II-IV IV IV IV IV VIII VIII IX IV IV IV-VI II-IV II-IV II-IV VI VI VI VI VI VIII VIII VIII VIII VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI VI XII XII XII IX VII IX VI IX IX XII XII IX IX IX II II VI VI IV VI IV IV V IV IV IV IV IV IV IX IX VII IX IX VI VI VI VII VII I V II IV IV II II IV IV II VI VI I I I I I I I I I I IV SKOLA FÖRSKOLA F-SKOLA F-SKOLA F-SKOLA Änggårdsbergens naturreservat: Entréomr. XV XV XV I Utsikt, Grillplats Utsikt, södersluttnig Utsikt Utsikt Glänta BEF. VERKSAMHETER (Sjukhus, Rest., Kontor)
PARK (VÅTMARK) TORG P IDROTTPLATS ODLINGS-LOTTER LEKPLATS VIII VIII VIII VIII VIII II II I-III IV I I-XIII I-XIII P P P I I II II VI VI VIII SERVICE-BOENDE Trappor till platån + 2 m + 2 m + 2 m + 2 m + 2 m + 2 m + 2 m + 5 m + 1 m + 5 m + 2 m + 2 m + 2 m + 2 m + 15 m + 13 m + 15 m + 5 m 0 m + 2 m + 2 m 0 m 0 m 0 m 0 m 0 m + 2 m + 2 m + 2 m + 10 m LEK. PARK (VÅTMARK) LEKPLATS
STADSPLAN
Bebyggelse och mark
Närmast boulevarden i det nya området finns bebyggelse i kvartersform. Gårdarna är delvis öppna, men upphöjda och nås med trappor från boulevarden.
Resten av bebyggelsen ligger fritt i landskapet i rumsbildande formationer. Närmast husen finns privata
gårdar, men i övrigt har marken helt offentlig karaktär, likt en allmänning. Den består av ett format landskap av
ängsmark, våtmark, dammar och träddungar. Marken signalerar inte direkt vistelseyta, utan syftar till att skapa en buffertzon som ger de friliggande husen sin privathet. Rörelsen genom ängsfälten samlas och riktas med ett system av gångvägar. Vistelse i landskapet sker i
huvudsak på utformade platser.
Ängs- och våtmarksfälten kräver mindre skötsel jämfört med traditionella gröna stadsmiljöer men bidrar stort
till biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Vägar och vatten
Dag Hammarskjöldsleden är här 150 meter bred och körfälten delade i två delar. Mellan dem utvecklas befintligt grönområde längs leden till parkstråk med offentlig verksamhet och arbetsplatser. Boulevarden kantas på båda sidor av sammanhållen hög bebyggelse, men med många släpp för sikt in mot bergen. I släppen skapar uttagna hörn vindskyddade platser, möjliga för
verksamheter.
All körbar mark öster om leden förutom JA-Wettergrens gata är utformad som gårdsgator, belagda med
marksten och är trädplanterade.
Regnvattenmängderna från Änggårdsbergen är stora och leds öppet genom området till befintlig kulvert
under Dag Hammarsköldsleden.
PERSPEKTIV, BYGGNAD VID GATA
PLAN BEBYGGELSESTRUKTUR 1:8000 (A1)
FOKUSOMRÅDE
Barfotahus handlar om ängsmark, om vilda gröna rum och om att känna – verkligen känna - närheten till Änggårdsbergen. Utan högt
tryck på hårdgjorda ytor, finns då inte ny potential för hus i park? Eller hus i natur för den delen. I valet mellan att bo i staden eller strax utanför staden står kanske vissa kvaliteer mot varandra. Närhet
till andra står mot närhet till naturen. Hållbart markutnyttjande mot känslan av det egna, avskiljda boendet.
Men vad är det egentligen som skapar den där barfotakänslan? Den nära relationen till utomhus som vild natur ger. Rofylldheten i boendet
som är möjligt utanför staden. Kan det ta form även när vi bor tätt?
Dag Hammarskölds Bvd. Genomfartstrafik 20 m Dag Hammarskölds Bvd. Genomfartstrafik 20 m ILLUSTRATIONSPLAN 1:2000 (A1) N E
ACE X05 - Barfotahus - Lotte olofsson - ritsal 4 ACE X05 - Barfotahus - Lotte olofsson - ritsal 4
SEKTION GENOM OMRÅDET E - E 1:1500
Park: Våtmark Utsiktsplats mot väster Trappor upp på platån Park: Våtmark
J.A Wetergrens Gata: Lokaltrafik
15 m Upphöjd
bostadsgård Hus i ängsmark
B A R F O T A H U S
BYGGNAD
Byggnaden är ett typhus för området framför entrén till Änggårdsbergen. Utsikten neråt - och skogssikten uppåt - är en fantastisk kvalitet. För att ta den tillvara i bostäderna, men också för att behålla den på marken runt husen, är byggnaderna höga med ett litet fotavtryck. De är placerade för att
skymma så lite av sikterna som möjligt.
Byggnaden har en privat gård omgiven av fält av ängsmark och våtmark. Murar i olika höjder och planterade häckar ger privathet åt gården. En del murar är låga och sittvänliga, andra höga och helt insynsskyddande. Byggnaden nås från flera håll med gångstigar över fälten. Där stigar inte passerar fungerar ängarna istället som buffertzon mot det omgivande
offentliga park- och naturområdet.
Ett barfotahus i stadsmiljö - ett rakt igenom massivträhus. Inga material tillagda mer än de nödvändiga. Och material som ska levas nära. De som
känns under fötterna. Och fingrarna. Och som luktar. Trä och linolja. En bostad att öppna upp mot naturen och en bostad för avskildhet och ro.
Men tätt. På höjden istället för på marken.
PERSPEKTIV, ENTRÉRUM 2700 SEKTION C - C 1:50 (A1) SEKTION B - B 1:400 (A1) MARKPLAN 1:200 (A1) Cykelparkering Soprum Teknik Infart, bil Privat uteplats Privat uteplats N Ängsmark Ängsmark Ängsmark Brant skogsslänt mot Änggårdsbergen Grön trädgård Grön trädgård Grön trädgård Grön trädgård Gång / cykelstigar
PERSPEKTIV: HUVUDRUM
BOSTADEN
Varje våningsplan rymmer tre bostäder med liknande rumsstruktur. Från bostadens entré, genom ett indirekt belyst hallrum och kök, märks ljus från flera håll. Från matplatsens glasparti rakt fram och från sidoöppningar mot tvärgående axlar. Köket är platsbyggt i trä
och helt slätt för att ge rummet en sammanhållen väggyta. Det breda glaspartiet veckar sig runt balkongen på bostadens ena sida
och matplatsen övergår i vardagsrum. Åt andra hållet finns de privata rummen, små och mer slutna.
Naturen – bergssluttningen eller utsikten – är närvarande i tre riktningar. Sikter och rörelser mynnar ut i fönsterpartier eller balkonger. Golvet slutar abrupt och naturen tar vid. Flera långa siktlinjer låter ljuset och öppenheten närvara även i bostadens inre.
Att röra sig genom rummen är en växling mellan avskiljdhet och vidsträckthet. Slutenhet och inomhushet upplevs i passager och smala riktade rum. Öppenhet och utomhushet i ljusa, flödande, rymliga ytor. Rummen är utformade så för att låta bostaden förstås
som många olika platser. Allt överblickas inte samtidigt. Man kan vara här eller någon helt annanstans och i upplevelsen är det långt
däremellan.
Glaspartierna är karaktärsskapande. De byggs kring poster av bärande reglar. Karmarna blir djupa och sikten skyms växelvis vid rörelse förbi dem. Tillsammans med glasens smala mått ger partierna en begränsad öppenhet trots sin storlek. De små fönstren i sovrummen är satta ända upp i tak. På så sätt får en liten
fönsterbredd ge rummen både privathet och ljus.
FASAD MOT SYDVÄST 1:200 (A1) FASAD MOT SYDOST 1:200 (A1) FASAD MOT NORDOST1:200 (A1)
TM F TT KAMIN DM TP DM TT TM KAMIN K F KAMIN K DM K F Lorem ipsum NORMALPLAN 1:100 (A1) 4200 2000 2000 3600 4200 3000 4500 2700 N A A D B C
Ett trähus som andas
Huset har en stomme av skivelement i KL-trä och träfiberisolering. Träskivorna är tillräckligt lufttäta för att undvika tätskikt och konstruktionen får andas naturligt. Den
stora mängden trä i stommen buffrar fukt, vilket påverkar inomhusklimatet positivt.
Shou Sugi Ban - Bränt trä
Fasaden består av tunna KL-träskivor. Skarvar mellan skivor och kring fönster täcks med ett listverk som ger fasaden rytm
och relief. Skivor och lister är brända, svartnade. Tekniken att bränna trä så är uråldrig, japansk. Fasaden klarar sig utan underhåll länge, länge. På köpet får den en anspråkslös vacker
yta med naturlig nyansering. Tak och trapphus täcks istället i bandplåt av zink där falsningen tar över mönstret från fasadens
listverk. Taken är bakåtlutande och all avvattning sker i infällda stuprör vid trapphuset.
Doft av trä. Trä under bara fötter.
KL-skivorna exponeras invändigt. Väggarna målas med diffusionsöppen färg, linolja eller äggtempra, eller lämnas
obehandlade. Golven behandlas med lut eller med vitpigmenterad olja. Innertaken kläs i plywood och vitmålas. De får ett listverk i ett rutmönster likt fasaden. Ändträt på
KL-skivorna poleras och exponeras i fönsternischerna.
FASADUTSNITT D, 1:20 (A1)
FASAD MOT NORDVÄST 1:200 (A1) FASAD MOT NORDOST1:200 (A1)
ACE X05 - Barfotahus - Lotte olofsson - ritsal 4 ACE X05 - Barfotahus - Lotte olofsson - ritsal 4
--- Dubbelfalsad bandplåt, Titanzink --- Takpapp 23 s540 Råspontlucka 150 Luft/Uppstolpade takstolar 5 Masonit 440 Pavaflexskiva® 200 KL-trä (Klass: Synlig) + 27.6 VÄGGSEKTION E - E, 1:20 (A1) VÄGGSEKTION E - E, 1:20 (A1) 200 KL-Trä (Klass: Synlig) 70 Isolering 220x45 Regel (fribärande) 170 Isolering 28 x 70 Glespanel 2x13 Plywood 30x10 s2400 List 30x10 s600 List VÄGGSEKTION F - F, 1:20 (A3) + 0 120 KL-Trä (Klass: Synlig) 45x45 s600 Regel/Pavaflexskiva® 170x45 s600 Regel/Pavaflexskiva® --- Diffusionsöppen vinduk 28 x 70 Stående spikläkt 22 Flerskikstskiva 50 /60 Liggande/stående list 100 Singel
300 Foamglas Floor Board® 150 Betong 50 Betongpågjutning, stålglättad Vib.- och stomljudsdämp. Platsgjutes + 0.25 + 3.45 Fuktspärr
