”På ett vis är det naturligt, men ändå lite känsligt” - En intervjustudie av förskollärares förhållningssätt till barns sexualitet och intima kroppsdelar

Barndom Utbildning -Samhälle

Examensarbete i Barndom och Lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”På ett vis är det naturligt, men ändå lite

känsligt”

- En intervjustudie av förskollärares

förhållningssätt till barns sexualitet och intima

kroppsdelar

”In one way it´s natural, in another it´s delicate”

- A interview-study of preschoolteachers approach on childrens sexuality

and intimate bodyparts

Amanda Jinnevik

Elin Larsson

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Magdalena Sjöstrand Öhrfelt Datum för slutexamination: 02-06-2020 Handledare: Laurence Delacour

Förord

Under arbetets process har vi gemensamt bollat idéer, diskuterat och skrivit tillsammans. Således är varje del i arbetet genomfört av oss båda tillsammans, ett ömsesidigt samarbete.

Vi vill rikta ett stort tack till alla förskollärare som deltog i våra intervjuer. Tack för att ni öppet och ärligt delade med er av era erfarenheter och tankar kring det svåra ämnet barns sexualitet. Även ett tack till vår handledare Laurence Delacour som har stöttat oss genom arbetets gång. Också ett stort tack till oss själva, och varandra, för allt kämpande med detta examensarbete. Vi är grymma!

Abstract

Med utgångspunkt i samhällets problematik av ökande sexualbrott, och barns sexualitet som tabubelagt ämne, har vi formulerat studiens syfte. Vi syftar på att om barns sexualitet lyfts tidigt på ett positivt sätt utvecklar barn en sund syn på sexualitet i framtiden. Således vill vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till, samt arbetar med, barns sexualitet och syn på sina intima kroppsdelar i förskolan. Studiens teoretiska referensram bygger på Foucaults makt- och diskursbegrepp samt Freuds psykoanalytiska teori. Vår undersökning utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Studiens resultat visar att barns sexualitet uttrycks i relation till naturligt och onaturligt, dels indirekt dels direkt i tal. Resultatet visar även att förskollärarna endast arbetar med barns sexualitet i förskolan om barnen själva initierar det samt beroende på vad för sorts sexuella aspekter det handlar om. Det kan även utläsas i resultatet att förskollärarna lyfter föräldrar-, kultur- och åldersaspekter som möjligt hinder i avseende deras arbete med barns sexualitet. Slutligen visar resultatet att arbetslagets funktion och litteraturen är två delar som framförs centrala av förskollärarna i deras arbete med barns sexualitet.

Nyckelord: barns sexualitet, barns intima kroppsdelar, diskursbegrepp, Freuds

psykoanalytiska teori, förskolebarn, förskollärares bemötande, maktbegrepp, naturligt, onaturligt.

Innehållsförteckning

1.

Inledning

1

1.1 Tabubelagt ämne och barns självutveckling ... 1

1.2 Samhällsproblematik ... 3

1.3 Syfte och frågeställningar ... 3

2.

Tidigare forskning

5

2.1 Tidigare forskning och arbetets frågeställningar ... 7

3. Teoretisk referensram ... 8

3.1 Maktbegreppet ... 8

3.2 Diskursbegreppet ... 9

3.3 Freuds antaganden om barns sexualitet ... 10

4.

Kvalitativ- och intervju som metod

12

4.1 Urval ... 13

4.2 Trovärdighet ... 13

4.3 Genomförande och etiska riktlinjer ... 14

4.4 Transkribering och analysmetod... 15

5.

Analys- och resultatdel

17

5.1 Första anblick... 17

5.2 Naturligt eller onaturligt ... 18

5.3 Uttalade hinder... 22 5.4 Arbetssätt ... 24 5.5 Sammanfattande slutsatser... 26 6.

Diskussion

28

6.3 Förslag på vidare forskning ... 32

7.

Referenslista

33

8.

Bilaga 1

37

1

1. Inledning

Att samtala om sexualitet med barn är oftast ett ämne som anses vara tabu, även i fråga gällande barns lärande om sina intima kroppsdelar och funktioner, vilket vi har bevittnat genom egna erfarenheter i arbete på förskolor. Till exempel har vi iakttagit barn som uttrycker sexuella beteenden, exempelvis gnider ett föremål mot genitalierna för njutning, varav

förskolepersonal valt att undvika en dialog med barnet kring händelsen för att hen inte vet, eller känner sig obekväm, med hur hen ska bemöta detta beteende. Eller så bemöts barnet omvänt, det vill säga att förskolepersonalen kommenterar att beteendet är fel och att hen inte får göra så, utan vidare förklaring till varför. Att lärare, och vuxna, känner sig obekväma när det gäller barn i förhållande till sexualitet verkar främst härstamma från en missuppfattning om att sexualitet skulle vara detsamma för ett barn som för en vuxen (Sciaraffa & Randolph, 2011). Enligt Nationalencyklopedin (u.å.) definieras exempelvis barnsexualitet som ”[…] barns lustupplevelser av förnimmelser i den egna kroppen […]” medan den vuxnes sexualitet definieras som ”[…] benämning på de beteenden som är förknippade med könlig

fortplantning […]” (ibid.). Barnsexualitet kan således förstås som att det handlar främst om att lära känna sin egen kropp och att det är en källa till njutning (Rehnström, 2009), vilket hänger samman med vår definition av barns sexualitet i studien. Rehnström (2009) menar att om det arbetas med barns sexualitet på ett positivt sätt stärker det deras självkänsla och identitet. Att arbeta med barns sexualitet på ett positivt sätt tror Rehnström har betydelse för att barn får en positiv framtidssyn på sin egen sexualitet genom livet (ibid.). Dock reserverar vi oss för att ämnet barnsexualitet, men även sexualitet i allmänhet, är ett väldigt komplext ämne med åtskilliga individuella- och privata åsikter och känslor. Vi menar även att barnsexualitet är klassificerat utifrån ett vuxenperspektiv och därmed inte har samma innebörd för barn som det har för vuxna, det vill säga att sexualiserandet av barn är ett svar från vuxenvärlden och inte vad som upplevs i barnet. Följaktligen är barnsexualitet inte ett okomplicerat ämne att undersöka och skriva klanderfritt om, utan vi är medvetna om sexualitetens komplexitet och vill inte på något sätt förminska ämnets svårigheter i vår kommande studie.

1.1 Tabubelagt ämne och barns självutveckling

Oavsett vilka känslor vuxna uppvisar gällande barnsexualitet är det ändå ett område som existerar, levs samt utvecklas hos barn i tidig ålder (Sciaraffa & Randolph, 2011). Kön- och

2

sexualitet är således ett område som existerar i förskolans värld, vilket gör det angeläget att förskolepersonal kan, och vågar, lyfta ämnet på ett positivt- och utvecklande sätt enligt oss. I Lpfö (2018) står det även att förskolan ska ge barn förutsättning för att utveckla och känna trygghet i sin identitet och kroppsuppfattning. Direktiven säger även att förskolan ska utgå från en helhetssyn, ta tillvara på barns intressen samt att stimulera deras självkänsla (ibid.). Detta utgör att barns sexualitet, enligt vår uppfattning, är ett underliggande direktiv i

läroplanen. Sciaraffa och Randolph (2011) menar att precis som förskolepersonal undervisar barn i övriga utvecklingsområden behöver de även förmedla kunskaper till barnen i avseende intima kroppsdelar och sexualitet. Hur en förmedling av sådana kunskaper ska utföras kan uppfattas olika, varav vi menar att det i stor del handlar om att inte förhålla sig negativ eller trycka bort sexuella beteenden eller handlingar, utan istället uppmärksamma, synliggöra och förhålla sig positiv till det trots dess komplexitet. Men om förskolepersonal både

medvetet, och omedvetet, hellre undvika ämnet; Hur påverkar detta barns självutveckling, sexuella identitet och förståelse för sin kopp?

Enligt Sterns (2011) teori sker barnets självutveckling i sociala relationer, det vill säga genom andra individers respons och bemötande av barnets handlingar, frågor och beteenden, vilket i sin tur påverkar vad, vilken och hur barnet utvecklar sin identitet (ibid.). Med tankarna i ovanstående tolkar vi att förskollärarna har en central roll i barnets självutveckling, och därmed även vilken sorts utveckling barnet ges möjlighet till. Stern (2011) lyfter ett exempel som tydligt visar hur barnets syn på sig själv utvecklas och förändras i mötet med andra individer. Exemplet visar hur en flicka leker och upplever entusiasmen över en bil (ibid.). Men när flickan kastar en blick på mammans ansikte möter hon ett ansikte av “ogillande” utan att mamman säger det i ord, vilket påverkar flickans känslor för bilen. I sådana situationer menar Stern “Att på detta vis dela, respektive inte dela, olika mentala tillstånd är ett kraftfullt sätt att påverka en annan människas beteende.” (2011, s.120). I förhållande till Sterns teori samt våra egna erfarenheter menar vi att det är angeläget att vi som vuxna, och som blivande förskollärare, lyfter dialoger kring hur vi kan bemöta och undervisa kring barns förståelse för och känslor kring sina intima kroppsdelar och sexualitet. Till exempel menar Sciaraffa och Randolph (2011) att genom att fördjupa lärares kunskaper om hur de ska bemöta barns frågor och beteenden gällande sexualitet och kroppen kommer det att bidra till barns utveckling av sunda känslor i förhållande till sexualitet och den egna kroppen. Följaktligen tolkar vi

3

undervisningsaspekten vara beroende av förskolepedagogernas kunskaper och personliga värderingar, varav vikten av att vara enade i ett positivt bemötande är väsentligt.

1.2 Samhällsproblematik

I det svenska samhället idag står vi inför problematik av ökning gällande sexualitetsbrott (Brottsförebyggande rådet, 2019). Som ett exempel på detta kan vi se en ökning av anmälda våldtäkter, gällande barn 0–17 år, på 12% mellan år 2017 och 2018 (ibid.). Ovanstående problematik tolkar vi vara ett samhällsproblem vi tror kan förebyggas i förskolan genom att tidigt börja med att bemöta och undervisa barn kring sina kroppar och sexualitet på ett positivt sätt varav de utvecklar en sund syn på sin sexualitet livet ut. Genom ett sådant sätt menar vi att sexualitetsbrott och synen på sex i samhället kan förändras till det positivare i framtiden. Men precis som vi lyft tidigare är ämnet sexualitet tabubelagt, speciellt i samband med barn, vilket gör det viktigt att förskollärare, och andra vuxna, får kunskaper och riktlinjer för hur det kan lyftas tillsammans med barnen. Emellertid finns det en del riktlinjer och dokument kring barnsexualitet, dock främst med fokus på hur vuxna ska förebygga, uppmärksamma samt skydda barn från sexuella övergrepp (Sciaraffa & Randolph, 2011). Ett exempel på liknande dokument är Rädda Barnens (2019) Stopp min kropp! som fokuserar på barns lärande om sin kroppsliga- och personliga integritet. I Sverige är Stopp min kropp! ett populärt och

lättillgängligt material i förskolorna, enligt våra erfarenheter. Gällande fokus på barns utveckling av en sund och positiv syn på sin kropp och sexualitet finns det dock brister och avsaknad av riktlinjer för hur detta ska bemötas (Sciaraffa & Randolph, 2011), en aspekt vi har upplevt överensstämma genom våra erfarenheter.

1.3 Syfte och frågeställningar

Med utgångspunkt i ovanstående inledning, problematik och våra erfarenheter i förskolor har vi formulerat vårt syfte och frågeställningar för vårt examensarbete. Syftet är att, med hjälp av intervjuer, synliggöra hur förskollärare förhåller sig till, och medvetet arbetar med, barnens syn på sina intima kroppsdelar och sexualitet i förskolan. I förhållande till syftet har vi formulerat tre frågeställningar att utgå ifrån:

4

• Hur resonerar förskollärarna kring barns uttryck av sexuella beteenden samt kring barns uppmärksammande av sina intima kroppsdelar?

• Hur uttalar förskollärarna att de ser på arbetet i verksamheten med barnens syn på sina intima kroppsdelar och sexualitet?

• Vilka hinder uttrycker förskollärarna att det finns i deras arbete med barnens sexualitet?

5

2. Tidigare forskning

I vårt sökande efter tidigare forskning om yngre barns sexualitet har vi hittat många

forskningsstudier i stora delar av världen gällande sexuella övergrepp (se Bergström, Eidevald &Westberg-Broström, 2016; Al-Rasheed, 2016; Manheim, Felicetti & Moloney, 2019; eller Ernberg, Magnusson & Landström, 2018). Ovannämnda belyser problematiken och det fokus samhället verkar inrikta sig på, både internationellt och nationellt, det vill säga den negativa aspekten av sexualitet vi tidigare lyft. I sökandet fann vi även en del forskning kring föräldrar och förskollärares syn på barns sexualitet (se Larsson & Svedin, 2002; Lindblad, Gustafsson, Larsson & Lundin, 1995; Balter, van Rhijn & Davies, 2016) samt en studie som jämförde svenska och amerikanska föräldrars observation av sina barns sexuella handlingar (se Larsson, Svedin & Friedrich, 2000). Vi tolkar den jämförande studien intressant för vårt examensarbete på grund av att vi får syn på likheter och skillnader i observationer av barns sexuella beteende internationellt och nationellt. Vi tolkar även ovannämnda studier kring föräldrar- och förskollärares syn på barns sexualitet relevant för vår studie. I nedanstående avsnitt kommer vi att lyfta och fördjupa oss i dessa forskningsstudier.

Larsson och Svedin (2002) gjorde en studie av 185 barn i Sverige, varpå de skickade enkäter till både förskollärare och föräldrar gällande deras observationer av dessa barns sexuella beteenden samt hur de själva förhåller sig till barns uttryck av sexualitet. Studiens

utgångspunkt innebar även att göra en jämförelse mellan föräldrarna och förskollärarnas svar (ibid.). En del av resultatet från studien redovisade att barnen uttrycker sin sexualitet mer hemma än vad de gör på förskolan (ibid.). Ytterligare en del av resultatet visade att både föräldrar och förskollärare ansåg sig ha ett öppet förhållningssätt till barns sexualitet, men samtidigt uppgavs det att 67% av föräldrarna och 41% av förskollärarna aldrig samtalade med barnen kring dessa sexuella aspekter (ibid.). En femtedel av de vuxna benämnde inte heller barnens könsorgan för något namn enligt resultatet i studien (ibid.). I relation till det resultatet menar Larsson och Svedin (2002) att det behövs fortsatta studier av små barns sexuella beteenden i olika miljöer för att undersöka hypotesen om att miljön kan påverka barns beteende.

Lindblad, Gustafsson, Larsson och Lundin (1995) syftar till att synliggöra sexuella beteende som ofta uttrycks återkommande hos förskolebarn i Sverige samt vilka sexuella beteende som framträder mindre regelbundet i förskolan. Studien utgår från utskickade enkäter som

6

förskolepersonal svarat på utifrån sina observationer av specifikt utvalda barn (2–6 år) (ibid.). Personal från 13 olika förskolor, i samma stad, svarade på enkäterna och totalt observerades 251 barn (ibid.). Studiens resultat visar att beteende som att söka nära kroppskontakt med andra samt att titta på andra barns könsorgan verkar vara ganska vanligt förekommande i förskolan, medan beteende som onani, röra vuxnas könsorgan samt använda material för att gnida mot sitt eget eller andra barns kön verkar vara sällsynta sexuella beteenden (ibid.). Om ett barn uppvisar beteende liknande de sistnämnda kan det vara en indikation på att det behövs extra stöd eller utredning (ibid.). Enligt Lindblad m.fl. (1995) kan studiens resultat uttydas som början på en ram för vad som kan anses statistiskt normalt sexuellt beteende versus onormala och sällsynta sexuella beteenden hos förskolebarn.

Balter, van Rhijn och Davies (2016) undersöker kanadensiska förskolepedagogers syn på samt erfarenheter av små barns utveckling av sexualitet i sin studie. Studien utgick både från kvantitativa- samt kvalitativa aspekter (ibid.). Den kvantitativa metoden bestod av att skicka ut enkäter online, varav 64 lärare svarade, och intervjufrågorna var semistrukturerade (ibid.). Den kvalitativa aspekten användes för att tolka empirin genom att kategorisera och tematisera (ibid.). Enligt resultat av studien framför förskolepedagoger att de har observerat barnen uttrycka sexuella beteenden i tidig ålder (ibid.). Dock gällande arbetsplatsens policy kring ämnet uttalade 1/3 av förskolepedagogerna att de inte visste om det fanns några riktlinjer, varpå ytterligare 54% av pedagogerna svarade att arbetsplatsen inte hade någon policy i ämnet (ibid.). Balter m.fl. (2016) studie visar även att det finns en del oroligheter hos

förskolepedagogerna gällande sexualundervisning i förskolan. Två primära aspekter i hand med oron är bekymret för föräldrarnas involvering, det vill säga deras ifrågasättande av att sexualundervisning är lämpligt i förskolan, samt brister i förskolepersonalens kunskaper och därmed behovet av mer professionell utbildning inom ämnet (ibid.). I hand med resultatet och ovanstående anser författarna att det finns ett vidare behov av att utbilda förskolepedagoger ytterligare inom området av barn och sexualitet (ibid.). Balter m.fl. (2016) föreslår även att det behöver utvecklas tydligare riktlinjer i verksamheterna för att förse förskolepedagogerna med vägledning kring barns sexuella utveckling.

Larsson, Svedin och Friedrich (2000) syfte med sin studie är att undersöka hur kulturella kontexter påverkar barns uttryck av sexuella beteende och därmed öka förståelse för vad som kan tolkas vara normativa och generella sexuella beteenden hos barn. Författarna har utgått från en jämförelse av två studier, det vill säga en studie i Sverige versus en studie i USA med

7

utgångspunkt i föräldrars observationer av barns (3–6 år) sexuella beteenden (ibid). De båda undersökningarna utgick från enkätinsamlingar, varpå det deltog 185 föräldrar i den svenska studien och 467 föräldrar i den amerikanska (ibid.). Larsson m.fl. (2000) resultat av

jämförelsen visar att förskolebarn i Sverige uppvisade mer sexuella beteenden än barn i USA. Vanligast förekommande sexuella beteende hos barn, i de båda studierna, var intresset att kolla på, och visa, varandras kroppar samt handlingar som innefattar att röra olika kroppsdelar (ibid.). Larsson m.fl. (2000) menar även att resultatet framhåller hur kulturella kontexter kan påverka vuxnas attityder gentemot vad som anses vara normalt- eller onormalt sexuellt beteende hos barn. Författarna menar att det behövs fler liknande jämförelsestudier, både nationellt och internationellt, för att få en bredare bild av barns sexuella beteende samt vilken roll det kulturella har i den aspekten (ibid.). I hand med detta är ett interkulturellt perspektiv betydelsefullt, dels för liknande studier dels för förståelsen av normala versus problematiska sexuella beteende (ibid.).

2.1 Tidigare forskning och arbetets frågeställningar

förskollärares förhållningssätt-, hur förskollärare medvetet arbetar med- samt vilka hinder de uttrycker finns i arbete med barns sexuella utveckling. De forskningsstudier vi lyft i detta kapitel har främst handlat om förskollärare- och föräldrars förhållningssätt och observationer av barns sexuella beteenden, vilket till viss del hänger samman med vårt första ämnesområde, det vill säga förskollärares förhållningssätt. Dock upptäckte vi en avsaknad av forskning gällande förskollärares medvetna arbete kring barns positiva sexuella utveckling. Utifrån ovanstående forskning och erfarenheter har vi därmed hittat en kunskapslucka vi vill fylla genom vårt arbete.

8

3. Teoretisk referensram

I vårt arbete har vi valt att lyfta Foucaults diskurs- och maktbegrepp samt Freuds

psykoanalytiska teori om barns sexuella utveckling. Vi har valt ovanstående begrepp och teorier för att dels kunna analysera förskollärarnas tal om barns sexualitet, dels för att

undersöka hur detta tal påverkar samt verkar i barns utveckling av sexualiteten. Ovanstående teoretiska perspektiv och begrepp är intressant för vår studie i det avseende att vi kan få syn på de rådande diskurser som förskollärarna är verksamma i, och reproducerar, samt hur barns upplevelser i barndomen kan påverka deras framtida personlighet och sexuella identitet utifrån Freuds antaganden.

3.1 Maktbegreppet

Vi har valt att rikta fokus på en del av maktbegreppet då det inte finns utrymme i vår studie att behandla alla olika dimensioner. Vi riktar oss mot Foucaults (1980) syn på makt som ett tvåsidigt mynt, det vill säga den ena sidan består av maktens negativa aspekter, medan den andra sidan består av dess positiva effekter i samhället. Foucault menar att det tvåsidiga myntet även omfattar olika begrepp, det vill säga att det normala till exempel är en förutsättning för att det onormala ska kunna existera etcetera (ibid.). Det som i sin tur bestämmer innebörden av normal och icke- normal produceras utifrån det samhälle, kultur och rådande relationer som äger rum i den befintliga kontexten genom olika maktprocesser (Foucault, 2002). Precis som Axelsson och Qvarsebo (2017) skriver så är makt relationellt och utövas genom vetande och kunskap. Ovanstående syn på maktbegreppet utgör en intressant synvinkel att applicera i vår analys av förskollärarnas intervjuer av den anledning att vuxna vet mer om sexualitet och därmed besitter en makt i relation till barn.

En vanlig tanke kring makt är att den ofta framställs som synlig och/eller fysiskt närvarande, vilket Foucault argumenterar mot och menar istället att makt främst handlar om en mer subtil makt, till exempel att ålder eller sociala positioner kan ha en subtil formning av någons beteende och handlingar (Saturday Post, 2016). Foucault menar alltså att makt är något som till stor del sker i subtila processer inom det sociala, makt är således relationer (ibid.). En annan intressant aspekt i hand med maktbegreppet kopplar Foucault (2017) till institutionella system, till exempel skolan, varav han menar att systemet består av mindre straffmekanismer för de som bryter mot vissa icke-godkända företeelser. Ett straff i det avseendet innebär till

9

exempel att en vuxen gör barnet medvetet om att hen har gjort något fel genom att visa en viss kyla, likgiltighet eller strikt stoppa beteendet (ibid.). Exempel på icke-godkända företeelser som kan brytas mot i skolan, och därmed utgöra grund för ovannämnda straff, är till exempel om ett barn visar vad som anses oanständighet gällande sexualitet, använder kroppen på vad som anses ett opassande sätt eller yttrar sig på ett oförskämt sätt (ibid.).

3.2 Diskursbegreppet

Det finns många olika diskurser som påverkar, och styr, utformningen av våra liv (Axelsson & Qvarsebo, 2017). En diskurs påverkar möjligheterna av hur vi kan konstruera vår identitet, forma vårt beteende samt hur vår uppfattning av samhället alstras (ibid.). I relation med makt kan det påstås ingå ett diskursbegrepp, det vill säga att genom olika maktrelationer och maktsystem produceras det en viss diskurs i en viss specifik tid och rum (ibid.).

Foucault (2008) menar att diskurser är något som bestämmer vad som är tillåtet och möjligt i en specifik kontext, det vill säga en sorts makt, vilken individerna sedan internaliserar och reglerar sig efter till följd av de sociala relationer och umgänge de vistas i. Foucault utvecklar diskursbegreppet och hävdar att diskurser inte enbart uttrycks i tal, utan diskurser finns lika mycket i det som vi inte säger, det vill säga attityder, beteenden och övriga kroppsuttryck (ibid.). I en diskurs finns det således ett system av föreställningar, beroende på diskursens plats och innehåll, som sätter gränser för vad som anses vara normalt eller onormalt och önskvärt- eller oönskat beteende (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Axelsson och Qvarsebo menar att ”Diskursen etablerar alltså gränserna för vad som kan tänkas, sägas och göras […]” (2017, s.135). Till exempel i en viss diskurs upprättas det en del givna positioner för vad som anses normalt, varpå brott mot den diskursen resulterar i att individen betraktas avvikande och onormal (ibid.). Förenklat kan en diskurs förstås som en uppsättning regler individer behöver följa för att inte utmärka sig på ett negativt sätt. En diskurs består således av olika makt- och sanningsprocesser, med andra ord producerar diskurser sanningar i specifika kontexter (Axelsson & Qvarsebo, 2017), till exempel vad som är normalt eller onormalt för ett förskolebarn.

Precis som vi lyft ovan genereras diskurser genom bland annat de tal, uttryck, attityder och föreställningar som dominerar en specifik tid och rum (Axelsson & Qvarsebo, 2017), vilket blir tänkvärt i vår analys av förskollärarnas tal. Genom att använda ett diskursbegrepp som ett

10

analytiskt redskap i vår studie kan vi få syn på de idéer och föreställningar förskollärarna uttrycker i avseende barns sexualitet, vilket i sin tur betyder att vi eventuellt kan få syn på dominerande diskurser i deras utsagor.

3.3 Freuds antaganden om barns sexualitet

Vi kommer att använda delar av Freuds psykoanalytiska teori som analytiska redskap i vår studie. Freud är intressant att lyfta i den aspekten att han menar barns sexuella drifter i grunden är biologiska, det vill säga medfödda, varpå det psykiska begäret sedan får en allt större roll i den sexuella utvecklingen (Igra, 1998). Sexualdrifter är således inte endast medfödda, även om det sexuella behovet härstammar från det biologiska, utan det psykiska begäret är även en viktig aspekt i sexualiteten (ibid.). Förenklat kan det förklaras som den medfödda sexualdriften härstammar från det biologiska, med andra ord handlar det om fortplantningssystemet i det avseendet, medan det psykiska begäret uppträder mer som ett sexuellt begär med utgångspunkt i individernas medvetenhet om sig själv (ibid.). En del av Freuds teori vi kommer att utgå ifrån är hans antaganden om barns sexualitet, det vill säga det han kallar den infantila sexualiteten. Nedan kommer vi fördjupa oss mer i den infantila sexualiteten.

Freud beskriver den infantila sexualiteten tillhörande olika pregenitala organisationer

baserade på ålder (Freud, 1998). Freuds första period kallas för den orala fasen som äger rum från födsel till barnet fyller ett år (ibid.). Stadiet handlar om att barns fascination ligger i det orala varav sugandet är en central del (ibid.). Den andra etappen är den anala fasen som pågår hos barn ett till tre år (ibid.). Här ligger intresset för det anala, det vill säga att barn utför handlingar varav analaspekten berörs, till exempel kan det ofta ske toalettbesök (ibid.) Enligt Freud (1965) kan barn som upplever bekymmer under denna period i framtiden få svårigheter att kontrollera sina impulser. Den falliska fasen, som tillhör det tredje steget, gäller barn fyra till sex år (Freud, 1998). I denna fas visar barnen intresse för könsorgan, både sitt eget samt nyfikenhet för andras (ibid.). Vidare fram i livet utvecklas det specifika sexuella drag som uppkommit utifrån problem i denna fas (Freud, 1965). Till exempel kan pojkar uppvisa aggressivitet och svartsjuka som vuxna medan flickorna utvecklar en passivitet eller ett begär av dominans över män (ibid.). Latensfasen är det fjärde stadiet i Freuds (1998) pregenitala organisation, vilket rör sig om barn mellan sex år och pubertetsålder. Den här perioden innehåller ett bortträngande av tidigare sexuella drifter, det Freud kallar för infantil amnesia,

11

varpå barnet istället fokuserar på andra intressen (ibid.). Infantil amnesia innebär förenklat att de sexuella drifterna läggs i det omedvetna psyket, men försvinner aldrig helt hos en person (ibid.). Det sista stadiet en individ genomgår är den genitala fasen, vilken pågår från

tonårsålder upp till vuxenlivet (ibid.). Det är i denna fas individer ställer samman sina omedvetna och medvetna sexuella drifter (Freud, 1965). Hur de ovanstående pregenitala organisationerna utspelas och upplevs för en individ påverkar i sin tur hur hen formas i relation till sin personlighets- och sexuella utveckling (Igra,1998).

Freud (1965) antaganden är att den infantila sexualitetsperioden kvarlämnar djupgående spår i en individs omedvetna minne, vilket i sin tur formar en persons karaktärsutveckling.

Sammanfattningsvis kan vi således säga att den infantila sexualiteten alltid existerar i det omedvetna psyket efter det att individen gått in i den infantila amnesia (ibid.). Freud menar således att det omedvetna, med andra ord den infantila sexualiteten, är “[...] intimt

sammanlänkat med sexualiteten och kroppen.” (1998, s.17). Freud (1995) indikerar att efterhand individen socialiseras in i samhället medför det att individens biologiska drifter hämmas mer och mer i takt med utvecklingen. Slutligen kan ovanstående summeras till att en individs biologiska arv i relation med miljöns påverkan är två aspekter som formar personens identitet och sexuella syn (Freud, 1965). Freuds teori är därmed intressant att tillämpa i vår studie i avseende hur förskolepedagogerna i förskolan förhåller sig till sexualitetsämnet påverkar i sin tur barns framtida syn på, och uppfattning av, sin sexualitet. Ovannämnda kan även sättas i relation med resonemangen i inledningsstycket. I valet av Freuds

psykoanalytiska teori är vi medvetna om att han är en äldre och kontroversiell teoretiker och att hans antaganden har mött mycket kritik idag. Följaktligen förhåller vi oss aktsam gentemot Freuds antaganden. Dock har vi funnit han värdefull att använda i vårt arbete eftersom han detaljerat har beskrivit barns sexualitet och dess livslånga betydelse för barns sexuella utveckling, vilket endast ett fåtal andra teoretiker har gjort.

12

4. Kvalitativ- och intervju som metod

I detta avsnitt kommer vi att lyfta våra resonemang och förståelse över de metodval vi har gjort under studiens gång och dess möjliga påverkan i vår studie. Vi kommer resonera kring de val vi har gjort under rubrikerna: urval, trovärdighet, genomförande och etiska riktlinjer samt transkribering- och analysmetod. Nedan kommer vi först diskutera kring valet av en kvalitativ- och intervju som metod.

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vårt examensarbete, och därmed valt bort den kvantitativa metoden. Kvantitativ metod innebär främst statistiska data (Patel &

Davidson, 2011), medan det som kännetecknar en kvalitativ metod, enligt Alvehus (2019), kan fånga det subjektiva innehållet i tal-, meningar- och beteenden hos individer som inte finns i den kvantitativa metoden. Eftersom vi vill undersöka subjektiva och personliga upplevelser har vi valt kvalitativ metod. Tolkande analyser av material och data är även en aspekt som är central i den kvalitativa metoden (Patel & Davidson, 2011). I kvalitativ forskning är intervjuer ett vanligt tillvägagångssätt eftersom det är via intervjuer vi kan komma åt personers upplevelser, tankar, känslor och åsikter (Alvehus, 2019). Alvehus (2019) utvecklar ovanstående och menar att vi kan, via intervjuer, öka vår förståelse för hur

människor bygger upp samt sammanhåller sin sociala värld. Utifrån ovannämnda meningar har vi därmed valt att använda oss av kvalitativ- och intervjumetod.

I förhållande till syftet med vårt examensarbete har vi valt att göra enskilda intervjuer med förskollärare som metod för vår insamling av empiri. Våra intervjufrågor utgörs av

semistrukturerade frågor, vilket innebär att vi kommer att ställa några fastställda öppna frågor till alla deltagarna (Alvehus, 2019). En ytterligare aspekt av semistrukturerade intervjuer är vikten av att vi som intervjuare lyssnar in respondenterna samt ställer följdfrågor, det vill säga icke- förutbestämda frågor utan sådana som produceras i nuet, för att respondentens svar ska kunna fördjupas och utvecklas (ibid.). I samband med vårt val av semistrukturerade

intervjufrågor har vi därmed valt bort strukturerade- (förutbestämda frågor och svarsalternativ) samt ostrukturerade- (öppet samtal varpå intervjuaren i hög grad är i bakgrunden) frågor (Alvehus, 2019). Semistrukturerade intervjufrågor är ett mellanting av ovannämnda, vilket uppfyller vårt syfte med frågorna samtidigt öppenhet för respondenternas spår. Inför intervjuerna var vi medvetna om att metoden består av både styrkor och svagheter. Till exempel är vi varse om att det i interaktiva intervjuer kan ske en viss samkonstruktion av

13

verkligheten mellan respondenten och intervjuaren, det vill säga att vi är medvetna om att i liknande sammanhang är vi inte oberoende av varandra eller situationen (Alvehus, 2019). Vi är även medvetna om att intervjumetoden kan betraktas vara strikt lokalt bundna, med andra ord att det som sägs i intervjun är baserat på platsens och samhällets mönster för vad som uttrycks, hur det skildras samt vilken bild respondenten producerar av sig själv (ibid.). Trots ovanstående dilemman ansåg vi intervjumetoder vara mest fördelaktiga i vår studie eftersom vi vill gröpa ur förskollärarnas subjektiva erfarenheter och föreställningar.

4.1 Urval

Det finns en del olika urvalsstrategier man kan utgå ifrån i sin studie, och detta val beror till stor del på vilken sorts metod samt vilken typ av information forskaren vill samla in (Alvehus, 2019). Till följd av syftet med vår studie, som är att undersöka förskollärarnas uttryck kring barns sexualitet, har vi därmed planerat att endast intervjua förskollärare. Vi är medvetna om att all förskolepersonal är en viktig del av verksamheten, men vi har valt att fokusera på förskollärarna eftersom den nya Lpfö markerar att ”Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare […]” (2018, s.19). Vi ha således förutbestämt vilka, och varför, vi ska intervjua specifika personer vilket i sin tur innebär att vi har använt oss av strategiska element i urvalet av intervjuprocessen, således har ett strategiskt urval skett (Alvehus, 2019). Ett urval fordrar en viss överensstämmelse mellan studiens problemformulering och det urval som sker (ibid.), vilket vi betraktar vårt urval göra eftersom vi befinner oss i spänningsfältet om barns sexualitet genom förskollärarnas utsagor. I vårt urval har vi även valt att utföra intervjuer i två olika förskolor i södra Sverige. Vår bakomliggande tanke med valet utgörs av att vi på så sätt erhåller data av samma ämne från två skilda platser som är oberoende av varandra och deras respektive normer.

4.2 Trovärdighet

När det kommer till kvalitet- och trovärdighet i forskningsstudier finns det en del begrepp och aspekter att förhålla sig till. Två viktiga begrepp som lyfts i förhållande till

forskningsundersökningar är validitet och reliabilitet, vilket dels innebär att undersökningarna ska vara upprepningsbara med samma resultat (Thurén, 2019). Alvehus (2019) menar dock att det är svårt att uppnå liknande kvalitetsbegrepp i kvalitativ forskning eftersom sådana studier alltid är påverkade av forskarens roll i den löpande processen. Istället lyfter Kvale (1995) en

14

diskussion om hur giltighet kan underbyggas i den kvalitativa forskningen, det vill säga ett passande sätt att kunna validera kvalitén- och trovärdigheten i sådana studier. Enligt Alvehus (2019) lyfter Kvale tre typer av validitet: hantverks-, kommunikativ- och pragmatisk validitet, kvalitativa forskare bör förhålla sig till i sin studie för att den ska anses trovärdig.

Hantverksvaliditet innebär att “[...] resultat och slutsatser grundas på metodiskt arbete med datainsamling och analyser […]” (Alvehus 2019, s. 127), vilket kan relateras till vårt

kontinuerliga och metodiska granskande under hela forskningsprocessen. Den kommunikativa validiteten betyder att studiens resonemang underbyggs och att relevansen granskas i dialoger (Kvale, 1995), vilket vi tyder att vår forskning uppnått genom att exempelvis studiens

kunskapsanspråk förs i dialog med den samhällsproblematik vi lyfte i inledningen. Vi tolkar även att vår studies forskningsresultat och diskussion utgöra en relevans för samhället, vilket går i hand med den pragmatiska validiteten som menar att kunskap endast blir relevant om den kan nyttjas i samhället på något vis (Kvale, 1995).

4.3 Genomförande och etiska riktlinjer

Vi började med att ta kontakt med förskollärare på två förskolor i olika städer via telefon varpå vi frågade om de var intresserade av att medverka i vår undersökning. Vi bad även dem att fråga vidare på förskolan om en eller två till förskollärare skulle vara intresserade av att delta i studien. Under vår förfrågan om de ville delta informerades de även om att intervjuerna skulle ske via ett online-forum, via Zoom, varpå vi även skulle spela in dessa samtal. Vi förklarade även att intervjuerna kommer att ske online på grund av Coronaepidemin som råder i samhället, vilket vi tar hänsyn till. I förhållande till Vetenskapsrådets (2002)

forskningsetiska principer, specifikt informationskravet, har vi informerat undersökningens deltagare om vårt syfte med studien samt deras rättigheter i förhållande till vår undersökning. Vi har även upplyst dem om var vårt examensarbete kommer att publiceras. Vår information till deltagarna har skett via utskickade blanketter med all information samt vart de kan läsa mer om de forskningsetiska principerna.

Informationskravet innebär att vi som forskare har en skyldighet att informera deltagarna om vårt syfte och frågeställningar med studien. De ska även informeras om sina rättigheter om att de kan avbryta intervjun när de vill samt få upplysning om vart det kommer att publiceras.

I enlighet med samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002) har varje deltagare fått blanketten utskickad varav hen kan välja att godkänna, eller inte, om hen vill medverka i intervjuerna.

15

Deltagarna har även tidigare informerats om att de kan avbryta och dra tillbaka sitt samtycke när de vill under hela undersökningen. Eftersom våra intervjuer sker online kommer vi även att mottaga deltagarnas godkännande av samtycket muntligt, vilket har samma giltighet som ett skriftligt samtycke i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) principer. Två ytterligare principer som Vetenskapsrådet (2002) lyfter är konfidentialitets- och nyttjandekravet. I relation till konfidentialitetskravet, vilket innebär deltagarnas rätt till anonymitet (ibid.), kommer vi i vårt examensarbete skriva och transkribera på ett sådant sätt att deltagarna och förskolorna inte kan identifieras. I intervjustudien deltog både kvinnor och män, men vi har namngett alla förskollärare med kvinnliga namn av den anledningen att det inte ska kunna pekas ut någon enskild individ och att de flesta förskollärare var kvinnor. I enlighet med konfidentialitetskravet kommer vi även att lagra materialet på ett oåtkomligt sätt för obehöriga individer (Vetenskapsrådet, 2002), vilket vi har informerat deltagarna om. I överensstämmelse med nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002), det vill säga att

datainsamlingen endast kommer att användas i forskningsändamål, kommer vi att följa de riktlinjerna. Utöver ovanstående krav har vi även informerat deltagarna om att datamaterialet kommer att sparas en viss tid för att därefter raderas.

4.4 Transkribering och analysmetod

En tillhörande del av intervjuprocessen är att transkribera intervjuerna till text, vilket innebär att intervjun översätts från en berättarform till en annan, det vill säga översättningen från ljudfiler till text (Kvale & Brinkmann, 2009). Ovannämnda kan även sägas vara en första tolkande process av empirin eftersom det muntliga talet och den skrivna texten består av en del skillnader och regler (ibid.). En central aspekt att ha i åtanke gällande översättning från en levande social intervju till en textutskrift är att de kroppsuttryck, gester och tonfall som förekommer i intervjun förloras i den skrivna översättningen (ibid.). Det är precis som Kvale och Brinkmann skriver: “Utskrifter är kort sagt utarmade, av kontextualiserade återgivningar av levande intervjusamtal.” (2009, s.194). Dock finns det en del standardval författaren ställs inför gällande transkribering av intervjuerna (ibid.). Valen består bland annat av frågor som om översättningen ska ske ordagrant, om emotionella uttryck ska finnas nedskrivet eller om det ska formas i ett formellt skriftspråk (ibid.). Vi har valt att förfina transkriberingen av förskollärarnas tal till stor del utefter det formella skriftspråket i vårt arbete. Vi har därmed valt att utesluta en del av de uttryck som sker i vardagligt tal för att inte förlöjliga

16

Efter transkriberingen tematiserade vi materialet, det vill säga vi skapade olika kategorier utifrån innehållet i intervjuerna (Alvehus, 2019). I kategoriseringsprocessen valde vi att skriva ut intervjuerna i dess fulla format för att därefter undersöka och leta efter olika samband och meningar mellan de fem förskollärarna. I vår granskning av intervjuerna valde vi att använda överstrykningspennor samt klippa ut delar av innehållet för att få syn på vad vi uppfattade som återkommande samt vad som kunde bedömas intressant för vår uppsats. I denna process är vår förförståelse samt vårt teoretiska intresse betydelsefull för vilka teman vi får syn på (Alvehus, 2019), varav vi slutligen kategoriserade intervju-innehållet i fyra huvudteman. I nästa steg reducerade vi materialet eftersom det inte är möjligt, eller lämpligt, att använda allt i den slutgiltiga texten (Alvehus, 2019). Vi är medvetna om att i denna reducering finns det delar som beskrivs övergripande, vissa som utesluts samt delar som beskrivs mer ingående varav vår tolkning, syfte och frågeställningar är aspekter som påverkat vad och hur materialet framförs i texten (ibid.). Under uppsatsens process har vi utgått från en abduktiv ansats, det vill säga det har skett en ständig växelverkan mellan insamling och analys av empiri och teoretisk tolkning (ibid.).

17

5. Analys- och resultatdel

I enlighet med vårt syfte, det vill säga att synliggöra förskollärarnas förhållningssätt till barns sexualitet och intima kroppsdelar samt hur de medvetet arbetar med ämnet i förskolan, kommer vi att tolka och analysera utvalda delar av intervjuerna genom diskurs- och

maktbegreppet samt Freuds antaganden om barns sexualitet. I vår sortering och kategorisering av empirin har vi identifierat fyra teman vi speciellt kommer att framhäva under följande rubriker: Första anblick, naturligt eller onaturligt, Uttalade hinder samt arbetssätt. Således är det enligt vår tolkning av materialet att ovannämnda teman utgör vad som karaktäriserar intervjuernas innehåll.

5.1 Första anblick

Den första frågan under intervjuerna bestod av en förhållandevis bred och öppen fråga: Hur tänker du kring barn och sexualitet? Vi valde en generell fråga för att undersöka vart förskollärarnas första blickfång hamnade, detta för att få syn på förskollärarnas diverse uppfattningar. Vi upptäckte ganska snabbt att frågan tydligt resulterade i olika tolkningar hos förskollärarna. Två av fem förskollärare uppmärksammade och fokuserade på genusaspekten som första tanke utifrån frågan.

“[…] Alltså jag tänker att barn har ett biologiskt kön som vi i samhället definierar som något av det medan dem kanske inte känner sig som det, det är ju en väldigt stor fråga som diskuteras öppet.” (Hannah)

“[...] jag vill ju att barnen ska får vara den personen de vill så jag försöker ge dem alla möjligheter att få vara den de vill, iallafall på förskolan. Förskolan är en öppen plats där de får vara vem de vill, oavsett vilken sexuella läggning.” (Frida)

En av fem förskollärare fäste sin blick på olika familjekonstellationer som en första respons på frågan.

“[...] alla får tycka det dem vill och man tycker om olika som mamma och pappa eller mamma och mamma […] då prata vi om att såhär bor dem och såhär bor ni […]” (Bella)

18

Ytterligare två av fem förskollärare riktade fokus på barns utforskande av sin kropp, det vill säga utifrån en intim- och kroppslig aspekt, som en första reaktion på vår fråga.

“Alltså jag tänker ju att det är naturlig del av alla, barn som vuxen. Jag tänker att som barn så måste du få utforska din kropp.” (Lotta)

“[...] på ett vis är det naturligt men ändå kanske lite känsligt […] vi har till exempel ett barn i barngruppen som vi har sett, eller tror, onanerar eller någonting […]” (Nicole)

Med utgångspunkt i alla tre ovannämnda intervjuutdrag kan vi således se hur förskollärarna möter frågan på olika sätt, varav vi kan få syn på tre olika inriktningar utifrån de fem intervjuerna. Vi kan till exempel tolka att de tre inriktningarna innebär ett samhälleligt, ett kroppsligt och ett normkritiskt perspektiv. Beroende på var förskollärarnas riktningar hamnar vill vi antyda att det beror på hur de enskilda förskollärarna förhåller sig till, och navigerar inom, samhällets diskurser (Foucault, 2008), varav detta i sin tur skapar de gränser och möjligheter (Axelsson & Qvarsebo, 2017) barnen ges i sin utvecklingsprocess. Det vill säga att ovannämnda resonemang inverkar på barnens utveckling av sexuell identitet och förståelse (Freud,1965).

5.2 Naturligt eller onaturligt

I analys av förskollärarnas tal har vi uttolkat naturligt vara ett återkommande begrepp, dels direkt i talet dels underliggande i uttrycken. Vi uppfattade det som uttrycktes indirekt främst handlar om att en nyfikenhet om sin kropp och intima könsorgan anses naturligt, det vill säga det som uttalades som biologiska aspekter.

“För tänker man om barnets kropp och så då är det väl inget; man pratar liksom om att du har en snopp och du har en snippa, Ja då är det liksom inget, då känns det bara naturligt och enkelt […]” (Nicole)

I Nicoles citat kan vi avläsa hur hon uttrycker naturligt i relation till barns frågor och undersökande av sina fysiska attribut, till exempel snoppar och snippor. Ett sådant

förhållningssätt har vi tolkat vara genomgående i alla förskollärares uttryck, dels indirekt dels direkt i resonemangen. Eftersom begreppet naturligt används förutsätter det även att det finns något onaturligt (Foucault, 1980), vilket vi har kunnat uttyda i ett flertal intervjuer. Det som uppfattas som onaturligt gäller i hög grad den sexuella aspekten, med andra ord när det handlar om intima-, njutnings- och sexuella beteenden, enligt våra tolkningar.

19

“För liksom aktivt sexuellt ska inte barn alls vara med och känna någon delaktighet i, utan det är ju mer isåfall själva det biologiska och hur, även identiteten, att man säger att de hänger ihop.” (Hannah)

Som vi kan avläsa i Hannahs citat uttrycker hon den mer intima- och sexuella aspekten som ett område hon inte tycker barn ska tillhöra. Detta utgör att vi tolkar hennes uttal, det

indirekta, att hon anser det onaturligt att barn förekommer i relation till sexualitet. Det kan därmed uppfattas som att Hannahs syn på barnsexualitet är förknippat med den vuxna

sexualiteten och därför menar att barn inte ska vara delaktiga i det. En tolkning av onaturligt i samband med barn och sexualitet kan vi även få syn på i Bellas intervjuutdrag “[...] eller liksom inte djupare än vad barnen egentligen behöver, men det är ju ren bekräftelse som barnen vill ha. […] Nää, skulle det vara någonting, alltså om ett barn specifikt pratar extra mycket om det då tar man ju diskussionen med föräldrarna.”. Vi kan således tolka att det finns en viss personlig värdering, eller gräns, på vad barnen egentligen behöver lära sig eller veta om sexualitet. Indirekt uttalas det därmed att det finns en särskild mall eller norm för vad som anses normalt- och icke normalt beteende, enligt vår uppfattning. Utifrån Nicoles uttal “[...] men det är mer när man kommer in på den kanske mer sexuella biten som det fortfarande känns lite känsligt att prata kring.” tolkar vi även att hon uppfattar barn och sexualitet som något onaturligt. Vi tolkar att Nicoles tal om att det “känns känsligt” beror på att det är en aspekt som sällan förekommer i ett vardagligt- och normalt sammanhang, varav det tillfaller den onaturliga aspekten.

I alla ovanstående citat kan vi tyda hur förskollärarna förhåller sig till, och talar om, barns sexualitet där vissa aspekter framförs mer naturliga medan andra delar betraktas onaturliga. Förskollärarnas förhållningssätt till, och navigering i, den rådande diskursen producerar sedan de möjligheter (Foucault, 2008) barnen ges i sin utveckling, enligt vår tolkning. En diskurs innehåller det som anses vara sant i den tid och i de rum som råder (Axelsson & Qvarsebo, 2017) varav vi tolkar sanningen om naturligt och onaturligt i förskollärarnas uttryck utgöra den sanning som dominerar kring barns sexualitet. Förskollärarnas synsätt och agerande utifrån sanningen tolkar vi därmed har skapat en viss mall för vad som är accepterat- eller icke accepterat beteende av barnen, både utifrån medvetna- och omedvetna attityder

(Axelsson & Qvarsebo, 2017). Det som anses normalt och onormalt i den sanningen, det vill säga i den specifika diskursen, har i sin tur skapats utifrån tidigare, och nuvarande, kulturella-, samhälleliga- och sociala relationer (Foucault, 2002).

20

Vad innebär en sådan sanningsdiskurs (Axelsson & Qvarsebo, 2017) om naturligt och onaturligt för barnens utveckling och förståelse för sin sexuella identitet? Samtidigt som diskursen skapar mall för vad som är önskvärt- eller icke önskvärt beteende formar den (ibid.), med utgångspunkt i Freuds (1965) antaganden, barnets framtida attityd och förståelse för sin sexualitet. Hur barnet upplever och tänker kring sina biologiska och inre drifter under den infantila sexualitetsperioden är grundläggande för den sexuella identitet barn senare kommer att utveckla (Freud, 1965). Även om den infantila perioden glöms bort hos individer, alltså den infantila amnesin, finns de upplevda känslorna och attityderna kvar i individens omedvetna varav det konstant existerar och verkar i det inre hos alla individer, utifrån Freuds perspektiv (ibid.). Vi tolkar således att sanningsdiskursen om naturligt och onaturligt medför att barnet ådrar sig en liknande attityd till sina inre drifter, vilket på sikt formar barnets

omedvetna känslor och slutligen sin medvetna attityd till sin och andras sexualitet i framtiden.

I nedanstående intervjuutdrag vill vi betona hur naturligt och onaturligt simultant kan förekomma i en förskollärares uttryck om barns sexualitet:

Intervjuare: Hur tänker du kring barn och sexualitet?

Lotta: [...] Jag tänker att det är en naturlig del alltså, som barn som vuxen.

Intervjuare: Hur känner du inför det? Känns det naturligt att barnen kanske utför vissa handlingar i förskolan?

Lotta: [...] att man hittar liksom lösningar för, med någon, som utforskar eller som gör något och att vi är där och vägleder dem så att det liksom inte blir någon lek eller något sådant.

I ovanstående utdrag kan vi uppfatta barns sexualitet framstå som en naturlig del i Lottas tal samtidigt som hon, indirekt, uttrycker att vissa beteenden och handlingar behöver vägledas i

rätt riktning. Vi kan således tolka Lottas uttalande som att det sker både medvetna- och

omedvetna uttryck av naturligt och onaturligt, vilket vi hänvisar till diskursens etablering av gränser, och den sanning, för vad som anses normalt eller onormalt (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Lottas vägledning av barnet i rätt linje tolkar vi har att göra med hennes

undermedvetna vilja att forma barnet utefter den rådande diskursen, därav även bibehållandet av diskursens normer och regler (ibid.). I relation till ovanstående dialog och analys kan vi

21

även i nästkommande intervjuutdrag uttyda hur diskurser påverkar förskollärares förhållningssätt, och vice versa.

Intervjuare: Har du upplevt någon situation där barn uttrycker intresse för sina könsorgan eller uppvisar sexuella beteenden? Vill du ge exempel?

Lotta: Alltså, vi har ju haft till exempel ett lite äldre barn som har varit inne på toaletten i lite skymundan och kollat på andras könsorgan och lite utforskat. Där fick man ha mer uppsikt för hen vart ju inte oskyldig på samma sätt [...].

Intervjuare: Mmm.

Lotta: [...] Sedan har man haft små barn som kanske har haft handen i byxan på

snoppen och så har dem fått lite stånd och såhär. Det känns mer naturligt, alltså det är ju dem själva och deras egen kropp som dem utforskar [...].

Vi kan avläsa i ovannämnda dialog att Lotta uttalar att de behövde ha mer uppsikt över det barnet som var i skymundan, med andra ord onaturligt, medan barnet med handen i byxan ansågs mer accepterat, det vill säga naturligt. Utifrån ovanstående uttal och resonemang kan vi applicera två skilda tolkningar på de påverkande faktorerna av naturligt och onaturligt i intervjuutdraget. Å ena sidan kan vi tolka åldern vara den avgörande faktorn för vad som anses accepterat- eller icke accepterat beteende hos barnen, å andra sidan kan vi uppfatta att barns utforskande av andras kroppar är en faktor för vad som anses vara icke-godkänt beteende. Vi kan även tolka att det handlar om en viss kontroll, eller makt (Saturday Post, 2016), över det barn som är lite i skymundan, det vill säga att det kan uppfattas som att förskolläraren tappar kontrollen över barnet när hen gömmer sig och utför vissa handlingar. Att tappa kontroll över barns handlingar och beteenden är en aspekt som kan tolkas

problematisk i förhållande till diskurser i det avseende att barnets beteende behöver regleras i relation till vad som är önskvärt i den rådande diskursen (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Följaktligen tolkar vi att Lottas tal om att ha mer uppsikt över det barnet beror på viljan att reglera hens beteende inom ramen för vad som anses accepterat och tillåtet i diskursen. Att förskolepedagoger ska ha mer uppsikt över barnet vill vi även hänvisa till Foucaults (2017) perspektiv på maktens straffmekanismer som opererar inom institutionella system.

Straffmekanismerna existerar och används för att upprätthålla de önskvärda beteenden (ibid.), varav vi således menar att Lottas “mer uppsikt” över barnet kan tolkas vara en sorts

straffmekanism för att tillrättavisa barnets beteende. En straffmekanism behöver inte vara helt medveten utförd, utan den agerar även i underliggande attityder och förhållningssätt

förskolepedagogerna direkt och indirekt förmedlar till barnen (Saturday Post, 2016). Således utsätts barnet för en liknande tillrättavisning enligt vår inställning.

22

5.3 Uttalade hinder

Genom förskollärarnas tal har vi kunnat uppmärksamma att det uttrycks en del hinder och dilemman som inverkar på, eller hämmar, förskollärarnas arbete kring barns sexualitet i förskolan. Föräldraaspekten är ett sådant uttryckt dilemma. Tre av fem förskollärare uttryckte föräldrar som ett möjligt hinder medan en av fem uttalade föräldraaspekten som en relativt positiv del. Ytterligare ett hinder som uttalas i en del av intervjuerna är kulturen, vilken på olika sätt inverkar i arbetet med barns sexualitet i förskolan.

“[...] så hur möter föräldrarna det hemma och var vill dem att man håller det. Är det bekräftandet som är okej eller hur föräldrarna vill ha det, för dem kan ju också säga att nej, säg bara det nödvändigaste, inte mer. Nej, då håller vi det ju där. Eller just om barnen uttrycker att dem vill veta mer och mer eller vill ha mer utlägg så tar man upp det med föräldrarna så att nu har vi pratat väldigt mycket om detta så att du är beredd hemma [...].” (Bella)

I Bellas citat kan vi uttyda hur hennes syn på föräldraaspekten förefaller sig relativt positiv i den meningen att hon ser dem som ett stöd, eller med andra ord att hon förhåller sig till dem som involverade och samverkande i verksamheten. Å andra sidan kan vi även tyda det som att Bella lutar sig för mycket på föräldrarnas åsikter och attityder varav det kan påverka hennes syn- och arbetssätt med barnens sexualitet. I tre av fem förskollärares tal uttydde vi dock att föräldraaspekten uttrycktes som en möjlig svårighet samt hinder i arbetet med barns

sexualitet:

“Det enda man tänker på är ju föräldrar, var tänker vårdnadshavarna att gränsen går [...] Men vårdnadshavarna vet jag att när vi diskuterade; det var det man kände att vad tycker dom är okej? Dels har vi ju dom från andra länder som inte tycker dom ska bada i underbyxor dom vill att dom ska ha tröjor på sig, var går deras gränser i det här?” (Lotta)

“Absolut, här på förskolan får dem göra vad dem vill, inom de gränser som finns. Sen kan det ju bli tuffa frågor eller diskussioner med föräldrarna, men det är ju sånt vi får ta för barnens skull. [...] Men området jag jobbar i har väldigt många kulturer som möts och det är många som kommer hit med föreställningar om hur man får vara eller inte får vara, vilket kan krocka väldigt mycket med hur vi tänker här i Sverige.” (Frida)

“Ja, vad ska jag säga, jag tror att det är mer om man tänker på hur föräldrar tycker och tänker kring det, men jag har själv aldrig varit med om föräldrar som kommit och tyckt någonting eller haft åsikter kring det [...].” (Nicole)

23

I de tre ovanstående citaten kan vi tyda föräldraaspekten som en gemensam nämnare för vad som uttrycks som en möjlig svårighet, eller hinder, i förskollärarnas tal. I Lotta och Fridas citat kan vi avläsa hur kultur i relation till föräldraaspekten är ytterligare ett avseende som framhålls problematisk i relation till ämnet. Till följd av ovanstående attityder och

förhållningssätt till föräldrar- och kulturaspekten påverkar det utformningen av den sociala kontexten i förskolan, vilket i sin tur har skapats efter rådande diskurs (Foucault, 2008). I de sociala relationerna reproduceras diskursens idéer och föreställningar (ibid.) samt sätter ramen för hur vår föreställning av omvärlden utformas (Axelsson & Qvarsebo, 2017) och därmed upprätthåller den rådande diskursen.

I förhållande till förskollärarnas uttryck av möjliga hinder i arbetet med barns sexualitet i förskolan kan vi även avläsa hur kulturen lyfts som en potentiell och problematisk aspekt i relation till arbetslaget:

“[...] beroende på kanske vem man jobbar med. Om jag liksom går in på det och att alla inte har samma synsätt kring det, för vi som jobbar tillsammans kommer ju också från olika hemkulturer och olika uppväxtvillkor.” (Hannah)

Vi kan avläsa i Hannahs utdrag att arbetslagets varierande kulturer vara en möjlig

problematisk aspekt i relation till ämnet, det vill säga att förskolepedagogers olika värderingar och åsikter utifrån deras kultur kan utgöra ett dilemma. Vår mening är, med stöd i Foucaults (2008) makt- och diskursbegrepp, att det som uttrycks som möjliga hinder har producerats utifrån den specifika diskurs förskollärarna existerar och verkar i. Dock tolkar vi att förskollärarnas uttalade möjliga hinder kan gestaltas som subtila och underliggande maktprocesser i diskursen, och inte i den faktiska realiteten.

I intervjuerna har vi även kunnat tyda åldern vara en påverkande faktor i förhållandet till förskollärarnas attityd om barns sexualitet, varav fem av fem förskollärare lyfte detta.

“[...] vi har aldrig mött det inne hos oss, jag tror att våra barn är lite för små för att ha börjat prata om det än [...].” (Frida)

“[...] nu har jag ju de som är två och ett halvt år så dem är ju inte så verbala att uttrycka kring det. [...] Men tänker jag på när jag jobbade med de äldre barnen så har det kommit upp uttryck kring hur man ser ut, om man har en snippa eller snopp.” (Hannah)

24

Nicole: Nej, nej, inte när man är två år liksom. Det är skillnad på om man är fyra eller fem [...].

I ovannämnda utdrag kan vi utläsa åldern vara en faktor som påverkar förskollärarnas

förhållningssätt till barns sexualitet, specifikt uttalas åldern som en påverkande aspekt främst i samband med det verbala. Det är således vår tolkning att barns verbala kunskaper spelar en roll i hur och om sexualitet samtalas om, och arbetas med, tillsammans med barnen.

Följaktligen är vår uppfattning att förskollärarna missar de yngre barnens sexualitet på grund av att “de yngre” inte behärskar det verbala talet än. Utgår vi från Freuds (1998) pregenitala organisationer, som är baserade på ålder, kan vi tyda ovannämnda som ett dilemma i

förhållande med barns sexuella utveckling. Freuds antaganden om barns sexualitet är att barn redan vid födseln besitter sexuella känslor och uttryck (Igra, 1998) varav dessa utvecklas och manifesteras i de olika stadierna (Freud, 1998). Detta utgör att även de yngre barnens sexuella uttryck är betydelsefulla och förskolepedagogernas gensvar och reaktioner på detta är centrala för barns framtida utveckling av sexuell identitet- och förståelse (Freud, 1965). Till exempel menar Freud att barn som upplever och erfar negativa känslor kring sin sexualitet under åldern ett till tre, det vill säga den anala fasen, kan exempelvis utveckla svårigheter att kontrollera sina impulser i vuxen ålder (ibid.). I Nicoles, Hannahs och Fridas intervjuutdrag har vi sålunda tolkat deras förhållningssätt, dels det undermedvetna dels medvetna, till yngre barns sexualitet inte uppmärksammas på samma sätt som äldre barns på grund av små barns bristande kunskaper av verbalt tal, vilket vi därmed uppfattar bidra till en problematik i avseende barns sexuella utveckling ur Freuds (1965) perspektiv.

5.4 Arbetssätt

“Det är väl ingenting vi har planerat i verksamheten på så sätt, men skulle barnen komma och fråga om det så är det ju absolut någonting viktigt vi kan prata om.” (Frida) “Jag tror nog att jag mest har pratat om det när dem, alltså när det har kommit från barnen, inte att jag har lyft det så annars.” (Hannah)

I förhållande till arbete med barns sexualitet och intima kroppsdelar i förskolan så har vi kunnat uttyda att förskollärarna främst lyfter frågor och diskussioner kring ämnet om barnen själva har initierat det. Ovannämnda arbetssätt, eller inställning, har vi kunnat avläsa i fyra av fem förskollärares intervjuer, vilket vi bland annat demonstrerar genom Hannahs och Fridas ovanstående citat. Således är vår förståelse att förskollärarna inte arbetar medvetet med ämnet

25

i förskolan, utan det sker endast på barnens egna initiativ. Att förskollärarna innehar ett sådant förhållningssätt till ämnet, och till barns sexualitet, utgör en viss grund för, och makt över, de möjligheter och gränser (Axelsson & Qvarsebo, 2017) som skapats på förskolan. Dessa möjligheter och gränser påverkar i sin tur barnets framtida utveckling av sexualitet i enlighet med Freuds (1965) psykoanalytiska sexualteori.

När barnen initierar frågor och tankar kring sin kropp och sexualitetsaspekter, hur bemöter eller arbetar förskollärarna med det? Fyra av fem förskollärare uttalade litteratur som ett positivt medel i sådana diskussioner. Förskollärarna uttryckte att böcker om ämnet är ett bekvämt och enkelt sätt att diskutera och samtala om barns intima kroppsdelar.

“Jag kommer ihåg att det var mycket doktorslek och då tog vi upp det i samlingen och pratade mer om det. Vi lånade böcker, hade bilder och pratade mycket utifrån barnens egna erfarenheter.” (Bella)

“Skulle barnen komma och fråga om det så är det ju absolut någonting viktigt vi kan prata om och vi har ju böcker som speglar lite hur man kan se på sitt eget kön.” (Frida) “[...] då har vi kanske lånat böcker och läst kring.” (Nicole)

I de tre ovanstående citaten kan vi avläsa att litteraturen lyfts fram som ett hjälpmedel i deras arbete med barnen, varav i Nicole och Fridas citat kan vi avläsa hur böckerna främst har lyfts i relation till att undervisa kring hur allas kroppar ser olika ut. Vi tolkar att litteraturen har använts främst för att rikta barnens fokus på en mer faktainriktad aspekt av kroppen, varav den sexuella- och njutningsaspekten har åsidosatts. Vi tolkar exempelvis doktorsleken Bella lyfter som en aspekt varav barnen inte bara undersöker sina könsorgan utan även hur det känns att känna på olika delar av sin egen kropp och andras, det vill säga i högre grad en undersökning ur ett njutningsperspektiv. Därav är uppfattningen att njutningsaspekten inte har uttryckts i intervjuerna som något de bemöter genom litteratur.

Ytterligare en aspekt alla förskollärare uttryckt som centralt i verksamheten var arbetslagets funktion.

“Jag hade tagit diskussionen med mina kollegor och sagt att just nu har jag sett detta, har kollegorna observerat något liknande? Och hur ska vi föra diskussionen vidare, hur ska vi prata med barnet eller föräldrarna? Så gör vi i arbetslaget samma allihop och man är beredd på det.” (Bella)

26

“Alltså, är man bara med ett arbetslag där man kan prata igenom hur man ska lägga upp det och hur man ska prata kring det så tycker jag att det är skönt att man är ett arbetslag i förskolan och att man har stöd av varandra och hjälps åt. Då tror jag inte att jag känner några svårigheter kring det så.” (Nicole)

“Så jag tänker att det svåra kanske är beroende på vem man jobbar med. Och så går jag in på det men alla andra har inte samma synsätt, för vi som jobbar tillsammans kommer ju också från olika hemkulturer och uppväxtvillkor.” (Hannah)

I alla ovanstående citat kan vi observera hur arbetslagets roll lyfts som en viktig del, både indirekt och direkt. Bellas och Nicoles citat ger intrycket av att arbetslaget utgör en positiv och central del i utformningen av arbetet i verksamheten, medan vi i Hannahs citat kan tyda hur arbetslaget uttrycks som en möjlig problematisk aspekt om dem är oeniga. Oavsett är det vår uppfattning att alla förskollärarna värderar arbetslagets funktion som viktig.

5.5 Sammanfattande slutsatser

För att sammanställa ovanstående analys- och resultatdel presenterar vår studie att förskollärarna uppvisade skilda uppfattningar och fokus vid en första anblick om barns sexualitet. Undersökningen uppvisade även naturligt vara ett återkommande begrepp i förskollärarnas direkta och indirekta tal, vilket utgjorde onaturligt ett underliggande

motsatsbegrepp. Det som främst uttrycktes naturligt i relation till barns sexualitet rörde sig om barns nyfikenhet av sin kropp och intima kroppsdelar, medan det som indirekt uttrycktes som onaturligt gällde tämligen de njutnings- och sexuella beteendena. I vår analys gjorde vi även en tolkning varpå åldern uttydes som en möjlig påverkande faktor för vad som tilldelades naturliga- och onaturliga beteenden. I vår analys- och resultatdel lyfte vi även en del hinder förskollärarna uttryckte som påverkande i arbetet med barns sexualitet. Majoriteten av förskollärarna lyfte föräldraaspekten som ett möjligt dilemma. Även kulturaspekten var ett område som framfördes som ett möjligt hinder av förskollärarna, både i avseende barns, föräldrars samt kontra arbetskollegors. Ytterligare en aspekt vi lyfte i analys- och

resultatdelen som möjligt hinder var åldersaspekten, varav barns verbala förmågor påverkade

hur och om förskollärarna bemötte barns sexualitet. Detta utgjorde en grund för vår tolkning

att yngre barn med mindre kunskaper i det verbala förbisågs i relation till arbetet, och bemötandet, av deras sexualitet. I förhållande till förskollärarnas arbetssätt har vi dragit slutsatsen att förskollärarna främst arbetar med barns sexualitet och syn på sina kroppar om barnen själva initierar det. Ytterligare två aspekter förskollärarna lyft i relation till sitt

27

de uttrycktes som två betydelsefulla områden. Dock visade vår analys att litteraturen främst användes som fakta-inriktad aspekt till barns kroppar, och inte i avseende njutnings- och sexuellt hänseende. I samband med vår analys- och resultatdel lyftes det att enskilda

förskollärares förhållningssätt och navigering inom rådande diskurser (Foucault, 2008) skiljde sig åt, vilket vi tolkat bero på att de ställs inför olika utmaningar såsom kollegornas stöd och inställning, deras egna attityder och/eller föräldrars förväntningar. I enlighet med Freuds (1965) antaganden kan vi tyda att förskollärarnas olika förhållningssätt och bemötande i sin tur utgör en påverkan på barns identitetsutveckling, syn på sin kropp samt framtida syn på sexualitet.

28

6. Diskussion

I detta avsnitt kommer vi att diskutera studiens resultat i förhållande till syftet, den problematik som presenterades i inledningen samt den tidigare forskningen. En

metoddiskussion kommer även att föras varav vi kommer att argumentera och resonera kring dessa val. I diskussionsdelarna tilläggs våra egna reflektioner och tankar. Slutligen kommer vi att ge förslag på vidare forskning inom området.

6.1 Resultatdiskussion

En del av vårt syfte med studien har varit att synliggöra hur förskollärarna förhåller sig till barns sexualitet och intima kroppsdelar. Under första anblick-rubriken kunde vi avläsa hur förskollärarnas första uppfattningar av sexualitetsbegreppet skilde sig markant. En intressant uppfattning en av förskollärarna riktade sig mot var ämnet om barns biologiska kön gentemot vad barnet egentligen identifierar sig med för kön. Förskollärarens inriktning tolkar vi hänga samman med pågående samhällsdebatt om identitet och könsbyten, varav vår uppfattning är att hon har påverkats av rådande samhällsdiskurs. Vi kan således få syn på hur samhällets rådande debatter, reportage och meningar kan påverka förskollärarnas tankar, vilket vi i sin tur tolkar påverka vilket bemötande och undervisning barnen får i förskolan. Ovannämnda vill vi även koppla till Larssons m.fl. (2000) studie som framhäver kulturens kraft och påverkan. Larssons m.fl (2000) resultat visade dels hur kulturens kontext kan påverka de vuxnas attityder gentemot vad som anses normalt- och onormalt sexuellt beteende dels kulturens påverkan av barns sexuella uttryck (ibid.). Vår uppfattning är således att samhällets rådande diskurs, som vi lyft ovan i samband med förskollärarens första tanke kring barns biologiska kön och identitet, och det Larsson m.fl. (2002) lyfter som kulturell kontext är densamma. Vi kan följaktligen tolka att kulturen, och samhället, har en central påverkan av individens tänkande och attityder gentemot olika ämnen.

Utifrån vårt resultat kunde vi uttyda naturligt vara ett återkommande begrepp i förskollärarnas intervjuer, både indirekt och direkt. I analysen framkom det även att förskollärarnas

förhållningssätt till barns sexuella beteenden indikerade känslan av onaturliga handlingar och beteenden. Bland annat uttolka vi njutningsbeteenden, till exempel onani, anses onaturligt medan nyfikenhet för sina och andras fysiska attribut, till exempel de intima könsorganen, betraktades mer naturligt i analys- och resultatdelen. Även i Lindblads m.fl. (1995) studie om