Stress och sömnvanor bland fysioterapeutstudenter vid Luleå tekniska universitet

(1)

Stress och sömnvanor bland

fysioterapeutstudenter vid Luleå tekniska universitet

Mathias Folkeson Erik Stockhem

Fysioterapeut 2021

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik

(2)

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsa, lärande och teknik Fysioterapeutprogrammet, 180 hp

Stress och sömnvanor bland fysioterapeutstudenter vid Luleå tekniska universitet

Stress and sleep habits among physiotherapy students at Luleå university of technology

Mathias Folkeson Erik Stockhem

Examensarbete i fysioterapi Kurs: S0090H

Termin: VT21

Handledare: Agneta Larsson, universitetslektor Examinator: Viktor Strandkvist, universitetslektor

(3)

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Agneta Larsson som har gett oss bra vägledning genom arbetet med denna uppsats.

Vi vill också tacka vår examinator Viktor Strandkvist för bra och konstruktiv

återkoppling.

(4)

Abstrakt

Bakgrund: Sömnproblematik och stress är relativt utbrett i samhället och kan inverka på varandra. Stress kan påverka en persons sömnvanor och sömnbrist kan leda till att stress hanteras på ett annorlunda sätt. Stress och sömnbrist har visat sig vara en återkommande faktor hos studenter och studier gjorda på fysioterapeutstudenter har visat en hög prevalens av stress. Sömnvanorna och eventuella samband mellan stress och sömn är mindre

undersökta. Syfte: Syftet var att kartlägga självskattad stress och självskattade sömnvanor bland Fysioterapeutstudenter. Syftet var också att se om det finns något samband mellan dessa faktorer. Metod: En studie med kvantitativ design utfördes med en digital enkät som datainsamlingsmetod på 200 fysioterapeutstudenter i termin 1-6 vid Luleå tekniska

universitet. Enkäterna innehöll frågor om självskattad upplevd stress (PSS-10) och

sömnvanor. Resultat: Studien hade totalt 100 respondenter, varav 59 kvinnor och 41 män.

Majoriteten av deltagarna hade en måttlig stress och kvinnorna var mer stressade än männen.

De flesta deltagare hade en sömntid på mer än sju timmar per natt den senaste månaden och majoriteten uppgav att de fått tillräckligt med sömn. Det fanns ingen indikation på ett samband mellan självskattad stress och antal sömntimmar. Konklusion: Majoriteten av fysioterapeutstudenterna upplever stress i olika grad där måttlig stress var mest utmärkande.

De flesta sover enligt allmänna rekommendationer och anser sig få tillräckligt med sömn.

Inget samband noterades mellan stress och sömn. Resultaten går överlag i linje med tidigare studier även om metodologiska faktorer gör det något svårt att jämföra. Mer studier behövs för att undersöka stress och sömnvanor och eventuella samband mellan dessa faktorer bland studenterna.

Nyckelord: Fysioterapeutstudenter, PSS-10, Stress, Sömn.

(5)

Skillnader i sömn mellan årskurser ...

15

Samband mellan stress och sömnvanor ...

15 Diskussion

...

17

Metoddiskussion...

17

(6)

Resultatdiskussion ...

19 Konklusion

...

23 Referenser

...

24 Bilaga 1.

Bilaga 2.

(7)

1

Bakgrund

Inledning

Upplevd stress och sömnproblem är vanligt förekommande bland ungdomar och vuxna i Sverige (1, 2). År 2018 svarade 16 procent av befolkningen i Sverige (18-64 år) att de kände sig stressade. Prevalensen var generellt högre bland kvinnor (19%) än män (11%). Inom åldern 16-29 år visade siffrorna för kvinnor och män 35% respektive 18% (3).

Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) är sömnproblem vanligt och har blivit ett folkhälsoproblem i Sverige (1). I slutet av 2008 uppgav ca 24% av den vuxna befolkningen i Sverige att de hade sömnbesvär mer än tre gånger per vecka. Orsakerna bakom sömnbesvären är inte klarlagda, men det kan delvis bero på ökade krav och ett högre tempo i samhället (1). I en studie från 2019 som gjordes på ungdomar visade det sig att 55%

av deltagarna sov mindre än rekommendationerna för sin ålder (2). Samma studie visade att stress från skola och teknologi hade ett samband med kortare sömntid (2).

Stress

Att uppleva stress är en naturlig del av livet som genom människans historia varit nödvändig för vår överlevnad. Tidigare kunde det handla om att förbereda kroppen för att överleva ett fysiskt hot, till exempel från ett rovdjur. I det moderna samhället handlar det kanske inte direkt om samma typ av hot, men den utlösande faktorn är densamma; stress uppstår när kroppen utsätts för olika typer av krav, såväl fysiska som psykiska (4). Hur stora kraven måste vara för att en människa ska uppleva dem som stressiga är olika beroende på den givna situationen, individens tidigare erfarenheter och personliga egenskaper (4, 5).

Det finns olika modeller som beskriver samband mellan människa och miljö. En av dessa är transaktionsmodellen som beskriver att upplevelsen av stress i livet är hur vi reagerar känslomässigt, kognitivt, beteendemässigt och fysiologiskt på de krav som ställs på oss (6).

Dessa krav kan beskrivas som stressorer och innefattar allt från arbete, familj och studier till sociala medier (6). I en annan modell, Karasek och Theorells krav-kontroll- och stödmodell, beskrivs hur känslan av stress påverkas av ett samspel mellan de krav som ställs på individen, vilken kontroll individen har över situationen och det sociala stöd individen får (7). Kraven kan utgöras av mental arbetsbelastning som deadlines och produktivitetskrav. Kontroll kan

(8)

2 handla om kompetens och i vilken utsträckning individen kan fatta beslut som rör arbetet.

Socialt stöd är upplevelsen av det stöd personen känner att den får från exempelvis chef och medarbetare. Enligt modellen kan en person alltså klara av högt ställda krav om den dels får tillräckligt med handlingsutrymme att påverka sin arbetssituation och dels får rätt stöd. I andra ändan kan lågt ställda krav upplevas som stressande om påverkan på arbetssituationen är för låg och rätt stöd inte ges. Det är viktigt att hitta en balansgång mellan dessa faktorer och personer reagerar olika på de olika faktorerna (7).

När kroppen upplever stress aktiveras det sympatiska nervsystemet som bland annat ger ett ökat blodflöde till hjärnan och musklerna och det endokrina systemet som utsöndrar

stresshormonet kortisol (5, 8). De fysiologiska reaktionerna vid stress kan yttra sig som ökad puls och andningsfrekvens. Psykologiskt kan det framkalla känslor av ångest och oro.

Beteendemässiga aspekter kan vara otålighet, ökad irritation och konsumtion av alkohol för kravet att “hinna med” (4, 5, 9).

Att utsätta kroppen för stress är i sig inte farligt, snarare tvärtom - exempelvis vid fysisk träning (10). Vid fysisk träning aktiveras kroppens stressfysiologiska system bland annat med utsöndring av olika stresshormoner som kortisol likt de reaktioner som uppstår vid akut psykisk stress. Kroppen har dock en förmåga att anpassa sig av träningen och regelbunden träning leder till att lägre nivåer av stresshormoner utsöndras och ger även en minskad stress- fysiologisk aktivering vid psykosocial stress. Kroppen blir alltså mer stresstålig av fysisk träning (10). Det farliga kan uppstå när doseringen av stress blir så hög och långvarig att kroppen inte hinner återhämta sig tillräckligt mycket. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan exempelvis leda till negativa förändringar i hjärnans struktur (5, 9).

Sömn

Vi spenderar nästan en tredjedel av våra liv i ett sovande stadie och det är livsnödvändigt för att kunna bibehålla en god hälsa (11). När vi sover återhämtar sig kroppen både på ett biologiskt och psykologiskt sätt. Biologiskt sett varvar kroppen ner då blodtrycket, pulsen, andningsfrekvensen och muskelspänningen sänks. Immunsystemet aktiveras och insöndring av tillväxthormoner ökar medan nivån av stresshormon sänks (12). Aktiviteten i olika delar av hjärnan förändras också vilket kan ha psykologiska effekter som att bearbeta tidigare sinnesintryck och känslor och att “rensa” hjärnan inför morgondagen (13).

(9)

3 Det går att mäta sömn genom att kombinera olika mätinstrument vilket innefattar

elektroencefalografi (EEG), elektrookulografi (EOG) och elektromyografi (EMG) (12).

Samlingsnamnet för dessa mätningar är polysomnografi, och genom dessa mätningar går det att undersöka olika sömnstadier. Sömnen delas in i sex olika stadier; 0-4 samt REM (rapid eye movement sleep), där 0 betyder vakenhet och 4 innebär djupsömn (12). REM-sömn innebär en stark fysiologisk aktivering och avviker på så sätt från de andra stadierna. Det går även att mäta sömnen på ett enklare sätt genom att ställa frågor om sömnen via enkäter (2).

Rekommenderad sömndos per natt är 9-10 timmar för tonåringar i åldern 14-17 år, 7-9 timmar per natt för unga vuxna och vuxna mellan 18-64 år. För äldre än så är

rekommendationen 7-8 timmar per natt. Individuella variationer av sömnbehov kan dock finnas (14).

Sömnbesvären hos befolkningen ökar enligt folkhälsomyndigheten då 39% av befolkningen svarade att de led av någon typ av sömnbesvär 2018 (3). Det var också vanligare med sömnbesvär hos kvinnor än hos män (3). Epidemiologiska mätningar på uppgiven sömntid hos befolkningen i Sverige brukar ligga på runt 7 timmar (1). En sömntid på mindre än 6 timmar brukar ha ett samband med klagomål på sömnen (1).

Samband mellan stress och sömn

Studier har visat att sömn och stress har en påverkan på varandra inom många olika områden som innefattar livsstil, omgivning och psykologisk hälsa. Alla dessa områden kan få ens sömn att drabbas negativt (11). Sömn och stress beskrivs som varandras motsatser där stress får kroppen och hjärnan att vara på högvarv medan sömnen gör att många av kroppens funktioner varvar ner (2). Världshälsoorganisationen beskriver i en artikel som berör sömn och hälsa att ”minskad sömn i sig verkar ge samma fysiologiska förändringar som stress”

(11). Vid sömnbrist ökar nivåerna av stresshormonet kortisol följande dag (12).

Sömnbrist kan leda till att det blir svårare att hantera stress och utmaningar (14). Efter bara en natts sömnbrist kan prestationsförmågan halveras (12). I en studie från 2015 undersöktes hur väl deltagarna kunde lösa olika uppgifter efter 8 respektive 4 timmars sömn, före och efter att de hade blivit utsatta för kognitiv stress under 30 minuter (15). Studiens resultat visade att deltagarna som sov 4 timmar fick sämre resultat i uppgifterna än deltagarna som sov 8 timmar efter att de blivit utsatta för kognitiv stress under 30 minuter. Det betyder att en sömndos under rekommendationerna kan leda till sämre prestation i olika sammanhang (15).

(10)

4 Samband mellan stress och sömn hos studenter

Flertalet studier har de senaste decennierna visat att studenter inom medicinskt vetenskapliga ämnen, både i Sverige och internationellt, upplever någon form av stress i sådan omfattning att det påverkat dem negativt (16, 17). Den negativa påverkan kan uttrycka sig i form av flera psykologiska faktorer som känslor av rädsla, inkompetens, skam och ilska. Känslorna kan uppstå som en följd av överdriven arbetsbelastning, bristfälligt stöd i lärandemiljön och de krav som ställs exempelvis vid examinationer (16). Bland amerikanska studenter ökade andelen studenter som var missnöjda med sin sömn från 24% till 71% mellan 1978-2000 (18).

I en studie bland svenska medicinstudenter upplevde över hälften av studenterna hög stress kring flera psykosociala faktorer i studiemiljön mätt med Higher education stress inventory (HESI). Bland några av faktorerna fanns det skillnader mellan läsåren och stressen var totalt sett mer uttalad hos kvinnor (17). I en studie utförd på en medicinsk högskola i Pakistan undersöktes upplevd stress, potentiella stressorer och sömnkvalitet. Upplevd stress mättes med Perceived stress scale-14 (PSS-14) och stressorer var indelade i olika kategorier.

Sömnkvalitet mättes med Pittsburgh quality of sleep index (PSQI). Resultatet visade på att hög upplevd stress var associerat med vilken årskurs de gick i och akademiska stressorer. De studenter som uppgav att de ofta/alltid hade akademiska stressorer hade sämre sömnkvalitet än studenterna som uppgav att de sällan/aldrig hade akademiska stressorer. Sannolikheten att uppleva stress och sömnproblematik var lika mellan män och kvinnor (19). I en annan studie som utfördes på medicinska studenter i Florida uppgav en del av deltagarna att sömnbrist var den största negativa hälsofaktorn (20).

Bland fysioterapeutstudenter specifikt i både Sverige och Pakistan har det rapporterats om att omkring hälften upplevt stress (21, 22). I en studie från 2015 vid Luleå tekniska universitet (LTU) upplevde 60% av fysioterapeutstudenterna att de var helt eller delvis stressade (21).

Kvinnorna upplevde mer stress än männen vilket författarna av studien förklarar med att stresspåslaget kan kvarstå längre hos kvinnor än män efter en skoldag. I studien fanns inga svarsalternativ angående sömn som orsak till stress men vid en fråga där deltagarna fick skriva fritext ansågs sömnbrist vara en av anledningarna till stress (21). I en annan studie utförd på fysioterapeutstudenter vid olika utbildningsorter i Sverige 2008 upplevde 32%

ganska eller väldigt mycket stress (23).

(11)

5 Olika faktorer i såväl studiemiljön som privatlivet har varit bidragande orsaker till stress hos fysioterapistudenter i Pakistan (22). Sextiosju procent upplevde att de ofta eller väldigt ofta hade känt sig nervösa och stressade under den senaste månaden. Kvinnorna upplevde också här stress i högre utsträckning än männen. Sömnproblem var en av de mest frekventa och mest betydelsefulla stressorerna där 48% upplevde att de ofta/alltid hade sömnproblem (22).

Problemformulering

Forskning visar att problem med stress och sömn är relativt utbrett i samhället och att det kan finnas en viss korrelation mellan dessa problem (11). En koppling mellan stress och

sömnproblem och dess negativa inverkan på inlärning hos studenter inom medicinska studier har noterats (19). Bland fysioterapeutstudenter generellt i Sverige och specifikt på LTU har det rapporterats om upplevd stress (21, 23) och det finns indikationer på att stress över att få sömnbrist kan vara en bidragande faktor (21). Sömnvanor och eventuella samband mellan sömn och stress är överlag inte kartlagda hos svenska universitetsstudenter (21, 23). Ökad kännedom om stress- och sömnproblematik kan skapa bättre förutsättningar för inlärning. Det skulle kunna bidra till att studenterna blir mer förberedda att verka i ett kommande yrkesliv.

(12)

6

Syfte

Syftet med studien var att kartlägga självskattad stress och självskattade sömnvanor bland fysioterapeutstudenter. Syftet var också att se om det fanns något samband mellan dessa faktorer.

Frågeställningar:

1. Hur är den upplevda stressen hos fysioterapeutstudenter på LTU?

2. Hur ser sömnvanorna ut bland fysioterapeutstudenter på LTU?

3. Hur skiljer sig stress och sömn mellan kön och årskurs?

4. Finns det någon indikation på ett samband mellan stress och sömnvanor?

(13)

7

Metod

Design

En retrospektiv kvantitativ observationsstudie genomfördes för att besvara studiens syfte.

Studien blev retrospektiv då vi efterfrågade stress och sömnvanor den senaste månaden.

Studien visar ett tvärsnitt av den valda gruppen som utgörs av fysioterapeutstudenter vid LTU.

Författarna valde att göra en enkätstudie eftersom syftet med studien var att kartlägga deltagarnas självskattade stress och självskattade sömnvanor. Då ansågs en enkätstudie vara den lämpligaste metoden för att samla in kvantitativ data (24).

Urval

Inklusionskriterier: Studerande på fysioterapeutprogrammets grundutbildning termin 1-6 vid Luleå tekniska universitet vt 2021.

Enkäten skickades ut till samtliga 200 fysioterapeutstudenter i termin 1-6 vid Luleå tekniska universitet. Av dessa var 108 kvinnor och 92 män. I termin 1-2 var det totalt 73 studenter, 40 kvinnor och 33 män. I termin 3-4 var det totalt 71 studenter, 36 kvinnor och 35 män. I termin 5-6 var det totalt 56 studenter, 32 kvinnor och 24 män.

Procedur

Insamling av data gjordes via en webbenkät (bilaga 1) som skickades med e-post via canvas (universitetets kurshanteringssystem) till respektive students e-postadress i alla klasser i termin 1-6 inom grundutbildningen i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet. Enkäten skickades ut till alla studenter med hjälp av utbildningsledaren för fysioterapeutprogrammet och inleddes med ett formellt informationsbrev där information om studien och förfrågan om deltagande i examensarbetet fanns med, följt av enkätfrågorna (bilaga 2). Alla studenter i de olika fysioterapeutklasserna fick möjlighet att svara på enkäten, vilket inkluderar alla åldrar och kön. Enkäterna fylldes i digitalt av varje student via Google forms. Deltagarna fick 15 dagar på sig att fylla i enkäten. En påminnelse skickades ut till samtliga studenter efter 5 dagar för att försöka få in svar från de som eventuellt inte svarat vid första utskicket. Efter ytterligare 10 dagar stängdes således möjligheten att fylla i enkäten. Insänd enkät betydde godkännande att medverka i studien.

(14)

8 Datainsamlingsmetod

Enkäten kunde endast skickas in när alla frågor var besvarade. I enkäten fanns frågor angående självskattad stress och självskattade sömnvanor.

Skalan som mätte självskattad stress är reliabilitets- och validitetstestad med goda resultat i sin engelska originalversion PSS-14 (25). Perceived stress scale 10 (PSS-10) som har använts i denna studie är den reducerade versionen med 10 frågor som är översatt till svenska. Skalan är en av de mest använda mätinstrumenten för att mäta generell upplevd stress i Sverige och har visat god intern validitet och god begreppsvaliditet (26).

Frågorna angående sömnvanor var egenkonstruerade och inte reliabilitets- och

validitetstestade men hade tagits fram för att kunna svara på studiens syfte. Svarsalternativen angående frågan om antal sömntimmar utgick från The National sleep foundations

rekommendationer där de gjort en studie från vetenskaplig litteratur för att komma fram till rekommenderad sömndos hos befolkningen (14). Sista frågan angående sömnvanor “Under den senaste månaden, anser du att du har fått tillräckligt med sömn generellt sett?” syftade till att se om deltagarna ansåg att de fått tillräcklig med sömn och jämföra detta med

rekommenderad sömndos.

Perceived stress scale

PSS-10 är ett frågeformulär med 10 frågor där deltagarna själv skattar hur okontrollerbart, oförutsägbart och överbelastat deras liv har varit den senaste månaden (27). Varje fråga har 5 svarsalternativ som varierar mellan 0-4 där 0 innebär aldrig och 4 innebär väldigt ofta.

Exempel på frågor som finns med i PSS-10: “Under den senaste månaden, hur ofta har du varit upprörd över något som hände helt oväntat?” och ”Under den senaste månaden, hur ofta har du litat på din förmåga att hantera dina personliga problem?”.

Poängen från alla svar adderas och summeras till en totalpoäng på skala 0-40 där en högre totalpoäng innebär högre upplevd stress (27). Fyra frågor i PSS-10 är positivt ställda där svarsalternativ 4 innebär lägre stress och 0 innebär högre stress. Dessa får därför omvandlas vid sammanställning. Resultatet från poängen kan sedan delas in i tre kategorier där 0-13 poäng innebär låg stress, 14-26 poäng innebär måttlig stress och 27-40 poäng innebär hög upplevd stress (28).

(15)

9 Frågan om antal sömntimmar

Frågan om antal sömntimmar grundar sig på The National sleep foundations

rekommendationer. För att komma fram till rekommenderad sömndos på 7-9 timmar per natt för yngre vuxna och vuxna personer i åldern 18-65 år använde de sig av 18 experter inom sömn, medicin och fysiologi. En systematisk litteraturstudie med 312 artiklar om sömn gjordes av tre oberoende forskare och denna studie, tillsammans med olika kvantitativa graderingsmetoder användes som grund för experternas rekommendation (14). Sista frågan angående sömnvanor syftar till att se om deltagarna anser att de fått tillräckligt med sömn i jämförelse med hur många timmar de sovit.

Databearbetning

Efter att möjligheten att fylla i enkäten var över sammanställdes alla variabler via tabeller och diagram i Excel. Resultatet skrevs i textform i anslutning till respektive tabell och diagram.

Könsfördelning är nominaldata och redovisas i brödtext. Fördelning av åldersintervaller och årskurser redovisas i figurform. Antal deltagare från varje årskurs och kön som hamnat inom respektive stresskategori och svarsalternativ från frågorna om sömn räknades ut och

redovisas i tabellform med antal och procentandel för att kunna jämföra mellan variablerna.

Självskattad stress från PSS-10 redovisas med hur stor andel deltagare som hamnade i vardera av de tre stresskategorierna låg, måttlig och hög stress. Totalpoängen i PSS-10 är ordinaldata och redovisas med medianvärden samt kvartiler från respektive kön och årskurs.

Frågan angående hur många timmar per natt deltagarna sov generellt är kvotdata och redovisas i figurform med hur många som hamnade i kategorierna under 7 timmar, 7-9 timmar och över 9 timmars sömn. Frågan om deltagarna anser att de fått tillräckligt med sömn är ordinaldata och redovisas med median och kvartil för respektive kön och årskurs.

För att jämföra resultaten av stress mellan kön och årskurser genomfördes ett t-test där deltagarnas totalpoäng från PSS-10 jämfördes med variablerna män respektive kvinnor, samt de olika årskurserna (år 1-3). Den valda statistiska signifikansnivån var p < 0.05.

För att undersöka om det fanns något samband mellan stress och sömn delades deltagarna in i två grupper beroende på om de som sov minst 7 timmar per natt eller under 7 timmar per natt.

(16)

10 Inom respektive sömngrupp redovisas de olika stresskategorierna låg, måttlig och hög stress, i form av värdet procentandel för att möjliggöra en jämförelse mellan grupperna.

Etiska överväganden

Att delta i studien var frivilligt och personer som inte ville delta behövde inte ange skäl för det. Alla studenter fick information om detta i det e-postmeddelande som skickades ut av utbildningsledaren (bilaga 2). Enkäten inleddes med information om studiens syfte och upplägg. Enkäterna var anonyma. Kön, årskurs och åldersspann besvarades. Terminer var indelade i årskurser och ålder var indelat i åldersspann för att enskilda individer inte skulle kunna urskiljas. Den insamlade datan kunde endast författarna samt handledare till denna studie ta del av. Svaren som kom in var inte kopplade till något namn eller e-postadress och kunde därför inte härledas till någon deltagare. Resultatet presenteras på gruppnivå, varför det inte kan urskilja enskilda individer. Enkäterna och den sammanställda datan förvarades digitalt på låsta datorer så att endast författarna till denna studie samt dess handledare fick tillgång till dem.

(17)

11

Resultat

Enkäten skickades ut till 200 fysioterapeutstudenter och totalt svarade 100 personer vilket gav en svarsfrekvens på 50%. Antalet män som svarade var 41 stycken och kvinnor 59 stycken, vilket gav en svarsfrekvens på 45% respektive 55%.

Årskursfördelningen i studien var relativt jämt fördelad (figur 1). Svarsfrekvensen per årskurs var 42% i termin 1-2, 45% i termin 3-4 och 66% i termin 5-6.

Åldersintervaller hade en tydlig snedfördelning då 76% av deltagarna var mellan 19 och 26 år (figur 2).

Eftersom 100 personer svarade motsvarar varje person 1% i figurerna 1-5.

Figur 1. Årskursfördelning (antal studenter, n=100).

Figur 2. Åldersfördelning (antal studenter, n=100).

(18)

12 Stress

Indelning i klasser enligt PSS-10 visar att mer än hälften av deltagarna i studien (66 st.) hade en måttlig självskattad stressnivå. Tjugofyra deltagare hade en låg stressnivå och 10 deltagare en hög stressnivå enligt kategoriseringen (figur 3).

Figur 3. Antal studenter inom varje kategorisering från PSS-10 (n=100). Hög stress = 27-40 poäng, måttlig stress = 14-26 poäng, och låg stress = 0-13 poäng.

En närmare beskrivning av antal deltagare och procentuell andel för varje kön och årskurs i respektive stresskategori enligt PSS-10 finns angivet i tabell 1.

Skillnader i stress mellan kön

Vid analys av stresskategorierna hamnar majoriteten av både manliga och kvinnliga deltagare i kategorin måttlig stress (tabell 1).

En fördjupad analys av totalpoängen av stress mätt med PSS-10 (skala 0-40) visar ett medianvärde på 17 poäng hos samtliga deltagare (min-max 3-34. IQR:8,25). Kvinnor

upplevde högre stressnivå med ett medianvärde på 19 poäng (min-max 5-34. IQR:8,5), vilket placerade dem i mitten av kategorin måttlig stress. Män fick ett lägre medianvärde med 16 poäng (min-max 3-29. IQR:8), vilket placerade dem på den lägre halvan av kategorin måttlig stress. Kvinnorna upplevde en signifikant högre stressnivå än männen (p=0,032).

(19)

13 Skillnader i stress mellan årskurser

Majoriteten av deltagarna i de olika årskurserna hade måttlig stress. Den var mer uttalad i termin 1-2 med sina 87% måttlig stress. Termin 3-4 och 5-6 var mer fördelat mellan låg och hög stress (tabell 1).

En fördjupad analys av totalpoängen mätt med PSS-10 visar att termin 1-2 fick en median på 18 poäng (min-max 9-25. IQR:6,5). Termin 3-4 fick en median på 16,5 poäng (min-max 7- 34. IQR:13). Termin 5-6 fick en median på 17 poäng (min-max 3-32. IQR:10). Det var ingen signifikant skillnad gällande stressnivå mellan terminerna. Termin 1-2 och 3-4 (p=0,99), termin 1-2 och 5-6 (p=0,55), termin 3-4 och 5-6 (p=0,64).

Tabell 1. Fördelning av kön och årskurs inom respektive grupp enligt PSS-10 (n=100). Siffrorna i parenteserna anger procentuell fördelning i grupperna inom respektive kolumn.

Sömn

Majoriteten av deltagarna i studien (69 st.) skattade sina sömnvanor till minst 7 timmar per natt den senaste månaden. Totalt 31 deltagare skattade sina sömnvanor till under 7 timmar per natt under den senaste månaden (figur 4). Majoriteten av deltagarna, 60 personer, ansåg sig få tillräckligt med sömn. Fyrtio av deltagarna ansåg att de inte fått tillräcklig med sömn.

Medianvärdet blev 3 på en skala 0-4 (min-max 0-4. IQR:1), vilket motsvarar svarsalternativet

“Ja, i stort sett tillräckligt” (figur 5).

(20)

14 Figur 4. Självskattade sömnvanor (n=100).

Figur 5. Självskattade sömnvanor (antal studenter). (n=100). Skala 0-4 där 0 = ”Nej, långt ifrån tillräckligt” och 4 = ”Ja, definitivt tillräckligt”.

Bland de 69 personer som skattade sina sömnvanor till minst 7 timmar per natt ansåg 57 personer (82,6%) att de i stort sett eller definitivt fick tillräckligt med sömn. Bland de 31 personer som skattade sina sömnvanor till under 7 timmar per natt ansåg tre personer (9,6%) att de i stort sett eller definitivt fick tillräckligt med sömn.

En närmare beskrivning av antal deltagare och procentuell andel för varje kön och årskurs i frågorna angående sömn presenteras i tabell 2.

(21)

15 Skillnader i sömn mellan kön

Tre av fyra kvinnor sov minst 7 timmar per natt och hos männen var andelen något lägre (61%). En högre andel kvinnor än män ansåg att de fått tillräckligt med sömn (tabell 2).

Skillnader i sömn mellan årskurser

Antal sömntimmar inom årskurserna i denna studie visar att minst 66%, dvs. 2 av 3 studenter sov minst 7 timmar per natt och det var ingen större procentuell skillnad mellan årskurserna.

Majoriteten av deltagarna oavsett årskurs ansåg att de fick tillräckligt med sömn och det fanns inga större inbördes skillnader mellan årskurserna (tabell 2).

Tabell 2. Fördelning av svar mellan kön och årskurs på frågorna om antal sömntimmar per natt den senaste månaden generellt sett och om deltagaren anser sig ha fått tillräckligt med sömn den senaste månaden generellt sett (n=100). Siffrorna inom parentes anger procentuell fördelning i grupperna inom respektive kolumn.

Samband mellan stress och sömnvanor

Figur 6 visar en uppdelning av alla studenter i två sömngrupper; de som sov under 7 timmar per natt och de som sov minst 7 timmar per natt. Inom båda grupperna redovisas den

procentuella andelen av deltagare i respektive stresskategori, och en visuell analys av figuren visar att fördelningen var ungefär densamma i båda grupperna.

(22)

16 Figur 6.Procentuell fördelning av studenter som hamnat i respektive stresskategori från PSS-10 grupperade efter de som sov minst 7 timmar (n=69) och under (n=31) 7 timmar per natt.

(23)

17

Diskussion

Metoddiskussion

Denna studie hade en svarsfrekvens på 50%. Det är möjligt att svarsfrekvensen hade blivit högre om vi lämnat ut enkäterna fysiskt till varje termin. Ur ett smittsäkert perspektiv var det dock fördelaktigt att skicka ut enkäterna via e-post på grund av den rådande coronapandemin.

Att studierna var förlagda som distansutbildning är också en faktor som hade kunnat försvåra insamling av fysiska enkäter. Författarna utgjorde en del av de 50% som inte besvarade enkäten.

En viktig detalj som missades vid analys av resultatet var att det totala antalet studenter, könsfördelning och antal studenter i respektive termin var okänt för författarna. Denna information fick inhämtas i efterhand via utbildningsledaren för fysioterapeutprogrammet.

Efter detta kunde datan bearbetas för att se om resultatet var representativt för populationen.

Den totala svarsfrekvensen på 50% gör att vi inte kan uttala oss om resultatet är representativt varken för gruppen som helhet, eller respektive kön eller årskurs, då vi inte vet om de

personer som inte har svarat har egenskaper som hade kunnat ge ett annat utfall i denna studie. Det är möjligt att de som har svarat har en koppling till stress och/eller sömn. Att svarsfrekvensen var högre i terminerna 5-6 jämfört med övriga terminer kan bero på att de har kurser i examensarbete. Det hade varit intressant att göra en jämförelse mellan

åldersintervallerna, dock var dessa för snedfördelade för att vi skulle kunna göra en rättvis jämförelse mellan grupperna.

För att pröva den kvantitativa studiens upplägg i förväg hade en pilotenkät kunnat besvaras av en liknande population innan den riktiga enkäten (24). Genom att sammanställa data från en pilotenkät hade vi kunnat förutse vad vi hade behövt ändra för att enkäten skulle bli så optimal som möjligt. Vi hade då också kunnat revidera och lägga till eller ta bort frågor.

PSS-14 är ett frågeformulär som mäter i vilken grad personer skattar situationer i deras liv som stressande (25). Det är ett adekvat och tillförlitligt mätinstrument som har visat hög reliabilitet och validitet. Även den svenska versionen PSS-10 som har använts i denna studie och har färre frågor har visat sig ha en god reliabilitet och validitet (26). Det är ett subjektivt instrument som mäter upplevd stress (26). Dock har Cohen och medarbetare kritiserat PSS-10 då objektiv stress mäts genom frågor med frekvens av stress-stimulus och försök till

(24)

18 identifiering av utmärkande situationer men inte tar i beaktelse hur människors egna

kognitiva värderingar är kring olika stressorer (25). En persons tidigare erfarenheter och personliga egenskaper kan påverka hur en person klarar av olika krav och stressorer (4, 5).

Detta är dock inget som kartläggs av PSS-10 och kan ha påverkat resultatets utfall i studien då människor kan hantera likadana stressorer på olika sätt.

En fördel av att använda sig av PSS-10 kan dock vara att det täcker ett brett spektra av stressorer. Flera studier på studenter inom medicin har använt andra utvärderingsinstrument med stressorer kopplade till studiemiljön och kan då ha missat möjliga stressorer som är mer kopplade till privatlivet (22) till exempel sömn.

Kategoriseringarna låg, måttlig och hög stress inom PSS-10 är ett hjälpmedel där en person kan få en bild av sin egna ungefärliga stressnivå. Resultatet är dock ingen prediktor för någon specifik sjukdom eller behandlingsmetod (28). Vi har heller inte hittat några studier som stödjer de olika stresskategoriseringarna inom PSS-10.

För att utvärdera studenternas sömnvanor använde vi en fråga om antal sömntimmar per natt med svarsalternativ utifrån rekommenderat antal sömntimmar och en fråga om i vilken utsträckning studenten ansåg sig få tillräckligt med sömn. För att kunna koppla ihop mer specifika resultat tillsammans med självskattad stress hade vi kunnat korrigera eller eventuellt lägga till någon fråga. De tre svarsalternativen i frågan om antal sömntimmar hade vi kunnat ändra till att deltagarna fick fylla i antal sömntimmar själva istället för färdiga svarsalternativ, och på så sätt kunnat få ett medelvärde på sömndurationen. En kompletterande fråga

angående sömnvanor hade kunnat vara “Hur många timmars sömn anser du dig behöva per natt?”. Med den fråga hade vi eventuellt kunnat göra en jämförelse med de två sömnfrågorna för att få fram individuellt självskattat sömnbehov.

Studier som har undersökt sömnvanor bland studenter inom medicin har använt sig av enkäten PSQI som utvärderingsinstrument (19). PSQI har visat både hög reliabilitet och validitet, och hade kunnat stärka sannolikheten att resultaten i denna studie är pålitliga (30).

Det hade varit en fördel sett ur andra synvinklar om vi hade använt denna enkät i studien.

Den hade exempelvis besvarat vår fråga om antal sömntimmar per natt den senaste månaden.

Den hade dock inte besvarat frågan om studenten ansåg sig få tillräckligt med sömn. Enkäten innehåller emellertid en fråga där respondenten, på en skala med fyra svarsalternativ, får

(25)

19 skatta sin sömnkvalitet generellt sett den senaste månaden, vilket kan tyckas stämma ganska väl överens med frågan i vår studie.

Andra fördelar är att det med en löpande skala hade varit enklare att göra en statistisk korrelationsanalys med PSS-10. Eftersom flera andra studier använt enkäten på

medicinstudenter hade det också varit lättare att göra direkta jämförelser med resultaten från dessa studier, framförallt när det gäller totalpoäng, men även mer specifika delar som antal sömntimmar, förekomst av otillräcklig sömn och skattning av generell sömnkvalitet.

En nackdel med PSQI är att den hade inneburit 19 frågor om sömn istället för nuvarande 2 frågor, vilket hade kunnat leda till färre deltagare i studien pga. att det möjligtvis skulle ta för lång tid att besvara alla frågor.

Det kan vara problematiskt att jämföra resultat med andra studier som har använt andra mätinstrument och skattningsskalor då de kan ha en annan tolkning på vad som är som är hög respektive låg stress samt vad som är en rekommenderad sömndos. De kan också mäta olika typer av stress som exempelvis subjektiv eller objektiv stress. Olika mätinstrument för sömn kan mäta antal sömntimmar, rekommenderad sömndos eller kvalitet på sömn.

Resultatdiskussion Stress

Resultatet visar att studenterna överlag upplever en måttlig stress och att kvinnorna upplever en högre stress jämfört med männen. Detta resultat går i linje med flertalet andra studier som undersökt stressnivån bland studenter inom medicin (17, 19, 21-22, 31-32). En studie på svenska fysioterapeutstudenter som använde sig av PSS-10 visade på signifikanta skillnader i stressnivå mellan kvinnor och män, där kvinnorna - i likhet med vår studie - visade på måttlig stressnivå (31). Däremot visade männen låg stressnivå (median 11) jämfört med måttlig stressnivå (median 16) i vår studie, emellertid låg männen i vår studie på den nedre halvan av måttlig stress. Totala stressnivån för studentgruppen som helhet fanns inte redovisad (31). I en studie bland medicinstudenter i Saudiarabien blev medelvärdet 17,5 poäng på PSS-10 i jämförelse med vår grupp som fick en median på 17 poäng (32). Att stress förekommer och att kvinnorna i vår studie upplever högre stress bekräftar den bild som finns angående stressnivå hos vuxna i samhället i stort och således avviker inte resultatet från tidigare undersökningar (1).

(26)

20 Författarna har haft svårt att hitta fler studier som använt PSS-10 som mätmetod för

stressupplevelse bland studenter. Flertalet studier har istället använt andra enkäter och mätinstrument med frågor kring psykosociala stressorer kopplade till studiemiljö och privatliv. Två studier som använt PSS-14 på medicinstudenter visade på hög nivå av stress generellt sett där den ena studien hade ett medelvärde på 30 poäng (19) och den andra hade ett medianvärde på 31 poäng av 56 möjliga (22). Dessa studier hade förvisso delat upp nivån av stress i endast två grupper; låg stress respektive hög stress. I en av studierna fanns inga skillnader i stressupplevelse mellan könen (19) och i den andra var det däremot en signifikant skillnad mellan könen där kvinnorna upplevde mer stress (22). I en studie från Dahlin och medarbetare var stressupplevelsen också där större bland kvinnorna (17) och i en annan studie svarade nästan 65% av kvinnorna och 51% av männen “instämmer helt” eller

“instämmer delvis” på påståendet “Jag känner mig stressad” (21). Resultat från olika skalor kan inte jämföras rakt av men vi kan se att resultaten från fysioterapeutstudenterna i vår studie går i linje med resultaten från tidigare studier på andra studenter inom medicin.

Gällande skillnader i stressupplevelse mellan årskurser i denna studie verkar det ske en förändring efter första årets studier då en högre andel, 87% i termin 1-2 hade måttlig stress och ingen deltagare hög stress. I terminerna 3-4 och 5-6 var det en större spridning mellan stresskategorierna då 50-60% upplevde måttlig stress och ca 10-20% upplevde en hög stress.

Den studie som använt sig av PSS-10 som mätmetod för stressupplevelse bland

fysioterapeutstudenter gjorde ingen jämförelse mellan terminer eller läsår (31). I en studie som använt PSS-14 var det ingen skillnad i stressnivå mellan de två undersöka läsåren (22). I en annan studie som undersökte totalt fem läsår upplevde en högre andel studenter en hög stress i två av läsåren (19). Hill och medarbetare undersökte olika psykosociala stressorer i studiemiljön och privatlivet som visade på signifikanta skillnader mellan årskurserna, dock fanns skillnaderna endast bland olika enskilda stressorer (20). En annan studie bland svenska läkarstudenter visade också på skillnader mellan terminer i upplevd stress från olika enskilda stressorer. Generell stressnivå mellan läsåren fanns inte redovisad (17).

Sömn

Resultatet av sömnvanorna i gruppen visade att 69% (69 personer) sov rekommenderat antal timmar, dvs. minst 7 timmar per natt och 60% ansåg att de i stort sett eller definitivt fick tillräckligt med sömn. Av de 69 personer som sov minst 7 timmar per natt ansåg 57 personer (82,6%) att de i stort sett eller definitivt fick tillräckligt med sömn. Det betyder att 8 av 10

(27)

21 som sover minst 7 timmar per natt upplever att rekommenderat antal sömntimmar per natt är åtminstone i stort sett tillräckligt, medan 1 av 10 bland de som sov under 7 timmar per natt upplevde samma sak. Det tyder på att de flesta (men inte alla) deltagare i denna studie anser att de behöver minst 7 timmars sömn, vilket går i linje med det resonemang kring individuella variationer av sömnbehov som diskuterats i en studie bland sömnexperter, dvs. att vissa individer behöver mer sömn och vissa mindre sömn än rekommenderat (14).

Resultatet skiljer sig från vissa studier och överensstämmer med andra studier. Bland 1252 amerikanska universitetsstudenter i åldern 18-24 år hade 78% minst 7 timmars sömn per natt och 84% skattade sin generella sömnkvalitet den senaste månaden som ganska bra eller väldigt bra mätt med PSQI (33). I en annan studie som genomfördes i Spanien med 855 universitetsstudenter svarade 86% att de hade minst 7 timmars sömn per natt och 68%

skattade ganska bra eller väldigt bra generell sömnkvalitet mätt med PSQI (34). Dessa studier hade en högre andel som både sov minst 7 timmar per natt och var nöjda med sin sömn.

Däremot överensstämmer våra resultat med en av världens största meta-analyser som har sammanställt resultat från studier kring sömn bland drygt 14 000 studenter inom medicin, där studenterna i snitt sov 6,5 timmar per natt, 29% hade otillräcklig sömn (vilket var under 6 timmar per natt enligt den vanligaste definitionen bland studierna) och 60% hade bra sömnvanor enligt totalpoängen på PSQI (35).

De manliga deltagarna rapporterade sämre sömnvanor än kvinnorna. 75% av kvinnorna sov minst 7 timmar per natt och 68% ansåg att de i stort sett eller definitivt fick tillräckligt med sömn. Motsvarande andelar hos männen var 61% respektive 49%. Det skiljer sig något från tidigare forskning där en studie bland 1252 amerikanska universitetsstudenter visade att 72%

av kvinnorna och 73% av männen sov minst sju timmar per natt (33). Resultat kring subjektiv uppskattning av sömnkvalitet mellan respektive kön fanns inte redovisat i denna studie. I en annan studie bland 855 universitetsstudenter sov 82% av kvinnorna minst 7 timmar per natt och 60% skattade ganska bra eller väldigt bra generell sömnkvalitet mätt med PSQI. Bland männen var motsvarande andelar 91% respektive 76% (34). Andelen kvinnor i vår studie som sov minst 7 timmar per natt var alltså ungefär densamma som i dessa studier, medan andelen män var något lägre i jämförelse med den ena studien och betydligt lägre jämfört med den andra.

Mellan läsåren var sömnvanorna i linje med gruppen som helhet där 2 av 3 sov minst 7 timmar per natt och nästan lika många ansåg att de fick tillräckligt med sömn. Waqas och

(28)

22 medarbetare rapporterar liknande resultat från sin studie bland fysioterapeutstudenter i

Pakistan, dvs. att det inte fanns några skillnader mellan årskurserna vad gäller sömnstörningar (19). Resultatet av sömnvanorna mellan läsåren kan inte jämföras med andra studier då vi inte har hittat några ytterligare studier som undersökt dessa variabler.

Samband mellan stress och sömn

Inget samband mellan stress och sömn kunde noteras. Det var inga större skillnader i upplevd stress mellan de som sov minst 7 timmar och de som sov mindre än 7 timmar. Andra faktorer än sömn kan ha påverkat individuella studenters upplevelse av stress. Datan kring sömnvanor bland studenter är något begränsad i de studier vi undersökt om stress vilket gör det svårt att jämföra sambandet mellan stress och sömn i vår studie med andra studier. En tidigare studie rapporterade dock ett signifikativt samband mellan stress och sömn där medelpoängen på PSS-14 var en stark prediktor för totalpoängen på PSQI, och i gruppen med stressade studenter skattade 82% sin sömnkvalitet som dåligt. Emellertid skattade nästan 70% i den icke-stressade gruppen även sin sömnkvalitet som dåligt. Det fanns ingen grupp med måttligt stressade, utan endast stressade och icke-stressade studenter (19), vilket gör det något svårt att jämföra resultatet med vår studie. I en annan studie från Pakistan svarade nästan hälften, 48% att de ofta/alltid hade sömnproblem och att sömnproblem var en av de mest

betydelsefulla stressorerna med en 6:a på en 10-gradig likertskala (22). I en studie bland svenska fysioterapeutstudenter nämndes oro över att sömnbrist skulle påverka studierna negativt som en stressor (21). De flesta deltagarna i vår studie upplevde att de fick tillräckligt med sömn vilket kan tolkas som att oro över sömnbrist inte sågs som en stressor.

Utöver det som nämnts i metoddiskussionen om eventuella svårigheter att göra jämförelser med andra studier pga. andra mätinstrument etc. finns det andra faktorer att ta hänsyn till som demografi och kultur. Även om vi har jämfört med medicinstudenter så utgörs dessa i vissa studier av läkarstudenter som både har en mer omfattande studieplan och längre studietid.

Vidare är jämförelser bland annat gjorda med studenter från andra länder i andra världsdelar och andra kulturer vilket kan sätta dessa individer i en helt annan kontext.

Ur ett fysioterapeutiskt perspektiv kan mer kunskap kring stress och sömn och dess

eventuella samband leda till förbättringar både för fysioterapeutstudenter och fysioterapeuter.

Om studenterna själva och utbildningen i sig får en bättre förståelse för hur stress och sömnproblematik ska hanteras kan förutsättningarna för inlärning bli mer optimal. Det kan i

(29)

23 sin tur ge bättre studieresultat och därigenom forma mer förberedda studenter att verka

självständigt i ett kommande yrkesliv. Fysioterapeuter som arbetar kliniskt kan också bli bättre på att uppmärksamma och arbeta med dessa faktorer. Samband mellan stress, sömn och studieresultat kan behöva uppmärksammas i flera olika sammanhang och arenor både i

utbildning, forskning och klinik. Denna multifaktoriella fråga kan kopplas till

fysioterapiyrkets grundstenar som utgörs av akademisk utbildning, specifik kompetens och autonomi i yrkesutövningen (36).

Konklusion

Sammanfattnings visar resultatet att de flesta studenter upplever en måttlig stress. Kvinnorna upplever en högre stress i jämförelse med männen. Mellan årskurserna upplevde fler i det första läsåret måttlig stress medan stressnivån i de två senare läsåren var mer varierad då fler uppgav en lägre och högre stress. De flesta studenter kommer upp i rekommenderat antal sömntimmar per natt och en något övervägande majoritet anser att de får tillräckligt med sömn. En högre andel kvinnor jämfört med män skattade sina sömnvanor som tillräckliga och en högre andel kom även upp i rekommenderat antal timmars sömn per natt. Det fanns ingen indikation på något samband mellan stress och sömnvanor. Resultaten i studien går överlag i linje med annan forskning både vad gäller stress och sömn bland studenter inom medicin, även om metodologiska, kulturella och demografiska faktorer gör det svårt att göra direkta jämförelser. Mer studier behövs för att undersöka stress och sömnvanor bland studenterna.

(30)

24

Referenser

1. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av sömnbesvär hos vuxna. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU rapport; 199.

2. Josefsson K, Göran Jutengren G, Sandsjö L, Högberg K, Jakobsson M. Sleep duration and sleeping difficulties among adolescents: exploring associations with school stress, self‐perception and technology use. Scand. J of Caring Sciences.

2019;33(1):197.

3. Folkhälsomyndigheten. Statistik psykisk hälsa [Internet] Stockholm:

Folkhälsomyndigheten; 2019. [uppdaterad 2019-12-11; citerad 2020-10-04]

Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-

levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/

4. Institutet för stressmedicin ISM. ISM:s definition på stress [Internet]. Göteborg:

Västra Götalandsregionen; 2019 [uppdaterad 2019-06-24; citerad 2020-10-02].

Hämtad från: https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar- stress/definition-pa-stress/

5. Hjärnfonden. Vad är stress och vad händer i kroppen när vi stressar? [Internet].

Stockholm: Hjärnfonden; 2017 [uppdaterad 2017-12-11; citerad 2020-10-02].

Hämtad från: https://www.hjarnfonden.se/2017/12/vad-ar-stress-och-vad-hander- i-kroppen-nar-vi-stressar/#

6. Ekman R, Arnetz BB. Stress: gen, individ, samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber;

2013.

7. Prevent. Krav, kontroll, stöd - en modell [Internet]. Stockholm: Prevent; 2020 [uppdaterad 2020-02-03; citerad 2021-03-23]. Hämtad från:

https://www.prevent.se/amnesomrade/stress/karaseks-och-theorells-modell/

8. Norrbrink C, Lundeberg T. Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. 2 uppl. Lund:

Studentlitteratur; 2014.

9. Engström L. Stress [Internet]. Stockholm: 1177 Vårdguiden; 2018 [uppdaterad 2018-01-25; citerad 2020-10-02]. Hämtad från:

https://www.1177.se/Norrbotten/liv--halsa/stresshantering-och-somn/stress/

10. Jonsdottir I, Ursin H. Stress [Internet]. Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA); 2008 [citerad 2021-03-23]. Hämtad från: http://www.fyss.se/wp- content/uploads/2018/02/44.-Stress.pdf

(31)

25 11. World Health Organization. WHO technical meeting on sleep and health

[Internet]. Bonn: World Health Organization; 2004. [citerad 2020-10-04]. Hämtad från: https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0008/114101/E84683.pdf 12. Åkerstedt T. Sömn som återhämtning efter stress. Läkartidningen.

2004;101(17):1501-5.

13. Hjärnfonden. Varför är det så viktigt att sova? [Internet]. Stockholm:

Hjärnfonden; 2016 [uppdaterad 2016-10-14; citerad 2021-04-12]. Hämtad från:

https://www.hjarnfonden.se/2016/10/varfor-ar-det-sa-viktigt-att-sova/

14. Hirshkowitz M, Whiton K, Albert SM, Alessi C, Bruni O, Doncarlos L, et al.

National sleep foundation’s sleep time duration recommendations:methodology and results summary. 2015 [citerad 2020-09-28]. Hämtad från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352721815000157 15. Cedernaes J, Rångtell F, Axelsson E, Yeganeh A, Vogel H, Broman J-E et al.

Short sleep makes declarative memories vulnerable to stress in humans. Sleep.

2015;38(12):1861–1868.

16. Fares J, Al Tabosh H, Saadeddin Z, El Mouhayyar C, Aridi H. Stress, burnout and coping strategies in preclinical medical students. N Am J Med Sci. 2016;8(2):75- 81.

17. Dahlin M, Joneborg N, Runeson B. Stress and depression among medical students: a cross‐sectional study. Med Edu. 2005;39(6):594-604.

18. Hicks R, Fernandez C, Pellegrini R. Striking changes in the sleep satisfaction of university students over the last two decades. Perceptual and Motor Skills.

2001;93(3):660.

19. Waqas A, Khan S, Sharif W, Khalid U, Ali A. Association of academic stress with sleeping difficulties in medical students of a Pakistani medical school: a cross sectional survey. 2015. PeerJ 3:e840.

20. Hill MR, Goicochea S, Merlo LJ. In their own words: stressors facing medical students in the millennial generation. Med Educ Online. 2018;23(1):1530558. doi:

10.1080/10872981.2018.1530558.

21. Larsson M, Örarbäck U. Fysioterapeutstudenters upplevelse av stress och hur den kan påverka studier och framtida yrkesliv: En enkätstudie [examensarbetet på internet]. 2015. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva- 46388

(32)

26 22. Shah M, Hasan S, Malik S, Sreeramareddy CT. Perceived stress, sources and

severity of stress among medical undergraduates in a Pakistanimedical school.

BMC Med Educ. 2010;(15)10:2.

23. Franzén L, Hall K. Kartläggning av svenska sjukgymnaststudenters upplevda stress, hälsa och påverkande faktorer - en kvantitativ studie [examensarbetet på internet]. 2008 [citerad 2021-03-05]. Hämtad från:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas.1A 67F10D&lang=sv&site=eds-live&scope=site

24. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen. 3 rev. uppl. Stockholm: Liber; 2011.

25. Cohen S, Kamarck T, Mermelstein R. A global measure of perceived stress. J of Soc and Behav. 1983;24(4):385-396.

26. Nordin M, Nordin S. Psychometric evaluation and normative data of the Swedish version of the 10-item Perceived stress scale. Scand J Psychol. 2013;54(6):502-7.

doi: 10.1111/sjop.12071. Epub 2013 Oct 5. PMID: 24118069

27. Eklund M, Bäckström M, Tuvesson H. Psychometric properties and factor structure of the Swedish version of the Perceived stress scale. Nordic J of Psychiatry. 2014;68(7):494–499.

28. State of New Hampshire employee assistance program. Perceived stress scale [Internet]. [Citerad 2019-10-28]. Hämtad från:

https://das.nh.gov/wellness/docs/percieved%20stress%20scale.pdf?fbclid=IwAR2 _G6 k0t1Z_xzqf8WZvjP0LuHNNKlNahIFC-Ms564jx5d4vNueGWpJAObQ 29. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. Första. Vol. 2011. Liber

30. Buysse D J, Reynolds C F, Monk T H, Berman S R, Kupfer D J. The Pittsburgh sleep quality index: A new instrument for psychiatric practice and research.

Psychiatry Res. Neuroimaging. 1989;28(2)193–213.

31. Senneryd L, Sundberg M. Fysioterapeutstudenters självskattade fysiska aktivitetsnivå och upplevda stress [examensarbetet på internet]. 2020. Hämtad från:

http://www.divaportal.se/smash/get/diva2:1389102/FULLTEXT01.pdf?fbclid=Iw AR07GpUWyErbdySha2LJK6rmCtad5G4ynEwUQj9NHQOGincTPG1DCuBx5 GE

32. Alsaggaf A, Wali S, Merdad R, Merdad L. Sleep quantity, quality, and insomnia symptoms of medical students during clinical years. Saudi Med J. 2016;

37(2):173-182. doi: 10.15537/smj.2016.2.1428.

(33)

27 33. Qiuck V, Byrd-Bredbenner C, Shoff S, White AA, Lohse B, Horacek T et al.

Relationships of sleep duration with weight-related behaviors of U.S. college students. Beh Sleep Medicine. 2016;14(5):565-580.

34. Toscano-Hermoso JM, Arbinaga F, Fernández-Ozcorta J E, Gómez-Salgado J, Ruiz-Frutos C. Influence of sleeping patterns in health and academic performance among university Students. Int J Environ Res Pubic Health. 2020;17(8):2760. doi:

10.3390/ijerph17082760.

35. Seoane HA, Moschetto L, Orliacq J, Serrano E, Serrano E, Inés Cazenave M et al.

Sleep disruption in medicine students and its relationship with impaired academic performance: A systematic review and meta-analysis. Sleep Med Rev. 2020;53.

doi https://doi.org/10.1016/j.smrv.2020.101333

36. Broberg C, Lenné R. Fysioterapi Profession och vetenskap [Internet]. Stockholm:

Fysioterapeuterna; 2019 [citerad 2021-05-08]. Hämtad från:

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om- professionen/fysioterapi-webb-navigering-20190220.pdf

(34)

Bilaga 1. Enkät 1. Kön

[Kvinna][Man]

2. Ålder

[19-22][23-26][27-30][30 och uppåt]

3. Termin [1-2][3-4][5-6]

4. Från PSS-10 - Perceived Stress Scale

[0=Aldrig][1=Nästan aldrig][2=Ibland][3=Ganska ofta][4=Väldigt ofta]

Under den senaste månaden, hur ofta har du:

· varit upprörd över något som hände helt oväntat?

· känt att du var oförmögen att kontrollera de viktiga sakerna i ditt liv?

· känt dig nervös och "stressad"?

· litat på din förmåga att hantera dina personliga problem?

· känt att saker och ting har gått din väg?

· känt att du inte kunnat hantera allt som du måste göra?

· klarat av att kontrollera irritationsmoment i ditt liv?

· känt att du haft kontroll?

· varit arg över sådant som hänt och varit utanför din kontroll?

· känt att svårigheter hopat sig så att du inte kunnat hantera dem?

5. Under den senaste månaden, hur många timmar per natt har du sovit generellt sett?

[Mindre än 7 timmar][Mellan 7-9 timmar][Mer än 9 timmar]

6. Under den senaste månaden, anser du att du har fått tillräckligt med sömn generellt sett?

[0=Nej, långt ifrån tillräckligt] [ 1=Nej, klart otillräckligt] [2=Nej, något otillräckligt] [3=Ja, i stort sett tillräckligt] [4=Ja, definitivt tillräckligt]

(35)

Bilaga 2.

Information och förfrågan om medverkan i examensarbete Bakgrund och syfte med studien

Studier har visat att studenter inom medicinska utbildningar inklusive fysioterapeutstudenter har upplevt stress i samband med studierna. Även sömnbesvär har påvisats hos medicinskt studerande men inte hos specifikt fysioterapeutstudenter.

Syftet med denna studie är att se om det finns något samband mellan självskattad stress och sömnbesvär.

Hur går undersökningen till:

Enkäter kommer att skickas ut med e-post via Luleå tekniska universitet till alla studenter vid fysioterapeutprogrammet termin 1-6. Enkäten består av 15 frågor och tar 5-10 minuter att fylla i. Frågorna kommer att ligga som grund för examensarbetet.

Hantering av data och sekretess:

Deltagandet i studien är anonymt. Det finns frågor om ålder, kön och termin men i övrigt kommer inga frågor om personliga uppgifter. Det är endast studiens författare och handledare som kommer kunna se svaren i sin helhet. Resultaten kommer att sammanställas och

presenteras på gruppnivå, vilket innebär att det inte går att identifiera enskilda deltagare i enkäten.

Deltagande är frivilligt:

Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet kan avbrytas när som helst fram till att enkäten är inskickad. När enkäten väl är inskickad innebär det att samtycke från deltagaren till att medverka i studien har lämnats och deltagandet kan då inte avbrytas eftersom inskickad enkät inte kan kopplas till enskild person eller e-postadress.

Information om studiens resultat

Studien kommer att publiceras och finnas tillgänglig vid Luleå tekniska universitets hemsida DiVA från juni 2021.

Mer information:

För eventuella frågor kan ni ta kontakt med undertecknade.

(36)

Erik Stockhem

eristo-8@student.ltu.se

Mathias Folkeson folmat-8@student.ltu.se

Handledare: Agneta Larsson

Universitetslektor, Luleå tekniska universitet agneta.larsson@ltu.se