Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 15 hp | Nationalekonomi / Företagsekonomi Vårterminen 2019 | LIU-IEI-FIL-G—19/02148--SE
En analys av marknadens och
investerares reaktioner på
oetiskt beteende inom den
svenska banksektorn
– Baserat på tre olika skandaler 2016 - 2019
An analysis of the market’s and investors reactions of
unethical behavior within the Swedish bank sector
– Based on three different scandals 2016 -2019
Amanda Björnström Hellbom Erika Jigholm Linköping University SE-581 83 Linköping, Sweden +46 013 28 10 00, www.liu.se
Sammanfattning
Tre separata skandaler mellan åren 2016–2019 har valts ut för att finna mönster i marknadens reaktion vid offentliggörande av oetiska eller brottsliga gärningar hos Sveriges storbanker. Vidare undersöker studien om kunder och investerare förlåter storbanker enklare vid vissa typer av handlingar, exempelvis oetiska gentemot brottsliga. För att genomföra en analys av dessa tre händelser har bankernas aktiekurs hämtats under den aktuella tidsperioden samt P
E 𝑡𝑎𝑙
och företags- och marknadsvärde för varje år. För att undersöka motiven bakom investerares beslut att sälja aktier under tiden av dessa handlingar har ett flertal teorier om investerares beteende studerats och även betydelsen av CSR för investerare och företagen. I samband med skandaler sjunker samtliga aktiekurser för de banker som är involverade. Investerarnas syn på banken förändras och de väljer att sälja aktien men det har inte gått att säkerställa exakt av vilken anledning investerare säljer. Bankernas företagsvärde har inte visat någon signifikant skillnad mellan de aktuella åren, det går inte heller att urskilja någon skillnad i varje enskild bank från år till år. P
E 𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 och marknadsvärdet håller en jämn spridning för åren som
undersökts. Det leder till antagandet att storbankerna i slutändan inte påverkas på lång sikt av en skandal utan endast tillfälligt, vilket syns i aktiekursen. Vid en av de tre undersökta skandalerna har bankens marknadsvärde ännu inte återhämtats men det antas bero på att skandalen fortfarande är aktiv och att banken därmed inte fått möjlighet att återuppbygga förtroendet.
Abstract
Three separate scandals between 2016 and 2019 have been selected to investigate whether there are patterns in how the market reacts to the publication of unethical or criminal acts by Sweden's major banks. Furthermore, the study investigates whether customers and investors forgive these banks more easily in certain type of acts, such as unethical to criminal. In order to carry out an analysis of these three events, the banks' share price has been collected during the current period, as well as the P
E 𝑟𝑎𝑡𝑖𝑜 and enterprise value and market capitalization for
each year. In order to investigate the motives behind investors' decision to sell shares during these events, a number of theories regarding investor behavior have been studied and also the importance of CSR for investors and companies. In connection with scandals, all share prices fall for the banks that are involved. The investors' view of the bank change and they choose to sell the share, but it has not been possible to ensure exactly which reason investors are selling. There has not been any significant difference in the banks' enterprise value has not shown any significant difference in the observed time period, nor can any difference be discerned in each individual bank from year to year. The P
E 𝑟𝑎𝑡𝑖𝑜 keeps an even spread for the years examined.
This leads to the assumption that the banks will ultimately not be affected in the long term by a scandal, only temporarily, which can be seen in the share price and market capitalization. In one of the three scandals examined, the bank's market capitalization has not yet been recovered, but it is assumed that since the scandal is still active the bank has therefore not been able to rebuild confidence.
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1. 2 Syfte 2
1. 3 Frågeställningar 2
1. 4 Definitioner 2
2. Den svenska bankmarknaden 3
2. 1 Marknadsstruktur och konkurrens 3
2. 2 Reglering av marknaden 4
2. 3 Vikten av reglering 6
2. 4 Brottslighet bland bankerna 7
3. Teori 9
3. 1 Effektiva marknadshypotesen (EMH) 9
3. 2 Investerares beteende 10
3. 3 Corporate social responsibility 11
3. 4 Moral Hazard 13
3. 5 Tidigare forskning 13
4. Metod 16
4. 1 Urval och tillvägagångssätt 16
4. 2 Valda modeller/ nyckeltal 17
4. 3 Metodkritik och etisk aspekt 18
5. Empiri 19
5. 1 Panamaskandalen 2016 19
5. 2 Nordeas flytt av huvudkontor från Stockholm till Helsingfors 2018 21
5. 3 Penningtvättsskandalen i Baltikum 2019 24
5. 4 Årlig prestation och resultat 26
6. Analys 29
6. 1 Investerares reaktion 29
6. 2 Bankerna och marknaden 30
7. Slutsats 34
Referenser 34
Figurförteckning
Figur 1, Investerarens beslutsprocess 11
Figur 2, CSR-pyramiden 12
Tabell 1, Nyckeltal 18
Tabell 2, Panamaskandalen 20
Tabell 3, Panamaskandalen 21
Tabell 4, Nordeas flytt 22
Tabell 5, Nordeas flytt 23
Tabell 6, Penningtvättsskandalen 25
Tabell 7, Penningtvättsskandalen 26
Tabell 8, Statistik per skandal 31
Graf 1, Panamaskandalen 20
Graf 2, Nordeas flytt 23
Graf 3, Penningtvättsskandalen 25
Graf 4, Marknadsvärde 26
Graf 5, Företagsvärde 27
1 1. Inledning
På senare år har det uppdagats många avslöjanden om oetiskt beteende bland svenska storbanker. De har både blivit anklagade för samt medverkat i ett flertal olika skandaler som grundats i brottsliga handlingar och oetiskt beteende. I den senaste penningtvättshävan misstänks över 100 miljarder SEK ha tvättats där förutom danska Danske Bank, även två av Sveriges största banker Swedbank och Nordea involveras. Genom Swedbank misstänks 95 miljarder SEK ha tvättats och genom Nordea cirka sju miljarder SEK (Uppdrag granskning, 2019). Enligt Finansinspektionen har det funnits stora brister i SEB:s och Swedbanks arbete mot penningtvätt redan 2016 – 2017 vilket senare resulterade i att de fick varsin anmärkning (Finansinspektionen, 2017). Tidigare bankskandaler, exempelvis Panamadokumenten har bevisat att de svenska storbankerna frekvent misstänks vara delaktiga i både brottsliga- och oetiska handlingar.
Redan 1997 konstaterade Gunthorpe i sin studie att det går att urskilja ett signifikant ökat intresse för etik och oetiska skandaler inom företag genom dagspressens stigande rapportering. En artikel från Morgan Stanley (2016) beskriver hur investerares ökade intresse för etik avspeglas på aktiemarknaden då olika index har upprättats för socialt ansvarstagande och även införandet av etiska fonder, en marknad som ökar i storlek för varje år som går. Investerare och konsumenter tar i högre omfattning etiska frågor i konsideration jämfört med tidigare mätningar (Morgan Stanley, 2016). Det är alltså ingen slump att många avslöjanden har kommit de senaste åren. Granskningen av statliga myndigheter, makthavare och finansiella institutioner har ökat i takt med befolkningens medvetenhet om etik.
Ett flertal tidigare studier (Gunthorpe 1997; Tay et. al 2016; Song och Han 2017) har på olika marknader undersökt hur aktiekursen påverkas när det blivit känt för allmänheten att ett företag har begått ett brott av ekonomisk karaktär eller annan oetisk handling. Samtliga visade en negativ förändring mellan offentliggörandet och aktiekursen.
Bankernas existens bygger på tillit och förtroende mellan kunderna, investerarna och ledningen. Att upprätthålla förtroendet hos insättare och främja finansiell stabilitet genom ökade besparingar inom banksektorn är viktigt (Chowdhury, Hossain, 2016). Det är således av
2 stor fundamental vikt att systemet fungerar väl för att kunderna ska känna tillit till den bank de valt att placera deras pengar i. Det kommer ständigt nya skandaler där svenska storbanker är delaktiga, samtidigt beskrivs kunderna på den svenska bankmarknaden som icke rörliga (Konsumentverket, 2018). Betyder det att bankerna kan begå dessa handlingar utan konsekvens? Vad krävs för att en storbank ska tappa kunder och avkastning på lång sikt?
1. 2 Syfte
Syftet är att jämföra och analysera investerares beslut i samband med offentliggörandet av att en bank har utfört ett brott eller en oetisk handling, genom att undersöka hur bankernas aktiekurs förändras, samt hur länge denna effekt som påvisas kvarstår.
1. 3 Frågeställningar
• Går det att urskilja ett mönster i hur investerare och marknaden reagerar vid de tre valda eventen?
• Förlåter investerare storbanker enklare vid en viss typ av oetisk handling, exempelvis penningtvätt i jämförelse mot skattefusk?
• Gynnas en storbank av att vara hederlig eller spelar det i slutändan ingen roll? 1. 4 Definitioner
Genom studien benämns de event som analyserats som skandaler. Ordet skandaler används som en samlad benämning för de olika typer av brottsligt agerande eller oetiska handlingar som studerats. Enligt Nationalencyklopedin (2019) definieras skandal som ett faktum eller en händelse som gör många upprörda.
En oetisk handling definieras i uppsatsen som en handling som upplevs som negativ av allmänheten men som inte nödvändigtvis är ett brott i lagens mening. Oetiskt definieras inte i Nationalencyklopedin utan antas vara motsatsen till etiskt, vilket beskriver något som följer läran om etik som är studiet om moraliska fenomen och föreställningar (Nationalencyklopedin, 2019). Samtliga skandaler ses som oetiska handlingar men endast två av eventen är brottsliga.
3 2. Den svenska bankmarknaden
Beskrivning av den svenska bankmarknadens karaktär med fokus på Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank. Varför har dessa banker en fortsatt betydande stark ställning trots ökandet av aktörer? Här förklaras betydelsen av att myndigheter bevakar och kontrollerar marknaden samt innebörden av den statliga insättargarantin och vad som händer då finansiella institut misslyckas bemöta deras likviditetskrav.
2. 1 Marknadsstruktur och konkurrens
De största bankerna i Sverige är Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank. Dessa kommer vidare att refereras i uppsatsen som “storbankerna”. De har cirka fyra miljoner privatkunder vardera vilket utgör en mycket stor marknadsandel, trots att deras dominans avtagit under de senaste åren (Finansinspektionen, 2018). Bankerna har sju- till åtta tusen medarbetare vardera men antalet kontor skiljer sig mycket åt (Konkurrensverket, 2018). Starka fördelar hos storbankernas är att de kan erbjuda kompletterande tjänster, rabatter och samtidigt ha stora kontorsnät Den potentiella kundbasen är därmed stor och ger små distributionskostnader. De senaste fem åren har storbankernas samlade marknadsandel minskat från cirka 80 procent till 70 procent. Trots att marknadsandelen har minskat är den fortfarande stor (Konkurrensverket, 2018).
Det finns relativt många aktörer på bankmarknaden och den stora marknadsandelen bland stormarknaderna kan bero på en bristande kundrörlighet. Hushållen står för cirka två tredjedelar av det totala innehavet av fondplaceringar, därför är rörligheten bland dem viktig för konkurrensen som helhet (Finansinspektionen, 2018). Den svenska finanssektorn verkar vara effektiv och i detta avseende finns det inga tecken på att ett lågt konkurrenstryck ger utrymme för ineffektiva banker. Under år 2016 var driftskostnaderna som andel av de totala tillgångarna bland de lägsta i Europa (Konkurrensverket, 2018). Trots en förbättrad konkurrens på marknaden lyckas storbankerna hålla deras starka ställning. Det påverkar incitamenten till konkurrens, som exempelvis sämre förutsättningar till nyetablering.
4 Konkurrensverket (2018) har identifierat att stordriftsfördelar, inlåsningseffekter, infrastruktursamarbeten och regleringar är inträdesbarriärerna på marknaden. När ny teknik och infrastruktur behövs tas fram är infrastruktursamarbeten bra. Den finansiella infrastrukturen är särskilt viktig för nya aktörer på marknaden, när ny teknik och infrastruktur behövs tas fram är infrastruktursamarbeten viktiga. Några av de samarbeten som existerar på marknaden är Bankgirocentralen (Riksdagen, 2002) och Swish (Konkurrensverket, 2018). Inlåsningseffekten innebär att det är svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden, vilket bidrar till låg rörlighet. Den låga rörligheten kan förklaras genom det bristande intresse som råder bland kunder för de kunskaper och tjänster som banker erbjuder. Exempel på dessa är transaktionskostnader, inlärningskostnader och indirekta byteskostnader (Konkurrensverket, 2018).
Det är svårt för nya aktörer att vinna en stor marknadsandel på bankmarknaden, därför får storbanker möjlighet att göra stora vinster, till följd av den oligopolistiska marknadsstrukturen. Att lönsamheten bland de svenska storbankerna är hög kan beror på låga kreditförluster, relativt låga kostnader samt en hög grad av digitalisering (Finansinspektionen, 2018). Digitaliseringen gör att vikten av fler fysiska bankkontor sjunker. Storbankernas största intäktskälla är räntenettot, som står för 58 procent av de totala intäkterna. Deras genomsnittliga avkastning på eget kapital ligger på en nivå mellan 12 och 14 procent. Siffrorna kommer från de senaste fyra åren, mätt varje kvartal. Dessa nivåer för avkastning är märkbart högre än för genomsnittet hos andra storbanker i EU, där det istället ligger mellan 4 och 8 procent (Konkurrensverket, 2018).
2. 2 Reglering av marknaden
Reglering av den svenska bankmarknaden kan beskrivas som en våg där det på ena sidan finns krav på finansiell stabilitet och på andra sidan konkurrens. Förhållandet är en svår balansgång där de två vikterna inte alltid behöver vara oförenliga. Finansinspektionen har ett övergripande mål att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott konsumentskydd (Konkurrensverket, 2018). De utövar dessutom tillsyn över att de finansiella företag som omfattas av olika lagar faktiskt följer de regler som finns. Tillsynen omfattar att identifiera, analysera och övervaka systemrisker såsom finansiell obalans på kreditmarknaden. Utöver detta skriver Finansinspektionen allmänna råd de anser att bankerna bör följa för att bedriva en sund verksamhet. Det är av stor vikt att det finansiella systemets funktion och förtroende upprätthålls. De svenska storbankerna övervakas därav i högre grad än många andra
5 finansiella institut (Landsorganisationen, 2014). Tillsyn över banker delas av finansinspektionen, riksbanken, riksgälden och finansdepartementet (Svenska bankföreningen, 2019).
Finansinspektionen ska bland annat att ha tillsyn över banker och se till att de följer särskilda regler som finns. Det kan exempelvis handla om att förhindra penningtvätt (Finansinspektionen, 2018). Enligt Swedbank (2019) är att förhindra och förebygga penningtvätt branschens största utmaning. Det krävs samarbete mellan myndigheter, banker och poliser för att penningtvätt ska dels upptäckas men också stoppas (Swedbank, 2019). Banker måste göra en bedömning av risken för att utnyttjas för penningtvätt och det ställs höga krav på att banker har bred kunskap om sina kunder och deras bankaffärer, banken måste kunna förstå syftet med affärsförhållandet och även kundens olika transaktioner (Svenska bankföreningen, 2017). Det har vid flertal tillfällen varit brister vid bankernas bedömningar av kunder då Sveriges storbanker har utnyttjats för penningtvätt. För tillfället (maj 2019) pågår en utredning på en stor penningtvättshärva inom bland annat Swedbank. Finansinspektionen kan även kommas att granskas av EU-kommissionen i deras hanterande av detta ärende (SVT, 2019).
Eftersom att banker i hög grad är sammanlänkade med varandra kan det orsaka allvarliga konsekvenser om en bank agerar brottsligt eller oetiskt. Då storbankerna ansvarar över landets ekonomi kan det vara förödande för hela samhällsekonomin om de skulle gå i konkurs. När en bank agerar brottsligt eller oetiskt kan det därmed uppstå negativa externa effekter som kan påverka andra banker eller andra delar av det finansiella systemet och det är således inte bara en banks ägare som tar skada utan dessutom större eller mindre delar av hela samhällsekonomin. Att minska risken för en systemkris är ett av de viktigaste argumenten för stark reglering inom banksektorn, staten har därav incitament att rädda banker som är på väg att kollapsa (Svenska bankföreningen, 2019).
För att bidra med finansiell stabilitet och minska risken för att banker ska gå i konkurs finns insättningsgarantin (Riksgälden, 2019) Insättningsgarantin är ett skydd för den som placerat sina besparingar i ett finansiellt institut, det innebär att den som placerat sina pengar kommer att bli ersatt om institutet skulle gå i konkurs (Riksgälden, 2019). Garantin ger ett starkt konsumentskydd, vilket leder till att insättare kan känna sig trygga med deras pengar även i tider då det råder finansiell oro. Skyddet minskar risken för att många tar ut sina pengar
6 samtidigt, vilket bidrar till finansiell stabilitet (Riksgälden, 2019). Då garantin finns som ett stöd för banker får de möjlighet att erbjuda kunder tjänster som de egentligen inte har täckning för. I och med detta får banker möjlighet att agera opportunistiskt och riskera kunders pengar utan att de byter institut, vilket ger ett incitament till ett möjligt moral hazard problem. Eftersom banker vet att staten kommer ge detta stöd till dem om något går snett får de möjlighet att ta större risker, de kan därmed exempelvis låna ut stora summor pengar till spekulativa verksamheter.
2. 3 Vikten av reglering
Flertalet av storbankerna har en stor betydande roll för Sveriges ekonomin och anses därmed vara väldigt viktiga för att samhällsekonomin ska fungera. Eftersom bankerna spelar central roll i ekonomin har Riksgälden (2018) pekat ut nio svenska institut som de anser är för stora för att gå i konkurs. Det menas att dessa institut, i detta fall storbankerna, bedriver en verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och att det skulle därav vara destruktivt för samhällsekonomin om de gick i konkurs. Vid en allvarlig kris ska dessa institut hanteras genom resolution vilket innebär att staten tar kontroll över institutet för att antingen rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Banker som befinner sig i en krissituation ska i första hand finansieras och bäras av aktie- och fordringsägare. Ibland krävs dock en extern finansiering, därför finns lagen om resolution. Resolutionen är en reserv som byggs upp med avgifter från instituten. Ett institut som försatts i resolution kan använda resolutionsreserven för att exempelvis få tillfällig finansiering. Reserven finansieras med avgifter som betalas av de banker och andra institut som omfattas av lagen om resolution (Riksgälden, 2018)
Tre av instituten som ingår bland dessa nio är Swedbank, Handelsbanken och SEB. Tidigare ingick även Nordea bland dessa men sedan den första oktober 2018 är Nordea officiellt en utländsk bank som i Sverige bedriver sin verksamhet genom filial och dotterbolag. Syftet med flytten var att banken ville ingå i den europeiska bankunionen och därmed kunna konkurrera på samma regelverk som andra banker inom unionen. Deras bankverksamhet har inte förändrats mycket som en omedelbar konsekvens av flytten utan endast ökat kvoten av utländska banker på marknaden (Finansinspektionen, 2018). Staten har flera gånger gått in med finansiering till Nordea, exempelvis gick staten in och köpte upp Nordeabanken (som banken tidigare hette) på 1990-talet. Detta för att värna om den finansiella stabiliteten (Nordea, 2018).
7 Under finanskrisen 2009 var banken den enda som valde att vara med i kapitaltillskottsprogrammet som syftade till att stärka bankernas möjlighet till utlåning. Kapitaltillskottet var 5,6 miljarder som finansierades av stabilitetsfonden (Riksdagsgälden, 2017).
2. 4 Brottslighet bland bankerna
Ekonomisk brottslighet ska förebyggas och avslöjas (Skatteverket, 2019). Två olika typer av brott som nyttjats bland en del storbanker i två av de tre undersökta eventen i studien är penningtvätt och skattebrott. Enligt penningtvättslagen är banker tvungna att motverka att deras system missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. I och med denna lag beskriver Konsumenternas bank och finansbyrå hur bankerna måste veta vilka deras kunder är, var deras pengar kommer ifrån och varför de vill genomföra sina transaktioner. För att ha koll på allt detta krävs ett väldigt stort arbete och engagemang bland bankerna (Konsumenternas, 2018). Enligt Polisen (2018) nämns att det tvättas cirka 130 miljarder SEK varje år genom det svenska finansiella systemet. År 2017 infördes lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism för att förhindra penningtvätt. Lagen grundar sig i EU:s fjärde penningtvättsdirektiv, som i sin tur baseras på internationella principer från FATF (Financial Action Task Force). Åtgärder som banker måste genomföra är normalt regelbaserade, med detta menas att bankerna ska utforma lämpliga rutiner för att motverka risken att bli utsatt för penningtvätt (Polisen, 2018).
Korruptionsexperten Louise Brown (2019) förklarar att få ut vinster i form av pengar eller andra tillgångar från olika typer av brottslig verksamhet som exempelvis narkotikabrott, rån, skattebrott, illegal vapenhandel, mutbrott m.fl. är en svår process utan att få uppmärksamhet från brottsutredande myndigheter. För att tvätta pengar och dölja deras ursprung försöker brottslingar genom olika transaktioner göra det möjligt att redovisa pengarna öppet. Dessa transaktioner sker ofta över nationers gränser. Banksystemet missbrukas av kunder genom kontanta transaktioner, Swish, överföringar via internet och telefon via privatpersoner och juridiska personer (Polisen, 2018).
Skatteverket (2019) redogör att skattebrott i huvudsakligen brukas med syfte att nå en större vinst i och med att försöka undvika att betala skatt, ofta görs brotten uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Skatteverket har i uppdrag att utreda, förhindra och förebygga ekonomisk
8 brottslighet inom skatteområdet. För att förhindra skattebrott finns ett straffrättsligt sanktionssystem (Skatteverket, 2019). För att genomföra deras uppdrag har Skatteverket en skattebrottsenhet, de handlägger mer än 1300 utredningar varje år, dessa kommer främst på uppdrag av åklagare från Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten (Skatteverket, 2019). Ett möjligt sätt för att försöka skattefuska är genom att använda brevlådeföretag, detta är tomma bolag som används för att slippa betala skatt. En annan benämning för brevlådeföretag är offshorebolag och dessa finns endast på papper och registreras i länder där banksekretessen är hård (SVT, 2016).
9 3. Teori
Kapitlet behandlar dels teori för hur prissättning sker på aktiemarknaden, även teori om ansvarsområden företag bör ha i beaktande för att vara välfungerande samt teorier som ämnar att förklara vilka faktorer som påverkar investerares beslutsprocess. Här presenteras även resultat av tidigare forskning som liknar denna uppsats.
3. 1 Effektiva marknadshypotesen
Den effektiva marknadshypotesen (EMH) är en teori av Malkiel och Fama som bygger på att finansiella marknader är effektiva, vilket betyder att priset på en aktie direkt avspeglar all tillgänglig och relevant information. Detta leder till att aktiepriser är rättvisa och korrekta (Fama, 1970). Enligt EMH ses en prisförändring därför som att marknaden fått ny information om företaget och förändringen grundas i investerarnas reaktion på nyheterna. En köpare värderar en aktie utifrån den givna informationen som finns tillgänglig vid tidpunkt 𝑡. All information som offentliggörs efteråt kommer därmed att justera kursen på aktien uppåt eller nedåt mot aktiens fundamentala värde.
En utgångspunkt för att EMH ska hålla är att investerarna på marknaden är rationella och vinstmaximerande (Berk, 2013). Om en marknad är effektiv kommer aktiekurserna varefter värderas som det fundamentala värdet. En investerares möjlighet att få ett arbitrage försvinner därmed eftersom fler investerare upptäcker den felaktiga prissättningen och kan endast vinnas om denne inte tar en större risk. Fama (1970) skiljer på de tre olika typer av effektiva marknader. Dessa former delas upp i svag form, halvstark form och stark form. Den svaga formen innebär att det pris som råder reflekterar all historisk information, med detta i åtanke är det omöjligt för investerare att generera riskjusterad avkastning genom historisk data (Fama 1970). Halvstark form innebär att nuvarande pris, bortsett från historisk information, reflekterar all offentlig information (Fama 1970), vilket betyder att ingen riskjusterad avkastning kan fås från exempelvis årsredovisningar eller rapporter. Stark form innebär att det pris som råder, utöver historisk och publik information, reflekterar all intern information om företaget. Det är därmed omöjligt för investerare att få en riskjusterad avkastning med insiderinformation, eftersom den redan är inkluderad i priset (Fama 1970).
10 3. 2 Investerares beteende
För att förstå hur människans psykologi är relaterad till finansiella marknader och hur känslor och kognitiva fel påverkar investeringsbeteenden har teorin för behavioural finance utvecklats. Priyanka Grover, L.K. Singh (2015) skriver i deras studie att investeringsbeslut varierar från person till person, en del vill investera sina pengar i fastigheter medan andra kanske vill investera i råvarumarknaden. Alla val av investeringar beror på bland annat investerarens behov och tid och det är väldigt individuellt. Vissa investerar emotionellt och det finns en del psykologiska faktorer som påverkar investerarens beslut (Grover och Singh, 2015).
Det finns två olika tillvägagångssätt för att förstå människors beteenden och deras beslutsprocess inom investeringar. Det brukar skiljas på traditional finance och behavioural finance. Traditional finance beskrivs enligt EMH. Behavioural finance däremot är baserad på psykologiska faktorer som strider mot marknadseffektivitet och att alla investerare är rationella och menar istället att individer tar investeringsbeslut som inte enbart har syftet att vinstmaximera (Grover och Singh, 2015).
Behavioural finance har alltså hjälpt människan utöka förståelsen för finansiella marknader och vilken påverkan psykologiska faktorer kan ha på investeringsbeteenden. Thaler (2016) menar att forskning i framtiden kommer bygga mer på observerade beteenden än på teorier. Detta eftersom teorin om effektiva marknadshypotesen inte anses stämma bättre överens med praktiken än observationer av hur investerare faktiskt handlar, vilket har visat sig vara att de i allt större bemärkelse handlar med deras samvete (Thaler, 2016 och Cheah et al, 2011).
Boyle et al (1977) skapade modellen, se figur 2, Investor decision framework (IDF). Modellen beskriver investerares beteende och inställning till information om socialt och etiskt ansvarstagande samt förklarar varför investerare lägger vikt på företags sociala och etiska värde (Boyle et al.,1997). Vid investeringsbeslut värderas företag genom att väga in all tillgänglig information. Traditionellt bygger värderingen på att investerares motiv är ekonomiska med mål att vinstmaximera (Fama, 1970). Företags ansvarstaganden i form av sociala och etiska faktorer har på senare år uppmärksammats mer och därmed fått en större betydelse för investerare (Patten, 1990).
11
Figur 1, investerarens beslutsprocess (Boyle et al., 1997). Egen översättning
Patten (1990) har undersökt vilken roll etiska och sociala faktorer har i investerares beslutsprocess och visat att investerare har tre olika anledningar att ta information om företags sociala och etiska ansvar i beaktande. Investerare bör intressera sig för huruvida företag tar sitt sociala ansvar på allvar ur ett etiskt perspektiv, vilket utgör den första anledningen. Den andra anledningen representerar att information om företags sociala och etiska ansvar kan leda till annan information om företaget, exempelvis kan information om nya satsningar på etiskt ansvarstagande antyda att företaget kommer få en mer positiv profil hos konsumenter vilket i längden skulle kunna leda till större lönsamhet. Den tredje anledningen är risken för möjliga straff företaget i framtiden kan få om de inte skulle ta socialt ansvar (Patten, 1990).
Boyle et al (1997) bygger vidare på Pattens bakomliggande anledningar i investerares beslutsprocess och menar i sin modell för IDF att information om företag kan vara både positivt och negativt. Han menar att investerare främst baserar beslut på ekonomiska eller etiska motiv. En investerare med ekonomiska motiv kommer troligtvis att sälja sina andelar av aktier i företaget vid offentliggörande av nyheter som skulle kunna påverka företaget negativt ekonomiskt. Om information däremot ger en antydan om att det kan påverka företagets ekonomi positivt kommer investeraren troligen välja att ha kvar sina aktier i företaget. För investerare som i första hand har etiska motiv bygger beslutsprocessen istället på att investeraren vill stödja företag som tar ansvar både socialt och etiskt ansvar (Boyle et al, 1997).
3. 3 Corporate social responsibility
Inom företagande ökar betydelsen av etik och socialt ansvarstagande. Archie Carroll forskar inom etiskt beteende bland företag och har skapat en modell utifrån begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Modellen är uppställd i form av en pyramid och bygger på att CSR
12 innehåller fyra typer av ansvarsområden. Samtliga ansvarsområden är ekonomiska, legala, etiska och filantropiska (Carroll, 1991). Den har blivit en av de mest allmänt accepterade definitionen för CSR (Lentner et al., 2015). Carroll utvecklade teorin i en artikel från 2016 då han ville lägga mer vikt på det etiska ansvaret och lät därmed etik genomsyra samtliga nivåer i pyramiden.
Figur 2, CSR-pyramiden (Carroll 2016). Egen översättning.
Pyramiden, figur 1, illustrerar de olika ansvarsområden som enligt teorin ska uppfyllas av företag för att uppnå ett sunt socialt ansvarstagande. Det ekonomiska ansvaret agerar som bas i pyramiden och menar på att ett företags existens bör grundas i att verksamheten är lönsam. Att bibehålla stark konkurrenskraft, en hög operationell effektivitet och en varaktig lönsamhet inkluderas också (Carroll, 2016). Det görs genom att erbjuda de varor och tjänster som efterfrågas. Nästa nivå i pyramiden är det legala ansvaret som motiverar att företag förväntas hållas inom ramen för vad som är tillåtet enligt lagkrav. Det legala ansvarsområdet är tillsammans med det ekonomiska en förutsättning för att företaget ska vara välfungerande (Carroll, 2016). Steg nummer tre i pyramiden beskriver det etiska ansvaret. Ovan nämnda ansvarsområden berör vissa etiska normer men Carroll menar att detta steg representerar vad som samhället förväntar sig av företag. Det etiska ansvaret grundar sig i förväntningar om hänsyn till vad som är moraliskt rätt (Carroll, 2016). Det filantropiska ansvarsområdet syns i toppen av pyramiden. Det innefattar handlingar som samhället förväntar sig av företag, exempelvis att företag ska vara bra medborgare. Företag ska exempelvis aktivt bidra till samhället genom att engagera sig i sådant som ökar mänsklig välfärd (Carroll, 2016).
13 3. 4 Moral Hazard
Goolsbee et al (2019) menar att moral hazard problem uppstår när en part i en ekonomisk transaktion inte har möjlighet att iaktta den andra partens beteende. Begreppet syftar till problem som kan inträffa vid avtal där involverade parter inte har fullständig information om varandra. Hossain och Chodhury (2015) beskriver hur det är vanligt att en riskabel handling kan ge belöning, vilket också rättfärdigar det gamla axiomet: byte mellan risk och belöning. Varje risktagande aktivitet medför konsekvenser, moral hazard är när den ökade risken är på någon annans bekostnad. I denna uppsats kommer moral hazard problem att diskuteras ur två perspektiv. Hur individer och banker involverade sig i moral hazard; och det andra är hur regeringens särskilda beslut motiverar individer och banker att involveras i moral hazard (Hossain och Chodhury, 2015).
När insättare och banker har samma information vid en skandal leder det till att de inte kommer kunna uppfylla sin likviditet om bankrusningar förekommer. För att bemöta denna typ av situation ger regeringen en insättningsgaranti, detta leder till att insättare anser att deras pengar är säkra och tar därmed inte hänsyn till riskerna relaterade till finansinstitutet. Låntagare och banker tänker då att regeringen kommer träda in och hjälpa dem om finansinstitutet skulle hamna i default, därför gör både låntagarna och bankerna mer riskfyllda investeringar. Enligt Diamond et al (1983) är regeringsbeslut som motiverar problem med moral hazard är då de ger garantier till insättare. När insättare förstår att regeringen finns där för att få tillbaka pengar om något går fel kommer de inte att känna en nödvändighet att analysera var de ska förvara sina pengar. De kommer att deponera sina pengar utan att utvärdera banken (Diamond et al., 1983). Den svenska insättargarantin kan således ge uppsåt till moral hazard.
3. 5 Tidigare forskning
Tidigare forskning har undersökt påföljden av brott och oetiska handlingar genom att studera företags aktiekurser. Forskarna i nämnda studier har studerat brottsliga handlingar som företag nyttjat (Gunthorpe 1997; Tay et. al 2016; Song och Han 2017). Resultat som framgått har visat att faktorer som oetiska handlingar och brottslighet har inneburit en signifikant negativ påverkan på företags aktiekurs (Song och Han, 2017).
14 Song och Han (2017) analyserade hur olika specifika brott påverkat företags prestationsförmåga. Undersökningen visade negativa reaktioner på aktiemarknaden vid offentliggörande av företagsbrott på den Sydkoreanska marknaden. Detta innebar att den undersökta marknaden la vikt på huruvida företag beter sig etiskt eller ej. Hur stor negativ påverkan brottet gav på aktiekursen visade sig bero på vilken typ av brottslighet företaget hade nyttjat. Enligt denna forskning har företag visat sig upprepa brotten trots resultat av värdeminskning och negativ effekt på aktiekurs. Här finner de att marknaden visat intresse för hur företag agerar som sociala enheter genom att det påvisats en negativ reaktion vid information om oetiskt agerande bland företag (Song och Han, 2017).
Något värt att poängtera är att Song och Han (2017) skiljer på finansiella och operationella brott i deras forskningsartikel. Resultatet har visat att den negativa påverkan blir störst vid finansiella brott, dessa typer av brott (exempelvis bokförings-eller skattebrott) syftar till handlingar som avsiktligt manipulerar ekonomiska resultat på ett fördelaktigt sätt. Att bli påkommen med finansiella brott kan leda till direkt skada på aktieägarnas eget kapital då det påverkar företagets värde (Song och Han 2017).
Operationella brott (exempelvis kartell eller mutbrott) syftar de till handlingar som främst ämnar att minimera kostnader eller konkurrens som kan leda till ekonomiska konsekvenser i form av olika typer av sanktioner och böter. Finansiella brott leder alltså till en större direkt effekt på investerarnas förmögenhet samtidigt som handlingarna kränker tilliten mellan parterna (Song och Han, 2017). De menar därmed att marknaden bör reagera mer på sådana typer av brott. Ett stort problem som uppstår när företagen ägnar sig åt oetiska aktiviteter är att det sociala kontraktet mellan parterna bryts.
Även andra marknader har undersökts. I Malaysia ser Tay et al (2016) en negativ påverkan på aktiekurserna vid tidpunkten för offentliggörande av företagsbrott. Gunthorpe (1997) finner på USA’s marknad en negativ påverkan på aktiekursen vid tidpunkten för offentliggörande av kriminella handlingar. Här undersöktes prestationsförändringar på aktiemarknaden när företag involveras i oetiska handlingar. Studien har visat att etiskt ansvarstagande hos företag spelar roll. Negativa påföljder, exempelvis en negativ aktieavkastning är associerad till oetiskt beteende vid offentliggörandet. Studien visar hur intresset för företagsetik ökat, vilket kunde observeras hos allmänheten genom en högre grad av rapportering i dagspress. Utöver detta undersöktes dessutom om företagens aktiekurs återhämtade sig från dessa tidigare etiska
15 överträdelser. Där visade utfallet att företagen återhämtar sig inom fem år. Efter fem år fanns ingen signifikant skillnad mellan urvalen av de analyserade företagens genomsnittliga aktieavkastning mot respektive branschs genomsnittliga avkastning. Trots att fem år av underpresterande kan leda till en signifikant negativ påverkan på en investerares avkastning verkar företag lyckas att tillslut återhämta sig trots deras tidigare oetiska beteende (Gunthorpe, 1997). Hur applicerbara dessa resultat är på den svenska aktiemarknaden är viktigt att förstå sig på men det har varit mycket svårt att finna liknande studier på den svenska marknaden.
16 4. Metod
I metoden redogörs valen av de tre event som kan klassas som brottsliga gärningar eller oetiskt handlande inom banksektorn som senare granskas för att undersöka hur en viss händelse påverkar de fyra storbankernas värde. Beslutandet av nyckeltal och andra strategier för att analysera aktiekurs innan, under och efter information om oetisk handling eller brottslighet offentliggjorts motiveras. Utöver dessa nyckeltal har även graden av mediaövervakning för varje event granskats.
4. 1 Urval och tillvägagångssätt
Nyckeltal som valts att studeras grundas i signifikansen av frågeställningarna att mäta avkastning och marknadsvärdet av bankerna under och efter kriserna. Samtliga mått som använts i undersökningen är lämpliga då de alla är välkända och beprövade För att få en överblick hur bankerna har presterat generellt under dessa år då skandalerna tagit plats har årsrapporter för varje bank studerats för analys med nyckeltal. De studierna har främst tittat på förändringar i aktiekurs innan, under och efter offentliggörande av oetiska handlingar och brottslighet.
För att samla in data som utgör grunden av studien användes databasen Retriever Research (ett digitalt mediearkiv) och Finansinspektionens arkiv för sanktioner och pressmeddelanden. Genom sanktionsregistret framgår det att banker utför oetiska handlingar. Det är dock ingen självklarhet att varje brottslig eller oetisk handling kommer resultera i en skandal utan här har storleken av mediaövervakning visar sig vara av stor vikt. För att undersöka mediaövervakning har de fyra största tidningarna använts: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Utöver dessa har även Dagens Industri använts i urvalet då den är nischad till Sveriges näringsliv, detta för att nyheten ska vara rikstäckande. Ett antal valda sökord tillsammans med någon av de banker som studeras (se bilaga 1) kunde ett antal händelser som anses vara skandaler mellan 2009 - 2019 identifieras. Det fanns ingen tidsbegränsning i åtanke när urvalet gjordes utan fokus låg på att de skandaler som hittades skulle vara av tillräckligt stor signifikans för att förändra avkastning och företagsvärde. Selektionen av skandaler blev Panamaskandalen, Nordeas flytt av huvudkontor från Sverige och Penningtvättshärvan år 2018.
17 I syfte att mäta mediaövervakningen vid de valda skandalerna gjordes en undersökning av antal artiklar som skrivits per skandal för att se i vilken utsträckning den oetiska handlingen utmärkt sig. I beräkningen av antal artiklar som skrivits ingick samtliga artiklar från svenska tidskrifter som under det aktuella året matchat de sökord som valts ut (se bilaga 2).
Avkastningsdata från varje enskilt event är hämtat från Thomson Reuters Datastream (databas som innehåller ekonomiska och finansiella data). För varje event och banker av intresse har aktuell kurs hämtats. Marknadsportföljens totalavkastning har hämtats via marknadens avkastningsindex (SIXRX), branschindex för finans och fastigheter (SX80000PI) samt avkastningsindex för de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen (OMXS30). För samtliga observationer har avkastningsdata för den mest omsatta aktien hämtats vilket är: SEB A, Handelsbanken A, Swedbank A och Nordea Bank Abp.
4. 2 Valda modeller/ nyckeltal
Marknadsvärdet (1) är ett börsnoterat företags marknadsvärde. Användningsområdet är främst att bestämma storleken på ett företag. I denna uppsats används det som komplement för att analysera vilken påverkan “skandalen” har på marknaden i hänsyn till bankens storlek. Företagets totala värde, räknas ut genom att ta marknadvärdet adderat med företagets totala skulder i balansräkningen (både lång-och kortfristiga). Det är en modifikation på marknadsvärdet eftersom den innehåller skulder och likvida medel för att bestämma ett företags totala värdering. Företagets värde (2) består av företagets underliggande verksamhet, obesvärad av skulder och separerad från kassa eller säljbara värdepapper. Det kan tolka företagets värde som nettokostnaden av förvärv av företagets egna kapital, tagandet av dess likvida medel (kassa), betalandet av dess skulder och därmed ägandet av obelånade affärsverksamhet. Fördelen med “discounted free cash flow”-model är att det ger möjlighet att värdera företaget utan att enbart prognostisera utdelningen, omköp av aktier eller företagets användning av skulder (Burke, 2013).
Det vanligaste förhållandet som används för att mäta marknadsvärdet av ett företag är 𝑃
𝐸𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡
(3). Det är ett förhållande mellan företagets egna kapital och intäkter, antingen på en total basis eller en per aktiebasis. Det är ett simpelt mått som används för att undersöka om en aktie är
18 över- eller undervärderad baserat på idén att värdet av en aktie borde var proportionell till nivån av intäkter den kan generera sina aktieägare. Detta nyckeltal kan användas allmänt över olika industrier och brukat vara högre i industrier med högre förväntad tillväxt. När man jämför 𝑃
𝐸𝑡𝑎𝑙
är det viktigt att ta hänsyn till att objekten som används representerar relaterade till ett företags egna kapital. Det kan variera mycket beroende på vilken industriföretagen samt vilken tillväxtfas de befinner sig i. Eftersom de företag som undersökts i denna studie befinner sig i samma bransch och tillväxtfas bör detta inte vara något problem (Burke, 2013).
Tabell 1, nyckeltal (Berk, DeMarzo, 2013)
(1) 𝑀𝑎𝑟𝑘𝑛𝑎𝑑𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 = 𝑈𝑡𝑒𝑠𝑡å𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑟 ⋅ 𝐴𝑘𝑡𝑖𝑒𝑛𝑠 𝑝𝑟𝑖𝑠 (2) 𝐹ö𝑟𝑒𝑡𝑎𝑔𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 = 𝑀𝑎𝑟𝑘𝑛𝑎𝑑𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑎𝑣 𝑒𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 + 𝑆𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟 – 𝐾𝑎𝑠𝑠𝑎 (3) 𝑃 𝐸𝑡𝑎𝑙 = 𝐴𝑘𝑡𝑖𝑒𝑛𝑠 𝑝𝑟𝑖𝑠 𝐹ö𝑟𝑒𝑡𝑎𝑔𝑒𝑡𝑠 𝑣𝑖𝑛𝑠𝑡
4. 3 Metodkritik och etisk aspekt
Av uppsatsens syfte var det viktigt att välja olika typer av skandaler inom banksektorn. Genom att endast inrikta sig på en nation och dessutom en marknad blev utbudet av större skandaler dock inte stort. Studien har undersökt ett litet urval skandaler, tre olika event, varav två är av brottslig gärning och endast en är av oetisk handling. Att urvalet är snävt påverkar tillförlitligheten i resultaten som framgått. Det var specifikt svårt att finna skandaler som ej bedöms vara en brottslig gärning utan där endast företagets etik kan ifrågasättas. Valet här blev Nordeas flytt av huvudkontor från Sverige. Detta event kan upplevas tveksamt om det borde definieras som en skandal men eftersom uppsatsen använder ordet som en samlad benämning för de övriga eventen har även flytten av Nordeas huvudkontor från Sverige refererats till som en skandal. Om möjlighet funnits hade ett större urval gjorts vilket därmed kunnat tillföra mer signifikans i resultatet i form av exempelvis en statistisk/ ekonometrisk modell. Det finns ingen avsikt kring selektionen av de banker som är involverade i respektive skandal. Valen av händelser gjordes med mening att kunna analyseras utifrån uppsatsens syfte.
19 5. Empiri
I empirin undersöks de i uppsatsen definierade skandalerna: Panamaläckan 2016, Nordeas flytt från Sverige till Finland 2018 och penningtvättsskandalen 2019. Här förklaras även varför skandalen kan ses som en oetisk handling. Aktiekurserna för respektive bank samt SX800PI och OMXS30 är hämtade under aktuell tid samt nyckeltal för åren 2016–2019. För att få ett vidgat perspektiv ingår också data kring mediebevakningen, dess vikt och synvinkel av händelsen.
5. 1 Panamaskandalen 2016
Den fjortonde mars tillkännagav den panamabaserade advokatfirman Mossack Fonseca att byrån skulle läggas ned. Advokatbyrån ägnade sig åt företagstjänster och uppmärksammades 2016 då Panamadokumenten offentliggjordes, därav namnet Panamaskandalen. Dokumenten avslöjar att byrån hade inrättat brevlådeföretag åt vissa individer. Offentliggörandet gav en effekt på hela branschens aktiekurs (index) men det största fallet i kursen observerades i Nordea och SEB. Den tredje april uppstod ytterligare ett fall när det avslöjades en läcka på elva och en halv miljoner dokument som visade att Mossack Fonseca kunde kopplas till bland annat skattefusk, penningtvätt och korruption. Avslöjandet ses som en av historiens största läckor. SVT var först i Sverige med att rapportera om Nordeas involvering i skandalen. Under utredning av Uppdrag granskning avslöjades att Nordea erbjudit de mest förmögna kunderna i banken att skapa brevlådeföretag för att undvika att betala skatt. Detta gjordes genom att Nordea förmedlat kontakt mellan deras kunder och advokatfirman som inrättade brevlådeföretagen (SVT, 2016). Swedbank, Handelsbanken och i viss mån Carnegie är inblandade i mellan fem till sju hundra dokument. Men Nordea sticker ut ur mängden då banken undanhållit nästan elva tusen dokument (Uppdrag granskning, 2016).
20
Tabell 2, Panamaskandalen (Thomson Reuter, 2019)
Datum som valts att undersökas är den fjortonde mars till och med den sjunde april. Tidsramen inkluderar dagen då Mossack Fonseca tillkännagav att advokatfirman skulle läggas ned den fjortonde mars 2016 till och med den dagen läckan på dokumenten avslöjades, den tredje april 2016 + tre dagar för att undersöka om kursen fortsatte sjunka.
Graf 1, Panamaskandalen (Thomson Reuters, 2019)
Från den fjortonde- till den tjugofjärde mars sjunker Nordeas aktiekurs från 90,35 SEK till 77,5 SEK. Sedan sjunker kursen ytterligare den fjärde april när ny information avslöjas, då är kursen 76,95 SEK, sedan sjunker den sjunde april till 74,7 SEK. Det är en total minskning med 15,65 SEK eller 17,32 procent. Det tar 203 dagar för kursen att återfå det värde den hade innan
70 90 110 130 150 170 190
06-mar 11-mar 16-mar 21-mar 26-mar 31-mar 05-apr 10-apr
Pri s
Panamaskandalen
NORDEA SWEDBANK HANDELSBANKEN Panamaskandaen Bank ΔSEK Δ% Nordea - 15,65 -17,32% SEB -13,35 -14,94% Handelsbanken -16,8 -13,52% Swedbank -15,65 -17,32% Genomsnitt -17,03 -14,47% OMXS30 -93,35 -6,55% SX8000PI -147,92 -8,79%21 skandalen. SEB som också var inblandad i skandalen tappar 13,35 SEK eller 14,95 procent under samma tid, men är endast nämnda i 349 artiklar. Stockholmsbörsen går samtidigt ner, men inte i samma utsträckning, endast negativ 6,55 procent. Branschindex SX8000PI går ner 8,79 procent. Läckandet av dokumenten påverkar alla fyra banker i den mån att samtliga kurser sjunker mer än SX800PI.
Tabell 3, Panamaskandalen (Retriever research, 2019)
Antal artiklar skriva
Nordea SEB Handelsbanken SWED
2016 1534 394 267 368
2017 347 79 69 57
I tabell 2 syns det att Nordea i stor omfattning var övervakade av media. Sökorden Nordea + panama gav en träff på 1534 artiklar med retrievers databas 2016. Banken var i stor omfattning övervakad av media, i betydligt större utsträckning än resterande banker. De andra bankerna ligger på liknande nivå både 2016 och 2017. Även år 2017 får Nordea fortfarande större uppmärksamhet i media.
5. 2 Nordeas flytt av huvudkontor från Stockholm till Helsingfors 2018
I september 2017 tog Nordea Bank AB:s styrelsebeslut om att flytta till storbankens huvudkontor till Finland och därmed till den europeiska bankunionen. Flytten påverkade stockholmsbörsen då hela Nordeas marknadsvärde inte längre räknas till Sveriges BNP. Med flytten innebär att banken hamnar under Europeiska centralbankens tillsyn istället för svenska regler. Den Europeiska Bankunionen är ett samarbete inom ramen för EU som innebär att nationella bestämmelser för banksektorn delvis har ersatts av ett gemensamt europeiskt regelverk. Moderbolaget kommer placeras i ett land som är medlem i EU:s bankunion därav kommer Nordea omfattas av samma regelverk som jämförbara europeiska banker med en mer konsekvent tillämpning och därmed mer jämlika förutsättningar (von Koskull, 2018).
Valet att flytta godkändes av Nordeas bolagsstämma i mars 2018 och flytten genomfördes den första oktober 2018 (Nordea, 2019). Drygt 1000 aktieägare deltog vid stämman och frågan röstade cirka 97 procent ja. Nordeas flytt kan resultera i betydande konsekvenser för det svenska finansiella systemet och därmed även för svensk finansiell stabilitet. En förutsättning
22 för att en flytt inte ska riskera den finansiella stabiliteten i Sverige är att Nordeas kapital‐ och likviditetskrav inte blir lägre som resultat av flytten. I och med flytten fick Finland överta ansvaret för Nordea vilket resulterat i att Sverige får en minskad kontroll över och insyn i banken. Nordea har meddelat att flytten inte kommer påverka deras kunder utan endast ett fåtal anställda på bankens huvudkontor. Syftet var att banken ska få använda samma regelverk som andra europeiska banker och därmed kan konkurrera på samma villkor. Nordea (2019) menar att de ska få bättre förutsättningar för att fortsätta utveckla banken på ett sätt som gynnar kunder. Finansinspektionen (2018) har meddelat att bankverksamheten inte har förändrats mycket av flytten utan enbart ökat kvoten av utländska banker på marknaden.
Tabell 4, Nordeas flytt (Thomson Reuters, 2019)
Nordeas flytt Bank ΔSEK Δ % Nordea -19,71 -20,15% SEB -5,68 -5,77% Handelsbanken -17,04 -14,61% Swedbank -8,4 -3,97% Genomsnitt -12,71 -11,13% OMXS30 -108,56 -6,81% SX8000PI -118,09 -6,15%
De datum som valts att undersökas är dagen då Nordeas aktieägare röstade ja till beslutet att flytta till deras huvudkontor till Finland och den europeiska bankunionen den femtonde mars 2019 ± tre dagar samt datumet ändringen trädde i kraft den första oktober 2018 ± tre dagar. Tjugosjätte oktober 2018 är också observerat för att påvisa att aktiekursen fortsatte sjunka hela oktober och då nådde sin lägsta punkt. Här var aktien lägre värderad än dagen Nordea offentliggjorde att de ska flytta till Finland. Handelsbankens aktie sjunker också efter deras årsstämma under samma period, dock inte i samma utsträckning som Nordea utan 14,61 procent respektive 20,15 procent. Handelsbanken meddelade på deras årsstämma att utföra en emission av konvertibler vilket antas har påverkat kursen.
23
Graf 2, Nordeas flytt (Thomson Reuters, 2019)
Efter årsstämman den tolfte mars 2018 föll kursen från 97,84 SEK till 87,14 SEK på åtta dagar. Aktiekursen återfår samma värde som den hade innan årsstämman, 98 SEK, den tjugoåttonde augusti. Efter flytten tagit plats sjunker kursen igen och den här gången till 78,13 SEK i slutet av månaden. SX8000PI sjunker 6 procent och OMX Stockholm 7 procent. Swedbank och SEB sjunker men fortfarande mindre än båda indexen.
Tabell 5, Nordeas flytt (Retriever research, 2019)
Antal artiklar skriva
2017 2018
Nordea 1446 443
Det är ett stort antal artiklar skrivna med sökorden flytt + huvudkontor + Nordea vilket betyder att det uppstått mycket diskussioner kring händelsen och mediaövervakningen varit relativ stor. Händelsen kan anses vara oetisk då de svenska kunder som varit medlem länge i banken tappade förtroendet för dem när banken valde att flytta deras huvudkontor från Sverige.
75
80
85
90
95
100
04-feb
26-mar
15-maj
04-jul
23-aug
12-okt
01-dec
Pri
s
Flytt av huvudkontor till Helsingfors
24 5. 3 Penningtvättsskandalen i Baltikum 2019
Uppdrag granskning och SVT Nyheter rapporterade den tjugonde februari 2019 att Swedbank var inblandad i en penningtvättshärva som pågått under ett tidsspann på tio år. Avslöjandet väckte starka reaktioner som resulterade i att bankens aktiekurs föll kraftigt. Samma dag som offentliggörandet sjönk bankens aktievärde med cirka 13 procent följt av ytterligare nedgång dagen efter med 9,3 procent (Thomson Reuter). Aktiens fall medförde att fondsparare och aktieägare gick miste om totalt 50 miljarder kronor (Uppdrag granskning, 2019). Under 2018 fick Uppdrag granskning och SVT Nyheter dokument och filer som visar hur Swedbank misstänks vara inblandad i penningtvätt. Dessa dokumenten innehåller avsändare, mottagare, datum, belopp och ofta beskrivning om vad betalningen gäller. De grundläggande kontrollfrågor som alla banker ska ställa deras kunder verkar Swedbank, enligt uppdrag granskning, ha totalt ignorerat. I Swedbanks kontor i Baltikum har motsvarande 40 miljarder svenska kronor slussats över mellan åren 2007–2015 (Uppdrag granskning, 2019). Enligt SVT:s analys (2019) har kunder visat märkbara signaler på misstänkt penningtvätt där fler än 1000 kunder i Swedbank och Danske bank delat adress tillsammans med andra kunder. Flertal av dessa har känts igen från tidigare läckor som Panama Papers och tidigare penningtvättshärvor. Dessa kunder utgör cirka 4 procent av den totala kundgruppen i databasen men de står för närmare 40 procent av den totala omsättningen. Genom banken har det passerat 95 miljarder kronor i misstänkt penningtvätt där exempelvis 150 olika kunder delat samma adress (Uppdrag granskning, 2019).
Finansinspektionen genomförde en undersökning den tjugosjunde mars mot Swedbanks huvudkontor. Dagen efter, få timmar innan bankens årsstämma meddelade Swedbank att dåvarande vd Birgitte Bonnesen blivit avsatt och ersatt av Swedbanks tidigare finanschef Anders Karlsson. Ägarna på bolagsstämman gav styrelsen, dock ej Bonnesen, ansvarsfrihet för 2018. Finansinspektionen utreder just nu (maj 2019) Swedbank.
25
Tabell 6, Penningtvättsskandalen (Thomson Reuters, 2019)
Penningtvättsskandalen Bank ΔSEK Δ % Nordea -2,35 -2,72% SEB -4,34 -4,38% Handelsbanken 2,1 2,03% Swedbank -39,9 -18,93% Genomsnitt -11,12 -6,00% OMXS30 -7,00 -0,44% SX8000PI -366,41 -18,82%
Datum som valts att undersökas är dagen vid offentliggörandet tjugonde februari 2019, dagen då Uppdrag granskning och SVT nyheter rapporterade skandalen samt dagen innan och de två nästkommande dagar efter. Detta för att visa vad aktiekursen låg på innan skandalen nådde det publika samt den märkbara skillnaden i kurs som påvisades redan två dagar efter nyheten. Aktiekursen ökade sedan i liten grad successivt till och med den tjugonionde mars 2019 då den plötsligt föll kraftigt och nådde sin lägsta punkt. Aktien har inte återhämtat sig än utan ligger i dagens läge sjätte maj på 151,95 SEK.
Graf 3, Penningtvättsskandalen (Thomson Reuters, 2019)
60
90
120
150
180
210
10-feb 19-feb 28-feb 09-mar 18-mar 27-mar 05-apr 14-apr
Pr
is
Penningtvättsskandalen
Nordea
Swedbank
26 Det är endast Swedbanks aktiekurs som sjunker i samma takt som SX800PI, 18,9 respektive 19 procent. Handelsbankens aktie ökar med 2,1 procent under samma period, detta kan antas bero på att inget offentliggörande gjordes av att banken var involverad i skandalen. I Nordea och SEB kurser sker en negativ förändring under 5 procent vilket är mindre än branschens men mer än OMX Stockholms där det inte sker någon förändring.
Tabell 7, penningtvättsskandalen (Retriever research, 2019)
Antal artiklar skriva
NDA SEB SHB SWED
2018 1189 596 531 776
2019 2324 1258 712 6993
Antal artiklar skriva med penningtvätt + bank är av mycket hög volym. 2019 sticker Swedbank ut ur mängden med 6993 artiklar som de nämns i tillsammans med penningtvätt.
5. 4 Årlig prestation och resultat
Som komplement till de tidigare resultaten följer här nedan tre grafer med de valda nyckeltalen för att undersöka i vilken utsträckning dessa händelser har påverkat bankerna utöver förändringar i aktiekurs.
Graf 4, marknadsvärde baserat på årsrapporter för respektive år och bank
0
100
200
300
400
500
2015
2016
2017
2018
2019
M arkn ad sv ärdeUtveckling av marknadsvärde (B€)
Nordea
SEB
Handelsbanken
Swedbank
27 Utvecklingen av de fyra storbankernas marknadsvärden mellan de fyra år som de undersökta eventen varit aktuella 2016–2019 visas i graf 6. Marknadsvärdet avspeglar aktiekurser. Under den observerade tidsperioden observeras en märkbar spridning bland de fyra olika storbankernas marknadsvärden. Stora förändringar syns i Nordea och Swedbank medan SEB:s och Handelsbankens värden håller sig relativt konstanta. År 2017 syns ett kraftigt fall i Nordeas marknadsvärde vilket med stor sannolikhet beror på bankens inblandning i Panamaskandalen. Resterande banker håller en relativt jämn spridning mellan 2017–2018. Följande år 2018–2019 framgår ett kraftigt fall hos Swedbank vilket kan förklaras av penningtvättsskandalen.
Graf 5, företagsvärde baserat på årsrapporter för respektive år och bank
I graf 4 visas utvecklingen av de fyra storbankernas företagsvärde mellan de fyra år som de undersökta eventen varit aktuella 2016–2019. Det observeras ingen större spridning i bankernas företagsvärde under 2016–2019 (det senaste året är baserat på första kvartalsrapporten). De största förändringarna syns i Swedbank och Nordea från 2018 till 2019 som skulle kunna förklaras genom penningtvättsskandalen samt efterspel av flytten av huvudkontor.
0
1000000
2000000
3000000
4000000
5000000
6000000
7000000
2015
2016
2017
2018
2019
FöretagsvärdeUtveckling av företagsvärde (M€)
Nordea
SEB
Handelsbanken
Swedbank
28
Graf 6, 𝑃
𝐸𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 baserat på årsrapporter för respektive år och bank
Graf 5 visar utvecklingen av de fyra storbankernas 𝑃
𝐸𝑡𝑎𝑙 mellan de år som de undersökta
eventen varit aktuella 2016–2019. Det observeras en jämn spridning i talen mellan bankerna med undantag från 2016. Nordea, Handelsbanken och Swedbank följer en trend medan SEB sticker ut ur mängden och har en märkbar skiftning genom åren. Från år 2016 till 2018 syns en negativ utveckling som 2016 ligger på cirka 17 men sedan sjunker till cirka 8 2018. Spridningen kan grundas i att SEB var inblandade i Panamaskandalen. Resterande banker följer en trend och differensen är relativt liten. Det går att observera ett fall i Swedbank mellan 2018–2019 då det lägsta värdet infinnes, vilket antas bero på penningtvättsskandalen.
0
5
10
15
20
2015
2016
2017
2018
2019
P/E -talUtveckling av P/E- tal
Nordea
SEB
Handelbanken
Swedbank
29 6. Analys
6. 1 Investerares reaktion
Då studien till stor del analyserar förändringar i aktiekurser är det viktigt att förstå vad som driver prissättningen av dem. Med den effektiva marknadshypotesen som bas kan fallen i de aktiekurser som observerats förklaras av att investerarna väljer sälja på grund av att de ser en potentiell förlust i avkastning, inte för att de ställer sig emot själva anledningen till förlusten. Då aktiekurserna hos bankerna återhämtat sig på två av de tre olika event som undersökts blir antagandet ovan dock aningen motsägelsefullt och förlusten kan därmed ses som kortsiktig. Samtidigt tar konsumenter och investerare hänsyn till etik i större utsträckning än tidigare och handlar därmed aktier i allt större avseende med deras samvete. Att de idag tar större hänsyn till etik har resulterat i att faktorer som sociala och etiska frågor har fått större påverkan vid deras investeringsbeslut.
Enligt teorin IDF är det möjligt att investerare handlar aktier utifrån både etiska och ekonomiska perspektiv och enligt teorin om behavioural finance är det möjligt att investerares känslor kommer påverka deras personliga värdering av det företaget som de funderar på att handla aktier i. Vid offentliggörande av oetiska handlingar är det möjligt att investerare väljer att sälja andelar eller hela innehavet av deras aktier. Valet att sälja kan möjligtvis grundas i deras samvete och därmed kopplas till det etiska perspektivet för IDF, men det kan även bero på att investerare befarar negativa ekonomiska konsekvenser för företaget, vilket kopplas till det ekonomiska perspektivet för IDF. Investerare som enbart har vinstmaximerande intressen tar inte hänsyn till skandaler i form av oetiska eller brottsliga gärningar, förutsatt att det inte påverkar deras avkastning. Däremot kommer investerare med etiska motiv troligtvis ta avstånd från de banker som agerar oetiskt eller brottsligt och välja att sälja deras aktier för att inte stötta företaget.
Förtroendet mellan bank och kunder kan förstöras om banken bryter mot lagar, vilket kan leda till att kunder väljer att lämna banken. Om de väljer att lämna på grund av att relationen skadas och därmed inte utifrån ett ekonomiskt intresse indikerar det att investerarna tar hänsyn till mer än endast vinstmaximering. Det kan inte konstateras med full säkerhet då det inte finns något som säger att detta är fallet men det kan antas vara så eftersom många kunder faktiskt väljer att byta bank efter inblandning i en skandal.
30 Med resultaten som framgått är det svårt att konstatera i vilken utsträckning investerare skiljer på brottsliga eller oetiska gärningar. Utifrån de skandaler som granskats uppmärksammas det största fallet av aktiekurs, företagsvärde och 𝑃
𝐸𝑡𝑎𝑙 i Swedbank under penningtvättsskandalen.
Beroende faktorer kan endast spekuleras i men det finns möjliga anledningar som antas kan ha påverkat värdeförändringen, som skiljer sig från de två andra skandalerna. Den första anledningen är att Swedbanks VD Bonnesen gick ut i media med en positiv information som sedan visade sig vara felaktig. I teorin för IDF är ledningens beslut om kommunikation en bidragande omständighet som gör investerarnas motiv klarare. I detta fall gör ledningen ett uttalande som senare inte går att försvara vilket borde generera fler känslor hos investerare med etiskt perspektiv. Investerare ser i den bemärkelsen mer tydligt att Swedbank har agerat felaktigt och därför är incitamenten att sälja större. Den andra anledningen är att mediaövervakningen var större i penningtvättsskandalen än i de andra skandalerna vilket antyder på att nyheten nås av fler investerare och då kan ge en trendvåg att sälja aktien för att de ser att den tappar värde. Det kan antas vara så att dessa faktorer korrelerar men det går inte att säga med säkerhet. Anledningen att det skrevs fler artiklar kring ämnet var just på grund av Bonnesens uttalande.
I både Panamaskandalen och Nordeas flytt var kommunikationen till allmänheten inte lika diffus. Investerares bild av händelsen är tydligare och de kan lättare processa informationen. Det kan vara en anledning till att det inte var lika mycket medial uppmärksamhet kring dessa event, vilket i sin tur troligtvis hämmade investerarnas reaktion. Investerares uppfattning av banken förändras och de väljer att sälja deras aktier. Det kan bero på att de inte vill stötta den typen av agerande hos banken men det kan även grundas i att investerarna antar att denna nyhet kommer drabba företaget ekonomiskt och därav välja att sälja deras aktier. Enligt IDF kan investerares beslutsprocess som tidigare nämnts förklaras med ett av de två alternativen, vilket dock inte behöver vara fallet i praktiken.
6. 2 Bankerna och marknaden
Vid de tre skandaler som undersökts, där två är av brottslig karaktär och en är en oetisk handling, har det uppmärksammats en likhet mellan investerares reaktioner. En gemensam nämnare på aktiemarknaden är att aktiekurserna sjunker i samband med offentliggörandet för varje skandal, oavsett karaktär, för de banker som är involverade. Under tidsperioden för
31 skandalerna har de olika bankernas marknadsvärden och aktiekurser förändrats olika mycket per skandal och bank, vilket tydligt visar att bankerna inte uppfyllt kraven enligt CSR-pyramiden. För att uppfylla alla fem ansvarsområden skulle de inte ha agerat brottsligt eller oetiskt.
Tabell 8, statistik per skandal (Thomson Reuters, 2019)
Statistik per skandal
Skandal Nordea Swedbank SEB Handelsbanken Genomsnitt
Panamaskandalen -17,32% -12,10% -13,52% -14,94% -14,47%
Flytt av huvudkontor -20,15% -3,97% -5,77% -9,96%
Penningtvättsskandalen -2,72% -18,93% -4,38% 2,03% -6,00%
Genomsnitt -13,40% -11,67% -7,89% -9,18% -10,53%
Genomsnitt involverade banker -14,36%
Genomsnitt ej involverade banker -6,7%
I tabell 8 presenteras en samanställning av den data som tidigare presenterats i antal procent bankens aktievärde sjunkit under tidsperioden av skandalen. De fetmarkerade talen representerar att banken varit involverad. Vid tidpunkten en skandal offentliggörs sjunker kursen i den involverade banken med i genomsnitt: 14,36 procent. Det påverkar också resterande banker trots att de inte är involverade i skandalen med ett genomsnitt på 5,122 procent. Handelsbankens förändring av aktiekurs under Nordeas flytt av huvudkontor har tagits bort eftersom det antas liggs andra bakomstående anledningar till aktiekursfallet. Den skandal som påverkat bankerna mest är panamaskandalen då också flest banker var inblandade eller misstänktes för att vara inblandade då sjönk kursen med genomsnittet 14,47 procent. Den bank som enligt samanställningen har störst procentuella förändring genom skandaler är Nordea, vilket inte är förvånande då det är enda banken som varit involverad i samtliga. Värt att notera är dock att under penningtvättsskandalen sjunker Nordeas kurs endast 2,72 procent trots delaktighet, vilket är långt ifrån Swedbank som sjunker med 18,93 procent. Den bank som har lägst genomsnittliga procentuella förändring är SEB, vilket inte heller är förvånande då de inte varit utpekad som delaktig i någon av skandalerna. I Nordeas flytt av huvudkontor sjunker
