1
Distriktssköterskans erfarenheter av
arbetsmiljön på en vårdcentral
“Vi är varandras arbetsmiljö”
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Alexandra Sandberg, Clémentine Dusabemungu & Victoria Zimmergren
2
Sammanfattning
Bakgrund: Distriktssköterskan arbetar i en komplex miljö med ansvar för arbetsuppgifter med stor
variation. Primärvårdens breda uppdrag innebär ett stort ansvar för distriktssköterskan som har en ledande roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Arbetsmiljön är en avgörande faktor för arbetstillfredsställelsen och den påverkar beslut om att stanna inom yrket eller ej. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av arbetsmiljön på en vårdcentral.
Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes som metod för studien. Elva
distriktssköterskor och tio sjuksköterskor valdes ut genom bekvämlighetsurval. Data analyserades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier. Vikten av den fysiska
och psykiska arbetssituationen med subkategorierna brist på tid, ej anpassade lokaler och varierande
arbetsbelastning. Vikten av det professionella teamet med subkategorierna samarbete och kommunikation och tydligt ledarskap i organisationen. Slutsats: Arbetsmiljön påverkade distriktssköterskan både fysiskt och psykiskt. Arbetsmiljön skapades tillsammans av samtliga i teamet och sågs som en avgörande aspekt av huruvida distriktssköterskan trivdes med sitt arbete eller ej.
3
District nurse’s experiences of the work
environment at a primary health care
center
“We are each others’ work environment”
MAIN FIELD: Nursing science
AUTHOR: Alexandra Sandberg, Clémentine Dusabemungu & Victoria Zimmergren
4
Summary
Background: The district nurse works in a complex environment with responsibility for tasks with
great variety. The primary care’s broad mission means a great responsibility for the district nurse as a leader in the health promotion and disease prevention work. The work environment impacts job satisfaction and the decision to stay in the profession or not. Aim: The aim of this study was to describe the district nurse's experiences of the work environment at a primary health care center.
Methods: Qualitative interview study with inductive approach was used as a method for the study.
Through convenience sampling were eleven district nurses and ten nurses selected to participate in the study. The data was analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories. The importance of the physical and mental work situation with the subcategories lack of time, non- adapted premises and varying workload. The importance of the professional team with the subcategories cooperation and communication and distinct leadership in the organization.
Conclusions: The work environment had an physical and mental impact on the district nurse and
was determinant for job satisfaction. The work environment was built by all the members of the team.
5
Innehåll
Inledning ... 1 Bakgrund ... 1 Omvårdnad ... 1 Primärvårdens uppdrag ... 1 Arbetsmiljö ... 2 Miljö ... 2 Distriktssköterskans roll ... 2 Distriktssköterskan på vårdcentralen ... 3 Syfte ... 3 Metod ... 3 Design ... 3 Urval ... 3 Datainsamling ... 4 Dataanalys ... 4 Etiska överväganden ... 6 Resultat ... 6Arbetsmiljö som möjliggör personcentrerad vård ... 6
Behov av tid för vårdande samtal ... 7
Behov av anpassad fysisk miljö ... 7
Organisatoriska förutsättningar ... 7
Tillräckligt med personalresurser ... 7
Verksamhetstjänande ledarskap ... 8
Fungerande interaktion i det professionella teamet ... 8
Samarbete och kommunikation ... 8
Diskussion ... 9 Metoddiskussion ... 9 Resultatdiskussion ... 10 Slutsats... 12 Kliniska implikationer ... 12 Referenser... 13 Bilagor ... 19 Bilaga 1 Informationsbrev till verksamhetschef
Bilaga 2 Informationsbrev till distriktssköterskor och sjuksköterskor Bilaga 3 Intervjuguide
1
Inledning
Efterfrågan på sjuksköterskor är idag en global utmaning, vilket tycks bero på en ökad efterfrågan på vård. Samtidigt verkar antalet sjuksköterskor minska (Hehtela et al., 2015). Det utökade ansvaret för primärvården ses såväl internationellt som nationellt, detta gör att distriktssköterskors arbetstillfredsställelse är viktig i en tid då primärvården behöver växa ytterligare för att möta den ökade efterfrågan på vård (Halcomb et al., 2018). I Sverige ansvarar primärvården för grundläggande vård till hela befolkningen, vilket betyder att de har en stor grupp att vårda (SFS 2017:30). Antalet arbetande sjuksköterskor inom vården minskar, vilket i vissa fall beror mer på ogynnsamma arbetsförhållande än en faktisk brist på sjuksköterskor. God arbetsmiljö för sjuksköterskor främjar patientsäkerheten och känslan av arbetstillfredsställelse ökar, det i sin tur skapar möjligheter för sjuksköterskan att kunna ge omvårdnad av god kvalitet (Hehtela et al., 2015; Dawood et al., 2019). Arbetsmiljön är en dominerande faktor för sjuksköterskor när det rör beslut om att stanna kvar eller lämna arbetsplatsen (Lin et al., 2011). Primärvårdspersonal arbetar i en komplex arbetsmiljö. De ökade kraven på administrativa åtgärder för distriktssköterskor minskar deras tid för omvårdnadsarbetet vilket kan skapa missnöje med arbetstillfredsställelsen (Anskär et al., 2019). Studier påvisar att det finns utmaningar för distriktssköterskor att försvara sin profession inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet då detta tycks har tappat sin prioritet och omvårdnadsarbetet har fått minskat stöd från organisationen (Boström et al., 2012; Nelson, 2014). Primärvårdens expanderande uppdrag från regionen gällande ökad tillgänglighet, mer omfattande bedömningar och diagnostik kan komma att kräva ökade resurser (Socialstyrelsen, 2016). Detta i sin tur kommer påverka distriktssköterskan och hens arbetsmiljö, därav är det värdefullt att studera distriktssköterskans erfarenheter av arbetsmiljön.
Bakgrund
Omvårdnad
Omvårdnad utgör grunden för distriktssköterskans profession. Den bygger på en helhetssyn på människan med dess påverkande omgivning, hens olika dimensioner och tillgängliga resurser. Utifrån konsensusbegreppen människa, hälsa, miljö och vårdande kan begreppet omvårdnad förklaras. Människan betraktas som en odelbar enhet bestående av ande, kropp och själ. Andligheten är integrerad i människan och är kopplad till lidande och förändringar som sker kring hälsan (Rykkje et al., 2012). Då människans fysiska, psykiska, existentiella och andliga dimensioner utgör en helhet måste hen ses ur ett helhetensperspektiv vid sjukdom (Arman et al., 2015). Hälsa kan ses som ett kontinuum mellan hälsa och ohälsa. Upplevelsen av att känna sig hel som människa är viktig när det gäller människans värdighet (Rykkje et al., 2012). I begreppet hälsa ingår lidande som i sin tur är en oundviklig del av livet, därför måste vården lindra lidande och främja hälsa hos människan (Arman et al., 2015). Människan påverkas av den miljö som hen rör sig i. En hälsosam miljö på arbetsplatser inom hälso-och sjukvården är viktigt för omvårdnaden specifikt, för vården i allmänhet och för allmänheten i stort. Hälsosamma arbetsmiljöer gynnar både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Arbetsmiljön kan avspegla sig i ekonomiska resultat, utfallet på patientresultat, hälsa och tillfredsställelse hos hälso- och sjukvårdspersonal (Stichler, 2009). Vårdande skapas i samförstånd mellan distriktssköterska och patient med innebörden att bry sig om vilket sker genom att se patienten som en människa och samtidigt vara en människa som distriktssköterska. Med respekt och ansvar för patientens kropp och själ och det sammanhang som den befinner sig i utövas vårdandet (Karlsson et al., 2012).
Primärvårdens uppdrag
Primärvården utgör 17 procent av hälso- och sjukvården i Sverige och består i dagsläget av mer än 1000 vårdcentraler där mer än hälften av dessa drivs i regionernas regi. Vårdcentral är den vanligast förekommande benämningen då primärvård beskrivs (Vetenskapsrådet, 2020). Målet för primärvården är att förbättra allmän hälsa hos befolkningen och behandla sjukdomar och skador som inte kräver sjukhusvård (World Health Organization - Europe 2015). Vård ska ges till alla oavsett ålder och sjukdom. Äldre, kroniskt sjuka och personer med nedsatt funktionsförmåga benämns som prioriterade patientgrupper. Här ses god tillgänglighet samt kontinuitet som en viktig faktor.
2
Primärvården har även uppdrag att bedriva jourverksamhet (Socialstyrelsen, 2016). Primärvårdens uppdrag avser vård av patienter med behov av allmänmedicinsk kompetens, rehabiliterande, psykosociala och hälsofrämjande insatser (SFS 2017:30). För vård som kräver specialistkompetens eller sjukhusens tekniska utrustning åligger ansvaret om remiss och hänvisning till rätt instans på primärvården (Socialstyrelsen, 2016). En utredning angående primärvårdens uppdrag gjordes 2016 kring hur resurser inom vården ska användas på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Utredningen föreslår en ändring av definitionen av primärvårdens uppdrag i 5 § hälso- och sjukvårdslagen och innebär bland annat att primärvården ska vara befolkningens första kontakt med vården, den ska vara tillgänglig under hela dygnet, ansvara för hälsofrämjande arbete och stå för ökad diagnostik, behandling samt rehabilitering. I utredningen lyfts behovet av att personella resurser inom primärvården bör förstärkas. Den stora ändringen i lagstiftningen leder till att primärvården ska bära ansvar för de allra flesta vårdbehov vilket innebär att mer avancerad vård ska bedrivas på vårdcentralerna (SOU 2016:2).
Arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen antogs av Sveriges riksdag 1977 och har som ändamål att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet. Utöver det ska arbetsmiljölagen tillgodose en generellt god arbetsmiljö. Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande och ta hänsyn till arbetets karaktär. Arbetsmiljön ska beakta människors fysiska såväl som psykiska förutsättningar, där den psykosociala arbetsmiljön utgör en integrerad del. Arbetstagaren ska erbjudas möjlighet att delta i utformningen av sin arbetssituation samt möjlighet att delta i förändring och utvecklingsarbete som berör hens arbete. Möjligheter till variation beträffande samarbete och enskilt arbete ska eftersträvas för att uppnå personlig och yrkesmässig utveckling. För hälso- och sjukvårdspersonal kan det innebära att personlig skyddsutrustning ska tillhandahållas av arbetsgivaren då omvårdnadsmomentet kräver det. Återhämtning är också en viktig aspekt av god arbetsmiljö. För att åstadkomma en god arbetsmiljö bör arbetsgivare och arbetstagare samarbeta (SFS 1977:1160).
Miljö
Florence Nightingale såg tidigt i sitt omvårdnadsarbete att miljön var en viktig del för hälsa och välbefinnande. Nightingale insåg genom observationer att dåliga miljöförhållande orsakade ohälsa och sjukdomar hos människor. Genom att miljön runt en individ förändrades kunde den naturliga läkningen i större utsträckning ta plats (Selanders, 2010). Bra mat, rent vatten, god ventilation, frisk luft, lugn och ro, ljus och värme var faktorer som kunde ge människan möjlighet till förbättrad hälsa (Selanders, 2010; Hegge, 2013). Flertalet av dessa fysiska faktorer såsom god ventilation, ljus, värme, kyla och möjlighet till andrum är element som även påverkar distriktssköterskans arbetsmiljö. Om dessa arbetsmiljöförhållanden inte är tillfredställande kan det påverka distriktssköterskans hälsa och ta sig i uttryck genom trötthet, koncentrationssvårigheter, stela muskler och huvudvärk (Kussmaul et al., 2019). Attityder och kommunikation mellan kollegor och chefer präglar den psykiska arbetsmiljön (Choi et al., 2011). Återhämtning är en viktig aspekt att ta hänsyn till i distriktssköterskans arbetsmiljö då arbetsbördan och kravet på tillgänglighet ökar samtidigt som möjligheten till att vara flexibel i organisationen minskar (Duncan, 2019). Återhämtning som en del av arbetet bidrar till möjlighet för reflektion och eftertanke vilket är viktigt när det kommer till förbättringsarbeten som berör distriktssköterskans arbetsmiljö (Ylikangas, 2017).
Distriktssköterskans
roll
I distriktssköterskans roll ligger ett ansvar att leda och utveckla omvårdnaden inom det område där hen verkar. De omfattande och skiftande arbetsuppgifterna kräver en bred kompetens då distriktssköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt ska inkludera alla åldrar och olika sjukdomstillstånd. Distriktssköterskan har en mångfasetterad kunskapsbank som gör att hen kan möta såväl oförberedda som förutsägbara, mer komplexa och enklare situationer i omvårdnaden hos sina patienter (Swenurse 2019; International Council of Nurses, 2017). Utöver detta arbetar distriktssköterskan för att skapa en omgivning som främjar hens arbetsmiljö och säkerställer miljön där patienten befinner sig (ICN, 2017). Distriktssköterskans arbete vilar på sex kärnkompetenser som utgör grunden till hens arbete. Dessa är, personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad
vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informations och kommunikationsteknologi. Personcentrerad vård innebär att distriktssköterskan ser patienten som en
partner i omvårdnaden med utgång i hens värderingar och behov. Begreppet, personcentrerad vård, tydliggör interaktionen mellan vårdare och patient (Jobe et al., 2020). Samverkan i team, att effektivt agera inom omvårdnaden och i interprofessionella team samt att upprätthålla en öppen kommunikation och ömsesidig respekt för att på bästa sätt uppnå omvårdnad av hög kvalitet. Distriktssköterskan har en viktig roll i teamet och kan även fungera som teamets ledare (Kaiser &
3
Westers, 2018; Cronenwett et al., 2007; Swenurse, 2019). Evidensbaserad vård, att tillhandahålla omvårdnad som vilar på vetenskap och klinisk expertis. Genom att evidens och aktuell forskning implementeras i distriktssköterskans uppgifter leder detta till att hen på egen hand kan fatta beslut och bli mer självständig i sitt arbete utifrån sin profession och sitt ansvar (Newhouse, 2006; Cronenwett et al., 2007). Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, att övervaka vårdprocesser och använda förbättringsmetoder och kontinuerligt förbättra kvalitet och säkerhet i hälso- och sjukvården (Cronenwett et al., 2007; Swenurse, 2019). För att säkerställa förbättringskunskap och kvalitetsutveckling krävs klinisk erfarenhet, medicinsk kunskap tillsammans med kontinuerlig tillämpning av ny evidens (Nelson, 2014). Genom säker vård ska skador på patienten och hos den egna professionen förhindras. Säker arbetsmiljö med riktlinjer skapar en effektiv och trygg vård. (Stichler, 2016; Cronenwett et al., 2007). Informations- och kommunikationsteknologi innebär att teknik för att kommunicera och tillhandahålla kunskap används vilket ska stödja beslutsfattande och således värna patientens säkerhet (Cronenwett et al., 2007; Koivunen et al., 2014; Mc Comiskey, 2017).
Distriktssköterskan
på
vårdcentralen
För en distriktssköterska verksam på en vårdcentral kan arbetsuppgifterna erbjuda stor variation. Telefonrådgivning, sårvård, hälsosamtal, omvårdnad av kroniskt sjuka personer, samt bedömningar av akuta tillstånd som inte kräver sjukhusvård är några av arbetsuppgifterna. Utöver detta ska distriktssköterskan förskriva hjälpmedel och genomföra hälsoundersökningar för asylsökande (Socialstyrelsen, 2016). På många vårdcentraler ansvarar distriktssköterskan för vårdsamordning som har till uppgift att främja en god och säker vård då en patient blir utskriven från slutenvården men befinner sig i fortsatt behov av vårdinsatser. Om insatserna kräver resurser från kommunalt finansierad hälso- och sjukvård, ska den regionfinansierade öppna vården medverka i samordningen (SFS 2017:612). Telefonrådgivning är vårdcentralernas första linje för vårdkontakt och ansiktet utåt för primärvården. Här bedömer distriktssköterskan vårdbehovet för det lilla barnet såväl som för den äldre multisjuka människan. Distriktssköterskan ska ge rådgivning och hänvisa till rätt vårdinstans. Svårigheterna i uppgiften ligger i att under tidspress lyssna och ställa rätt frågor för att bilda sig en uppfattning om hur patienten mår och vilket vårdbehov som föreligger (Kaminsky et al., 2017). Distriktssköterskan har även ett ansvar för att handleda och utbilda vårdpersonal, såsom blivande sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor (Bos et al., 2015). Det utökade uppdraget som givits primärvården innebär mer ansvar för distriktssköterskan (Socialstyrelsen, 2016). Tidigare studier lyfter att distriktssköterskor lämnar sina arbeten på grund av en arbetsmiljö som inte är tillfredsställande (Lin et al., 2011; Anskär et al., 2019). Distriktssköterskans breda kompetens är viktig att behålla på vårdcentralerna för att möta framtida omvårdnadsbehov, därför är distriktssköterskans arbetsmiljö viktig att belysa.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av arbetsmiljön på en vårdcentral.
Metod
Design
Då syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av arbetsmiljön på en vårdcentral valdes kvalitativ intervjustudie. Undersökningen genomfördes med induktiv ansats vilket innebär att studien utgick från den insamlade datan som senare bildade en slutsats (Polit & Beck, 2021). Data analyserades genom konventionell manifest innehållsanalys som bedömdes vara en lämplig forskningsmetod (Graneheim & Lundman, 2004).
Urval
Inklusionskriterierna för urvalet var distriktssköterskor och sjuksköterskor med vårdcentral som arbetsplats med minst ett års erfarenhet av arbete på vårdcentral (Polit & Beck 2021). Bekvämlighetsurval användes som lämplig urvalsmetod vilket innebar att deltagare valdes ut genom kontakt med olika vårdcentraler för att nå specifik grupp som kunde besvara studiens syfte (Polit & Beck, 2021; Danielson, 2017). Totalt kontaktades elva verksamhetschefer på tolv olika vårdcentraler i
4
södra Sverige, från olika socioekonomiska områden, med förfrågan om tillstånd att genomföra studien, se bilaga 1. Två vårdcentraler tackade nej till att delta, två vårdcentraler svarade inte. Efter tillstånd från verksamhetschefer för att genomföra studien, vidarebefordrade verksamhetscheferna information till distriktssköterskor och sjuksköterskor som via mail tackade ja till att delta i studien. Distriktssköterskor och sjuksköterskor som önskade delta kontaktades därefter via mail eller telefon och fick informationsbrev, om studiens syfte, frivilligt deltagande och möjlighet att avsluta sitt deltagande utan vidare förklaring, se bilaga 2. Efter att deltagarna informerats om studiens syfte, om frivilligt deltagande samt fått överväga huruvida de önskade delta lämnade deltagarna informerat samtycke muntligt innan studien påbörjades (Helsingforsdeklarationen, 2018; Kjellström, 2017). Genom det informerade samtycket försäkras informanternas rättigheter kring deltagandet i studien (Biros, 2018). Studien omfattade 21 intervjuer genomförda på 8 olika vårdcentraler. Deltagarna kommer i resultatet att benämnas som distriktssköterskor. Nedan visas deltagarvariabler i tabell 1.
Tabell 1. Deltagarvariabler
Kön Antal Kvinna 20 Man 1 Ålder varians 28–65 år 26–35 4 36–45 5 46–55 6 56–65 6 Utbildningsnivå Distriktssköterska 11 Sjuksköterska 10 Yrkeserfarenhet på vårdcentral varians 1–28 år 1–10 15 11–20 5 21–30 1Datainsamling
Intervjuerna ägde rum på deltagarnas arbetsplats i ett ostört rum eller via telefon under hösten 2020. Tolv intervjuer genomfördes fysiskt och resterande nio via telefon. Semistrukturerade frågor med möjlighet till öppna svar användes som underlag för intervjuerna, se bilaga 3 (Danielsson, 2017). Öppna frågor gav deltagarna möjlighet att vara flexibla i sina svar om deras erfarenheter (Ryan et al., 2009). En pilotintervju genomfördes av två författare för att testa frågorna i förhållande till studiens syfte (Polit & Beck, 2021). Denna intervju inkluderades då resultatet svarade mot studiens syfte och inga korrigeringar i intervjuguiden gjordes. Övriga 2o intervjuer delades upp mellan författarna och genomfördes var för sig. Exempel på frågor som ställdes under intervjuerna var: - Kan du berätta om
arbetsmiljön på din arbetsplats, både den fysiska och den psykiska? - Vilka hinder finns för en god arbetsmiljö? Följdfrågor såsom: - Kan du berätta mer? - Hur tänker du då? användes för att utveckla
och förtydliga deltagarnas svar. Se bilaga 3, för intervjuguide. Intervjuerna varade mellan 8 - 37 minuter och spelades in som ljudfil i diktafon eller på mobiltelefon.
Dataanalys
Analysprocessen genomfördes med manifest innehållsanalys vilket innebär att data tolkas utifrån det som tydligt framträder i texten (Graneheim & Lundman, 2004). Intervjuerna transkriberades löpande i sin helhet under hela datainsamlingen. I samband med transkriberingen avidentifierades textinnehållet. I och med att transkriberingen genomfördes löpande i ett gemensamt dokument så fanns all text tillgänglig för analysering, varpå en viss datamättnad sågs efter 13–15 intervjuer. Datamättnad sågs genom att deltagarnas erfarenheter upprepades. Därefter gjordes ytterligare sex intervjuer då de
5
sedan tidigare var inbokade samt för att verifiera datamättnaden (Polit & Beck, 2021). Den transkriberade datan lästes igenom flera gånger för att skapa förståelse av den manifesta innebörden i texten. Textinnehållet delades in i meningsbärande enheter som svarade mot syftet. Meningsbärande enheter blev till kondenserade meningar som i nästa steg fick etiketter i form av koder. En jämförelse av koderna analyserades för att hitta likheter och skillnader genom att färgmarkera de koder som hörde samman. Koder med samma färg och liknande innehåll sorterades i beskrivande fem subkategorier. Därefter bearbetades dessa vidare för att hitta ytterligare likheter i subkategorier för att slutligen bilda tre övergripande kategorier som svarade mot syftet (Graneheim & Lundman, 2004). Se tabell 2 nedan.
Tabell 2. Exempel från analysprocessen
Meningsbärande enhet Kondenserad mening Kod Subkategorie r Kategori
Däremot har vi ett bra stöd i vår
vårdenhetschef. Hon jobbar ju själv i verksamheten vilket underlättar då hon har inblick och förståelse i arbetet, hon vet hur det är. Tänker att det också är lättare att det med frågor och problem längre upp. För annars har de inte förståelse om man inte jobbar i verkligheten. Bra stöd av chefen. Underlättar att hon har förståelse och inblick i verksamheten. Stöd i organisationen Verksamhets-tjänande ledarskap Organisatoriska förutsättningar Samtidigt så försöker
man att inte stressa för mycket utan ta en dag i taget. Men sen då så är det två stycken borta en dag, och då blir det väldigt jobbigt. Annars älskar jag mitt jobb. Det är ju inte det men det är omständigheterna som är just nu som gör att det blir jobbigt. Det finns ju en gräns för hur mycket man orkar.
Inte stressa för mycket och ta en dag i taget. Jag älskar mitt jobb. Det finns en gräns för hur mycket man orkar.
Arbetsbelastning Tillräckligt med personal-resurser
6
Etiska
överväganden
Forskningslitteratur beskriver vikten av att ha ett etiskt förhållningssätt och resonemang kring studien, dess syfte och frågeställningar (Polit & Beck, 2021). Etisk egengranskning enligt riktlinjer från Hälsohögskolan, Jönköping University genomfördes innan studien påbörjades. Verksamhetschefer på vardera vårdcentraler gav tillstånd för att genomföra studien. Deltagarna fick information om studiens syfte samt om frivilligt deltagande, konfidentialitet och möjlighet att avbryta när som helst under studiens gång. Därefter lämnade deltagarna informerat samtycke till att delta i studien (Polit & Beck, 2021). Helsingforsdeklarationen användes som en forskningsetisk grund då den innehåller forskningsetiska principer gällande medicinsk forskning av människor. Helsingforsdeklarationen framhåller att syftet med medicinsk forskning, som involverar människor är att förstå orsaker, utveckling och effekter för att kunna förbättra och förebygga ingripanden. All information som delgivits under studiens gång av deltagarna har behandlats konfidentiellt i enlighet med etiska principer. Deltagarna har erbjudits att ta del av den färdigställda studien (Helsingforsdeklarationen, 2018). Ansvar för att studien genomfördes enligt god forskningssed har vidtagits och Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning har beaktats (SFS 2019:504). Då samtliga författare arbetar som sjuksköterskor på en vårdcentral har en medvetenhet om förförståelse kring ämnet beaktats under hela studiens process för att ej påverka resultatet. Genom att alla författarna höll sig nära intervjuguiden i genomförandet av intervjuerna hölls förförståelsen åtskild från de erfarenheter som beskrevs av deltagarna. Författarna reflekterade förförståelsen tillsammans under hela analysprocessen för att inte tolka texten med utifrån egna erfarenheter (Priebe & Landström, 2017)
Resultat
Resultatet redovisas genom två kategorier med underliggande fem subkategorier. Se tabell 3 nedan.
Tabell 3. Översikt av kategorier och subkategorier
Kategorier
Subkategorier
Arbetsmiljö som möjliggör personcentrerad vård
Behov av tid för vårdande samtal
Behov av en anpassad fysisk miljö Organisatoriska förutsättningar
Tillräckligt med personalresurser
Verksamhetstjänande ledarskap
Fungerande interaktion i det professionella teamet
Samarbete och kommunikation
Arbetsmiljö som möjliggör personcentrerad vård
Distriktssköterskans erfarenheter av arbetsmiljön stod i relation till behovet av tid för det vårdande samtalet. Tiden för det vårdande samtalet behövdes både i samband med telefonrådgivning och under samtalet vid mottagningsbesöket. Behovet av en anpassad fysisk miljö beskrev såsom lokaler som var utformade efter behov.
7
Behov av tid för vårdande samtal
Distriktssköterskorna lyfte miljön i telefonrådgivningen som stressande. Tiden var viktig för att distriktssköterskorna skulle kunna reflektera kring vad som sagts i samtalet och därmed kunna göra en god bedömning och tillgodose en personcentrerad vård. Stressen kunde leda till att distriktssköterskorna både medvetet och omedvetet undvek att ställa vissa frågor i mötet med patienterna vilket antogs påverka dem att i mindre grad öppna upp sig. Distriktssköterskorna beskrev att beroende på tidsbrist var det svårt att inte låta sig påverkas av en växande telefonkö och på grund av denna inte påskynda samtalet med patienten. Tidsbristen berörde även brist på mottagningstider. Bristen på tider till läkare påverkade distriktssköterskorna då ansvaret för att lösa situationen och patientens vårdbehov landade hos dem. Frustrationen i situationen låg i att distriktssköterskornas bedömning om patienten skulle bokas in eller ej styrdes av huruvida det fanns bokningsbara läkartider. Situationer likt dessa gjorde det svårt för distriktssköterskorna att erbjuda en personcentrerad vård.
“Det kommer ju dagar när det inte går enligt tidboken, då avsatt tid inte räcker till och man måste ta igen det på något annat för vi är ju begränsade. Det handlar om att hitta en lösning som fungerar både för patienten och för en själv” (Deltagare 6).
Behov av anpassad fysisk miljö
Miljön i arbetsrummet var en viktig aspekt för att distriktssköterskorna skulle kunna arbeta optimalt och tillfredställande. Få åtgärder hade vidtagits för att förbättra den fysiska arbetsmiljön, främst i telefonrådgivningen. Distriktssköterskornas arbete ägde rum i lokaler där flera yrkeskategorier arbetade tillsammans, vilket ansågs besvärande samtidigt som det framhölls som en tillgång att ha en kollega nära att rådfråga.
“Ibland sitter du tillsammans med en kollega som pratar extremt högt med den hon samtalar med, det är som att man är fyra stycken i rummet då, det är ju också en fara för sekretessen” (D7).
Telefonrådgivningsrummet sågs ofta som utgångspunkt för flera olika kollegor vilket skapade onödiga intryck i rummet och gjorde att distriktssköterskorna förlorade fokus på sitt rådgivningssamtal och därmed påverkades det personcentrerade förhållningssättet negativt. Distriktssköterskorna beskrev sina arbetsrum som oventilerade, dåligt belysta och trånga. Trånga utrymmen utgjorde en risk för att skada sig på grund av olämplig arbetsställning. Det stillasittande jobbet på ej anpassade stolar framför dataskärmar ledde till fysiska symtom såsom stela muskler och torra ögon. Pausprogram lyftes av distriktssköterskorna som åtgärd för att förebygga arbetsskador och uppmuntra till rörelse för att orka med arbetsdagen.
“Jag saknar att ha en egen vrå, ett rum där jag alltid vet att jag kan ta emot patienten. Jag blir frustrerad av att flytta runt. Det är lätt att slarva bort sina saker och det tar mycket tid att koppla upp sig på ny dator flera gånger om dagen” (D16).
Organisatoriska förutsättningar
Organisatoriska förutsättningar i form av tillräckligt med personalresurser utifrån den ständigt varierande arbetsbelastningen var en återkommande erfarenhet hos distriktssköterskorna. Ett ledarskap som var verksamhetstjänande och värnade organisationen lyftes som värdefullt för att uppnå god arbetsmiljö.
Tillräckligt med personalresurser
Arbetsmiljön blev negativt påverkad vid hög arbetsbelastning vilket tycktes hänga samman med låg bemanning och personalbortfall, samt tillkomst av fler arbetsuppgifter som skulle hanteras av befintlig personalstyrka. Distriktssköterskorna lyfte belastningen i att konstant vara tillgänglig gentemot kollegor och studenter i form av stöd och handledning. Hög arbetsbelastning i perioder beskrevs som en naturlig del av arbetet på en vårdcentral, dock framhölls vikten av återhämtning för att orka arbeta kvar. Distriktssköterskorna beskrev att de på grund av den höga arbetsbelastningen och otillräckliga personalresurser övervägt att byta arbetsplats. På grund av otillräckliga personalresurser fick distriktssköterskorna uppdrag som låg utanför deras sedvanliga arbetsuppgifter och kompetens.
“Det är ju det här med att vara spindeln i nätet som sjuksköterska... man fördelar ut saker men när någon då säger, nej det gör jag inte, då läggs arbetsbördan och ansvaret hos mig. Ett ansvar som jag varken har kompetens eller möjlighet att ta” (D14).
Situationer såsom Covid-19 och dess inverkan på arbetsbelastningen synliggjorde hur en snabbt förändrad arbetsmiljö påverkade distriktssköterskornas arbetssituation. Förmågan att hela tiden vara
8
flexibel i sitt arbetssätt genom att vara uppdaterad gällande information och nya rutiner krävde ett öppet förhållningssätt, dock beskrevs det som påfrestande. Distriktssköterskorna framhöll vikten av fackliga ombud då de signalerade när arbetsbelastningen blev för hög.
"Man släcker bränder hela tiden, man vill ju hjälpa till så mycket man kan men det är farligt att vara för flexibel, man kör slut på sig själv” (D13).
Verksamhetstjänande ledarskap
En chef och organisation som uppfattades som lyhörd, tillgänglig och som värnade arbetsmiljöfrågan ansågs av distriktssköterskorna vara en förutsättning för att verksamheten skulle klara av och genomföra förändringar och förbättringar. Cheferna lyftes fram som den person som hade störst befogenheter till att driva igenom frågor kring arbetssituationen. Bristen på stöd och avsaknaden av visioner från cheferna utgjorde ett hinder i att förändra arbetsmiljön. Cheferna betraktades som en del av kollegiet och vikten av att visa dem sitt stöd påtalades. Chefen sågs som en naturlig del av teamet.
“Den chefen vi har nu lyssnar och tar saker på allvar. Vår gamla chef blev arg om man ifrågasatte något, han var stressad och pressad och hade nog ingen bra arbetsmiljö och kunde därmed inte ge det till oss” (D10).
Distriktssköterskorna hade erfarenhet av att de i hög grad fick överta ansvaret för verksamheten utan tydlig delegering då cheferna inte var på plats. En chef med tydligt ledarskap, som uppfattades som verksamhetstjänande och som ordnade så att arbetet fungerade väl för alla i teamet uppskattades. Detta ledde till att distriktssköterskorna kunde ägna sig åt de arbetsuppgifter som tidigare planerats istället för att lösa situationer som uppstod.
“Vi sitter i samma båt men det är chefen som styr”(D21).
Fungerande interaktion i det professionella teamet
Ett komplett team där alla professioner värnade och integrerade med varandra beskrevs av distriktssköterskorna som en styrka och lade grunden till en god arbetsmiljö, ett team där även patienten integrerades. Viktiga delar i teamet ansågs vara samarbete och kommunikation.
Samarbete och kommunikation
Distriktssköterskorna framhöll samarbete och kommunikation mellan yrkeskategorier som en nyckel till att situationer gick att lösa eller ej. Sjuksköterskemöten och arbetsplatsträffar sågs som värdefulla forum att diskutera frågor kring arbetsmiljön.
“Vi måste arbeta mot samma mål och använda samma kompass” (D6).
Förmågan att känna förståelse för varandra och insikten i att de påverkade varandra genom attityder var en viktig aspekt av arbetsmiljön. Distriktssköterskorna erfor även att deras arbete inte värderades i lika hög utsträckning som andra yrkeskategorier. Det beskrevs av distriktssköterskorna att de många gånger hamnade i en beroendeställning gentemot läkargruppen vilket gjorde att de tvingades till att stå på sig för att få sin röst hörd.
“Andras stress är ju ibland ett hinder. Arbetar jag med en stressad läkare genererar det en dålig arbetsmiljö för mig. Det blir dålig stämning och kommunikation. Vi är ju varandras arbetsmiljö”
(D12).
I situationer där språkförbristningar utgjorde ett hinder i kommunikationen med patienten lyfte distriktssköterskorna det externa samarbetet med tolkar som en tillgång för att underlätta hens arbete. Digitala system för att kommunicera och samarbeta med andra instanser beskrevs av distriktssköterskorna som ett hjälpmedel då situationen innebar att sjukvården inte krävde fysisk närvaro. Digitala system som hjälpmedel och arbetsverktyg i kommunikationen ansågs vara en naturlig del och en tillgång i det framtida arbetet. Dock beskrevs digitala hjälpmedel avsedda att underlätta arbetet i telefonrådgivningen och i förbättringsarbete som tidskrävande.
“En bidragande faktor är att det är ett krångligt system som tar tid vilket leder till att man struntar i att skriva synergier och det leder ju till att vi har minimal chans att påverka” (D1).
9
Diskussion
Metoddiskussion
För att värdera tillförlitligheten i denna kvalitativa studie diskuteras studien utifrån tre aspekter: trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. Trovärdighet syftar till hur data har analyserats och hur väl subkategorier och kategorier sammanfattar den insamlade datan. Pålitlighet innebär att resultatet bygger på den information som deltagarna har delgett och inte utifrån författarens perspektiv.
Överförbarhet diskuteras utifrån studiens möjlighet till genomförande i en annan kontext. För att
lättare skapa överförbarhet är det av värde att beskriva sammanhang, urval och andra parametrar (Graneheim & Lundman, 2004; Polit & Beck, 2021). Studiens tillförlitlighet beaktas även utifrån författarnas förförståelse.
Kvalitativ intervjustudie valdes som lämplig design för denna studie då syftet var att beskriva erfarenheter av ett fenomen, i detta fall arbetsmiljö. Vid en kvalitativ intervjustudie ges deltagaren möjlighet att beskriva och berätta det hen erfarit och upplevt (Polit & Beck, 2021). Valet av att använda induktiv ansats utgick från att studien ville belysa likheter och skillnader i det som deltagarna berättade och skapa en slutsats eller en teori utifrån det. Om studien hade utgått ifrån en deduktiv ansats och därmed utgått från en teori, hade möjligheten till datavariation inte varit möjlig i samma grad som vid induktiv ansats. (Graneheim et al., 2017). Då tidigare studier gjorts kring sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljön inom vården kunde en litteraturöversikt använts som metod. Dock fanns svårigheter att precisera distriktssköterskans erfarenheter på en vårdcentral då det fortfarande saknas vetenskapliga artiklar kring ämnet. Därför valdes en empirisk studie (Henricson, 2017).
Då studien skulle genomföras under en kortare period med tidsbegränsning var bekvämlighetsurval en bra metod för att få fram en lämplig grupp att studera (Polit & Beck, 2021). Urvalet som bestod av 21 deltagare anses vara en styrka som medförde stor variation i ålder och erfarenhet av att arbeta på vårdcentral. Studiens deltagare var främst kvinnor, endast en man deltog i studien. Möjligtvis hade fler deltagande män i studien kunnat ge en annan riktning på resultatet. Dock speglar urvalet av fördelningen verkligheten då majoriteten av distriktssköterskor på vårdcentraler är kvinnor. Deltagarna hade en geografisk spridning över södra Sverige med en fördelning över åtta vårdcentraler. I och med att vårdcentralerna var belägna i olika socioekonomiska områden blir resultatet överförbart till en större deltagarpopulation. Detta styrker studiens trovärdighet i form av variation av erfarenheter utifrån olika arbetsplatser (Graneheim & Lundman, 2004).
Förutom pilotintervjun genomfördes intervjuerna enskilt med en författare och en deltagare, detta för att upprätthålla maktbalans mellan deltagare och författare. Dessutom är det mer tidskrävande om fler författare intervjuar samtidigt. Litteraturen beskriver intervjuns olika aspekter där författaren ska känna in olika nyanser som bygger på tonfall och ansiktsuttryck (Danielsson, 2017). Detta kan tyckas svårt i de fall där intervjun sker via telefon eftersom deltagarens ansiktsuttryck, kroppsspråk och annan icke verbal kommunikation inte kan tolkas (Irvine et al., 2012). Interaktionen mellan författaren och deltagaren i denna studie tycktes inte påverka utfallet av innehållet negativt i form av avsaknad fysisk närvaro vid telefonintervjuerna utan kan ha gett deltagaren större möjlighet att tala mer öppet och ärligt (Trier-Bieniek, 2012). Intervjuer via telefon föredras när det är omöjligt att genomföra intervjuer på plats eller fysiskt och resultaten är jämförbara (Danielsson, 2017; Crippa et al., 2008). Intervjuns varaktighet tycktes inte påverka huruvida intervjun genomfördes fysiskt eller via telefon. Intervjuernas varaktighet påverkade inte heller innehållet. För att ej riskera att påverka deltagaren eller bli personligt involverad under intervjun genomfördes intervjun av den författaren utan relation till deltagaren (Polit & Beck, 2021). Medvetenhet kring den egna förförståelsen beaktades och ifrågasattes av författarna. Målet var att öppna upp för flera förståelser av fenomenet arbetsmiljö. Dock insåg författarna att en viss förförståelse var nödvändig då det öppnade upp för en erfarenhet som var avgörande för förmågan att förstå (Dahlberg & Dahlberg, 2019). Tidigare erfarenheten kring området beaktades genom att följdfrågor som baserades på förförståelse undveks för att inte påverka samspelet och resultatets utfall. Detta för att styrka pålitligheten kring studien.
10
Datamättnad av materialet sågs vid 13 - 15 transkriberade intervjuer. Resterande sex intervjuer tillförde inget nytt resultat, vilket kan tolkas som att det är kvalitet i intervjuerna som är betydelsefullt och inte kvantitet (Polit & Beck, 2021). Det stora datamaterialet med en relativt homogen grupp försvårade analysprocessen då det var mycket tidskrävande att gå igenom textinnehållet (Henricson & Billhult, 2017). Författarna fick vägledning i analysprocessen genom handledning vilket styrker trovärdigheten då handledningen tillför fler perspektiv. Analysprocessen ska ta tid och behöver bearbetas i flera olika stadier för att kategorierna till slut ska sammanfatta hela resultatet. Detta kan ses som en svaghet i studien då subkategoriernas- och kategoriernas innebörd ej blivit tillräckligt bearbetade relaterat till datamängd och tidsbegränsning (Graneheim & Lundman, 2004). Analysprocessen fram till kategorierna innebar en utmaning genom svårigheten att upprätthålla samma manifesta tolkningsnivå i varje stadie för att påvisa trovärdigheten i studien (Graneheim et al., 2017).
Resultatdiskussion
Huvudresultat som framkom i studien var att distriktssköterskan hade behov av lokaler som var anpassade utifrån arbetsuppgifterna samt att det fanns behov av tillräckligt med tid för det personcentrerade och vårdande samtalet. Här sågs tid för återhämtning och reflektion som värdefullt. Resultatet lyfte även vikten av tillräckligt med personalresurser. Otillräckliga personalresurser tycktes påverka distriktssköterskornas möjlighet att erbjuda omvårdnad utifrån deras kompetens och profession men påverkade även deras möjlighet att känna arbetstillfredsställelse. Samarbete och kommunikation där alla professioner integrerades och värnade om varandra, skapade en samhörighet och god arbetsmiljö. En engagerad chef som var en del av teamet var den person som främst förväntades värna och driva organisationen framåt. Hen förväntades även lyfta arbetsmiljöfrågor och sträva efter att skapa en miljö som möjliggör arbetstillfredsställelse hos distriktssköterskorna.
Den fysiska arbetsmiljön påverkade distriktssköterskan i form av att lokalerna ej var tillräckligt anpassade för hens arbetssituation. Distriktssköterskans erfarenhet av bristande utrymme på arbetsplatsen ger en negativ inverkan på hens arbetstid och påverkar hens förmåga att vara produktiv (Halmcomb & Ashley, 2017). Arbetsmiljölagen framhäver arbetsgivarens skyldighet i att kontinuerligt se över lokaler för att eftersträva en god arbetsmiljö (SFS 1977:1160). I ett redan tidspressat sammanhang skapar situationer som bygger på bristande utrymme ytterligare stress. Dessa situationer skulle kunna åtgärdas om en tydlig planering och översikt sågs som en del i strävan efter god arbetsmiljö. Vetskapen om att det finns ett arbetsrum för den planerade verksamheten skapar en mindre stressfull miljö för distriktssköterskan.
I resultatet framgick det att stillasittande arbetet och många timmar framför en dataskärm gav fysiska symtom såsom muskelvärk. Arbetsrelaterade muskelproblem såsom ryggvärk är ett vanligt problem bland sjuksköterskor. Dåliga arbetsställningar som ej är anpassade leder till lång sjukdomsfrånvaro relaterat till värk. För att förebygga dessa muskelproblem har olika program tagits fram som används för att främja en säker arbetsmiljö som minskar fysiska symtom (Yang et al., 2018). Detta kan jämföras och styrker vikten av det som framkom i resultatet där pausprogram användes för att motverka stillasittande arbete och uppmuntra till rörelse. Nightingales tankar om vikten av att grundläggande element, exempelvis tillfredställande värme bör beaktas i den omgivande miljön (Selanders, 2010). Temperaturen påverkar förmågan att orka med arbetsdagens påfrestningar, ett för varmt rum, alternativt ett för kallt rum spelar roll för distriktssköterskan då hen tillbringar flera timmar i rummet. Distriktssköterskan psykiska arbetsmiljö var påverkad av tidsbristen där stress sågs som en framträdande konsekvens. Tidsbrist medförde att vissa frågor undveks i samtalen med patienterna. Studier visar att stress skapar trötthet som i sin tur kan ge en nedsatt förmåga att känna empati (Klein et al., 2019). Distriktssköterskan ska i sin roll inta ett personcentrerat förhållningssätt vilket innebär att hen möter patienten med lyhördhet, närvaro, bekräftelse och ärlighet (Swenurse, 2019). Empati och viljan att förstå är ett fundament för distriktssköterskan i mötet med patienter såväl som i mötet med kollegor. Risken är att omvårdnaden blir lidande då patientens berättelse inte når ända fram. Möjlighet för reflektion och eftertanke är viktigt för distriktssköterskan i hens roll att göra en god bedömning. Tiden beskrevs som viktig i detta avseende.
Stress kunde även orsakas av olika intryck och avbrott i arbetet vilket ledde till att distriktssköterskorna tappade fokus. Situationer likt dessa kan skapa frustration och förlust av kontroll samtidigt som det är mentalt krävande att ställa om och rikta fokus mot nya uppgifter (Baethge & Rigotti, 2013). Förmågan att hantera flera saker samtidigt skiftar och när omställning sker i samband med tidsbrist blir distriktssköterskans arbete lidande.
Tillkomst av allt fler arbetsuppgifter på befintlig personalstyrka belyste det faktum att uppgifterna låg utanför deras kompetens, vilket i sin tur påverkade distriktssköterskornas
11
arbetstillfredsställelse. En svensk studie beskriver den komplexa miljön som primärvårdspersonal arbetar i vilket innebär ökade krav på administrativa åtgärder och mindre tid för omvårdnadsarbete (Anskär et al., 2019). Uppgifter utanför omvårdnaden tar fokus från distriktssköterskans profession, glädjen för arbetet försvinner och beslutet om att stanna kvar på arbetsplatsen påverkas (Ayamolowo et al., 2013). Distriktssköterskans roll i det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete kan få stå tillbaka på grund av att primärvården ska ansvara för mer akuta tillstånd i framtiden (SOU 2016:2) Distriktssköterskan har valt omvårdnad som huvudområde och det är i mötet med patienterna som lusten till yrket bevaras. I detta finns en risk att utsatta grupper, såsom äldre och kroniskt sjuka, inte får tillgång till distriktssköterskans kompetens. Grupper där distriktssköterskans preventiva insatser är avgörande. För att bibehålla glädjen till arbetet krävs att den personliga och professionella utvecklingen tillgodoses.
Risken och rädslan över att hamna i utmattning uttrycktes. Den varierande graden av arbetsbelastning och snabba förändringar i arbetssättet synliggjorde vikten av återhämtning för distriktssköterskorna. Omvårdnad kräver emotionella och mentala insatser av distriktssköterskan vilket potentiellt kan skapa nedsatt välbefinnande och ökad trötthet. Tillräckligt med tid för återhämtning skapar dessutom bättre möjligheter att upprätthålla goda attityder gentemot patienter och kollegor (Blasche et al., 2017). Ylikangas resonemang belyser vikten av återhämtning som en bestående del av miljön som distriktssköterskan rör sig i (Ylikangas, 2017). Distriktssköterskan kan behöva stöd för att finna balans mellan jobb och återhämning då viljan att göra gott och ständigt stå till tjänst präglar hens förhållningssätt till yrket. Nightingale såg vikten av vila för sjuksköterskan och menade att det inte var önskvärt att sjuksköterskan ständigt skulle vara närvarande utan behövde tid att återhämta sig (Nightingale, 2018). Genom att ha en plats att dra sig tillbaka till för att återhämta sig och reflektera både enskilt och i grupp, kan ses som en enkel åtgärd i den fysiska miljön vilket skulle kunna ge stora effekter för distriktssköterskan psykiska miljö. Arbetet i en miljö omgiven av ständiga förändringar och krav kräver tydlighet kring återhämtningen vilket bör ske genom avsatt tid för rast eller regleringar kring övertid.
Ett välfungerande professionellt team ansågs vara en förutsättning för att arbetsmiljön skulle kunna fungera bra och vara tillfredsställande för distriktssköterskorna. För att möjliggöra detta är det viktigt att alla teammedlemmar är engagerade och tar lika stort ansvar. Enligt ICN ligger det i distriktssköterskans roll att medvetandegöra vilka arbetsuppgifter som åligger hen samt tydliggöra gränsdragningen mellan olika yrkeskategorier utan att konflikt uppstår (ICN, 2017). Distriktssköterskans har en ledande funktion där hen planerar och leder omvårdnadsarbete i samverkan med teamet (Swenurse, 2019). Genom att belysa teamet där samarbetet byggs på god kommunikation, kunskap om varandras roll, delat ansvar, förtroende för varandra och ömsesidig respekt skapas god arbetsmiljö (Kim et al., 2020; Areskoug - Johansson et al., 2018). I detta ses ett dilemma då distriktssköterskan själv kan vara utsatt och märka av spänningar inom teamet vilket kan utgöra ett hinder för distriktssköterskan i hens ledande roll att skapa bra samverkan mellan olika yrkeskategorier.
Insikten i att samtliga i teamet befann sig i samma situation och därför behövde styras efter samma kompass beskrevs av distriktssköterskorna i resultatet. Om alla i ett team har gemensam värdegrund och är medvetna om sitt förhållningssätt underlättas samarbetet i teamet för att uppnå gemensamt mål (Meeussen et al., 2014; Choi et al., 2011). Läkare i primärvården anses mindre villiga till samarbete och ser inte fördelarna med gemensamma mål i lika stor utsträckning som övriga i teamet (Hansson et al., 2010). Miljön genomsyras av den gemensamma värdegrunden där fördomar och attityder påverkar förmågan att ha ett professionellt förhållningssätt gentemot både kollegor och patienter. Omgivande attityder återspeglas i den psykiska miljön och kan påverka utfallet av distriktssköterskans arbetsinsatser både i positiv och negativ bemärkelse.
En chef som var tydlig, engagerad och hade visioner för teamet uppskattades av distriktssköterskorna vilket framkom i resultatet. En bra chef är en ledare som är engagerad i teamet, är bra på att kommunicera, är en förebild och leder förändringsarbete samt fattar beslut som påverkar arbetsmiljön positivt (Kim et al., 2020). Florence Nightingale beskrev att sjuksköterskans huvudmål är att erbjuda en vårdande miljö som skapar hälsa och välmående hos människan (Selanders & Crane, 2012). Distriktssköterskan är också en människa med samma behov av en omgivning som ger hen möjlighet att må bra. Chefen är den som bör ha den vårdande rollen för sin personal och förse distriktssköterskan med en omgivning som är hälsosam. För att kunna ta hand om människor som inte mår väl krävs att den som ger omvårdanden mår bra. Välmående personal kommer verksamheten till gagn.
Resultatet visade att det fortfarande finns mycket att åtgärda kring distriktssköterskors arbetsmiljö på vårdcentralen, frågan var inte tillräckligt prioriterad. Arbetsmiljön beskrivs som en faktor kring huruvida distriktssköterskan väljer att stanna kvar på sin arbetsplats eller ej (Björn et al.,
12
2015; Sellgren et al., 2009). Genom sin specialistutbildning har distriktssköterskan fått en specifik och mångfasetterad roll. Hens kvalifikation innebär större och bredare kunskapsbas och erfarenheten hen besitter ger i sin tur bättre förmåga i beslutsfattandet. För att kunna använda sin breda kompetens till fullo behöver den miljön som hen verkar i bli anpassad (McCrory, 2019). Om en bra arbetsmiljö inte kan tillgodoses krävs andra incitament för att rekrytera distriktssköterskor och för att få dem att stanna på sin arbetsplats. Då nutida distriktssköterskor inte endast arbetar utifrån sitt kall att vårda patienter, likt Florence Nightingale, krävs att helheten av arbetsmiljön beaktas, den fysiska, psykiska och den psykosociala, då primärvården står inför stora förändringar.
Slutsats
Studien visade att distriktssköterskan påverkades av arbetsmiljön både fysiskt och psykiskt. Arbetsmiljön var en avgörande aspekt för huruvida distriktssköterskan trivdes med sitt arbete eller ej. Arbetstillfredsställelsen skapades genom den fysiska miljön med anpassade lokaler, en psykisk miljö där tid för eftertanke och reflektion fanns samt tydligt ledarskap och samverkan i team. God arbetsmiljö uppstod när samtliga i teamet insåg varandras värde. “Vi är varandras arbetsmiljö”.
Kliniska implikationer
För att kunna möta det utökade uppdraget som givits primärvården krävs att distriktssköterskans kompetens bibehålls och används på rätt sätt. För att bevara kompetensen på vårdcentralen krävs att distriktssköterskan har en arbetsmiljö som hen trivs och kan utvecklas i. Åtgärder för att förbättra distriktssköterskans arbetsmiljö skulle kunna vara att vårdcentralens lokaler byggs ut och anpassas så de kan möta upp distriktssköterskans behov av att få arbeta i en lugn och ostörd miljö. Samt att distriktssköterskans profession prioriteras genom bättre arbetsvillkor.
Som blivande distriktssköterskor ser vi värdet kring förbättringsarbete gällande arbetsmiljö där distriktssköterskan i sin ledande roll kan vara styrande i att föra arbetet framåt. Ett konkret exempel på förbättrad arbetsmiljö kan vara strävan efter kontinuerlig reflektionstid för att bejaka omvårdnadsarbetet såväl som det psykosociala samspelet i teamet Förslag på framtida studier är att vidare undersöka vilka åtgärder som kan främja god arbetsmiljö och på så sätt öka arbetstillfredsställelsen hos distriktssköterskan.
13
Referenser
Anskär, E., Lindberg, M., Falk, M., & A, Andersson (2019). Legitimacy of work tasks, psychosocial work environment, and time utilization among primary care staff in Sweden. Scand J Prim
Health Care, 37(4),476– 483. https://doi.org/10.1080/02813432.2019.1684014
Areskoug. Johansson, K., Avby, G., Andersson. Bäck, M., & Kjellström, S. (2018). Workers’
experiences of healthy work environment indicators at well-functioning primary care units in Sweden: a qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 36 (4), 406 – 414. https://doi.org/10.1080/02813432.2018.1523987
Arman, M., Ranheim, A., Rydenlund, K., Rytterström, P., & Rehnsfeldt, A. (2015). The Nordic Tradition of Caring Science. Nursing Science Quarterly, 28(4), 288 – 296.
https://doi.org/10.1177/0894318415599220
Ayamolowo, S. J., Irinoye, O., & Oladoyin, M. A. (2013). Job satisfaction and Work environment of Primary care Nurses in Ekiti State, Nigeria: An Exploratory Study. International Journal of
Caring Sciences, 6(3), 531 – 542.
Baethge, A., & Rigotti, T. (2013). Interruptions to workflow: Their relationship with irritation and satisfaction with performance, and the mediating roles of time pressure and mental demands.
Work and Stress, 27(1), 43–63. https://doi.org/10.1080/02678373.2013.761783
Biros, M. (2018). Capacity, Vulnerability, and Informed Consent for Research. The Journal of Law,
Medicine & Ethics, 46(1), 72–78.https://doi.org/10.1177/1073110518766021
Björn, C., Josephson, M., Wadensten, B., & Rissén, D. (2015). Prominent attractive qualities of nurses’ work in operating room departments: A questionnaire study. Work (Reading, Mass.), 52(4), 877–889. https://doi.org/10.3233/WOR-152135
Blasche, G., Bauböck, V., & Haluza, D. (2017). Work-related self-assessed fatigue and recovery among nurses. International Archives of Occupational and Environmental Health, 90(2), 197–205. https://doi.org/10.1007/s00420-016-1187-6
Bos, E., Silén, C., & Kaila, P. (2015). Clinical supervision in primary health care; experiences of district nurses as clinical supervisors - a qualitative study. BMC Nursing, 14(1), 39–.
https://doi.org/10.1186/s12912-015-0089-3
Boström, E., Hörnsten, Å., Persson, C., Rising., & Santamäki Fischer, R., (2012). Clinical challenges and ongoing role changes for primary health-care nurses. British journal of community
nursing, 17(2), 68–74 http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.12968/bjcn.2012.17.2.68
Choi, S., Pang, S., Cheung, K., & Wong, T. (2011). Stabilizing and destabilizing forces in the nursing work environment: A qualitative study on turnover intention. International Journal of
14
Crippa, J.A.S., Osório, F.D.L., Del-Ben, C.M., Filho, A.S., Freitas, C.S., & Loureiro, S.R. (2008). Comparability Between telephone and Face-to –Face Structured Clinical Interview for DSM-IV in Assessing Social Axyiety Disorder. Perspective in Psychiatric care, 44(4), 241–247. https://doi.org/10.1111/j.1744-6163.2008.00183.x
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan, D. T., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122–131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006
Dahlberg, H., & Dahlberg, K. (2019). Open and Reflective Lifeworld Research: A Third Way.
Qualitative Inquiry, 2020–06, Vol.26 (5), p.458–464 https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/1077800419836696
Danielsson, E (2017). Kvalitativ forskningsintervju. M, Henricsson (Red) Vetenskaplig metod och
design. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 143–153) Studentlitteratur.
Dawood, S., Labrague, L., Miner Ross, A., Karkada, S., Albashayerh, A., Al Massroori, F., Al Hashmi, N. (2019). Nursing Work Environment, Turnover Intention, Job Burnout, and Quality of Care: The Moderating Role of Job Satisfaction. Journal of Nursing Scholarship, 52 (1), 95– 104 https://doi.org/10.1111/jnu.12528
Duncan, M. (2019). Getting the best out of staff in a district nursing team: nurturing resilience. British
Journal of Community Nursing, 24(9) 419–423.
https:// doi-org. proxy.library.ju.se/10 .12 968/bjcn.2019.24.9.41
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105– 112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U., Lindgren, B., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Halcomb, E., & Ashley, C. (2017). Australian primary health care nurses most and least satisfying aspects of work. Journal of Clinical Nursing, 26(3–4), 535–545.
https://doi.org/10.1111/jocn.13479
Halcomb, E., Smyth, E., & McInnes, S. (2018). Job satisfaction and career intentions of registered nurses in primary health care: an integrative review. BMC Family Practice, 19(1), 136–14. https://doi.org/10.1186/s12875-018-0819-1
Hansson, A., Arvemo, T., Marklund, B., Gedda, B., & Mattsson, B. (2010). Working together - primary care doctors’ and nurses’ attitudes to collaboration. Scandinavian Journal of Public Health, 38(1), 78–85. https://doi.org/10.1177/1403494809347405
15
Hegge, M. (2013). Nightingale’s Environmental Theory. Nursing Science Quarterly, 26(3), 211– 219. https://doi.org/10.1177/0894318413489255
Hehtela, N., Paavalainen, E., McComack, B., Helminen, M., Slater, P., & Suominen, T. (2015). Nurses’ perceptions of workplace culture in primary health care in Finland. International Nursing
Review, 62 (4), 470–478. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/inr.12207
Helsingforsdeklarationen (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2020-09-01 från: https://www.wma.net/wp-content/uploads/2018/07/DoH-Oct2008.pdf
Henricson, M. (2017). Diskussion. M, Henricsson (Red) Vetenskaplig metod och design. Från idé till
examination inom omvårdnad. (s. 411–419) Studentlitteratur.
Henricson, M & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. M, Henricsson (Red) Vetenskaplig metod och
design. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 99–119) Studentlitteratur.
International Council of Nurses. ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor (2017). Hämtad den 2020-08-28 från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Irvine, A., Drew, P., & Sainsbury (2012). “Am I not Answering your questions properly?” Clarification, adequacy and responsiveness in semi-structured telephone and face-to-face interviews.
Qualitative Research, 13(1), 87–106. https://doi.org/10.1177/1468794112439086
Jobe, I., Lindberg, B., & Engström Å. (2020). Health and social care professionals’ experiences of collaborative planning—Applying the person-centred practice framework. Nursing Open, 2020 (00),1–10. https://doi.10.1002/nop2.597
Kaminsky, E., Röing, M., Björkman, A., & Holmström, I. (2017). Telephone nursing in Sweden: A narrative literature review: Telephone nursing in Sweden. Nursing & Health Sciences, 19(3), 278–286. https://doi.org/10.1111/nhs.12349
Kaiser, J. Westers, J. (2018). Nursing teamwork in a health system: A multisite study. Journal of
Nursing Management, 26 (5), 555– 562 https://doi-org.proxy.libary.ju.se/10.1111/jonm.12582
Karlsson, M., Nyström, L., & Bergbom, I. (2012). To Care for the Patient: a Theory Based Clinical Application Research. International Journal of Caring Sciences, 5(2), 129– 136.
Kussmaul, J., Peri, K., & Boyd, M. (2019). Workplace environment for nurses and healthcare assistants in residential aged care facilities in New Zealand. Australian Journal of Advanced
16
Kim, L., Rose, D., Ganz, D., Giannitrapani, K., Yano, E., Rubenstein, L., & Stockdale, S. (2020). Elements of the healthy work environment associated with lower primary care nurse burnout.
Nursing Outlook, 68(1), 14–25. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2019.06.018
Kjellström, S. (2017). Kvalitativ metod. M, Henricsson (Red) Vetenskaplig metod och design. Från idé
till examination inom omvårdnad. (s. 57–77) Studentlitteratur.
Klein, C., Dalstrom, M., Lizer, S., Cooling, M., Pierce, L., & Weinzimmer, L. (2019). Advanced Practice Provider Perspectives on Organizational Strategies for Work Stress Reduction. Western
Journal of Nursing Research, 42(9). https://doi.org/10.1177/0193945919896606
Koivunen, M., Niemi, A., & Hupli, M. (2014). The use of electronic devices for communication with colleagues and other healthcare professionals- nursing professionals’ perspectives. Journal of
Advanced Nursing, 71(3), 620– 621.https://doi.org/10.1111/jan.12529
Lin, S-Y., Chiang, H-Y., & Chen, I-L. (2011). Comparing nurses’ intent to leave or stay: Differences of practice environment perceptions. Nursing and Health Sciences, 2011(13), 463–467.
http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1442-2018.2011.00640.x
Mc Comiskey, F. (2017). The fundamental managerial challenges in the role of a contemporary district nurse: A discussion. British Journal of Community Nursing, 22(10), 489– 494.
https://doi.org/10.12968/bjcn.2017.22.10.489
McCrory, V. (2019). An overview of the role of the district nurse caring for individuals with complex needs. British Journal of Community Nursing, 24(1), 20–26.
https://doi.org/10.12968/bjcn.2019.24.1.20
Meeussen, L., Schaafsma, J., & Phalet, K. (2014). When values (do not) converge: Cultural diversity and value convergence in work groups. European Journal of Social Psychology, 44(6), 521– 528. https://doi.org/10.1002/ejsp.2031
Nelson, A. M. (2014). Best practice in nursing: A concept analysis. International Journal of Nursing
Studies, 51(2014), 1507 – 1516. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.05.003.
Newhouse, R. (2006). Examining the Support for Evidence-based Nursing Practice. Journal of
Nursing Administration, 36(7/8), 337–340. https://doi.org/10.1097/00005110-200607000-00001
Nightingale, F. (2018). Notes on Nursing. What it is, and what it is not. Reading Classics Elib-distributor.
Priebe, G & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - och grundläggande vetenskapsteori. M, Henricsson (Red) Vetenskaplig metod och design. Från
idé till examination inom omvårdnad. (s. 25–42) Studentlitteratur.
17
Polit, D F & Beck, C, T (2021). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing
Practice. (11th ed.) Wolters Kluwer.
Ryan, F., Coughlan, M., & Cronin, P. (2009). Interviewing in qualitative research: The one-to-one interview. International Journal of Therapy and Rehabilitation, 16(6), 309–314.
https://doi.org/10.12968/ijtr.2009.16.6.42433
Rykkje, L.L.R., Eriksson, K & Raholm, M.B. (2012). Spirituality and caring in old age and the signification of religion- a hermeneutical study from Norway. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 2013(27), 275– 284. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01028.x Selanders, L C. (2010). The Power of Environmental Adaptation, Florence Nightingale’s Original
Theory for Nursing Practice. Journal of Holistic Nursing, 28(1), 81–88 https://doi.org/10.1177/0898010109360257
Selanders, L., & Crane, P. (2012). The voice of Florence Nightingale on advocacy. Online Journal of
Issues in Nursing, 17(1),1–. doi:10.3912/OJIN.Vol17No01Man01
Sellgren, S., Kajermo, K., Ekvall, G., & Tomson, G. (2009). Nursing staff turnover at a Swedish university hospital: an exploratory study. Journal of Clinical Nursing, 18(22), 3181–3189. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2008.02770.x
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad den 2020-08-20 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. Hämtad 2020-08-20 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2019:504. Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-09-01 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2019504-om-ansvar-for-god-forskningssed_sfs-2019-504
SFS 2017:612. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso-sjukvård.
Socialdepartementet. Hämtad 2020-09-04 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017612-om-samverkan-vid-utskrivning-fran_sfs-2017-612
Socialstyrelsen. (2016). Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till
primärvården är formulerade. (Artikelnummer 2016-3-2) Hämtad 2020-08-25 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-3-2.pdf
SOU 2016:2. Effektiv vård. Hämtad 2020-08-27 från: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf
18
Stichler, J. (2009). Healthy, healthful, and healing environments: a nursing imperative. Critical Care
Nursing Quarterly, 32(3), 176–188. https://doi.org/10.1097/CNQ.0b013e3181ab9149
Stichler, J. (2016). Patient Safety: A Priority for Healthcare and for Healthcare Design. HERD, 9(4), 10–15. https://doi.org/10.1177/1937586716646648
Swenurse (2019). Kompetensbeskrivning avancerad nivå distriktssköterska. Svensk
sjuksköterskeförening. Hämtad 2020-08-25 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktssjukskoterskor-kompetensbeskrivning-2019-klar-for-webb.pdf
Trier-Bieniek, A. (2012). Framing the telephone interview as a participant-centred tool for qualitative research: a methodological discussion. Qualitative Research: QR, 12(6), 630–644.
https://doi.org/10.1177/1468794112439005
Vetenskapsrådet (2020). Det svenska sjukvårdssystemet - primärvården. Hämtad 2020-08-27 från:
https://www.kliniskastudier.se/forskningslandet-sverige/det-svenska-sjukvardssystemet.html#
Word Health Organization - WHO -Europe (2015). Building primary care in a changing europe. 40
observatory studies. Hämtad 2020-08-27 från:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0011/277940/Building-primary-care-changing-Europe-case-studies.pdf?ua=1
Yang, S., Lu, J., Zeng, J., Wang, L., & Li, Y. (2018). Prevalence and Risk Factors of Work-Related Musculoskeletal Disorders Among Intensive Care Unit Nurses in China. Workplace Health &
Safety, 67(6), 275– 287. https://doi.org/10.1177/2165079918809107
Ylikangas, C. (2017). Miljö - ett vårdvetenskapligt begrepp. L, Wiklund Gustin & I, Bergbom (Red)
