Naturvårdsverkets årsredovisning 2014

(1)

Å R S

R E D

V I S

(2)

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet som har överblick över hur miljön mår och hur

Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö _{Ingen övergödning}

Grundvatten av god kvalitet

Ett rikt växt- och djurliv

Levande sjöar och vattendrag

Hav i balans samt levande kust

och skärgård

(3)

Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se

ISBN 978-91-620-8731-9. TRYCK: Arkitektkopia AB, Stockholm, 15-02. PRODUKTION: Naturvårdsverket. BILDER OMSLAG: Calle Bredberg/Scandinav

Bildbyrå (jaktlag), Matton (fotavtryck & skorstenar), Klas-Rune Johansson (orkidéer) BILDER INLAGA: sid 6: Hans Ekestang, sid 18–19: Matton, sid 36–37: Håkan Hjprt/Johnér (man med renar), Leif Björk (fjäril), Magnus Ström/Scandinav (ripa), Tommy Andersson/Scandinav (snöskoter), sid 46–47: Johnér Bildbyrå, sid 52–53: Matton (skorstenar), HK Andersson/Scandinav (tvättstreck), sid 70–71: Eva Thörnelöf, sid 82–83: Magnus Nyman (björn), Calle Bredberg/Scandinav (jaktlag), Lars Göran Abrahamsson (Scandinav (varg), sid 100: Tommy Andersson REDAKTÖR Maria Kvarnbäck, ORIGINALPRODUKTION: BNG Communication AB, MILJÖMÅLSILLUSTRATIONER: Tobias Flygar.

Naturvårdsverkets

årsredovisning 2014

(4)

Innehåll

Tabell- och figurförteckning . . . 3

Generaldirektören har ordet . . . 4

Resultatredovisning

1. Utveckling av myndigheten . . . 6

2. Naturvårdsverket och Sveriges miljökvalitetsmål . . . 9

3. Om årsredovisningen . . . 14

4. TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG . . . 18

Vi tar fram kunskap om miljön och miljöarbetet . . . 20

Miljöforskning . . . 31

Vi gör kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig . . . 39

5. BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN . . . 46

EU och internationellt arbete . . . 48

Utveckling av styrmedel och åtgärder . . . 63

6. GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN . . . 70

Regelgivning, tillämpning och vägledning . . . 72

Genomförande av åtgärder för miljön . . . 86

7. Kompetensförsörjning . . . 98

8. Vår direkta miljöpåverkan . . . 103

9. Rapportering av regeringsuppdrag . . . 105

10. Redovisade regeringsuppdrag under 2014 . . . 107

11. Våra insatser för miljökvalitetsmålen . . . 110

12. Våra insatser för målen för friluftslivspolitiken . . . 116

13. Naturvårdsverket är central viltförvaltningsmyndighet . . . 119

14. Föreskrifter och allmänna råd . . . 120

15. Regleringsbrevet och instruktionen . . . 123

16. Avgiftsfinansierad verksamhet . . . 129

Finansiell redovisning

Finansiell redovisning . . . 133

Intern styrning och kontroll . . . 158

(5)

Tabell/ Figur

Namn Sida

Tabell 1 Naturvårdsverkets webbplats, statistik 7 Figur 1 Särskilt betydelsefulla delsteg 10 Figur 2 Naturvårdsverkets styrmodell 11 Figur 3 Fördelning av personalkostnader 12 Tabell 2 Utfall i verksamhetsområden 2014 13 Tabell 3 Utfall i verksamhetsområden 2013 13 Tabell 4 Utfall i verksamhetsområden 2012 13 Figur 4 Årsredovisningens logik och struktur 14 Tabell 5 Prestation: Miljöövervakning och

inventeringar

21

Tabell 6 Fördelning av anslag för miljöövervakning

23

Tabell 7 Prestation: Årlig miljökvalitetsmåls- uppföljning och fördjupad utvärdering

25

Tabell 8 Prestation: Internationella rapporteringar 28 Tabell 9 Prestation: Miljöforskningsanslaget 32 Tabell 10 Översikt pågående forskningsprogram,

budget, inriktning m.m.

34

Tabell 11 Prestation: Viltforskningsmedel 38 Tabell 12 Prestation: Vi tillgängliggör kunskap

om miljön och miljöarbetet

40

Tabell 13 Kostnader för lagring och tillgänglig- görande av information

41

Tabell 14 Nyckeltal tillgängliggörande av information

42

Tabell 15 Naturvårdsverkets webbplats, statistik 44 Figur 5 Antal följare på Twitter 2012–2014 44 Tabell 16 Efterfrågan på informationsmaterial,

Allemansrätten

45

Figur 6 Mest välbesökta sidor på Naturvårds- verkets webbplats, antal besök 2012–2014

45

Tabell 17 Prestation: Vårt arbete inom EU 49 Tabell 18 Prestation: Vårt internationella

samarbete, bilateralt samarbete

55

Tabell 19 Antal avslutade insatser, bilateralt samarbete

56

Tabell 20 Finansiering, bilateralt samarbete 57 Tabell 21 Prestation: Vårt internationella

samarbete, multilateralt samarbete 59

Tabell/ Figur

Namn Sida

Tabell 22 Det multilaterala samarbetets kopplingar till miljökvalitetsmålen

61

Tabell 23 Prestation: Redovisade regeringsuppdrag 64 Tabell 24 Pågående regeringsuppdrag 64 Tabell 25 Prestation: Konsekvensanalyser 66 Tabell 26 Prestation: Regelgivning och

regeltillämpning

73

Tabell 27 Antal fattade beslut inom jakt, vilt och artskydd

78

Tabell 28 Prestation: Vägledning 80 Tabell 29 Prestation: Skydd av värdefull natur 87 Tabell 30 Prestation: Åtgärder för värdefull natur 89 Tabell 31 LIFE – nya projekt och pågående 90 Tabell 32 Antal besök till naturum 91 Tabell 33 Åtgärdsprogram för hotade arter 92 Tabell 34 Viltskador, bidrag och ersättning 93 Tabell 35 Prestation: Efterbehandling av

förorenade områden

94

Tabell 36 Efterbehandling, antal objekt 95 Tabell 37 Åldersfördelning, anställda 101 Tabell 38 Anställda, medeltal 101 Tabell 39 Anställda per kompetenskategori,

medeltal

101

Tabell 40 Sjukfrånvaro i procent 102 Tabell 41 Antal inrikes resor och resfria möten 104 Tabell 42 Redovisade regeringsuppdrag

under 2014

107

Tabell 43 Föreskrifter och allmänna råd 120 Tabell 44 Förteckning med samtliga

återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet

123

Tabell 45 Naturvårdsverkets instruktion (2012:989) med hänvisning till var det tas upp i årsredovisningen

126

Tabell 46 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

130

Tabell 47 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

131

Tabell- och ﬁgurförteckning

(6)

Generaldirektören har ordet

Världens miljöproblem är också Sveriges. Därför agerar Naturvårdsverket inte bara nationellt, utan också i EU och

internationellt med Sveriges miljömål i sikte. Ett exempel är vårt arbete för att minska kvicksilverutsläppen. Huvuddelen av nedfallet av kvicksilver från luft i Sverige kommer från källor utanför EU. Vi har därför valt att både samarbeta direkt med Kina och att delta i EU:s arbete. Det har

successivt bidragit till att fler länder undertecknat den globala kvicksilverkonventionen, däribland Kina. Något som kommer att leda till förbättringar i miljön även nationellt.

Ett annat exempel är Sveriges klimat som förändras genom mänsklig påverkan globalt. Att vi lyckas visa på möjligheterna med ett koldioxidsnålt samhälle är väsentligt om vi människor ska förmå förändra samhället i riktning mot minskad klimatpåverkan. I september 2014 presenterades resultatet av det globala forsk-ningsprojektet New Climate Economy. Det visar hur åtgärder för att minska kli-matpåverkan kan förenas med olika ländernas ambitioner ifråga om ekonomisk tillväxt, fattigdomsbekämpning och social utveckling. Det känns hoppfullt.

Sverige har lyckats minska utsläppen av koldioxid inom landets gränser och kommer att nå tre av fyra klimat- och miljöpolitiska mål till 2020. Samtidigt ökar de utsläpp som orsakas av svensk konsumtion. Detta är en utmaning om vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljö- problemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Myndigheter och företag behöver underlätta för konsumenten att göra hållbara val. Under året har Naturvårdsverket föreslagit 23 åtgärder och styrmedel som 24 ansvariga myndigheter kan genomföra för att minska konsum-tionens miljöpåverkan.

Konsumtion och produktion är beroende av tjänster från naturen. Men vad är naturen värd för människan i förhållande till andra värden i samhället? Ett sätt att belysa den frågeställningen är genom att utveckla metoder för hur ekosystem-tjänster kan integreras i relevanta ekonomiska ställningstaganden och politiska avvägningar. Naturvårdsverket har påbörjat ett spännande flerårigt regeringsuppdrag på området.

(7)

Naturen ger möjligheter också för friluftsliv och turism. Genom de nya nationalparksföreskrifterna och arbetet med att stärka varumärket Sveriges nationalparker skapar Naturvårdsverket förutsättningar för regional utveckling. Vår nya vägledning för bildande av naturreservat ger stöd åt länsstyrelser och kommuner då de vill skydda värdefull natur.

Naturvårdsverket har under 2014 tagit ett rejält kliv framåt som nationell vilt-förvaltningsmyndighet, men det finns mer kvar att göra för att stärka förtroendet för olika aktörer i viltförvaltningen. Den regionaliserade rovdjursförvaltningen är nu på plats med förvaltningsplaner och beslutsrätten för licensjakt på varg är delegerad till länen i de förvaltningsområden som enligt inventeringarna har större rovdjursstammar än de fastställda miniminivåerna. Förvaltningen av landets rovdjur ska ske nära de människor som är berörda. På så sätt förbättras förutsättningarna för att människor och rovdjur ska kunna leva sida vid sida.

I årsredovisningen lyfter vi fler exempel på vad Naturvårdsverket åstad- kommit under det gångna året. Illustrerade uppslag presenterar tre verksamhets- övergripande uppgifter som vi arbetat med under året: regionaliseringen av rov- djursförvaltningen, industriutsläppsdirektivet och en strategi för miljökvalitets- målet Storslagen fjällmiljö. Vi har under 2014 fullföljt vårt uppdrag med en ekonomi i balans. Det är också glädjande att vi i årets kundundersökning fått ett kvitto på att verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt bland annat vad gäller arbetet med införandet av industriutsläppsdirektivet.

(8)

1. Utveckling av myndigheten

En modern myndighet ska leva upp till höga krav på effektivitet och rättssäker-het. Medarbetarnas kompetens och erfarenhet behöver tas till vara och myndig-hetens omvärlds- och kundfokus behöver ständigt utvecklas. Årets medarbetar-dag är ett exempel på hur alla medarbetare engagerades i att tolka vad trender och tendenser i omvärlden får för konsekvenser för Naturvårdsverket och vilka strategier som finns för att dra nytta av möjligheter och förebygga risker.

De senaste åren har stor kraft ägnats åt att utveckla Naturvårdsverkets organisa-tion och ett mer strukturerat arbetssätt. Förbättrad styrning och uppföljning samt mer rättssäker hantering av ären-den är exempel på att detta utvecklingsarbete burit frukt. Under 2014 har utvecklingsarbetet fokuserat på ledarskap och dialogen mellan chef och medarbetare.

ÖKAD TYDLIGHET I UPPDRAGET

Naturvårdsverket har ett brett uppdrag, miljöfrågorna är komplexa och det finns många angelägna arbetsuppgifter för myndigheten. Det ökar vikten av att tydliggöra målen och tillsammans ringa in vad den egna arbetsgruppen ska åstad-komma. På så sätt ökar förutsättningarna för att känna motivation och också tillfredsställelse över de egna leveranserna.

Under 2014 har en ny strukturerad samtalsmodell börjat införas. Samtals- modellen inleds med en intern uppdragsdialog, där alla chefens medarbetare deltar som åhörare när chefen tar emot uppdraget av sin chef. Uppdragsdialogen ger ökad tydlighet och transparens kring uppdraget och bättre förutsättningar för effektiv styrning och uppföljning. Utifrån uppdragsdialogen tydliggörs sedan uppdraget för respektive medarbetare. Ömsesidig feedback mellan chef och med-arbetare i regelbundna avstämningar under året gör att verksamheten successivt förs framåt och följs upp utifrån uppdraget.

Vi har under 2014 genomfört ett ledarutvecklingsprogram som skapar förut-sättningar för en gemensam syn på ledarskap och medarbetarskap samt hur de båda hänger samman.

FORTSATT UTVECKLING AV STYRNING OCH UPPFÖLJNING

Naturvårdsverkets styrmodell är viktig för att prioritera och säkerställa viktiga leveranser, samt för att få drivkraft i utvecklingsarbetet. Ledningen tar fram en treårig strategisk plan baserad på omvärldsanalys, uppföljning av miljökvalitets- målen, kundundersökning samt utifrån beställarens krav och förväntningar. Temat för årets

medarbetardag var omvärldsbevakning och framtids- spaning.

(9)

Under 2014 har styrmodellen förtydligats vad gäller myndighetens prioriterade leveranser. En leverans klassas som prioriterad om det finns en extra stor potential för miljökvalitetsmålen eller om vi ser att resultatet är till stor nytta för Naturvårdsverkets övriga verksamhet. En annan anledning att lyfta upp en leverans som prioriterad kan vara att förutsättningarna för att lyckas är starkt beroende av att olika delar av verksamheten styr gemensamt. Exempel på priori-terade leveranser 2014 är klimatrapporteringen, strategin för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö, genomförandet av industriutsläppsdirektivet (IED) och förvaltningsplaner för rovdjur.

Under året har ny modell för kvartalsuppföljning införts där goda exempel, ut-maningar och orosmoment lyfts fram för respektive mål i den strategiska planen. Ledningen har utifrån uppföljningen möjlighet att agera för att underlätta för verksamheten.

Förvaltningen av it-verksamheten har under året blivit mer professionell genom ett gediget arbete utifrån en förvaltningsmodell med tydligare roller för vem som äger, förvaltar och utvecklar myndighetens it-system. It-driften har förts över till extern leverantör för att åstadkomma en mer stabil drift. Vår it-drift var under 2014 en av riskerna i den strategiska planen som med denna åtgärd kunde reduceras.

I början av året genomfördes flera förändringar som syftar till att myndigheten ska arbeta mer planerat och genomtänkt i samspelet med omvärlden och bli mer aktiv i den externa kommunikationen. Bland annat har alla chefer utbildats i kommunikation och ett mer enhetligt arbetssätt införs nu genom kommunika-tionsprogram för områdena klimat, ekosystemtjänster, skyddad natur, viltförvalt-ning, avfall, miljöbalken och miljömålssystemet. Effekter av kommunikationen mäts bland annat genom analyser på webbplatserna naturvårdsverket.se och sverigesnationalparker.se.

Vi har under året fortsatt utvecklingen av Naturvårdsverkets webbplats med höga ambitioner avseende kund- och användarfokus. Webbplatsen används av allt fler och dess övergripande mål, att stödja våra kunder i deras miljöarbete, uppfylls mer än väl.

I kundundersökningen är det tydligt att den del i myndighetens värdegrund som handlar om professionalism stämmer väl med hur Naturvårdsverket upp-

TABELL 1. NATURVÅRDSVERKETS WEBBPLATS, STATISTIK

2013 2014

Övergripande mål

Antal unika besökare 819 928 1 013 214 –

Andel besökare som svarat på webbenkät och

upp-gett att de är mycket nöjda eller nöjda 62% 67% 65%

Andel besökare som svarat på webbenkät och uppgett att de lyckades utföra det de avsåg på

webbplatsen 75% 79% 78%

Andel besökare (avser kunder) som svarat på webb- enkät och uppgett att de tycker att webbplatsen är

(10)

fattas. De delar som handlar om att kunderna också ska uppfatta oss som lyhör-da och offensiva behöver dock stärkas. Bland annat behöver vi utveckla metoder för att öka omvärldens möjlighet till delaktighet i regeringsuppdragen.

JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

Naturvårdsverket ska bidra till att regeringens jämställdhetspolitiska mål uppnås. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det betyder att den service och de tjänster vi erbjuder medborgarna ska vara lika tillgängliga, av lika hög kvalitet och lika väl anpassade för alla.

De jämställdhetsspolitiska målen är extra viktiga i den del av verksamheten som vänder sig till allmänheten, som exempelvis naturum, Sveriges nationalparker och utfärdande av jaktkort.

Under 2014 genomfördes en besökarundersökning i Sveriges nationalparker. Slutsatserna kommer att utgöra ett underlag för att utveckla förvaltning, informa-tion och tillgänglighet i nainforma-tionalparkerna. Svaren och analyserna kan delas upp på kvinnor och män för att identifiera likheter och skillnader i svaren. Natur-vårdsverket arbetar för att utställningarna i de 32 naturum som finns i Sverige ska vara tillgängliga för alla. Utställningarna ska attrahera oberoende av besö-karens intresse, förkunskaper eller fysiska förmåga. Betalningen av jaktkort ska vara enkel för alla, oavsett kön, ålder och nationalitet.

Under 2015 kommer Naturvårdsverket att identifiera utvecklingsbehovet och ta fram ett mer långsiktigt arbetssätt för jämställdhetsintegrering. En jämställd-hetskoordinator kommmer att ansvara för att driva arbetet.

ÅTERRAPPORTERING Jämställdhetsintegrering

(11)

Sveriges miljökvalitetsmål

Miljökvalitetsmålen är styrande för miljöarbetet i Sverige. Tillsammans med generationsmålet och etappmålen ger de anvisningar om vad vi tillsammans ska uppnå samt hur och i vilken takt vi gemensamt ska driva miljöarbetet för att det ska ske. Arbetet för att nå dessa mål inkluderar hela samhället, och där 26 myndigheter har ett särskilt uppdrag att verka för att målen nås.

VI HAR VERKAT FÖR ATT NÅ SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL

Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för allt arbete på Naturvårdsverket. Detta innebär att Naturvårdsverkets resultatredovisning i sin helhet beskriver hur vi har verkat för att nå miljökvalitets- och generationsmål, se även kapitel 3: Om årsredovisningen.

De tre huvudsakliga uppgifter som Naturvårdsverket utför för att bidra till att miljökvalitetsmålen nås är:

• Ta fram kunskap genom utvärdering och uppföljning av miljökvalitets- målen, miljöövervakning, internationell rapportering, utlysa och följa forskningsprogram, utveckla och samordna miljöinformationsförsörjning, samt ta fram andra underlag och analyser.

• Bidra till att utveckla miljöpolitiken genom internationella samarbeten, regeringsuppdrag, samhällsekonomiska analyser, EU- och internationella konventioner, samt arbeta med styrmedel.

• Genomföra miljöpolitiken i samverkan genom vägledning, miljöprövning, regelgivning, beslut i förvaltningsärenden, tillsyn, samt förvalta anslagen för sanering av förorenade områden, skötsel av skyddade områden och områdes- skydd.

Våra aktiviteter kan spänna över samtliga miljökvalitets- och generationsmål eller ha snävare inverkan på något eller några miljökvalitetsmål.

Vissa aktiviteter som genomförts under 2014 bedömer vi som särskilt betydelsefulla delsteg för miljökvalitetsmålen. Dessa listas i figur 1. Mer om de uppgifter och aktiviteter som anges finns att läsa i respektive kapitel.

ÅTERRAPPORTERING Miljömålssystemet

(12)

FIGUR 1. SÄRSKILT BETYDELSEFULLA DELSTEG

Biologisk mångfald och mark

Kretslopp, avfall och förorenade områden Klimat och luft

Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, God bebyggd miljö

Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv

Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvali-tet, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö

T

a

fram kunskapch underlag

• EU-/Internationell klimat- rapportering – nationalrapport, växthusgasinventering

• Förstudie informations- försörjning under industri- utsläppsdirektivet • Ny presentation av luft- kvalitetsdata – en digital lösning • Utökad miljöövervakning av fåglar • Reviderade program för regional övervakning med högre kvalitet • Forskningsprogrammet Storslagen Fjällmiljö • Rovdjursinventeringar • EU-rapportering om kommunala avloppsrenings-verk enligt avfallsdirektivet • Utökad sedimentkartering av

våra kustområden för miljö-giftsanalys

• Förnyat ramavtal med SMED (SLU, SMHI, IVL och SCB)

Bidra till att utveckla miljöpolitiken

• Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårds-politik – regeringsuppdrag • Regeringsuppdrag EU2030

med konsekvensanalyser för Sverige av kommissionens förslag till klimat- och energi-ramverk till 2030

• Samtal med Kina och Ryss-land inom Luft- och klimat- koalitionen om minskade utsläpp av kortlivade klimat- påverkande luftföroreningar

• Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö – regeringsuppdrag • Bidragit till att synliggöra

ekosystemtjänster

• Aktiva insatser för hantering av invasiva främmande arter under konventionen om biologisk mångfald

• Aktiva insatser för bindande krav på bästa möjliga teknik i Industriutsläppsdirektivet, IED.

• Förslag till åtgärder som bidrar till mer hållbar konsumtion som underlag till ett fortsatt strategiskt arbete – regerings-uppdrag

Genomföra miljöpolitiken i samverkan

• Stärkta allianser för att minska matavfallet

• Nya stora arealer områdes- skyddade genom ESAB- paketet

• Ny vägledning med process- beskrivning om områdes- skydd till länsstyrelserna • Ny nationalparkswebb

• Stärkta allianser för att förebygga textilavfall • Lansering av ett system där

svenska avfallsexportörer kan göra sin anmälan och hantera transportdokumenten • Tillsammans med läns-

styrelserna har vi ytterligare minskat de oförbrukade efterbehandlingsbidragen

(13)

GENERATIONS- OCH MILJÖKVALITETSMÅLEN

STYR VÅR VERKSAMHET

Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för allt arbete på Naturvårdsverket. Vårt ledningssystem syftar i sin helhet till att verka för att miljökvalitetsmålen nås utifrån den ram som ges av instruktion och reglerings-brev.

Naturvårdsverkets verksamhetsidé är vår uttolkning av vårt uppdrag. De olika delarna i verksamhetsidén är baserade på våra huvudsakliga uppgifter Ta fram kunskap och underlag, Bidra till att utveckla miljöpolitiken samt Genomföra miljöpolitiken i samverkan. Uppdragen spänner över samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet.

Styrmodellen är vårt sätt att säkerställa balanserad styrning och främja strategisk utveckling av verksamheten med sikte på visionen, se figur 2.

Vår vision är ”En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer”. Visionen sammanfattar innebörden av miljö-

kvalitetsmålen och generationsmålet och är verksamhetens ledstjärna. De sex verksamhetsperspektiven i vår styrmodell syftar till att balansera styrningen mellan de olika perspektiven, se de gröna fälten i figur 2. Kvalitet och effektivitet i vår verksamhet förutsätter utveckling av alla perspektiv, men miljö-kvalitetsmålen är mest synliga i perspektivet kärnverksamhet. Detta perspektiv består av tre kluster av miljökvalitetsmål; Klimat-luft, Biologisk mångfald och mark, samt Kretslopp, avfall och förorenade områden. Våra interna mål och strategier är strukturerade efter perspektiven.

Vår operativa planering och uppföljning är fokuserad på att säkerställa leveranser av rätt kvalitet och ambition. Den årliga uppföljningen av

Naturvårdsverkets resultat görs med utgångspunkt i vår instruktion och våra återrapporteringskrav i regleringsbrevet. NV Kund/kommunikation Medarbetare Process/ IT Kärnverksamhet Ekonomi Direkt miljöpåverkan

Mål & Strategier - tre års sikt

VP 2014 aktivitetsplan - ett års sikt

Verksamhetsidé inkl. värdegrund

Instruktion & regleringsbrev

Generationsmålet & miljökvalitetsmålen

Naturvårdsverkets Vision

Målbild - tio års sikt

(14)

EKONOMISK ÖVERSIKT

2014 disponerade Naturvårdsverket 2 561 mkr. Av dessa var 388 mkr förvalt-ningsanslag och 2 173 mkr sakanslag.

Förvaltningsanslaget finansierar Naturvårdsverkets egen verksamhet, såsom personal, lokaler och utrustning. I 2014 års anslag ingick ett anslagssparande från 2013 på 11 mkr och utfallet för året ligger i linje med det disponibla belop-pet. Utgående anslagssparande 2014 uppgår till 2,7 mkr som disponeras 2015. I figur 3 visar vi fördelningen av personalkostnader för verksamhetsområdena tre år tillbaka i tiden. Diagrammet ger en indikation på hur vi fördelar förvalt-ningsanslaget i verksamheten. Tydligast 2014 är vårt ökade behov av resurser till utveckling av styrmedel och åtgärder på grund av ett större arbete med regerings-uppdrag samt till EU och internationellt arbete på grund ett förhandlingsintensivt år med många partsmöten i konventionerna.

Sakanslagen för skötsel och skydd av värdefull natur, anslagen 1:3 och 1:16, har använts fullt ut. Tillgång till anslagskredit är viktig för att på ett effektivt sätt kunna fördela och nyttja anslagsmedel. Cirka 5 mkr av anslagskrediten har an-vänts. Utgifterna inom anslaget för sanering och återställning av förorenade om-råden, anslag 1:4, blev cirka 29,6 mkr lägre än planerat på grund av en försening i arbetet med sanering av Oskarshamns hamnbassäng. Anslagssparandet dispone-ras och kommer att användas 2015. Övriga anslag har använts som planerats. Balansräkningen påverkas väsentligt av de fastighetsaffärer som skett under året. Enligt tidigare beslut har Naturvårdsverket erhållit ersättningsmark från Svea-skog, via det för ändamålet bildade dotterbolaget Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Markerna invärderades i Naturvårdsverkets bokföring med det bok- förda värdet från Sveaskog. När fastigheterna har bytts mot nya fastigheter har det betydligt högre marknadsvärdet realiserats. Detta gör att värdet på den till-gång som fastigheterna utgör i balansräkningen har ökat väsentligt.

FIGUR 3. FÖRDELNING AV PERSONALKOSTNADER

2012 2013 2014 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 Regelgivning, tillämpning och vägledning Genomförande av åtgärder för miljön EU och internationellt arbete Utveckling av styrmedel och åtgärder Ta fram kunskap om miljön och miljöarbete Miljö-forskning

(15)

KOSTNADER KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan

Regelgivning, tillämpning och vägledning 84 272 21 378 105 649 17 852 2 896 13 647 802 547 Genomförande av åtgärder för miljön 34 417 874 265 908 681 2 710 049 -1 492 145 0 923 910

EU och internationellt arbete 50 190 16 052 66 242 18 348 -581 0 21 682

Utveckling av styrmedel och åtgärder 69 843 4 488 74 331 755 3 045 0 4 454

Ta fram kunskap och underlag

Ta fram kunskap om miljön

och miljöarbetet 59 647 198 252 257 899 22 542 126 338 0 75 034

Miljöforskning 10 577 5 117 15 694 4 359 538 0 96 538

Summa 2014 308 946 1 119 551 1 428 497 2 773 909 -1 359 908 13 647 1 924 165

TABELL 3. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2013, tkr

PERSONAL- ÖVRIGA SUMMA INTÄKTER LÄMNADE

KOSTNADER KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD BIDRAG

Regelgivning, tillämpning och vägledning 83 507 20 718 104 225 17 388 5 964 14 020 789 008

Genomförande av åtgärder 36 775 876 589 913 363 651 549 343 998 0 929 345

EU och internationellt arbete 45 777 21 488 67 265 25 125 -3 975 0 13 330

Utveckling av styrmedel och åtgärder 62 244 18 432 80 676 2 732 31 798 0 10 171

Miljöforskning 12 507 12 858 25 364 5 696 14 831 0 93 580

Summa 2013 307 667 1 136 970 1 444 636 728 016 703 552 14 020 1 919 576

TABELL 4. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2012, tkr

PERSONAL- ÖVRIGA SUMMA INTÄKTER LÄMNADE

KOSTNADER KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD BIDRAG

Regelgivning, tillämpning och vägledning 72 494 3 618 76 112 13 357 -1 799 11 860 689 734

Genomförande av åtgärder 52 697 738 552 791 249 17 462 930 728 0 831 984

EU och internationellt arbete 40 169 24 990 65 159 28 377 3 898 0 2 960

Utveckling av styrmedel och åtgärder 64 759 7 404 72 163 1 331 9 744 0 7 457

Miljöforskning 9 723 8 717 18 440 5 180 4 767 0 97 838

Not: Fördelningen mellan posterna ”intäkter av anslag” och ”intäkter” inom området Genomförande av åtgärder för miljön skiljer sig väsentligt mellan åren då reavinster vid försäljning av mark redovisas under ”intäkter” och på motsvarande nivå reducerar ”intäkter av anslag”. Bakgrunden är att Naturvårdsverket erhållit mark från Sveaskog där marknadsvärdet realiseras vid bytesaffärer.

(16)

ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR

Årsredovisningen är disponerad utifrån kraven i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Årsredovisningens struktur bygger på att hela vår verksamhet, via våra tre huvudsakliga uppgifter, verkar för att nå generations- målet och miljökvalitetsmålen. Figur 5 illustrerar hur vi arbetar mot generations- målet och miljökvalitetsmålen och ger samtidigt en översiktsbild av årsredo-visningens innehåll. För att ytterligare öka tydligheten har vi i kapitel 4 till 6, med symboler i marginalen, markerat vilka av miljökvalitetsmål som aktiviteten främst bidrar till.

Våra interna mål är redskap för att främja en strategisk utveckling av vår verksamhet. Målen följs upp löpande under året och resultatet sammanfattas och bedöms i samband med generaldirektörens intygande om en betryggande intern styrning och kontroll.

FIGUR 4. ÅRSREDOVISNINGENS LOGIK OCH STRUKTUR

Resultatredovisningens delar:

• Kapitel 2 ger en sammanfattande redovisning av hur vi verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och beskriver hur arbetet har integrerats i genomförandet av myndighetens verksamhet.

• Kapitel 4 till 6 är stommen i årsredovisningen och tar sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets prestationer. I de tre kapitlen redogörs för resultat kopplat till Naturvårdsverkets tre huvudsakliga uppgifter:

• Ta fram kunskap och underlag • Bidra till att utveckla miljöpolitiken • Genomföra miljöpolitiken i samverkan Exempelvis: • Årlig budget • Personal • Kompetens • Utrustning Exempelvis: • Skydd av mark • Vägledning • Regelgivning • Internationell rapportering • Aktiviteter inom EU och i konventionerna • Samhällsekonomiska analyser • Tillämpning av miljöbalken Naturvårdsverkets prestationer inom våra tre huvudsakliga uppgifter: • Ta fram kunskap och underlag • Bidra till att veckla miljöpolitiken • Genomföra politiken i samverkan Mål som: • Etappmålen • Naturvårdsverkets interna mål inom kärnområden, direkt miljöpåverkan, medarbetare, process/IT och ekonomi Mål som: • Naturvårdverkets vision • Generationsmålet • Miljökvalitetsmålen • Etappmålen Resurser

Kapitel 4–14, 16 och Finansiell redovisning Kapitel 2, 7, 8 och 11

Aktiviteter Prestationer Effekter medellång sikt

Effekter lång sikt

(17)

• Kapitel 7 och 8 redovisar resultat avseende kompetensförsörjning och direkt miljöpåverkan.

• Kapitel 9 är en återrapportering av vårt arbete med stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen, i enlighet med vårt regleringsbrev. • Kapitel 10 innehåller en förteckning över samtliga regeringsuppdrag

under 2014.

• Kapitel 11 och 12 listar våra insatser för miljökvalitetsmålen och för målen inom friluftslivspolitiken.

• Kapitel 13 beskriver vårt arbete som central jakt- och viltförvaltnings- myndighet.

• Kapitel 14 nnehåller en förteckning över de föreskrifter och allmänna råd som Naturvårdsverket tagit fram under året.

• Kapitel 15 är en ”läshjälp” i form av sidhänvisningar utifrån vårt reglerings-brev och vår instruktion.

• Kapitel 16 är en redovisning av vår avgiftsfinansierade verksamhet. Därefter följer vår finansiella redovisning. Årsredovisningen avslutas med en beskrivning av vårt arbete med intern styrning och kontroll. Sist återfinns generaldirektörens intygande om en betryggande intern styrning och kontroll samt beslut om årsredovisningen.

UPPLYSNINGAR OM RESULTATREDOVISNINGEN

JÄMFÖRANDE SIFFROR

Jämförande siffror anges vanligen för 2012, 2013 och 2014. Naturvårdsverket har under 2014 genomfört ett första steg i utvecklingen av prestationer inom verksamheten. Det innebär att det i något fall saknas historiska data för nya prestationer.

Uppgifter om vad Naturvårdsverkets bidragsmottagare utfört med de medel som vi betalat ut får vi först en bit in på det nya verksamhetsåret. Därför redovisar vi i dessa fall jämförelsesiffror för 2011, 2012 och 2013.

När uppgifter saknas i tabeller är det markerat med - medan ett nollvärde är markerat med 0.

BERÄKNINGSMETODER I RESULTATREDOVISNINGEN

Vi har fördelat myndighetens utfall på våra verksamhetsområden i tabell 2–4, i enlighet med redovisningen i huvudboken. För att kunna ge en rättvis bild av hur vår arbetsinsats har fördelat sig på verksamhetsområdena har vi i tabellerna valt att dela upp verksamhetens kostnader på personalkostnader och övriga kostna-der. Anledningen till detta är att merparten av våra övriga driftskostnader består av intrångsersättningar till markägare och köp av miljöövervakningstjänster.

Fördelningen av personalkostnader baseras på tidredovisningen. Under 2014 har vi gjort en översyn av vårt påslag för OH-kostnader. Slutsatsen blev att på- slaget skulle höjas, varför vi har gjort en justering från 40 till 60 procent.

(18)

OH-kostnaderna har definierats som kostnader för GD, de strategiska funktio-nerna och internrevision, samt kostnader för avdelningen för verksamhetsstöd. Att påslaget blivit mycket högre än tidigare kan delvis förklaras av att vi tidigare haft en budgetmodell som fördelat bland annat kostnader för lokaler och infor-mationsteknik på kärnverksamheten, och dessa därför inte räknats med i OH- påslaget. Vår nya budgetmodell från och med 2014 särredovisar dessa kostnader och den övervägande delen av dessa ingår nu i kostnaderna för avdelningen för verksamhetsstöd. Vi har även justerat redovisade OH-kostnader för 2012 och 2013.

PRESTATIONER

I förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag anges att resultatredovisningen ska ta sin utgångspunkt i verksamhetens prestationer och hur dessa har utvecklats med avseende på volym och kostnader.

Naturvårdsverket har under 2014 genomfört ett första steg i ett utvecklingsarbete av våra prestationer. De prestationer som redovisas är slutprestationer, det vill säga slutleveranser. Våra prestationer redovisas i kapitel 4–6:

• Tre prestationer inom Miljöövervakning och inventeringar, sid 21 • Prestation inom Årlig miljökvalitetsmålsuppföljning och fördjupad utvärdering, sid 25

• Prestation inom Internationell rapportering, sid 28 • Prestation inom Miljöforskningsanslaget, sid 32 • Prestation inom Viltforskningsmedel, sid 38

• Prestation inom Vi tillgängliggör kunskap om miljön och miljöarbetet, sid 40 Bidra till att utveckla miljöpolitiken

• Två prestationer inom Vårt arbete inom EU, sid 49

• Prestation inom internationellt samarbete, Bilaterala samarbeten, sid 55 • Prestation inom internationellt samarbete, Multilaterala samarbeten, sid 59 • Prestation inom Redovisade regeringsuppdrag, sid 64

• Prestation inom Konsekvensanalyser, sid 66 Genomföra miljöpolitiken i samverkan

• Fyra prestationer inom Regelgivning och regeltillämpning, sid 73 • Prestation inom Vägledning, sid 80

• Prestation inom Skydd av värdefull natur, sid 87 • Prestation inom Åtgärder för värdefull natur, sid 89

(19)

(20)

4. Ta fram kunskap

och underlag

Naturvårdsverket har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi övervakar och följer förändringar i miljön. Vi analyserar den samlade effekten av samhällets miljöpåverkan liksom resultatet av miljöarbetet. Vi fördelar även anslag till miljöforskning inom prioriterade områden och utvärderar regelbundet samhällets insatser för att nå miljökvalitetsmålen.

Kunskap och resultat lagras och görs tillgängliga i moderna, digitala lösningar. Inom ramen för vårt kommunikativa uppdrag sprider vi kunskap om miljön och miljöarbetet i olika kanaler.

23%

TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG

(21)

INNEHÅLL

Avtryck som visar vägen

Förberedelser för nästa års fördjupade utvärdering av miljö- kvalitetsmålen har präglat verksamhets- året. Årets uppföljning av målen visar att gapet till måluppfyllelse är fortsatt stort. Uppföljningen lämnades i våras som ett underlag till regeringens budget-

proposition. Bättre verktyg för att analysera och hantera miljö- situationen kan bidra till att vårt ekologiska fotavtryck minskar.

R

A

M K

U

N

SK

A

P O

C

H U

N

D

ER

LA

G

Vi tar fram kunskap om miljön och miljöarbetet . . . .20

Sammanfattande resultatbedömning . . . 20

Miljöövervakning och inventeringar . . . 21

Vår roll i uppföljningen och utvärdering av miljökvalitetsmålen . . . 25

Internationell rapportering av miljöpåverkan . . . 28

Miljöforskning . . . .31

Miljöforskningsanslag . . . 31

Grafiskt uppslag: Storslaget samarbete för fjällen . . . 36

Viltforskningsmedel . . . 38

Vi gör kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig . . . .39

Lättillgänglig och kvalitetssäkrad kunskap gör nytta . . . 40

(22)

VI TAR FRAM KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET

Naturvårdsverket tar fram kunskap som grund för ett effektivt miljöarbete. Genom miljöövervakning, inventeringar och genom att fördela anslag till miljö- forskning, tar vi fram information om hur miljön mår. Vi sammanställer, struk-turerar och kvalitetssäkrar information om miljöpåverkan och åtgärdsarbetet från olika datakällor.

Informationen används för att analysera hur miljöarbetet går och för att be- döma om de styrmedel som används är effektiva. Informationen är viktig i allt från förvaltning av naturmiljön, till uppföljning och utvärdering av miljökvalitets- målen samt i den rapportering som Sverige gör till internationella organ.

SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING

God kunskap om miljön och miljöarbetet är grundläggande för arbetet mot miljökvalitetsmålen. Under 2014 har vi fortsatt att utveckla och effektivisera vår samordnande och vägledande roll inom området.

Insamlingen av information genom miljöövervakning och naturinventeringar har löpt som planerat. Årets revisioner av hälsorelaterad miljöövervakning och av miljögifter i akvatisk miljö har resulterat i rekommendationer om mindre juste-ringar i befintlig övervakning, men också pekat på behov av utökad övervakning.

Vår vägledning, samordning och kvalitetssäkring av de nya programmen för regional miljöövervakning har bidragit till att dessa fått en tydligare inriktning mot uppföljning av miljökvalitetsmålen. Årets beslut om utökad sjöfågelövervak-ning förbättrar möjligheten att övervaka bland annat ejder och alfågel och ger underlag för rapportering till internationella organ.

Arbetet med att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen har förbättrats under 2014. Vi har fortsatt att renodla och förtydliga syftet med såväl den årliga uppföljningen som den fördjupade utvärderingen. Vi har också utvecklat metodi- ken för den samlade analysen av miljökvalitetsmålen inför den kommande för-djupade utvärderingen år 2015. Sammantaget kommer det att förbättra förutsätt-ningarna för att analysera och hantera miljösituationen med positiv inverkan för arbetet mot samtliga miljökvalitetsmål.

Samtliga lagstadgade rapporteringar till internationella organisationer har ge-nomförts under 2014. Rapporteringen på klimat- och avfallsområdet hör till årets mest resurskrävande insatser. Även utveckling av strukturer för kunskapsförsörj-ningen inom det nya industriutsläppsdirektivet (IED) har tagit stora resurser i anspråk.

Genom ett nytt och utökat avtal med konsortiet Svenska Miljö Emissions Data (SMED) har vi skapat förutsättningar för ett bredare kunskapsunderlag för bland annat internationell rapportering.

(23)

MILJÖÖVERVAKNING OCH INVENTERINGAR

TABELL 5. PRESTATION: MILJÖÖVERVAKNING OCH INVENTERINGAR

2012 2013 2014

Prestation: Genomföra och samordna miljö-

övervakningen, totalt antal återrapporteringar 230 240 226

Vår hanteringskostnad, tkr 8 368 9 138* 14 920

Prestation: Antal beslutade och återrapporterade

naturinventeringar för Arter och Habitat 45 35 28

Vår hanteringskostnad, tkr 720 1 130 460

Prestation: Antal beslutade och återrapporterade

rodjursinventeringar 57 46 42

Vår hanteringskostnad, tkr 1 136 2 839 2 693

Genomföra och samordna miljöövervakningen:

Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning mm, tkr 113 658 115 550 113 873

Antal nytecknade avtal – – 178

Totalt antal avslutade avtal – – 182

Antal avtal som pågår över årsslutet (ﬂeråriga) – – 44

Konferenser och seminarier (samordning) 6 12 11

Inventeringsunderlag Arter och habitat:

Fördelade medel 1:3 biologisk mångfald, tkr 9 407 7 537* 5 865

Inventeringsunderlag Rovdjur:

Fördelade medel som bidrag, tkr 1:3,

för underlag till förvaltning av rovdjur, tkr 39 656 40 520 45 264 Fördelade medel som uppdrag, tkr 1:3,

för underlag till förvaltning av rovdjur, tkr 15 853 15 993 15 677

* Korrigerad från årsredovisning 2013.

Genomföra och samordna miljöövervakningen

Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten driver Naturvårdsverket den nationella miljöövervakningen och samordnar länsstyrelsernas arbete med de regionala miljöövervakningsprogrammen. Naturvårdsverkets prestation inom miljöövervakning är det antal återrapporteringar vi fått av olika utförare. Antalet återrapporteringar är relativt stabilt över åren. Avtalen har som regel varit ett- åriga med årlig rapportering. De har dock sin bas i långsiktiga program med syfte att skapa tidsserier av data. De tidsserier som de årliga resultaten bygger upp används regelbundet i uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för internationell rapportering.

Miljöövervakningen gör det möjligt att identifiera, dokumentera och sprida information om mer storskaliga förändringar och trender i miljön. I ansvaret in- går administrativ samordning och samverkan kring utvecklingen av miljööver-vakningen, samt att fördela medel för miljöövervakning. I den administrativa samordningen ingår metod- och kvalitetsarbete samt samverkan med nationella

ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:2 Miljöövervakning m.m.

(24)

och internationella aktörer. Nationellt är samordningen med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna särskilt viktig. Prioritering av övervaknings- insatser samt utveckling av beräkningsmodeller och indikatorer är centralt i samordningen.

Hanteringskostnaden för att samordna och genomföra miljöövervakningen har ökat. Orsaken är krav på övervakning inom nya områden, nya typer av prover liksom insatser för kvalitetssäkring och mer tillgängliga resultat, en utveckling som även medför behov av ytterligare samordning. Vi har under 2014 ordnat elva seminarier, vilket är ungefär lika många som förra året. Med seminarierna vill vi sprida information samt stödja och utveckla nätverk för erfarenhetsutbyte. De ska också bidra till en effektiv samordning inom miljöövervakningen. Den högre frekvensen på seminarier 2013 och 2014 speglar behovet av extra insatser i sam-band med de två senaste årens resurskrävande revision av de regionala miljö- övervakningsprogrammen.

Vi har under året återrapporterat till regeringen om hur miljöövervakningen effektiviserats de senaste åren. I denna redovisas en mångfald av insatser för bland annat bättre geografisk täckning, övervakning av fler objekt eller ämnen, men också insatser för utvecklad tillgänglighet så fler kan hitta och använda resultaten. Effektiviseringen gör det inte billigare, men ger mer miljönytta för pengarna.

Fördelningen av medel för miljöövervakning innebär att vi prioriterar och lägger ut uppdrag till universitet och konsulter som genomför övervakningen inom olika programområden. Totalt har i år 114 mkr använts för nationell och regional miljöövervakning ur Naturvårdsverkets del av anslaget Miljöövervak-ning med mera. Av dessa fördelades 15 mkr till länsstyrelserna för regional miljöövervakning. Resterande medel används för uppdrag inom nationell miljö- övervakning. I tabell 6 redovisas hur anslaget för miljöövervakning fördelats. Vi följer löpande upp leveranserna från universitet och konsulter, arbetet har under året i stort följt uppsatt tidsplan. Ett exempel på behov av ny övervakning aktualiseras i vårt regeringsuppdrag om invasiva främmande arter. Slutsatsen är att vi kommer att behöva stärka våra insatser för att kunna ge en samlad natio-nell bild av förekomst och utbredning av dessa arter.

Exempel på insatser inom nationell miljöövervakning 2014:

• Stärkt fågelövervakning (ingår i posten landskap i tabell 6). Under 2014 har beslut tagits om ett pilotprojekt som grund för ett långsiktigt övervaknings-system för sjöfåglar där bland annat ejder och alfågel inkluderas. En första inventering påbörjades under vintern 2014/2015. Insatsen stärks genom kompletterande undersökningar inom den regionala miljöövervakningen. Projektet innebär att vi får ett mer komplett underlag till internationell rapportering enligt havsmiljö- respektive fågeldirektivet.

• Övervakning av miljögifter; visar vilka farliga ämnen som förekommer i miljö och människor, vilka effekter som uppstår i miljön, hur exponeringen sker och om åtgärder för att minska utsläppen har effekt. Under året har vi särskilt satsat på riktade karteringar av vissa miljögifter, så kallad

screening, och på att mäta miljögifter i sediment från öppna Östersjön.

INSTRUKTIONEN §3.8p. INSTRUKTIONEN §3.9p. ÅTERRAPPORTERING Övervakning av sjöfågel

(25)

2014 års rapport från övervakningen av miljögifter har bekämpningsmedel som tema. Här konstateras bland annat att halterna inte minskat och att den beräknade, samlade risken till följd av växtskyddsmedel i ytvatten, trots insatser kvarstår.

• Översyn av kraven för provtagning av skjutna sälar (ingår i miljögifts- övervakning vatten i tabell 6). Proverna syftar till att kartlägga föränd-ringar till följd av hög miljögiftsbelastning. I redovisningen föreslår vi en förenklad och minskad obligatorisk provtagning med fokus på de viktigaste proverna. Höjd ersättning för frivilligt inskickade prover föreslås. Förhopp-ningsvis kommer det att ge ett tillräckligt antal prover för fortsatt övervak-ning av trender i havsmiljön.

TABELL 6. FÖRDELNING AV ANSLAG FÖR MILJÖÖVERVAKNING (utfall tkr*)

2012 2013 2014 Luft 12 701 13 126 13 449 Skog 17 548 16 973 17 000 Jordbruksmark 10 606 6 916 7 212 Våtmark 2 508 2 445 2 498 Fjäll 2 500 2 181 2 266 Landskap 14 204 14 286 15 267 Miljögiftsamordning 10 090 9 405 10 055 Miljögiftsövervakning (vatten)* 11 417 14 332 14 801 Miljögiftsövervakning (terrester)** – 4 032 4 000 Hälsorelaterad miljöövervakning 8 152 7 979 8 110

Stöd (datavärdskap, kvalitetssäkring, information etc) 10 464 12 500 8 731

Prioriterade insatser/utveckling 1 000 1 294 985

Bidrag till regional miljöövervakning* 28 981 29 371 28 684

Internationell miljöövervakningssamverkan 370 330 0

Summa 130 541 135 170 133 058

* I tabellen anges de medel där Naturvårdsverket har haft ansvar för avtal inom miljöövervakningen (totalt, inklusive vattenrelaterad miljöövervakning enligt överenskommelse med HaV). HaV ﬁnansierar vattenrelaterad miljögiftsövervakning med 5 370 tkr och regional miljöövervakning 13 815 tkr (2014). För 2013 och 2012 var summan av dessa två poster 19,6 tkr resp. 13 tkr. Arbetet med fördelning av dessa medel är inräknade i de hanteringskostnader som redovisas för miljöövervakningen och motsvarar Naturvårdsverkets arbete med alla medel i tabell 5.

**Miljögiftsövervakning terrester ingick 2012 i programområdena Fjäll, Skog och Jordbruksmark.

Externa revisioner av program för miljöövervakning säkrar att den miljööver- vakning som genomförs är relevant och fyller de kvalitetskrav som efterfrågas. Naturvårdsverket har under året låtit revidera den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen samt den nationella övervakningen av miljögifter i akvatisk miljö. Den senare har gjorts i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten. Revisionen resulterade i rekommendationer om kompletterande utredningar och data, bearbetning av resultat och ytterligare kvalitetssäkring samt lyfter fram behov av utökad övervakning. Exempelvis föreslås utökad hälsorelaterad övervak-ning för barn. Endast i undantagsfall identifieras verksamhet som kan läggas ner.

(26)

De regionala miljöövervakningsprogrammen revideras ungefär vart sjätte år. De senaste slutfördes under 2014 och nya program kommer att vara på plats från 2015. Det är glädjande att fler länsstyrelser anslutit sig till de så kallade gemen-samma delprogrammen, i vilka länen arbetar utifrån gemen-samma syfte och metodik och med gemensam projektledning. Detta kommer att förbättra möjligheten att upptäcka mönster och trender i miljötillståndet. För närvarande finns 47 gemen-samma delprogram. Under 2014 har vi genomfört tre revisionsträffar med olika teman samt en samverkansdag för vägledning och dialog med länsstyrelserna. Inventeringar av arter och habitat

Miljöövervakningen ger inte tillräckligt underlag för att kunna följa upp arters och naturtypers bevarandestatus och därmed inte heller för att tillgodose kraven på rapportering enligt EU:s habitatdirektiv. Det åstadkoms bland annat genom inventeringar inom programmet Biogeografisk uppföljning, med finansiering från anslaget för Åtgärder för biologisk mångfald. Behovet av prioriteringar inom anslaget har inneburit att nya inventeringar inte har satts igång enligt ursprunglig plan. Programmet är dock i stort sett klart för driftsättning och inventeringarna startas löpande i takt med att medel blir tillgängliga.

Under året beslutades och återrapporterades 28 inventeringar av arter och habitat, vilket är färre än 2013. Hanteringskostnaden har sjunkit jämfört med 2013. Förklaringen är att en minskad budget inneburit lägre takt i utvecklingsarbetet liksom färre inventeringar.

Stor efterfrågan på rovdjursinventeringar

De årliga inventeringarna av rovdjursstammarnas storlek och utbredning, liksom uppföljning och analys av rovdjurens genetiska status är en central del av en effektiv viltförvaltning. Resultaten används för att följa upp politiska mål och in-ternationella åtaganden. De gör det möjligt att utvärdera effekten av genomförda åtgärder och fungerar som underlag för ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur. Under året beslutades och återrapporterades 42 rovdjursinventeringar.

Hanteringskostnaden för rovdjursinventeringar ligger på ungefär samma nivå som förra året. Den samlade hanteringskostnaden för arbetet med underlag för rovdjursförvaltningen har dock ökat. Delvis har dessa insatser genomförts inom ramen för regeringsuppdrag och ingår som en delmängd i hanteringskost-naden för prestationen regeringsuppdrag (uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen och revidering av förvaltningsplaner). Kostnadsökningen hänger samman med rovdjurspolitiken som ställt höga krav på utökat och kvalitetssäkrat underlag.

Flera myndigheter och organisationer är delaktiga i rovdjursövervakning och annan viltförvaltning. Naturvårdsverket ansvarar för föreskrifter och metodik för rovdjursinventeringarna, medan länsstyrelserna utför det praktiska arbetet i fält. De samarbetar också med samebyar och ideella organisationer som Svenska Jägareförbundet och kungsörnsgrupperna.

Under året har Naturvårdsverket i samarbete med norska Miljødirektoratet och Rovdata, en självständig enhet i Norsk Institutt for Naturforskning, fastställt ny metodik för att övervaka björn och varg. Det ger oss en enhetlig och resurseffektiv

(27)

övervakning av de gemensamma svensk-norska stammarna. Myndigheterna har tillsammans tagit fram faktablad och instruktioner för styrning av inventerings-verksamheten. Metoderna för att inventera och övervaka stammarna av björn, varg, järv och lo har under året publicerats på Naturvårdsverkets webbplats. Resultaten från inventeringarna samlas i IT-systemen Rovbase och Skandobs.

VÅR ROLL I UPPFÖLJNINGEN OCH UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN

TABELL 7. PRESTATION: ÅRLIG MILJÖKVALITETSMÅLSUPPFÖLJNING OCH FÖRDJUPAD UTVÄRDERING

2012 2013 2014

Prestation: Årlig miljökvalitetsmåluppföljning och

fördjupad utvärdering 2015 (samlad analys) 2 1 1

Vår hanteringskostnad totalt, tkr 12 957 14 166 21 569**

Vägledning:

Informations- och samordningsmöten, antal 16 11 28

Riktlinjer och anvisningar, antal 3 3 4

Fördelning av medel för ÅU och FU15:

Fördelade medel anslaget Miljöövervakning m.m* 20 507 18 707 15 315

Fördelningsbeslut, antal 63 67 61

Samlad redovisning och prognos

Uppdaterade indikatorer, antal 30 97 72

Uppföljning och utvärdering av de miljökvalitetsmål som NV ansvarar för

Fördelade medel anslaget Miljöövervakning m.m* 3 489 4 230 3 812

Fördelningsbeslut, antal 18 15 20

* Anslag för att fördela medel i vårt arbete inom miljökvalitetsmål systemet ingår i anslaget miljöövervakning RB 1:2 ap.l I beloppet ingår driftskostnader för miljömålsportalen.

** I beloppet ingår kostnader för arbetet med den fördjupade utvärderingen som ska levereras under 2015, se även avsnittet om regeringsuppdrag

Naturvårdsverkets prestation avseende vårt ansvar inom miljömålssystemet är den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen samt arbetet med den fördjupade utvärdering som görs ungefär vart fjärde år. Bakom dessa prestationer ligger två huvudaktiviteter: dels att samordna, vägleda och fördela medel för hela arbetet med uppföljningen och den fördjupade utvärderingen, dels ett särskilt uppfölj-ningsansvar för sju miljökvalitetsmål. Under 2014 och 2015 tillkommer också särskilda insatser för den fördjupade utvärdering som ska levereras 2015.

(28)

2014 års uppföljning av miljökvalitetsmålen presenterades i mars. Endast målet Skyddande ozonskikt bedöms kunna nås till 2020. Även etappmålen har följts upp. Flera av etappmålen kan nås, men det kräver att åtgärdsarbetet intensifieras. Under året har 72 indikatorer uppdaterats, samtliga viktiga för att värdera arbetet mot miljökvalitetsmål och generationsmålet.

Våra hanteringskostnader är högre 2014 än 2013. Detta beror till stor del på att vi förbereder den fördjupade utvärderingen (FU15). Av hanteringskostnaderna är 6 109 tkr bokförda för FU15. Merparten av detta arbete har utförts 2014 och resulterat i fördjupade utvärderingsrapporter som remitterats till övriga myndig-heter i miljömålssystemet.

Samordna, vägleda och fördela medel

Naturvårdsverket ansvarar för att samordna uppföljningen av alla miljökvalitets-mål och ska vägleda de 26 myndigheter och andra organisationer som har ansvar i miljömålssystemet.

Uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen innebär omfattande behov av samordning mellan ansvariga myndigheter. Vår målsättning är att göra samverkan enkel och smidig. Vi har under året lett ett myndighetsgemensamt utvecklingsarbete med att ta fram målmanualer för miljökvalitetsmålen. Mål-manualerna utgör vägledning för myndigheternas arbete med uppföljning och bedömning av respektive mål. De ökar spårbarhet och transparens och gör det möjligt att härleda hur målbedömningarna gjorts. Resultatet används både i årlig uppföljning och i fördjupad utvärdering. Insatsen har inneburit ett merarbete för alla berörda myndigheter.

Vi har under året genomfört 28 informations- och samordningsmöten med andra myndigheter och organisationer med ansvar för uppföljningen av miljö-kvalitetsmålen. Vi arbetar löpande med metodstöd för uppföljning och utvär-dering av miljökvalitetsmålen och har under året tagit fram eller reviderat fyra anvisningar för nationell och regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmål och nationell uppföljning av etappmål, samt för fördjupad utvärdering. För att under-lätta samarbete och utbyte av information mellan myndigheterna har vi utvecklat en ny digital samverkansyta som på sikt ska ersätta delar av den funktion som nu finns på miljömålsportalens arbetswebb.

Under 2014 har vi tillsammans med tyska miljömyndigheten (UBA) utvecklat metodik för att studera påverkan och tänkbara effekter på de svenska miljö- kvalitetsmålen av de globala megatrenderna utifrån perspektivet resurseffektivi-tet. Urbana livsmönster, accelererande teknikutveckling och ökad global konkur-rens om naturresurser behandlas. Resultatet sammanfattas i Naturvårdsverkets rapport Impact assessment of global megatrends – Two case studies connecting global megatrends to regional topics.

Vi har under året förändrat vår hantering av utredningsmedlen för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Tidigare fördelades medlen efter ansökningar från natio-nella myndigheter och länsstyrelser till exempelvis utveckling av indikatorer. I år har vi valt att använda medlen för att genomföra prioriterade studier som identi-fierats i samverkan med myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet. Studierna bildar underlag till den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2015. Vi

INSTRUKTIONEN §2.1p.

INSTRUKTIONEN §2

(29)

har även fördelat medel till länsstyrelserna och deras samarbetsorgan Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS).

Naturvårdsverkets särskilda ansvar för sju miljökvalitetsmål

Utöver vårt samordningsansvar inom miljömålssystemet ansvarar vi även för att samordna och genomföra uppföljningen och utvärderingen av sju av de 16 miljö- kvalitetsmålen. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Det innebär att vi följer, analyserar och utvecklar kunskapsunderlag i samverkan med internationella aktörer, forskare och andra myndigheter, för dessa specifika mål.

I vårt ansvar för att samordna och genomföra uppföljningen och utvärdering-en för dessa sju miljökvalitetsmål strävar vi efter att använda befintliga analyser och data. Dessa kommer från miljöövervakningen, andra inventeringar och från andra myndigheter. Behovet av kompletterande analyser och information på om-råden där underlag saknas eller är bristfälligt ökar i takt med ökad efterfrågan på samhällsekonomisk utvärdering. Under året har vi tagit fram flera underlag med betydelse för framgång i uppföljningen av de miljökvalitetsmål som Naturvårds-verket ansvarar för. Några exempel ges nedan:

• Begränsad klimatpåverkan – förslag till uppföljningsmått/indikatorer för utvecklingen mot ett koldioxidsnålt samhälle.

• Frisk luft – analys av möjliga styrmedel för att påskynda utvecklingen gällande utsläpp från vedeldning.

• Bara naturlig försurning – kostnads-nyttoanalys av källor till kväveutsläpp i Östersjön och Nordsjön, med fokus på Sverige.

• Skyddande ozonskikt – informationsmaterial om omhändertagande av klorfluorkarboner (CFC) från rivningsmaterial.

• Ett rikt växt- och djurliv – bearbetning av förra årets rapportering enligt habitatdirektivet.

• Storslagen fjällmiljö – förslag på insatser för att stärka fjällområdets förut- sättningar för biologisk mångfald, bevara upplevelsevärden och varsamt nyttjande av naturresurserna så att fjällens ekosystemtjänster bevaras eller stärks.

Upptrappning inför Fördjupad utvärdering 2015

Under året har Naturvårdsverket intensifierat arbetet inför den fördjupade ut- värderingen 2015. Utvärderingen kommer att bestå av tre delar:

1. analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen,

2. utvärdering av samhällsomställningen inom tre fokusområden: a) näringslivets miljöarbete, b) hållbar konsumtion c) hållbara städer/urbanisering samt 3. en samlad analys och bedömning.

För att underlätta samverkan har vi under året haft tio möten för de åtta myndigheter och länsstyrelser med särskilt ansvar för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. Vi har även arrangerat två samverkansmöten för samtliga myndigheter med ansvar i miljömålssystemet. Vi driver och leder arbetet i samtliga

Bara naturlig försurning

Myllrande våtmarker

(30)

tre fokusområden. Arbetet sker i nära samverkan med intresserade myndigheter och organisationer. Vi har arrangerat 16 arbetsgruppsmöten och vi har kartlagt vilka utredningar som ska beaktas respektive genomföras inför den fördjupade utvärderingen. Vi har också lagt ut uppdrag på områden där ytterligare underlag behövs.

Vi har under året planerat och samordnat arbetssätt samt utvecklat anvisningar för de målvisa analyserna och analysmetodik för den fördjupade utvärderingen 2015. Därigenom har vi lagt grunden för ett resurseffektivt samarbete både inom Naturvårdsverket och med andra myndigheter. Våra anvisningar och metodstöd avser att förbättra transparens och kvalitet i bedömningarna av om målen nås. De ger också en förbättrad struktur för utvärdering liksom för samhällsekono-misk analys av miljöarbetet för att bättre kunna identifiera hur centrala styrmedel fungerar. Syftet är att ge ändamålsenligt underlag för regeringens politik och för myndigheternas verksamheter. Det är i sin tur viktigt för att komma till rätta med det genomförandeunderskott som konstaterades i den fördjupade utvärderingen 2012.

För att effektivisera arbetet med den fördjupade utvärderingen 2015 har vi i samråd med övriga myndigheter, fördelat ansvaret för beskrivningen av miljö-arbetet för vissa tvärgående frågor. Exempel är friluftsliv, genetiskt modifierade organismer, invasiva främmande arter, områdesskydd, grön infrastruktur och ekosystemtjänster.

I dialog med övriga sju myndigheter med särskilt ansvar för enskilda miljö- kvalitetsmål har vi utvecklat och tagit fram underlag i form av målkartor. Det är en visualisering per mål av sambanden mellan aktörer/bransch – påverkan – miljötillstånd – effekter – åtgärder. Dessa används också som stöd i analysen av varje enskilt mål.

INTERNATIONELL RAPPORTERING AV MILJÖPÅVERKAN

TABELL 8. PRESTATION: INTERNATIONELLA RAPPORTERINGAR

2012 2013 2014

Prestation: Antal genomförda internationella

rappor-teringar samordnade av Naturvårdsverket 60 85 73

Vår hanteringskostnad, tkr 5 893 11 267 10 534

Fördelningsbeslut för internationell rapportering

inom Naturvårdsverkets ansvarsområde, antal 118 115 82

Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning mm 45 882 44 982 42 935

* Anslag för att fördela medel i vårt arbete med internationell rapportering ingår i anslaget miljöövervakning mm RB 1:2 ap.l

Naturvårdsverket ansvarar för internationella rapporteringar inom miljöområdet samt fördelning av medel för att ta fram underlag till sådan rapportering. Genom internationell rapportering visar Sverige hur vi genomför EU-direktiv och hur

(31)

överenskommelser inom internationella konventioner följs upp. Uppgifterna hämtas från miljöövervakningen, inventeringar, företag, myndigheter och kommuner. Mottagare är främst regering och riksdag, EU-kommissionen, Europeiska miljö- byrån (EEA), Eurostat, OECD, FN och andra internationella samarbetsorgan.

Prestationen redovisas som slutförda och kvalitetssäkrade rapporteringar. Totalt har vi gjort 73 internationella rapporteringar under 2014, vilket innefattar samtliga lagstadgade rapporteringar för året. De genomförda rapporteringarna har olika karaktär, vissa är relativt snäva och inte så komplicerade att utföra, medan andra är mycket omfattande och ställer krav på utvecklingsarbete. Vi har inte fullt ut kunnat prioritera rapporteringar av mer frivillig karaktär som exem-pelvis förfrågningar från EU:s forskningsprogram och olika utredningar.

Hanteringskostnaden 2014 ligger något lägre än året innan. Förra årets högre siffra förklaras bland annat av att vi då gjorde en omfattande rapportering inom EU:s habitatdirektiv. Årets mest resurskrävande insatser var rapporteringarna på klimat- respektive avfallsområdet. Exempel på en rapportering av mer tillfällig karaktär 2014 är redovisningen av uppgifter för Sverige till den kommande uppföljning av miljötillståndet och miljöarbetet i Europa, som den Europeiska miljöbyrån (EEA) gör vart femte år.

Vi arbetar löpande för att effektivisera hanteringen och samordna vårt behov av underlag med andra myndigheters datafångst. Samtidigt fortsätter efterfrågan på miljödata att öka, främst till följd av ökande rapporteringskrav i EU-direktiv. Det gäller inte minst information om hur miljöarbetet går, exempel är uppgifter om utsläpp och effektivisering av reningsverk. Denna information är i Sverige spridd på många myndigheter, den är ofta dåligt samordnad och inte alltid kvali-tetssäkrad. För att bygga upp kostnadseffektiva dataflöden och undvika dubbel-arbete krävs god samverkan och en tydlig rollfördelning.

Omfattande underlag om klimat och avfall

En av årets mer krävande rapporteringar var klimatrapporteringen. Förutom den ordinarie rapporteringen till FN (Klimatkonventionen, UNFCCC), bestod årets rapportering även av en preliminär rapportering av data under våren samt av en så kallad ”biennial report” om åtgärder för att nå målet om max två graders global temperaturökning. Rapporteringen har stor betydelse för att visa att Sverige lever upp till sina åtaganden samt för att ge Sverige trovärdighet att driva en offensiv klimatpolitik internationellt. Vi har under året även tagit fram under-lag till regeringskansliet för genomförandet av EU:s nya förordning för övervak-ning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp.

För att ge ett nationellt helhetsperspektiv har vi under året kompletterat klimatrapporteringen med en beräkning av hur svensk konsumtion påverkar utsläppen av växthusgaser i andra länder. Sammantaget visar siffrorna att de inhemska ut-släppen i Sverige orsakade av konsumtion minskar, men att vår livsstil innebär att utsläppen totalt sett ökar om vi räknar med utsläpp i andra länder där de varor vi konsumerar produceras.

Under 2014 levererade vi för femte gången svensk avfallsstatistik till Europe-iska statistikbyrån (Eurostat). Rapporteringen ska göras vartannat år. Här ingår uppgifter om förpackningsavfall, el- och elektronikavfall samt uttjänta bilar. Ny