“Jag känner mig som både och, jag hör hemma både här och där”

Kandidatuppsats

“Jag känner mig som både och, jag hör hemma både här och där”

En kvalitativ studie om ensamkommande syriska ungdomars upplevelse av identitet och tillhörighet i Sverige

Författare: Djellza Bucolli, Irma Turcinhodzic Handledare: Anders Lundberg

Examinator: Torbjörn Forkby Termin: VT 2020

Ämne: Socialt arbete Nivå: Grundnivå Kurskod 2SA47E

​

Abstract

Author:​​Djellza Bucolli, Irma Turcinhodzic

Title: ​“I feel like both, I belong both here and there” a qualitative study on unaccompanied Syrian youths experience of identity and belonging in Sweden

Supervisor:​​Anders Lundberg Assessor: ​Torbjörn Forkby

The aim of this study is to gain an understanding for how unaccompanied Syrian youths perceive their own identity in Sweden and what they perceive has been significant or obstructed their inclusion in the Swedish society. This has been achieved by applying a qualitative method, whereas semi-structured interviews with six unaccompanied Syrian youths have been conducted. The theory used in the analysis are the theories of "hybrid identity" and "belonging". The findings of the study show that all interviewees perceive themselves to have a combination of both Swedish and Syrian identities. Moreover, the findings show that the interviewees perceived several obstructions to their inclusion in Swedish society. These include racist remarks, limited freedom, language barriers, and lack of social networks. The interviews also show that knowledge of the language, education and work as well as social contact networks are important factors to get the feeling of belonging to the Swedish society.

Lastly, the findings show that they perceived positive aspects and possibilities for unaccompanied youths outnumber the perceived obstructions for inclusion in Swedish society.

Keywords: ​Unaccompanied, unaccompanied youths, culture, identity, hybrid identity, ​belonging

Nyckelord: Ensamkommande, ensamkommande ungdomar, kultur, identitet, hybrid identitet, tillhörighet

Förord

Vi vill främst rikta ett stort tack till våra intervjudeltagare som ville träffa oss för att dela sina tankar och reflektioner, utan er hade detta arbete inte varit möjligt att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Anders Lundberg för din kunskap och rådgivning. Slutligen vill vi passa på att tacka kursansvarig Peter Hultgren, docent Torun Elsrud samt våra nära och kära, som gett stöd och uppmuntrat oss under arbetets gång. Det är ert fantastiska stöd som har fört oss fram!

Djellza Bucolli & Irma Turcinhodzic Kalmar, VT 2020

Innehållsförteckning

1. Inledning 4

1.1 Problembakgrund 5

1.2 Problemformuleringen 6

1.3 Syfte 8

1.4 Frågeställningar 8

2. Tidigare forskning 9

2.1 Identitetsuppfattning i förhållande till två skilda kulturer 10

2.2 Betydande faktorer för att känna tillhörighet 12

2.3 Faktorer som hindrar att känna tillhörighet 13

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning 15

3. Teoretiska perspektiv 16

3.1 Identitet 16

3.1.1 Hybrid identitet 17

3.2 Tillhörighet 18

4. Metod 19

4.1 Forskningsteoretisk ansats och förförståelse 20

4.2 Val av datainsamlingsmetod 21

4.3 Urval och tillvägagångssätt av intervjudeltagare 22

4.4 Urval och tillvägagångssätt av tidigare forskning 23

4.5 Analys och bearbetning 23

4.6 Reliabilitet och validitet 25

4.7 Forskningsetiskt förhållningssätt 26

4.8 Metoddiskussion 28

4.9 Arbetsfördelning 30

5. Resultat och analys 30

5.1 Kort information om intervjudeltagarna 30

5.2 Identitetsuppfattning 31

5.2.1 Både och 31

5.3 Betydande faktorer för att känna tillhörighet 38

5.3.1 Språk, arbete och/eller utbildning, relationer 38

5.4 Hindrande faktorer för att känna tillhörighet 42

5.4.1 Begränsad frihet, utanförskap och främlingskänsla 42

6. Avslutande diskussion 45

6.1 Förslag till vidare forskning 48

7. Källförteckning 49

Bilagor 53

Bilaga 1 Informationsbrev 53

Bilaga 2 Intervjuguide 55

1. Inledning

I detta avsnitt redogörs problembakgrund, problemformulering, syfte, frågeställningar samt begreppsdefinitioner.

1.1 Problembakgrund

Idag befinner sig cirka 28 miljoner barn och unga på flykt i världen (Unicef 2019).

Varje dag tvingas de fly ensamma från sina familjer och i många fall det enda land de känner till. Varje år söker barn och unga under arton år skydd i Sverige utan sällskap av förälder eller annan vårdnadshavare. Anledningarna till att de tvingas fly är skilda, det kan handla om att de flyr från krig, våld eller misär (Almqvist 1997). År 2015 var den största flyktingkrisen i Europa i modern tid. Under detta år sökte 70 000 barn och unga asyl i Sverige varav 35 369 var ensamkommande (Barnombudsmannen 2017).

En stor grupp som anlände till Sverige under året 2015 var ensamkommande ungdomar från Syrien. Anledningen är att de flyr ett inbördeskrig som länge pågått och än idag pågår. Mer än hälften av Syriens befolkning är på flykt från sina hem, hälften av dessa är ensamkommande barn och unga som är svårt traumatiserade (UNHCR 2020). ​Ensamkommande ungdomar som anländer till Sverige har lämnat allt de har i ursprungslandet i hopp om att få det bättre ​. De möter förutom ett nytt land även en ny kultur med ett främmande språk, normer och värderingar som många gånger skiljer sig från kulturen de kommer ifrån. I strävan efter att få det bättre och uppnå stabilitet och trygghet kan olika svårigheter i det nya landet skapa en främlingskänsla som innebär en avsaknad av tillhörighet till samhällets grupper och kollektiv ​(Alsmark 1997). Att mötas av en ny kultur kan även innebära att de unga riskerar att drabbas av vilsenhet. Vilsenhet i form av att ungdomarna ställer frågor som

“vem är jag” eller “vart tillhör jag”. Den unge som byter land, kultur och vänner kan ha drabbats av många olika förluster och har i det nya landet ingen möjlighet att uttrycka sig genom språket då det är ett helt annat språk som talas. ​Vilsenhet kan också leda till att den unge känner en osäkerhet i sin identitet. Detta kan försvåra den unges utveckling och anpassning i det nya samhället. Det kan även medföra ​att den

unges identitet präglas av främlingskap snarare än ​identifikation till det nya landet och dess kultur (Lundgren 2007). ​Förutom detta representerar gruppen ensamkommande en minoritetsgrupp i det nya samhället. Detta tillsammans utgör att deras situation ses som utsatt vad gäller social och rättslig position (Fälldin & Strand 2010). Vidare ses ensamkommande ungdomar tillhöra en heterogen grupp med skilda bakgrunder och olika erfarenheter. Trots skillnader ser gruppens grundläggande behov liknande ut. ​För att ensamkommande ungdomar ska kunna känna tillhörighet i det nya samhället är det viktigt att de görs delaktiga och tillgodoses en trygg tillvaro. För att tillgodose detta är det samhällets ansvar att bidra med god omsorg, stöd samt vägledning (Socialstyrelsen 2015)​.

1.2 Problemformuleringen

Utifrån problembakgrunden går det att utläsa att målgruppen ensamkommande ungdomar befinner sig i en sårbar och socialt utsatt position. Det blir problematiskt att känna tillhörighet till det nya landet då det är vanligt förekommande att individen slits mellan sin ursprungliga kultur och den nya kulturen. Att slitas mellan två olika kulturer kan medföra i att individen i sin tur har svårt att identifiera sig på ett personligt plan men också inom en grupp eller som ett kollektiv ​(Stier 2003). Tidigare studier har visat att människor som anländer till Sverige kan uppfatta sig tillhöra ursprungslandet, det nya landet och dess kultur, båda kulturerna i form av en dubbelhet eller helt sakna en tydlig nationell identitet (Scheringer 2016;

O´Sullivan-Lago & De Abreu 2009; Valentine, Sporton & Nielsen 2009). Tidigare forskning har även visat på att de ungdomar som lever i en ny kultur som skiljer sig från den gamla kan ha svårt att identifiera sig till någon specifik plats. Att ensamkommande ungdomar inte kan känna tillhörighet till någon av kulturerna medför att det kan uppstå en identitetskris som kan stärkas i samband med det nya landets kultur, normer och värderingar (Hessle 2009).

Wallin och Ahlström (2005) samt Hessle (2009) redogör för att det finns flera faktorer till varför ensamkommande ungdomar upplever svårigheter i att känna tillhörighet till det svenska samhället. Dels handlar det om bristen på språkinlärning, sociala kontaktnät och ett begränsat samhälleligt stöd. Vidare belyser Börjesson och

Söderqvist Forkby (2020) att en otrygg boendesituation, tillitsbrist till professionella samt regler på HVB-hem ses vara andra faktorer som hindrar att känna tillhörighet.

Tidigare forskning visar att det trots en rad svårigheter, ändå går bra för de flesta ensamkommande ungdomarna efter en längre period i det nya landet. Wallin och Ahlström (2005) samt Hessle (2009) skriver att de ungdomar som genomgått en utbildning eller fått ett arbete känner en ökad tillhörighet i det nya landet. Genom arbete och studier har många även lyckats skapa sociala kontaktnät vilket bidragit till ökad språkinlärning.

Utifrån ovanstående forskning har vi fått ökad förståelse för ensamkommande ungdomars identitetsuppfattning och tillhörighet direkt vid ankomst i Sverige men även efter en längre tidsperiod som tio år. Vi ser en kunskapslucka och ett behov av att studera vidare ensamkommande ungdomars upplevelser av identitetsuppfattning och tillhörighet i Sverige. Detta då vi utifrån tidigare forskning har fått ökad kunskap kring hur identitet och tillhörighet i en ny kultur hänger samman. Tidigare forskning visar att ensamkommande som känner tillhörighet i ett nytt land också kan identifiera sig med kulturen. Samtidigt har forskning visat att ensamkommande som istället känner en avsaknad av tillhörighet i ett land även saknar en kulturell identifikation till landet.

Vidare utgör ensamkommande ungdomar en heterogen grupp med skilda bakgrunder och därmed även skilda upplevelser. Vi anser att det är av stor vikt att ensamkommande ungdomars upplevelser ständigt fortsätter att komma till uttryck och uppmärksammas då ensamkommande befinner sig i en sårbar och socialt utsatt position. Genom att fortsätta belysa ämnet är vi med och bidrar till ökad förståelse kring gruppen ensamkommande och deras upplevelser men även en ökad kunskap bland myndigheter, professionella och samhällsmedborgare. Vi ser även ett behov att studera vidare en femårsperiod då det är högst relevant att lyfta ungdomars erfarenheter och upplevelser även under en kortare tidsperiod och inte enbart efter tio år i Sverige. Dessutom befinner sig ensamkommande efter fem år inte i direkt utsatt position som vid ankomsten.

​

Studiens avgränsning är att studera syriska ensamkommande ungdomars upplevelser av identitetsuppfattning och tillhörighet efter fem år i Sverige. Anledningen till att det blev just en femårsperiod är för att vi från början hade bestämt att vi skulle utgå från flyktingkrisen som var år 2015. Varför vi

utgår från syriska ungdomar är för att de enligt statistik från Migrationsverkets (2015) årsredovisning var en av folkgrupperna som utgjorde en majoritet av alla ensamkommande ungdomar som anlände under flyktingkrisen. Vidare har tidigare forskning om ensamkommande ungdomar och deras upplevelser av identitetsuppfattning och tillhörighet belyst teorier som det dialogiska jaget för att förklara hur ensamkommande ungdomar måste omvärdera delar av sin identitet i ett nytt samhälle för att passa in. En annan anledning till att vi vill studera vidare ensamkommande ungdomars identitetsuppfattning och känslan av tillhörighet är för att vi vill utgå ifrån en ny infallsvinkel och belysa nya teorier. Detta genom att analysera vårt empiriska material med hjälp av teorin “hybrid identitet” utifrån Wikström (2009) samt Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) definition samt teorin “tillhörighet”

utifrån Alsmark (1997) och Yuval-Davis (2011) definition. Slutligen vill vi, som tidigare nämnt, genom vår studie fylla en ny kunskapslucka där förhoppningen även är att studien ska bidra med vidareutveckling för myndigheter och professionella som arbetar med målgruppen. Vidareutveckling i form av att bidra med ökad förståelse kring ensamkommande ungdomars utsatta situation i Sverige. Förhoppningen är även att studien ska bidra till att myndigheter och professionella får kunskap kring hur de i förebyggande syfte ska kunna sätta in insatser i god tid som bidrar till en känsla av tillhörighet mer omgående.

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att få förståelse för hur ensamkommande ungdomar från Syrien upplever sin identitet i Sverige. Avsikten är även att förstå vad ensamkommande ungdomar upplever har varit betydande respektive hindrande för att känna tillhörighet i det svenska samhället.

1.4 Frågeställningar

1. Hur upplever intervjuade ensamkommande ungdomar sin identitet i förhållande till två skilda kulturer?

2. Vad upplever intervjudeltagarna har varit betydande för att känna tillhörighet i det svenska samhället?

3. Vad upplever intervjudeltagarna har varit hindrande för att känna tillhörighet i det svenska samhället?

1.5 Begreppsdefinition

Vi som har skrivit denna uppsats anser att det är viktigt som läsare att få en tydlig definition på de centrala begrepp som används under studiens gång. Med detta förklarat kommer de mest centrala begreppen att definieras nedan.

Ensamkommande barn

Ensamkommande barn är vid ankomsten till mottagarlandet under 18 år och åtskilda från båda sina föräldrar eller från annan vuxen ställföreträdande som anses ha laglig vårdnad och det primära ansvaret för barnet (Prop.2005/06:46 - Mottagande av ensamkommande barn).

Ensamkommande ungdom

Ensamkommande ungdomar beskrivs vara individer som är mellan 16-20 år och kommer till Sverige utan förälder eller ställföreträdare (Socialstyrelsen, 2016).

Kultur

Kultur är viktigt för individer eftersom att den hänger samman med identitet och självbild. Kultur skapas genom interaktion mellan individer som lever tillsammans och integrerar med varandra. Inom en kultur finns accepterade beteendemönster, där individer med hjälp av olika värden och symboler upprätthåller en grupp tillsammans. Att ha ursprung från en kultur och sedan komma till en ny kultur med ett nytt språk, normer och värderingar är inte en enkel process då individer sedan tidigare har invanda mönster från sin bakgrundskultur som skiljer sig från den nya kulturen (Westin 1999).

2. Tidigare forskning

I följande avsnitt redogörs tidigare forskning som belyser ensamkommande ungdomars upplevelser av sin identitet i ett nytt land i förhållande till två skilda kulturer. Vidare tar tidigare forskning även upp faktorer som ensamkommande ungdomar upplever har varit betydande men också hindrande vad gäller att känna tillhörighet.

2.1 Identitetsuppfattning i förhållande till två skilda kulturer

Scheringer (2016) har skrivit en vetenskaplig artikel som baseras på tre kvalitativa studier kring turkiska ungdomars identitetsuppfattning i Tyskland och Österrike.

Studiernas samlade resultat visar att det finns deltagare som uppfattar sig som enbart tyskar eller österrikare, individer som anser sig själv vara en kombination av både tysk-turkiska eller österrikare-turkiska men även de som upplever sig vara fullt turkiska. Studierna visar att en delad identitetsuppfattning till två kulturer är starkt beroende på vilken generation som invandrat. En realistisk syn är att individer som tillhör andra generationens invandrare, känner tillhörighet till båda platserna och båda kulturerna. Vidare menar Scheringer (2016) att en identitetsuppfattning är föränderlig och beroende av individens ålder, sociala kontext, kön och grupptillhörighet.

Även O'Sullivan-Lago och De Abreu (2009) har skrivit en vetenskaplig artikel som undersöker vilka effekter invandring och kulturell förändring har på identiteten i ett nytt land. O'Sullivan-Lago och De Abreu (2009) utgår från irländska medborgare som på grund av olika skäl invandrat och menar likt Scheringer (2016) att individer kan känna identitetsuppfattning till fler än bara en kultur. Utgångspunkten är ett teoretiskt perspektiv som belyser hur människor som lämnat sin ursprungskultur och tillhörighet kan förstå den identitetsprocess som skapas genom det dialogiska jaget i den nya kulturen. Det dialogiska jaget påverkas av olika kulturella sammanhang och utgår från att identiteter är dynamiska och komplexa. Enligt teorin har alla individer minst två identiteter som tillsammans utgör en helhet av jaget. Jagets olika identiteter integreras

med andra människor och skapas beroende på vilket sammanhang en individ befinner sig i.

Vidare skriver både O'Sullivan-Lago och De Abreu (2009) samt Scheringer (2016) att det är vanligt förekommande att individer med invandrarbakgrund möts av en kulturkrock i det nya landet. En kulturkrock där de kulturella ramar som finns skapar förvirring och osäkerhet hos en individ, där individen inte har svar på vem de egentligen är, vilka värderingar de har eller vilken grupptillhörighet de känner.

O'Sullivan-Lago och De Abreu (2009) skriver i sitt resultat att en majoritet av deltagarna upplever en känsla av osäkerhet kring sin identitetsuppfattning på grund av stora skillnader mellan ursprungskulturen och den nya kulturen. Osäkerheten kan delas in i två delar, en kulturell osäkerhet men även en osäkerhet inför framtiden. Enligt O'Sullivan-Lago och De Abreu (2009) ses säkerhet och stabilitet vara två drivande faktorer som en individ strävar efter i livet. För att kunna hantera kulturell osäkerhet och uppnå säkerhet och stabilitet kan det vara nödvändigt för människor som anländer till ett nytt land att omvärdera delar av det dialogiska jaget. ​Vidare ​framkommer det att flertalet deltagare som frivilligt invandrat till Irland väljer att identifiera sig som invandrare, behåller den kulturella identitet som de bär med sig från hemlandet samt planerar att återvända till hemlandet i framtiden. Däremot visar det sig att deltagare som kom som asylsökande inte vill eller kan på grund av olika skäl återvända till sitt hemland och därmed strävar efter att assimileras med kulturen i Irland.

Valentine, Sporton och Bang Nielsen (2009) har skrivit en vetenskaplig artikel som baseras på kvalitativ studie i form av intervjuer med somaliska ungdomar. Syftet med studien är likt Scheringer (2016) att förstå samspelet mellan identitetsskapande och känslan av tillhörighet. Fokuset i artikeln behandlar vad det innebär att vara muslim med somalisk identitet i Danmark och England utifrån deltagarnas egna upplevelser.

Enligt Valentine, Sporton och Bang Nielsen (2009) har ungdomarnas geografiska plats en stor betydelse för deras identitetsuppfattning och var de känner tillhörighet. De flesta ungdomarna upplever sig inte tillhöra en somalisk identitet av befolkningen i hemlandet trots att de talar flytande somaliska och ser somaliska ut. Vidare uppfattar inte ungdomarna sig tillhöra en dansk identitet i Danmark. Detta eftersom att det

sociala nätverket i Danmark ser annorlunda ut och det danska samhället har en utgångspunkt i en sekulär världssyn. Denna världssyn går emot vad som är viktigt för de somaliska ungdomarna och deras identitetsuppfattning, att uppfattas som muslimer.

De somaliska ungdomarna menar att det finns en högre press att assimilera sig i det danska samhället och mindre möjlighet att blanda somalisk och dansk kultur. Trots att ungdomarna försöker anpassa sig till det danska samhället uttrycker de att det finns en snäv bild av dansk identitet, vilket försvårar anpassningen och känslan av tillhörighet.

Däremot visar studiens resultat att somaliska ungdomar från England upplever en känsla av tillhörighet till England trots att de inte uppfattar sig ha en engelsk identitet.

Enligt studien visar det sig att somaliska och islamska nätverket i England, till skillnad från Danmark, är mer etablerat vilket gör att ungdomarna kan identifiera sig som både somaliska och muslimer.

2.2 Betydande faktorer för att känna tillhörighet

Wallin och Ahlström (2005) har skrivit en vetenskaplig artikel utifrån en studie kring ungdomars erfarenheter och livssituation efter 10 år i Sverige. Även Hessle (2009) har skrivit en liknande doktorsavhandling med en tioårsuppföljning. Syftet med studierna är att skapa förståelse kring hur intervjuade ungdomar som varit ensamkommande hanterar sin livssituation och olika utmaningar som kan uppkomma i Sverige i vuxen ålder. Studierna belyser olika faktorer som de upplever har varit betydande för att känna tillhörighet. I båda studierna framkommer det att majoriteten av deltagarna upplever sig vara tillfreds med livet och har etablerats sig som unga vuxna.

Majoriteten av deltagarna har genomgått en utbildning eller etablerat sig på arbetsmarknaden. Det framgår att deltagarna upplever att de genom ett arbete har hög kontroll över sina liv. Detta förstärker känslan av att kunna ta ansvar över sig själv och känna välbefinnande. Förutom detta ses både arbete och studier ha en stor betydelse i vardagen, vad gäller att känna motivation, lycka men också en känsla av tillhörighet i samhället. Vidare visar studierna att både utbildning och arbete är ett sätt för ensamkommande ungdomar att skapa sociala nätverk med andra utanför sin etniska och kulturella tillhörighet. Wallin och Ahlström (2005) menar att det sociala nätverket bland deltagarna till störst del består av vänner från samma etniska grupp och att

kontakten med majoritetsbefolkningen ses vara begränsad till kollegor på arbetsplatsen. Trots begränsad kontakt med majoritetsbefolkning framkommer en hög känsla av välbefinnande bland deltagarna då de har ett arbete, en familj eller vänner.

Samtidigt ses kontakten till kollegor som en möjlighet till att öva på det svenska språket och känna sig som en del av samhället.

Huvudresultatet i Hessles (2009) studie visar på att ungdomarna inte förblev ensamma trots att de kom ensamma. En majoritet av de ensamkommande ungdomarna som anlände till Sverige fick stöd och omhändertogs av släkt eller bekanta i Sverige. De som saknade kontaktnät när de anlände sökte sig själva till personer med samma etniska grupp eller andra viktiga personer som ansågs vara nödvändiga i deras etablerings- och socialisationsprocess. De unga har mött viktiga personer som stödjande och engagerade lärare, stöttande ledare inom idrottsvärlden, förstående HVB-personal samt psykologer. Även de ungdomar som kom ensamma som fortfarande efter tio år inte har familjemedlemmar i Sverige har lyckats bygga upp nya relationer, skapat egna familjer samt lyckats återskapa kontakten med familjemedlemmar från hemlandet. Studien visar att socialisationen i Sverige, den gynnsamma etableringen samt känslan av tillhörighet i det svenska samhället har en koppling till om ungdomarna lyckats återskapa kontaktnät med familjemedlemmar eller skapat egna familjer.

2.3 Faktorer som hindrar att känna tillhörighet

Börjesson och Söderqvist Forkby (2020) har skrivit en vetenskaplig artikel som baseras på kvalitativa intervjuer med ensamkommande ungdomar kring deras upplevelser av att känna tillhörighet i Sverige. Studien belyser likt Hessle (2009) samt Wallin och Ahlström (2005) olika hindrande faktorer som ungdomar upplever har utmanat dem i att känna tillhörighet. Ensamkommande ungdomar som placeras på HVB-hem tilldelas rum tillsammans med andra de själva inte känner eller har tillit till.

Om relationen till rumskamrater inte är god kan ungdomarna känna sig otrygga, osäkra och inte förenade som grupp. Det framkommer att ungdomar som bor på HVB-hem upplever att det kan vara svårt att komma överens med rumskamrater och

att konflikter kan skapas. Vidare upplever ungdomarna att personal inte alltid visar stöd och beaktar deras behov. HVB-personal utlovar olika löften som tar lång tid att uppfylla eller blir framskjutna. Ungdomars behov blir inte alltid tillgodosedda och tilliten till professionella brister vilket ses som en hindrande faktor i att känna tillhörighet.

Hessle (2009) samt Wallin och Ahlström (2005) skriver att begränsat stöd från professionella påverkar ungdomarna vilket kan få dem att känna en känsla av ensamhet i det svenska samhället. Ungdomar som anländer till Sverige har med sig plågsamma och svårhanterliga minnen. De har även lämnat viktiga personer i hemlandet och har en ständig oro över hur deras familjemedlemmar mår och har det.

Det konstanta sökandet efter familjemedlemmar medför att ungdomarna inte fullt ut kan känna tillhörighet i Sverige. Scheringer (2016) menar att individer som inte har tillit eller får känslomässigt stöd från samhället istället söker sig till egna landsmän som talar samma språk och delar liknande erfarenheter. Detta begränsar möjligheten till att komma i kontakt med majoritetsbefolkningen och att känna tillhörighet till landet. Enligt Börjesson och Söderqvist Forkby (2020) finns även begränsningar vad gäller det sociala nätverket. Ungdomarna i studien upplever att HVB-hem begränsar dem att röra sig fritt utanför hemmet och umgås med vem de vill och när de vill. Detta då deras hem ses vara en plats som förväntar sig hur ungdomarna ska agera, känna och svara på saker. Vidare framkommer det i studien att HVB-personal brukar stänga köket vid specifika tidpunkter samt har regler gällande måltider. Genom att begränsa ungdomars frihet och tillgången till gemensamma resurser menar ungdomarna att även deras känsla av “hem’’ begränsas. Detta skapar istället en känsla av främlingskap och minimerar möjligheten att integrera, socialisera och röra sig fritt i sitt “hem’’.

Hessle (2009) samt Wallin och Ahlström (2005) lyfter båda i sina studier att ensamkommande ungdomar tvingas lära sig en helt ny kultur med seder, normer och ett nytt språk. Det framkommer att bristen på språkinlärning ses vara hindrande vad gäller att socialisera sig med majoritetsbefolkningen. Ungdomarna upplever också Sverige som ett land där individer förväntas klara sig själva, till skillnad från hur det är i deras ursprungskultur där alla tar hand om varandra. Skillnader mellan kulturerna

visar på att ungdomarna inte känner sig hemma i Sverige trots att de trivs. Hessle (2009) menar vidare att kulturella skillnader kan påverka ungdomarna i deras identitetsuppfattning i den nya kulturen. Detta eftersom att kulturen ses som en del av identiteten och om den nya kulturen är alldeles för olik ursprungskulturen kan en förvirring och en identitetskris uppstå.

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Ovanstående forskning visar att ensamkommande ungdomar ständigt dras mellan sin ursprungskultur och den svenska kulturen. Forskning visar att ungdomar som invandrat till ett annat nytt land med en ny kultur, nya värderingar och normer kan mötas av en kulturkrock. En kulturkrock som kan skapa osäkerhet hos ungdomar kring vem de är, vilka värderingar de har eller vilken grupptillhörighet de känner. Tidigare forskning visar även att det finns faktorer som hindrar att känna tillhörighet. Faktorer som att den unge känner en ständig oro för sina familjemedlemmar i hemlandet eller att den unge får begränsat stöd från professionella. Forskning visar att ungdomar som saknar känslomässigt stöd från samhället söker sig till egna landsmän som talar samma språk. Detta begränsar möjligheten att komma i kontakt med majoritetsbefolkningen, lära sig det nya språket och att i sin tur känna tillhörighet till det nya landet. Vad gäller faktorer som har varit betydande för att känna tillhörighet visar tidigare forskning att många ensamkommande ungdomar känner sig tillfreds med sitt liv. Majoriteten av de ensamkommande har kontroll över sina liv, de har sociala nätverk i form av vänner, kollegor och andra stödjande personer. De flesta har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden, har någon form av utbildning och har även återskapat kontakten till familjemedlemmar i hemlandet vilket ses vara en gynnsam etablering och en betydande faktor för att känna tillhörighet i samhället.

Utifrån ovanstående forskning har vi förstått att det inte helt saknas kunskap kring ensamkommande ungdomar och deras identitetsuppfattning och tillhörighet i Sverige.

Det går att konstatera att det finns kunskap men att det behövs i större utsträckning. Vi ser ett behov av att vidare studera ensamkommande ungdomars upplevelser av identitetsuppfattning och tillhörighet då gruppen ensamkommande befinner sig i en

social och rättslig utsatt position som ständigt bör uppmärksammas. Dessutom har alla ensamkommande skilda bakgrunder, erfarenheter och upplevelser, vilket innebär att ett resultat inte kan generaliseras till hela gruppen ensamkommande, utifrån detta ser vi också ett behov av att vidare studera ämnet. Vi har vi också utifrån tidigare forskning fått ökad kunskap kring hur identitet och tillhörighet hänger samman och ser även utifrån detta ett behov av att studera vidare just upplevelsen av identitet och tillhörighet. Utöver detta har vi fått insyn i ämnet utifrån ett teoretiskt perspektiv, det dialogiska jaget, som visar att ensamkommande ungdomar måste omvärdera delar av jaget för att passa in i ett nytt land. Vi är medvetna om att ensamkommande ungdomars upplevelser av identitet och tillhörighet går att se utifrån flera andra perspektiv. Utifrån detta ser vi ett behov och en ökad kunskapssökning kring ämnet utifrån nya teoretiska perspektiv. Vi är intresserade av att studera vidare ensamkommandes upplevelser av identitetsuppfattning och tillhörighet utifrån det mellanskap ensamkommande ungdomar befinner sig i, i förhållande till två skilda kulturer genom att bland annat utgå från begreppet hybrid identitet.

3. Teoretiska perspektiv

Vi kommer att utgå från teorierna hybrid identitet och tillhörighet och har valt att begränsa teorierna genom att endast ta med det som är relevant för vår studie. Vi anser att hybrid identitet och tillhörighet är de mest passande teoretiska perspektiven att använda för att analysera det insamlade materialet vi har fått in. Detta för att hybrid identitet i enlighet med Wikström (2009) används då individer innehar blandat ursprung/tillhörighet. Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) menar att en individ växlar mellan olika kulturella system och behöver inte känna känslan av “antingen eller’’. Författarna pratar om en tredje identitet som innebär en blandning av flera kulturer där individen har möjlighet att kombinera olika kulturella kontexter utifrån sina egna etiska ställningstaganden och värderingar. Alsmark (1997) samt Yuval-Davis (2011) beskriver begreppet tillhörighet som ett ​behov av vara en del av något och ha tillit för en eller flera människor inom en grupp. Begreppet beskriver en känsla av f​ästpunkt, känslan av att vara hemma. Enligt Yuval-Davis (2011) kan individer “tillhöra’’ på många olika sätt och ha tillhörighet till många olika objekt.

Tillhörighet handlar om att ​individen har skapat sig trygghet och stabilitet i sitt liv och inte längre upplever en främlingskänsla.

3.1 Identitet

Identitet är ett svårdefinierat och komplext begrepp. Det finns inte någon enkel eller entydig definition av vad identitet är. Identitet härstammar från det latinska “identitas’’

som betyder “densamma’’. Stier menar att begreppet identitet inkluderar allt från individens etniska tillhörighet, kön, yrke samt etiska och moraliska värderingar. En individ kan identifiera sig på ett personligt plan, inom en grupp men även som ett kollektiv. När en individ identifierar sig som en del av ett kollektiv är det vanligt förekommande att det grundas i individens kultur eller etnicitet. Begreppet identitet handlar om känslan av att vara en och samma person trots att det går att uppträda på olika sätt, vid olika situationer och i olika åldrar (Stier 2003)​.

Identiteter blir meningsfulla när de ställs i relation till någon eller något ​. ​Identitet ses som en människas självbild som skapas utifrån en individs uppfattning av sig själv i relation till omgivningens bemötande. Med omgivning menas ett samhälle där individen möter olika människor, intryck individen får och erfarenheter individen samlar på sig. Individens bemötande på omgivningen och dess spegling i sin tur påverkar individens egna självbild. Detta gör att en individ börjar tänka på vad som är viktigt, vad hen gillar och inte gillar eller vad den står för i jämförelse med sin omgivning. Individen hittar i relation till sin omgivning och dess bemötande sig själv och utvecklar en självbild av hur den ser på sig själv. Det är därigenom som individen bygger sin identitet ​ (​Lange & Westin 1981; Stier 2003).

3.1.1 Hybrid identitet

Wikström (2009) menar att världen idag är mer komplex än vad den tidigare har varit, det går inte att tala om monoetniska tillhörigheter eller monokulturella tillhörigheter.

Enligt författaren finns det idag inget egentligt ursprung, snarare finns det inom alla kulturer och etniska tillhörigheter konstruktioner av andra kulturer. Wikström (2009) definierar begreppet hybrid identitet som en korsning mellan individer med olika

ursprung. Begreppet används då individer innehar blandat ursprung och/eller tillhörighet.

Goldstein–Kyaga och Borgström (2009) skriver i sin forskningsstudie att hybrid identitet innebär att en individ växlar mellan olika kulturella system och kan definiera sig som “både och’’. Hybrid identitet är en blandning, en gränsöverskridande identitet.

En identitet som tar avstånd från åtskilda kulturer som gör skillnader på grupper baserat på en känsla av “vi” och “dem” eller ”antingen-eller’’. Hybrid identitet handlar om att en individ inte endast innehar en identitet, som att till exempel identifiera sig som bara traditionellt svensk. Hybrid handlar snarare om att en individ kan inneha en kombination av flera identifikationer såsom svensk-arab. Att en individ definierar sig som “både och”, har ingen negativ betydelse utan innebär snarare att individen ser sig själv som något “tredje’’. Den tredje identiteten kan karaktäriseras av positiva aspekter som ett behov av att lära sig om de olika kulturella kontexter som individen ingår i samt engagemang i andra delar av världen. Den kan även karaktäriseras av en förmåga att se konflikter ur flera perspektiv samt att inneha en känsla av både frihet och kontroll. Den tredje identiteten kan även karaktäriseras av negativa aspekter som en känsla av rotlöshet, där individen inte känner tillhörighet till någon av kulturerna.

Goldstein–Kyaga och Borgström (2009) menar att en tredje identitet är vanligt förekommande bland individer som lever i mångkulturella och multietniska miljöer.

Varför en individ intar en tredje position kan ha koppling till individens etiska ställningstagande om värderingar och livssyn. Det som utvecklar den tredje identiteten kan vara goda kunskaper i bland annat språk, förståelse kring de olika kulturerna samt kodväxling. Detta kan leda till en ökad kulturell förståelse och förmåga att anpassa sitt beteende och känslan av att vara hemma på olika platser.

3.2 Tillhörighet

Tillhörighet är ett mångsidigt och svårdefinierat begrepp. Det handlar bland annat ​om ett behov av att vara en del av något och ha tillit för en eller flera människor inom en grupp. Exempel på en grupp kan vara en familj, vänner eller ett samhälle. Behovet av att tillhöra eller ha tillit innebär att en människa vill lära känna någon eller några i gruppen för att uppnå en VI-känsla. Tillhörighet inbegriper även att en individ känner

sig hemma på ett personligt plan. Att en individ känner tillhörighet handlar om att individen har skapat trygghet och stabilitet i sitt liv och inte längre upplever någon främlingskänsla (Alsmark 1997).

Även Yuval-Davis (2011) skriver om begreppet tillhörighet som en känsla av fästpunkt, en känsla av att känna sig hemma. Människor kan “tillhöra’’ på många olika sätt och ha tillhörighet till många olika objekt. En del av tillhörighet handlar om att känna sig “trygg’’. För att förenkla förståelsen av begreppet har Yuval-Davis (2011) delat in tillhörighet i tre olika nivåer. Den första nivån handlar om sociala platser och inbegriper människors tillhörande av ett kön, nation, en åldersgrupp, släktgrupp eller ett yrke. Den andra nivån handlar om hur individer identifierar sig och skapar känslomässiga band till kollektiviteten och olika grupper. Hur individer identifierar sig handlar inte enbart om känslan av att tillhöra en grupp eller ett kollektiv utan snarare hur individer väljer att intala sig själv och andra om vem de är och vem de inte är. Det kan exempelvis vara genom individuella attribut, yrkesinriktningar eller sexuell läggning. Yuval-Davis (2011) menar att individens framställning av sig själv på detta sätt trots allt ändå relaterar, direkt eller indirekt till andra människors uppfattning om innebörden av att vara medlem i en specifik grupp eller ett kollektiv. Tillhörighet speglar även känslomässig strävan och önskemål om att bli bekräftad:

“Individuals and groups are caught within wanting to belong, wanting to become, a process that is fueled by yearning rather than posting of identity as a stable"

(Yuval-Davis 2011).

Den tredje och slutliga nivån handlar enligt Yuval-Davis (2011) om etiska och politiska värdesystem och på vilket sätt människor bedömer sina egna och andras tillhörighet. Tillhörighet handlar inte enbart om sociala platser och konstruktioner av individuella och kollektiva identiteter utan även om hur dessa värderas och bedöms av individen själv och andra. Detta kan göras på olika sätt av människor med liknande sociala platser som kan identifiera sig tillhöra samma samhälle eller gruppering.

4. Metod

Metodkapitlet inleds med forskningsteoretisk ansats, vilken ger förståelse för det perspektiv som studien kommer att utgå från. Den forskningsteoretiska ansatsen styr datainsamling, urval och tillvägagångssätt, där forskningsprocessen beskrivs på ett mer djupare plan. Därefter presenteras analys och bearbetning av insamlat material.

Slutligen diskuteras forskningsetiska förhållningssätt samt de överväganden vi stått inför i vår studie i metoddiskussion.

4.1 Forskningsteoretisk ansats och förförståelse

Vi anser att hermeneutiken är den mest lämpliga och passande ansatsen att utgå ifrån för att uppnå studiens syfte vad gäller ensamkommande ungdomars egna upplevelser.

Syftet är att få förståelse för hur ensamkommande ungdomar från Syrien upplever sin identitet i Sverige. Avsikten är även att förstå vad ensamkommande ungdomar upplever har varit betydande respektive hindrande för att känna tillhörighet till det svenska samhället. Enligt Thomassen (2007) är hermeneutik en forskningsteoretisk ansats som syftar till att skapa förståelse och tolkning av mänskligt liv. Det handlar inte om att förklara hur världen är utan snarare hur den tolkas och bedöms av individen själv. Perspektivet har som utgångspunkt att återberätta vad förståelse är utifrån människors inre upplevda erfarenheter. Hermeneutiken utgår från att tolka och förstå människors beteende och upplevelser för att därefter kunna sätta sig in deras liv.

Tolkning används för att få en ökad kunskap kring människors handlande. För att uppnå tolkning menar Hartman (2004) att det krävs en förförståelse. Förförståelse och erfarenheter påverkar en individs sätt att tolka och förstå andra individer. Hartman redogör för att en människa aldrig kan få en klar förståelse för en annan människas liv då alla individer alltid har en egen förståelse för världen. Även Becker (2008) menar att individer har bakomliggande föreställningar kring det som ska studeras. Människor uppfattar världen på olika sätt vilket är betydelsefullt i individens förförståelse.

Förförståelsen utgör personliga erfarenheter, språk samt normer. Ju mer erfarenhet en individ har kring fenomenet som studeras desto mer utvecklas förförståelsen från

förutfattade meningar till riktig förståelse. Innan påbörjad studie hade vi en underliggande förförståelse kring att ensamkommande ungdomar befinner sig i en utsatt position när de anländer och har svårt att anpassa sig till samhällsgemenskapen.

Dels för att de kommer ensamma utan vårdnadshavare och bär med sig traumatiska upplevelser men också för att de kommer från en helt annan kultur som skiljer sig från den svenska kulturen. Vi är medvetna om att vår egen förförståelse kan påverka studien eftersom att det är vi som väljer vilket insamlat material som är relevant.

4.2 Val av datainsamlingsmetod

Ett lämpligt tillvägagångssätt för att besvara studiens frågeställningar och uppnå syftet är att använda sig av en kvalitativ metod. Kvalitativ metod kan definieras olika vad gäller att analysera empiri och presentera resultat. Exempel på kvalitativ metod är intervju, observation och självbiografi. Syftet med kvalitativ metod är att uppnå förståelse snarare än förklaring (Levin 2008). Kvalitativ metod strävar efter att fånga upp händelser, erfarenheter och upplevelser utifrån olika yttranden. Deltagarnas subjektiva förhållningssätt skall lyftas fram i kvalitativ metod där intervjuaren eller observatören inte känner till deltagarnas upplevelser sedan tidigare och vill få förståelse för deras verklighetsuppfattning (Ahrne & Svensson 2015; Yin 2013).

Kvalitativa metoder belyser inte siffror och statistik som kvantitativ metod gör, då kvalitativ data inte mäter eller fokuserar på hur länge, hur ofta eller hur mycket något förekommer (​Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2015). I vår studie har vi valt att använda intervjuer som forskningsmetod. Intervjuer är samtal som huvudsakligen innehar en struktur och ett syfte. I en intervju är forskarens uppgift att definiera situationen i form av att introducera ämnet för intervjudeltagarna för att därefter kritiskt följa upp svaren som intervjudeltagarna ger. Vi har utgått från en semistrukturerad intervjuguide ​(se bilaga 2) med vissa uppställda frågor och har tillämpat en halvstrukturerad intervjumetod med utrymme att ställa följdfrågor.

Halvstrukturerade intervjuer syftar till att erhålla intervjudeltagarnas berättelse kring deras livsvärld med målet att tolka innebörden av det som beskrivits. Detta stämmer in med studiens syfte, att få förståelse för ensamkommande ungdomars egna upplevelser (Kvale & Brinkmann 2014). Varför vi inte valde att genomföra observationer var för

att det inte går att observera en annan människas upplevelser och därav ansågs det inte heller vara genomförbart. Om observationer trots allt hade varit relevanta skulle det dessutom kunnat medföra att vi skapar oss egna upplevelser kring det vi observerar, snarare än att vi lyssnar in när intervjudeltagarna berättar sina egna upplevelser.

Självbiografier hade kunnat vara aktuella för vår studie då de syftar till att framställa en individs liv. Varför vi inte valde självbiografier är för att vi ville få direktkontakt med intervjudeltagarna samt kunna ställa följdfrågor (Bryman 2018).

4.3 Urval och tillvägagångssätt av intervjudeltagare

Enligt Bryman (2018) finns det olika urvalsnivåer inom kvalitativ metod som forskare kan använda sig av. Exempel är kontexturval och urval av deltagare som innebär att forskaren väljer ett område att söka deltagare på som medverkar i en studie. Enligt Yin (2013) skapas en högre tilltro till studien då forskaren använder sig av flera olika individer från olika platser som empiriskt material. För att nå studiens syfte och frågeställningar har vi valt att rikta oss till unga vuxna som har erfarenhet av att vara ensamkommande ungdom från Syrien. Detta urval ses vara målstyrt då vi inte valde slumpmässiga deltagare. Deltagarna valdes strategiskt för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Sökandet efter deltagare har skett via personlig kontakt. Vi började med att kontakta tre bekanta personer som kommer från Syrien och skickade ut ett informationsbrev (​se bilaga 1) som informerade om studiens syfte, deltagarkriterier, de etiska aspekterna som anonymitet, frivillighet och konfidentialitet.

Av dessa tre personer kunde två ställa upp på intervju. Den tredje personen kunde inte delta på grund av han inte uppfyllde intervjuns deltagarkriterier, han kom till Sverige som vuxen man. Vidare kontaktade de två valda intervjudeltagarna andra bekanta vilket resulterade i att vi fick kontaktuppgifter till ytterligare fyra deltagare. Detta går enligt Bryman (2018) att se som ett snöbollsurval. Ett snöbollsurval är när en deltagare kontaktar andra personer som kan vara relevanta vilket resulterar i att de personerna i sin tur kontaktar fler personer som är villiga att delta. Totalt deltog sex intervjudeltagare i vår intervjustudie. Urvalet baserades på deltagare som bor i olika delar av sydöstra Sverige och har alla erfarenhet av att komma som ensamkommande

ungdom från Syrien år 2015. Alla deltagare är myndiga och etablerade i det svenska samhället i form av att de har utbildning och/eller arbete.

Sydöstra Sverige valdes på grund av tidsmässiga begränsningar och att fysiska möten var genomförbara. Vi hade kontakt med intervjudeltagarna genom telefonsamtal där vi bokade fysiska möten i grupprum på bibliotek i den ort respektive intervjudeltagare är bosatt i. Genom fysiska möten hade vi möjlighet att möta deltagarna, få en klarare uppfattning och undvika missförstånd. Under mötet blev det tydligt vem som talar och om någon inte hänger med. Även kroppsspråk kunde synliggöras vilket också minimerar missförstånd. När intervjuerna genomfördes spelade vi in svaren på mobiltelefonens inspelningsprogram. Vi antecknade även vad deltagarna sa under intervjutillfällena i syfte att bevara material ifall inspelningarna skulle raderas. Den kortaste intervjun varade i 30 minuter och den längsta i cirka 60 minuter. Vi använde oss av en halvstrukturerad intervjuguide ​(se bilaga 2)​, där vi tilläts ställa följdfrågor för att få så tydliga svar som möjligt. I ​ntervjuguiden fungerade som stöd under intervjuerna. Frågorna vi ställde var öppna vilket gav deltagarna utrymme att tänka fritt och besvara frågorna utifrån sin egna syn. Frågorna var dessutom lämpliga för vår studie och relevanta för att uppnå syftet. ​Vi avslutade respektive intervju med att fråga intervjudeltagarna om vi fick återkomma vid ett senare tillfälle om ytterligare frågor skulle uppstå vilket samtliga gav samtycke till. Efter intervjuerna ägt rum lyssnade vi igenom det inspelade materialet och transkriberade därefter för att sedan koda, tematisera och analysera (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015).

4.4 Urval och tillvägagångssätt av tidigare forskning

Tillvägagångssättet för att hitta relevanta artiklar och avhandlingar har grundats på elektroniska källor där vi främst använt oss av Linnéuniversitetets databaser:

OneSearch, Swepub och Ulrichsweb. Vi har även utgått från ursprungskällor i tidigare uppsatser, artiklar och avhandlingar. Utöver detta har vi även använt oss av Google och Google Scholar. För att hitta relevanta källor har vi använt oss av sökord som

“ensamkommande*ungdom”,”ensamkommande*tillhörighet”,”ensamkommande*ide

ntitet”,”identitetsskapande*ensamkommande”. ​Vidare översatte vi motsvarande ord på engelska för att hitta internationella källor.

4.5 Analys och bearbetning

Under analysprocessen har olika verktyg som empiriskt insamlat material från intervjudeltagarna, teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning använts. Det första steget i analysprocessen är enligt Bryman (2018) att efter inspelad intervju få förståelse kring det material som samlats in. Detta gjorde vi i form av att vi lyssnade igenom intervjuerna från en telefon och utifrån det transkriberade intervjudeltagarnas svar ordagrant. Transkribering innebär att ljud omvandlas till text. Transkriberingarna lästes sedan igenom ett flertal gånger vid olika tillfällen i syfte att samla in den mest relevanta och viktiga informationen för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi vidare utgått från en tematisk analys som enligt Bryman (2018) syftar till att insamlad data organiseras och sammanfattas till olika teman i form av kodning. Kodning innebär att vi har brutit ner materialet i mindre beståndsdelar för att åtskilja och organisera den data som verkar vara viktig och betydelsefull för studiens undersökning. Med hjälp av kodning kunde vi hitta viktiga nyckelord och få en överblick av vilka teman som passade ihop med varandra, vilket enligt Kvale och Brinkmann (2014) kallas för kategorisering eller tematisering. Kategorisering eller tematisering görs enligt Rennstam och Wästerfors (2015) i syfte att avgränsa insamlat material och endast ta med det mest relevanta för att framställa materialet på ett selektivt sätt. Vidare syftar detta till att få en mer överskådlig och djupare bild av det som beskrivs. Vid tematisering av det insamlade materialet försökte vi hitta mönster i form av likheter och olikheter bland våra intervjudeltagares svar. Vidare kategoriserade vi det ostrukturerade insamlade materialet för att det skulle passa till våra frågeställningar. Utifrån detta analyserade vi och fann sedan tre övergripande teman som vi anser var relevanta och betydelsefulla för att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå syftet. Utifrån de tre övergripande teman fann vi sedan olika subteman. Det första övergripande temat är

“Identitetsuppfattning” med subtemat “både och”. Vidare är det andra övergripande temat “Betydande faktorer för att känna tillhörighet” med subtemat “språk, _​arbete

och/eller utbildning, relationer”. Det tredje övergripande temat i vår analys är

“hindrande faktorer för att känna tillhörighet”. Under detta tema skapades subtemat

“begränsad frihet, utanförskap och främlingskänsla”. Efter att vi sorterat och delat in det empiriska materialet i olika delar tog vi med de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning i analysdelen vilket hjälpte oss att tolka och förstå det inhämtade materialet på ett annat sätt.

4.6 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet är grundläggande kriterier som visar på kvaliteten i forskning.

Realiabilitet handlar om forskningens tillförlitlighet och beskriver i vilken utsträckning den kan upprepas om det skulle genomföras på nytt, eller om resultatet skulle påverkas av slumpmässiga eller temporära villkor (Bryman 2018; Kvale &

Brinkmann 2014). Vi har under studiens gång varit medvetna om reliabilitets grundläggande aspekter i syfte att uppnå ett tillförlitligt resultat. Vi har varit medvetna om att studiens resultat har kunnat påverkas av vissa faktorer under processens gång som att vi under intervjuernas gång har ställt följdfrågor som hade kunnat bli ledande.

Trots att vi var medvetna om att följdfrågorna hade kunnat bli ledande var det ett medvetet val vi gjorde i syfte att vara tydliga. Detta eftersom att det uppstod situationer då vi fick otydliga yttranden från intervjudeltagarna. Detta kan ha påverkat resultatet på så sätt att det insamlade materialet har fått olika svar och att studiens samlade resultat inte blivit likartat. Däremot lägger vi inte en stark tonvikt vid intervjuresultatets reliabilitet, detta då ett stort fokus på realibilitet kan hämma studiens variationsrikedom och kreativitet. Vi anser istället att vi med våra följdfrågor har bidragit till att studiens resultat blivit mer varierat och kreativt. I syfte att uppnå reliabilitet har vi dessutom använt oss av mobiltelefonens inspelningsprogram för att inte gå miste om någon information. Detta har gett oss möjlighet att därefter ordentligt och ordagrant kunna transkribera intervjuerna, vilket har ökat studiens tillförlitlighet (Bryman 2018; Kvale & Brinkmann 2014).

Enligt Bryman (2018) samt Kvale och Brinkmann (2014) innebär validitet att forskaren studerar det ämne som är avsett att forska i. Med andra ord ska undersökningen enbart undersöka det den syftar till att undersöka. För att uppnå hög

validitet har vi strävat efter att enbart samla in den data som passar in med vårt syfte och våra frågeställningar. Vidare menar Ahrne och Svensson (2015) samt Yin (2013) att forskaren kan uppnå validitet då materialet framställs på ett trovärdigt och kvalitetsbaserat sätt. Detta kan göras genom att forskaren presenterar forskningsplanen på ett sätt som underlättar för läsaren att följa studien. Detta har vi gjort genom att vi stegvis i varje del presenterat hur vi gått tillväga för att bidra med ökad transparens. Vi har även framställt materialet på ett trovärdigt och kvalitetsbaserat sätt utifrån vald tidigare forskning. Vidare har vi för att synliggöra studiens trovärdighet analyserat vårt empiriska material utifrån två olika teoretiska perspektiv. Användandet av de teoretiska perspektiven ökar även chansen till en fördjupad förståelse av studiens resultatet samt bidrar också till en mer sann och objektiv framställning av studien.

4.7 Forskningsetiskt förhållningssätt

Enligt Andersson och Swärd (2015) är det nödvändigt med etisk reflektion i forskningsarbete framförallt då det rör människor som befinner sig i en sårbar och socialt utsatt position. Etisk reflektion kan föras kring vilka rättigheter eller skyldigheter forskare har gentemot utsatta grupper för att komma åt deras berättelse.

Intervjuer är asymmetriska vilket innebär att enbart intervjuaren söker efter kunskap och följer upp. I sådana situationer kan begränsningar uppkomma då intervjuaren skapar frågor som kan inverka på intervjudeltagarnas svar.

Vetenskapsrådet (2017) skriver om god forskningssed som innebär att forskaren ur etisk synvinkel har ett ansvar gentemot deltagarna i aktuell studie. Forskaren ska genom ett objektivt förhållningssätt redogöra studiens resultat tydligt och bidra med sanningsenlig forskning utan att skada deltagarna på något sätt. Forskaren ska utöver detta också ha kännedom kring lagstiftning som är av betydelse vad gäller vetenskapligt arbete. Lagen (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor är en lag som följer samhällsvetenskaplig forskning där syftet är att skydda människovärdet. Bestämmelser som lagen innefattar är att samtycke till forskning ska föreligga. Enligt 3§ 1p ska lagen tillämpas på forskning som behandlar känsliga personuppgifter. Känsliga personuppgifter som innefattar etniskt ursprung, ras eller

religion ska vara förbjudet om intervjupersonerna i fråga inte lämnat samtycke att behandla personuppgifterna för ett specifikt syfte. Personuppgifter ska även, enligt Vetenskapsrådet (2017) utifrån individskyddskravet, behandlas på ett etiskt försvarbart sätt. Trots att lagen inte har behövt tillämpas specifikt på vår studie, har vi som forskare ändå bevarat en god forskningsed och behandlat personuppgifter på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med individskyddskravet.

Individskyddskravet innebär att deltagarna och dess personuppgifter inte ska bli kränkta i relation till forskningskravet där forskning snarare ska syfta till förbättringar gällande individers livskvalité. Det grundläggande individskyddskravet delas in i fyra allmänna forskningsetiska huvudkrav som en forskare ska förhålla sig till vad gäller att uppnå pålitlighet (Vetenskapsrådet 2017). ​Informationskravet innebär att deltagarna ges information kring intervjuns syfte, användning samt vad som sker efter intervjun. I vår studie har intervjudeltagarna fått ett informationsbrev (se bilaga 1) ​där vi har redogjort för studiens syfte och intervjuns upplägg. ​Samtyckeskravet handlar om att forskaren klargör för intervjudeltagarna att det är frivilligt att medverka samt att ett samtycke måste lämnas innan intervjuns genomförande. I det informationsbrev vi skickade ut via mail innan intervjun ägde rum klargjorde vi att deltagande är frivilligt, och efterfrågade ett samtycke vid deltagande. ​Konfidentialitetskravet handlar om att forskaren lagrar och omhändertar information på ett säkert sätt i förtroende till intervjudeltagarna. Utöver detta ska intervjudeltagarna avidentifieras för att svaren inte ska kunna kopplas till en särskild individ eller plats. Vi har vid datainsamlingen använt oss av anonymisering, vilket innebär att samtliga deltagare i vår studie inte kan identifieras. Det insamlade materialet kan inte kopplas till en fastställd individs identitet då vi har använt oss av fingerade namn. Intervjuerna går inte heller att koppla till en specifik plats och därigenom har studien uppfyllt konfidentialitetskravet.

Nyttjandekravet handlar om att forskaren ska informera intervjudeltagarna om att insamlat material enbart kommer att användas i forskningssyfte och raderas efter godkänd studie. Den empiri som framkommit i vår studie har enbart använts för författande av uppsatsen (Vetenskapsrådet 2017).

4.8 Metoddiskussion

I metodarbetet har vi stått inför en del metodologiska överväganden som medfört att vi begränsat oss. Begränsningen har bland annat inneburit att vi valt kvalitativ metod framför kvantitativ. Valet grundas på att vi ville få bättre förståelse kring en utsatt grupp och deras egna upplevelser. Vi har valt att genomföra studien genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats för att få förståelse för ensamkommande ungdomars identitetsuppfattning och tillhörighet i Sverige. Med hjälp av denna metod har vi kunnat besvara studiens syfte och frågeställningar. Vi är medvetna om att vår studie inte ger en fullständig bild av ämnet och inte heller återspeglar hela verkligheten. Vi är därmed medvetna om att vårt resultat inte stämmer överens med alla ensamkommande ungdomar och går därmed inte att generalisera.

Vidare kan ämnet ses som känsligt för deltagarna att prata om vilket kan resultera i att deltagarna väljer att utesluta delar av sitt liv vilket också kan påverka resultatet.

 

Att vi valde att intervjua sex ensamkommande ungdomar har bidragit till att vi fått bättre förståelse för just deras erfarenheter och upplevelser. Anledningen till att vi enbart intervjuade män var för att vi hade svårt att finna kvinnor som hade erfarenhet av att vara ensamkommande ungdom från Syrien. Det är svårt att veta om metodvalet har påverkat resultatet samt om resultatet hade kunnat se annorlunda ut om vi haft en mer jämn könsfördelning bland våra intervjudeltagare. Valet att endast intervjua ensamkommande ungdomar som är etablerade i samhället, grundas i att de inte befinner sig i en lika sårbar situation och helt saknar förbindelse till samhället. Vi är också medvetna om att vårt metodval inte är givet och att det hade kunnat se annorlunda ut om en annan metod användes. Trots detta anser vi att intervjuvalet var lämpligt för vår resultatdel då studiens syfte uppnåddes.

En fördel med intervjuer är att de är enkla att genomföra samtidigt som mycket material kan erhållas. Intervjuer bidrar även till att deltagarna får dela sin egna personliga uppfattning av en situation. En negativ aspekt är att intervjuer är tillfälliga vid en viss tid och plats. Detta kan medföra i att parterna, den som intervjuar och

deltagarna, uppfattar syftet på olika sätt vilket kan leda till att intervjuaren får en felaktig insamlad data. Samtidigt belyser inte intervjuer allt och allt som sägs i intervjuer behöver inte stämma med verkligheten. En viktig synpunkt gällande intervjuer är att de kan ge viktiga insikter som tidigare inte kommit till tals (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). Varför vi endast valde att intervjua sex ensamkommande ungdomar grundas på att det hade varit svårt att analysera resultatet med enbart en deltagares berättelse. Samtidigt var vi medvetna om att även sex deltagare kan vara problematiskt att basera resultatet på. Detta då en bred intervjuprocess hade kunnat tillföra mer och öka säkerheten i vårt arbete. På grund av tidsbrist fanns däremot inte utrymme att genomföra större antal intervjuer.

Innan intervjuerna genomfördes upplevde vi att några intervjudeltagare hade svårt att förstå delar av vårt informationsbrev. Det var deltagare som inte förstod vad vi menade med “tillhörighet’’. Under tiden intervjuerna ägde rum valde vi att exemplifiera och beskriva begreppet för att deltagarna skulle förstå innebörden. Att vi satte begreppet i kontext och gav exempel kan ha bidragit till att vi omedvetet styrt deltagarnas svar i andra frågor. Bland annat upplevde vi att deltagarna kunde fortsätta på samma spår efter att vi givit exempel. Att vi omedvetet påverkat intervjudeltagarnas svar kan ha bidragit till att vi ha fått liknande svar från intervjudeltagarna. Det vi kan tänka på till nästa gång är att det inte är givet att alla deltagare förstår alla former av begrepp och att en definition av begreppen ges i informationsbrevet. Vi upplevde även att intervjudeltagarna vid vissa tillfällen glömde bort frågornas innebörd och bytte inriktning. Vid dessa tillfällen var det svårt att få konkreta svar. Vad gäller intervjuguiden upplevdes inga större svårigheter i att förstå frågorna. Vi upplevde snarare att majoriteten av deltagarna saknade betänketid för att kunna besvara frågorna. För att bidra med mer betänketid hade vi istället kunnat mejla ut intervjuguiden​(se bilaga 2) ​till deltagarna innan intervjutillfället för att ge dem mer tid att förbereda sig. Däremot kan det vara en nackdel att skicka ut intervjuguiden i förväg då spontana svar och ideér försvinner. Valet av halvstrukturerad intervjuguide bidrog till att frågorna som ställdes var öppna, vilket gav mer varierande och utvecklande svar till skillnad från om frågorna varit direkta.

4.9 Arbetsfördelning

Studien bestod av en jämn arbetsfördelning genom hela arbetets gång då vi skrev tillsammans i ett och samma dokument. Vi genomförde del för del tillsammans och formade empiriska såväl som teoretiska svar gemensamt. Vi genomförde även alla intervjuer och transkriberingar tillsammans. Vi valde att inte fördela uppsatsens moment då vi ansåg att det var lämpligt om vi båda hängde med i varandras resonemang. Att arbeta tillsammans genom varje del tog längre tid men samtidigt så utformade vi ett arbete där båda blev nöjda med slutresultatet.

5. Resultat och analys

Detta avsnitt kommer att inledas med en kort bakgrundsinformation kring samtliga intervjudeltagare. Vidare kommer en redogörelse för resultat och analys att göras.

Redogörelsen kommer att utgå från tre teman med olika subteman. Det första temat är identitetsuppfattning där subtemat är “både och’’. Det andra temat handlar om betydande faktorer för att känna tillhörighet där subteman är språk, arbete och/eller utbildning, relationer. Det tredje temat belyser hindrande faktorer för att känna tillhörighet genom subteman som begränsat frihet, utanförskap och främlingskänsla.

Resultatet kommer att analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorierna

“hybrid identitet’’ och “tillhörighet’’.

5.1 Kort information om intervjudeltagarna

Intervjudeltagarna i denna intervjustudie består av sex män från Syrien. Samtliga deltagare har erfarenhet av att komma som ensamkommande ungdom och kom under flyktingkrisen 2015. Intervjudeltagarna är etablerade i samhället i form av utbildning eller arbete. I vår forskningsstudie är alla intervjudeltagare avidentifierade och har fingerade namn.

Intervjudeltagare 1 kallar vi för Josef som idag är 22 år gammal. Josef har sedan år 2016 ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige.

Intervjudeltagare 2 kallar vi för Elias. Elias är 22 år gammal och har sedan år 2016 ett permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Intervjudeltagare 3 kallar vi för Adam. Adam är idag 20 år och har sedan år 2017 ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Adam är idag återförenad med familjen från Syrien.

Intervjudeltagare 4 kallar vi för Nasir. Nasir är 20 år gammal. Han har idag permanent uppehållstillstånd och har återförenats med familjen från Syrien.

Intervjudeltagare 5 kallar vi för Bilal. Han är 20 år gammal och har idag ett permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Intervjudeltagare 6 kallar vi för Salim. Salim är idag 22 år gammal och har ett permanent uppehållstillstånd i Sverige.

5.2 Identitetsuppfattning 5.2.1 Både och

O’Sullivan och De Abreu (2009) samt Scheringer (2016) skriver att det är vanligt förekommande att individer med invandrarbakgrund möts av en kulturkrock vid ankomst till det nya landet. En kulturkrock som skapar förvirring och osäkerhet hos individer, där individerna inte vet vem de är, vilka värderingar de har eller vilken grupptillhörighet de känner. Detta går att likställa med den upplevelse Josef hade i början. Josef menar att han vid ankomst i Sverige hade inställningen om att helt lämna den syriska kulturen för att ta del av den svenska kulturen. Väl i Sverige möttes han av en främmande kultur och ett främmande språk som gjorde att han till en början kände sig förvirrad och utanför i det svenska samhället. Josef berättar att han utifrån de filmer han sett hade en annan uppfattning om Sverige och trodde svenskar var mer sociala, öppna och gästvänliga. Enligt Josef stämde inte det han sett på filmer överens med verkligheten och hans värderingar. Josef är uppväxt med att alla människor i Syrien bryr sig om och hjälper varandra. Josef beskriver Sverige och den svenska kulturen i jämförelse med den syriska, som ett land där var och en sätter sig själv i