Tillsammans på egen hand : En intervjustudie om synen på individualism och kollektivism i Sverige och Chile

(1)

Tillsammans

på egen hand

KURS:Examensarbete i Globala studier, 15 hp PROGRAM: Internationellt arbete – Globala studier FÖRFATTARE: Agata Polakowska, Alem Mimic EXAMINATOR: Maarja Saar

TERMIN:VT21

En intervjustudie om synen på individualism

och kollektivism i Sverige och Chile

(2)

2 JÖNKÖPING UNIVERSITY Kandidatuppsats, 15 hp Högskolan för lärande och kommunikation VT21 Internationellt arbete – globala studier

Sammanfattning

Agata Polakowska & Alem Mimic Antal sidor: 28

Tillsammans på egen hand: En intervjustudie om synen på individualism och kollektivism i Sverige och Chile

En av de största utmaningarna en person som flyttar till ett annat land kan uppleva, är att möta ett nytt socialt system. Individualism och kollektivism har identifierats som de främsta orsakerna till kulturella skillnader och är aspekter som både påverkar ett lands sociala system och individens sociala relationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som har erfarenhet av att bo i en individualistisk och en kollektivistisk kultur förhåller sig till individualistiska och kollektivistiska normer och värderingar. Som teori används Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, där faktorer som tyder på hög individualism listas och används i analysen. Studiens metod som används är semistrukturerade intervjuer, där intervjupersonerna identifierar sig som svenskar och/ eller chilenare och har erfarenhet av att bo i Sverige och Chile. Resultatet visar att respondenterna generellt sett har en positiv syn på individualism. De flesta respondenter värderar självständighet, frihet och personlig utveckling högt och har en mer negativ syn på auktoriteter och att förlita sig på, eller vara beroende av andra. Öppenhet bland människor, känslan av gemenskap och solidaritet tas upp, där respondenterna visar på olika förhållningssätt. Slutsatsen är att de flesta respondenter har en positiv syn på individualism och till största del har individualistiska värderingar. Samtidigt skiljer sig flera av respondenternas upplevelser och uppfattningar när det kommer till olika frågor, vilket kan bero på personliga olikheter, men även ekonomiska aspekter.

Nyckelord: Individualism, Kollektivism, Sverige, Chile, Kultur

Postadress Besöksadress Telefon

Skolan för lärande Gjuterigatan 25 036-101000 och kommunikation

Box 1026

(3)

JÖNKÖPING UNIVERSITY Bachelor Thesis, 15 credits School of Education and Communication Spring 2021 International work – Global studies

Abstract

Agata Polakowska & Alem Mimic Number of pages: 28

Together alone: An interview study on the view on individualism and collectivism in Sweden and Chile One of the biggest challenges a person moving to another country can experience is facing a new social system. Individualism and collectivism have been identified as the main causes of cultural differences and are aspects that affect both a country's social system and human interaction. The aim of this study is to examine how people who have experienced living in an individualistic and a collectivistic culture relate to individualistic and collectivistic norms and values. Geert Hofstede's cultural dimension theory, where factors indicating high individualism are listed, is used in the study and analysis. The method used is semi-structured interviews, where the interviewees identify themselves as Swedes and/or Chileans and have experience of living in both Sweden and Chile. The results show that the respondents generally have a positive view of individualism. Most respondents value independence, freedom and personal development highly and have a more negative view of authority and relying on, or being dependent on others. Openness among people, the sense of community and solidarity are addressed, with respondents showing different attitudes. The conclusion is that most respondents have a positive view of individualism and for the most part hold individualistic values. At the same time, several respondents' experiences and perceptions differ when it comes to different issues, which may be due to personal differences, but also economic aspects.

Keywords: Individualism, Collectivism, Sweden, Chile, Culture

Mailing Address Visiting Address Telephone

School of Education Gjuterigatan 25 036-101000 and Communication

Box 1026

(4)

2

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställningar 2

2. Metod och material 2

2.1 Val och beskrivning av metod 2

2.2 Intervjuprocessen 2

2.3 Bearbetning av intervjuerna 3

2.4 Etiska principer och diskussion 3

2.5 Begrepp 4

3. Tidigare forskning 5

3.1 Sociologiska synsätt 5

3.2 Globalisering 6

3.3 Normer och värderingar 6

3.4 Individ- och gruppcentrerade tankesätt 7

3.5 Individualistiska självuppfattningar 7

3.6 Kollektivistiska självuppfattningar 8

4. Teoretiskt ramverk 8

4.1 Geert Hofstedes Kulturdimensionsteori: Individualism och Kollektivism 8

4.2 Kritik 10

5. Resultat och analys 11

5.1 Frihet och självständighet 12

5.1.2 Att hitta sig själv 14

5.1.3 Förväntningar 14

5.2 Mänskliga relationer och interaktioner 16

5.3 Statens och kollektivets överlappande roller 20

5.3.1 Barn och omhändertagande av föräldrar 21

5.4 Solidaritet och känsla av gemenskap 22

6. Avslutande diskussion 24

(5)

1

1. Inledning

Ett specifikt sätt att leva kan upplevas som en självklarhet för individen som befinner sig i en viss samhällelig kontext, på grund av att kulturerna inte alltid är synliga eller medvetna för de inblandade (Stier, 2019, s. 20). Samhällssystem, kultur och normer påverkar allt från personliga beteenden och tankar till samhälleliga processer och nationella övertygelser genom den så kallade socialisationsprocessen (Ibid., s. 123). Genom att samspela med andra människor lär vi oss hur olika delar av kulturen fungerar (Ibid., s. 124). Ett samhälles syn på individen och kollektivet är en central aspekt när det kommer till dessa frågor. Att dela in länder utefter individualism respektive kollektivism är också ett av de vanligaste sätten att förklara skillnaderna mellan olika kulturella grupper (Santos et al., 2017). I detta fall utmärker sig länder som Sverige av starka individualistiska normer, där fokuset riktas till individen och dennes självständighet, autonomi, idéer, åsikter och ansvar (Hofstede Insights, u.å) till skillnad från kollektivistiska samhällen där gemensamma intressen sätts framför den enskilde individens (Brewer & Venaik, 2011, s. 440). Dessa individualistiska drag innebär oftast stor frihet och välbefinnande, men kan också innebära och medföra ensamhet och mindre meningsfullhet (Heu et al., 2019, s. 789). Med denna inblick uppstår frågan om hur människor förhåller sig till en kultur som domineras av det motsatta tankesättet än den ursprungliga kulturen, samt hur personer som tillhör båda kulturerna upplever dem.

Till skillnad från Sverige, är Sydamerika en region som präglas av kollektivistiska normer, vilket uppmärksammas i bland annat arbete i grupp, familj, gemenskap och gemensamma mål (Hofstede-Insights, u.å). Närmare bestämt är Chile också ett land som hamnar högt upp på listan på antalet svenska medborgare som är bosatta i Sydamerika (SVIV, 2015), men även ett land som enligt Hofstedes kulturella dimensioner har en högre grad av kollektiva värden i jämförelse med Sverige (Garner, 2015, s. 3). Därav blir det av intresse att undersöka hur personer som har varit eller är bosatta i Chile respektive Sverige förhåller sig till detta efter att ha upplevt ett levnadssätt i två skilda kulturer och samhällssystem. Trots att många länder domineras av ett av tankesätten, är tankesätten idealtyper och därmed grovt förenklade bilder av verkligheten, vilket diskuteras vidare i kritikavsnitt 4.2.

Sverige är det största landet i Norden med strax under 10,5 miljoner invånare (Nordiskt samarbete, 2021). Landet är en konstitutionell monarki och styrs av ett demokratiskt system som baseras på de fyra grundlagarna successionsordningen, regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (Sweden, u.å.). Historiskt sett har Sverige varit ett kristet land, men har under 1900-talet sett en radikalare förändring och blivit alltmer sekulariserat då religionen fått en mindre roll i samhället, samtidigt som andra religioner som islam och judendom fått större inflytande. Idag representerar Svenska kyrkan alla religioner som finns representerade i Sverige. Totalt är över 7 miljoner personer registrerade deltagare inom trossamfunden (SST, u.å.). Gällande utveckligen i Sverige som mäts kring de tre olika faktorerna utbildning, förväntad livslängd och inkomst (HDI) hamnade Sverige på plats 7 år 2019 (UNDP, 2019).Chile är ett avlångt land i Sydamerika som har en befolkningstäthet på 26 invånare per kvadratmeter med en total population på knappt 19 miljoner invånare. Landet är idag ett av Sydamerikas mest framgångsrika länder ur ett ekonomiskt perspektiv och har sedan militärkuppen reformerats till att bli en demokratisk republik. Redan på 1500-talet inrättades det första katolska stiftet i Santiago de Chile och när Chile utropades självständigt år 1810 antogs kristendomen och den romerska katolicismen som statsreligion (NE, u.å). Idag beräknas ungefär två tredjedelar av den chilenska befolkningen tillhöra katolicismen, men andra trossamfund som

(6)

2 protestantism har fått ett ökat antal medlemmar (UI, 2018). När det kommer till utveckling som mäter de tre olika faktorerna utbildning, förväntad livslängd och inkomst (HDI) hamnade Chile på plats 43 år 2019 (UNDP, 2019). Sverige och Chile skiljer sig därmed i ett utvecklingsperspektiv, men också geografiskt, ekonomiskt och kulturellt.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur personer som har erfarenhet av att bo i en individualistisk och en kollektivistisk kultur förhåller sig till individualistiska och kollektivistiska normer och värderingar. För att nå syftet har följande frågeställningar valts ut:

● Vad har svenskar och chilenare för upplevelser av och förhållningssätt till individualism och

kollektivism?

● Vad har svenskar och chilenare för förhållningssätt till sociokulturella skillnader mellan

Sverige och Chile?

2. Metod och material

I detta avsnitt presenteras studiens metodval, intervjuprocess och en redogörelse för hur materialet bearbetats. Detta följt av ett avsnitt om etiska principer, en kort diskussion och definitioner av centrala begrepp.

2.1 Val och beskrivning av metod

Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, vilket är passande för vårt syfte, eftersom fokus ligger på intervjupersonernas upplevelser, attityder och ståndpunkter kring ämnet (Flick, 2018, s. 226). Vid semistrukturerade intervjuer är det förmånligt att låta intervjun röra sig i olika riktningar och ge intervjupersonen utrymme att välja fokus och komma med egna idéer och synsätt, eftersom det visar vad personen tycker är viktigt och relevant. Under intervjuerna har vi använt oss av en intervjuguide, eller en lista med frågor att behandla, som har gjort det möjligt för oss att behålla denna flexibilitet (Bryman, 2018, s. 561-565). Det är viktigt att ta hänsyn till forskningens kvalitet och validitet, vilket vi bland annat gjort genom att ha ett reflexivt tillvägagångssätt i åtanke vid utformningen av studien och under intervjuprocessen. Detta har hjälpt oss att förstå eventuella konsekvenser av metoder, skevheter, värderingar och beslut främst när det kommer till sådant som respondenten delger. Förmågan att kunna vara kritisk till egna åsikter och antaganden har därför varit central både under intervjuns gång och under analys. Vi har även varit försiktiga med användningen av mångtydiga begrepp som kan ha olika betydelse för olika respondenter.

(7)

3 En pilotintervju genomfördes innan de intervjuer som presenteras i studien för att testa intervjufrågornas funktion i praktiken och för att vi skulle få större vana av att hålla i en intervju (Bryman, 2018, s. 332). Pilotintervjun gav oss intrycket att vi hade tydligt formulerade frågor och att vi lätt kunde ändra fokus under intervjuns gång om vi kände att respondenten hade intressanta reflektioner, åsikter och tankar utanför vår intervjuguide. Pilotstudien resulterade i att en till fråga lades till i intervjuguiden.

För att hitta respondenter, använde vi oss främst av ett målstyrt urval. Till en början var syftet att endast intervjua svenskar i Chile, därför gjorde vi först bara ett inlägg i Facebook-gruppen Svenskar i Chile (915 medlemmar). Det var dock bara en person som tog kontakt med oss utifrån inlägget och eftersom personen var född i Chile och identifierar sig som både svensk och chilenare, valde vi att bredda på studien och undersöka både svenskar och chilenare, samt de som identifierar sig som både och. Därefter lades samma inlägg ut i Facebook-gruppen Chilenos en suecia (2962 medlemmar), denna gång både på svenska och engelska. De gruppmedlemmar som var intresserade av att medverka i studien kontaktade oss sedan själva. Med detta tillvägagångssätt fick vi kontakt med alla respondenter förutom en, vars kontaktuppgifter vi fick av en bekant. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer, varav tre hölls på svenska och tre på engelska. Alla intervjuer hölls i form av videosamtal genom antingen Zoom eller Messenger och tog från 35 till 65 minuter. Vi som författare till studien höll varje intervju tillsammans från samma fysiska plats. Med hjälp av tystnad, kroppsspråk och ibland något ord ställde vi båda frågor och följdfrågor till respondenten, vilket funkade bra.

2.3 Bearbetning av intervjuerna

Alla intervjuer har spelats in och transkriberats, vilket är en nödvändighet för studiens utformning, samtidigt som det möjliggör en kontinuerlig tolkning under arbetets gång. Dessutom har det gett oss möjlighet att följa upp intressanta synpunkter, åsikter och tankar i efterhand (Bryman, 2018, s. 578). När det kommer till bearbetning av intervjuerna, valdes det mest relevanta intervjumaterial för våra frågeställningar ut och analyserades sedan utifrån tidigare forskning och det teoretiska ramverket. Materialet sorterades sedan utefter teman som framkom ur analysen av intervjumaterialet. Inga teman har därmed varit förutbestämda, trots att många av dem speglar intervjuguiden och intervjufrågorna. Citat som valts ut i resultatet är stycken där respondenten enligt oss beskrivit ett område eller en aspekt väl och på ett förefallande genomtänkt sätt. Dessa stycken rör även vårt syfte tydligt.

2.4 Etiska principer och diskussion

Vi har valt att utgå ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vid utförandet av studien. Genom att vara noggranna med att informera om undersökningens syfte, deltagarnas frivillighet att delta och faktumet att deltagare kan göra ett avhopp utan att ange anledning, har vi tagit hänsyn till informationskravet. Vi har även tagit hänsyn till konfidentialitetskravet som belyser att individens integritet skyddas i största möjliga mån (Bryman, 2018, s. 170-171). Vi är också medvetna om att alla uppgifter som samlas in, endast får användas till studien som uppgifterna är ämnade för (Ibid., s. 178) vilket innebär att vi även tagit hänsyn till nyttjandekravet. För att säkerställa att dessa etiska principer följs, fick varje respondent innan sin intervju acceptera ett informations- och samtyckesformulär med information kring studiens syfte, hur respondentens integritet skyddas, information om upplägg och kontaktinformation vid eventuella frågor. Detta ger också respondenten en informativ och trovärdig anledning till sitt deltagande (Ibid., s. 267). Alla respondenter har även tilldelats fiktiva namn för att säkerställa att konfidentialitetskravet följs och att respondenternas integritet skyddas.

(8)

4 Eftersom ämnet vi undersöker är kopplat till identitet, upplevelser och familj, normer och värderingar, kan det beroende på respondenten och respondentens svar vara ett känsligt ämne. Vi ser att informations- och samtyckesformuläret, där bland annat information om studien och aspekter som frivillighet och anonymitet framgått, har varit hjälpsamt för att minimera risken att respondenten får uppleva jobbiga känslor och tankar i samband med vår studie. Faktumet att fem av sex respondenter hörde av sig till oss frivilligt, kan också ses som en fördel. Våra svar på respondenternas frågor om studien och faktumet att vi försäkrade oss om att respondenterna var bekväma med det de delade med sig av, är andra försök att minimera dessa risker.

Eftersom vi har valt att intervjua svenskar och chilenare, blir svårigheten när det gäller indelning av människor efter nationaliteter relevant. Detta eftersom nationalitet kan förstås på olika sätt, där bland annat medborgarskap, hemland, bosättningsland och identitetsuppfattningar kan vara relevanta faktorer. Vi har låtit respondenterna själva avgöra ifall de passar in på vår beskrivning genom Facebook-inläggen, där vi skrev att vi letade efter just svenskar och chilenare eftersom en klar definition inte är relevant för att nå svar på syfte och frågeställningar. Alla respondenter uttryckte en stark koppling till antingen Sverige eller Chile, eller båda länderna och flera av respondenterna uttryckte sin nationella identitet tydligt. När vi använder oss av begreppen svenskar och chilenare i resultat och diskussion, menar vi människor som bor eller har bott i Sverige eller Chile och identifierar sig med landet i första hand. Vi är ute efter generella normer, vilket vi inser resulterar i generaliseringar och är en svårighet eftersom mänskliga beteenden och åsikter varierar i stor grad både inom och mellan kulturer.

2.5 Begrepp

Kultur: Mänskligt medvetande, kunskaper, föreställningar, värderingar, normer och andra idéer, som

genom kommunikation blir mer eller mindre gemensamma inom samhällen eller grupper (Liljeström et al., 1980, s. 52).

Individualism: En ideologi där individen fokuserar på sig själv istället för på kollektivet och känner

en tydlig gräns mellan sig själv och andra. Individualism kännetecknas bland annat av egocentrism och självständighet (Ma & Schoeneman, 1997).

Kollektivism: En ideologi där individen har en större kollektiv identitet och ser sig själv som en del

av helheten. Kollektivism karaktäriseras av förhållanden till andra (Ma & Schoeneman, 1997).

Individualism Distance Index (IDV): Ett index som mäter i vilken utsträckning människor ser sig

själva som individer i första hand och som en del av en grupp i andra hand. Med andra ord ett index som mäter nivån av individualism (Hofstede, 2001, s. 214).

Paradigmskifte: Genomgripande förändring av grundläggande antaganden och tankemönster på ett

vetenskapligt område (Kuhn, 1996, s. 52-53).

(9)

5

Högkontextkommunikation: En typ av kommunikation där informationen ofta hittas i den fysiska

situationen som kommunikationen sker i, eller att informationen är internaliserad i personen som kommunicerar meddelandet oavsett tal eller skrift (Nishimura et al., 2008, s. 785).

Lågkontextkommunikation: En typ av kommunikation där informationen och syftet med

kommunikationen ofta framförs tydligt i själva språket, både skriftligt och muntligt (Nishimura et al., 2008, s. 785).

Ingrupp: En social kategori eller grupp som individen starkt identifierar sig med (Giles & Giles,

2013, s. 141).

Utgrupp: En social kategori eller grupp som individen inte identifierar sig med (Giles & Giles, 2013,

s. 141).

Traditionellt samhälle: Ett traditionellt samhälle är ett samhälle som karaktäriseras av en orientering

mot dåtiden, inte framtiden, med en övervägande roll centrerat kring sedvänjor och seder (Langlois, 2001).

Modernt samhälle: Sätts i kontrast mot ett traditionellt samhälle och karaktäriseras av förhållandet

mellan kapital, arbete och välstånd med ett fokus på förändring (Månson, 2016, s. 5).

Solidaritet: Sammanhållning mellan olika människor, grupper, klasser eller nationer, vilket syftar till

att vara beredd att vilja hjälpa till inom gemenskapen (Saob, 1982)

3. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras relevanta perspektiv och förhållningssätt kring forskning på dimensionerna individualism och kollektivism, men även närliggande begrepp som kan kopplas samman till dessa två dimensioner.

3.1 Sociologiska synsätt

Individualism har sedan långt tillbaka definierats av bland annat den grekiske filosofen Sokrates som en teori och världsbild där den mänskliga individen står i centrum över gruppen, institutioner och samlade värderingar (Koons, 2019, s. 529). Durkheim, Marx och Weber har också använt olika tillvägagångssätt för att försöka förklara underliggande faktorer till sociala fenomen. Durkheim betonade vikten av sociala krafter i genererandet av gemensamma värderingar. Marx betonade istället sociala strukturer och effekterna av ojämlikhet som en grund till samhällskonflikter, medan Weber fokuserade på betydelsen av det sociala livets karaktär och individens handlingar (Ibid., s. 17). Dessa tre olika förhållningssätt har lagt grunden för sociologin och banat väg för tre olika typer av sociologiska syn- och förhållningssätt som ger en större överblick över vårt samhälle och en mer omfattande kunskap om vår omvärld. Ferdinand Tönnies är en annan sociolog som försökt förklara förhållandet mellan individualism och kollektivism, genom de två begreppen gemeinschaft och gesellschaft. Gemeinschaft kan förklaras som det förtroliga, privata och exklusiva samlevnaden, det vill säga gruppgemenskapen (Asplund, 1991, s. 63). Gesellschaft kan istället förklaras som en mer omfattande form av gemenskap,

(10)

6 som kan benämnas som samhällsgemenskap (Ibid., s. 63) där skillnaden kan förklaras som att “i Gemeinschaft förblir människorna i grunden förenade trots alla åtskiljande faktorer, i Gesellschaft är de i grunden åtskilda trots alla förenande faktorer” (Ibid., s. 73). Sociologen menade att gemeinschaft är resultatet av gemensam sympati, vanor eller gemensamma trossystem som är fördelaktig för de medlemmar som ingår i kollektivet, medan gesellschaft är individens del i det hela, för att nå ett specifikt slutresultat (Tönnies, Harris, & Hollis, 2001 s. 17-18). Tönnies menade även att ett paradigmskifte sker i sociala värderingar från ett samhälle som är mer kollektivistiskt till ett mer individualistiskt samhälle på grund av ökad kommersialisering och industrialisering (Hofstede, 2001, s. 211). Dessutom visar forskningen att utifrån en gjord studie har 34 av 44 mätbara länder världen över visat på en ökning av individualistiska värderingar, där socioekonomiska faktorer också förklaras vara den främsta faktorn (Santos, Warnum, & Grossmann, 2017, s. 1236-1237).

3.2 Globalisering

Globaliseringen har gjort att människor lever med en ny sorts individualism, där de aktivt bildar sin identitet. Sociala normer som tidigare styrde människors val och aktiviteter har försvagats avsevärt. Exempelvis är det idag lättare och mer accepterat att inte följa familjens väg eller att som kvinna satsa på sin karriär. Globaliseringen har också tvingat människor att leva mer öppet och reflexivt, samt hela tiden reagera på och anpassa sig till den föränderliga omgivningen. Även mindre val och aspekter såsom klädval, fritidssysslor och förhållande till hälsa, återspeglar den inre processen av skapandet och omskapandet av identiteten. Slutsatsen blir att känslan av tillhörighet förloras och ersätts av en större valfrihet (Giddens & Sutton, 2014, s. 105). Det talas även om en kulturell homogenisering, som innebär att människors livsstilar och kulturella identitet blir allt mer lika (Engdahl & Larsson 2006, s. 342).

3.3 Normer och värderingar

Minkov, Blagoev och Hofstede, som undersökt 10 punkter från World Values Survey som rör normer, kommer fram till att vissa normer är kulturella medan andra bara är löst kopplade till kultur. Författarnas definition av normer är att ”Normer är övertygelser kring socialt accepterade beteenden”. Vilken uppfattning och definition som än väljs, är normer den primära källan som bygger upp samhällsordningen. Såsom värderingar, lärs normer in genom socialisation. Detta gör att de passar in i kulturområdet, eftersom kultur är tanke- och beteendemönster som färdas mellan och inom generationer. Det är även tydligt att normer inte är desamma i olika kulturer. Normer ses som relativt stabila och behöver möta någon typ av motstånd till förändring för att ses som kulturella. Antropologer har även påpekat att kulturella aspekter samverkar. Om normer tillhör kulturområdet, finns ingen uppenbar anledning till varför de skulle skilja sig från personlighetsdrag, personliga värderingar och beteenden (Minkov, Blagoev & Hofstede, 2013). Tulviste, Kall och Rämmer menar att en stor del av tidigare forskning kring värderingar handlar om likheter och skillnader mellan länder och kulturer, där värderingar kopplas till ett lands ekonomiska utveckling, sociopolitiska kontext, religion, historia och på personnivå om respondenternas ålder, kön, utbildning och religiösa tillhörighet. Författarna har kommit fram till att exempelvis hierarki och konservatism värderas högre, medan jämlikhet värderas lägre i europeiska länder som tidigare styrts av kommunistiska regimer. Tulviste, Kall och Rämmer fortsätter med belägg för att människor förändrar sina värderingar som ett resultat av nya sociala villkor, men att processen är relativt långsam och beror på faktorer såsom individens ålder och på den specifika typen av värdering det handlar om. Värderingsförändringar kan utlösas av förändringar i vardagsmiljön som människor måste anpassa sig efter, vilket särskilt gäller vid svåra händelser, krig, migration och

(11)

7 stora politiska, ideologiska och ekonomiska förändringar på statsnivå. I regel blir traditionella värderingar mindre viktiga när ekonomiska förutsättningar förbättras. Människor är som mest mottagliga för påverkan i ung ålder, vilket speglas i att vuxnas värderingar reflekterar de ekonomiska och politiska förhållanden som var aktuella när de var barn och ungdomar (Tulviste, Kall & Rämmer, 2017). Fischer och Schwartz, som bland annat utgår ifrån World Values Survey, presenterar ett något annorlunda resultat och menar att det finns en liten korrelation mellan värderingar och nationalitet, och att det därför blir problematiskt att benämna den nationella kulturen som avgörande för individens värderingar (Fischer & Schwartz, s. 1134). Författarna kommer fram till slutsatsen att värderingar varierar mer mellan individer, än vad de varierar mellan landsgränser (Ibid., s. 137).

3.4 Individ- och gruppcentrerade tankesätt

En av de största utmaningarna en person som flyttar till ett annat land kan uppleva, är att möta ett helt nytt socialt system. Ett visst grundläggande tankesätt påverkar ett lands sociala system och därmed till viss del även individers sociala relationer. De främsta två tankesätten som påverkar och reglerar individens roll i sociala sammanhang, är det individcentrerade tankesättet och det gruppcentrerade tankesättet. Inom det individcentrerade tankesättet är individen autonom och oberoende. Individen ska bevara sin integritet och sociala utveckling, vara socialt aktiv och ansvara för sina handlingar. Den som bryter mot det sociala systemet och beter sig på ett sätt som uppfattas som dåligt, känner skuld, vilket innebär att tankesättets kontrollmekanism regleras av samvetet och är intern. I det gruppcentrerade systemet är individen däremot en odelbar del av gruppen som är beroende av den i sin existens och utveckling. Gruppen ansvarar för individens handlingar utåt genom att få individen att känna skam, då grundläggande system och traditioner inte följs. Kontrollmekanismen är därmed extern och målet är att stärka gruppen internt och bevara dess anseende externt (Al-Baldawi, 2014, s. 101).

3.5 Individualistiska självuppfattningar

Personlig självuppfattning grundar sig till stor del i kultur och olika kulturer producerar till viss del olika typer av självuppfattningar. Människor som fokuserar mer på sig själva än på sin kollektiva identitet kallas för individualister. Dessa självuppfattningar har beskrivits som egocentriska, separata, autonoma och självständiga. Individualister upplever en tydlig gräns mellan sig själva och andra och de prioriterar sina personliga mål framför gruppmål. Individualistiska identiteter kännetecknas av ägodelar, upplevelser och prestationer. För att vara imponerande behöver ofta individen imponera på andra och visa sin avvikelse från andra människor. De största livsmålen för en individualist är att bli självständig, utveckla sin självkännedom, leva upp till sin potential, utveckla och uttrycka sin originalitet och på ett lyckat och framgångsrikt sätt planera och leva sitt liv. Inom individualistiska ideologier och kulturer har individen kontroll, vilken utövas genom att försöka förändra eller påverka existerande förhållanden. Relationer bygger på ett rättvist och jämnt utbyte med jämförbara fördelar, en klarhet kring detaljerna av utbytet och emotionell obundenhet till andra. Kulturer som värderar den självständiga individen använder sig av uppfostringsmetoder som uppmanar barn att ”vara sig själva” och ”hitta sig själva”. Det läggs fokus på att utveckla självtillit, oberoende och kreativitet, samt att utforska. När samhällen blir rikare och mer individualistiska, minskar familjerna och en mer individinriktad uppfostran blir möjlig. Nordamerika, Nord- och Västeuropa har pekats ut som områden med generellt sett individualistiska kulturer. Nivån av individualism är i regel högre även i stadsområden och lägre på landsbygden (Ma & Schoeneman, 1997).

(12)

8

3.6 Kollektivistiska självuppfattningar

Personer som har ett mer framträdande kollektivt ”jag” vid en självbeskrivning, sägs ha en mer kollektivistisk självuppfattning. Människor med denna självuppfattning ser sig själva som en del av en helhet och förlitar sig på och är beroende av andra och varandra. Den kollektivistiska identiteten karaktäriseras av förhållanden till andra. Gränsen mellan individen och andra är flytande och den kan förlängas till och överlappa med andra individer i viktiga sociala grupper. Viktiga personliga attribut är i form av offentliga roller, status och förhållanden. Inom kollektivism särskiljs vanligtvis inte personliga mål och gruppmål och om de gör det brukar personliga mål ges upp för kollektivets bästa. Individens offentliga jag presenteras på ett sätt som anpassar sig efter och överensstämmer med andra. Varje individ anpassar sitt beteende utefter familjens och vännernas förväntningar. Artighet ses som viktigt för att bevara gruppens harmoni, även vid stora oenigheter. Inom kollektivistiska samhällen ligger kontrollen utanför individen. Kontroll utövas av en komplex samling av olika maktgrupper som hör till sociala, personliga, fysiska och övernaturliga system som individen har kontakt med och är del av. Inom kollektivism ses maktskillnader som större- skillnaden mellan de som har, och de som inte har makt, uppfattas som större. Starka kollektivister ser gruppens normer som universella och är villiga att lyssna till auktoriteter och försvara gruppen i stor utsträckning. Relationer inom kollektivistiska kulturer bland de som tillhör kulturen är mer vårdande, respektfulla och intima än vad de är i individualistiska kulturer. Sociala relationer är mer kommunala och det finns mindre tydlighet kring utbyte. Det ligger större fokus på att dela med andra, tänka på andras behov, upprätthålla en jämlikhet från påverkan, exempelvis, om en person känner på ett visst sätt, känner den andra personen på samma sätt. Det råder även större ojämlikhet mellan utbytet av fördelar i relationer. Vid uppfostran inom kollektivistiska kulturer är det fokus på att lära barn lydnad, tillförlitlighet och ordentligt uppförande. Socialisationen är koncentrerad på överensstämmelse med gruppen. Områden såsom Latinamerika, Asien och Afrika har identifierats som kollektivistiska kulturer. Inom en kultur tenderar traditionella- och landsbygdsområden vara mer kollektivistiska än icke-traditionella områden och stadsmiljöer (Ma & Schoeneman, 1997).

4. Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt presenteras det teoretiska ramverk som ligger till grund för studiens resultat- och analysdel, men även ett kritiskt förhållningssätt för att läsaren ska få en större inblick i ramverkets styrkor och svagheter.

4.1 Geert Hofstedes Kulturdimensionsteori: Individualism och Kollektivism

Grunden för kontinuerlig analys inom denna studie baseras på Hofstedes kulturdimensionsteori. Detta teoretiska ramverk utvecklade professor Geert Hofstede tillsammans med Jan Hofstede, Michael Minkov och deras respektive forskarteam för att försöka få en bättre förståelse och insikt i konsekvenserna av kulturer och dess förändringar av olika slag. Det teoretiska ramverket består av sex olika dimensioner som bland annat representerar maskulinitet kontra femininitet, njutning kontra återhållsamt och individualism kontra kollektivism (Hofstede-insights, u,å). Den tredje dimensionen av Geert Hofstedes kulturdimensionsteori beskriver förhållandet mellan individen och kollektivet i ett givet samhälle. Dels kan individens fri- och rättigheter i vissa samhällen ses som en välsignelse och något som är givet, medan det i andra kan ses som något som hotar individens grundläggande existens. Alla resultat som framkommer av denna dimension är grundade på ett Individualism Distance Index,

(13)

9 med synen och slutsatsen kring det faktum att individualism och kollektivism kan sättas i motsats till varandra (Hofstede, 2001, s. 209). Individualism och kollektivism är inte bara ett sätt att se hur människor i ett samhälle lever i förhållande till varandra, utan även ett sätt att direkt göra en koppling till sociala normer och värderingar hos majoriteten av befolkningen i ett samhälle (Hofstede, 2001, s. 210). Därför har tidigare sammanfattning även omfattat faktorerna som berör individualistiska och kollektivistiska självuppfattningar. Denna syn på dessa två mångtydiga begrepp gör det därför möjligt att förutse hur individualism och kollektivism påverkar levnadssätt för människor, inte bara kring frågor som rör familjen utan även externa faktorer som berör exempelvis utbildning, politik, religion och utilitarism (Ibid., s. 210).

Tabell 1: Illustration skapad i Excel över Sverige respektive Chiles placering enligt Geert Hofstedes Individualism Distance Index, där länderna är markerade med gröna punkter. Det mest individualistiska landet hamnar högst upp på listan. Sverige delar på plats 10 och 11 ihop med Frankrike, medan Chile ligger på plats 38 av totalt 53 länder. Mätningen baseras på en poängskala från 91 som det mest individualistiska värdet och 6 som det minst individualistiska. På skalan har Sverige 71 poäng och Chile har 23 (Hofstede, 2001, s. 215).

Lågt IDV Högt IDV

I samhället föds människor in i förlängda familjer eller grupper, som skyddar dem i utbyte mot lojalitet

I samhället borde alla endast ta hand om sig själva och sin närmaste familj

“Vi-tänk” “Jag-tänk”

(14)

10

Kollektivt fokus Individfokus

Förväntningar på värderingar skiljer sig mellan ingrupper och utgrupper

Förväntningar på värderingar bör vara lika för alla: universalism

Identiteten baseras på det sociala systemet Identiteten baseras på det individuella

“Skamkulturer” “Skuldkulturer”

Högkontext-kommunikation Lågkontext-kommunikation

Individens känslomässiga förlitan på institutioner och organisationer

Individens känslomässiga oberoende från institutioner och organisationer

Fokus på tillhörighet: medlemskapsideal Fokus på individuellt initiativ och åstadkommande: ledarskapsideal Privatlivet inträdes av institutioner och

organisationer som individen tillhör

Alla har rätt till privatliv

Överlevnad Hedonism

Aktiviteter införda utifrån ett kontextuellt sammanhang

Egenstartade aktiviteter

Expertis, beordran, plikt och säkerhet tillhandahålls av organisationen eller klanen

Autonomi, mångfald, välbehag och individuell ekonomisk säkerhet

Traditionellt samhälle “Modernt” eller “postmodernt” samhälle

Tabell 2: Illustration över de främsta konceptuella skillnaderna kring de två polerna av dimensionen Individualism Distance Index (IDV): ett index som mäter i vilken utsträckning människor ser sig själva som individer i första hand och som en del av en grupp i andra hand. Med andra ord ett index som mäter nivån av individualism (Hofstede, 2001, s. 214).

4.2 Kritik

Vissa forskare och författare har riktat kritik mot kulturdimensionsteorin och ser den som en grovt förenklad bild av verkligheten. Att Hofstede endast ser individen som en passiv bärare av en kulturell mall och inte som en aktiv och reflektiv förmedlare av kulturens olika drag, framförs även. Ailon argumenterar också för att Hofstede framför det västerländska samhället som det mest ideala och att dimensionerna är allt för ytliga för att bilda en uppfattning kring världsbild, värderingar och levnadssätt (Ailon, 2008, s. 894-895). Hofstedes resultat kan också kritiseras på grund av dess otidsenliga resultat då den andra versionen av boken bygger på det första verket som publicerats, med skillnaden att den andra versionen är uppdaterad, omskriven och reviderad och innehåller något fler länder (Hofstede, 2001, s. 17). Hofstedes ramverk bygger på en uppfattning av att kulturer bär på en lång historisk revolution och att varje kultur har sin egna historia och därför är kulturer högt beständiga och hållbara.

(15)

11 Däremot visar nyare forskning kring sociala förändringar att ekonomisk tillväxt, modernisering och globalisering har en stor påverkan på normer, värderingar och trosuppfattningar (Beugelsdijk, Maseland & Vaan Hoorn, 2015, s. 226). Trots denna kritik utgår vi från att kulturens symboliska representation i sig är ett koncept som delger en princip om att alla människors generella beteende är sammansvetsade då de pågår under en längre tidsperiod (Jenks, 2004, s. 9). Med denna insikt hjälper kulturen oss att förklara vardagsfenomen som en del av ett större sammanhang och ger begrepp som individualism och kollektivism en större reliabilitet i diskussioner kring kultur, värderingar och normer. Enligt Bryman (2018, s. 38) behöver teorier och forskning fokusera på generella aspekter och kan inte gå in på varje detalj. Vi utgår ifrån denna information och ser att det teoretiska ramverket till största del är positiv och ger arbetet det som krävs för en mer ingående analys.

5. Resultat och analys

I nedanstående avsnitt presenteras det insamlade och bearbetade empiriska material som framställts med hjälp av intervjuer. Respondenternas svar analyseras utifrån tidigare forskning och det teoretiska ramverket, för att i senare avsnitt leda till en slutgiltig diskussion. Resultat och analys är indelade i kategorierna frihet och självständighet, mänskliga relationer och interaktioner, statens och kollektivets överlappande roller, solidaritet och känsla av gemenskap.

Namn Ålder Kulturell koppling

Daniela 32 ● Född i Chile

● Kom till Sverige för 3 år sedan

● Väntar på att flytta tillbaka till Sverige (är för tillfället i Chile)

Elena 57 ● Född i Chile

● Kom till Sverige som tonåring ● Bor i Sverige

Alonso 47 ● Född i Chile

● Kom till Sverige som barn ● Bor i både Sverige och Chile

Lucas 26 ● Född i Sverige

● Varit bosatt i Chile en kortare tid ● Bor i Sverige

Florencia 31 ● Född i Chile

● Kom till Sverige för 3 år sedan ● Bor i Sverige

(16)

12

Gina 32 ● Född i Chile

● Kom till Sverige för 3 år sedan ● Bor i Sverige

Tabell 3: Respondenternas fiktiva namn, samt verkliga ålder och kulturella koppling

5.1 Frihet och självständighet

Frihet och självständighet kan uppfattas och upplevas på olika sätt. Eftersom uppfostran och familjerelationer i många fall lägger grunden för individens relation till dessa aspekter, inleder respondenten Alonso med att prata om uppfostran av barn och tycker att “den svenska modellen” är bättre. Han menar att det är bra att inte vara för sträng och att låta barnen lära sig själva genom att låta dem ta del av vuxna sammanhang. Elena tycker att barn ska lyssna på sina föräldrar, men att det inte går att tvinga sitt barn till någonting. Respondenten berättar själv att hon kommer från en sträng familj, vilket hon tänker har med kulturen att göra. “Vissa saker gör man bara inte. Man lyder sina föräldrar. Man gör det man ska”, uttrycker hon det. Hennes utgångspunkt är att det finns ett ansvar hos föräldrarna att se till att barnen har det bra även i vuxen ålder. Hon tror dels att det beror på hennes egna instinkter som mamma, men också på hennes kulturella bakgrund. Elena berättar att många chilenska mammor är väldigt inblandade i sina barns liv, vilket hon själv inte vill vara. Lucas perspektiv är att barn borde lyssna på sina föräldrar, men att barn samtidigt ska få lära sig att det går bra att ifrågasätta och säga emot föräldrarna, särskilt eftersom barn är i beroendeställning till sina föräldrar. Detta är ett tecken på en individualistisk syn på uppfostran, eftersom Hofstede (2001) visar att i kollektivistiska familjer lär sig barnen ta åsikter från andra och att personliga åsikter inte existerar. Gina håller delvis med Lucas åsikt kring detta och menar att det enklaste för barn och unga är att följa de regler som finns och som föräldrar ställer upp, för att sedan kunna bestämma själv efter 18 års ålder. Florencia tycker inte om auktoritetsrollen och menar att barn ska få veta varför de behöver följa vissa regler. Dessa svar öppnar upp för en diskussion kring dimensionen Expertis, beordran, plikt och säkerhet tillhandahålls av

organisationen eller klanen, men även om skam- eller skuldkultur, ifall det finns risk att bli skam- eller

skuldbelagd om regler inte följs (Hofstede, 2001). Lucas berättar att det finns en bild av Chile, främst bland svenskar som härstammar från Chile, där landet ses som bättre än Sverige och folket ses som mer förstående. Enligt Lucas är dock bilden falsk och han menar att den öppna rasismen är starkare i Chile än i Sverige. Lucas berättar även att han inte känner sig så trygg med att vara homosexuell i Chile. Gina berättar också att hon upplever synen på sexualitet och olika familjekonstellationer som mer öppen i Sverige.

It's easier to find two mothers or two fathers or see the baby with the father only. Back home it's only the mother with the kids [...] we are extremely close minded in a sense but here it's like wow, you can actually be a mom with your wife, so you know what I mean. They make it possible. I think it's great. I mean, I love it, they are open minded. (Gina, 2021)

Både Lucas och Ginas uttalanden överensstämmer med Hofstedes tes om att kollektivistiska samhällen är mer traditionella, men kan också kopplas till skamkulturer där personer som avviker från samhällsnormer anses vara skambringande för individen och individens familj (Hofstede, 2001).

(17)

13 När det kommer till självständighet ställer sig Daniela positiv till upplevelsen av självständigheten och individualismen i Sverige och menar att det bästa med den är att det är accepterat att bo själv, samt möjligheten att uppnå specifika individuella mål. Alonso ställer istället sig positiv till den frihet han upplever i Chile. “Det är fantastiskt. Jag gillar den här individualismen som jag kan leva av här. [...] Här respekterar man de här individuella fri- och rättigheterna över de kollektivistiska.” Alonso ser på individualism från ett unikt perspektiv och syftar till stor del på ekonomisk frihet, lägre skatt, svagare regelverk och statens svagare roll, samtidigt som han menar att friheten är något omöjligt att beskriva, men den känslan har han i Chile som han inte har i Sverige. Han uttrycker att “man har inget skyddsnät som i Sverige, socialt skyddsnät, men man är fri liksom. Man kan göra precis vad man vill för staten finns knappt [...] individen blir sin egen att lyckas med.” Det Alonso tycker är bra med Sverige är tryggheten, samtidigt som han menar att med trygghet kommer ett inrutat liv. Detta uttalande markerar upplevelsen av att statens frånvaro i Chile leder till en högre grad av frihet och större känsla av självständighet till skillnad från Sverige. Alonsos situation är dock speciell, eftersom han ser sig själv som ganska “svensk av sig” och inte tillhör ett kollektiv eller en grupp i Chile, vilket kan ses som förklaringen till hans perspektiv och hans “jag-tänk”. Lucas har ett något annorlunda perspektiv och tycker istället att kollektivismen ger en styrka som gör att individen ofta får förutsättningar för att frodas från kollektivet, men även att individualismen ger en styrka som gör att människor får självförtroende, vågar utmana sig själva och avvika från normerna.

När det kommer till självständighet tycker Florencia att det finns stora skillnader mellan Sverige och Chile. Hon berättar att många föräldrar betalar för sina barn när de går på universitetet och att studenterna då inte är självständiga. Enligt Florencia är det bra att ha sin självständighet genom att ha ett eget boende och kunna göra egna val, men att de starka familjebanden som finns i Chile är bra för att man som familjemedlem aldrig känner sig ensam och alltid kan få hjälp. Det är en stark känsla av tillhörighet och gemenskap, vilket också stämmer överens med det teoretiska ramverket som visar att kollektiva kulturer har ett fokus på tillhörighet (Hofstede, 2001). Florencia framför att i Sverige finns den ekonomiska möjligheten att som ung bo själv eller med vänner, vilket oftast inte är möjligt i Chile. Daniela ser positivt på självständighet och tycker att lämna sina föräldrars hem, vilket hon gjorde när hon flyttade till Sverige, är väldigt hälsosamt. För henne är det viktigt att inte behöva vara beroende av andra. “Since now I'm in Sweden starting from zero and having like a 50 percent scheduled job, unfortunately sometimes I depend on others and I don't like that, because I feel like even though they don't expect anything when they help, they help me out, I still feel uncomfortable.” Samtidigt anser Daniela att det ibland är nödvändigt att acceptera det faktum att man behöver hjälp.

Även för Lucas är det väldigt viktigt att vara självständig och göra egna val. Han menar att som förälder tvinga på barn en åsikt, tro eller tradition hämmar barnens utveckling. Alonso berättar att han känner många 30-åringar i Chile som fortfarande är beroende av sina föräldrar. Han tycker att det är bättre i Sverige där barnen tidigt får flytta hemifrån och lära sig vara självständiga, men att relationerna till föräldrarna också kan påverka valet och inte bara de samhälleliga förväntningarna. Denna inställning och respons kan kopplas till faktorn Expertis, beordran, plikt och säkerhet tillhandahålls av

organisationen eller klanen. Enligt Florencia kan det vara problematiskt att förlita sig på andra, särskilt

ekonomiskt sett. Hon berättar att om en students föräldrar i Chile får ekonomiska problem, påverkar det studenten och att det hade varit bättre att ha en egen ekonomi och kunna välja att bo med sina föräldrar eller inte. Florencia gillar dock idén om att hjälpa varandra från egen vilja och inte som ett måste. Även Elena ställer sig positivt till självständighet och valfrihet, vilket förtydligas när hon berättar att hon flyttade hemifrån vid ung ålder på grund av att hon inte trivdes med sin mammas chilenska uppfostran.

(18)

14 Elena ställer sig negativt till att vara beroende av andra och menar att hon utan sin självständighet skulle känna sig fångad, oavsett om det var familjen, hennes man eller barn som hon skulle vara beroende av. Gina delar denna åsikt och gillar inte alls att förlita sig på andra. Hon gillar att ha sina egna pengar, ett eget schema och egna planer. Gina menar att i Chile uppnås självständighet vid giftermål och det är ovanligt att flytta hemifrån utan att gifta sig. Normen är att gifta sig, flytta hemifrån och skaffa barn. Det ses ner på människor i Chile som inte vill gifta sig, vill bo själva eller vara ensamstående föräldrar och Gina menar att vissa personer aldrig flyttar hemifrån för att de är så fästa vid sina föräldrar. Gina föredrar Sveriges normer i denna fråga, där unga människor är mer självständiga. Samtidigt blir Gina ibland överraskad av självständigheten i Sverige och kan uppfatta den som för stor. “I don’t know how many times I’ve tried to help like elderly in the supermarket, like they drop something, I want to help […] my [Swedish] boyfriend’s answer was like ‘they are independent, they want to be independent, they want to show that they are strong, let them do it, don't help them’.” Detta synsätt kan kopplas samman till ett ”vi-tänk” och kollektivt fokus där Ginas synsätt skiljer sig från hennes pojkvän.

5.1.2 Att hitta sig själv

Enligt Lucas är det jätteviktigt att som ung hitta sig själv. Han menar dock att det är viktigt att unga själva får definiera på vilket sätt de vill hitta sig själva och att unga ska få möjlighet att kunna formulera egna tankar och idéer om samhället och om sig själva. Även Gina tycker att det är jättebra att unga hittar och utvecklar sig själva i ung ålder och menar att om de misslyckas kan de försöka igen. Florencia tycker att pressen på att hitta sig själv som ung är mestadels positiv och att situationen är relativt lik mellan Sverige och Chile, men hon tror att detta tankesätt började i Sverige tidigare på grund av den bättre ekonomiska situationen. Hon känner att pressen ger mer mening med livet och att det ger henne en chans att tänka på sig själv och vad hon vill, samtidigt som det är just en press och kan kännas jobbig. Daniela ställer sig neutralt till pressen att hitta sig själv och svarar att det inte behöver vara dåligt, men att dimensionerna av att hitta sig själv kan skilja sig åt. Hon berättar att det generellt sett har blivit viktigare att hitta sig själv och utvecklas som person i Latinamerika, vilket hon förklarar med feministrörelsens framväxt som bildar en känsla av självständighet och valfrihet.

Respondenternas svar markerar en främst positiv syn på unga människors självständighet, vilket kan kopplas till ett individuellt initiativ och åstadkommande, samt ledarskapsideal (Hofstede, 2001). Daniela markerar ett synsätt som är av en mer individualistisk karaktär som skulle placera Chile närmare Sverige på den individualistiska skalan. Därför går det också att argumentera för att en yngre generation möjligen har blivit mer individualistisk på grund av faktorer som globalisering och internet (Giddens & Sutton, 2014, s. 105).

5.1.3 Kulturella förväntningar

Lucas menar att hans släkt i varken Sverige eller Chile har särskilda förväntningar på honom, medan Gina berättar att hennes föräldrar hade förväntningar på henne när hon var yngre, men när hon fyllde 18 och inte ville plugga ekonomi, juridik eller till läkare, ”gav hennes föräldrar upp”. Gina säger att det är vanligt att ha ett auktoritärt tillvägagångssätt som förälder i Chile, till skillnad från Sverige, där hon menar att föräldrar är mjukare i sin uppfostran. Hon tar vidare upp inställningen som många föräldrar i Chile enligt henne har.

(19)

15 Since you are a child they always tell you that you need to study a lot because you are going to become a doctor or a lawyer. It doesn't matter if you're a girl or a boy. They always expect you to be like the engineer, lawyer or doctor. Why? Because you are going to earn a lot of money and you can do whatever you want. They just want their kids to be happy somehow but they think happiness is with money. I don't think it's money, it's more about independence actually and doing what you like. […] Expectations back home are really big since I remember. Since I remember they always expect you to read before all the other kids or make the math before the other kids or big competition all the time. The whole time. Since I remember, even in kindergarten, like ‘That kids can make a better flower, then you do a better’. (Gina, 2021)

Florencia diskuterar sin upplevelse av förväntningar på henne.

I do feel that pressure like now that I'm older and think about my decisions and the relationship that I have with my parents and everything, I would say that I had made some decisions based on that life, trying not to disappoint them or try to be like a smart kid and I don't know like trying to fulfill those expectations that they may not say and also because I am the oldest kid so I'm also role model for my brothers I would say, so in that sense it is actually a pressure that parents put on the oldest kid and I'm not sure how that works here but that is a thing in Chile. (Florencia, 2021)

Daniela förklarar att hon kommer från en kultur där det finns höga förväntningar på att barn ska följa sociala normer, vilket hon inte tycker om. Hon förklarar att vara homo- eller bisexuell inte är accepterat i det chilenska samhället. Barn och unga förväntas också skaffa sig en utbildning och gifta sig så att de kan ha vad som anses vara ett bra liv. Daniela menar att hon och hennes syster båda motsatt sig dessa förväntningar på olika sätt. Enligt Daniela kände hennes syster, som har dreadlocks och tatueringar, sig som “en fågel i en bur” i Chile innan hon flyttade till Sverige, där dessa normer och förväntningar inte existerar i samma utsträckning. Daniela belyser även att hon bröt mot förväntningarna, eftersom hon valt att inte skaffa barn. Daniela och hennes systers erfarenhet markerar samma synsätt som Hofstede, dels att vägen ut ur familjen är genom utbildning eller giftermål, men främst det sistnämnda. Något som Elena uppmärksammat är att eftersom hon och hennes familj bor långt bort ifrån den chilenska släkten, har släkten varit väldigt förstående för att de levt ett annat liv i Sverige med en annan kultur och annorlunda förhållanden. Elena upplever att hon hela sitt liv har haft stora förväntningar på hur hon borde vara och agera från sina föräldrars håll och andra människor runt omkring.

Gina, Florencia och Daniela håller med samma resonemang om att det finns större förväntningar i Chile, men de har alla olika inställningar till dess inverkan samtidigt som de hanterat förväntningarna på olika sätt. Denna aspekt skulle dels kunna knytas till en skamkultur, men detta utesluter heller inte tillhörande till aspekten av en skuldkultur, då förväntningar kan kopplas till båda dessa dimensioner. Hofstede (2001, s. 229) argumenterar för att medlemmar i kollektivet hålls samman med hjälp av skamkänslor. Svaren som uppges tyder på att detta skulle kunna vara fallet, dels när Daniela uppger att systern “känt sig som en fågel i en bur” men också genom att själv stå upp mot samhällets uppsatta och förväntade normer. Denna koppling blir något mer tydlig i Florencias respons när hon uppger att hon insett att hon gjort många livsval för att inte göra sina föräldrar besvikna. En förklaring på detta fenomen menar Hofstede (2001, s. 235) dels beror på att i individualistiska länder är exempelvis akademisk framgång kopplad till individens livslånga lärande, ekonomiska framgång, och självförtroende, medan det i

(20)

16 kollektivistiska länder har en stor koppling till inträde och associering med högstatusgrupper och social acceptans, samt ökade chanser att hitta en mer attraktiv framtida partner (Ibid., s. 235).

Enligt Lucas har föräldrar ett moraliskt ansvar för sina barn efter att de fyllt 18 år att exempelvis ge stöd och fortsätta att ge barnet möjlighet att bo hemma. Florencia tycker att föräldrarna fortfarande har ett ansvar kring 20-års ålder och att det är bra om de alltid kan ge hjälp och råd, men att de inte kan och borde inte kontrollera barnen. Gina menar att föräldrar inte borde hjälpa till för mycket eller ansvara för sina barn efter 18-års ålder och att barnet borde bilda sitt eget liv, men att föräldrar alltid kommer att oroa sig. Generellt sett tyder Lucas, Florencias och Ginas svar på ett mer individualistiskt synsätt på självständighet efter att barnen har nått 18-års ålder. De har inte ett kollektivistiskt synsätt, där giftermål, eller ett välbetalt jobb brukar vara det som är normen och som krävs för att unga personer ska få och vilja ha en högre grad av självständighet.

5.2 Mänskliga relationer och interaktioner

Daniela förklarar att personlig kontakt bland människor är både vanligare och mer förväntat i Chile än i Sverige. Hon påstår samtidigt att myten om att svenskar är kalla inte stämmer och menar att i det svenska samhället så respekterar man istället varandras utrymme och att det nödvändigtvis inte behöver betyda att det är svårare att hamna i ett kollektivt sammanhang, trots att man bor i ett mer individualistiskt samhälle. Daniela menar att hennes öppenhet som beror på hennes kulturella bakgrund har gjort det lättare för henne att skaffa vänner i Sverige, vilket hon ser som en fördel. Samtidigt känner Daniela att relationerna på arbetsplatsen i Sverige är mer ytliga i jämförelse med hennes vänner i Sverige, men också arbetsplatsen i Chile. Gina tycker å andra sidan att det är svårt att få kontakt med och bli vän med svenskar. Hon menar att människor lever sina egna liv och inte socialiserar. Gina tycker att vintrarna i Sverige är särskilt svåra, eftersom hon upplever att människor inte är lika sociala som på sommaren, då människor verkar gladare och hittar på fler aktiviteter. Danielas svar visar på ett generellt “vi-tänk” och kollektivt fokus i Chile och respekt för privatlivet i Sverige enligt Hofstede (2001). Ginas svar visar istället på Sveriges “jag-tänk” och individfokus.

Florencia fortsätter i samma spår och tycker likt Gina att det är lättare att skaffa vänner i Chile, eftersom det är vanligt att bjuda hem människor, medan hon känner att i Sverige är människor inte lika bekväma med att dela sitt hem med andra. Hon menar även att människor är mer spontana och kan komma hem till någon utan förvarning, medan man i Sverige behöver säga till några timmar innan, vilket hon gillar. Alonso upplever att människor i Chile inte är så öppna och varma och att det inte är så lätt att skaffa nära vänner som det först kan tros. Alonso menar att det för honom är lättare att hitta vänner i Sverige. Han förklarar att han har mer gemensamt med svenskar än med chilenare och ser det som en anledning till detta. Alonso tycker att det finns ganska slutna sociala cirklar i Chile, men i jämförelse med Sverige menar han att “[chilenare] tänker mer med hjärtat än med hjärnan”. Han förklarar att han tycker om båda kulturer och försöker plocka ut det bästa ur båda kulturer, vilket gör att han känner sig kulturellt rik.

Florencia menar att livet i Chile baseras på ett kapitalistiskt system och att människor är väldigt individualistiska. Hon förklarar att många människor från andra länder tror att chilenare är väldigt vänliga, öppna och glada, vilket hon menar kan sägas om människor från andra latinamerikanska länder, men inte om Chile, där hon upplever människor som ganska slutna. ”My country is also like that place where you avoid talking to people on the bus, so it's not like super open and friendly, so in that sense

(21)

17 it's not like a huge difference from Sweden”. Florencia hade hört att det svenska samhället skulle vara ganska kyligt och slutet, vilket hon inte håller med om. Hon tycker att människor i Sverige är snälla och inte skiljer sig mycket från människor i Chile. Gina ger ett helt annat perspektiv i frågan.

I prefer my home actually, even if I don't have much privacy. I prefer them, because if I need to talk to someone, I will find someone. If it's not the neighbor, it's a friend, if it's not a friend, I promise you there is someone, even in the public transportation who would speak to you. In here it's hard to speak to someone and if you are speaking, it’s like you don't know if you're being rude by speaking to someone. So it's like ‘am I trespassing right now?’ So it's hard. [...] One of my colleagues in Sweden, she has cancer and you can see that she is really sad and she only needs a hug. She needs support but I don't know if the people there give her support. I approached her and I just hugged her, ‘whatever thing, you could talk to me’, because I am Latina, I am like this. And she was grateful somehow and she cried and said ‘thank you, I really appreciate it’ and the, back home if you see someone who has cancer or whatever thing, they try to help even if they don't have anything. Somehow they try to give you support with words if they don't have anything else. Somehow I think people are being abandoned here in the psychological way. (Gina, 2021) Ginas berättelse tydliggör den individualistiska normen att endast ta hand om sig själv och sin närmsta familj enligt Hofstede (2001), medan hon i sitt beteende visar på större kollektivism, vilket hon själv förklarar med sitt latinamerikanska sätt och identitet. Situationen är även ett märkbart exempel på den kollektivistiska principen om att privatlivet inträdes av institutioner och organisationer som individen tillhör. Gina stöttar och kommer in i sin kollegas privata sfär både genom att visa sitt stöd i en personlig, svår situation och att erbjuda att prata om vad som helst, men även genom att krama henne, vilket kan uppfattas som högkontextkommunikation.

Lucas tror att många som bor i Sverige och härstammar från Chile har en bild av chilenare som välkomnande och varma, vilket han tycker stämmer. Han menar att människor i Chile är mer familjära, närmare och mer sociala än i Sverige, samtidigt vill Lucas framföra hur konservativt Chile är. Känslan av att människor i Chile är mer välkomnande, varma och familjära kan bero på ett “vi-tänk” och ett generellt kollektivt fokus, till skillnad från ett mer individualistiskt “jag-tänk” och individfokus enligt Hofstede (2001), vilket kan ses som mer svenskt. Chilenare skulle också kunna uppfattas på detta sätt på grund av sin användning av högkontextkommunikation, där bland annat kroppsspråk används på ett mer levande sätt än bland svenskar. Eftersom det i kollektiva kulturer även är vanligare att ha ett fokus på tillhörighet och medlemskap i en grupp, att aktiviteter styrs upp ur ett kontextuellt sammanhang och att människor träder in i varandras privatliv, kan det även vara orsaker till Lucas uppfattningar. Alonso och Florencia ser däremot chilenare som ganska kalla och stängda. Respondenternas olika uppfattningar visar generellt på ett mer kollektivistiskt Chile och mer individualistiskt Sverige, men de olika perspektiven kan tyda på att länderna båda uppfattas som närmare mitten på skalan, än vad de kan framställas som.

Lucas tycker att människor i Sverige utgår ifrån att människor generellt sett vill väl, försöker hjälpa till och göra sitt bästa, medan det i Chile är vanligt att vara misstänksam mot människor.

Människor i Chile har en mycket mer misstänksam bild gentemot andra människor och då tror jag att synen på individen blir att individen kan ju också vara en belastning för

(22)

18 samhället. I Sverige ser vi ju individen som en tillgång liksom för kreativitet, för produktion, för nya, ny forskning, för arbete, för ja allting liksom. I Chile så är det väl mycket mer att man ser individen kanske som en börda, men samtidigt så vill, så för man en politik som är baserad på att individen ska bara göra sina egna val och betala allting själv, så det är intressant att i Sverige har vi en politik där vi tror på det kollektiva, men har en ganska stark syn på individens liksom kapacitet att kunna tillgodogöra sig en utbildning, ett arbete och så, medan i Chile är det tvärtom fast man har ett politiskt system som matchar den bilden vi har av individen. (Lucas, 2021)

Misstänksamheten som Lucas upplever i Chile skulle kunna förklaras med gruppgemenskapen (Hofstede, 2001) i kollektiva samhällen, där det råder brist på en större samhällsgemenskap. Faktum att förväntningar på värderingar skiljer sig mellan ingrupper och utgrupper i kollektivistiska samhällen, är troligen en avgörande aspekt, eftersom det uppstår en osäkerhet kring andra människors beteende i olika situationer. Förmodligen ger ekonomiska, politiska och historiska förhållanden en vidare förklaring på situationen i detta fall.

Elena känner att hon har blivit påverkad av den chilenska kulturen och det kollektiva tankesättet i stor utsträckning under sin uppväxt. Den “chilenska kolonin i Sverige” blir ett samlingsbegrepp för Elena när hon förklarar att “Vi är kända för att ha mycket föreningar, umgås mycket inom politiken, idrotten och kulturen, så att alla chilenare är med i minst en organisation eller förening. Den som inte gillar politiken håller på med idrott eller kultur eller någonting annat. Alla gör det”. Elena syftar till att det sociala sammanhanget blir ett sätt att behålla kulturen och att hennes vardag har gjort det komplicerat att göra just det. Föreningslivet bland chilenare kan enligt Hofstedes teori (2001) spegla gruppgemenskap, individens känslomässiga förlitan på institutioner och organisationer, samt aktiviteter införda från kontexten.

Gina berättar att i Chile är det vanligt att säga vad man tycker till andra människor, vilket hon menar kan vara otrevligt och sårande. Hon uppmärksammar att i Sverige är man försiktigare med sina uttalanden och kommentarer, vilket hon försöker anamma. Gina tycker att chilenare är snälla människor, men att de ofta lägger sig i andra människors liv. Hon menar att det är svårt att ha ett privatliv i Chile, eftersom människor vill veta vad som händer i andras liv, samtidigt som människor bryr sig om andra, kan oroa sig och försöker hjälpa till vid behov om det är möjligt. Gina menar att svenskar respekterar andras privatliv, medan chilenare vill veta allt om det. Detta uttalande visar på intrång i privatlivet i Chile och respekt av privatliv i Sverige enligt Hofstede (2001). Det blir även tydligt att expertis och säkerhet tillhandahålls av kollektivet.

Lucas upplever en skillnad mellan sin svenska och chilenska släkt, där släkten i Sverige håller kontakten nära och ofta, vilket Lucas inte upplevt i Chile.

Min upplevelse är att med min släkt eller familj i Sverige så pratar vi ganska mycket. Vi hör av oss till varandra och så, i Chile upplever jag inte alls att man gjorde det, men när det väl händer någonting då kom alla, liksom det kom 150 pers. på en, en tillställning och då var alla som att man liksom ses varje dag typ och det var väldigt, ja men prestigelöst. […] vissa kusiner som jag aldrig träffat i hela mitt liv, det var som att vi känt varandra hela livet och det är ju fint liksom, men, men det känns liksom som att där är det mycket mer