• No results found

matematiska_rrelsebeskrivning.pdf

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "matematiska_rrelsebeskrivning.pdf"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fysik HT2013 JI/Arlandagymnasiet

1

MATEMATISKA RÖRELSEBESKRIVNING

Då ett föremål rör sig är dess läge s alltid en funktion av tiden t: 𝑠 = 𝑠(𝑡)

Den matematiska innebörden av momentanhastigheten är gränsvärdet för

kvoten ∆𝑠 ∆𝑡⁄ , när ∆𝑡 går mot noll:

𝑣 = lim∆𝑡→0∆𝑠∆𝑡

Men detta känner vi igen som definition på en derivata. Momentanhastigheten är tidsderivatan av förflyttningen:

𝑣 = 𝑠´(𝑡)

Den matematiska definitionen på begreppet momentanacceleration är också ett gränsvärde:

𝑎 = lim∆𝑡→0∆𝑣

∆𝑡

Momentanaccelerationen är alltså derivatan av den funktion som beskriver hastigheten vid olika tidpunkter:

𝑎 = 𝑣´(𝑡)

Eftersom hastigheten i sin tur är derivatan av förflyttningen, kan accelerationen skrivas:

𝑎 = 𝑠´´(𝑡)

Momentanaccelerationen är andraderivatan av förflyttningen. Så snart man känner ett föremåls läge som funktion av tiden, kan man alltså genom att derivera denna funktion bestämma både hastigheten och accelerationen vid godtyckliga tidpunkter.

(2)

Fysik HT2013 JI/Arlandagymnasiet

2

1. Vid en viss rätlinjig rörelse är läget proportionellt mot tiden: 𝑠 = 𝑘𝑡

Hur stor är hastigheten och accelerationen? 𝑣 = 𝑠´(𝑡) = 𝑘 𝑎 = 𝑣´(𝑡) = 0

Hastigheten är alltså konstant och lika med proportionalitetskonstanten k. Accelerationen är noll. Rörelsen är likformig.

2. Vid en annan rätlinjig rörelse är läget s en andragradsfunktion av tiden:

𝑠 = 𝐴𝑡 + 𝐵𝑡2

där A och B är konstanter med kända värden.

Vilken är hastigheten och accelerationen? Hastigheten är: 𝑣 = 𝑠´(𝑡) = 𝐴 + 2𝐵𝑡

Genom att i detta uttryck sätta 𝑡 = 0 får vi värdet på utgångshastigheten 𝑣0:

𝑣0 = 𝐴

Vidare får vi accelerationen:

𝑎 = 𝑣´(𝑡) = 2𝐵

Accelerationen är alltså konstant. Rörelsen är likformig accelererad.

Sätter vi in ingångshastigheten 𝑣0 = 𝐴 och accelerationen 𝑎 = 2𝐵 i

uttrycket för 𝑣 och 𝑠 får vi de välkända formlerna:

𝑣 = 𝑣0+ 𝑎𝑡

𝑠 = 𝑣0𝑡 +𝑎𝑡

2

2

3. Vi förutsätter en rörelse med konstant acceleration och härleder de uttryck som då gäller för 𝑣 och 𝑠.

(3)

Fysik HT2013 JI/Arlandagymnasiet

3

𝑎 = 𝑘𝑜𝑛𝑠𝑡𝑎𝑛𝑡 = 𝑘

Vi vet att 𝑣´(𝑡) = 𝑎. Vilken hastighetsfunktion 𝑣(𝑡) skall man derivera för att få konstanten 𝑎? Denna hastighetsfunktion 𝑣(𝑡) vars derivata är den konstanta accelerationen är den primitiva funktionen till

accelerationsfunktionen 𝑎 = 𝑘, dvs.:

𝑣(𝑡) = 𝑎𝑡 + 𝑏

Vilken innebörd har konstanten 𝑏? Vi sätter 𝑡 = 0 och får:

𝑣0 = 𝑏

Konstanten b är alltså lika med utgångshastigheten 𝑣0, och vi kan skriva:

𝑣 = 𝑣0+ 𝑎𝑡

Funktionen 𝑣 är i sin tur derivatan av en lägesfunktion 𝑠(𝑡), som är en primitivfunktion till hastighetsfunktionen och måste ha följande utseende:

𝑠(𝑡) = 𝑣0𝑡 +𝑎𝑡

2

2 + 𝑐

där 𝑐 är en konstant. Om vi förutsätter att läget 𝑠 är noll vid tiden 𝑡 = 0, får vi: 𝑠(0) = 𝑐 = 0 Lägesfunktionen är således: 𝑠 = 𝑣0𝑡 +𝑎𝑡 2 2

Vi har utfört en matematisk härledning av formlerna vid likformig accelererad rörelse.

References

Related documents

Om jag vill framföra orgelmusik utifrån den tradition som gällde på Bachs tid borde jag uppenbarligen inspireras av Bachs tillvägagångssätt i citatet ovan och

Flera av barnmorskorna beskrev hur lärorikt till exempel ett postpartum-samtal kunde vara då barnmorskan kunde ha en uppfattning om förlossningen, men kvinnan hade en helt

Detta uttrycks dock på olika vis, ett mönster får för att kunna skyddas inte vara uteslutande funktionsbetingat, är en formgivning funktionsbetingad kan denna ändock

Principen ålägger alltså dem, verksamhetsutövare samt privatpersoner, som avser att sälja eller använda kemiska produkter 61 eller varor 62 som innehåller eller behandlats

Röd markering – växt, material eller struktur kvar lika som ritning Vit markering – utbytt växt men struktur kvar lika som ritning Fetmarkering i växtförteckningen –

[r]

Redan gjorda livscykelanalyser av olika alternativ för fönsterbyte alternativ bevarande och energieffektivisering av befintliga fönster visar på att själva bytet ger upphov till

Vidare tar tidigare forskning även upp faktorer som ensamkommande ungdomar upplever har varit betydande men också hindrande vad gäller att känna tillhörighet.. 2.1