid). En studie som gjorts på att undersökta varierande incest fall med totalt 215 karaktärer, visade att 177 av dessa fall var kvinnor som utsatts för incest (Gomes m.fl. 2014, s. 256). Biologisk faderlig incest är den mest förekommande och den med allvarligaste konsekvenserna (Gomes m.fl. 2014, s. 258). Incest förekommer inom familjen eller släkten och innefattar sexuell förbindelse mellan blodsband, eller närstående på annat sätt som
exempelvis styvföräldrar och barn. Övergreppet är ett förhållande som vanligtvis är pågående, och finns ständigt närvarande i livet för den som utsätts. Förövaren själv som ska vara en person som är avsedd till att vara skyddande, omtänksam, uppmuntrande, stödjande och vårdande till barnet, blir istället den som utnyttjar och utsätter barnet för övergreppen (Fischer
& McDonald, 1998; Wolfe, 2006 citerad i Baker 2015, s. 6–7).
2 Incest går att finna under den svenska brottslagstiftningen (SFS 1962:700). Det sjätte kapitlet i brottsbalkens bestämmelser om sexualbrott. På paragraf sju, sjätte kapitlet inom brottsbalken lyder lagen om incest att ”den som har samlag med sitt eget barn eller sin avkomling, kan dömas till fängelse upp till två år” (ibid).
Vid misstanke om incest eller när barn far illa, så kan socialtjänsten ingripa i ärendet. Men utöver socialtjänstens del kring barn som far illa, så finns det idag två enskilda
frivilligorganisationer, Rise och nxtMe. Inom dessa två organisationer finns volontärer på plats som arbetar med kvinnor och barn, som blir eller blivit utsatta för incest.
Det är bland annat detta arbete som utförs av dessa volontärer inom organisationerna, som ligger till grund för den här studien. Frivilliga organisationer spelar en viktig roll för det sociala arbetet idag, bland annat genom att de utgör ett ”alternativ” till statliga och privata organisationer (Hultén & Wijkström 2006, s. 14). Detta syns tydligt med de
frivilligorganisationer som idag bedrivs av volontärer och som arbetar med stödsökande kvinnor som utsatts för incest.
3 1.1 Problemformulering
Inom organisationerna Rise och nxtME arbetar volontärer ständigt med att ge stöd till kvinnliga stödsökande som utsatts för incest. Under stödarbetets gång läggs det därför stor vikt vid volontärens förhållningssätt till de stödsökande kvinnorna. Det läggs även stor vikt på hur dessa stödsökande kvinnor upplevs av volontärerna men även bilden av förövare samt samarbetet med socialtjänst. Då förhållningsättet till stödsökande kvinnor, samt upplevelsen av dessa kvinnor är avgörande för det fortsatta stödarbetet, så har även bilden av förövare och socialtjänst en stor inverkan på hur arbetet med de stödsökande kvinnorna kan se ut.
1.2 Syfte och Frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur två kvinnliga volontärer, från två olika frivilligorganisationer arbetar med kvinnor som utsatts för incest. Studien kommer även att belysa volontärernas subjektiva perspektiv på de utsatta kvinnorna, bilden av förövaren samt synen på samarbetet med socialtjänsten. Studien kommer att besvara följande frågeställningar:
- Hur upplever volontärerna de stödsökande kvinnorna?
- Hur upplever volontärerna fäder som utsätter sina barn för incest?
- Hur arbetar volontärerna med de stödsökande kvinnorna?
- Hur ser samarbetet med socialtjänsten ut?
1.3 Avgränsningar
Den här studien har enbart valt att inkludera far-dotter-incest, samt två kvinnliga volontärers arbete med kvinnliga stödsökanden, och volontärernas eget perspektiv på stödsökande kvinnor, förövare och socialtjänst. Anledningen till att studien valt denna avgränsning är för att organisationer som idag arbetar med incestöverlevare bedrivs av kvinnor för kvinnliga stödsökanden. Ytterligare anledning till avgränsningen är att, ämnet far-dotter-incest är mer utforskat än andra incest former enligt sökdatabaser på forskning kring incest som ämne. Den här studien bidrar därmed till att ge bättre förståelse kring far-dotter-incest samt volontärernas perspektiv på arbetet med, och synen på dessa stödsökande kvinnor. Studien ämnar även att ge en ökad förståelse kring volontärernas uppfattning om förövare och synen kring samarbete med socialtjänst.
4 1.4 Relevans för socialt arbete
Som blivande socionom anser jag att ämnet incest är ett viktigt forskningsämne för det sociala arbetet. Genom att socionomer kommer i kontakt med utsatta personer som blivit utsatta för incest, så utgör ämnet en viktig del för det sociala arbetet. Som socionom kan man möta dessa utsatta personer inom exempelvis socialtjänsten, och om personen då är under arton år, så kan socialsekreteraren i sin tur besluta om LVU (Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga). I andra fall kan socionomen möta dessa utsatta personer som kurator på
sjukhus och skola och därmed ge stöd och rådgivning genom samtalskontakt och vägledning.
Jag anser med ovanstående resonemang därför att frivilligorganisationerna som inkluderas i denna studie vara betydelsefulla för inceststudier som utgör en del av det sociala arbetet. För Genom att studera hur volontärer inom frivilligorganisationer arbetar med stödsökande kvinnor som utsatts för incest, så kan man få en bättre förståelse kring vad man som verksam inom socialt arbete kan förväntas möta i arbetet med de kvinnor som utsätts för incest. Det har därför även varit intressant att lyfta upp perspektivet på förövaren och kontakten med
socialtjänsten.
1.5 Begreppsdefinitioner
Den här delen av studien kommer att närmare redogöra för centrala begrepp. Syftet med att diskutera begreppsdefinitioner är för att underlätta för läsaren att förstå analysen och studiens innehåll. Begreppen kommer att användas som grundpelare för att förstå studiens helhet och hålla den röda tråden i uppsatsen, genom att med hjälp av dessa begrepp analysera empirin med valda teorier som presenteras längre fram i studien.
Incest: Definieras vanligtvis som sexuell förbindelse mellan familjemedlemmar genom blodsband. Enligt studier så är den vanligaste incest-formen den som sker mellan far och dotter alltså där fäder utsätter sina döttrar för sexuella övergrepp (Aylwin & Reddon 2016, s.
1128). Studier visar även på undersökta incestfall, där majoriteten som tagits med i studien visat sig vara kvinnor som är i majoritet i studiens population (Gomes m.fl. 2014, s. 256).
Inom incestforskning används förkortningen FDI som är en förkortning av father- daughter- incest och som är vanligt förekommande inom amerikanska studier kring ämnet incest.
5 Frivilligorganisationer: En frivilligorganisation är en organisation som står utanför staten och den offentliga sektorn och som på olika sätt arbetar med, och har inflytande över sociala frågor. De två former av organisationer som den här studien kommer att beröra är
organisationsformerna som kallas för settlementorganisationer, eller settlementrörelser. Dessa kännetecknas av socialt förändringsarbete samt att organisationerna är grundade av personer med egen erfarenhet av problemet (Meeuwisse & Sunesson 1998, s. 179).
Volontär: Rollen som volontär i en frivilligorganisation är präglad av en allmän förståelse om att hjälp i sig är något positivt, och där viljan av att göra gott, är ett vanligt personligt motiv för volontärsarbetet. Personliga egenskaper hos volontären betraktas som centrala i arbetet som volontär och förmågan av att vara en förebild för de utsatta man arbetar med. Stor vikt läggs dock vid det personliga mötet mellan volontär och stödsökande (Jägervi & Johnsson 2015, s.305).
1.6 Studiens disposition
Den här studien är indelad i tre delar. Den första delen är en inledande del som består av en inledning med syfte och frågeställningar. I denna inledande del finns även en bakgrund till studien, vilken beskrivs nedan. Den andra delen utgörs av tidigare forskning kring området, följt av ett teoretiskt ramverk, samt ett avsnitt om metod och material. Den tredje delen av uppsatsen innefattar en resultat- och analysdel, följt av en diskussion och en slutsats, där resultatet av studien kommer att diskuteras.
6 2. Bakgrund
I det här avsnittet kommer jag att ta upp de två organisationer som arbetar med kvinnor som har erfarenhet av incest. Avsnittet inleds dock med att ge en bakgrund till svensk
sexualbrottslagstiftning och dess uppkomst samt belysa tre olika former av frivilligorganisationer.
2.1 Den svenska sexualbrottslagen och dess uppkomst
Genom en lång rad lagstiftningsomgångar så har sexuella övergrepp erkänts av rättsordningen som ett brott mot den som utsätts för sexualbrott. Frågan handlar om att varje individ ska tillerkännas en obetingad rätt till att slippa sexuell handling som den själv inte vill delta i (Leijonhufvud 2015, s. 11–12).
Innan år 1963 var sexuella handlingar mot underåriga, det vill säga mot barn under femton år ett av många sedlighetsbrott, medan våldtäkt som brott fanns med i ett kapitel med rubriken
”Brott mot annans frihet eller frid” (Leijonhufvud 2015, s. 13). Lagen gällde då otukt, det vill säga, sex utanför äktenskapet, och inte hot eller våld som utövas av en gift man för att tvinga hustrun till samlag. Lagen menade därmed att en gift kvinna ”inte” kunde bli våldtagen (Leijonhufvud 2015, s. 15).
Under 1965 års brottsbalk infördes våldtäktsbrottet i sjätte kapitlet med rubriken
”sedlighetsbrott” för att med övriga brott i samma kapitel utgöra skydd, mot sexuella kränkningar, samt värna om individens integritet. En hundra år gammal lag reglerade brott riktade mot enskild individ, däribland vad som idag kallas för sexualbrott. Detta var ännu i början på år 1960 (Leijonhufvud 2015, s. 19).
Senare kom 1977 års sexualbrottskommitté att lägga fram sitt förslag år 1982 om våldtäkt, och om andra sexuella övergrepp. Detta ledde i sin tur fram till 1984 års lagstiftning (SFS 1984:399). Ordet sedlighetsbrott i kapitel sex under brottsbalken, byttes ut mot sexualbrott, och lagen blev könsneutral. Detta med anledning av att den tidigare benämningen uppfattades vara diskriminerande mot kvinnor. En gärning skulle i och med denna lagändring också kunna rubriceras som våldtäkt, oavsett hur offret betett sig innan övergreppet, samt hur relationen till gärningsmannen sett ut. Lagen inkluderar därmed våldtäkt på gifta kvinnor (ibid).
7 Incest går idag att finna i den svenska lagen (SFS 1962:700) under brottsbalkens sjätte kapitel, paragraf fyra och lyder som följande:
Den som, med ett barn under femton år, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år.
Detsamma gäller den som begår en gärning som avses i första stycket mot ett barn som fyllt femton men inte arton år, och som är avkomling till
gärningsmannen, eller står under fostran av, eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn, gärningsmannen ska svara på grund av ett myndighetsbeslut (SFS 2018:618).
Vidare i paragraf sju fortsätter lagen med att:
Den som, i annat fall än vad som avses förut i detta kapitel, har samlag med eget barn eller dess avkomling, döms för samlag med avkomling till fängelse i högst två år (SFS 2005:90).
2.2 Tre olika former av frivilliga organisationer
Enligt Meeuwisse & Sunesson (1998, s.172) så har de frivilliga organisationerna spelat en viktig roll för det sociala arbetets professionalisering. De talar även om att man i dag finner tendenser till någon form av expertisbildning bland många av dessa frivilliga
organisationerna. Samtidigt påstår dom i sin studie att det finns andra former av frivilliga organisationer som motverkar en sådan professionaliseringsutveckling.
Parallellt som kraven på utbildning och expertis ökar iakttagbart inom människobehandlande yrken, så kritiseras dock de utbildade socialarbetarna och deras organisationer som de arbetar för. Kritiken riktas mot socialarbetarnas strävan efter professionalisering inom ramen för frivillighetsorganisationer (Beckman citerad i Meeuwisse & Sunesson 1998, s.174). Man menar att akademiskt utbildade personer tenderar att förstå sig på klienter och deras
förhållanden sämre än volontärerna, som man menar kan upplevas som medmänniskor eller amatörer under deras volontärsarbete (ibid). Volontärarbetet går även ut på frivillighet, där
8 man ger av sin tid, och sin talang att leverera tjänster, eller att utföra uppgifter utan att direkt förvänta sig ekonomisk ersättning (Thoits & Hewitt 2001, s.116).
Inom dagens sociala arbete talas det om två olika former av frivilligorganisationer. Den ena formen innefattar välgörenhetsorganisationer, behandlingsorganisationer samt externa stödrörelser. Den andra organisationsformen kännetecknas av brukarnas egna organisationer.
Här finner man enligt studier, organisationer för förtryckta, utsatta, funktionsnedsatta, problembärare samt vanliga vård klienter. I första fallet så gäller en princip som kallas
verksamhetsprincipen, det vill säga, - för dig, vi för dem organisation, medan i det andra fallet grundar sig organisationen på, - jag och vi för oss och mig organisation. (Meeuwisse &
Sunesson 1998, s.178).
Meeuwisse och Sunesson (1998) menar även att det finns tre olika former av organisationer inom kategorin - jag för dig organisationer. Den första formen är en enkel amatöristisk hjälp eller välgörenhetsorganisation. Inom de enkla välgörenhetsorganisationerna förväntas det ingen särskild omfattande inflytande från brukarna även om deras medverkan kan vara en nödvändighet. Den andra formen är en så kallad differentierad organisation som ofta har administrativ och professionell yrkesgrupp utöver de frivilligt aktiva volontärerna (ibid, s.
178). Ett exempel på en differentierad organisation är röda korsets sjuksköterskehögskola där organisationen röda korset har tagit ett akademiskt initiativ, och grundat en högskola (ibid, s.179).
Den tredje formen av organisation benämns, settlementorganisationer eller settlementrörelser, efter en tradition i socialt förändringsarbete. Med det menas att i modern tid är dessa
organisationer ofta grundade av professionella, eller av personer med egen personlig erfarenhet av ett problem (Meeuwisse & Sunesson 1998, s.180). Till skillnad från andra differentierade frivilligorganisationer för socialt arbete, så är settlementorganisationen inte en behandlande organisation utan mer en verksamhet som strävar efter integration och stöd i vardagslivet (ibid).
9 2.3 Rise och nxtME
Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen, är en ideell förening som startade år 1981. Vi erbjuder stöd till vuxna som har utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Vi har också en viktig roll som informatör kring ämnet sexuella övergrepp mot barn, dess konsekvenser samt möjligheter till läkning och utveckling(http://rise-sverige.se/).
Texten ovan beskriver organisationen Rise, och dess verksamhet i sin helhet. Varför den finns och vad organisationen erbjuder. Medan Rise vänder sig till vuxna kvinnor, så finns
organisationen nxtME både till för vuxna kvinnor, och barn som känner behovet av stöd i samband med ett sexuellt övergrepp. På nxtME hemsida beskrivs följande:
nxtME är en ideell organisation som erbjuder kostnadsfritt stöd och hjälp för den som varit, eller är utsatt för incest. Vi föreläser och utbildar, samt verkar som opinionsbildare. nxtME tar emot stödsökande från hela landet (https://nxtme.se/).
På det sätt som Meeuwisse och Suneson (1998) tidigare beskrivit den tredje formen av organisation som är en settlementorganisation (Se Meeuwisse & Suneson 1998, s. 179–180) så kan man se att både Rise och nxtME går under den tredje organisationsformen som är en settlementorganisation. I modern tid är dessa organisationer ofta grundade av professionella eller av volontärer med personlig erfarenhet av det problem de arbetar med i de frivilliga organisationerna.
Idégrund, värdegrund eller ideologi återkommer som ett av de mest centrala särdragen i beskrivningarna av frivilliga organisationer. Värdegrunden är den starkaste attraktionskraften som organisationerna har, och som är själva orsaken till att många söker sig till frivilliga organisationer. Man måste tro på och dela idén för att vilja vara med i verksamheten. Inget tvingar individen till att delta, så det måste finnas en egen motivation och en stor del av denna motivation är just värdegrunden (Hultén & Wijkström 2006, s.15).
10 3. Tidigare forskning
I det här avsnittet kommer jag att redogöra för tidigare forskning kring ämnet far – dotter- incest och dess konsekvenser, samt tidigare forskning kring frivilliga organisationer och deras huvudsakliga syfte. Jag kommer även att lyfta fram forskning om kring som volontär. Hur volontärsrollen ser ut och vad den grundar sig på.
3.1 Far - dotter – incest och dess konsekvenser
Stroebel (2012, s. 177) har redovisat en undersökning till sin studie på totalt 1, 521 kvinnor, där av 19 kvinnor med erfarenhet av incest, 1,261 utan erfarenhet av incest och resten 241 sexuellt utnyttjade av en vuxen, men som inte var far till den utsatta kvinnan. Studiens resultat visade dock att kvinnor med erfarenhet av incest hade mer likheter med kvinnor utan
erfarenhet av incest än med de kvinnor som hade erfarenhet av en annan vuxen förövare innan arton års ålder (ibid).
De likheter bland kvinnorna som utsatts för incest, och kvinnor utan den erfarenheten, som studien ovan visade, var att kvinnorna uttryckte sig likadant rent emotionellt, destruktivt samt drabbades av någon form av psykisk ohälsa. Kvinnorna kunde vara separerade från ena eller båda föräldrarna (ibid).
Enligt Stroebel (2012) så hade kvinnorna med erfarenhet av incest blivit utsatta för erotiska inslag i barndomen, genom själva incest övergreppet. De erotiska inslagen visade sig spegla hela deras vuxna sexliv, vilket orsakade ovan nämnda konsekvenser. Kvinnorna med erfarenhet av incest visade upp känslan av skam inför att öppna sig inför andra, vad gällde deras erfarenhet av övergreppet. Samtidigt påvisar studier att majoriteten av incestförövare anses lida av ett alkoholmissbruk (Barnard 2016, s.132).
De skillnader som samma studie visade mellan incestoffren och kvinnorna utan erfarenhet av incest, var att incestoffer hade fler sexpartners, och var mer benägna att vara otrogna, samt sålde sexuella tjänster i större utsträckning än kvinnor som inte hade erfarenhet av incest (ibid).
Ett antagande som forskning tar upp, är att sexövergrepp vid tidig ålder är förknippad med större psykologisk dysfunktion vid vuxen ålder (Cutajar citerad i McElroy 2016, s.2).
11 Sexuella övergrepp på barn har också rapporterats innebära både korta och långsiktiga
effekter på barnets känslomässiga och kognitiva utveckling, samt orsaka skadliga
konsekvenser i barnets vuxna liv (Aydin, Akbas, Turla, & Dundar 2016, s. 418). Två negativa effekter av vad sexuella övergrepp på barn kan innebära depression och posttraumatiskt stressyndrom också förkortad till PTSD. Forskarna ovan har även betonat utvecklingen av följande psykiska ohälsor som PTSD, depression, dissociation, beteendeproblem, särskilt ångestsjukdomar, kompromissade interpersonella relationer, personlighets sjukdomar, missbruk, självmordstankar eller, sexuellt inriktat beteende, sexuell dysfunktion, samt att det skulle föreligga en högrisk för sexuellt beteende samt ätstörningar med i utvecklingen av vad som kan utvecklas av en incestuös erfarenhet (ibid).
3.2 Frivilligorganisationer
Det finns varierande former av frivilligorganisationer i Sverige. På organisationsnivå spelar idén om organisationens uppdrag en avgörande roll, i såväl styrning som i det dagliga arbetet med verksamheten. På samhällsnivå menar man att de ideella organisationerna har en
betydelse för att bland annat erbjuda ”alternativ” till statliga och privata organisationer (Hultén & Wijkström 2006, s.14). Frivilligorganisationerna verkar för att skydda gemensamma intressen, och stödja dem som är i den egna gruppen, som drabbats av ett problem. Forskarna Meeuwisse och Sunesson upplyser i sin tur om, att majoriteten av frivilligorganisationer har i ökande grad blivit tvungna att förklara sina ståndpunkter för politiker och allmänheten, för att de står utanför den offentliga sektorn. Ibland har detta bidragit till att man som frivillig organisation har utvecklat en egen expertis inom socialt arbete (Meeuwisse & Sunesson 1998 s.181). Det finns i dagens samhälle, organisationer som lyfter fram frågor inom områden som i annat fall inte skulle föreligga, och där inga röster skulle kunna göras hörda utan dessa frivillig organisationernas existens (Hultén & Wijkström 2006, s.20). I Sverige är den ideella sektorn mindre professionaliserad än i många andra jämförbara länder (Svedberg, Von Essen, & Jegermalm, 2010, s. 24). Med professionalisering menas här, närliggande processer, där man kan föreställa sig, att det ideella arbetet
professionaliseras, i vilken de ideellt engagerade personerna, arbetar under alltmer förvärvsarbetsliknande villkor. Professionalisering blir då inte bara något som håller isär ideellt arbete från förvärvsarbete, utan också en process som sker inom organisationen. Det går även att se det ideella arbetet styras in i dessa frivilliga organisationer, och att de som arbetar ideellt förutsätts ha en särskild kompetens (ibid).
12 3.3 Volontärers roll
Rollen som volontär inom frivilligorganisationer är formad av en allmän uppfattning om att själva hjälpen i sig, är något positivt och att själva viljan av att göra god handling präglas, och är därmed ett vanligt personligt motiv för frivilligt socialt arbete (Jägervi & Johnsson 2015, s.
305). I rollen som volontär förväntas man ha moral och personliga egenskaper samt förmågan av att kunna vara en förebild för de stödsökande som volontärer arbetar med. Dessa
karaktärsdrag för volontärsrollen betraktas som centrala menar Jägervi & Johnsson (2015).
Det läggs även stor vikt vid det personliga mötet mellan volontär och stödsökande, vilket i sig är vanligt förekommande inom frivilligt socialt arbete enligt studier. De främsta skälen till att människor börjar arbeta som volontär, är att de vill bidra till själva organisationen och göra nytta för andra människor, samtidigt utöva sitt intresse (Svedberg, Von Essen, & Jegermalm 2010, s. 28). Det ideella volontärsarbetet tycks således präglas av ett genusperspektiv, där kvinnliga volontärer i högre grad riktar sig till andra människor och där manliga volontärer riktar sig i högre grad till den egna organisationen samt agerar inom själva organisationen (ibid, s.29).
Förutom att hjälpa och att göra en god handling för andra, så är gemenskapen ett annat vanligt motiv till varför en del väljer att arbeta som volontärer inom frivilligt socialt arbete (ibid).
Gemenskapen bygger på att dela något, som gör att man kan skapa ett sammanhållet ”vi”. En
”volontäridentitet” som delas av volontärer i olika organisationer, blir en viktig komponent i upplevelsen av att vara behövd genom sitt engagemang och sin flexibilitet i arbetet inom frivilliga organisationer (Jägervi & Johnsson 2015, s. 305). För att en gemenskap och
”volontäridentitet” ska kunna uppstå, krävs det att nya medlemmar socialiseras in i
organisationen, vilket ofta sker genom olika faser, från oerfaren medlem till erfaren medlem och etablerad medlem. Även om detta engagemang för med sig upplevelsen av att göra goda handlingar för andra, så är det samtidigt viktigt att uppmärksammas av, att volontärarbete inte alltid har sina fördelar i volontärsrollen (Wilson 2012, s. 24).
13 3.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis så har forskningen kring ämnet far-dotter-incest visat sig vara bred, och väsentlig, vilket i sig kan grunda sig på att forskning kring ämnet har bedrivits både nationellt och internationellt. Studier i ämnet har även visat att incest på barn, kan ha negativa
konsekvenser, som i sin tur, kan leda till psykisk ohälsa vid vuxen ålder. Forskning antyder även att trauma kan föreligga, och följa med den utsatta dottern upp i hennes vuxna liv.
När det kommer till studier kring frivilligorganisationer och volontärs rollen, så har jag valt att fördjupa mig lite i denna del för att kunna ge läsaren en ökad förståelse i hur olika organisationers uppbyggnad kan se ut, och vad rollen som volontär inom en
frivilligorganisation, sett ur ett allmänt perspektiv kan innebära.
Denna del av studien tas även upp och beskrivs för att förstå hur volontärerna som ingår i just denna studie arbetar med olika kvinnor som blivit utsatta för incest, samt även för att förstå relationen som volontärerna kan uppleva sig ha till bland andra socialtjänst, och deras syn på förövare och stödsökande kvinnor.
Förståelsen kring hur dessa volontärer arbetar med stödsökande kvinnor, och deras perspektiv kan nås, genom att man som läsare får ta del av tidigare forskning, som beskriver incest övergreppet mellan far och dotter, samt vilka konsekvenser denna gärning kan ge efteråt.
Studien förväntas även ge läsaren en förståelse kring volontärsrollen i sig, och vad frivilligorganisationer som Rise och nxtME kan grunda sig på.
14 4. Teoretisk referensram
I den här delen av studien, presenterar jag den teoretiska referensramen till den här studien.
Jag har valt att använda mig utav Nils Christies teori om det idealiska offret i boken Det motspänstiga offret (Åkerström & Sahlin (red.) 2001). Teorin om det idealiska offret kan anses vara relevant i denna studie för att kunna förstå volontärernas förståelse för de utsatta kvinnorna som de möter dagligen. Men även för att denna teori beskriver hur det idealiska offret skapar den idealiska förövaren i förhållande till sin egen offerstatus. Främst har jag valt teorin om det idealiska offret som jag anser bäst kan beskriva och ge förståelse för de
stödsökande kvinnor som fallit offer för incest ur ett allmänt perspektiv men även genom volontärernas egna beskrivningar av hur dom upplever dessa kvinnor de arbetar med att stötta.
Det idealiska offret och den idealiska förövaren kan enligt Christie ses som två motpoler som är beroende av varandras existens. Genom denna teori är det således möjligt för mig som författare till denna uppsats att försöka skapa en bättre uppfattning om själva föreställningen kring de stödsökande kvinnorna samt förövarna, och även hur de båda karaktärerna beskrivs av volontärerna som ingår i just den här studien.
Vidare kommer jag under den här studiens gång att använda mig utav teoretikern George Herbert Meads rollövertagande och den generaliserade andre i Andersen & Kaspersens bok Klassisk och modern samhällsteori (2005). Denna teori går ut på att ens eget agerande ständigt påverkas och byggs upp genom ens egna förståelse till omgivningen och vilka
förväntningar som omgivningen har på en själv. Denna teori som Meads gör gällande för, kan bidra till studien, genom att ge en god grund till att undersöka volontärernas perspektiv, i hur dom kan uppleva arbetet med de stödsökande kvinnorna. När jag valde denna teori till studien så ansåg jag att teorin kunde ge en tydlig förståelse i hur volontärerna arbetar med de
stödsökande kvinnorna inom stödgrupperna. Det är när volontärerna själva är med och sitter i en rund ring, där varje kvinna får tala fritt i några minuter och de andra lyssnar till den som talar. Det är under dessa samtalsgrupper som jag anser att ett rollövertagande sker mellan volontär och stödsökande, och därför valt teorin för denna studie tillsammans med det idealiska offret.
15 4.1 Det idealiska offret
Med själva begreppet idealiskt offer menar sociologen Nils Christie (2001, s. 47) att en person eller kategori av individer, som när de drabbas av ett brott eller gärning, enkelt uppnår
fullständig och legitim status som ett offer.
Det idealiska offret har enligt Christies teori en slags offentlig status. Christie själv beskriver även en av fem egenskaper som kännetecknar det idealiska offret där han menar att en av de fem egenskaperna som ett idealiskt offer kan kännetecknas av är att man som offer är svag.
Det idealiska offret inkluderar karaktärer som är inom kategorierna sjuka, gamla eller mycket unga människor. Vidare upplyser Christie (2001, s. 48) att det idealiska offret alltid är svagt i jämförelse med gärningsmannen, samtidigt som han även beskriver att ju mer materiellt oberoende en kvinna är desto mindre trovärdighet får hon i varje anspråk på offerstatus till följd av att hon inte kan åberopa sin svaghet eller bristen på möjligheterna att kunna skydda sig själv (ibid, s.48).
Idealiska offer är i behov utav och skapar, som tidigare nämnt ovan sina idealiska
gärningsmän (Christie 2001, s. 54). De två karaktärerna är beroende av varandra och ju mer idealiskt ett offer är, desto mer idealisk blir gärningsmannen i förhållandet till offret.
Teorin om det idealiska offret beskriver även den idealiske gärningsmannen som samtidigt syftar på att de flesta våldsbrottslingar inte är så ideala. I de flesta brottsfall känner offret förövaren och att många offer även kan stå förövaren intimt nära förminskar bilden av den idealiska förövaren menar sociologen Christie.
Den idealiske gärningsmannen menar Christie i sin tur inte liknar offret, utan är ur moralisk synvinkel, offrets motsatta karaktär. Idealisk gärningsman är enligt Teoretikern Nils Christie en farlig man som kommer långt bortifrån och som inte kommer från offrets närmaste krets.
En människa som knappt är en människa sett ur ett allmänt perspektiv på en gärningsman menar (Christie, 2001, s. 55).
16 4.2 Rollövertagande och den generaliserande andre
Teoretikern George Herbert Mead myntade begreppet rollövertagande där han menade att all mänsklig kommunikation är en grundläggande förmåga ”att vara en annan inför sig själv”
(Andersen & Kaspersens 2005, s.102). Detta begrepp innebär enligt Mead att rikta sig till en annan individ kräver att man själv kan sätta sig in i den andre individens situation. Med begreppet rollövertagande menade även Mead något mer konkret än att man som individ endast lär sig att agera i olika karaktärsroller som exempelvis syster, socialarbetare och kurator (ibid).
Rollövertagande innebär enligt Mead en grundläggande förmåga att mentalt kunna projicera hur andra individer kan komma att reagera på ens egna beteende. I mindre grupp kan
individer som samverkar med sin motpart konkret ta den andres roll menar Mead. I
förhållande till större grupper föreligger behovet enligt Mead att föreställa sig gruppen som en helhet och även dess reaktion som en helhet. Att kunna föreställa sig reaktionerna hos en grupp, kallar Mead för att överta ”den generaliserade andres roll” (Andersen & Kaspersen 2005, s.102).
Rollövertagandet sker i socialiseringens tidiga stadie genom konkreta rollspel enligt Mead.
När ett barn på ett grundläggande sätt lär sig själv att vara någon annan inför sig själv. Vidare skiljer Mead i detta sammanhang mellan lek och spel där han menar att barn kan leka själva, men vid ett spel så krävs det samarbete, och ett spel kan inte spelas ensam. I spelet utvecklar barnet sitt rollövertagande då barnet måste vara redo på att kunna ta rollen hos varje deltagare i spelet menar Mead. Vid ett senare skede utvecklas denna förmåga att kunna överta den generaliserande andres roll, och som i sin tur innebär de allmänna normerna i samhället (ibid, s.102).
Jag har förutom Christies teori även valt denna teori om rollövertagande och generaliserande andre, för att den inkluderar teorin om själva förmågan att rikta sig till en annan individ kräver att man själv kan sätta sig in i den andre individens situation, och samtidigt på så vis förstå den andre individens reaktion och agerande på ens egna handlande. Därefter kan man
utveckla ens eget handlande utifrån denna förståelse av hur omgivningen förväntas reagera på ens handlande.
17 5. Metod
I den här delen av studien så kommer jag att presentera studiens metodval, tillvägagångssätt, urval, intervjuer och transkribering. Jag kommer även att beskriva den analysmetod som jag har valt att analysera studiens empiri med i analysdelen. Den här studien kommer även att diskutera dess trovärdighet, etiska övervägande och min egen förförståelse kring ämnet incest mellan far och dotter. Slutligen kommer en metoddiskussion att avsluta metod avsnittet genom att avslutningsvis redogöra för de fördelar och nackdelar som den valda
analysmetoden kan innebära för studien.
5.1 Metodval
Den analysmetod som jag har valt till den här studien är av kvalitativ karaktär (se Esaiasson m.fl. 2002, s.215) där jag har valt att analysera volontärernas svar på intervjufrågorna genom en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Esaiasson m.fl. (2002) så är samhällsvetenskapens mest använda metod för att samla in empiri ett sätt att fråga eller att samtala med människor (ibid).
Författaren Esaiasson menar även att det finns en skillnad mellan två frågeundersökningar som delas in i informantundersökningar och respondentundersökningar.
Vid respondentundersökningar så går man in på syftet med undersökningen, samt graden av standardisering, strukturering, och dialog vid intervjuns frågor och svar. När det gäller
informantundersökningar så är det mindre intressant hur många intervjupersoner man väljer ut för att intervjua till sin studie. Hur länge en intervju pågår samt vad intervjupersonerna har för egenskaper för studien eller kunskaper i ämnet saknar även betydelse för
informantundersökningar (ibid).
Vidare menar Esaiasson att skillnaden mellan respondentundersökning och
informantundersökning, är att vid en respondentundersökning, så ser man intervjupersonen som ett objekt, som ska undersökas, medan vid en informantundersökning, så ses
intervjupersonen som ett vittne eller en sanningssägare som ska bidra med information om sin egen sanning eller uppfattning, och hur informanten själv ser på verkligheten. Dessa
subjektiva tankar hos informanten menar Esaiasson kan variera från informant till informant, och den kvalitativa studien kan således få ett resultat som inte går att generalisera (Esaiasson m.fl. 2002 s. 253).
18 För den här studien som ska studera ämnet incest mellan far och dotter och hur volontärer arbetar med dessa kvinnor som utsatts för incestuösa övergrepp, så har jag med anledning av antalet volontärer till studien, valt den senare metoden. Det vill säga att jag kommer att genomföra en så kallad informantundersökning, där volontärerna i studien kommer att betraktas som informationslämnare om deras egna upplevelser kring ämnet incest, och deras yrkesroll som volontär i arbetet med stödsökande kvinnor. Informantundersökningarna kommer att ske genom intervjuer, som i sin tur kommer att analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Som tidigare nämnt så kommer informanterna som i det här fallet utgörs av volontärerna ses som vittne eller sanningssägare och ska bidra med information till studien och inte själva bli studerade för den här studien och enligt Esaiasson m.fl. (2002).
5.2 Tillvägagångssätt
Nedan följer beskrivningen för studiens tillvägagångssätt vad gäller urval samt intervjuer och transkribering.
5.2.1 Urval
Det finns två olika tillvägagångssätt att bedriva urval på enligt Martyn Denscombe (2016, s.
64). Dessa tillvägagångssätten beskrivs som sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval.
Sannolikhetsurval innebär en slumpmässig utvald enhet ur en population, där varje enhet har lika stor chans att bli utvald till studien. Ett icke-sannolikhetsurval innebär däremot att forskaren själv har en viss påverkan på urvalet och där man väljer ut vilka som ska ingå i studien (ibid s. 65). Populationen i den här studien utgjordes av två volontärer som arbetar inom varsin frivilligorganisation och där jag som korrespondent inte kunde välja ut dessa två informanter till studien, utan det var de som fanns tillgängliga under studiens gång. Detta utbud av volontärer som arbetar med incestfrågor ledde därmed till att jag som korrespondent inte kunde påverka mitt urval och välja ut informanter till studien. Mitt urval utgjordes således av ett sannolikhetsurval där informanterna till studien hade lika stor chans att inkluderas i den här studien (Denscombe 2016, s. 73).
19 Denna urvalsmetod utvecklades genom att jag som student på ett uppsatsseminarium fick kännedom om de två frivilligorganisationer som arbetar kring ämnet incest och kvinnliga stödsökare. Jag blev under seminariet rekommenderad att ta kontakt med de två befintliga organisationerna Rise och nxtME vilket jag också gjorde. Jag sände iväg två informationsbrev via e-post (se bilaga 1) där jag presenterade mig själv, min utbildning och att jag skulle skriva en uppsats inom ämnet incest. Mina brev besvarades från intervjupersonerna själva och jag fick intervjua båda volontärerna från varsin frivilligorganisation. Anledningen till att jag skickade iväg intervjuförfrågan från min privata e-post är för att den e-posten var
sammanlänkad till min studentmail (sh10hp7992@suni.se), samt för att jag under studiens gång arbetat mycket hemifrån utanför skolan. Jag har dock i adressen till mina svar som jag mottagit anonymiserat volontärerna genom att byta ut deras riktiga namn till volontär 1, respektive volontär 2, i hänvisningslänken till varje svar, för att hålla informanternas anonymitet i enlighet med vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed. Informanterna som var tillgängliga för den här studien var två till antalet, och kommer att presenteras nedan och i studien som Volontär 1 respektive Volontär 2.
Volontär 1: kvinna i medelåldern har erfarenhet av incest, från organisationen nxtME.
Volontär 2: kvinna nära medelåldern med erfarenhet av incest, från organisationen Rise.
I studiens resultatdel samt analysdel så kommer informanterna att presenteras som volontär 1 respektive volontär 2. Denna anonymisering görs för att följa vetenskapsrådets riktlinje kring anonymitet (Vetenkapsrådet 2017).
5.2.2 Intervjuer och transkribering
Kvalitativa intervjuer lämpar sig enligt Denscombe (2016, s. 265) vid forskning av
människors åsikter, känslor och erfarenheter. Eftersom den här studien har strävat efter att skapa en djupare förståelse kring studiens frågeställningar, snarare än en bred förståelse som i kvantitativa forskningsstudier, så har det motiverat till valet av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju är baserad på en samling frågor som kan variera i ordningsföljd, samt att ytterligare följdfrågor kan tillkomma under intervjutillfället (Bryman 2011, s. 206).
20 Båda mina intervjuer skedde på respektive informants arbetsplats, där informanterna själva valde platsen för intervjun. Vid varje intervjutillfälle hade informanten själv valt ut ett ostört rum, där denne kände sig redo att besvara mina intervjufrågor. Enligt Trost (2010) ska miljön för intervjun vara så ostörd som möjligt, och den som blir intervjuad ska känna sig trygg i den miljön där intervjun sker (Trost 2010, s. 65).
En kvalitativ semistrukturerad intervju kännetecknas av en direktintervju, vilket innebär att en informant och korrespondent träffas och har själva intervjun (Bryman 2011, s. 208).
Intervjuerna till den här studien gick till på samma sätt, och båda intervjuerna hade samma upplägg, gällande intervjufrågor. Jag hade även enligt önskemål från informanterna avsatt lika mycket tid till båda intervjuerna (Bryman 2011, s.202–203).
Jag hade förberett båda mina intervjuer med att ha papper och penna till hands, men för att även kunna försäkra mig om att inte missa några detaljer, samt underlätta transkriberingen av intervjun, så använde jag mig av en diktafon som jag satte fram synligt på bordet. Diktafonen användes även i samband med införandet av GDPR (General Data Protection Regulation) gällande hanterandet av personuppgifter, där högskolans avdelning för socialt arbete bestämt denna policy vid insamlande av intervjudata (dataskydd@sh.se).
Jag hade i samband med förfrågningen av intervjun talat om att intervjun skulle spelas in och att inspelningen av intervjun är viktig för transkriberingen, och fick muntligt godkännande till samtycke för både inspelning av intervju och deltagande i studien. Anledningen till muntligt samtycke istället för skriftligt samtycke, var för att jag när började den här studien så fanns inget krav på ett skriftligt samtycke vid intervjuundersökningar. Dessutom valde jag muntligt samtycke för att förtydliga för informanterna om deras rättighet till att avbryta sitt deltagande när de vill samt att jag inte ville få informanterna att tro, att de bundit sig till att delta i studien mot sin vilja, vilket en skriftlig samtyckes blankett kan ge känsla av hos den som ska
intervjuas. När intervjuerna var avslutade transkriberade jag intervjun från muntligt till skriftligt som jag använde till analysdelen. Transkribering innebär i det här fallet att man skriver ner den inspelade intervjun till en text (Bryman 2011, s.429).
21 5.3 Analysmetod
Det finns olika metoder för att analysera empirin i en studie. För denna studie så har jag valt en kvalitativ innehållsanalys som jag anser vara lämplig. Syftet med metoden är att beskriva och analysera yrkesvolontärernas egna upplevelser och erfarenheter samt tolka meningen i deras beskrivningar (Kvale & Brinkman, 2014). Detta har inneburit att jag som korrespondent efter genomförd intervju och transkribering av intervjuerna, analyserade dessa genom att jag först i analysprocessen skapade en förståelse och en helhetsbild av det insamlade materialet.
Av den anledningen avlyssnades varje intervju igenom direkt efter själva intervjutillfället, därefter skrevs intervjun ner ordagrant för att sedan läsas igenom flera gånger. Nästa steg i analysprocessen var att sortera bort det som låg utanför intervjuguidens tema, och som inte var relevant för den här studien (Kvale & Brinkman 2014, s. 156).
I analysdelen har jag även valt att använda den metod som forskningen kallar för ett induktivt förhållningssätt. Induktivt tänkande innebär att forskaren utgår ifrån empirin till sin studie och ska på något sätt försöka visa ett samband som observerats under den empiriska observationen (Alvesson och Sköldberg 2008, s. 193).
Analysmetoden innebär även att man binder samman sin undersökning till tidigare forskning (Esaiasson m.fl. 2002, s. 233). Min studie kommer således att med den utgångspunkten knytas samman med tidigare forskares studier kring ämnet incest, frivilliga organisationer, volontärs rollen samt de teorier som jag har valt ut för den här studien.
5.4 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet
Bjereld m.fl. (2009) menar att möjligheten att ge ett generellt svar om ett fenomen konstrueras på de teorierna till själva fenomenet. Utan teorier kan man endast ge svar på om de enskilda förhållanden som undersöks. Vidare beskriver Bjereld m.fl. (2009) skillnaden mellan en teori och en empirisk generalisering där han menar att skillnaden kan bestå i resonemanget bakom påståendet, det vill säga varför det skulle vara just på ett visst sätt (Bjereld m.fl. 2009, s. 80).
En teori är enligt Bjereld m.fl. (2009) en förutsägelse om att en händelse kommer att inträffa efter en annan angelägenhet därför att det existerar en viss relation mellan dem, ett så kallat samband. En empirisk generalisering är således en förutsägelse om att en viss händelse kommer att uppträda efter en annan angelägenhet för att det brukar ske på det viset (ibid).
22 Vidare menar Bjereld m.fl. (2009) att det finns två huvudsakliga möjligheter att kunna
generalisera själva resultatet forskningsstudien på. Dessa två är teoretisk (deduktiv) generalisering och statisk (induktiv) generalisering (ibid).
Deduktiv ansats innebär att den vetenskapliga metoden utifrån en teoretisk referensram, formulerar hypoteser som testas mot verkligheten genom observationer. Induktiv ansats innebär att man går åt det motsatta hållet, nämligen från observationerna i verkligheten till generalisering inom en teoretisk referensram (Bryman 2011, s.26–28).
Denna studie kommer således att göra en induktiv generalisering av studiens resultat, vilket innebär att en slutsats som grundar sig på induktion inte nödvändigt behöver vara sann. Det är av två anledningar menar Patel och Davidson (2011), dels så bygger induktion som metod på iakttagelser och på våra sinnen samt att vårt minne kan lura oss. Dels så är det observerade empiriska materialet begränsat och i många fall inte ens representativ (Patel & Davidson 2011, s.14).
5.5 Etiska överväganden
Vetenkapsrådet (2017) har i sin bok God forskningssed tagit upp betydelsen för vad god forskningssed innebär, och menar att etiska överväganden och riktlinjer spelar en mycket viktig roll för forskningens kvalitet och genomförande, samt hur resultat av forskning på ett ansvarsfullt sätt kan användas för att utveckla vårt samhälle (ibid).
Forskningsetik innebär dessutom en reflektion över alla delar som ingår i en studentuppsats där forskningsetiken ligger till grund för att värna om människors grundläggande värden och rättigheter. En primär anledning till att uppmärksamma sig på forskningsetik är att man som forskare vill värna om de individer som inkluderas i en studie (Sandman & Kjellström 2013, s.311).
Jag har till denna studie förhållit mig till vetenskapsrådets olika etiska aspekter under studiens gång. Dessa aspekter är, Sekretess, Tystnadsplikt och Integritet. I samband med
intervjuförfrågningen tillfrågades även samtycke från informanterna och om de gav sitt medgivande till att intervjuerna användes till denna studie. Samtycke till studien mottogs muntligt och även att intervjun skulle spelas in. Informanterna har därmed givit sitt muntliga
23 samtycke till att delta i undersökningen, dess användningsområde och inspelning av
intervjuerna (ibid).
En annan etisk fråga som vetenskapsrådet tar upp handlar om anonymitet. Att anonymisera uppgifter i en studie, är i en del fall en förutsättning för att etikprövningsnämnder ska godkänna själva studien (Vetenkapsrådet 2017, s. 41). Med den anledningen så kommer intervjupersonerna som intervjuats i den här studien att anonymiseras genom att inte namnges i studien.
Enligt vetenskapsrådet (2017) så framgår det samtidigt att en forskare inte kan försäkra sig om att någon utomstående kan ta del av empirin, på grund av existerande situationer då insyn i forskningsmaterialet kan vara nödvändigt. Det kan exempelvis vara så att enligt
vetenskapsrådet (2017) så kan en fakultetsopponent vid en disputation begära att få ta del av en forsknings empiri, alternativt kan en anmälan om misstanke om vetenskaplig oredlighet göras (ibid s. 41). Med den anledningen som empirin i denna studie kan komma att lämnas ut till handledare respektive kursansvarige om så begärs. Denna studie följer därmed
vetenskapsrådets (2017) anvisning om anonymitet för en god forskningssed vilket innebär som tidigare nämnts att informanterna förblir anonyma i studien.
5.6 Förförståelse
Enligt Ulf Bjereld m.fl. (2009) så består en forskares förförståelse av två delar: dels den uppfattning som forskaren själv finner anledning att utmana och dels den alternativa
uppfattning som forskaren avser att föra fram som ersättning, alternativt komplettering till den tidigare uppfattningen (ibid).
Ämnet incest var för mig som författare till den här uppsatsen, ett helt främmande tema inom socialt arbete. Jag hade varken personlig erfarenhet av incest, eller en yrkeserfarenhet inom området. Detta innebär även att jag saknar professionell erfarenhet som socialsekreterare, eller som volontär på en av dessa frivilligorganisationerna. Att jag valde att studera ett för mig främmande ämne beror på två olika personliga tillfällen som jag fått möta.
Det första tillfället då jag kom i kontakt med far- och dotter-incest var när jag läste boken av Somaly Mams (2008) De oskyldigas tystnad. Boken baseras på författarens egna erfarenheter av trafficking, samt om hur hon arbetar med att nu i vuxen ålder försöka motverka
24 människohandel i sitt hemland. Författaren ställer en fråga i boken till en av alla de män hon möter i boken, under sitt arbete mot trafficking och som hon intervjuar i boken. Hon ställer frågan om hur han som far kan utsätta sin egen dotter för sexuella övergrepp, och får ett svar tillbaka som kan förstås genom att studera faderlig incest ur förövarperspektiv.
Medan det andra tillfället då jag kom i kontakt med incest var när en kvinna i min närhet berättade för mig att hon blivit utsatt av sin far. Det var med anledning av dessa två skilda tillfällen som jag senare bestämde mig för att skriva om ett ämne som incest, och volontärer som arbetar med problematiken. Innan dessa två tillfällen saknade jag helt kännedom om den här varianten av sexuella övergrepp på kvinnor och barn. Och incest överhuvudtaget.
5.7 Metoddiskussion
I den här diskussions delen kommer jag att lyfta fram, fördelarna och nackdelarna för den utvalda forskningsmetoden, som ligger till grund för den här studiens analysdel. Jag kommer även att diskutera valet kring denna undersökningsmetod samt på vilket sätt denna metod kan ha för påverkan på studiens resultat (se Bjereld m.fl. 2009, s.108).
Den här studien grundar sig på informantundersökningar, utifrån en kvalitativ
forskningsmetod där Esaiasson m.fl. (2002) menar att antalet personer som ska intervjuas för själva studien saknar betydelse. Mina informanter till studien var två mycket erfarna och professionella volontärer. Volontärernas professionalitet bygger på deras professionella förhållningssätt gentemot stödsökande kvinnor som de möter. Deras profession ligger i deras yrkesroll som volontär i hur de eliminerar maktbalansen som kan vara synlig, i relation till stödsökande kvinnorna. De yrkesvolontärer som arbetar med stödsökande kvinnor har själva erfarenhet av incest, och är under den här studiens gång fåtaliga, därmed var informanterna två till antalet. Informanterna som intervjuas här, har en ledande position i varsin verksamma organisation och är därmed av betydelse för denna studies genomgång.
Den valda kvalitativa forskningsmetoden inbegriper en innehållsanalys som innebär att den är induktiv och bygger på utforskandet av studier och huvudfrågor och därefter dras slutsatser från analyserad empiri. I en del fall kan kvalitativ innehållsanalys grunda nya teorier (Wildemuth Barbara M. 2009, s.308). Denna kvalitativa innehållsanalys som metod valdes därmed till den här studien, då det var en möjlig genomförbar metod till antalet informanter samt deras egenskaper.
25 Fördelen med den här analysmetoden är alltså att den inte lägger tyngd vid antalet informanter och deras egenskaper, utan fokus läggs på vad som sägs under intervjun. Nackdelen med metoden kan relateras till den induktiva ansatsen, vilket innebär att slutsatser som grundar sig på induktion inte nödvändigt behöver vara sanna. Detta med hänvisning till två anledningar.
Dels så bygger det på observationer och våra sinnen, dels så är det empiriska materialet begränsat och i detta fall inte nödvändigtvis representativ, det vill säga generaliserbart (se Patel & Davidson 2011, s. 14). Dessutom så förespråkar informanterna utifrån sina egna erfarenheter och känslor, vilka Patel och Davidson menar kan variera från individ till individ.
Med andra ord så utgörs informanternas berättelser av vad som kan förstås som ett subjektivt perspektiv där dom inte är objektiva under intervjun (Allwood & Erikson 1999, s. 237).
Det vetenskapliga studiet av människans subjektiva erfarenhet som till exempel emotionella upplevelser, åsikter eller värderingar behandlar Allwood och Eriksson (1999) som subjektiva upplevelser som utgörs av en objektiv verklighet. Författarna menar alltså att det finns en verklighet som är objektiv och som vi kan ha mer eller mindre kunskap om (ibid).
26 6. Resultat
I den här delen presenteras studiens resultat. Resultatet kommer att redogöras genom totalt sex
övergripande indelningar, där dessa relateras till studiens syfte och frågeställningar. Detta för att texten till studien ska bli mer sammanhängande och tydlig i sitt budskap. Jag redogör även för resultatet till studien genom en redovisning av, det empiriska materialet som kommer att utgöra tre till åtta blockcitat under respektive indelning.
Resultat delen inleds med att jag redovisar volontärernas perspektiv, på hur de upplever de
stödsökande kvinnorna som de arbetar med. Detta för att i sin tur redovisa hur de även, upplever de fäder som utsätter sina döttrar för incest. Jag avslutar sedan med att redogöra för volontärernas perspektiv på själva arbetet med de stödsökande kvinnorna, och hur volontärerna ser på ett eventuellt samarbete med socialtjänst. Slutligen kommer denna resultatdel att resumeras i en sammanfattning.
6.1 Hur volontärerna upplever de stödsökande kvinnorna
I detta avsnitt ska jag försöka redogöra för hur de stödsökande kvinnorna upplevs, av själva volontärerna inom frivilligorganisationerna, samt försöka lyfta fram hur känslan av att möta dessa kvinnor utifrån volontärernas perspektiv kan se ut. En av volontärerna gjorde följande beskrivning kring hur hon själv upplevde de stödsökande kvinnorna som kommer till Rise:
Det är fantastiskt att se hur oerhört mycket styrka i princip alla som kommer hit bär på. Att hur hemska saker dom än har varit med om, så har dom utvecklat en oerhörd intellektuell kapacitet ofta. Dom har en enorm förmåga att kunna sätta ord på saker och ting, och det är också fantastiskt att vi får följa deras utveckling och se liksom vad som händer (Volontär 2).
Volontären ovan menar att de flesta stödsökande kvinnorna som hon möter i sitt arbete som volontär, har en styrka inombords, oavsett deras traumatiska erfarenhet av incest. Hon beskriver även hur fantastiskt det är för volontären själv, att få vara delaktig och följa dessa kvinnors utveckling, genom de möten som hålls med dessa kvinnor inom organisationen.
Volontären beskriver även hur kvinnorna upplevs i början när de kommer till organisationen för att söka stöd för sin utsatthet av incest. Hon beskriver vidare kvinnorna enligt följande:
Dåligt självförtroende, självkänsla, kroppskännedom, tillitsproblem, trygghets problem, närhets problem, relationella problem det är i princip samma hos alla (Volontär2).
Volontären menar även att förändringsprocesser sker för de stödsökande kvinnorna, genom det sociala förändringsarbetet som bedrivs inom organisationerna, genom den skillnad som
27 kan uppstå för kvinnornas utveckling kring traumat när de stödsökande kvinnorna kommer till organisationen, och får stöd i sin hantering att bearbeta känslor och tankar som uppstått till följd av incest övergreppet:
Och det är ju också fantastiskt att få se hur man går kanske från att stapla in hit eller många kan berätta att dom har kräkts runt hörnet, eller att dom gått fram och tillbaka till busshållplatsen tre gånger innan dom har lyckats ta sig in genom porten, och så måste dom sitta utanför en stund, det är så väldigt stora processer i början (Volontär 2).
Denna process beskrivs även av den andra volontären från nxtME, som en motivation till att hon som volontär orkar fortsätta med sitt arbete som med dessa kvinnor, som utsatts för incest. Hon beskriver även skillnaden mellan de stödsökande kvinnornas egenskaper, före stödet och efter stödet som dessa kvinnor får av volontären som arbetar med kvinnorna:
Ja en del är ju vrak helt enkelt, har aldrig pratat med någon, är livrädda, och fruktar för sitt liv, och det kan vara en sådan katastrof, men vi volontärer är stödet som finns med förhoppningsvis hela vägen. Sen är det många som har varit utsatta, och fått hjälp och som faktiskt kommit som volontärer till oss, och gett igen. Av det som dom har, och faktiskt vill, hjälpa någon annan och det är det som vi volontärer ser som en styrka (Volontär1).
Den andra volontären (volontär 2) hade en liknande upplevelse av stödsökande kvinnor, och perspektiv på kvinnorna som kom till hennes frivilligorganisation för att få stöd till att bearbeta det sexuella övergreppet:
Ja, alltså före besöket, oerhört rädd, oftast rädda, och oroliga. Desperata, i kris, och dom kan känna sig väldigt kaotiska, och ledsna. Men efter besöken med oss, så tycker jag att det är, en synlig förändring som sker. En oerhört positiv skillnad syns på dessa kvinnor efter våra kontakter, därför att dom visar direkt uttryck för, att det är som att de har hittat hem. Att dom plötsligt förstår att dom inte är ensamma om övergreppet. Att dom känner kraft i att inte vara ensamma om övergreppet (Volontär 2).
Båda volontärerna gör gällande att de stödsökande kvinnorna upplevs som rädda i början, innan dom fått stödet och hjälpen från frivilligorganisationerna som arbetar med deras läkningsprocess. Att vikten av att de inte är ensamma om övergreppet anses här vara viktigt i deras läkningsprocess under förändringsarbetet som bedrivs av volontärerna. Några av de kvinnliga stödsökande kommer även åter själva som volontärer till organisationen för att stödja andra som kommer till organisationen för samma art av övergrepp. Dessa
återkommande kvinnor vill hjälpa andra stödsökande kvinnor som varit utsatta, vilket kan ses
