1
Förskollärares förhållningssätt och arbete med barns flerspråkighet
– I ETT PEDAGOGISKT OCH SAMHÄLLSPERSPEKTIV
Grundnivå Pedagogiskt arbete Etsegenet Ditta 2021-FÖRSK-G42
2 Program: Förskollärarutbildningen, 210 högskolepoäng
Svensk titel: Förskollärares förhållningssätt och arbete med barns flerspråkighet- i ett pedagogiskt och samhällsperspektiv
Engelsk titel: Preschool teachers approach and work with children´s multilingualism – in an educational and societal perspective
Utgivningsår: 2020
Författare: Etsegenet Ditta Handledare: Kristina Bartley Examinator: Daniel Bozi
Nyckelord: flerspråkighet, undervisning, utveckling, språk, syn, stöd, modersmål _________________________________________________________________
Sammanfattning
Denna studie baseras på tre intervjuer med tre erfarna förskollärare som delar med sig av sina upplevelser och kunskaper kring att arbeta med flerspråkiga barn. Studien diskuterar
flerspråkighet ur olika synvinklar och behandlar ämnet flerspråkighet från både ett samhälls och pedagogiskt perspektiv.
I detta arbetet har ändamålet varit att studera vilket förhållningssätt förskollärare har till flerspråkighet samt hur de arbetar för att främja och stödja flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket.
Den kvalitativa metoden valdes som forskningsmetod för denna undersökning då den var passande för att få ett mer utvecklande svar som besvarar studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen differerar från den kvantitativa metoden då fokuset är mer frekvent koncentrerad på ord.
I studiens resultat framkommer det att flerspråkighet bör vara något som är en självklar och naturlig del av undervisningen på förskolan men att det krävs ett samarbete med
vårdnadshavare samt att arbeta på ett sätt som är språkutvecklande för att det ske.
Personalbrist och mängden barn bidrar till att förskollärare inte kan arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling på det sätt de velat enligt undersökningens resultat.
Slutsatser som har dragits av denna undersökning är att det är viktigt att betrakta
flerspråkighet som en kompetens och att det synliggörs mer i verksamheten. Det framkommer även att förskollärarna har ett inkluderande arbetssätt för att klargöra att det finns en mångfald av språk på förskolan. Förskollärarna upplevde att det fanns diffusa riktlinjer på hur de ska arbeta med flerspråkighet i förskolan och att det visar sig att de får utgå från förskolans läroplan för att hitta ett sätt att arbeta med flerspråkighet.
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning……….…...1
Syfte……….…...2
Frågeställningar……….…...2
Avgränsningar……….…..2
Definition av viktiga begrepp………...3
Tidigare förståelse ……….3
Bakgrund………..4
Teoretisk ram………...5
Transspråkande teori……….……....6
Interkulturella teorin……….6
Metod………..7
Urval………...7
Genomförande………...8
Validitet och Reliabilitet………...9
Etiska överväganden………....9
Analys och bearbetning av material………...9
Resultat………...10
Synsätt och upplevelser………...10
Utvecklingsområden och mål………..11-12 Undervisning och undervisningsmiljö………..13
Verktyg och resurser………...14
Stöd som erbjuds personalen………..15
Diskussion……….15
2 Resultatdiskussion………. 15-20 Metoddiskussion………...20 Slutsatser………...21 Didaktiska konsekvenser………..22 Referenser ……….22-24
Bilagor
Missivbrev………..24 Samtycke……….25 Intervjufrågor……….26
3
Inledning
Denna uppsats handlar om lärares förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet i förskolan.
Den traditionella betydelsen för begreppet flerspråkighet innebär en person som kan använda sig av fler språk än två. Hur vi väljer att se på begreppet har stor vikt då flerspråkighet kan ses som en kompetens och inte som en egenskap (Skolverket 2013, s. 12).
Enligt (Läroplanen 2018. s, 5) ska barn med annat modersmål än svenska i förskolan ges en möjlighet till att utveckla sitt modersmål såväl som det svenska språket. Det ingår i förskolans uppdrag att se till att olika kulturer synliggörs i barnens utbildning.
Utvecklingen av identitet, språk och lärande har ett nära samarbete. Att stimulera barnens språkutveckling i svenska genom att ta hänsyn till deras intresse för att kommunicera på olika sätt och barnens språkutveckling i svenska är något som läroplanen uppger att förskolan ska lägga stor vikt på (Läroplanen 2018, s.5)
Det är viktigt att förskollärare är medvetna om att barns flerspråkighet kommer att bära frukt för både barnen och samhället i framtiden. En språkligt rik och språkmedveten förskolemiljö behöver alltså samtliga insatser som kan vara till stöd för barn med flerspråkighet (Harju - Luukkainen & Anne Kultti 2017 s, 24.)
Majoriteten av världens befolkning är antingen tvåspråkiga eller flerspråkiga. Den
gemensamma faktorn som flerspråkiga barn har är att dem är igång med en utveckling och att de är på väg. Det är därför väsentligt för förskollärare att ha en förståelse för hur de ska kommunicera för att det inte ska bli att de bemöter barnen med inställningen att “ de inte har något språk”. Detta i sig kan resultera i att man ser det som problematiskt med dessa barn i förskolan (Sandvik & Spurkland 2015 s, 54).
Det är viktigt att förskollärare har i åtanke att barnen i tidigt stadie och på ett naturligt sätt kommer i möte med varierande språk dagligen. Här ges en möjlighet för förskolläraren att främja flerspråkigheten hos barnen på så sätt att de kan känna tillhörighet, att de kan få kunskap från varandra och att få förståelse för olikheter samt likheter. Samhället som vi kommer ha i framtiden är beroende av att förskolan använder de resurser de har för att lägga en grund till den språkliga flexibiliteten (Harju-Luukkainen & Anne Kultti 2017 s, 14).
Hur barn använder språket hemma har även stor vikt och påverkar samspelet på förskolan.
Förskollärare behöver därför vara medvetna om detta samt ha kunskap om olika
förutsättningar för hur språkanvändning kan nyttjas på bästa möjliga sätt hos flerspråkiga barn. En viktig faktor i detta sammanhang är därför samspelet mellan förskola och hemmet (Kultti 2014 s, 19).
Studier som har utförts på en samhällelig och personlig nivå anger förmånerna med att kunna ett flertal språk. Då vi människor befinner oss i en globaliserad värld finns det en större nödvändighet till kommunikation med varandra. Att behärska ett flertal språk kan vara till stor tillfredsställelse och personlig nytta för en individ, samt samhällets behövlighet av individer som har förmågan att yttra sig på ett flertal språk växer konstant i samtliga yrkeskategorier (Håland Anveden 2020 s.59). I en undersökning av Rósen & Straszer (2018) lyfts det upp att i läroplanen för förskolan 98 benämns inte ordet flerspråkighet däremot framhäver den att det är av stor betydelse att barn av annan nationalitet får modersmålsutveckling. Trots det attribueras inte modersmålet som att det har ett eget värde utan betraktas som hjälpmedel i
4 barns inlärning av det svenska språket och för att de ska utveckla varierande kunskaper (Håland Anveden 2020 s.66). I en studie av Svensson (2017) framkommer det att både lärarna och förskollärarnas inställning när det kommer till flerspråkighet behöver en ändring i attityd.
Svensson (2017) beskriver i studien att en del lärare inte visade en positiv inställning till tillämpandet av många språk i klassrummet. Lärarna uppfattade det som orättvist ifall samtliga inte begriper och studenterna bör tillämpa det svenska språket till största utsträckning, därför att i hemmet talas endast något annat språk samt att arbeta med flera språk kan vara förvirrande ansåg lärarna. Svensson (2017) uttrycker sin synpunkt att lärarna snarare bör betrakta sig personligen som någon som är en tänkbar förvaltare av studenternas lingvistiska utvecklings kapacitet (Håland Anveden 2020 ss, 66-67). Utifrån de studier som utförts angående flerspråkighet blev det därmed väsentligt att studera vilken roll förskollärare spelar i flerspråkiga barns språkutveckling.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till flerspråkighet och vilka metoder samt resurser som de tillämpar i sitt pedagogiska arbete.
Frågeställningar
Vilket förhållningssätt har förskollärare till flerspråkighet?
Hur arbetar förskollärare för att främja och stödja flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket?
Avgränsningar
I denna studie gjorde jag en avgränsning till att granska förskollärares arbetsmetod och förhållningssätt till flerspråkiga barn i förskolan i åldrarna 1 till 5 år. Denna avgränsning utfördes för att få en inblick i hur förskollärare som arbetar med barn i dessa åldrar ser på flerspråkighet.
Flerspråkighet är ett brett och intressant ämne som ofta lyfts upp i dagsläget, inte minst i skolvärlden. Därför valde jag att undersöka förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet samt de arbetsmetoder som de använder för att utveckla flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket.
5
Definition av viktiga begrepp
En flerspråkig individ är en människa som kan samtala på många varierande språk av vilken ett eller många språk är modersmålen eller modersmålet (Skolverket 2013 s, 12). Kultti &
Pramling (2017 s, 73) lyfter upp att begreppet flerspråkighet kan tydas på många sätt. Om vi ser på begreppet traditionellt sätt handlar det om mångspråkiga familjer och personer. I dagsläget är detta begreppet något som även samtalas om i samband med utbildning.
Språkande och språkutveckling kan beskrivas som kraftfulla utvecklingar i vilket flera eller ett språk är inkluderad. Definitionen språkande betyder att personer i samspel bygger
betydelse och skapar insikt och upplevelse via många eller ett språk (Skolverket 2013 s, 10) . En person som är tvåspråkig kan i sitt dagliga liv använda sig av fler språk än ett. Många gånger används dessa språk i olika samband. En tvåspråkig individ kan benämnas som
bilingual på engelska och en flerspråkig person kan kallas multilingual (Sandvik & Spurkland 2015 s, 54). Språket som barn lär sig först kallas för Modersmål. När barn som har olika modersmål samverkar och leker tillsammans stimulerar det interaktionen på andraspråket.
Samtal är en betydande hjälpmedel i mångspråkiga barns kommunikation även (Kultti 2014 ss, 13- 79). Kommunikation kan beskrivas som en anknytning mellan tänkande och kultur.
Genom kommunikationen skapar barn en bild av andra och lär sig vem dem är. Det är även via kommunikationen som barn får ett ökat ordförråd och inhämtar mer grammatiska kunskaper (Kultti 2014 s, 36).
Tidigare förståelse och val av litteratur
Innan jag beslutade mig att skriva detta arbete om flerspråkiga barns språkutveckling hade jag redan lite insikt om ämnet eftersom jag redan var insatt i forskningen kring flerspråkighet genom olika böcker och artiklar samt som jag har fått kunskap om flerspråkighet genom egna arbetserfarenheter. Den valda litteraturen som användes till denna studie var litteratur som var relevanta för mitt undersökningsområde. En del av böckerna berör kvalitativ samt kvantitativ forskning och olika typer av intervju metoder som finns. För att veta vilken metod som var mest passande för min studie var det viktigt att ha böcker som berör både kvalitativ och kvantitativ metod ur ett forskningsperspektiv. Litteratur om vilka varierande forskningsintervjuer som finns och hur de utförs gav en inblick på vilken typ av intervjumetod skulle gynna undersökningens resultat mest. Andra litteratur som valdes handlade om flerspråkighetens betydelse i ett samhälles och personlig nivå för att få perspektiv om hur samhället ser på flerspråkighet men också vad flerspråkighet kan betyda för en individ. Den litteraturen bidrog till arbetets relevans då flerspråkighet kunde betraktas i varierande samband. I en studie är det väsentligt att ta hänsyn till de forskningsetiska grundsatser som finns och därför valdes Vetenskapsrådet då den lyfter upp regler och normer som gäller vid en forskning. Jag hade en uppfattning sedan tidigare att förskollärare inte hade mycket intresse av att arbeta med flerspråkighet och detta bidrog till att jag ville fördjupa mig i detta ämne för att se ifall min uppfattning var riktig med hur det är i verkligheten.
6
Bakgrund
I en vetenskaplig studie som har genomförts om en mångspråkig förskolas didaktik, visade resultaten att förskollärare har en önskan och strävan att inkludera samtliga barns språk i interaktionen Anders Skans (2011).
Studiens avsikt är att analysera förskollärares synsätt kring deras arbetssätt med
flerspråkighet. Vidare visade undersökningen att de pedagogiska aktiviteterna som sker i helgrupp i samband med sagoläsning och samling står språket i centrum. I dessa språkliga sammanhang tillämpar förskollärare språkstöd i interaktionen, objekt, barnens varierande modersmål, teckenstöd och bilder. Undersökningen indikerade att det är förskollärarens och barnens ömsesidiga erfarenheter som styr innehållet i samlingarna Anders Skans (2011).
En studie som utfördes på en mångspråkig förskola visade att det kan skifta i barns kapacitet att interagera med varandra i varierande omständigheter. Resultatet tyder på att de möjligheter som barn ges att placera sig som kontaktskapande agenter kan vid vissa tillfällen avgränsas på grund av den institutionella ordning som existerar i förskolan. I resultatet av denna
undersökning framkom det även betydelsen av fria åtgärder för att barn ska kunna utveckla sin kapacitet att kommunicera Åsa Ljunggren (2013). I en annan studie som syftar till att utforska de lärförhållanden som främjar mångspråkiga barns progress av kommunikation, språk och medverkan i aktiviteter, framkom i resultatet att bokläsning, sång, lek och måltiden är del av det regelmässiga och periodiska system av aktiviteter. I utvärderingen av
undersökningen framkom det att i den institutionella praktiken fungerar svenska språket som det allmänna språket. Enligt studien behöver inte detta dock betyda att barn är i behov att ställa frågeställningar om önskningar, ge idéer eller tydliggöra sig på det svenska språket Anne Kultti (2012). Vidare visar studien att det förekommer varierande metoder att bli
medverkande i praktiken i förskolan. Allmänna aktiviteter där enstaka barn får möjligheten till utrymme samt medverka på varierande förutsättningar ger bra premisser för utvecklingen av kommunikationen och språket Anne Kultti (2012). Forskning pekar på att förskolan spelar en stor och väsentlig roll i utvecklingen och främjandet av barns språk, i synnerhet för de barn som inte har det svenska språket som förstaspråk, eftersom förskolan många gånger är en första mötesplats där barn kommer i kontakt med det svenska språket Ann- Katrin Svensson (2012).
En förskola som har ett inkluderande arbetssätt innefattar att de mångspråkiga barnen får uppleva att deras modersmål betraktas som fördel i verksamheten. Forskning visade dessutom att samtliga barn blir först medverkande i en svenskspråkig miljö när de är vid fem till sex års åldern, därmed är det inte möjligt att begära att alla barn utvecklar det svenska språket i samma takt Ann-Katrin Svensson (2012). Ann-Katrin Svensson (2012) betonar att det iallafall går att erbjuda barn i förskolan bättre chanser för att stärka deras språk genom att ha en
förhöjd insikt om och större hänsyn till alla de språkliga kunskaper som barn besitter. I en annan undersökning om mångspråkiga barn visar resultatet att barns progress sker genom medverkan, samspel samt rutinaktiviteter. Studiens resultat visar även på vilket sätt
språkinlärning funktionerar som en medverkande och kommunikativ upplevelse. Den lyfter även fram att delade samt allmänna ämnen är av stor vikt för medverkande. Studien redogör att barns medverkande status går att ändra under samspelet som sker vid den pedagogiska måltiden Anne Kultti (2013). Resultatet av en studie angående flerspråkighet visade att den är identitetsbärande samt att den formar verksamheten. Vidare visade resultatet att det finns tre varierande tillvägagångssätt som tillämpas för att stimulera samt förstärka arbetet med flerspråkighet dagligen, vilket är samverkan med vårdnadshavare, arbeta på ett sätt som är
språkutvecklande samt den övertygelse som förskolläraren har gällande mångspråkighet.
7 Enligt undersökningen är de här tre strategier konstant sammankopplade och leder till att mångspråkig identitetsutveckling blir den didaktiska grunden (Mia Heikkilä & Anne Lillvist 2017).
Utifrån den forskning som finns kan vi idag se att förskollärare har ett starkt intresse till att integrera alla barns språk i den pedagogiska verksamheten och speciellt i kommunikationen.
Forskning visade även att språket är i fokus vid olika interaktions aktiviteter, som vid samlingar och bokläsning. Vidare betonade undersökningen att diskussionsunderlaget är baserat på barns och förskollärares gemensamma upplevelser vid dessa sammanhang.
I enlighet med den undersökning som har genomförts är det svenska språket det gemensamma språket i den institutionella praktiken. Forskning visade dock att barn inte endast behöver använda sig av det svenska språket som kommunikationsverktyg. Forskning lyfte även fram att det finns många olika sätt för barn att vara deltagande i praktiken på förskolan. Vidare lyfte forskning fram vikten av medverkande i gemensamma aktiviteter samt möjlighet till att delta på olika villkor som en viktig förutsättning för barn att kunna komma vidare i sin utveckling av språket och kommunikationen. Vi kan dessutom betrakta genom den forskning som har gjorts att förskolan spelar en viktig och avgörande roll i barns utveckling av språket.
Forskning klargör förskollärarens roll och uppdrag i barns utveckling. Forskning förklarar att förskolan ska ha ett inkluderande perspektiv i sitt arbete med barns språk och att barn ska uppleva att deras modersmål gynnar den pedagogiska verksamheten. Forskning indikerade att ha det synsätt samt förhållningssätt är viktigt eftersom många barn inte kommer i kontakt med det svenska språket förrän de senare åldrarna. Genom att göra sig upplyst om barns olika språk och ta vara på deras språkliga färdigheter kan vi stödja barns språkutveckling redogör forskning. Forskning tydliggör att interaktion, medverkan och rutin baserade aktiviteter spelar en viktig roll i barns utveckling. Utifrån forskning kan vi dessutom se att språkinlärning sker genom barns erfarenhet av interaktionen med varandra och deltagandet. I dagsläget betonar forskning att flerspråkighet formar identiteten samt den pedagogiska verksamheten som finns idag. Tre varierande metoder lyfts upp i forskning om flerspråkighet för att utveckla barns språkutveckling, vilket är förhållandet mellan hem och förskola, förskollärares egna synsätt kring flerspråkighet och slutligen stimulera barns språkutveckling genom att ha ett
språkutvecklande arbetssätt. Dessa metoder har alltid en anslutning till varandra och bidrar till att förskolan kan komma till att grundas på en mångspråkig identitetsutveckling. Med
utgångspunkt i förskolans uppdrag i att utveckla barns språk väljer jag att fokusera på att undersöka förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet samt vilka metoder som
förskollärare använder för att stimulera flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket.
Teoretisk ram
I detta kapitel som är en del av bakgrunden har jag valt att fokusera på två teorier som är relevanta för mitt forskningssyfte, vilket är transspråkande teori och den interkulturella teorin.
Dessa teorier är valda efter de ämnen jag har valt att undersöka utifrån mitt
undersökningssyfte, vilket är förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet samt hur
förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket.
Transspråkande teori valdes för att den fokuserar på barnets språkliga potential samt att bygga en positiv inställning till mångspråkighet. Eftersom mitt undersökningssyfte är att granska förskollärares sätt att se på flerspråkighet blev denna teori viktig eftersom den ser samtliga språk som lika värdefulla, samt en tillgång och en möjlighet för lärande.
Interkulturella perspektivet valdes eftersom den lyfter upp vikten av förståelsen för olika sätt att se på kunskap och lärande samt hur väsentligt det är att förstå hur det är att få undervisning i förskolan på annat språk än det egna modersmålet. Denna teori valdes även eftersom den
8 diskuterar förskollärares synsätt till undervisning ur ett interkulturellt perspektiv vilket är passande för syftet till min undersökning.
Transspråkande teori
Transspråkande beskrivs som en kreativ process som är kopplat till en individs sätt att handla i samspel. Transspråkande har sina rötter i grundsatsen att individer som är tvåspråkiga sätter samman sitt språkande för att anpassa deras samspel situationer (García Wei Li 2018, ss 48- 49). Transspråkande innebär att kunna interagera mellan olika språksystem som ansetts vara åtskilda. På det sättet är transspråkande omvandlande och gör att det frambringar ändringar i våra kommunikativa, sociala och kognitiva strukturer. Transspråkande ger oss en ny insikt om mänskliga förhållanden samtidigt som den bidrar till ett mer rättvisare samhälles struktur där de nedtrycktas röster kan bli hörda (García Wei Li 2018 s, 69). Utifrån ett
undervisningsperspektiv i förskolan innebär transspråkande ett systematiskt arbete som är ämnat för att bevara samt utveckla flerspråkighet. Det kan ske genom att förskollärare använder sig av två strategiska grundsatser som är social praktik samt social rättvisa. Social rättvisa innebär att betrakta alla språk som likvärdiga och att det öppnar dörrar till kunskap och möjlighet för lärande. Social praktik handlar om den praktiska kunskapen som
förskollärare ska tillämpa. Det innefattar att all undervisning ska ha meningsfullt innehåll med hållbara och klara tillvägagångssätt för hur de mångspråkiga barns resurser ska användas (Svensson 2016 s, 32).
Transspråkande kan utföras på varierande sätt med villkoret att förskollärare är flexibla när de lär ut. Transspråkande handlar om barns tillit till sin egna förmåga och att de får uppleva att deras kapacitet är meningsfull. Det frambringar att barnen blir mer motiverade och drivna.
Det resulterar till att barnen arbetar på bägge språken och stärker sitt ord och begrepps
kunskap. Tidigare studier som har genomförts visar att transspråkande gör att barn får bredare kunskap (Svensson 2016 ss, 41-42).
Interkulturella teorin
Begreppet interkulturell har två betydelser i en mening. Den första delen av ordet “inter”
innebär interaktion och den andra delen av ordet ”kultur” betyder att det finns ett system av inriktningar som en människa följer och som har en stor betydelse (Lahdenperä & Sandström 2015 s, 96).
Lahdenperä och Sandström (2015 s, 96) lyfter fram att de viktiga didaktiska frågeställningar i den interkulturella didaktiken gällande kunskap är exempelvis, hur går det att skaffa sig kunskap, vad för kunskap är väsentlig och vad innebär kunskap. Det behövs ha en insikt om lärande och kunskap som sociala strukturer i dess olika sammanhang, universellt och
samhälleligt för att en utveckling ska kunna ske inom dessa områden.
Att ha ett interkulturellt synsätt i ens undervisning som förskollärare innebär att
undervisningens omfattning måste bidra med djupare insikt för på vilket sätt fördomar, sociala ojämlikheter kan ha en inverkan på vår interaktion och sociala förhållanden (Lahdenperä &
Sandström 2015 s, 97). Därmed är det viktigt att undervisning i förskolan ska kunna erbjuda möjligheter för empati och förståelse för varierande individers behov och omständigheter.
Förskollärare bör ha insikt om att det finns olika sätt att se på kunskap, undervisning och lärande. Genom att betrakta sig som kulturell människa på utsidan går det att förstå detta tänkande (Lahdenperä & Sandström 2015 s, 97).
9
Metod
Den kvalitativa undersökningen grundar sig på en forskningsmetod då fokuset mer frekvent är inriktad på ord istället för kvantifiering av dataanalys och insamling (Bryman 2008 s, 340).
Den kvalitativa metoden valde jag till syfte för att få bättre förståelse och mer utvecklande svar kring förskollärares sätt att arbeta och förhålla sig till flerspråkighet. Det skedde genom att använda öppna frågeställningar angående förskollärarnas personliga erfarenheter. I en kvantitativ studie ligger fokuset på att undersöka mätbara och kvantifierbara händelser som är objektiva. Enklast är ifall det som undersöks är verkligen fysiskt existerande och går att mätas och observeras, exempelvis tid, vikt och längd men det kan vara avsevärt svårare ifall det handlar om subjektiva händelser som föreställningar och känslor som för det mesta är studieobjekt när det gäller kvalitativ undersökning. Studieobjektet i en kvalitativ studie kan handla om individers erfarenheter, konversationer och livsyttringar. Eftersom min undersökning berör förskollärares personliga upplevelser och föreställningar om flerspråkighet och arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling föredrogs en kvalitativ studie framför en kvantitativ. En kvalitativ metod var passande för denna undersökning då studien var grundad i konversationer utförda av intervjuer (Patel Bo Davidson 2019 s, 53).
Urval
Min undersökning består utav tre intervjuer med förskollärare från olika områden. De områden som valdes var områden som anses vara mångkulturella och som jag ansåg skulle finnas förskollärare som arbetar med flerspråkighet dagligen. Jag valde att intervjua
förskollärare med många års erfarenhet inom detta yrke för att de kunde bidra mycket med deras personliga upplevelser och kunskaper till detta bredda undersökningsområde. Det urval som jag valde att genomföra var ett målinriktat urval eftersom jag redan hade bestämt i förväg att intervjua förskollärare som hade arbetat i många år i detta yrke och som hade mycket erfarenhet inom fältet.
Ett målinriktat urval innebär att forskaren som genomför intervjun utför ett urval baserat på viljan att endast intervjua individer som kan vara av stor betydelse för undersökningsfrågorna (Bryman 2011 s, 434). Ett målinriktat urval var det urvalet jag bestämde mig för att avgränsa mig till i min metod. Yrkeserfarenhet och utbildning spelade en stor roll i vilka personer som jag valde att intervjua. De intervjuer som jag valde att ha var semistrukturerade intervjuer eftersom det fokuserar på flexibilitet. Intervjufrågorna behöver inte följa en viss ordning. I en semistrukturerad intervju är frågeställningarna vanligen generellt formulerade än vid
situationen när det gäller strukturerade intervjuer. Vid en semistrukturerad intervju tenderar personen som intervjuar även fråga vidare frågeställningar som kan beskrivas som
uppföljningsfrågor beträffande det som bedöms vara väsentlig respons.
Intervjuaren i en strukturerad intervju ska uttrycka samtliga frågeställningar på ett likadant vis och frågorna ska följa likadan ordning som uppsättningen på frågeschemat. Många gånger är frågeställningarna väldigt specifika och erbjuder respondenten till intervjun några svarskategorier. Dessa frågeställningar benämns vanligen som slutna frågor eller kan beskrivas som frågeställningar med bestämda svarsalternativ (Bryman 2008 ss, 203-206).
Resultaten av att ha en semistrukturerad intervju gav intervjupersonerna till denna studie utrymme att formulera de tankar de har mer obegränsat i jämförelsevis med en strukturerad intervju och bidrog till en omfattande information till studien. Innan intervjuerna påbörjades hade jag redan tänkt ut i förväg vilka teman som kan uppstå utifrån intervjufrågorna.
Samtidigt gav jag respondenterna utrymme till att formulera sina egna svar (Bryman 2011 s,
10 415). För att få tag i intervjupersoner sökte jag och ringde till varierande förskolor i mångkulturella områden som visade sig på sökningsmotoren Google. Tillsammans med intervjupersonerna bestämde jag en tid och ett datum för då telefonintervjun skulle ske. Att använda telefon som hjälpmedel för intervjun underlättade och gjorde det mer flexibelt för både mig som student samt lärarna att kunna ställa upp. En fördel med telefonintervju är att respondenternas svar på grund av distansen inte påverkas på samma sätt som vid direkta intervjuer då de inte påverkas av faktorer som kön, klass eller etnisk bakgrund (Bryman, 2008, s.208). En nackdel med telefonintervjuer är dock att intervjuaren inte kan se respondenternas ansiktsuttryck och reagera på olika tecken av exempelvis osäkerhet för att eventuellt kunna klargöra en fråga (Bryman, 2008, s.210). De förskollärare som valde att delta i undersökningen gav sitt medgivande genom telefon. Jag informerade även alla intervjupersoner de etiska överväganden som jag hade tagit hänsyn till i den här undersökningen. Initialt valde jag att ringa till samtliga förskolor för att få tag på intervjupersoner och många av dem var föräldrakooperativa förskolor där pedagogerna förklarade att de inte hade så mycket erfarenhet av att arbeta med flerspråkighet eftersom det mestadels var svenska barn som fanns på förskolan. Därmed gjorde jag en avgränsning till mångkulturella förskolor i mångkulturella områden för att få kunskap om hur förskollärare arbetar och förhåller sig till flerspråkighet i dessa områden. Förskollärarna som intervjuades hade erfarenhet med att arbeta med flerspråkiga barn i olika åldrar vilket gjorde att jag fick information om vilket förhållningssätt och arbetssätt förskollärare har till både yngre och äldre flerspråkiga barn. En av förskollärarna hade arbetat i 14 år, en i 4 år och en av dem hade arbetat i 3 år. Samtliga intervjupersoner är utbildade förskollärare och har under större delen av sin yrkestid arbetat med flerspråkiga barn. Det tog ungefär en veckas tid att få tag i intervjupersoner. Flera pedagoger tyckte att ämnet var spännande men i några situationer kunde de inte delta på grund av olika projekt som tog upp mycket tid.
Genomförande
Intervjuerna var alla över 20 minuter långa och intervjuguiden med de 10 frågorna användes som stöd under hela samtalen. I samtalen kom det fram uppföljningsfrågor för att
intervjupersonerna skulle förklara lite ytterligare vad dem menade och ge mer information till svaren. Tiderna för när intervjuerna skulle ske bestämdes gemensamt mellan mig och
intervjupersonerna. Alla intervjuer skedde efter arbetstid och på olika datum. Jag anpassade tiderna efter intervjupersonernas önskan för att ge dem en möjlighet att tala ostört och för att skapa en lugn miljö (Bryman 2011 s, 421).
Jag inledde samtalen med att fråga hur lång yrkeserfarenhet intervjupersonerna hade för att säkerställa att de hade den information som var relevant för mitt undersökningssyfte. Alla intervjupersoner hade flera års erfarenhet av att ha arbetat med flerspråkiga barn. Under samtalen försökte jag ha en öppenhet för vad intervjupersonerna ville dela med sig samt visa hänsyn genom att vara lyhörd och ge utrymme för intervjupersonerna att tänka och bli klara med sina meningar utan att avbryta (Bryman 2011 s, 420).
11
Validitet och Reliabilitet
Två begrepp som är viktiga inom forskning är validitet och reliabilitet.
Begreppet validitet handlar om den bedömning som finns av de slutsatser som kommit fram av en viss undersökning och om dessa hänger ihop eller inte. Det är därmed viktigt att det som ska undersökas är det som forskaren utgår ifrån enligt Bryman (2008). Utifrån detta har jag försökt att lägga fokus på de frågor som ställts under intervjuerna och att de har varit tydligt beskrivna.
Bryman (2008) tar även upp begreppet reliabilitet som har fokus på tillförlitligheten i resultatet samt om samma resultat hade framkommit ifall en ny undersökning gjordes. Då detta är en kvalitativ studie är det svårt att säga att exakt samma resultat hade framkommit då det bland annat baseras på förskollärarnas upplevelser. Däremot tror jag att flera
gemensamma faktorer som tagits upp stämmer överens och att man därifrån kan dra slutsatser. Utifrån de olika intervjuerna har det framkommit en del likheter från de olika intervjupersonerna vilket har bidragit ett mer sammanhängande resultat.
Etiska överväganden
Under och i förberedelse för intervjuerna finns det några etiska överväganden som jag har haft i åtanke som jag tänkte beskriva i detta avsnitt. Dessa etiska överväganden kan beskrivas i individskyddskravet som fyra etiska principer (Vetenskapsrådet 2002 s, 6). Den första principen som nämns är informationskravet och detta krav har jag tagit hänsyn till genom att på telefon informera samtliga intervjupersoner om syftet med undersökningen. Innan telefonintervjun upplyste jag även de medverkande om att det är frivilligt att medverka och att de kunde avsluta sitt deltagande när som helst.
Alla intervjupersoner fick även veta sin roll och uppgift i undersökningen samt de
förutsättningar som gäller för denna studie. Samtyckeskravet togs hänsyn till genom att jag frågade om intervjupersonernas medgivande för deltagande i undersökningen och att få tillämpa informationen som dem gav för min studie. Konfidentialitetskravet visade jag hänsyn till genom att inte röja uppgifter som är personliga om de medverkande till obehöriga samt att jag informerade alla deltagande att inga namn kommer tillämpas i studien.
Nyttjandekravet var något som jag visade hänsyn till genom att informera de medverkande att det insamlade materialet skulle endast tillämpas för undersökningens syfte. Jag gav även upplysning till de medverkande att samtliga ljudfiler som fanns på min mobil inte kommer finnas kvar efter att forskningen är avslutad. Samtliga deltagande fick dessutom möjligheten att ta del av arbetet när den är avslutad genom att de gav mig deras kontaktuppgifter för att länka eller skicka arbetet till dem. För att de medverkande skulle kunna komma till mig med sina funderingar och frågor gav jag mina kontaktuppgifter (Vetenskapsrådet, 2002 s, 15).
Analys och bearbetning av material
Med hjälp av min mobiltelefon spelade jag in intervjusamtalen och sedan gjorde jag en transkribering av samtalen där jag skrev ner ord för ord på ett dokument vad
intervjupersonerna hade sagt. Efter transkriberingen valde jag att analysera det insamlade materialet genom att se vilka kärnpunkter som framkom i intervjuerna. Analysen påbörjades genom en granskning av innehållet där jag läste igenom allt jag hade transkriberat samt
12 observerade vad jag skulle kunna ha med mig i analysen. På detta sätt ville jag fördjupa mig i det insamlade materialet.
Jag har valt att fokusera på innehållet som tematiskt och har därmed använt mig av
meningskoncentrering utifrån varje intervju. Syftet med att använda meningskoncentrering enligt Kvale och Brinkman (2009) är att kunna sammanfatta olika yttranden från
intervjupersoner för att sedan göra det till kortare formuleringar. Efter detta har gemensamma teman valts ut utifrån det som framkom under intervjuerna (Fejes & Thornberg, 2015). De teman som jag kom fram till är följande: synsätt och upplevelser, utvecklingsområden och mål, undervisning och undervisningsmiljö, verktyg och resurser och till sist stöd som erbjuds personalen. Utifrån dessa teman kommer jag att analysera resultaten kopplat till forskning och de valda teorierna.
Resultat
Med utgångspunkt i undersökningens ändamål samt mina frågor kunde jag finna fem teman som synliggör informanternas svar på mitt syfte och frågeställningar. Jag fann följande teman utifrån samtliga intervjusamtal: synsätt och upplevelser, utvecklingsområden och mål,
undervisning och undervisningsmiljö, verktyg och resurser och slutligen stöd som erbjuds personalen. Dessa teman kommer jag att redogöra för och berätta om i detta avsnitt utifrån intervjusamtalen med intervjupersonerna.
Synsätt och upplevelser
Nu kommer jag att redogöra för förskollärarnas erfarenheter och synsätt kring flerspråkighet.
Följande citat är utav en av intervjupersonernas synsätt kring flerspråkighet.
”Jag ser det som att jag har jättemycket att lära kring detta. Nu kommer en ny läroplan 2019 och det jag har förstått av den är att det handlar mycket om att man trycker på högläsning och man hamnar ju lite i en kluvenhet nånstans, nånstans är det ju också viktigt att barnen lär sig det svenska språket och där får man nånstans tror jag landa i, det ena utsluter ju inte det andra såklart utan det är ju parallell processer som påverkar varandra och gynnar
varandra”.
Intervjupersonen tar upp betydelsen av flerspråkighet och att samtidigt arbeta med det svenska språket. Intervjupersonen i citatet ovan har en yrkeserfarenhet av att ha arbetat i förskolan i snart 14 år och är även en handledare för en utbildning som kallas läslyftet.
Läslyftet är en utbildning som annonserades av Skolverket och som innehåller olika
arbetsområden. Intervjupersonens förskola har valt att arbeta med flerspråkighet. Vid frågan kring hur intervjupersonen ansåg det var att arbeta med flerspråkiga barn tyckte hen att det var spännande men att det var något nytt för dem när det kommer till att arbeta medvetet med flerspråkighet. I utbildningen berättar hen att de får läsa om forskning kring hur viktigt det är för flerspråkiga barns språkutveckling överlag att man synliggör att man ser språk som en kompetens, flerspråkighet som en kompetens och att det synliggörs parallellt i verksamheten och vad det kan ha för påverkan på deras identitet. Intervjupersonen lyfter fram utmaningen som finns på deras arbetsplats med nyanlända barn och familjer som varken kan svenska eller engelska. Detta tycker informanten är spännande men även svårt för att det handlar i stora drag också om att få resurser och hjälp för tolk.
13 En annan informant säger att hen ofta kände sig maktlös när det kommer till att arbeta med flerspråkighet. Detta med anledning att det kräver enligt intervjupersonen att man själv är bekant med just alla barnens modersmål. Intervjupersonen redogör för att hen upplever det som att man behöver kunna mer än vad man kan och att det är ett svårt läroplansmån att uppfylla. I frågan om hur det är att arbeta med flerspråkiga barn ansåg intervjupersonen att det är i princip samma som att arbeta med barn som har svenska som modersmål. Däremot kräver det lite mer tydlighet och att kunna själv tala bra svenska och vara tydlig i själva
kommunikationen med barnen ansåg intervjupersonen. Intervjupersonen lyfte även fram hur viktigt det är dessutom med återupprepning i arbetet med flerspråkiga barn. Intervjupersonen har arbetat som förskollärare på samma förskola som hen arbetar nu på i fyra år och berättar att en tredje del av barnen har svenska som modersmål. Intervjupersonen ansåg dessutom att det är naturligt att man har flerspråk och att det inte är någon skillnad på om man har svenska som modersmål eller någonting annat. Intervjupersonen uttryckte även att hen ansåg att alla språk är lika värda och att varje språk kan gynna varandra. Enligt informanten är det en fördel att vara flerspråkig och att det stärker det svenska språket.
En annan respondent såg flerspråkighet som något viktigt för att man kan ta del av barnens bakgrund och vem dem är som person. Intervjupersonens förskola arbetar enligt hen mycket utifrån kultur och traditioner och flerspråkighet är viktigt för dem på grund av det finns föräldrar från olika bakgrunder och kulturer som talar flera språk. I frågan om arbetet med flerspråkighet berättade informanten att det är många barn som är flerspråkiga och för det syftet är det viktigt att ta hänsyn till alla barn. Intervjupersonen ansåg att det handlar om att inkludera alla barn i verksamheten, att dem känner sig inkluderade och att ta tillvara på deras språkliga kunskaper och att möta barnen dem där är, på den nivån dem befinner sig i
utvecklingen och hjälpa dem vidare i utvecklingen.
När det gäller hur det är att arbeta med flerspråkiga barn ansåg informanten att det är som att arbeta med barn som talar bara ett språk. Intervjupersonen anser att barns språkutveckling är något man arbetar med ideligen och att samma metoder går att använda för flerspråkiga barn som för barn som inte talar flera språk. Informanten uttryckte även att hen såg alla språk som värdefulla.
Utvecklingsområden och mål
Temat utvecklingsområden och mål innefattar informanternas upplevelse av vad som behöver förbättras och vilka olika utmaningar de möter i arbetet med flerspråkighet. Nedan beskrivs även de mål som intervjupersonerna upplever att de har i verksamheten.
En informant talade om att hen inte känner att det finns tid idag att kunna sitta enskilt med barnen och göra olika talarmiljöer och olika lekar för att stärka ordförrådet. Att kunna få tid att sitta enskilt med barnen ansåg intervjupersonen hade gynnat flerspråkiga barn.
När frågan ställdes om varför intervjupersonen upplevde det på det sättet blev svaret att det är svårt att komma ifrån att förskolan är en kollektiv verksamhet. Vidare lyfte även
intervjupersonen upp att mängden barn samt personalbrist bidrog till att de får nedprioritera dessa individuella aktiviteter som de önskade att ha tid för. Ibland förekommer det att de får tid till dessa aktiviteter men det är enligt intervjupersonens synpunkt väldigt sällan. Till följd av detta blir det mer gruppaktiviteter vilket intervjupersonen förklarar som riskabelt. Detta med anledningen att det är enklare då att missa barn som inte gör sig sedda och hörda på samma sätt som andra ansåg intervjupersonen.
14 Nedanför kommer ett citat från en utav intervjupersonerna om hens upplevelse av vad som behöver förbättras i verksamheten i arbetet med flerspråkighet:
”Det jag kan känna att vi inte hinner med idag det är att kunna sitta enskilt med barnen och göra olika talar miljöer och olika lekar för och stärka ordförrådet och sådär, att man kan få sitta enskilt med barnen. Att få tid till det, det hade varit, det hade gynnat flerspråkiga barn tycker jag”.
Intervjupersonen menade att det finns olika tillvägagångssätt som går att använda för att stärka flerspråkiga barns språk men att det ofta saknas tid.
En respondent talade om att de har flera olika utvecklingsområden i deras arbete med flerspråkighet. Ett utav utvecklingsområdena är det som intervjupersonen kallar för föräldraaktivt inskolning. Detta är ingen vanlig inskolning på tre dagar, utan det är en två veckors tid där förskollärarna sätter tid för att lära känna familjen samt barnen. Familjen är med under den första tiden och meningen är att se hur familjen och barnen interagerar med varandra samt vilka vanor de har berättade intervjupersonen. Denna inskolning är till för att få barnet att bli trygg i miljön och att kunna komma till pedagogerna i vilket föräldrarna spelar en stor för att det skall ske. När tryggheten finns där anser intervjupersonen att det inte blir en inskolning där barnet blir tränad på att bli lämnad, utan en inskolning för att tränas på att trivas och att stanna kvar. Intervjupersonen nämner att i detta har de även börjat fundera kring att finna fler forum för att bygga relationer med alla familjer och på vilket sätt förskolan kan bli en mötesplats mellan hemmet och dem. Ett annat utvecklingsområde som
intervjupersonen nämnde att de behöver utveckla är, hur ser en språkrik miljö ut? och vad är en språkrik miljö? Informanten fråga sig hur det går det att se att det inte bara är svenska språket som är normen. Enligt intervjupersonen ska det vara ganska givet att miljöer på förskolan är språkrika på det sättet att alla barn som finns där kan möta sitt språk. Det ska enligt informanten både kännas och synas. Intervjupersonen tror att om dem hittar meningen i flerspråkighet och utvecklar en förståelse kring det kommer dem att lyckas. Förståelsen kring det är viktigt annars blir det svårt att förändra berättade intervjupersonen. Intervjupersonen går vidare i att uttrycka att förändring även tar tid och att detta år har de vuxna behövt förändra deras tankesätt och få mera kunskaper. Detta får sedan en påverkan och en förändring hos barnen så småningom anser intervjupersonen.
Informanten uttryckte även att det är viktigt att bygga denna förståelse redan i förskolan när barnen är ett till sex år. Intervjupersonen tar upp ämnet etnocentrism, att bygga en förståelse kring vad som är normalt och vad är inte normalt och vad går gränserna. Vidare nämner informanten att det är väsentligt att bygga en förståelse kring vad normer innebär.
Intervjupersonen tror att ifall vi ger barnen förståelse för att svenska inte bara är det som talas här, utan att det finns en mångfald och att den är självklar då tror informanten att barnen inte kommer ta avstånd när de möter dessa olikheter utan ställas ödmjukt till att vi är olika. Det handlar mycket om olikheter uttryckte intervjupersonen.
En informant talade om att de behöver arbeta mer med barnens språk. Intervjupersonen berättade att vissa barn talar svenska och engelska i en och samma mening. Detta är något som de försöker arbeta med genom att öva barnen på att hålla sig till ett språk enligt informanten. Arbetet med att utveckla barnens språk är ett arbete som behöver ske
tillsammans med föräldrarna ansåg intervjupersonen. Intervjupersonen nämnde hur viktigt det är med samverkan med föräldrarna och att de försöker arbeta på ett närmare samarbete med föräldrarna. Informanten förklarade att föräldrarna måste vara villiga att arbeta med barnens språk hemma och ansåg att deras arbete på förskolan är beroende av samarbetet mellan förskolan och hemmet där föräldrarna arbetar på vissa saker som de arbetar på i förskolan och
15 att det finns en gemensam förståelse kring det. Intervjupersonen tar upp att hen skulle vilja att de arbetade mer med barnens modersmål men frågar sig själv på vilket sätt och hur de skulle kunna åstadkomma detta. Informanten nämnde att enligt forskning så har barn lättare att lära sig det svenska språket om de blir stimulerade på modersmålet. Intervjupersonen upplevde situationen som ett dilemma eftersom det har kommit på tal om i förskolan att detta är något som ska arbetas på endast i hemmet fastän det står i deras uppdrag att de ska arbeta i
förskolan för att utveckla barnens modersmål berättade informanten. Intervjupersonen önskade att de kunde ha mer utbildning angående ämnet flerspråkighet. Vidare berättade intervjupersonen att hen ansåg att lärandet är ständig och att det är viktigt att vara upplyst kring vad forskning uttrycker sig angående detta ämne.
Följande citat är utav en av intervjupersonernas perspektiv angående de mål som är uppsatta gällande flerspråkighet:
”Jag tänker att målet är att alla barn ska få samma förutsättningar att utveckla sin
språkutveckling. Då blir modersmålet viktigt, det visar ju forskning på att får barnen möta och utveckla sitt modersmål så kommer dem också kunna utveckla det svenska språket”
En av intervjupersonerna uttalade att de inte hade ett specifikt mål på deras förskola när det kommer till arbetet med flerspråkighet. Informanten berättade att de går efter det som står i läroplanen om flerspråkighet. Intervjupersonen menade att det handlar om att försöka göra barnen nyfikna på både sitt eget språk samt att visa intresse för deras flerspråkighet eftersom de själva inte kan deras modersmål. Intervjupersonen berättade att det handlar för dem om att försöka visa intresse för vad barnen kan.
Undervisning och undervisningsmiljö
Följande tema kommer att redogöra för samtliga informanters erfarenheter av deras undervisningsmiljö. Genom intervjupersonernas upplevelse går det att få en bild av hur flerspråkighet kommer in i undervisningen på förskolan.
En informant berättade hur hen upplever att flerspråkighet kommer in i undervisningen på hens förskola.
”Jag tänker att den kommer in med själva barnen. Att dem använder sig av vissa olika uttryck och ord som vi inte känner till som vi kan lära oss och vissa barn kan prata sinsemellan på sina egna språk.
Mer än att jobba med flerspråkighet så vill jag säga att vi jobbar med språk generellt, att stärka språket. Sen om det företräder sig på svenska eller deras hemspråk, det är liksom sekundärt. ” Intervjupersonen förklarade att flerspråkighet är något som är självklart och en naturlig del i undervisningen på förskolan. Vidare uttryckte intervjupersonen att det finns en flexibilitet i arbetet med språk då lärarna använder sig av olika kreativa sätt för att stärka språket hos barnen.
En annan informant berättade att flerspråkighet kommer in i undervisningen genom att barnen samtalar på sitt eget språk ibland. Intervjupersonen uttryckte att hen upplever det som en utmaning att förstå vad barnen uttrycker och att det är något som kan påverka lärandet. Vidare beskrev intervjupersonen några frågeställningar som hen reflekterar kring: Har jag som
pedagog förstått barnen rätt? Förstår barnen det jag kommunicerar? Hur mycket kunskap har barnen fått utifrån den information som har förmedlats? Intervjupersonen berättade att hen brukar många gånger få använda föräldrarna till stöd för att förstå vad barnen uttalar genom att fråga betydelsen av vissa ord som barnen tillämpar i konversationer.
16 Verktyg och resurser
I detta tema kommer jag att redogöra för vilka verktyg och resurser intervjupersonerna
använder för att utveckla det svenska språket hos flerspråkiga barn. Genom detta tema går det även att se vilka olika aktiviteter intervjupersonerna använder för att främja och utveckla flerspråkiga barns svenska språk.
En informant uttryckte att hen inte har någon erfarenhet av att inte arbeta med flerspråkiga barn. Intervjupersonen berättade att det kommer ganska naturligt för hen att hitta en mångfald olika uttryckssätt för flerspråkiga barn att kommunicera. Det kan handla om att rita, måla saker samt uttrycka sig genom rörelse, dans och inte endast genom det talade språket nämnde intervjupersonen. Intervjupersonen ansåg att tecken även är ett bra verktyg att använda sig av samt kroppsspråket. Enligt intervjupersonen är det viktigt att barnen får pröva på många olika sätt att uttrycka sig. På frågan om vilka aktiviteter intervjupersonen använde för att utveckla flerspråkiga barns svenska språk nämnde informanten målaraktiviteter i en ateljé som
exempel. Med dessa aktiviteter ansåg informanten att barnen får uttrycka sig genom färg och form men även rörelse. Språket kommer in i varje liten del som utförs och att samtala mycket och organisera aktiviteter där barnen får utrymme att diskutera sinsemellan ansåg
intervjupersonen är viktigt. Intervjupersonen tror att barnen i samspel med varandra kan utvecklas och lära sig av varandra.
En av intervjupersonerna beskrev hur samhället bidragit som resurs för hur arbetet med flerspråkighet ser ut på förskolan:
”Det jag kan märka på mina barn idag det är att dem har väldigt god kunskap i engelska, just för att dem får till sig mycket engelska när dem lär sig digitalt och tittar på filmer och spelar olika spel som är på engelska då. Så där har dem ett generellt sätt en ganska bra grund inför och lära sig engelska i skolan sen. Det är en konsekvens av ett alltmer samhälle som präglas av engelska om man säger så, där det engelska språket är starkt. ”
Det intervjupersonen berättade är hur det engelska språket används mer och mer på förskolan på grund av det utrymme som det engelska språket har i dagens samhälle.
Här nedanför kommer ett annat citat av en intervjupersons beskrivning av vilken inverkan samhället har i deras förhållningssätt till mångspråkighet.
”Ja, Gud säkert. Jag menar absolut, säkert, samhället idag är väl väldigt. I det här arbetet så har vi pratat politik, alltså vad är det för, vad händer i vårt samhälle rent politiskt och var drar vi våra gränser för vad den begär. Ja men alltså främlingsfientlighet har diskuterats och sådana saker och vad är vårt uppdrag och hur förhåller vi oss till det. För man har ju många om man tänker många olika kulturer så har vi ju alla fördomar som bygger på okunskap och det tror jag inte vi ska rädda för att medge att vi alla har föreställningar och fördomar. Alla människor har det men vi behöver ju bryta dem, vi behöver ju diskutera dem och vi behöver titta på våra normer. Vad vi har för normer på våran arbetsplats och varför vi tänker som vi gör och att våga utmana dem ”.
Intervjupersonen lyfter betydelsen av hur andra aspekter som politik, kultur,
främlingsfientlighet och brist på kunskap påverkar de normer och värderingar som finns till flerspråkighet. En annan informant ansåg att de verktyg och resurser som används för att utveckla flerspråkiga barns svenska språk är beroende på barnens ålder. Intervjupersonen berättade att hen har skolat in flera barn när dem är ett och ett halvt år gamla som lär sig både
17 sitt modersmål och det svenska språket samtidigt när dem börjar på förskolan. Enligt
intervjupersonens tankar och upplevelser, kände hen som pedagog att hen får möta barnen på samma sätt i deras utvecklande av språk som när dem inte har det talade språket alls.
Informanten ansåg att det handlar mycket om att pedagoger i förskolan är språkmodeller.
Intervjupersonen beskrev att det handlar även om att ge barnen begrepp att använda hela sin kropp som verktyg för att synliggöra språk och skapa språkrika miljöer, bilder och
dokumentation. Intervjupersonen betraktar sig själv som pedagog väldigt viktig och
avgörande för att barnen ska få språket samt begreppen. Intervjupersonen ansåg för att skapa ett bra sammanhang för lärande är det fördelaktigt att vara tillsammans i små sammanhang.
Detta gynnar barnen för att de kan se på varandra samt lyssna på varandra berättade
intervjupersonen. Intervjupersonen nämnde att sedan de börjat läslyftet har de diskuterat kring att kartlägga olika barns modersmål för att se vilka barn som har samma modersmål. Tanken är enligt informanten att skapa grupper där barn med likadan modersmål kan mötas vilket kan gynna deras lek ansåg intervjupersonen. Intervjupersonen uttryckte att de inte har nått dit än och att det inte finns många barn som har samma modersmål på förskolan. Vidare berättade intervjupersonen att tanken fanns även om det finns något barn från någon annan avdelning med samma modersmål att det skulle gynna dem om dem möts. Intervjupersonen uppgav att lärarna på förskolan försöker arbeta på ett inkluderande sätt samt se varje barns språkliga potential. Enligt intervjupersonen är det av stor vikt att alla barns språk inkluderas i kommunikationen och modersmålet är även en viktig del i detta.
Stöd som erbjuds personalen
I detta tema kommer jag redogöra för intervjupersonernas upplevelser av vad för stöd som erbjuds personalen för att kunna arbeta med flerspråkighet och hur detta kan se ut.
Följande citat kommer från en av intervjupersonernas upplevelse gällande vad för stöd som erbjuds verksamhetens personal för att arbeta med flerspråkighet.
”Hos oss där jag arbetar så har vi ju, det är ju litteratur, biblioteket som har olika lister på olika språk. Olika böcker som vi får ta del av vad forskare har skrivit och som andra förskolor som har bara barn med annat modersmål än svenska där vi liksom lär utav varandra. Vi försöker liksom ta in andras erfarenheter för att utveckla det. Sen finns det i kommunen så det finns det ju tillgång till tolkar men det är ju minimalt”
En annan informant berättade att de inte erbjuds någon stöd för att kunna arbeta med flerspråkighet. Intervjupersonen uttrycker att de är lämnade själva till att försöka hitta på saker för och gynna barnens flerspråkighet. Intervjupersonen berättade att fokuset är ofta att uppmuntra barnens föräldrar att tala modersmålet hemma om det är det de behärskar bäst istället för att tala svenska om de inte själva behärskar det till fullo.
Diskussion
I detta kapitel kommer jag att diskutera resultaten från samtliga intervjuer med tidigare forskning och de valda teoretiska utgångspunkterna. Vidare diskuterar jag den metod jag använt, slutsatser samt didaktiska konsekvenser.
Resultatdiskussion
Det framkom att en intervjuperson erbjöds utbildning via förskolan där hen fick lära sig om flerspråkiga barns språkutveckling. Under utbildningen beskrev läraren att det är av stor vikt att flerspråkighet synliggörs som en kompetens samt att det synliggörs parallellt i
