Upplevelser av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress för studenter under pandemin covid-19 : En kvalitativ intervjustudie

Upplevelser av aktivitetsbalans och dess

påverkan på stress för studenter

under pandemin covid-19

HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi

FÖRFATTARE: Desirée Bard och Ida Svensson HANDLEDARE:

Frida Lygnegård

EXAMINATOR: Inger Ahlstrand JÖNKÖPING 21 05 19

Sammanfattning

Titel: Upplevelser av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress för studenter under

pandemin covid-19. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur studenter på en svensk högskola upplever aktivitetsbalans och dess påverkan på stress under pandemin covid-19.

Metod: Enkvalitativ intervjustudie med 10 svenska informanter där materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet kom det fram 3 kategorier: Minskade

möjligheter i att delta i aktiviteter påverkar aktivitetsbalansen, Strategier för att upprätthålla aktivitetsbalans och Relationen mellan aktivitetsbalans och stress. Resultatet

visade upplevelserna av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress hos informanterna.

Slutsats: Fungerande rutiner och anpassade aktiviteter var av betydelse för upplevd

aktivitetsbalans under pandemin covid-19. Upplevelsen av att pandemin påverkat aktivitetsbalans negativt var på grund av bristande rutiner och anpassningar i vardagen. Vid upplevd aktivitetsobalans sågs en verkan på stress men med tidigare erfarenhet av stresshantering kunde det undvikas.

Summary

Title: The experiences of occupational balance and its impact on stress for students during the

covid-19 pandemic. Aim: The purpose of the study was to describe how students at a Swedish university experience occupational balance and its impact on stress during the pandemic covid-19. Method A qualitative interview study was used with 10 Swedish participants and the material was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result revealed 3 categories: Reduced opportunities in participating in activities affect the occupational

balance, Strategies for maintaining occupational balance and The relationship between occupational balance and stress. The results showed experiences of occupational balance and

its impact on between informants Conclusion: Functioning routines and adapted activities were important for the perceived occupational balance during the covid-19 pandemic. The experience that the pandemic had a negative effect on the balance of activities was due to a lack of routines and adaptations in everyday life. In the case of perceived occupational imbalance, an effect on stress was seen, but with previous experience of stress management, it could be avoided.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 2

Aktivitetsbalans och stress ... 3

Förekomst av stress hos studenter vid högskola/universitet ... 3

Pandemi ... 4

Studiens relevans ... 4

Syfte ... 5

Material och metod ... 6

Design ... 6 Förförståelse ... 6 Informanter ... 6 Datainsamling ... 7 Databearbetning ... 7 Etiska överväganden ... 8

Resultat ... 10

Minskade möjligheter i att delta i aktiviteter påverkar aktivitetsbalansen ... 10

Distansstudier leder till brist på sociala kontakter ... 10

Stress på grund av minskad möjlighet till att delta i aktiviteter... 11

Strategier för att upprätthålla aktivitetsbalans ... 11

Anpassade aktiviteter i vardagen bidrar till aktivitetsbalans ... 11

Att upptäcka nya intressen bidrar till aktivitetsbalans ... 12

Svårigheter att hitta strategier medförde upplevd aktivitetsobalans... 13

Relationen mellan aktivitetsbalans och stress... 13

Upplevelsen av att aktivitetsbalans påverkar stress ... 13

Tidigare erfarenheter skapar förutsättningar för minskad stress ... 14

Diskussion ... 15

Resultatdiskussion ... 15

Betydelse för arbetsterapi ... 17

Vidare forskning inom området ... 17

Metoddiskussion ... 18

Slutsatser ... 21

Referenser ... 22

1

Inledning

Covid-19 orsakas av Coronaviruset (SARS-CoV-2) som drabbade världen under år 2020 och medförde rekommendationer som distansundervisning, social distansering och att arbeta hemifrån (Folkhälsomyndigheten, u.å; Folkhälsomyndigheten, 2021). Jonasson (2021a) och Wagman och Håkansson (2014) påpekar att faktorer som social distansering kan leda till obalans i vardagen och påverka hälsan och välbefinnandet. Folkhälsomyndigheten (2018) förklarar stress som en form av psykisk ohälsa och som är vanlig bland högskole- och universitetsstudenter. Studenter uppvisade mer psykiska besvär än de som var arbetande i samma ålder (Folkhälsomyndigheten, 2018). Ekman och Arnetz (2013) skriver att risken för psykisk ohälsa som till exempel depression- och ångestdiagnoser ökar vid stressrelaterad livsstil. Håkansson och Wagman (2018) förklarar att en arbetsterapeut kan hjälpa individer till att bli medvetna om sin aktivitetsbalans vilket innebär upplevelsen av att ha rätt mängd och rätt variation av aktiviteter. Wagman et al. (2012) understryker att aktivitetsbalans är ett komplext ämne och att det behövs forskas mer på ämnet för att öka kompetensen hos arbetsterapeuter.

Genom en förståelse av hur stress påverkas av studenters aktivitetsbalans under pandemin covid-19 kan studien förhoppningsvis leda till en inverkan på individ- och samhällsnivå och professionsnytta. På individnivå kan förståelse innebära en ökad medvetenhet hos studenter i liknande situationer. Håkansson och Wagman (2018) beskriver att en kunskap om aktivitetsbalans och stress kan bidra till minskad stress. En arbetsterapeut har kunskap och strategier om aktivitetsbalans och stress sam hur det kan förebyggas hos individer (Jonasson, 2021a). En förståelse av målgruppens upplevelser av aktivitetsbalans och stress kan leda till utveckling av arbetsterapeuternas kompetens och hälsofrämjande arbete i liknande situationer. Folkhälsomyndigheten (2018) poängterar att hälsofrämjande arbete kan leda till minskade sjukskrivningar. Skandia (2019) belyser att varannan sjukskrivning i Sverige är på grund av psykisk ohälsa och att landet förlorar stora summor på grund av det. Stress är idag en vanlig orsak till sjukskrivning (Kroksmark, 2018). Studien kan förhoppningsvis ge bättre förutsättningar för studenter att bli mer medvetna om aktivitetsbalans och dess påverkan på stress i framtida situationer i skolan eller i arbetslivet därav kommer examensarbetet fylla en funktion.

2

Bakgrund

Aktivitet

Wilcock och Hocking (2015) definierar aktivitet som bestående av följande fyra komponenter. 1. Doing beskriver vikten av deltagandet i aktivitet för en individs välbefinnande och hälsa. 2. Being kan beskrivas som att vara student, vara kreativ och hjälper individen att planera eller drömma om framtiden. Being är ofta kopplat till intressen och utförandet av aktiviteter. 3. Becoming handlar om individens egen kapacitet, styrka och motivation i livet. Dessutom beskriver komponenten vikten av en individs strategier för att kunna utvecklas. 4. Belonging handlar om samspel mellan individer i olika sammanhang till exempel familj, vänner, organisationer och i samhället. Om en individ upplever sig ha ett bra samspel mellan komponenterna kan det bidra till hälsa och välbefinnande (Wilcock & Hocking, 2015).

Aktivitetsbalans

En viktig faktor för att uppnå hälsa och välbefinnande är en individs strävan efter upplevd aktivitetsbalans. Aktivitetsbalans innebär deltagande i olika aktiviteter som är meningsfulla och nödvändiga för individen (Wilcock & Hocking, 2015). Aktivitetsbalans kan också beskrivas som varje individs uppfattning om rätt antal och rätt variation av aktiviteter (Wagman et al., 2012) Value and Meaning in Occupations (ValMO) hävdar att det är viktigt att ha en balans mellan olika aktiviteter för att främja en god hälsa (Erlandsson et al., 2020). Aktivitet kan delas upp i fyra aktivitetsområden: arbete/studier, lek, vila och sömn (Wagman et al., 2011). Taylor (2017) poängterar att en individs möjligheter av att delta i aktivitet kan påverkas av miljön som kan möjliggöra eller begränsa individen. För att uppleva aktivitetsbalans är det viktigt att de aktiviteter som utförs upplevs vara meningsfulla, tillfredställande, hälsosamma och hållbara (Wilcock & Hocking 2015).

Stress

En beskrivning av stress är hur kroppen reagerar och hanterar de situationer som upplevs hotfulla (Ekman & Arnetz, 2013). Karlsson (2017) hävdar att när en person utsätts för hotfulla upplevelser startar kroppens fysiologiska respons på stress som går under namnet general adaption syndrome (GAS). GAS utgörs av tre stadier:

• Larmberedskap handlar om att det autonoma nervsystemet ökar när intensitetsgraden på den upplevda stressen stiger.

• Motstånd innebär att hormoner för stress förflyttar resurser i kroppen. Om stadiet varar under en längre tid tar det på kroppens energi vilket kan leda till utmattningsstadiet.

3

• Utmattning är när en person utsatts för en kraftig stress under en lång tid. Det kan leda till att en individ blir tömd på sin energi vilket ökar risken för sjukdom (Karlsson, 2017).

I Sverige ökar stressrelaterade besvär som trötthet, stress och utbrändhet. Stress är ett vanligt hälsoproblem och kan delas in i akut och långvarig stress (Ekman & Arnetz, 2013). Den akuta stressen innebär att individen försöker hantera, undvika och/eller kontrollera en hotfull situation under en kortvarig men intensiv period. En långvarig stress tenderar att utvecklas när en individ inte kan eller tro sig kunna hantera en situation och situationen upprepas. Vid långvarig stress kan individen drabbas av trötthet, sömnsvårigheter, minne och koncentrationsförsämring. En stressprocess startar vid de flesta fall med en akut stress för att sedan övergå i en långvarig stress (Almén, 2017). Lovallo (2016) poängterar att upplevelsen av stress kan skilja sig mellan individer. I en situation med samma mängd stimuli kan en individ uppleva en stark stress medan en annan individ upplever en liten mängd stress.

Aktivitetsbalans och stress

Om en individs aktivitetsbalans påverkas negativt kan en upplevelse av aktivitetsobalans uppstå. Det kan till exempel uppkomma när individen har mycket ur kategorin arbete/studier och mindre ur kategorierna lek och vila (Håkansson & Wagman, 2018; Wilcock & Hocking 2015). Aktivitetsobalans kan i sin tur kan leda till en påverkan på stress eller ohälsa för både män och kvinnor (Håkansson & Ahlborg, 2017). Håkansson och Ahlborg (2017) poängterar att det kan vara av betydelse att uppleva aktivitetsbalans för att motverka stress, sjukfrånvaro och stressrelaterade störningar. Studien visade att kvinnor hade en ökad risk för stressrelaterad ohälsa vid upplevd aktivitetsobalans. I en studie av Wagman och Håkansson (2014) studerades förhållandet mellan aktivitetsbalans, livstillfredställelse och självskattad hälsa. Resultatet visade ett positivt samband mellan aktivitetsbalans och hälsa.

Förekomst av stress hos studenter vid högskola/universitet

Folkhälsomyndigheten (2020) poängterar i en deskriptiv analys att stress är vanligt hos studenter under sin eftergymnasiala utbildning. Stoliker och Lafreniere (2015) presenterar att studenter på ett kanadensiskt universitet och högskola lätt kan uppleva stress under studietiden. Studenter upplever ofta svårigheter att uppnå aktivitetsbalans mellan studier, arbete och fritidsintressen (Agllias et al., 2016). Artikeln visar att studenter upplever stress när studier och arbete tar mycket tid samt när tid för sociala relationer och aktiviteter minskar (Agllias et al., 2016) En studie utförd på studenter i Goungdong i Kina visade att ett ökat engagemang i fritidsaktiviteter och minskad belastning i skolan förbättrade välbefinnandet (Zhang & Zheng, 2017).Personer som går en högre utbildning upplever ofta att det ställs höga

4

krav och förväntningar vilket i sin tur kan leda till att studenterna upplever stress och ångest (Folkhälsomyndigheten, 2018). Faktorer som påverkar stress är komplexa och varierar hos individer (Karlsson, 2017). Stress är vanligt under studietiden och att studenter visade ha en begränsad förmåga att skapa strategier för att hantera stressade situationer (Beanlands et al., 2019).

Pandemi

Ordet pandemi kommer från grekiskans pandemos och betyder hela folket. Pandemi innebär att en smitta sprids okontrollerbart och att det är lika stor risk att bli smittad oavsett var en person bor. Ordet pandemi beskriver inte hur allvarlig situationen är utan beskriver att det är en spridning och utbredning av en mikroorganism. En pandemi kan orsaka sjukdom och i värsta fall leda till dödsfall (Olsen, 2010). Covid-19 är en pandemi som orsakat många människors liv globalt (Wu & Olson, 2020). Pandemin covid-19 har bidragit till rekommendationer till allmänheten för att minska smittspridningen som bland annat innebär att studera på distans, hålla avstånd och ställa in aktiviteter (Folkhälsomyndigheten, 2018; 2021).

Studiens relevans

Under åren 2020 och 2021 pågick pandemin covid-19 vilket ledde till rekommendationer och lagar om social distansering i hela världen. Rekommendationerna medförde en annorlunda vardag för befolkningen genom bland annat att personer ska undvika trängsel och att studenter på högskolor fick gå över till distansstudier (Folkhälsomyndigheten, 2021). Social distansering kan leda till obalans i vardagen (Wagman och Håkansson., 2014). En studie förklarar att stress är vanligt hos studenter på svenska högskolor (Folkhälsomyndigheten, 2020). Pandemin har inneburit en förändring i vardagen och stress varit förkommande hos studenter innan pandemin. Det anses därför vara av betydelse att undersöka hur studenter på en högskola upplever aktivitetsbalans och dess påverkan på stress

När ett samhälle förändras innebär det att det skapas nya behov hos människor vilket i sin tur leder till nya krav på professionsutövandet (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018). En kunskapslucka identifierades då det till författarnas kännedom inte finns en svensk studie som beskriver hur en pandemi kan påverka studenters aktivitetsbalans och stress. Genom att minska kunskapsglappet kan andra arbetsterapeuter ta del av studien och förhoppningsvis inspireras av och utveckla sin kompetens inom aktivitetsbalans och stress för studenter.

5

Syfte

Syftet med studien var att beskriva hur studenter på en svensk högskola upplever aktivitetsbalans och dess påverkan på stress under pandemin covid-19.

6

Material och metod

Material och metod lyfter studiens design, förförståelse, informanter, datainsamling, databearbetning och etiska överväganden.

Design

Studien använde en kvalitativ design för att besvara syftet. Kvalitativ design valdes och ansågs lämplig då syftet var att beskriva informanternas upplevelser. Kristensson (2014) förklarar att kvalitativ forskning fokuserar på informanternas perspektiv och utgår från att varje människa är unik.

Förförståelse

Författarna var själva studenter under pandemin covid-19 och hade en förståelse för informanters situation. Det fanns en medvetenhet att författarnas egen synvinkel kunde speglades i resultatet. För minska risken för att resultatet i studien färgas av en persons förförståelse kan triangulering användas. Triangulering innebär att två eller flera personer tolkar det insamlade materialet (Kristensson, 2014). Det beaktades genom att författarna i aktuell studie diskuterade tillsammans under databearbetningens sex steg för att undvika att resultatet färgades av tidigare förförståelse.

Informanter

Informanterna i aktuell studie var 10 svenska kvinnliga studenter från olika utbildningar och terminer på en internationell högskola i Södra Sverige under pandemin covid-19. Först användes det avsiktliga urvalet – maximalt varierat urval vilket innebar att författarna medvetet valde ut personer i målgruppen som kunde besvara syftet och ge möjlighet till en stor variation. Snöbollsurvalet användes sedan och innebar att en person rekommenderade en eventuell informant (Kristensson, 2014). Olika könsidentiteter var önskat. Inklusionskriterier valdes för att författarna kunde definiera målgruppen. Inklusionskriterier var:

• Över 18år

• Studenter på en specifik högskola

• Varit student under pandemin covid-19

En första kontakt togs via Facebook-grupper/sidor som var kopplade till en specifik högskola. Vid vidare kommunikation användes mail som forum med eventuella informanter.

7

Datainsamling

Datainsamlingen i studien skedde genom semistrukturerade intervjuer via zoom. Zoom är en videobaserad molntjänst (Zoom, u.å). Kristensson (2014) påpekar att en semistrukturerad intervju som forskningsintervju innebär att informanterna får samma frågor men att de ställs öppna. Det innebar att informanterna kunde svara fritt och författarna fick möjlighet att ställa följdfrågor. Författarna använde sig av en intervjuguide (se bilaga 1). Kristensson (2014) konstaterar att en intervjuguide hjälper att få struktur över innehållet och innehåller studiens syfte, intervjuplats, tid, när och vem som utförde intervjun. Studiens intervjuguide bestod av öppna frågor som skapades utifrån studiens syfte samt med inspiration från litteratur och andra relevanta källor. Intervjufrågor om aktivitet och aktivitetsbalans skapades med inspiration av Wagman et al. (2012) definition av aktivitetsbalans. Frågor som berörde stress inspirerades av instrumentet The Perceived Stress Scale (PSS-10) som handlar om självskattad stress i olika sammanhang i vardagen (Nordin & Nordin, 2013; Cohen, 1983).

Författarna deltog tillsammans i fyra av tio intervjuer där arbetet delades upp genom att en författare ansvarade för intervjuguiden och en för ljudinspelning. Sex intervjuer höll författarna separat och ansvarade för alla moment i intervjun. Intervjuerna genomfördes under vecka 10 – 12 och varade i 10 – 20 minuter. För att hitta styrkor och svagheter i intervjuguiden är det lämpligt att genomföra provintervjuer (Kristensson, 2014). Författarna intervjuade två personer som inte hade kunskap kring begreppet aktivitetsbalans för att se om innehållet var greppbart. Orden pandemi och aktivitetsbalans framkom som svårförståeliga och beaktades genom en tydligare begreppsformulering.

Databearbetning

Vid databearbetningen av insamlat material användes Kristensson (2014) sex steg för kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys är lämplig för att hitta liknelser, differenser och samband på ytlig och djup nivå (Kristensson,2014). Studien hade en induktiv ansats och innebär att författarna söker mönster utifrån personers upplevelser, på både hög och låg abstraktionsnivå (Wihlborg, 2017). Författarna arbetade med studiens syfte i fokus under innehållsanalysen. För att stärka att databearbetningen inte färgas av en persons uppfattning utförde författarna triangulering i analysprocessen vilket innebär att författarna tolkade arbetet tillsammans. Att använda triangulering i ett arbete stärker tillförlitligheten och verifierbarheten (Kristensson, 2014).

I första steget läste författarna igenom samtliga intervjuer var för sig. Författarna antecknade ner tankar och känslor för att skaffa sig övergripande intryck av texterna. I nästa steg

8

identifierades meningsbärande enheter ur texterna som relaterades till studiens syfte. I tredje steget skedde en kondensering av meningsbärande enheter och koder skapades. I fjärde steget identifierades mönster, likheter och skillnader av koderna för att sedan skapa kategorier som sammanfattade kodernas betydelse. I femte steget var analysen mer tolkande/latent och kategorierna, koderna och texterna lästes igenom ytterligare för att författarna skulle kunna röra sig mellan delarna och helheten. Kategorier som tolkades ha samma innebörd koncentrerades till underkategorier med en ny mer tolkande kategori (se tabell 1). I sista steget läste författarna igenom underkategorier och de mer tolkande kategorier igen. Kristensson (2014) poängterar vikten av att läsa igenom intervjutexterna igen för att säkerhetsställa att kategorier skapats i relation till texterna och syftet vilket författarna vidtog.

Tabell 1: Exempel på dataanalysprocessen

Meningsbärande enhet Kod Underkategori Kategori

...jag känner väl att jag får lite stress av att jag vill liksom ha något att göra, ha något att se fram emot och typ kunna planera.

Jag har nog upplevt lite Stress vad gäller att det är en avsaknad till övriga klassen och så.

Stressad för att inte ha något att göra

Stressad då man saknar klassen.

Stress på grund av minskad möjlighet att delta i aktiviteter

Stress på grund av minskad möjlighet att delta i aktiviteter

Minskade möjligheter i att delta i aktiviteter

påverkar aktivitetsbalansen

Minskade möjligheter i att delta i aktiviteter

Påverkar aktivitetsbalansen

Ja absolut, jag upplever mig mer stressad på grund av min obalans

Stressad på grund av obalans Uppleva att aktivitetsbalans påverkas av stress Relationen mellan

aktivitetsbalans och stress

...det blir inte samma träning men jag försöker ändå kompensera upp det med annat.

Inte samma träning, kompenserar men annat.

Anpassade aktiviteter i vardagen bidrar till aktivitetsbalans

Strategier för att upprätthålla aktivitetsbalans

Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2002) forskningsetiska principerna inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning har beaktats i studien. Informationskravet beaktades då informanterna fick information om studiens syfte, att deltagandet var frivilligt, att informanten kan avbryta sin medverkan när som helst, att deltagandet inte påverkar personens studier negativt och att informanten själv får bestämma vilka frågor som ska besvaras. Informationen fanns skriftligt

9

vid första kontakten (se bilaga 2), i informationsbrevet (se bilaga 3), samtyckesblankett (se bilaga 4) samt muntligt inledningsvis i intervjuguiden (se bilaga 1). Samtyckeskravet beaktades genom att informanterna skriftligt fick skriva under en samtyckesblankett (se bilaga 4) för att räknas som en informant. Genom att skriva under bekräftade informanterna att de fått tydlig information om vad ett deltagande innebär och om sin rätt att avbryta deltagandet utan konsekvenser. Informanterna avidentifieras i intervjun och kallas ”intervjuperson” (se bilaga 1). Författarna använde inga påtryckande ord för att påtrycka ett deltagande. Konfidentialitetskravet beaktades genom att det insamlade materialet fördes över direkt efter avslutad intervju, transkriberades och kodades på en molntjänst med lösenord som endast författarna haft tillgång till. På det här sättet stärkts konfidentialiteten då materialet endast behandlades av behöriga som författarna och handledare. Nyttjandekravet beaktades genom att författarna såg till att insamlat material endast användes till studiens ändamål och att insamlat material bevarades skyddat med lösenord.

En etisk egengranskning har utförts enligt Hälsohögskolans instruktioner samt har författarna fått ett utlåtande från forskningsetiska kommittén om rådgivande yttranden. Utifrån utlåtandet har författarna förtydligat begreppet aktivitetsbalans i informationsbrevet och genom Facebook-meddelandet. Författarna gjorde en ytterligare beskrivning på hur lagringen av det insamlade materialet skulle ske och att informanternas egna studier inte kommer att påverkas negativt om de vill avbryta sitt deltagande. Hur samtycket skulle skrivas under och skickas in digitalt beskrevs mer detaljerat i samtyckesbrev samt i informationsbrevet. Författarna tydliggjorde i datainsamlingen att informanterna ska ange sin mail vid första kontakten för att sedan hålla all kontakt via mail för att frångå en kamratlig kommunikation.

10

Resultat

I det här stycket presenteras studiens resultat hur studenter upplever av aktivitetsbalansen och dess påverkan på stress under pandemin covid-19. Författarna har kommit fram till 3 följande kategorier (se tabell 2): Minskade möjligheter i att delta i aktiviteter påverkar

aktivitetsbalansen, Strategier för att upprätthålla aktivitetsbalans och Relationen mellan aktivitetsbalans och stress I analysen framkom 7 underkategorier. Med utgångsläge i kategorierna kommer resultatet presenteras med tillhörande underkategorier och citat direkt från informanterna.

Tabell 2: Beskrivning av identifierade kategorier och underkategorier

Kategorier

Minskade möjligheter i att delta i aktiviteter

påverkar aktivitetsbalansen

Strategier för att upprätthålla aktivitetsbalans

Relationen mellan aktivitetsbalans och stress

Underkategorier

Distansstudier leder till brist på sociala kontakter

Stress på grund av minskad möjlighet att delta i aktiviteter

Anpassade aktiviteter i vardagen bidrar till aktivitetsbalans Att upptäcka nya intressen bidrar till aktivitetsbalans

Svårigheter att hitta strategier medförde upplevd

aktivitetsobalans

Upplevelsen av att

aktivitetsbalans påverkar stress

Tidigare erfarenheter skapar förutsättningar för minskad stress

Minskade möjligheter i att delta i aktiviteter påverkar aktivitetsbalansen

Pandemins rekommendationer har inneburit att informanternas möjlighet att delta i olika aktiviteter har påverkats. Kategorin belyser upplevelser av att delta i olika vardagsaktiviteter som påverkar aktivitetsbalansen under pandemin covid-19. Kategorin består av underkategorierna: Distansstudier leder till brist på sociala kontakter och Stress på grund av

minskad möjlighet att delta i aktiviteter.

Distansstudier leder till brist på sociala kontakter

Den här underkategorin berör berättelser om hur pandemin covid-19 rekommendationer har bidragit till en saknad av sociala kontakter i skolan vilket har påverkat aktivitetsbalansen. Distansstudier hade bidragit till att kommunikationen mellan klasskompisar var annorlunda och medförde en saknad till sina klasskompisar.

11

“Det är en avsaknad till övriga klassen och så. Man träffas liksom inte eh naturligt och man har en annan typ av kommunikation digitalt.” Intervju nr.2

Stress på grund av minskad möjlighet till att delta i aktiviteter

Det fanns ett starkt inslag hos informanterna att sociala intressen som att umgås med vänner eller att gå och träna på gym hade minskat under pandemin. Informanter upplevde stress i vardagen av att inte kunna utöva sina sociala intressen. Pandemin har inneburit att vardagen innehållit mer vilsamma aktiviteter, mindre intressen och sociala aktiviteter än vad som önskades, vilket medförde att informanten upplevde en stress.

“...det har ju blivit mer av det då som sagt det har gått över från fritid mer såhär socialt aktiva aktiviteter man hittar på till att det blir mer vilande grejer och jag känner väl att jag får lite stress av att jag vill liksom ha något att göra, ha något att se fram emot och typ kunna planer osådär men jag tycker att dagarna blir ganska dom ser likadana ut och ah ne jag tycker det är överlag för mycket vila.”

-Intervju nr. 2

“Men det jag skulle säga är att det blir väl en viss stress med typ träning, man tappar så mycket när man egentligen tycker det är jättekul men man blir sämre och då är det inte lika roligt. Eh så det blir en stress i sig.” -Intervju.6

Strategier för att upprätthålla aktivitetsbalans

Intervjuerna visade att informanterna upplevde att pandemins rekommendationer inneburit en förändring i deras aktiviteter i vardagen. Resultatet visade olika sätt att hantera rekommendationerna som att anpassa sina aktiviteter och upptäcka nya intressen. Kategorin lyfter dessutom de informanter som haft svårigheter att hitta strategier för att bibehålla en aktivitetsbalans. Kategorin består av underkategorierna: Anpassade aktiviteter i vardagen

bidrar till aktivitetsbalans, Att upptäcka nya intressen bidrar till aktivitetsbalans och Svårigheter att hitta strategier medförde upplevd aktivitetsobalans.

Anpassade aktiviteter i vardagen bidrar till aktivitetsbalans

Den här underkategorin belyser upplevelsen att ha en balans mellan aktiviteterna i vardagen under pandemin. Informanterna upplevde att de kunnat anpassa sina tidigare aktiviteten genom att till exempel umgås med vänner eller att träna efter pandemins rekommendationer. Att komma in i en rytm och hitta rutiner som påminde om de aktiviteter som fanns innan pandemin var viktiga faktorer för upplevd aktivitetsbalans.

12

“För att nu har man hittat sina rutiner och man har avsatt tid för promenader som man hade innan. Jag tycker ändå att man har kommit in i en rytm. Sen så, ja men det tycker jag. Jag upplever att jag har balans i vardagen.”-Intervju

nr. 1

Att känna sig begränsad i sina sociala aktiviteter framkom men genom att anpassa aktiviteter efter pandemins rekommendationer har informanter hittat alternativa vägar för att kunna utföra sina sociala aktiviteter.

“Jag upplever att jag känt mig väldigt begränsad och samtidigt så har man varit mycket mer ute i skogen och träffat vänner där och grillat och gjort sådana saker.”-Intervju nr.1

Upplevelsen av att ha ett stort socialt behov hade blivit begränsat under pandemin då det blivit distansstudier. För att tillfredsställa det sociala behovet beskrevs det att arbetet hade varit av betydelse.

“Ne, att jobba mycket har ändå betytt mycket för mig.”-Intervju nr. 7

Att upptäcka nya intressen bidrar till aktivitetsbalans

Informanter hade hittat nya intressen som var lämpliga efter pandemins rekommendationer. De nya intressena har medfört upplevelsen av aktivitetsbalans då gamla intressen ersatts. Att hitta andra träningsformer eller intressen har varit av betydelse för att upprätthålla aktivitetsbalans då tidigare inte har varit möjligt under pandemins rekommendationer.

“Ja, det har blivit gym istället för badminton kan man säga.”-Intervju nr. 9.

För upplevd aktivitetsbalans hade ett nytt intresse för naturen och nya platser i sitt närområde under pandemin funnits.

13

“...sen har väl mitt intresse för eh ah men mer naturen ökat ehm att vara ute i naturen och man upptäcka lite mer ställen här runt omkring där jag

bor.”-Intervju nr.5

Svårigheter att hitta strategier medförde upplevd aktivitetsobalans

Underkategorin svårigheter att hitta strategier medförde upplevd aktivitetsobalans tar upp vad informanters upplevelse av att det inte fanns en balans mellan aktiviteter i vardagen under pandemin. Det var återkommande att pandemin hade bidragit med att vardagen innehöll för mycket av kategorierna vila och studier och att kategorin intressen hade minskat under pandemin.

“Jag känner inte att det finns en balans, det enda som finns är typ vila och arbete så.”-Intervju nr.6

Det var svårt att hitta strategier för att upprätthålla de rutiner som fanns innan pandemin covid-19. Det medförde en upplevelse av en negativ påverkan på aktivitetsbalansen.

“De blir inte samma rutiner som innan och då är det svårt att få en balans

tycker jag.”-Intervju nr.10

Relationen mellan aktivitetsbalans och stress

Kategorin belyser upplevelsen av en negativ påverkan på aktivitetsbalans och dess påverkan på stress. Kategorin består av underkategorierna:

Upplevelsen av att aktivitetsbalans påverkar

stress samt att tidigare erfarenheter skapar förutsättningar för minskad stress.

Upplevelsen av att aktivitetsbalans påverkar stress

Det framkom upplevelser av en negativ påverkan på aktivitetsbalansen på grund av pandemins rekommendationer. Den negativa påverkan på aktivitetsbalansen bidrog till upplevelsen av att vara stressad. Upplevelsen förklarades som att vara stressad på grund av sin aktivitetsobalans.

“Ja absolut, jag upplever mig mer stressad på grund av min obalans”-Intervju

nr. 2

Det fanns upplevelser av att stressen inte tar över i vardagen men att den finns där. Det beskrevs som att stressen finns i en eller flera av aktivitetskategorierna som till exempel i studier och intressen.

14

“Ja, men det inte är inte så att stressen tar över men det ligger alltid där och nöter, att man inte pluggar tillräckligt mycket eller inga intressen.”-Intervju

nr. 6

Upplevelsen av att samvetet blev negativt påverkat av att inte göra det man borde och att det kan leda till en stress i längden. Vidare förklarades det som att aktivitetsobalansen påverkar stress då man inte kan göra aktiviteter som ger välmående under pandemin covid-19.

“Eh så det blir väl lite stress i längden tänker jag, att man känner dåligt sam vete över att man inte gör det man borde göra.” -Intervju nr.10

Tidigare erfarenheter skapar förutsättningar för minskad stress

Här beskrivs upplevelsen av att inte vara stressad trots att det fanns en negativ påverkan på aktivitetsbalansen under pandemin. Detta förklarades genom att tidigare erfarenheter av stresshantering kan vara en anledning till att inte uppleva stress trots aktivitetsobalans.

“Ja, och att hantera stress har jag ju jobbat med innan också så det kan vara därför jag kan tycka att jag inte är stressad.”-Intervju nr. 7

15

Diskussion

Resultatdiskussion

Resultatet visar att pandemin innebär en stor förändring i studenters vardag. Olika upplevelser av aktivitetsbalans under pandemin framkom samt att aktivitetsbalansen påverkade upplevelser av stress.

Upplevelser av aktivitetsbalans under pandemin

Ett viktigt fynd är att informanterna upplever aktivitetsbalans under pandemin covid-19. Gemensamt för informanter som till stor del bevarat och/eller funnit fungerande rutiner och intressen i vardagen upplever aktivitetsbalans. Resultatet visar att individer har en förmåga att anpassa sin vardag efter nya omständigheter och rekommendationer. Wilcock och Hocking (2015) stärker detta i komponenten ”becoming” att en individ har en inre motivation och styrka för att hitta strategier för att kunna utvecklas genom livet. Individer behöver förändra, utveckla och omvandla sina vardagliga aktiviteter genom hela livet för att utveckla en fungerande vardag (Wilcock och Hocking, 2015). Taylor (2017) förklarar att individer kan göra en aktivitetsanpassning. För att kunna utföra en aktivitetsanpassning ska personen kunna skapa en positiv aktivitetsidentitet vilket kan innebära att man gör saker man upplever tillfredställande och uppnå en aktivitetskompetens vilket kan innebära att kunna vidta åtgärder för att leva i enlighet med sina värderingar. Studenter har eventuellt utfört en aktivitetsanpassning under pandemin covid-19 men för att fastslå det är det önskvärt med en fördjupning av informanternas syn på värderingar och tillfredställande aktiviteter.

Pandemin innebär en stor förändring i studenters vardag och kan göra det svårt för dem att uppleva aktivitetsbalans. Gemensamt för informanter som upplever obalans mellan aktiviteterna i vardagen handlar om avsaknad av nya rutiner och anpassade aktiviteter i vardagen. Agillias et al. (2016) skriver att studenter har svårt att hitta en balans mellan studier, arbete och fritidsintressen redan innan pandemin. Resultatet visat att studenternas vardag under pandemin inte hade balans mellan vila och studier/arbete och meningsfulla aktiviteter. Wilcock och Hocking (2015) och Håkansson och Wagman (2018) hävdar att obalans i vardagen kan handla om att ha för mycket eller för lite aktiviteter i vardagen. Heintzelman och King (2019) understryker att vardagliga rutiner är en viktig del för att människan ska uppleva livet som meningsfullt och att det ger en känsla av kontroll och välmående.

Miljön kan möjliggöra eller begränsa individen till att delta i en aktivitet (Taylor, 2017). Pandemins rekommendationer bidrar till att informanterna får begränsa sina önskvärda och

16

nödvändiga aktiviteter. Wilcock och Hocking (2015) förklarar att “doing” influeras av sociala, miljömässiga samt fysiska aspekter. Delaktighet fokuserar främst på de sociala och miljömässiga aspekterna vilket är viktigt att ha i beaktning då inte alla aspekter i begreppet “doing” är med.

Aktivitetsbalansens påverkan på stress under pandemin

Aktivitetsbalans och dess påverkan på stress upplevdes olika hos studenter under pandemin. Det anses tänkvärt att samma situation kan påverka individer olika. Det styrks av Lovallo (2016) som förklarar att individer kan uppleva olika nivåer av stress i samma situation. Det framkommer i studien att studenterna upplever att aktivitetsbalansen påverkats negativt under pandemin. Det har bidragit till en upplevelse av aktivitetsobalans där ett flertal av dem upplevde att stress påverkade aktivitetsobalansen under pandemin covid-19. Resultatet stämmer överens med Håkansson och Ahlborg (2017) som påpekar att obalans mellan aktiviteter kan leda till stress samt Wilcock och Hocking (2015) som belyser sambandet mellan aktivitetsbalans och hälsa. Upplevelsen av stress i aktivitetsobalans är på grund av förändringar som till exempel distansstudier, möjligheter att utöva sina intressen eller att inte ha något att se fram emot som pandemin har fört med sig. Pandemin covid-19 medför en rubbning för studenters aktiviteter och att flera studenter upplever stress på grund av det. Wilcock och Hooking (2015) understryker att när en förändring sker i vardagen eller i miljön kan aktivitetsobalans uppstå. Sammanfattningsvis kan fyndet om studenters aktivitetsbalans och dess påverkan på stress stämma överens med Wilcock och Hocking (2015) som anser att det finns en koppling mellan aktivitetsbalans och hälsa.

Trots Håkansson och Ahlborg (2017) studie som stärker relationen mellan aktivitetsobalansens påverkan på stress upplevde studenter inte stress trots att de upplever aktivitetsobalans. En viktig aspekt som framkommer är att informanter tidigare hade utvecklat strategier för att kunna hantera stressade situationer. Jonasson (2021a) och Karlsson (2017) hävdar att det är viktigt att hitta strategier för att kunna förebygga stress. Att studenter hade strategier för att motverka stress i vardagen styrks av Beanlands et al. (2019) som understryker att studenter har en begränsad fallenhet för att hitta strategier under sin studietid.

Ett annat viktigt fynd i resultatet är att informanter upplever en saknad till att delta i sociala aktiviteter som till exempel skolan. Pandemins rekommendationer har minskat möjligheterna att delta i de önskade aktiviteterna och har medfört en upplevelse av stress. Wilcock och Hocking (2015) förklarar i komponenten “doing” att delta i aktiviteter som individen får välja, engagera sig i eller utmanas i kan leda att individen upplever aktivitetsbalans och hälsa.

17

Studenter upplever att minskad möjlighet att delta i aktivitet bidrar till en stress vilket stämmer överens med Agillias et al. (2016) som hävdar att studenter kan uppleva stress när sociala aktiviteter minskar eller att studier tar mer tid. Zhang och Zheng (2017) betonar att det finns ett samband mellan ökad studietid och minskade fritidsaktiviteter påverkar välbefinnandet. Wilcock och Hocking (2015) anser att kunna delta i meningsfulla och tillfredsställande aktiviteter kan upplevas gynna det psykiska och sociala välbefinnandet trots individens övriga levnadsförhållanden. Det är viktigt att belysa att Agillias et al. (2016) och Wilcock och Hocking (2015) inte undersökt studenter under pandemi. Det stämmer överens med Wilcock och Hookings (2015) som anser att individens möjligheter att kunna delta i meningsfulla aktiviteter kan påverka aktivitetsbalansen samt Håkansson och Ahlborg (2017b) som påpekar betydelsen av att upplevda aktivitetsbalans för att kunna förebygga stress. Informanterna upplevelse analyseras ett år efter att pandemin bröt ut. Informanterna haft en god tid att anpassa sina aktiviteter efter pandemins rekommendationer och funderar på om resultatet hade varit annorlunda om studien skett i början av pandemin. Taylor (2017) konstaterar att när en miljö är beständig och aktiviteter upprepats kan en person skapa en vana eller rutin.

Betydelse för arbetsterapi

Att strukturera och hjälpa individer att upprätthålla vanor och rutiner är en behandlingsstrategi som arbetsterapeuter använder i hälsofrämjande syfte (Taylor, 2017). Rutiner och vanor visade sig vara av betydelse för att uppleva aktivitetsbalans under pandemin för studenter. Studenters upplevelser av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress visade sig vara individuella. Jonasson (2021b) beskriver arbetsterapeutens utgångspunkt som innebär att varje individ är unik och att det är av betydelse att utgå ifrån individens förutsättningar. Arbetsterapeuten kan utreda och hjälpa individer som känner sig stressade att hantera de situationerna bättre (Jonasson, 2021a). Att få hjälp när man känner sig stressad visade sig vara av betydelse för studenter för att kunna hantera aktivitetsobalans utan en påverkan på stress. Resultatet som framkom i studien kan ge yrkessamma arbetsterapeuter en bekräftelse på att aktivitetsbalans och stresshantering bidrar till en positiv inverkan så att individer bättre kan hantera sin vardag. Resultatet i studien ger även en förståelse av studenters upplevelse och en förklaring för relevansen med arbetsterapeutiska interventioner.

Vidare forskning inom området

Upplevelser av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress hos studenter under en pandemi har bidragit till en minskad kunskapslucka. En brist sågs att stress kan påverkas av aktivitetsbalans hos studenter men förklarar inte hur den påverkar. Detta understryker en

18

kvarvarande kunskapslucka om att det är önskvärt med ytterligare förståelse om hur stressen påverkas av aktivitetsbalans. Ytterligare kunskap kan medföra en möjlighet att utveckla arbetsterapeutens kunskap och interventioner inom aktivitetsbalans och stresshantering för studenter.

Aktuell högskola är internationell och informanterna har gemensam nationalitet. För att få ett bredare perspektiv inom ämnet är ytterligare forskning med studenter med olika nationaliteter önskvärt.

Metoddiskussion

En kvalitativ metod kännetecknas av att varje människa är unik, att verklighetsuppfattningen är individuell och att tolkningar formas av individen (Kristensson, 2014). Då studiens syfte fokuserade på individers upplevelser ansågs den kvalitativa metoden relevant. Rådande pandemi covid-19 har medfört att studenter på högskola/universitet studerat på distans (Folkhälsomyndigheten, 2020) vilket orsakade svårigheter i att nå urvalsgruppen. Maximalt varierat urval användes och anpassades under pandemin genom att rekryteringen skedde digitalt. Hade pandemin covid-19:s rekommendationer varit annorlunda hade informanterna kunnat nås fysiskt på aktuell högskola. En första kontakt med eventuella informanter togs via Facebook-grupper som var kopplade till den aktuella högskolan. Vid visat intresse av att delta skedde all vidare kontakt via mail för att undvika den kamratliga tonen som kan uppstå på forum som Facebook. När tio intressenter samlats in via Facebookmeddelandet kontaktades de via angiven skolmail för underskrift av informations- och samtyckesblankett samt för tidsbokning av intervju. Fyra intressenter avbröt sitt intresse genom att inte besvara mailet och de två påminnelserna som skickades ut. Försök att få tag i nya intressenter under flera tillfällen men inga svar erhölls. En komplettering utfördes med urvalsmetoden snöbollsurvalet som resulterade i fyra nya informanter och studien hade på så sätt fått in tio frivilliga svenska kvinnor.

En tydlig beskrivning av informanterna har skett genom inklusionskriterier och i metoddiskussionen av vilka informanter som deltog i studien vilket ökar överförbarheten. För att öka tillförlitligheten i en studie är det gynnsamt att ha informanter med olika perspektiv som medför ett varierat urval (Kristensson, 2014). Snöbollsurvalet kan sänka tillförlitligheten för det tar bort möjligheten att få ett varierat urval då ansvaret hamnade hos informanterna att välja potentiella informanter vilket kan föra med sig att de rekommenderade personerna är liksinnande.

19

Kristensson (2014) skriver att kvalitativa studier inte har som syfte att generalisera en population. Vilket resulterar i att metoden har en god tillförlitlighet.

En intervjuguide användes för att öka giltigheten i arbetet. En intervjuguide stärker giltigheten för att den är organiserad och ska underlätta för att hålla fokus samt ge informanter frågor kring samma ämne (Kristensson, 2014). Intervjuguiden hade semistrukturerade frågor och var inspirerade av instrumentet PSS-10 (Nordin & Nordin, 2013; Cohen, 1983) samt Wagman et al., (2012) definition av aktivitetsbalans för att nå studiens syfte. Frågorna har enbart inspirerats av instrumenten. Kristensson (2014) poängterar att det kan vara lämpligt att välja ut frågor i ett instrument men att det då är viktigt att frågorna är relevanta. Det har beaktats då de valda frågorna ansågs vara relevanta till studiens syfte.

Semistrukturerad intervju gav trygghet genom att de upplevde att de kunde hålla en röd tråd och aktivt fokusera och lyssna på informanterna. En öppen intervjuform ger möjlighet till ett djupare resultat än vid semistrukturerade intervjuer (Kristensson, 2014). Det här är en aspekt som ökat insikten att en intervjuguide med öppna frågeområden borde gett längre intervjuer och där med ett rikare material. Kristensson (2014) beskriver att några långa intervjuer istället för många korta kan höja tillförlitligheten i resultaten då materialet kan få både ett större djup och blir mer omfångsrikt. Intervjuerna i aktuell studie varade i 10 – 20 minuter. I efterhand har förståelsen om att längre intervjuer med djupare innehåll varit önskvärt samt att undvika en tidsbegränsning i informationsbrevet för att öka resultatets tillförlitlighet

Provintervjuer utfördes på två män med åldern 26 och 27 som inte var studenter och hade ingen tidigare kunskap om begreppen aktivitetsbalans och stress. Att utföra provintervjuer medför övning på att hålla i en intervju och ifall studiens begrepp var tydligt beskrivna samt om intervjuguidens frågor var begripliga (Kristensson, 2014). Efter genomförda provintervjuer tydliggjordes begreppet aktivitetsbalans. Trots genomförda provintervjuer upplevde informanter att frågorna var svårt formulerade och krävde ytterligare en muntlig förklaring. Kristensson (2014) förklarar att det är viktigt med ett tydligt och lättförståeligt språk i intervjuguiden för att undvika fallgropar i intervjun. Det hade varit mer relevant att utföra provintervjuer på personer i målgruppen, olika könsidentiteter samt förtydligat frågorna ytterligare för att minska risken för eventuella missförstånd.

På grund av pandemins rekommendationer anpassades vart intervjuerna ägde rum och författarna i aktuell studie genomförde nio intervjuer på zoom och en intervju via röstsamtal. Fördelen med zoom och röstsamtal var att informanterna inte behövde ta sig till en fysisk plats vilket medförde att det var enkelt att boka in ett möte (Zoom, u.å). Nackdelarna med Zoom var

20

att det medfört svårigheter att förstå om informanten talat till punkt, vilket medförde att det var lättare att avbryta varandra än om mötet skett fysiskt. Att avbryta varandra kan medföra svårigheter i att hålla samtalen flytande vilket kan ha påverkat intervjuernas längd och hur omfångsrikt innehållet blev.

Efter genomförda intervjuer transkriberades det insamlade materialet för att öka studiens verifierbarhet (Lundman & Hällgren Granheim, 2017). Kvalitativa innehållsanalysen sker i sex olika steg med fokus på att besvara studiens syfte utifrån Kristensson (2014). Analysen utfördes stegvis. Författarna var själva studenter under pandemin covid-19 och hade förståelse för informanternas upplevelser och kunde känna igen sig i tankarna. Det fanns en medvetenhet om att erfarenheterna kunde påverkat tolkningsprocessen genom att de egna åsikterna kunde återspeglas i resultatet. Kristensson (2014) hävdar att tillförlitligheten ökar om två eller flera tolkar materialet. Det har tagits i beaktning då triangulering använts i analysprocessen för att undvika feltolkningar. Efter att analysen genomförts sammanställdes resultatet i kategorier och underkategorier samt med stärkande citat från informanterna med fokus på studiens syftesformulering.

21

Slutsatser

Examensarbetet har bidragit till en förståelse av studenters upplevelser av aktivitetsbalans och dess påverkan på stress under pandemin covid-19. Det var av betydelse att hitta rutiner och anpassade aktiviteter efter rekommendationerna för att uppleva aktivitetsbalans. Brist på anpassningar, rutiner och möjligheter att delta i aktiviteter under pandemin bidrog till en upplevelse av en negativ påverkan på aktivitetsbalansen. Vid upplevd aktivitetsobalans sågs en påverkan på stress men med kunskap om stresshantering kunde det undvikas. Utifrån den här mindre studien framkom det att fungerande rutiner och stresshantering är viktiga verktyg för studenter under pandemin covid-19.

22

Referenser

Agllias, K., Howard, A., Cliff, K., Dodds, J., & Field, A. (2016).

Students’ Experiences of University and an Australian Social Work Program: Coming, Going, Staying. Australian Social Work, 69(4), 468–480

https://doi.org/10.1080/0312407X.2015.1090464

Almén, N. (2017). Stress- och utmattningsproblem: kognitiva och beteendeterapeutiska

Metoder (Andra upplagan). Studentlitteratur.

Beanlands, H., McCay, E., Fredericks, S., Newman, K., Rose, D., Santa Mina, E., Schindel Martin, L., Schwind, J., Sidani, S., Aiello, A., & Wang, A. (2019).

Decreasing stress and supporting emotional wellbeing among senior nursing students: A pilot test of an evidence-based intervention. Nurse Education Today, 76, 222–227.

https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.02.009

Cohen, S,.Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A

Global Measure of Perceived Stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385–396. https://doi.org/10.2307/2136404

Ekman, R., & Arnetz, B. (2013). Stress: gen, individ, samhälle (3. uppl.). Liber.

Erlandsson, L., & Persson, D. (2020). ValMO-modellen : arbetsterapi för hälsa genom göra-

nde (Andra upplagan). Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2018). Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter

kan förebyggas. Folkhälsomyndigheten.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/?pub=53659%C2%A0

Folkhälsomyndigheten. (u.å). Om sjukdomen och smittspridningen. Folkhälsomyndigheten.

23

Folkhälsomyndigheten. (2020). Stress. Folkhälsomyndigheten.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/

Folkhälsomyndigheten. (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att min

ska spridningen av covid –19. Folkhälsomyndigheten.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-

utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/

Heintzelman, S., & King, L. (2019). Routines and Meaning In Life. Personality & Social

Pschology Bulletin, 45(5), 688–699. https://doi.org/10.1177/0146167218795133 Håkansson, C., & Ahlborg, G. (2018). Occupational imbalance and the role of perceived stress

In predicting stress-related disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy

, 25(4), 278–287.https://doi.org/10.1080/11038128.2017.1298666

Håkansson, C., & Ahlborg, G. (2017). Occupations, perceived stress, and stress-

Related disorders among women and men in the public sector in Sweden. Scandinavian

Journal of Occupational Therapy, 24(1), 10–17. https://doi.org/10.3109/11038128.2016.1170196

Håkansson, C., & Wagman, P. (2018). Aktivitetsbalans - Ett fokus för hälsofrämjande arbets terapi. U. Kroksmark (Red.), Hälsa och aktivitet i vardagen – Ur ett arbetsterapeutiskt

perspektiv, (27–37). Sveriges arbetsterapeuter.

Jonasson, G. (2021a) Stress. Sveriges Arbetsterapeuter.

https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/om-arbetsterapi/vad-goer-en-arbetsterapeut/stress/

Jonasson, G. (2021b) Vad gör en arbetsterapeut? Sveriges Arbetsterapeuter.

https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/om-arbetsterapi/vad-goer-en-arbetsterapeut/

24

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap (1. utg.). Natur & Kultur.

Kroksmark, U. (2018). Hälsa och aktivitet i vardagen: ur ett arbetsterapeutiskt

Perspektiv (2., [rev.] uppl.). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter FSA.

Lovallo, W. (2016). Stress and health: biological and psychological interactions (3.ed.). Sage. Lundman, B., & Hällgren Granheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Niel

sen., M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (219-233). Studentlitteratur.

Nordin, M., & Nordin, S. (2013). Psychometric evaluation and normative data of the Swedish

version of the 10‐item perceived stress scale 54(6), 502-507.

https://doi.org/10.1111/sjop.12071

Olsen, B. (2010). Pandemi: myterna, fakta, hoten. Norstedt

Skandia. (2019). Sverige förlorar 64 miljarder på sjukskrivningar.

https://www.skandia.se/om-oss/nyheter/nyhetsarkiv/2019/sverige-forlorar-64-mil jarder-pa-sjukskrivningar---psykisk-ohalsa-star-for-varannan-diagnos/

Stoliker, B. E., & Lafreniere, K. D. (2015). The influence of perceived stress, loneliness, and

Learning burnout on university students’ educational experience. College Student

Journal, 49(1), 146–160.

Sveriges Arbetsterapeuter (2018). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter [Broschyr].

https://www.arbetsterapeuterna.se/media/1666/kompetensbeskrivningar-foer-arbetsterapeuter-2018.pdf

Taylor, R., & Kielhofner, G. (2017). Kielhofner’s model of human occupation: theory and

application (Fifth edition.). Wolters Kluwer.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

25

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forsknin gsetiska_principer_VR_2002.pdf

Wagman, P., Björklund, A., Håkansson, C., Jacobsson, C., & Falkmer, T. (2011). Perceptions Of Life Balance Among a Working Population in Sweden. Qualitative Health

Research, 21(3), 410–418. https://doi.org/10.1177/1049732310379240

Wagman, P., Håkansson, C., & Björklund, A. (2012). Occupational balance as used in occu- pantional therapy: A concept analys is. Scandinavian Journal of Occupational Thera

py,19(4), 322–327.https://doi.org/10.3109/11038128.2011.596219

Wagman, P., & Håkansson, C. (2014). Exploring occupational balance in adults in Sweden.

Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21(6), 415–420. https://doi.org/10.3109/11038128.2014.934917

Wihlborg, M. (2017). Fenomenografi. I B. Höglund Nielsen., M. Granskär (Red.), Tillämpad

kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (107-123). Studentlitteratur.

Wilcock, A., & Hocking, C. (2015). An occupational perspective of health (3. ed.). Slack. Wu, D., & Olson, D. (2020). Pandemic Risk Management in Operations and Finance

Modeling the Impact of COVID-19 (1st ed. 2020.). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-030-52197-4

Zhang, J., & Zheng, Y. (2017). How do academics stress and leisure activities influence college students’ emotional well-being? A daily diary investigation Journal of Adolescence

(London, England.), 60, 114–118.https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2017.08.003

Zoom. (u.å).Simplifie video conferencing and messaging across any device.

https://explore.zoom.us/meetings?_ga=2.2028721.1234843592.1619505668-1821894899.1585587796

26

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide

Syftet med studien var att beskriva hur studenter på en svensk högskola upplever aktivitetsbalans och dess påverkan av stress under pandemin covid-19.

I denna studie definieras aktivitetsbalans enligt en persons individuella upplevelse att ha rätt antal och variation av aktiviteter för att uppnå en god hälsa och välmående. Varje individ behöver ha aktiviteter ur kategorierna arbete (skola, arbete), lek (intressen, meningsfulla aktiviteter), vila (återhämtade aktiviteter) och sömn. Obalans mellan aktiviteter i vardagen kan leda till stress och ohälsa. Ett exempel kan vara när en individ har mycket ur kategorin arbete och mindre ur kategorin sömn.

Stress innebär hur kroppen reagerar och hanterar situationer som upplevs hotfulla. Den här studien syftar till den långvariga stressen som innebär att en individ upplever sig inte kunna hantera situationen och situationen upprepas. Individen kan drabbas av trötthet,

sömnsvårigheter, minnessvårigheter och koncentrationsförsämring.

-Om du inte vill/kan svara eller vill avbryta intervju är det bara att säga till. -Samtalet kommer att spelas in, är det okej?

-Är det okej att båda författarna är med under intervjun? -Har du frågor innan vi börjar?

27 Frågor:

1. : Kan du berätta om hur en dag ser ut som student under pandemin Covid-19?

IP:

2. I: Nu ska vi gå in på hur du upplever dina aktiviteter under pandemin Covid-19: - Kan du berätta hur du upplever dina studier/arbete under pandemin?

- Kan du berätta hur du upplever dina intressen under pandemin?

- Kan du berätta hur du upplever dina vilsamma aktiviteter (aktiviteter som får dig att koppla av, umgås med vänner, läsa böcker eller promenera) under pandemin?

- Kan du berätta hur du upplever din sömn under pandemin?

IP:

3. I: Nu ska vi gå in på hur du upplever dina aktiviteter kopplat till stress under pandemin Covid-19.

-Hur upplever du att dina studier påverkats av stress under pandemin Covid-19 (t.ex. Distansstudier, mindre kontakt med lärare)?

-Hur upplever du att dina intressen påverkats av stress under pandemin Covid-19?

-Hur upplever du att dina vilsamma aktiviteter påverkats av stress under pandemin Covid-19?

-Hur upplever du att din sömn påverkats av stress under pandemin Covid-19?

4. I: Berätta hur du upplever din balans mellan dina aktiviteter i vardagen under pandemin Covid-19?

IP:

Följdfråga:

-Hur upplever du att din obalans påverkas av stress? IP:

Avslutning.

-Har du något mer att tillägga som du känner är viktigt, som jag inte frågat om? - Tacka för medverkande

28

Bilaga 2: Facebookmeddelande

Hej.

Vi är två studenter som går vår sista termin på arbetsterapeut-programmet på en högskola i Södra Sverige. Vi har påbörjat vårt examensarbete som har syftet att beskriva studenters aktivitetsbalans och dess påverkan av stress under pandemin Covid-19. Aktivitetsbalans innebär individens upplevelse av att i sin vardag ha rätt antal och variation utav aktiviteter ur kategorierna: arbete, lek, vila och sömn. När man inte har balans mellan aktiviteterna ovan kan en individ uppnå aktivitetsobalans. För att kunna gå vidare och belysa ämnet vill vi fråga dig ifall du skulle vilja medverka i vår studie?

Ditt deltagande är frivilligt och kommer innebära att vi ställer några intervjufrågor som är relaterade till vårt syfte till dig, antingen över zoom eller telefonsamtal. Intervjun pågår under ca 20 minuter.

Vid intresse om att delta kan du besvara meddelandet där du berättar om du är intresserad av att delta samt ange din skolmail. Därefter tas all fortsatt kontakt via mail där vi kommer att skicka mer information samt en samtyckesblankett till dig. Hur du skickar in

samtyckesblankett till oss står beskrivet i information och samtyckesblanketten som skickas till dig via mail. Vi hör sedan av oss efter vi mottagit din samtyckesblankett för att bestämma ett passande datum och tid för genomförandet av intervjun.

Övriga frågor?

Kontakta oss på Email.

Ida Svensson, arbetsterapeutstudent, svid18qy@student.ju.se

Desirée Bard, arbetsterapeutstudent, bade18zw@student.ju.se

Kontaktuppgift till handledare:

Frida Lygnegård, Handledare, lärare & forskare på arbetsterapeutprogrammet på Hälsohögskolan i Jönköping frida.lygnegard@ju.se

Med vänliga hälsningar, Ida Svensson och Desirée Bard.

29

Bilaga 3: Informationsbrev

Hej!

Vi är två högskolestudenter vid namn Ida Svensson och Desireé Bard som går sista terminen på arbetsterapeut-programmet. Här nedan beskrivs vårt pågående examensarbete på

kandidatnivå som är en del av arbetsterapeutprogrammet.

Just nu pågår en pandemi i världen. Det är Coronaviruset SARS-CoV-2 som orsakar sjukdomen Covid-19. I Sverige råder det i dagsläget rekommendationer som bland annat innebär social distansering. För studenter som pluggar på högskola gäller distansutbildning tills vidare vilket kan innebära förändring i vardagen för studenter. Det finns idag bevis som visar samband mellan aktivitetsbalans och stress för studenter som studerar på högskola. Med aktivitetsbalans syftar studien till att en individ upplever sig ha rätt antal aktiviteter och variation utav dessa. Aktiviteter kan vara inom kategorierna arbete (skola, jobb), lek

(intressen), vila (vilsamma aktiviteter som promenader, umgås med vänner) och sömn. Men hur kan en pandemi påverka studenters aktivitetsbalans i relation till stress? Ur en arbetsterapeutisk syn vill vi lyfta den här frågan och fånga in studenters upplevelser. Syftet med studien var att beskriva hur studenter på en svensk högskola upplever aktivitetsbalans och dess påverkan av stress under pandemin covid-19.

I studien kommer 10 frivilliga studenter att intervjuas. Intervjun kommer under rådande omständigheter ske digitalt, förslagsvis över zoom eller telefonsamtal. Samtalet kommer att pågå under ca 20 minuter. Med ditt samtycke kommer båda författarna delta vid intervjun där en leder intervjun medan den andra ansvarar för ljudinspelning på mobilen. Direkt efter avslutad intervju överförs filen till en molntjänst som endast författarna har tillgång till och därefter raderas filen från mobilen. Intervjun kommer att transkriberas och lagras på en molntjänst på datorn som endast författarna har tillgång till. Slutligen skrivs intervjuerna ut för analys. Utskrivna papper bevaras inlåst. Vi kommer att avidentifiera informanter vid insamlat material, det innebär att man inte kommer kunna identifiera enskild individ i studiens resultat. Studien kommer att presenteras både muntligt och skriftlig för examinator samt arbetsterapeutstudenter. Vid godkänt examensarbetet kommer studien att publiceras

på www.diva-portal.org.

Med detta informationsbrev vill vi tillfråga dig om du skulle vilja medverka i vår studie? Deltagandet är frivilligt. Ditt deltagande och dina svar kommer inte att påverka din

utbildning negativt. Du kan välja att avbryta ditt deltagande i studien när som helst utan att ange orsak samt utan konsekvenser för dig och/eller din utbildning.

30

Om du är intresserad att medverka i studien kan du skriva ut samtyckesblanketten (se sida 2), läsa och fylla i uppgifterna, scanna in och maila den påfyllda blanketten till en av författarna. Vi kommer sedan kontakta dig för att boka en tid för intervju.

Med vänliga hälsningar

Ida Svensson Arbetsterapeutstudent, svid18qy@student.ju.se Desirée Bard, Arbetsterapeutstudent,bade18zw@student.ju.se

Kontaktuppgifter till handledare:

Frida Lygnegård, Handledare, lärare & forskare på arbetsterapeutprogrammet på

31

Bilaga 4: Samtyckesblankett

Syftet med studien var att beskriva hur studenter på en svensk högskola upplever aktivitetsbalans och dess påverkan av stress under pandemin covid-19.

Medverkan i denna studie är frivillig vilket innebär att du själv kan välja att avbryta din medverkan när som helst utan att ange orsak samt utan konsekvenser för dig eller din utbildning.

Insamlad information behandlas konfidentiellt genom att författarna lagrar informationen på molntjänster på datorn som bara de har tillgång till och utskrivna papper bevaras inlåsta. Varje person avidentifieras vid intervjun.

För att medverka i denna studie kan du kryssa i “JA”, en underskrift med namnförtydligande samt ange datum/tid.

☐ JA. Jag samtycker härmed till att medverka i studien och är medveten om att min medverkan i studien är frivillig, vilket innebär att jag kan avbryta min medverkan när som helst utan att behöva uppge skäl samt utan konsekvenser för mig och min utbildning.

Namnteckning:________________________________________________ Namnförtydligande:____________________________________________ Datum/tid:_____________________________________________________

För att lämna blanketten digitalt:

Skriv ut sidan, kryssa i rutan och skriv under med din namnteckning, namnförtydligande och datum. Scanna sedan blanketten och maila till en av författarna:

Desirée Bard, arbetsterapeutstudent vid hälsohögskolan, Jönköping:bade18zw@student.ju.se

Ida Svensson, arbetsterapeutstudent vid hälsohögskolan, Jönköping:

svid18qy@student.ju.se

Kontaktuppgifter till handledare:

32

Hälsohögskolan i Jönköping frida.lygnegard@ju.se

Med vänlig hälsning