slutenvården
En integrerad litteraturstudie
Oscar Strömqvist
Sturla Martin Kolding
Sjuksköterska 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Hot och våld mot sjuksköterskor inom slutenvården
- En integrerad litteraturstudie
Threats and violence against nurses within inpatient care
- An integrative review
Oscar Strömqvist
Sturla Martin Kolding
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Annette Johansson
Hot och våld mot sjuksköterskor inom slutenvården
-
En integrerad litteraturstudie
Oscar Strömqvist & Sturla Martin Kolding
Luleå tekniska universitetInstitutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Bakgrund: Olika yrkesgrupper löper större risk att utsättas för hot och
våld. Sjuksköterskor har direktkontakt med människor i olika typer av lidande, därmed finns det en stor risk att utsättas för utmanande beteenden eller situationer. Rädslan för att utsättas för hot och våld kan leda till att sjuksköterskor som jobbar prehospitalt väljer att avsluta sina anställningar, eller att de kan utveckla psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa kunskap kring hot och våld mot sjuksköterskor i slutenvården. Utifrån syftet formulerades frågeställningar: Vilka organisatoriska faktorer kan leda till hot och våld? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbete efter att ha utsatts för hot och våld?
Metod: Whittemore och Knafls metodartikel användes för att göra en
integrerad litteraturstudie bestående av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Arbetsplatsen känns osäker då det saknas säkerhetsåtgärder och en god kontakt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det efterfrågas fortbildning inom hantering av hot och våld, detta kan göra att personal upptäcker varningstecken från patienter tidigare. Smärtor och skador förekommer samt psykiska diagnoser som leder till försämrad omvårdnad och ökad frånvaro.
Slutsats: Sjuksköterskor bör utbildas redan vid lärosätet i att hantera
hot och våld.
Nyckelord: sjuksköterskor, våld, hot, slutenvård, litteraturstudie,
Vissa yrkesgrupper har större risk för att utsättas för hot och våld på sin arbetsplats. Särskilt utsatta är de som har direktkontakt med personer med nedsatt förmåga att styra sina impulser och inte är helt medvetna om sina handlingar utan uppträder hotfullt och våldsamt
(Arbetsmiljöverket, 2019). Camerino, Estryn-Behar, Conway, van Der Heijden och
Hasselhorn (2008) gjorde en enkätstudie där sjuksköterskor från åtta europeiska länder deltog från slutenvård, hemsjukvård och öppenvård. Det framkom i studien att arbeta som
sjuksköterska inom geriatrik, psykiatri- och akutsjukvård innebar en högre risk att utsättas för hot och våld till skillnad från andra vårdmiljöer såsom ortopedi, pediatrik och gynekologi. Estryn-Behar et al. (2008) som har studerat förekomst av hot och våld mot sjuksköterskor inom olika verksamheter i Europeiska vårdkontext beskriver att denna yrkesgrupp har en ökad risk för att utsättas för hot och våld i sitt arbete både inom och utanför slutenvården, till skillnad från andra yrkesgrupper.
Freeman, Fothergill-Bourbonnais och Rashotte (2014) visade att patientens attityd kan
innebära en riskfaktor för våld mot vård- och omsorgspersonal. Ökad stress på grund av långa väntetider, anhörigas stress och/eller personalbrist kan vara orsaker till hot och våld mot vårdpersonal (Najafi, Fallahi-Khoshknab, Ahmadi, Dalvandi & Rahgozar, 2017). Enligt Arbetsmiljöverket (2019) kan sårbara personer som dem med hjärnskador, psykisk sjukdom och missbruksproblem känna en frustration som leder till situationer med hot och våld mot personal. Enligt Freeman et al. (2014) kan situationer där patienter är hotfulla leda till ett större behov av att det finns säkerhetsåtgärder i vård- och omsorgsverksamheten, då personal kan känna rädsla för att vårda dessa patienter.
Definitionen av hot och våld är komplex och det finns inte en generell accepterad definition av begreppen, vilket kan relateras till att hot och våld är en subjektiv upplevelse. Arnetz och Arnetz (2001) beskrev våld som en fysisk handling, medan hot var verbala illavarslande begrepp riktad mot en person, verksamhet eller grupp av individer. Nolan, Soares, Dallender, Thomsen och Arnetz (2001) beskrev en definition av våld som fysiska handlingar såsom att bitas, spottas, slåss och rivas. De definierade hot som icke fysisk handling, utan användandet av verbala handlingar för att skrämma och påverka en person negativt samt att utsätta en person för obekväma sexuella inviter. World Health Organization (WHO, u.å.) definition enligt nedan är detta arbetets valda definition av hot och våld.
“the intentional use of physical force or power, threatened or actual, against oneself, another person, ... that either results in or has a high likelihood of resulting in injury, death, psychological harm, maldevelopment, or deprivation. (WHO, u.å.)”
Pich, Hazelton, Sundin och Kable (2010) menar att det finns en överensstämmelse i hur man sorterar, även kallat triagering, aggressiva patienter inom akutsjukvården. Patienter kan känna att de blir åsidosatta och bortprioriterade, vilket leder till en förlängd väntetid innan
behandling, vilket enligt Pich et al., (2010) är den primära orsaken till hot och våld riktat mot sjuksköterskor inom akutsjukvården. Att sjuksköterskor utsätts för hot och våld påverkar den direkta omvårdnaden genom att personalen blir mer orolig och nervös under arbetet och Kowalenko, Gates, Gillespie, Succop och Mentzel (2013) beskriver att sjuksköterskors produktivitet sjunker då de utsätts för hot och våld. Indirekta konsekvenser kan leda till en försämrad omvårdnad till patienterna som att de väljer att medicinera patienterna mer än nödvändigt med sedativa preparat samt att de väljer att isolera patienten. Det kan även leda till att sjuksköterskorna väljer att undvika närmare kontakt med patienten (Åström et al., 2004). Wolf, Delao och Perhats (2014) som studerade sjuksköterskor inom akutsjukvården, beskrev att rädslan hos sjuksköterskorna påverkade deras mående och deras förmåga att utföra sin uppgift, detta berodde delvis på en känsla av att inte känna sig trygg på arbetsplatsen. En faktor till otryggheten var att de missade signaler från patienten, vilket kunde leda till överraskande vredesutbrott som innefatta våld och hot. Konsekvenserna av att utsättas för hot och våld kan även påverka sjuksköterskornas vardagsliv, detta kan
manifesteras i att sjuksköterskor kände rädsla, oro samt att det fanns en underliggande ängslan för att patienterna ska känna igen dem i privata sammanhang utanför sjukhuset (Avander, Heikki, Bjerså & Engström, 2016).
Rädsla för att utsättas för hot och våld kan leda till att sjuksköterskor väljer att säga upp sig och byta karriär, likväl att det finns en risk för sjuksköterskor att utveckla posttraumatisk stress och utbrändhet. Detta är ett känt fenomen bland sjuksköterskor inom akutsjukvård samt den prehospitala miljön (Maguire, O’Meara, O’Neill & Brightwell, 2017; Pich, Hazelthorn, Sundin & Kable, 2010). Hot och våld mot sjuksköterskor och annan vårdpersonal
förekommer även inom slutenvården, vilket är viktigt att studera för att öka beredskapen hos personalen, för att säkerställa att mötet med patienten utgår från dennes behov samt att omvårdnaden som tillhandahålls är av god kvalitet. Därav har vi formulerat vårt syfte att
sammanställa kunskap kring hot och våld mot sjuksköterskor i slutenvården. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar:
Vilka organisatoriska faktorer kan leda till hot och våld?
Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbete efter att ha utsatts för hot och våld?
Metod
Denna litteraturstudie bygger på Whittemore och Knafls (2005) metodartikel där de beskrev att en integrerad litteraturstudie är den mest omfattande forskningsmetod, som sammanställer befintlig empirisk litteratur och teori. Detta görs genom att systematisk söka upp forskning som svarar mot valt syfte. Metoden valdes med intentionen att göra en djupare undersökning där både kvalitativa, kvantitativa samt mixade metoder kan ingå i litteratursökningen.
Litteratursökning
För att underlätta litteratursökningen följs Whittemore och Knafls (2005) metodartikel där det framkommer att en tydlig formulerad introduktion och syfte är en väsentlig faktor under problemformuleringfasen. Författarnas litteratursökning började med en plan för
tillvägagångssätt, vilket innebar att läsa aktuell litteratur som ger kunskap om relevanta databaser och sökord (jmf. Backman, 2016, s. 78; Friberg, 2017, s. 87). I denna studie nyttjade författarna två databaser till litteratursökningen. De två största databaser med
vetenskapliga artiklar från tidskrifter inom omvårdnad och medicin är CINAHL och PubMed som innehåller MEDLINE (jmf. Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s. 80-81).
Litteratursökningen inleddes med en pilotsökning vars fritextsökning användes med syfte att få en överblick av forskningsläget inom valt ämne samt konstatera att det fanns nog med vetenskaplig litteratur och testa sökord (jmf. Willman et al., 2011, s. 61). Enligt Whittemore och Knafl (2005) bör forskarna sträva efter att använda rätt sökord och Willman et al. (2011, s. 69-72) beskriver MeSH för att hitta korrekta och aktuella sökord. Söktermerna som
användes i sökningen blev identifierade via Svensk MeSH, genom sin hierarkiska ordföljd för att få en så bred term som möjligt, vilket var Nurses, Violence, Aggression, Workplace
Violence och Hospitals. Enligt Polit och Beck (2017, s. 92-95) använder CINAHL sitt eget system, CINAHL Headings vilket gjorde det nödvändigt att använda trunkering då sökorden inte är helt lika. Trunkering enligt Polit och Beck (2017, s. 92) innebär att byta ut början eller
slutet av ett ord med en asterisk (*), vilket gör det möjligt att söka bredare. Som tabell 1 visar kombinerades fritext och CINAHL Headings i sökandet som enligt Willman et al. (2011, s 75) kan göras fritt. Den booleska sökoperatorn AND användes för att kombinera och
begränsa sökningen på ett sådan sätt att databasens resultat endast gav träff på sökorden som inkluderats, exempelvis “Nurse* AND Violence” (jmf. Polit & Beck, 2017, s. 91; Willman et al., 2011, s. 72-78). En systematisk sökning genomfördes på ett sådant sätt att vem som helst kan värdera sökningen kritiskt. Det gjordes genom att författarna sökte på varje enskild sökterm innan de kombinerades med booleska sökoperatorer (jmf. Willman et al., 2011, s. 72). För att bredda och komplettera sökandet användes manuell sökning, vilket kan göras genom att gå genom utvalda artiklars referenslista samt titta efter Similar articles på till exempel PubMed (jmf. Willman et al. 2011, s. 86-88).
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklarna som inkluderades skulle beskriva hot och våld mot sjuksköterskor inom slutenvården. Vidare skulle de ha en kvantitativ, kvalitativ eller mixad design. Artiklarna skulle också vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Artiklar som exkluderades var berättelser om hot och våld mot patienter gjord av vårdtagare, hot och våld mellan och mot anställda inom prehospitala enheter eller inom kommunala verksamheter.
Filter
Under litteratursökningen användes ett filter som enligt Östlundh (2017, s. 77) kan vara begränsningar på språk, tidsram och peer reviewed för att avgränsa en systematisk sökning. Denna studiens valda artiklar skulle vara skriven på engelska. Samhället är i konstant ändring, därför avgränsade vi tidsramen till 2015-2020 (fem år) för att studera det nuvarande och senaste forskningsläget inom området. I databasen CINAHL valdes specifikt peer reviewed som ett filter, se tabell 1.
Tabell 1 Litteratursökning. Syftet att sammanställa kunskap kring hot och våld mot sjuksköterskor i slutenvården.
PubMed 2020 01 20 Filter: Språk: EN, best match
Söknr *) Söktermer Antal träffar ** Antal valda
1 MSH "Nurses" 86734 2 MSH "Violence" 92478 3 MSH "Aggression" 37383 4 5 MSH MSH "Hospitals" "Workplace Violence" 268882 826 6 1 AND 2 AND 4 49 3 7 1 AND 2 AND 5 83 4 8 1 AND 3 AND 4 12 1 9 1 AND 3 AND 5 30 3
* MSH – Mesh termer i databasen PubMed ** Antal träffar utan filter
CINAHL 2020 01 20
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 FT Nurse* 452912 2 CH Violence 52199 3 CH Aggression 13726 4 FT Hospital* 483286 5 CH Workplace Violence 5363 6*** 1 AND 2 AND 4 381 7 1 AND 2 AND 5 586 8 1 AND 3 AND 4 105 4 9 1 AND 3 AND 5 81 5
*CH – CINAHL headings i databasen CINAHL, FT – fritext sökning *** Sökning 6 till 9 blev gjort med 2015-2020, peer review
Urval
Titel och abstrakt lästes för att bekräfta att den valda artikeln svarade på syftet, om det stämde överens lästes hela artikeln för att se om det besvarade ett eller flera av våra frågeställningar. Genom en manuell sökning hittades ytterligare två artiklar som inkluderades då deras titel och abstrakt stämde in på syftet. Till kvalitetsgranskningen valdes sexton vetenskapliga artiklar (se tabell 2), varav sju kvantitativa, tre kvalitativa och sex med mixad metod. Artiklarna blev begränsade med inklusions- och exklusionskriterier, filter samt forskningsetiska övervägande. Kvalitetsgranskning
Innan artiklar inkluderades för analys kvalitetsgranskade vi med stöd av
granskningsprotokoll. Totalt kvalitetsgranskas tjugo artiklar och granskningsprotokollet från Willmans et al. (2011) användes för kvalitativa och kvantitativa studier och anpassades (jmf. Willman et al.,2011, s. 108) efter artikelns utformning. Författarna till studien nyttjade även systematiska litteraturöversikter, vilket SBU:s (2020) granskningsmall för systematiska översikter användes. Kvalitéten blev bedömd utifrån antal poäng, som sedermera blev
blev graderat till medel och 80 till 100 blev graderat som hög (Willman et al., 2011). Tabell 2 presenterar resultatet av kvalitetsgranskningen, författare, år, land, typ av studie, deltagare eller artiklar. De artiklar som graderades som låg kvalitet exkulderades (n=4) och de resterande (n=16) redovisas i tabell 2.
Tabell 2 Översikt av artiklar i analysen (n=16)
Författare / år / land Typ av studie Deltagare eller Artiklar Metod Datainsamling / analys Huvudfynd Kvalité Ashton, Morris, Smith 2018 England Systematisk litteratur- översikt 12 artiklar Systematisk litteraturöversikt / Metaetnografi
Akut personalens uppfattning kring hur hot och våld påverkar yrkesutövningen. Det framkommer även betydelsen av
utbildning för att minimera patient aggressioner. HÖG Beattie, Griffiths, Innes, Morphet 2018 Australien Kvalitativ 99 deltagare Semistrukturerad intervju / Induktiv tematisk analys
Patienter kan uppleva att vårdas på en mottagning som något hotfullt som kan resultera i aggressioner. Utbildning i att hantera detta ökar patient- och personal
säkerheten. HÖG Copeland, Henry 2018 USA Kvantitativ 147 deltagare Enkätstudie / SPSS
Organisationen bakom personalen måste reagera till hot som de gör till våld. Att utsättas för hot är stor risk för
att personalen uppvisar psykiska symtom. Chefen på arbetsplatsen måste
uppmärksamma dessa som utsätts för hot och tillhandahålla stöd.
HÖG Edward, Stephenson, Ousey, Lui, Warelow, Giandinoto 2015 Australien Systematisk litteratur- översikt 13 artiklar Systematisk litteraturöversikt / Metaanalys
I artikeln identifieras det att psykiatrisjuksköterskor har högre risk att utsättas för fysiskt våld jämfört med
de som arbetar på andra avdelningar. Sjuksköterskor oavsett kliniskt område har en risk att utsättas för aggressioner.
HÖG Gillespie, Pekar, Byczkowski, Fisher 2016 USA Kvantitativ 280 deltagare Enkätstudie / SAS analys
Den största riskgruppen för att utsättas för våld är sjuksköterskor på akutmottagningarna. Man skulle kunna
arbeta på relationerna mellan sjuksköterskor och patienter för att motverka hot och våld. Organisationen behöver förebygga våld för att reducera
dess effekt på personalen.
MEDEL Heckemann, Hahn, Halfens, Richter, Schols 2019 Schweiz Kvantitativ 446 deltagare Enkätstudie / SPSS
Utvärderar sjuksköterskornas chefers uppfattning av samarbetets vikt i
hanteringen av patienter med våldsamma besökare. Undersöktes i
relation med organisatorisk säkerhetskultur. Fynden i studien pekar
mot specifika faktorer.
MEDEL Hopkins, Fetherston, Morrison 2018 Australien Systematisk litteratur- översikt 14 artiklar Systematisk litteraturöversikt / Analysmetod okänd
Identifierar typer och prevalenser av aggression mot sjuksköterskor. Det
finns belägg för att sjuksköterskor utsätts för våld och hot i deras
yrkesutövning.
Tabell 2 Forts. översikt över artiklar som ingår i analys Författare / år / land Typ av studie Deltagare eller Artiklar Metod Datainsamling / analys Huvudfynd Kvalité Hyland, Watts, Fry 2016 Australien Kvantitativ 34 deltagare Enkätstudie samt retrospektiv revision / SPSS
Rapporterade incidenter var låg. Personalen stöter på utmanande beteenden ofta och känner sig hotade
samt osäkra. Arbete på akutmottagningarna ger en hög risk att utsättas, detta måste förebyggas genom
utbildning. MEDEL Hylén, Engström, Engström, Pelto-Piri, Anderzen - Carlsson 2018 Sweden Kvalitativ 20 deltagare Semistrukturerade intervjuer / Innehållsanalys
I artikeln framkommer det att författarna inte tror att man kan undvika
olika typer av aggressioner inom slutenvården. Författarna menar att
detta kan hanteras genom de-eskalerings tekniker och kommunikations förbättringar från personalen som förbättringsåtgärder.
MEDEL Mikkola, Huhtala, Paavilainen 2017 Finland Kvantitativ 544 i enkäten och 30 st i intervju Enkätstudie och intervjuer / SPSS
Där det förekommer våld finns det rädsla. Fann flera faktorer som påverkar
den upplevda rädslan hos akutpersonalen. Identifieringen av dessa
faktorer kan leda till förebyggande åtgärder vilket är viktigt för personalen.
MEDEL Nikathil, Olaussen, Gocentas, Symons, Mitra 2017 Australien Systematisk litteratur- översikt 22 artiklar Systematisk litteraturöversikt / Statistisk analys
Ett stor del av våldsutövarna på akutmottagningen är intoxikerade och
det framkommer att det finns en viss underrapportering av detta. Vidare beskrivs det att våldsamheter är ett
vanligt förekommande inom akutmottagnings-miljöer. HÖG Pekurinen, Välimäki, Virtanen, Kivimäki, Vahtera 2019 Finland Kvantitativ 923 deltagare Enkätstudie / SPSS
Det framkommer i artikeln att stress är en indikator för risk att utsättas för olika
typer av patient aggressioner. Sjuksköterskor som kände sämre tillfredsställelse med ledarskapet från arbetsgivare var även associerat med större risk att utsättas för hot och våld.
MEDEL Pekurinen, Willman, Virtanen, Kivimäki, Vahtera, Välimäki 2017 Finland Kvantitativ 5288 deltagare Enkätstudie / SPSS
Sjuksköterskor inom psykiatrin stöter på mer aggressivitet från patienterna
jämfört andra vårdavdelningar. Organisationen bör uppmärksamma sjuksköterskor som utsätts för hot och
våld så att de ska bibehålla hälsa.
MEDEL Ramacciati, Ceccagnoli, Addey, Rasero 2018 Italien Kvantitativ 1100 deltagare Enkätstudie / Fenomenologisk analys
Sjuksköterskor uttryckte att hot och våld var ett del av jobbet och de kände
sig ensamma när de utsattes för våld. Det framkommer även vikten av ett gott
samarbete mellan chefer, anställda och andra externa yrkesgrupper för att förhindra förekomsten av hot och våld
på arbetsplatsen.
Tabell 2 Forts. översikt över artiklar som ingår i analys Författare / år / land Typ av studie Deltagare eller Artiklar Metod Datainsamling / analys Huvudfynd Kvalité Schablon, Wendeler, Kozak, Nienhaus, Steinke 2018 Tyskland Kvantitativ 1984 deltagare Enkätstudie / SPSS
Förekomsten av fysiska och verbala våldet har ökat och är en del av det dagliga arbetsliv. En god förberedelse av institutionen kan minska stressen hos
sjukvårdspersonal. Förebyggande åtgärder är viktiga faktorer för att hantera och förebygga hot och våld.
MEDEL Stevenson, Jack, O’Mara, LeGris 2015 Kanada Kvalitativ 12 deltagare Semistrukturerade intervjuer / Innehållsanalys
Patient våld går utöver rent fysiska skador och ger många negativa effekter
hos sjuksköterskor och resulterar i att omvårdnaden försämras för patienter. Det framkom även att organisationen måste prioritera och ha förståelse för
sjuksköterskors erfarenheter.
MEDEL
Analys
Analys genomfördes enligt Whittemore och Knafls (2005) metodartikel för integrerad litteraturstudie, där viktiga komponenter som svarade mot syftet sammanfattades från de olika artiklarna. Vi identifierade strukturer i data och höll det så textnära som möjligt för att undvika tolkningar. De fem stegen som beskrivs i Whittemore och Knafl (2005) är
datareducering, datadisplay, datautvärdering, slutsats och verifiering. I analysens första steg datareducering lästes artiklarna igenom vid flera tillfällen och sedan extraherades meningar som svarade mot syftet. Meningsenheterna översattes till svenska från engelska, därefter identifierades mönster i de valda artiklarna, vilket lade grund till kategorierna i studien. För att enkelt hitta tillbaka till meningarna som blev extraherade gav vi varje artikel en unik bokstav och varje mening en siffra som indikerade vilken sida meningsenheten tagits från (jmf. Whittemore & Knafls, 2005). Genom analysens andra steg datadisplay blev de extraherade meningsenheterna placerade i en matris, för att ge en övergripande bild på våra frågeställningar och svar på dessa genom meningsenheter från primärkällorna. Det är viktigt att man går tillbaka till ursprungskällan för att säkerställa att enskilda meningsenheter inte tas ur kontext (jmf. Whittemore & Knafls, 2005). Fanns det oenighet under dialogen om relevant data, diskuterades det tills en konsensus uppnåtts. I det tredje steget datavärdering blev extraherad data jämfört för att igenkänna mönster och teman. För att säkerställa att det inte fanns en osämja mellan meningsenheterna och primärkällan blev meningarna läst flera gånger och kontrollerad. Det sista steget i analysen, slutsats och verifiering, blev meningsenheterna sammanställda till ett resultat som presenteras genom en
matris (se Matris 1) och utifrån meningsenheternas resultat kunde författarna diskutera och formulera slutsatser.
Resultat
I analysen ingick 16 artiklar som har ursprung från Australien (n=5), Finland (n=3), USA (n=2), Kanada (n=1), Sverige (n=1), Tyskland (n=1), Italien, (n=1), England (n=1) och Schweiz (n=1). Med hjälp av en matris (se Matris 1) presenteras resultatet för vilka artiklar som besvarar respektive frågeställning tillika huvudkategori och underkategorier. Resultatet beskrivs även i löpande text.
Matris 1. Översikt över kategorier, underkategorier och artiklar
Huvudkategorier Organisatoriska faktorer som kan leda
till hot och våld
Faktorer påverkar sjuksköterskans arbete efter att ha utsatts för hot och våld
Underkategorier
Miljö Ledarskap Bristande utbildning
Känslor Smärta och skador (trauma)
Stress
Författare
Ashton et al. (2018) X X X
Beattie et al. (2018) X
Copeland & Henry (2018) X X X
Edward et al. (2015) X Gillespie et al. (2016) X Heckemann et al. (2019) X X Hopkins et al. (2018) X X Hyland et al. (2016) X X X Hylén et al. (2018) X X Mikkola et al. (2017) X X Nikathil et al. (2017) X X Pekurinen et al. (2019) X X X Pekurinen et al. (2017) X X Ramacciati et al. (2018) X X X X X Schablon et al. (2018) X X X Stevenson et al. (2015) X X X X X X
Organisatoriska faktorer som kan leda till hot och våld?
Under denna kategori sammanfattas föreslagna säkerhetsåtgärder och tänkbara faktorer som är bristfälliga inom sjukvården såsom miljö, ledarskap och bristande utbildning som kan eskalera vidare till hotfulla eller våldsamma situationer.
Miljö
Arbetsplatsen kändes osäker för sjuksköterskor i tjänst och de önskade åtgärder såsom
övervakningskameror, glaspaneler, stängda rum, polis eller ordningsvakter för att på det sättet säkra arbetsmiljön på respektive avdelning (Hyland et al., 2016; Nikathil et al., 2017;
Ramacciati et al., 2018). Arbete under kvällar och nätter sågs som mer utmanande och krävande för sjuksköterskor då det var färre personal som kunde hjälpa till om någonting skulle hända (Hyland et al., 2016; Nikathil et al., 2017). De som arbetade inom psykiatrin och akutmottagning utsattes för mer hot och våld jämfört med i andra sjukhusmiljöer (Hopkins et al,. 2018; Pekurinen et al., 2017). I studien gjord av Edward et al. (2015) beskrevs det att sjuksköterskor som arbetade på en psykiatriavdelning hade tre gånger större risk att bli fysiskt misshandlad. Däremot framkommer det i Heckemann et al. (2019) att psykiatrin hade mer resurser och bättre rutiner på rapportering av incidenter. Ett fynd som Gillespie et al., (2016) skriver i sin studie är att hot och våld var vanligare i större städer till skillnad från mindre orter.
Fri tillgång till den inre delen av akuten bidrog till en osäker arbetsmiljö för sjuksköterskor. Miljön på arbetsplatsen kunde användas som ett vapen mot personalen och skadegörelse kunde ske på dörrar och elektronik (Hyland et al., 2016). Deltagare i Mikkola et al, (2017) studie uttryckte rädsla över olika scenarion såsom hantering av katastrofhändelser,
överbeläggningar och minskad personalstyrka. Tillgängligheten av sjuksköterskor var gynnsamt i förebyggandet av hot och våld. Faktorer som ledde till hot och våld kunde vara höga ljudnivåer, längre väntetid och färre tillgängliga aktiviteter för patienterna (Beattie et al, 2018; Hyland et al., 2016; Stevenson et al., 2015).
Ledarskap
I studien Heckeman et al. (2019) beskrev ledningen att de hade ett högt förtroende till sina anställda när det kom till att hantera svåra situationer, samt att det fanns stöd till personalen i högre utsträckning efter en våldsam incident på psykiatriska avdelningar, till skillnad från andra avdelningar. I Ashton et al. (2018) framkom det att ledningen har en uttalad
nolltolerans för hot och våld mot anställda, men när det förekom oönskade situationer var det sällan eller aldrig påföljande konsekvenser för patienterna. Vid sämre tillfredsställelse med ledarskapet på arbetsplatsen, menar Pekurinen et al. (2019) att personalen hade större risk att exponeras för patientens aggressioner.
Det som beskrevs var en viss distans mellan personal och ledning, vilket manifesterades på olika sätt; genom att inte känna stöd, att inte bli skyddad och att känna sig övergiven (Ashton et al., 2018; Hylén et al., 2018; Ramacciati et al., 2018; Stevenson et al., 2015). När
sjuksköterskor hade blivit utsatta för hot och våld var det viktigt för dem att ledningen visade sitt stöd och tog incidenten på allvar, utan att förminska den. Ledningens ansvar var att tillhandahålla formellt stöd på arbetsplatsen, medan det informella stödet kom från kollegor, vänner och familj (Hylén et al., 2018; Stevenson et al., 2015). Studier (Stevenson et al., 2015; Ramacciati et al., 2018) visade att flera sjuksköterskor hade blivit klandrade för våldet de utsattes för och inte fick det stödet eller skydd de kände behov av. Utan stöd från ledningen ledde det till att sjuksköterskorna använde egna metoder för att minska våld och aggression (Ashton et al., 2018).
Bristande utbildning
Studier (Hyland et al., 2016; Hylén et al., 2018; Ramacciati et al., 2018; Schablon et al., 2018) visade att sjuksköterskor saknade kunskap och utbildning för att hantera hot och våld oberoende vilken avdelning de arbetar på. Det fanns olika önskemål för vilken typ av utbildning sjuksköterskorna ville gå, vilket varierade från fysiskt tvång till kommunikation och hur de etiskt skulle kunna hantera utmanande situationer (Hyland et al., 2016; Hylén et al., 2018; Ramacciati et al., 2018; Schablon et al., 2018). Även om de hade tidigare
erfarenheter fanns det allmänt en önskan om regelbunden träning, förnyelse och ge förutsättningar att bibehålla den befintliga kunskap som personalen hade för att hantera utmanande situationer (Hylén et al., 2018; Ramacciati et al., 2018). För att göra utbildningen så lärorik som möjligt sågs rollspel och simuleringar som effektiva övningar (Hyland et al., 2016) samt även betydelsen av att använda sig av lärare som själva arbetade inom vården nämndes (Hylén et al., 2018). Med mer träning och bättre kunskap kunde de upptäcka potentiella hotfulla situationer innan de eskalerade (Stevenson et al., 2015; Ramacciati et al., 2018).
Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbete efter att ha utsatts för hot och våld?
Under denna kategorien sammanfattas sjuksköterskornas emotionella, fysiska och stressens effekter på privatpersonen och professionen hos sjuksköterskan.
Känslor
Känslorna under och efter att ha utsatts för våld beskrivs som uppgivenhet, maktlöshet, frustration, stresspåslag, rädsla, chockad, avtrubbad, ilska samt att man inte kände någon smärta (Ashton et al., 2018; Hopkins et al., 2018; Mikkola., 2017; Stevenson et al., 2015; Ramacciati et al., 2018). En klar majoritet uppgav att om de har utsatts för hot och våld resulterade det i negativa känslor (Hopkins et al., 2018). Vid våldsamma incidenter, ville personalen skydda en patient, kollega eller andra från att bli skadade (Mikkola et al., 2017; Stevenson et al., 2015). Att utsättas för våld på sin arbetsplats uppgavs leda till psykologiska ärr, vilket påverkade sinnesfunktioner och gav svårigheter att fokusera på sitt jobb. Empati och medkänsla för patienten blev påverkade av hot och våld, samt att en rädsla för att vårda patienten uppstod efter en incident (Ashton et al., 2018; Hopkins et al., 2018; Mikkola., 2017; Stevenson et al., 2015). Responsen på hot eller våld behövde inte ske direkt efter incidenten utan kunde uppstå vid ett senare skede. I studier (Ashton et al., 2018; Stevenson et al., 2015; Ramacciati et al., 2018; Mikkola et al., 2017) beskrevs en rädsla över vad som kunde ha skett och en ilska över situationen, samt en förhöjd känsla av vaksamhet eller medvetenhet som infann sig på både arbetet och fritiden efter incidenten.
Studier (Hopkins et al., 2018; Ramacciati et al., 2018; Stevenson et al., 2015) visade att när sjuksköterskor möter våld och aggressioner i sitt yrkesliv, är många psykologiskt och emotionellt oförberedda för incidenter som uppstått och dess efterföljder. Efterföljder kunde vara att de aptiten och började eller ökade konsumtionen av alkohol och/eller
tobaksprodukter. Att utsättas för våld och hot dagligen var en orsak till att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning (Hopkins et al., 2018; Ramacciati et al., 2018; Stevenson et al., 2015).
Smärta och skador
I studier (Ashton et al., 2018; Copeland & Henry, 2018; Hopkins et al., 2018; Hyland et al., 2016; Nikathil et al., 2017; Pekurinen et al., 2017; Schablon et al., 2018) framkom det att sjuksköterskor utsätts för våld av olika former såsom att bli knuffad på, att bli spottad på, att bli nypt, riven, slagen och sparkad, alltid i samband med föregående hot.
Det som framgår i artiklarna (Ashton et al., 2018; Copeland & Henry, 2018; Hyland et al., 2016; Pekurinen et al., 2017; Ramacciati et al., 2018; Schablon et al., 2018; Stevenson et al., 2015) var att våldet inleddes med hot för att sedan eskalera vidare till fysiska handlingar, bland annat att patienten spottade på personalen, aggressioner mot föremål på avdelningen vilket senare eskalerade till handgemäng. Fysiska åkommor som uppstod efter våld från patienter var muskelspänningar, svårigheter att sova och mardrömmar. Trots skador är det få som uppsökte vård (Schablon et al., 2018).
Stress
Hög arbetsstress och arbetsbelastning kunde kopplas samman med en större risk att utsättas för patienters aggressioner. Av de sjuksköterskor som utsattes för våld under de senaste tolv månaderna uttryckte en tredjedel ökad stress. Åldern var också en variabel vid
stressupplevelser, yngre kände generellt mindre stress. De anställdas stressupplevelse var relaterat till frekvensen av hot på arbetsplatsen, där hot sker dagligen ökar risken för stress hos personalen. Att arbeta med en specifik grupp som är aggressiva och suicidala kan leda till större risk för utbrändhet (Pekurinen et al., 2019; Schablon et al., 2018; Stevenson., 2015) Stressen ökade hos sjukvårdspersonal som exponerats för hot, sexuella inviter, blivit spottad på, öknamn och hot om rättsliga processer (Copeland & Henry, 2018). Långtidseffekten av hot och våld kan leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), stressen kan leda till kronisk arbetsstress och slutligen utbrändhet. Personal kan bygga upp en ilska mot patienterna vilket påverkar sjuksköterskors medlidande gentemot dem, vilket kan vara tecken på utbrändhet. Genom att rapportera våldsamma incidenter kan detta leda till en ökad medkänsla hos sjuksköterskor (Copeland & Henry, 2018; Stevenson et al., 2015). Att delta i en
deskaleringsutbildning hade ingen inverkan på personalens upplevelse av stress, däremot minskades stressuppfattningen vid incidenter om arbetsgivaren tillhandahöll goda riktlinjer och rutiner (Schablon et al, 2018).
Diskussion
ResultatdiskussionSyftet var att sammanställa kunskap kring hot och våld mot sjuksköterskor inom
slutenvården. Resultatet från litteraturstudien visade att hot och våld är ett komplext ämne, där det inte enbart beror på en faktor till att det uppstår. Sjuksköterskor har beskrivit att miljömässiga faktorer kan leda till hot och våld såsom att det är långa väntetider, höga ljudnivåer och få aktiviteter tillgängliga. Det framkommer även att sjuksköterskor kände sig bortglömd efter incidenter vilket påverkade förtroende till organisationen och ledarskapet. Det framkommer även att man saknar relevant och uppdaterad utbildning, vilket ledde till att sjuksköterskor kände sig oförmögen till att hantera hotfulla situationer. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som påverkade sjuksköterskors arbete efter incidenter, dessa var att sjuksköterskor kände känslor såsom uppgivenhet och maktlöshet. Sjuksköterskor sökte sällan själv vård efter våldsamma incidenter, även om de drabbats av skador. Att utsättas för hot och våld ledde till stress hos sjuksköterskorna i olika former, stress av att blivit utsatta för våld och stress att behöva fortsätta arbeta med patienten. Nedan diskuterar vi vårt resultat mot andra studiers fynd där även konkreta lösningar och förhållningssätt till att hantera hotfulla situationer presenteras.
I denna litteraturstudie framkom det att sjuksköterskor önskade ökad trygghet genom att tillföra säkerhetsåtgärder, primärt genom ökade resurser. Den förbättrade miljön bör inte vara en produkt av incidenter utan måste vara planerad och organiserad för att säkerheten ska vara säkerställd i alla situationer och vid akut uppkomna händelser (Behnam, Tillotson, Davis & Hobbs, 2011). Gällande säkerhet beskriver Phillips (2016) att använda en metalldetektor som säkerhetsåtgärd, inte ger tillfredsställande resultat på arbetsmiljön. I andra studier (Fafilora et al., 2016; Keys & Stichler, 2018) föreslås en låst avdelning med särskild kontroll vid inträde för att minska risken för att vårdpersonal ska utsättas för hot och våld på arbetet. Risken att utsättas för hot och våld har också visat sig kunna minskas om triagering prioriteras då agitationen kan uppstå när patienten upplever att andra prioriteras framför dem (Fafilora et al., 2016). För en säker arbetsplats där personal ges förutsättningar att ge en god vård och omvårdnad behöver alla känna sig trygga. Sjuksköterskors och annan vårdpersonals kunskap om patienters behov och hur dessa kan stödjas är viktig (Slemon, Jenkins & Bungay, 2017) varför författarna till denna litteraturstudie menar att de anställdas oro kring säkerhet bör tas i
beaktande vid utformandet av säkerhetsåtgärder på avdelningen.
I resultatet framkommer det att sjuksköterskor kände sig ensamma efter våldsamma
incidenter och att det formella ledarskapet var en viktig komponent i hanteringen av hot och våld. Vidare framkommer det att våldet inte ledde till konsekvenser för patienten och sjuksköterskor kände sig ifrågasatta av ledningen kring hanteringen av de hotfulla och våldsamma situationerna som uppstått. Hot och våld måste hanteras seriöst och adekvat av ledningen samt att utbildning kring hanteringen av aggressiva patienter måste uppdateras och användas kliniskt (Petzäll, Tällberg, Lundin & Suserud, 2011). Beslutsfattare och ledning bör främja utveckling av strategier som ett gott rapporteringssystem vilket undersöker orsaken till hot och våld, vilket skulle kunna leda till förbättring (Hassankhani, Parizad, Gacki-Smith, Rahmani & Mohammadi, 2018). Våld är något oacceptabelt på arbetsplatsen, detta kräver att riktlinjer och förhållningssätt bör utformas på arbetsplatsen. Förutom säkerhetsåtgärder är samtal en viktig och enkel åtgärd enligt Gates, Gillespie och Succop (2011). Andra åtgärder för att skydda personal från negativa konsekvenser efter att ha utsatts för hot och våld på arbetet är personlig reflektion, utbildning i oskadliggörande åtgärder, stöd i stresshantering och professionell rådgivning (Gillespie, Bresler, Gates & Succop, 2013). Hot och våld är ett mångfacetterat bekymmer som påverkar arbetsmoral, arbetsprestation och
jobbtillfredsställelse hos arbetstagaren (Wei, Chiou, Chien & Huang, 2016). Författarna av denna litteraturstudie ser fördelarna med att skapa ett gott förtroende mellan arbetstagare och arbetsgivare för att utveckla en gynnsam atmosfär för alla parter inklusive patienten. Studien av Billeter-Koponen och Freden (2005) stödjer författarnas syn att sjuksköterskors
delaktighet i omvårdanden kan bli påverkad genom ett högt patientantal, som vidare påverkar sjuksköterskan i sin yrkesutövning och ökar oron för att inte kunna tillhandahålla en
tillfredställande omvårdnad till patienten. För att sjuksköterskan ska kunna känna trygghet och möjlighet att påverka sitt arbete, för att kunna bygga goda omvårdnadsrelationer till sina patienter måste organisationen ha en dialog med arbetstagarna så att sjuksköterskan får ett ökat inflytande på arbetsplatsen för att kunna utföra sitt arbete.
I resultatet framkom det även att sjuksköterskor har en grundläggande bristande utbildning kring hanteringen av hotfulla och aggressiva situationer. Det som beskrivdes var en önskan att vidareutbilda sig för att kunna hantera dessa situationer då grundläggande utbildningen gav begränsade kunskaper. Flertalet studier (Kynoch, Wu & Chang, 2010; Lepiešová et al., 2015; Liu et al., 2019; Petzäll et al., 2011; Roche, Diers, Duffield & Catling-Paull, 2010) har
visat att erfarenhet inom yrket och utformade träningsprogram för att förebygga och hantera aggressivitet leder till att personalen kände sig mer förberedda för att hantera aggressioner, då kunskap, attityd och självförtroende ökade. Sjuksköterskeutbildningen bör tillhandahålla kurser i hantering av hot och våld för att främja studentens tillit till sin egen förmåga att hantera en hotfull situation (Martinez, 2017). Bergenmodellen är en metod som är beprövad för att hantera hot och våld, den höjer sjuksköterskors kunskap att hantera våldsamma
incidenter (Björkdahl, Hansebo & Palmstierna, 2012). Problematiken med att lära ut metoder är dock att komplexiteten och variabiliteten i de kliniska miljöerna försummas (Baby, Glue & Carlyle, 2014). Författarna till den här litteraturstudien menar att grundutbildningen för sjuksköterskor bör inkludera frivillig utbildning kring hantering av hot och våld och att ansvaret inte enbart ligger hos arbetsgivaren. Det är i författarnas uppfattning att
arbetsgivaren har ett ansvar att främja och stödja implementeringen av nya metoder, däremot menar författarna att sjuksköterskor har ett kollektivt ansvar för implementeringen av de nyaste rönen.
I resultatet framkommer det att sjuksköterskor uttryckte olika typer av känslor under och efter våldsamma incidenter. De beskrev sig ha ett ansvar att skydda sig själv men också andra i sin direkta omgivning, med konsekvensen att hotfulla patienter fick försämrad vård. Chapman, Perry, Styles och Combs (2008) beskrev i sin studie att sjuksköterskors känsloliv blev påverkat både i sin yrkesroll och som privatperson efter hotfulla och våldsamma incidenter i arbetet. Detta ledde till att sjuksköterskor ifrågasatte sin kompetens i yrkesrollen efter
hotfulla och våldsamma vårdsituationer. Vi menar att om sjuksköterskor får stöd i att hantera hot och våld på ett adekvat sätt kan de arbeta mer patientcentrerat och identifiera patientens behov, även i mötet med utagerande patienter. Vidare har författarna som upplevelse att lågaffektivt förhållningssätt skulle kunna vara ett av flera gynnsamma förhållningssätt för att hantera hotfulla situationer, detta stöds av Ejneborn-Looi (2015) avhandling där hon belyser vikten av lågaffektivt förhållningssätt inom psykiatrin. Lågaffektivt förhållningssätt grundar sig i att personalen ska kunna hantera hotfulla situationer med ett förhållningsätt som är lugnt och metoden har för avsikt att inte eskalera ett utåtagerande beteende.
Som resultatet i litteraturstudien visar blir sjuksköterskor utsatta för inte bara hot men också våld i dess olika former och allvarlighetsgrad. Vårdaren söker sällan vård själv och det kan få konsekvenser som fysiska besvär och sämre sömn. Underrapportering av incidenter är vanligt inom sjuksköterskeyrket och kan bland annat bero på rädsla för hämndaktion från
arbetsgivare eller undermåligt stöd från administration samt rädsla att förlora sitt jobb (Martinez, 2017). När sjuksköterskor har en relation med ledningen som bygger på bristande tillit, kan de klandra sig själv för att känna rädsla och sårbarhet (Angland & Dowling, 2013). Detta kan leda till en ökad acceptans att hot och våld är en del av yrkesutövningen (Angland & Dowling, 2013; Han et al., 2017). Konsekvensen för en del sjuksköterskor var att våldet hade en direkt inverkan på deras fysiska, psykiska, sociala och professionella liv, där de fysiska skadorna var skador och ärr som uppstått genom våldsamma incidenter (Han et al., 2017). Följden av våldsamma incidenter leder till sjukskrivningar i olika omfattningar (Xing et al., 2015). Författarna till denna studie menar att sjuksköterskor måste ta sitt ansvar att rapportera mer konsekvent, då underrapportering inte gynnar yrkesutövningen. Genom att rapportera belyses problematiken vilket sätter press på ledning och styrande organ till förändring.
Resultatet i denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor som utsätts för hot och våld kan utveckla stress. Detta kan leda till utbrändhet och / eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), vilket kan leda till att medkänslan till patienten påverkas och leder till försämrad vård. En effekt av hot och våld på arbetsplatsen är att sjuksköterskor kan ta med sig känslorna från arbetet hem och uppfattas som mer aggressiva gentemot sina närstående (Hassankhani et al., 2018). Intresset för yrkesutövningen kan påverkas till den grad att sjuksköterskor väljer att byta arbetsplats eller även profession (Choi & Lee, 2017; Hassankhani et al., 2018). Författarna till den här studien vill understryka att befintlig lagstiftning (Hälso- och
sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30) beskriver tydligt att sjukvården ska tillhandahålla vård på lika villkor till hela befolkningen, att vården ska ges med respekt för allas lika värde och med respekt för den enskilda människans värdighet. Vi menar att genom aktuell lagstiftning ska patienten säkerställas god vård, oavsett om denne upplevs eller uppfattas som våldsam eller hotfull.
Metoddiskussion
För att sammanställa kunskap om hot och våld mot sjuksköterskor i slutenvården användes en integrerad litteraturstudie baserad på Whittemore och Knafls (2005) metod. Denna metod bedömdes som lämplig för att besvara syftet med studien. En fördel med en integrerad litteraturstudie är att data från artiklar med kvalitativ och kvantitativ design kan
sammanställas för att ge en bredare bild av kunskapsområdet (Whittemore & Knafls, 2005). Det finns enligt Polit och Beck (2017) fyra kriterier för att säkerställa en studies trovärdighet;
dessa är tillförlitlighet, överförbarhet, bekräftbarhet och pålitlighet som vi använt vid vår metodkritiska diskussion.
Tillförlitligheten baseras på studiens genomförande, hur resultatet har redovisats i studien och om data överensstämmer med tolkningar som har gjorts (Polit & Beck, 2017). I vår studie har vi strävat efter en systematisk process från urval, datainsamling till analys och resultat. Forskningsområdet är föränderligt och forskningen går framåt, med det i åtanke begränsade vi våra sökningar till de senaste fem åren. Genom att data kan föråldras är det med viss försiktighet vi har valt att nyttja oss av tvärsnittsstudier som är en “ögonblicksbild” över nuvarande uppfattningar (jmf. Willman et al., 2011). I våra sökningar kombinerades
sökblocken i databaserna CINAHL och PubMed med nämnda begränsningar som redovisas i tabell 1. Om man begränsar sökandet för mycket kan detta leda till hög träffsäkerhet men samtidigt finns en risk att man förlorar värdefull och relevant litteratur (jmf. SBU, 2020). Tillförlitligheten bedöms också vara säkerställd genom att vi visat och tydligt redogjort för analysprocessens olika delar (jmf. Whittemore & Knafl, 2005).
Pålitligheten berör resultatens bärighet och om någon annan skulle göra om studien så skulle detta leda till samma eller likvärdigt resultat. Detta är i linje med Priebe och Landström (2017, s. 33) som beskriver vikten av begriplig och okomplicerad skriven kontext så att forskningen kan göras i varierande miljö. För att pålitligheten ska bli höjd krävs det att man tydligt redovisar förfarandet genom studien. Det kan stärkas genom att en oberoende
tredjepart ser över studien och därmed kan stärka dess pålitlighet (jmf. Polit & Beck, 2017). Vi menar att pålitligheten stärks i vår studie då vi har haft studiekamrater som har bedömt vårt arbete under flera seminarier och att våran handledare har varit medverkande genom att korrigera och kritiskt granskat litteraturstudien genom författandeprocessen. Däremot får läsaren till denna litteraturstudie ha i beaktande att viss relevant litteratur kan ha exkluderats. I litteraturstudien förekommer det ingen artikel som graderats som låg, då de inte uppfyllde kriterierna som bestämdes innan granskningen påbörjades (jmf. Willman et al., 2011). Bekräftbarhet menar författarna till denna litteraturstudie har säkrats genom att man gemensamt har arbetat med översättningen av textenheterna och diskuterat dess innebörd i kontext, så författarna inte avviker från primärkällan för att stärka egna subjektiva
uppfattningar vid författandet (jmf. Polit & Beck, 2017). Överförbarheten är om de huvudfynd vi har valt att nyttja i vår litteraturstudie är överförbart till liknande händelser.
Genom att författarna har tydligt formulerat hur datainsamlingen har gått till, överlåter vi till läsaren att bedöma dess överförbarhet (jmf. Polit & Beck, 2017).
Slutsats
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap kring hot och våld mot
sjuksköterskor i slutenvården. Resultatet visade att det fanns olika faktorer till att det förekom hot och våld på vårdavdelningar inom slutenvården och att detta påverkade sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att det påverkade omvårdnaden genom att sjuksköterskor inte tillhandahöll lika god vård till alla patienter. Vår slutsats är att hot och våld är något
sjuksköterskor kommer att uppleva under sin yrkeskarriär och det äger rum på de allra flesta avdelningar. Sjuksköterskor som utsätts för våldsamma incidenter får inte bara fysiska skador utan de får även psykologiska besvär, som i slutändan leder till sjukskrivning på grund av bland annat stress. Detta leder till konsekvenser som att sjuksköterskor tappar motivation till yrkesutövningen samt att privatlivet påverkas. Det ska absolut inte förminskas att
patienternas förutsättningar försämras, när sjuksköterskor inte kan prestera då omvårdnaden blir försämrad som ett resultat av hotfulla incidenter. Ett ökat förtroende till ledningen är något positivt, om personalen rapporterar incidenter och de omhändertas adekvat, utan att bli värderade, är något grundläggande för gott klimat. Den försämrade omvårdnaden till
patienterna belyser vi genom vårt resultat och att ledningen måste ta detta på allvar då dessa konsekvenser kan hota patientsäkerheten.
Något som vi som författare till litteraturstudien förvånades över var sjuksköterskors inställningar till hot och våld, som att det vore en del av arbetet samt att det var något som accepterades. Att hantera hotfulla situationer nämner vi kortfattat med lågaffektivt
förhållningssätt som kan vara ett av flera exempel för att hantera hotfulla situationer. Det är i vår uppfattning att kombinationen mellan olika metoder och konkreta lösningar kan reducera hot och våld på arbetsplatserna för sjuksköterskor inom slutenvården.
Vi önskar att sjuksköterskor i framtiden uppsöker vård oavsett om det var fysiskt eller psykiskt påfrestande, då detta kan utvecklas till vidare komplikationer. Vi vill även tillägga att det är inte är acceptabelt oavsett hur illa man har blivit behandlad i sin yrkesroll, att inte tillhandahålla en föredömlig vård till patienten, vilket är patientens rättighet genom befintlig lagstiftning genom Hälso- och sjukvårdslagen.
Referenser
* = artiklar som ingår i analysen.
Angland, S., Dowling, M., & Casey, D. (2013). Nurses’ perceptions of the factors which cause violence and aggression in the emergency department: A qualitative study.
International Emergency Nursing, 22(3), 134–139. doi:10.1016/j.ienj.2013.09.005
Arbetsmiljöverket. (2019). Hot och våld. Hämtad 2020-01-29 från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/
Arnetz, J. E., & Arnetz, B. B. (2001). Violence towards health care staff and possible effects on the quality of patient care. Social Science and Medicine, 52(3), 417–427.
doi:10.1016/S0277-9536(00)00146-5
* Ashton, R. A., Morris, L., & Smith, I. (2018). A qualitative meta-synthesis of emergency department staff experiences of violence and aggression. International Emergency Nursing, 39, 13–19. doi:10.1016/j.ienj.2017.12.004
Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K., & Engström, M. (2016). Trauma Nursesʼ Experience of Workplace Violence and Threats. Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51–57.
doi:10.1097/jtn.0000000000000186
Baby, M., Glue, P., & Carlyle, D. (2014). “Violence is Not Part of Our Job”: A Thematic Analysis of Psychiatric Mental Health Nurses’ Experiences of Patient Assaults from a New Zealand Perspective. Issues in Mental Health Nursing, 35(9), 647–655.
doi:10.3109/01612840.2014.892552
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. * Beattie, J., Griffiths, D., Innes, K., & Morphet, J. (2018). Workplace violence perpetrated by clients of healthcare: A need for safety and trauma-informed care. Journal of Clinical Nursing. doi:10.1111/jocn.14683
Behnam, M., Tillotson, R. D., Davis, S. M., & Hobbs, G. R. (2011). Violence in the
Emergency Department: A National Survey of Emergency Medicine Residents and Attending Physicians. The Journal of Emergency Medicine, 40(5), 565–579.
doi:10.1016/j.jemermed.2009.11.007
Billeter-Koponen, S., & Freden, L. (2005). Long-term stress, burnout and patient-nurse relations: qualitative interview study about nurses’ experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19(1), 20–27. doi:10.1111/j.1471-6712.2005.00318.x
Björkdahl, A., Hansebo G., & Palmstierna, T. (2012). The influence of staff training on the violence prevention and management climate in psychiatric inpatient units. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 20(5), 396–404.
doi:10.1111/j.1365-2850.2012.01930.x
Boston-Fleischhauer, C., Herleth, A., & Langr, M. (2019). A Call to Action on Point-of-Care Violence in Hospitals and Health Systems. JONA: The Journal of Nursing Administration, 49(3), 116–117. doi:10.1097/nna.0000000000000722
Camerino, D., Estryn-Behar, M., Conway, P. M., van Der Heijden, B. I. J. M., & Hasselhorn, H.-M. (2008). Work-related factors and violence among nursing staff in the European NEXT study: A longitudinal cohort study. International Journal of Nursing Studies, 45(1), 35–50. doi:10.1016/j.ijnurstu.2007.01.013
Chapman, R., Perry, L., Styles, I., & Combs, S. (2008). Consequences of workplace violence directed at nurses. British Journal of Nursing, 17(20), 1256–1261.
doi:10.12968/bjon.2008.17.20.45121
Choi, S.-H., & Lee, H. (2017). Workplace violence against nurses in Korea and its impact on professional quality of life and turnover intention. Journal of Nursing Management, 25(7), 508–518. doi:10.1111/jonm.12488
* Copeland, D., & Henry, M. (2018). The relationship between workplace violence, perceptions of safety, and Professional Quality of Life among emergency department staff members in a Level 1 Trauma Centre. International Emergency Nursing, 39, 26–32. doi:10.1016/j.ienj.2018.01.006
* Edward, K., Stephenson, J., Ousey, K., Lui, S., Warelow, P., & Giandinoto, J.-A. (2015). A systematic review and meta-analysis of factors that relate to aggression perpetrated against nurses by patients/relatives or staff. Journal of Clinical Nursing, 25(3-4), 289–299.
doi:10.1111/jocn.13019
Ejneborn-Looi, G.-M. (2015). Omvårdnad som reflekterande praktik: Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård. Avhandling Filosofie Doktor vid Luleå tekniska universitet, Luleå. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-18356 Estryn-Behar, M., van der Heijden, B., Camerino, D., Fry, C., Le Nezet, O., … Conway, P. M. (2008). Violence risks in nursing--results from the European “NEXT” Study.
Occupational Medicine, 58(2), 107–114. doi:10.1093/occmed/kqm142
Fafliora, E., Bampalis, V. G., Zarlas, G., Sturaitis, P., Lianas, D., & Mantzouranis, G. (2016). Workplace violence against nurses in three different Greek healthcare settings. Work, 53(3), 551–560. doi:10.3233/wor-152225
Freeman, L., Fothergill-Bourbonnais, F., & Rashotte, J. (2014). The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study. Intensive and Critical Care Nursing, 30(1), 6–12. doi:10.1016/j.iccn.2013.06.004
Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur
Gates, D. M., Gillespie, G. L., & Succop, P. (2011). Violence Against Nurses and its Impact on Stress and Productivity. Nursing Economic$, 29(2), 59–67.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=104863363&site=ehost-live&scope=site
Gillespie, G. L., Bresler, S., Gates, D. M., & Succop, P. (2013). Posttraumatic Stress
Symptomatology among Emergency Department Workers following Workplace Aggression. Workplace Health & Safety, 61(6), 247–254. doi:10.1177/216507991306100603
* Gillespie, G. L., Pekar, B., Byczkowski, T. L., & Fisher, B. S. (2016). Worker, workplace, and community/environmental risk factors for workplace violence in emergency departments. Archives of Environmental & Occupational Health, 72(2), 79–86.
doi:10.1080/19338244.2016.1160861
Han, C.-Y., Lin, C.-C., Barnard, A., Hsiao, Y.-C., Goopy, S., & Chen, L.-C. (2017). Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study. Nursing Outlook, 65(4), 428–435. doi:10.1016/j.outlook.2017.04.003
Hassankhani, H., Parizad, N., Gacki-Smith, J., Rahmani, A., & Mohammadi, E. (2018). The consequences of violence against nurses working in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 39, 20–25. doi:10.1016/j.ienj.2017.07.007
* Heckemann, B., Hahn, S., Halfens, R. J. G., Richter, D., & Schols, J. M. (2019). Patient and visitor aggression in healthcare: a survey exploring organizational safety culture and team efficacy. Journal of Nursing Management. doi:10.1111/jonm.12772
* Hopkins, M., Fetherston, C. M., & Morrison, P. (2018). Aggression and violence in healthcare and its impact on nursing students: A narrative review of the literature. Nurse Education Today, 62, 158–163. doi:10.1016/j.nedt.2017.12.019
* Hyland, S., Watts, J., & Fry, M. (2016). Rates of workplace aggression in the emergency department and nurses’ perceptions of this challenging behaviour: A multimethod study. Australasian Emergency Nursing Journal, 19(3), 143–148. doi:10.1016/j.aenj.2016.05.002
* Hylén, U., Engström, I., Engström, K., Pelto-Piri, V., & Anderzen-Carlsson, A. (2018). Providing Good Care in the Shadow of Violence – An Interview Study with Nursing Staff and Ward Managers in Psychiatric Inpatient Care in Sweden. Issues in Mental Health Nursing, 1–10. doi:10.1080/01612840.2018.1496207
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Keys, Y., & Stichler, J. F. (2018). Safety and Security Concerns of Nurses Working in the Intensive Care Unit. Critical Care Nursing Quarterly, 41(1), 68–75.
doi:10.1097/cnq.0000000000000187
Kowalenko, T., Gates, D., Gillespie, G. L., Succop, P., & Mentzel, T. K. (2013). Prospective study of violence against ED workers. The American Journal of Emergency Medicine, 31(1), 197–205. doi:10.1016/j.ajem.2012.07.010
Kynoch, K., Wu, C.-J., & Chang, A. M. (2010). Interventions for Preventing and Managing Aggressive Patients Admitted to an Acute Hospital Setting: A Systematic Review.
Worldviews on Evidence-Based Nursing, 8(2), 76–86. doi:10.1111/j.1741-6787.2010.00206.x
Lepiešová, M., Tomagová, M., Bóriková, I., Farský, I., Žiaková, K., & Kurucová, R. (2015). Experience of Nurses with In-Patient Aggression in the Slovak Republic. Central European Journal of Nursing & Midwifery, 6(3), 306–312. doi:10.15452/CEJNM.2015.06.0020
Liu, J., Gan, Y., Jiang, H., Li, L., Dwyer, R., Lu, K., … Lu, Z. (2019). Prevalence of workplace violence against healthcare workers: a systematic review and meta-analysis. Occupational and Environmental Medicine, 76(12), 927-937. doi:10.1136/oemed-2019-105849
Martinez, A. J. S. (2017). Implementing a Workplace Violence Simulation for Undergraduate Nursing Students: A Pilot Study. Journal of Psychosocial Nursing and Mental Health
Services, 55(10), 39–44. doi:10.3928/02793695-20170818-04
Maguire, B. J., O’Meara, P., O’Neill, B. J., & Brightwell, R. (2017). Violence against emergency medical services personnel: A systematic review of the literature. American Journal of Industrial Medicine, 61(2), 167–180. doi:10.1002/ajim.22797
* Mikkola, R., Huhtala, H., & Paavilainen, E. (2017). Work-related fear and the threats of fear among emergency department nursing staff and physicians in Finland. Journal of Clinical Nursing, 26(19-20), 2953–2963. doi:10.1111/jocn.13633
Najafi, F., Fallahi-Khoshknab, M., Ahmadi, F., Dalvandi, A., & Rahgozar, M. (2017). Antecedents and consequences of workplace violence against nurses: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 27(1-2), e116–e128. doi:10.1111/jocn.13884
* Nikathil, S., Olaussen, A., Gocentas, R. A., Symons, E., & Mitra, B. (2017). Review article: Workplace violence in the emergency department: A systematic review and meta analysis. Emergency Medicine Australasia, 29(3), 265–275. doi:10.1111/1742-6723.12761
Nolan, P., Soares, J., Dallender, J., Thomsen, S., & Arnetz, B. (2001). A comparative study of the experiences of violence of English and Swedish mental health nurses. International Journal of Nursing Studies, 38(4), 419–426. doi:10.1016/s0020-7489(00)00089-4
* Pekurinen, V., Välimäki, M., Virtanen, M., Kivimäki, M., & Vahtera, J. (2019). Work Stress and Satisfaction with Leadership Among Nurses Encountering Patient Aggression in Psychiatric Care: A Cross-Sectional Survey Study. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research. doi:10.1007/s10488-018-00919-6
* Pekurinen, V., Willman, L., Virtanen, M., Kivimäki, M., Vahtera, J., & Välimäki, M. (2017). Patient Aggression and the Wellbeing of Nurses: A Cross-Sectional Survey Study in Psychiatric and Non-Psychiatric Settings. International Journal of Environmental Research and Public Health, 14(10), 1245. doi:10.3390/ijerph14101245
Petzäll, K., Tällberg, J., Lundin, T., & Suserud, B.-O. (2011). Threats and violence in the Swedish pre-hospital emergency care. International Emergency Nursing, 19(1), 5–11. doi:10.1016/j.ienj.2010.01.004
Phillips, J. P. (2016). Workplace Violence against Health Care Workers in the United States. New England Journal of Medicine, 374(17), 1661–1669. doi:10.1056/nejmra1501998
Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2010). Patient-related violence against emergency department nurses. Nursing & Health Sciences, 12(2), 268–274.
doi:10.1111/j.1442-2018.2010.00525.x
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 24-42). Lund: Studentlitteratur
* Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., Addey, B., & Rasero, L. (2018). Violence towards Emergency Nurses. The Italian National Survey 2016: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 81, 21–29. doi:10.1016/j.ijnurstu.2018.01.017
Roche, M., Diers, D., Duffield, C., & Catling-Paull, C. (2010). Violence Toward Nurses, the Work Environment, and Patient Outcomes. Journal of Nursing Scholarship, 42(1), 13–22. doi:10.1111/j.1547-5069.2009.01321.x
* Schablon, A., Wendeler, D., Kozak, A., Nienhaus, A., & Steinke, S. (2018). Prevalence and Consequences of Aggression and Violence towards Nursing and Care Staff in Germany—A Survey. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(6), 1274. doi:10.3390/ijerph15061274
Slemon, A., Jenkins, E., & Bungay, V. (2017). Safety in psychiatric inpatient care: The impact of risk management culture on mental health nursing practice. Nursing Inquiry, 24(4), e12199. doi:10.1111/nin.12199
Staten beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. (2020). Vår metod. Hämtad 2020-01-10 från https://www.sbu.se/sv/var-metod/
* Stevenson, K. N., Jack, S. M., O’Mara, L., & LeGris, J. (2015). Registered nurses’ experiences of patient violence on acute care psychiatric inpatient units: an interpretive descriptive study. BMC Nursing, 14(1). doi:10.1186/s12912-015-0079-5
Wei, C.-Y., Chiou, S.-T., Chien, L.-Y., & Huang, N. (2016). Workplace violence against nurses – Prevalence and association with hospital organizational characteristics and health-promotion efforts: Cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 56, 63– 70. doi:10.1016/j.ijnurstu.2015.12.012
Whittemore R, & Knafl K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546–553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2011) Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Wolf, L. A., Delao, A. M., & Perhats, C. (2014). Nothing Changes, Nobody Cares:
Understanding the Experience of Emergency Nurses Physically or Verbally Assaulted While Providing Care. Journal of Emergency Nursing, 40(4), 305–310.
doi:10.1016/j.jen.2013.11.006
World Health Organization. (u.å.). Definition and typology of violence. Hämtad 2020-01-29 från https://www.who.int/violenceprevention/approach/definition/en/
Xing, K., Jiao, M., Ma, H., Qiao, H., Hao, Y., Li, Y., … Wu, Q. (2015). Physical Violence against General Practitioners and Nurses in Chinese Township Hospitals: A Cross-Sectional Survey. PLOS ONE, 10(11), e0142954. doi:10.1371/journal.pone.0142954
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F.Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Åström, S., Karlsson, S., Sandvide, Å., Bucht, G., Eisemann, M., Norberg, A., & Saveman, B.-I. (2004). Staff’s experience of and the management of violent incidents in elderly care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(4), 410–416.
