Papper eller platta?

Magdalena Lindstedt

Examensarbete, kandidatuppsats Design & visuell kommunikation Vårterminen 2012

K3, Malmö högskola

Handledare: Louise Jeppesen

En jämförelse av läsupplevelsen av poesi från en E-bok med en pappersbok

PLATTA ELLER PAPPER?

TABLET OR PRINT?

ABSTRACT AND KEYWORDS

E-books are not yet fully established on the Swedish book market. A frequently discussed theory is that this might be because of a loss in the reading experience. This thesis has the primary purpose to investigate whether the reading experience from E-books differs from the experience of reading a traditional book in paper. The book used for comparation is a poetry collection named Rakel delat med tio. I have designed the cover and the inlay of this book and as a part of the thesis the working progress is described. The comparison of the two booktypes was made through a randomised controlled trial where one group read the E-book and another group read the tradi-tional book. The respondents thereafter graded different emotions awaked by the reading. My result shows that the reading experience from Rakel delat med tio is less captivatingly when it is read as an E-book. This result indicates that reading poetry in a traditional book may generate more emotions compared to reading the same book as an E-book. Further, two aspects of the E-book has been considered. First, strengths and weaknesses of the E-book is discussed, and second, possible improvements for future e-books are suggested.

KEYWORDS

INNEHÅLL

1.5 Teknik & Metod ... 7

1.5.1 Val av metod ... 7

1.6 Begränsningar ... 7

1.7 Definition- och ordlista ... 7

2. LITTERATURSTUDIER... 8 2.1 E-böcker ... 8 2.1.1 Marknaden ... 8 2.1.2 Läsupplevelsen ... 9 2.1.3 Användande ... 9 2.1.3.1 Miljöpåverkan ... 10 2.1.4 Framtiden ... 10 3. DESIGNPROJEKTET ... 12 3.1 Uppdragsbeskrivning ... 12 3.2 Marknaden för poesisamlingar ... 12 3.3 Undersökning ... 13 3.3.1 Metod ... 13 3.3.2 Resultat ... 13 3.4 Koncept ... 13 3.4.1 Målgrupp ... 14 3.4.2 Värdeord ... 14 3.5 Arbetsprocess ... 14

3.5.1 Skisser och idéer ... 15

3.5.2 Problematik ... 15 3.6 Formgivning ... 15 3.6.1 Format ... 16 3.6.2 Färgval ... 16 3.6.3 Typografival ... 16 3.6.4 Omslag ... 17 3.6.5 Mönster ... 17 3.6.6 Inlaga ... 17 3.6.7 E-boken ... 20

INNEHÅLL

3.7 Budget och miljöaspekter ... 21

3.8 Reflektion ... 21 4. FÖRSÖK ... 22 4.1 Försöksmetod ... 22 4.1.1 Deltagarbeskrivning ...22 4.1.2 Enkätutformning ...22 4.1.3 Statistik ...23 4.1.4 Metoddiskussion ...23 4.1.4.1 Tillförlitlighet ...24 4.2 Resultat ... 24 4.3 Försöksdiskussion ... 25

5. DISKUSSION & KONKLUSION ... 26

5.1 Skarpt uppdrag ... 27 6. PERSPEKTIV ... 29 7. SAMMANFATTNING ... 30 8. LITTERATURFÖRTECKNING ... 31 9 .APPENDIX ... 34 FÖRTECKNING BILAGOR: Bilaga 1: Projektbeskrivning Bilaga 2: Enkät polära begreppspar Bilaga 3: Tidiga skisser

Bilaga 4: Skisser

Bilaga 5: Slutgiltig version av gördel Bilaga 6: Bokomslag

Bilaga 7: Illustrationer Bilaga 8: Uppslag Bilaga 9: Försöksenkät

Bilaga 10: Statistik; gruppfördelning Bilaga 11: Statistik; gradering av känslor Bilaga 12: Statistik; skillnader mellan könen

5

Med läsupplevelsen menar jag således en individuell upplevelse och känslomässig reaktion på det man ser, hör, läser och känner av det som förmedlas. Det kan exempelvis vara den känslomässiga respons som kan frambringas av doften från en bok eller känslan av att röra vid pappret. Yttre faktorer som var och hur man läser, till exempel sittandes på ett tåg eller hopkrupen i en soffa påverkar läsupplevelsen.

En av de viktigare aspekterna av läsupplevelsen är enligt mig att det finns ett värde annat än att upplevel-sen är positiv i stunden. Med det menar jag att läsupp-levelsen väcker tankar och känslor som förnims även när läsningen tagit uppehåll eller avslutats.

Vid formgivning av Rakel delat med tio har min ambi-tion varit att förmedla en läsupplevelse som samspe-lar med de värdeord jag har satt upp utifrån bokens handling. Dessa värdeord är följande: Flyktigt, Skört,

Tid, Distans och Förmultning. Detta skulle till

exem-pel kunna innebära att läsupplevelsen väcker tankar om livet och hur kort varje människas tid här på jor-den är. Läs mer om arbetet utifrån värdeorjor-den under avsnitt 3.4.2.

Läsupplevelsen kommer i denna uppsats undersökas utifrån hur mycket känslor läsningen väcker hos läsa-ren. Vilken typ av känslor det är som väcks hos läsaren kommer inte att tas i beaktande eller att analyseras.

1.2 BAKGRUND

De första E-böckerna introducerades 1971 av den amerikanska författaren Michael Stern Hart via hans projekt Project Gutenberg (Driscoll, 2011). I början av 2000-talet spåddes det att varenda människa skulle läsa sina böcker digitalt i slutet av årtiondet och att det innebar slutet för pappersboken (Curman, 2009). 2012 är marknaden för E-böcker fortfarande under utveck-ling och trots att försäljningen tredubblades under 2011 är utbudet begränsat med cirka 2000 svenska titlar till-gängliga på marknaden (Elib). Enligt Herold, Litterär chef på Natur & Kultur (2011), beräknas E-boken slå igenom i Sverige 2013 eller 2014 och det kommer då finnas mellan 15.000-20.000 titlar tillgängliga på svenska och cirka 1.000.000 titlar på engelska.

»Den största behållningen med E-böcker och läsplat-tor är lättillängligheten. Men för att E-boken ska slå igenom krävs det att läsupplevelsen blir bättre« säger Py

Söderström, VD för Elib som är ett distributionsförlag av E-böcker, till Dagens Nyheter (Curman, 2009).

Om detta stämmer måste nackdelar och skillnader gentemot den redan etablerade pappersboken identi-fieras så att läsupplevelsen hos E-böcker kan förbättras.

1. INLEDNING

I de västerländska industriländerna är i stort sett alla vana vid att använda en dator eller mobiltelefon för att utföra vardagliga ärenden som att betala räkningar, köpa flygbiljett eller boka tandläkartid. I takt med att det spenderas mer tid framför en skärm blir möjlighe-terna också fler och fristående funktionsföremål ersätts. Vem behöver en karta när man har GPS i mobilen? Vem behöver en DVD-spelare när man kan se film på datorn? De tekniska alternativen dominerar på flera marknader över det traditionella. Men inte på bokfron-ten. Där är det fortfarande, trots att det gått mer än 40 år sedan den första elektroniska boken introducera-des (Gutenberg, 2011), pappersböcker som säljer mest (Svenska förläggarföreningen, 2010).

Det går inte att förneka att det finns funktioner hos elektroniska böcker (kommer senare benämnas som E-bok/böcker) som pappersböcker inte kan tävla med. Att kunna bära med sig lektyr för flera veckor utan att det behöver väga mer än en traditionell pappersbok. Eller att kunna navigering, söka och strukturera tex-ten utifrån egna behov och förutsättningar. Möjligheter till interaktion och rörliga bilder som en del av läs-upplevelsen och att kunna förstora texten som man själv behagar. Trots dessa argument är pappersboken fortfarande det självklara valet för en stor del av alla bokslukare - varför? Är det tekniken som inte är till-räckligt användaranpassad, är priset för högt på såväl E-böcker som läs- och surfplattor eller finns det helt enkelt inte ett tillräckligt stort behov? En teori är att E-böcker ger en sämre läsupplevelsen än pappers-böcker. I denna kandidatuppsats ska jag därmed under-söka om läsupplevelsen av poesi påverkas av vilken boktyp som används.

Jag har smalnat av området till att endast röra läs-upplevelsen av genren poesi då jag i min praktiska del av denna uppsats formger en poesisamling vid namn Rakel delat med tio; som ges ut våren 2012 av FEL förlag. Rakel delat med tio kommer användas som underlag för att undersöka läsupplevelsen och där-med formges både som pappers- och elektronisk bok. Läsupplevelsen undersöks genom ett komparativt för-sök av de två boktyperna. Som följd av det låga delta-garantalet, 30 stycken, samt andra felkällor innefattar resultatet en viss osäkerhet och bör snarare tolkas som en antydan än en säkerställd konklusion.

1.1 LÄSUPPLEVELSE

När jag i denna uppsats kommer diskutera och under-söka läsupplevelsen av poesi kommer jag att utgå ifrån Gimstedt & Wåglin (2010) definition av begreppet.

6

1.3.3 HYPOTES

Min hypotes är följande: Läsupplevelsen av

poesisam-lingen Rakel delat med tio blir mindre känslomässigt engagerande om den läses som E-bok jämfört med som pappersbok.

1.4 MATERIAL

Grunden till denna uppsats är teorin om att E-böcker levererar en sämre läsupplevelse jämfört med pappers-böcker, och att det är därför den inte har slagit igenom.

Jag kommer därmed undersöka hur läsupplevelsen av en poesisamling, Rakel delat med tio, skiljer sig när den är läst som E-bok jämfört med som pappersbok.

Min ursprungliga tanke var att hålla mitt material kring E-böcker så uppdaterat som möjligt då det är ett ständigt föränderligt område. Målet har varit att endast använda litteratur från de senaste två åren men det före-kommer även viss litteratur som är äldre än så, dock aldrig äldre än fem år.

För att få veta mer om användande av läs- och surf-plattor ställde jag tre öppna frågor på Facebook angå-ende hur, var och när folk använde sin platta. De 20 svaren gav mig en bredare bild, men då svarskvoten är så pass knapp går det inte att dra någon generell kon-klusion; utan endast diskutera samband mellan använ-dande och läsupplevelse.

Jag har tagit hjälp av två uppsatser som undersöker läsupplevelsen från E-böcker: Användbarhet i digitala

böcker av Paramanathan (2011) och Den nya E-boken: en studie om E-bokens användning och potential av

Lundmark & Taales (2007). Dessa uppsatser har jag funnit med hjälp av Google Scholar, där man kan söka efter vetenskapliga publikationer. Sökord jag använt är E-böcker, läsupplevelse och läsplatta.

Jag gjorde en litteraturstudie i typografi och läsbarhet ur ett skärm- och tryckperspektiv. Denna litteraturstu-die är efter avvägningar inte representerad i uppsat-sen då den tappade relevans i takt med att uppsatuppsat-sen konkretiserades.

I försöket för att jämföra de två boktyperna deltar 30 respondenter, varav 15 i respektive grupp. Om det hade funnits möjlighet hade jag använt fler respondenter då ett större urval hade kunnat bidra till ett mer tydligt och säkert resultat. För att utforma försöksenkäten har jag tagit hjälp av Vetenskapsteori och forskningsmetod av Björkqvist (2012) som beskriver hur enkäter kan fram-ställas och testas. För att kunna använda statistikpro-grammet SPSS och veta hur jag ska utläsa statistiken har jag tagit hjälp av Medical statistics from scratch, av Bowers (2008).

Denna kandidatuppsats i grafisk design ska svara på om läsupplevelsen, med fokus på poesi, kan påverkas av att den läses som E-bok jämfört med som pappersbok.

1.3 PROBLEMFORMULERING

E-böcker är ett relativt nytt fenomen som ännu inte har etablerat sig på den svenska marknaden1_{. En}

majoritet av den forskning som finns rör E-bokens uteblivna genombrott och en teori som återkommer är att det beror på att läsupplevelsen blir sämre från E-böcker jämfört med pappersböcker. För att skapa vidare förståelse i ämnet måste denna teori undersökas.

1.3.1 SYFTE OCH MÅL

Bidra med kunskap till ifall läsupplevelsen påverkas av använd boktyp. Kunskapen kan användas för att vidareutveckla E-boken och främja dess etablering på marknaden. Tidigare forskning visar på att E-böcker, vid hög bokonsumtion, är ett mer miljövänligt alterna-tiv än pappersböcker. Då även inklusive använd hård-vara (Borggren & Moberg, 2009). Det är därmed av relevans att utveckla E-böcker så att personer som konsumerar en stor mängd böcker kan välja att gå över till att läsa E-böcker utan att det påverkar deras läsupplevelse.

Kunskapen kan även användas av författare och bokförlag när de väljer marknad för distribution och av läsare som medvetet kan påverka sin läsupple-velse genom att välja passande boktyp. Det är även av intresse för andra grafiska formgivare då det förmodli-gen kommer arbetas mycket med E-böcker inom den närmsta framtiden.

1.3.2 FRÅGESTÄLLNING

De frågeställningar jag ämnar besvara är uppdelade i en primär och två sekundära.

• Påverkas läsupplevelsen av poesisamlingen Rakel

delat med tio ifall den läses som E-bok jämfört med

som pappersbok?

- Vilka för- och nackdelar har E-boken gentemot pappersboken?

- Hur skulle läsupplevelsen hos E-böcker eventuellt kunna förbättras?

1 E-boks försäljningen står för 5 % av marknaden i Sverige (Elib, 2012).

1. INLEDNING

7

blir också en mer komplex process. Att istället göra ett kvantitativt försök ger en möjlighet för fler personers mening att komma till uttryck på ett praktiskt genom-förbart sätt. Ett kvantitativt försök, där respondenterna svarar på en enkät om läsupplevelsen, minskar dess-utom den sociala interaktionens påverkan, i förhållande till en intervju.

Ett kvalitativt försök ger möjlighet för respondenterna att uttrycka saker som man själv ej har räknat med ska komma, till skillnad från kvantitativa försök där man i princip låst ramarna för vad som kan uttryckas. Det finns till exempel en risk för att många av försöksperso-nerna har haft starka känslor av en typ som ej finns med i svarsenkäten. Resultatet från ett kvantitativt försök blir däremot mer konkret och enklare att tolka. Man utesluter också problematik med att jämföra personer med olika verbala förmågor.

1.6 BEGRÄNSNINGAR

Jag har valt att begränsa min undersökning av läsupp-levelsen till att fokusera på poesi. Jag kommer därmed inte bidra med ett svar på hur läsupplevelsen generellt sätt påverkas av boktypen. Genom att smalna av för-söket tror jag att det är lättare att kunna besvara fråge-ställning. Personligen konsumerar jag relativt lite poesi, i förhållande till skönlitteratur, men har erfarenhet av genren och uppskattar den. Poesi är en bokgenre som jag upplever som känslomässigt engagerande och tycker således att den är intressant att undersöka i förhållande till påverkan av läsupplevelsen.

Jag kommer inte att prova olika läs- eller surfplat-tor utan endast använda Apples surfplatta iPad när jag genomför försöket och det är utifrån den som läsupp-levelsen blir utvärderad. Beslutet att använda en iPad är dels på grund av praktiska skäl samt att den är en av de plattor som levererar bäst läsupplevelse (InUse, 2010).

Jag kommer inte att undersöka läsupplevelsen från olika poesisamlingar utan endast Rakel delat med tio; och det är därmed utifrån den som frågeställningen besvaras. Det är oklart ifall resultatet är applicerbart även på andra böcker inom genren.

Jag har valt att göra det komparativa försöket kvan-titativt istället för kvalitativt och kommer därmed inte utföra några intervjuer. Läs mer om detta beslut under avsnitt 1.5.1.

1.7 DEFINITION- OCH ORDLISTA

CTMP-massa: Kemitermomekanisk massa. En pappers-massa som kan användas vid kartongtillverkning och gör pappret eller kartongen styvt (Wikipedia, 2011).

1.5 TEKNIK & METOD

Jag har genomfört ett kvantitativt och komparativt försök av pappersboken och E-boken. Försöket under-söker läsupplevelsen av respektive boktyp och besva-rar därigenom den primära frågeställningen. Försöket är ett randomiserat kontrollerat försök och utformat så att kontrollgruppen (se 1.7 för förklaring) läser ett kapitel från poesisamlingen i pappersbok medan inter-ventionsgruppen (se 1.7 för förklaring) läser samma kapitel i E-boken. Alla respondenter besvarar en enkät angående läsupplevelse där en rad känslor ska grade-ras mellan 0-4 uifrån hur väl de stämmer överens med upplevelsen. Svaren sammanställs med hjälp av SPSS, som är ett datorprogram för statistiska analyser, och boktyperna jämförs utifrån gruppernas svar. De sekun-dära frågeställningarna besvaras genom en litteratur-studie kring E-böcker som innefattar tidigare litteratur-studier av marknaden samt dess läsupplevelse, framtidsutsikter och användande.

Detta formulerar den teoretiska delen av arbetet, men kunskapen används även i den praktiska delen. En komplettering till det praktiska är en begreppsparsun-dersökning, med syfte att identifiera generellt förutfat-tade åsikter om poesi, samt en observation av markna-den för poesisamlingar.

1.5.1 VAL AV METOD

Även om det har debatterats om att E-böcker ger en sämre läsupplevelse, och angetts som anledningen till ett uteblivet genombrott (Curman, 2009), har få under-sökningar gjorts för att ta reda på om det stämmer. Av nämnda rapporter som undersöker läsupplevelsen i E-böcker (Paramanathan, 2011 och Lundmark & Taales, 2007) är det endast Paramanathan som genom-fört ett försök; vilket är kvalitativt och består av intervjuer. Att undersöka en individuell upplevelse görs tro-ligtvis bäst via ett kvalitativt försök då en sådan metod möjliggör en uttömmande förklaring från varje respondent. Eftersom en läsupplevelse är subjektiv och därmed egentligen omätbar är det av relevans att undersöka varje respondent på ett indiviuellt plan. Min ambiton med att ändå välja att göra ett kvantitativt för-sök grundar sig i att jag är intresserad av att utnyttja kvantitativa försöks fördelar i min analys av resultatet. Därmed en personlig vilja att kunna applicera resulta-tet på den generella befolkningen.

En nackdel med kvalitativa försök är att de är tidskrä-vande och därmed innebär en begränsning av antalet försökspersoner (Ejvegård, 2009). Sammanställning och jämförelse av de olika försökspersonernas svar

8

platta iPad är den mest användbara för E-boksläsning då den levererar bäst läsupplevelse. Resultatet påverkas av att alla läsplattorna i studien har skilda gränssnitt och då olika funktioner för att bläddra, öppna och sök etc. Läsaren kan på så vis inte agera utifrån sina inten-tioner vid användande av hårdvaran. Eftersom många är vana vid Apples gränssnitt sen tidigare, via datorer eller mobiltelefoner, är iPad mer användarvänlig än andra läs- eller surfplattor (Ibid.).

Det optimala för att få igång marknaden vore enligt Lindström (2009) ett iPod-moment; det vill säga att det kommer en hårdvara som kan få start på E-boks konsumtionen på samma vis som iPod fick med digi-tal musik. För att det ska vara möjligt måste det först finnas ett standardformat för E-böcker som motsvarar MP3-format för musik. Som det ser ut nu finns det en rad olika format att välja på vilket kan innebära att gränssnittet inte bara skiljer sig mellan plattorna utan även mellan varje bok. Även om Epub är det interna-tionellt rekommenderade formatet är det inte det mest använda och det finns drygt 25 andra format att välja på (Andersson, 2009).

Men är det egentligen åtråvärt med ett så kallat iPod-moment som faktiskt innebär att en aktör har fått stort genomslag och därav kan dominera marknaden? Det kan innebära svårigheter för både konsumenterna och förlagen när det finns möjlighet att låsa användarna till produkten. De första åren med iPod var det till exem-pel inte möjligt för konsumenterna att lyssna på musik som de hade betalat för genom iTunes på någon annan MP3-spelare än iPod (ibid.).

Men varför finns det inte fler E-böcker tillgängliga på svenska? Framställningen är relativt billig och enkel om man jämför med en pappersbok. Det enklaste sättet att skapa en E-bok är att spara ner originalet som annars ska skickas till tryckeriet i ett annat format. Det finns drygt 25 olika format att välja på men de två vanligaste är Epub, som är det internationellt rekommenderade formatet för E-böcker, och PDF, som är det allra mest använda formatet hitintills (ibid.). Man kan dela upp formaten i två typer: flödande eller statiskt. Flödande innebär att texten anpassas efter skärmen och läsaren kan ställa in önskat typsnitt- och grad. Producenten kan då inte styra layouten vilket är problematisk ifall formgivningen är viktig för bokupplevelsen. Statiskt innebär istället att sidorna behåller sitt originalutse-ende och att det inte är möjligt att förstora eller för-minska texten. Epub är ett flödande format medan PDF är statiskt (ibid.).

Det stora problemet är alltså inte tillverkningen av E-boken utan snarare distributionen; bland annat är momsen ett problem för många. E-böcker räknas

Interventionsgrupp: Den grupp som testas i ett försök. I ett medicinskt försök kan interventionsgruppen vara den grupp som får ta medicinen (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Gördel: Vanlig bemärkelse för plagg som täcker persons höft och/eller midja. Inom bokformgivning menas ett pap-persband som täcker bokens mittersta del.

E-bok: Bok som har överförts till elektroniskt format och läses direkt på datorn eller på en särskild platta. (Elib). Kerning: Mellanrum mellan enskilda bokstäver och deras relation till varandra (Hellmark, 2000).

Kontrollgrupp: Den grupp som interventionsgruppen (se interventionsgrupp i ordlistan) jämförs med. T.ex den grupp som i ett medicinskt försök inte testar medicinen utan repre-senterar normaltillståndet (Statens folkhälsoinstitut, 2009) Koptisk bindning: Limfri metod att binda böcker där sidorna är sydda med länkningar över bokryggen. (Wikipedia, 2012).

Mann Whitney test: Statistiskt hypotestest som jämför två oberoende gruppers medelvärde och räknar ut bland annat P-värde (se P-värde) (Bowers, 2008).

Nollhypotes: Hypotesen om att det inte finns någon skill-nad mellan undersökta grupper (Bowers, 2008).

Läsplatta: Även kallad E-läsare och används för att ladda ner och läsa E-böcker. Sony Reader och Kindle är exempel på läsplattor.

Statistiskt signifikant skillnad: Skillnaden är tillräckligt stor för att inte kunna bero på slumpen (Bowers, 2008). SPSS: Datorprogram för statistiska analyser - Statistical Package for the Social Sciences

Surfplatta: Liten dator utan fristående tangentbord. Kan användas till bl.a att läsa E-böcker, surfa på internet och spela spel. Apple iPad är ett exempel på en surfplatta.

P-värde: Sannolikheten för att du får det resultat du får, om nollhypotesen är sann (se nollhypotes) (Bowers, 2008).

2.1 E-BÖCKER

Tekniken för att skapa elektronisk text har funnit sedan det möjliggjordes för datorn att visa tecken på en skärm. E-böcker har funnits sen 1971 då Michael Stern Hart startade Project Gutenberg, som nu är värl-dens största fria samling av E-böcker. Många av de för-sta E-böckerna var skrivna av Hart själv (Gutenberg, 2011).

2.1.1 MARKNADEN

Det finns olika varianter av läs- eller surfplattor för att läsa E-böcker. IT-byrån InUse (2010) har gjort en användarstudie där 15 personer provade att läsa E-böcker på surfplattan iPad samt 4 olika läsplattor: Amazon Kindle, Bebook One (Letto), IRiver Story och Sony Touch Reader. Respondenterna fick läsa, bläddra och navigera. Studien visade att Apples

9

Vad är det då hos E-böcker som påverkar läsupplevel-sen så pass att pappersboken fortfarande är att före-dra trots E-bokens flexibilitet och möjligheter? Enligt Lundmark & Taales (2007) borde E-böcker foku-sera mer på användaren än tekniska finesser eftersom användbarhet är det som påverkar läsupplevelsen mest. Läsupplevelsen kan bland annat försämras av hur läsa-ren är placerad i förhållande till skärmen. Om man sitter för nära blir ögonen överansträngda och upple-velsen påverkas negativt. Däremot kan den förbättras om man höjer skärmens upplösning. Författarna drar konklusionen att E-boken snarare är ett komplement än ett substitut för pappersboken.

Paramanathan (2011) har genomfört en försök för att jämföra läsupplevelsen med inriktning på barnböcker. Försöket utfördes genom intervjuer med fem stycken småbarnsföräldrar. Studiens konklusion är att interak-tiva funktioner så som ljud och animationer förbätt-rar läsupplevelsen hos elektroniska barnböcker. I och med brist på standardiserat gränssnitt för E-böcker blir läsaren förvirrad av att inte veta hur man utför enkel navigering så som att byta sida. Det är inte heller i alla böcker som zoom-funktionen är tillgänglig vilket efter-frågades av Paramanathans försöksgrupp. Försöket visar att E-bokens fördelar är att de är praktiska och enkla att ta med på resor, men att den taktila känslan av att hålla i boken är mer värdefull. Pappersböcker före-drogs därmed av Paramanathans försöksgrupp.

2.1.3 ANVÄNDANDE

För att kartlägga hur folk tenderar att använda en surfplatta har jag frågat 15 personer tre öppna frågor kring deras användande: när, till vad och hur mycket. Resultatet visar att många använder den dagligen och till största del korta stunder på cirka 10-40 minuter. 5 stycken av de tillfrågade använder den i skolan eller på jobbet och lika många vid resor eller kollektiva trans-portmedel. Hälften av respondenterna använder sur-plattan hemma varav 4 använder den i sängen eller sof-fan. Förutom vanlig internetsurfing, som att läsa mail och nyheter samt Facebook, uppgav de tillfrågade att de använder den till att se film, ta anteckningar och samla recept.

Respondenterna är framtagna via Facebook. Jag ska-pade en grupp som jag bjöd in mina vänner till och bad dem med surfplatta att svara på mina tre frågor. Respondenterna är därmed frivilliga och ingår i min bekantskapskrets. Detta är således en mycket begrän-sad undersökning men ger en uppfattning av hur användandet av läsplattan ser ut.

i nuläget som en tjänst och drabbas med 25% moms istället för 6% som det är för pappers- och ljudböcker. I år har momsen för E-böcker sänkts i både Frankrike och Luxemburg, och Brittiska Förläggarföreningen har gjort en namnsamling för att kräva sänkt moms från regeringen (Flood, 2012). Hård konkurrens i samband med hög moms gör det svårt för förlagen att göra några större vinster på E-böckerna. Det är även svårt att se en möjlighet för prishöjning då de prismässigt ligger pre-cis under en inbunden bok2 _{och man dessutom behöver}

en platta för cirka 3000 kr innan man kan börja läsa. Läsprogram för E-böcker är gratis och det finns flera att välja på, utifrån vilken hårdvara som användas samt hur boken är utformad. Det ledande nordiska företa-get inom distribution av E-böcker Elib (http://elib.se/ ebook_about_elib.asp, 2012-03-03) rekommenderar följande på sin hemsida: »Om du vill läsa din bok på en

dator med Microsoft Windows som operativsystem så kan du välja mellan Adobe Digital Editions, Microsoft Reader och MobiPocket for PC. Om du använder Macintosh så fungerar bara Adobe Digital Editions.« Adobe Digital

Editions är ett program endast för att läsa E-böcker. Adobe har tagit E-boksfunktionerna ur Adobe Reader och lagt dem i ett separat lättviktsprogram där läsaren kan välja mellan två vyer: läs- och biblioteksvy. I läsvyn kan man zooma, välja sidlayout, sätta bokmärken och liknande medan man i biblioteksvyn kan få en över-blick över sina E-böcker (Elib, 2012).

När man väljer typsnitt till tryck bygger beslutet till stor del på vilket budskap som ska förmedlas, därefter den tänkta läsaren och till sist tekniska aspekter. Välja typsnitt till skärm däremot är mer begränsat till tek-niska aspekterna (Spiekerman, 2003). Sans-Serif typ-snitt har sin styrka i att de kan användas i liten typgrad samt varieras i både vikt och bredd utan att förlora sin läsbarhet. Sans-serifer lämpar sig därmed väl för läs-ning på bildskärm samt kortare texter (Heine, 2005). Läsbarheten kan även underlättas av traditionell para-grafutformning, marginaler och radlängd. Radlängden bör vara, med utrymme för påverkan av typsnittsstor-leken, ungefär 10-12 ord eller 55-65 tecken (Garfield, 2011).

2.1.2 LÄSUPPLEVELSEN

Bokförlaget Natur & Kulturs litterära chef Richard Herold spådde 2011 att genombrottet för E-böcker sker om två-tre år från då (Curman, 2009). Men Elibs VD Py Söderström säger att innan ett genombrott är möjligt måste läsupplevelsen förbättras (ibid.).

2 Hos internetbokhandeln Adlibris kostar den svenska boken Jag är Zlatan av Ibrahimovic & Lagercrantz 2011 168 kr som inbunden och 145 kr som E-bok (http://www.adlibris.se 2012-05-01).

2. LITTERATURSTUDIER

10

man ska läsa. Om man däremot köper över 2 böcker i månaden är det bättre att inhandla en platta och börja läsa sina böcker elektroniskt. Om bokkonsumtionen går upp mot 5 böcker i månaden eller om man redan äger en surplatta för annat bruk är det definitivt mer miljövänligt att konsumera E-böcker framför pappers-böcker (ibid.).

2.1.4 FRAMTIDEN

Som teknik överträffar E-boken pappersboken på flera plan då den blandat annat stödjer det implusiva läsandet och är flexibel i sitt sätt att presenteras och lagras. På samma gång är det tekniken som är E-bokens stora nackdel då den är mer komplicerad att inhandla och föra över till hårdvaran än att bara köpa en vanlig pocketbok. Lindström (2009) sammanfattar E-bokens problematik med att: »Fördelarna är sammankopplade

med dess egenhet som digital text, och nackdelarna sam-mankopplade med hanterande av text i digital format.«

Katarina Renman Claesson, doktorand i

immaterial-rätt, tror inte att en ökning av E-böcker skulle inne-bära slutet för pappersboken utan att dess status istäl-let skulle stärkas. Hon säger att: »Här i väst köper vi i

framtiden troligen pappersböcker som lyxiga specialutgåvor av E-böcker« (Curman, 2009).

Marit Ekelund Maitland, förlagschef på Natur & Kultur, anser att diskussionen om att E-bokens genombrott skulle innebära pappersbokens död är oin-tressant. Hon hävdar att det istället handlar om att det kommer komma fler böcker, därav vissa som inte hade getts ut om inte E-boken vore ett alternativ. Hon tror att E-böcker framförallt är intressant för studenter och andra som söker och bläddrar istället för att läsa från början till slut (Andersson, 2010).

Att E-boken har en framtid med sina tekniska möj-ligheter förnekar ingen av nämnda författare, den största frågan verkar vara när och hur den ska få sitt genombrott. Herring skriver i Fool’s Gold (2007) att han inte beräknar E-boken ha en plats i vår vardag-liga läsning förrän om mellan 50-100 år, inte för att vi inte har kunskapen eller den tekniska möjlighet att förbättra dem utan för att efterfrågan inte finns för nuvarande. Majoriteten får sitt läsbehov tillfredsställt av pappersböcker och det finns därmed inte utrymme för någon större utveckling.

Herring jämför E-boken med mobiltelefonen. Den första mobila telefonen var stor och vägde en hel del samtidigt som den hade dålig täckning. Den uppfyllde alltså inte sina huvudsakliga syften, att vara portabel och att ringa samtal, särskilt väl. Herring säger att det är här, i den första utvecklingsfasen, som E-boken

befin-2.1.3.1 MILJÖPÅVERKAN

Om E-böcker har mindre påverkan på miljön än vad pappersböcker har beror till stor del på användande av böcker och vad man jämför med. Är pappersboken en pocket som läses av flera eller är det en inbunden bok som beställts på internet, skickas långt och sen bara lästs en gång?

Borggren & Moberg (2009) har gjort en studie för att jämföra boktypernas miljöpåverkan. Då det behövs en hårdvara för att kunna läsa E-böcker räknas tillverk-ning och distribution av en platta med livslängd på ca 2 år också in i E-böckers miljöpåverkan. Studiens visar att om man läser relativt lite, en bok i månaden eller mindre, och inte har någon läs- eller surfplatta är det bättre mot miljön att köpa eller låna pappersböcker när

2. LITTERATURSTUDIER

Figur 1a, 1b, 1c & 1d: Diagram över användande av läs- och surfplattor från min undersökning.

ANVÄNDER SIN LÄS- ELLER SURFPLATTA DAGLIGEN ANVÄNDER INTE SIN LÄS- ELLER SURFPLATTA DAGLIGEN

OFTAST STUNDER LÄNGRE ÄN 40 MINUTER OFTAST STUNDER MINDRE ÄN 40 MINUTER

LÄSER E-BÖCKER ELLER ANDRA LÄNGRE TEXTER LÄSER INTE E-BÖCKER ELLER ANDRA LÄNGRE TEXTER

PLATTAN ÄR INTE ETT SUBSTITUT FÖR DATORN PLATTAN ÄR ETT SUBSTITUT FÖR DATORN

1a

1b

1c

11

ner sig i för tillfället. Trots att den första mobiltelefonen inte var till fullo utvecklad var behovet av dess egen-skaper som portabel kommunikationsmöjlighet så stort att folk köpte och använde den ändå. Då det inte fanns någon konkurrent som erbjöd samma möjlighet var dess svagheter heller inte lika blottade som E-bokens. Det starka behovet av en portabel telefon bidrog till en snabb och lönsam utveckling, vilket vi kan enkelt se genom att jämföra dagens mobiltelefoner med dem första som infördes på 80-talet. Behovet av E-boken är inte lika starkt och den har därav inte utvecklats särskilt mycket sen den första E-boken introducerades 1971 (Driscoll, 2011).

Herring tror att det kommer dröja länge innan beho-vet av E-boken är så starkt att en utveckling är lönsam, och att utformningen därmed kommer skilja sig radi-kalt från det vi idag tänker som en E-bok.

12

Efter att ha betraktat utbudet av poesisamlingar, både svenska och utländska, på Malmö Stadsbibliotek valde jag ut sex stycken som jag ansåg hade generella drag för genren.

En annan aspekt jag tog hänsyn till när jag valde ut böckerna är att de kan tänkas tala till en liknande mål-grupp som Rakel delat med tio; ovana poesiläsaren som är i startfasen för genren. Det är av högprioritet att Rakel delat med tio bedöms och formges inte bara utifrån andra poesisamlingar utan även ifrån poesisam-lingar med liknande tema och målgrupp. Det kan antas att de utvalda böckerna har överensstämmande mål-grupp som Rakel delat med tio då de har en berättel-seliknande textuppbyggnad med en tydlig röd tråd. Att välja ut sex böcker, med fokus på att återspegla genren, ger mig något att referera till i mitt arbete.

De utvalda samlingarna är: Poeter mot krig av Tomas Ekström, Kapitel ett av Jenny Tunedal, När jag läser

dig simmar jag av Tomaz Salamun, Ödemarkerna av

Thomas Tidholm, On wings of song av J. D McClatchy och Hägn av Jörgen Lind.

För att knyta an till litteraturstudien och visa hur man kan formge en E-bok kommer jag här redogöra för designprojektet i sin helhet. I designprojektet ingår det att formge en E-bok och en pappersbok av poesi-samlingen Rakel delat med tio. Alla beslut kommer här motiveras under respektive rubrik. Även de delar som inte är direkt relaterade till försöket eller min fråge-ställning kommer presenteras för att ge en så beskri-vande bild av processen samt resultatet som möjligt.

Designprojektets resultat, de två boktyperna, ligger som grund till försöket då de är nödvändiga för att det ska gå att genomföra. Alternativet vore att använda en utgiven bok som finns i både pappersbok och E-bok. Problematiken med det vore att böckerna var formgivna av någon som inte haft försöket i åtanke när designbe-sluten tagits. Att ha försöket och frågeställning paral-lellt med designprocessen påverkar formgivningen då vikten av ett homogent, och framförallt jämställt, utse-ende har stor betydelse. En jämställd formgivning, där inte den ena boktypen har stora formmässiga fördelar gentemot den andra, underlättar troligtvis chanserna att få ett sanningsenligt resultat.

Arbetet med framställning av den ena boktypen, pappersboken, är ett skarpt uppdrag med FEL Förlag som uppdragsgivare. Designprojektet utförs därav till viss del på egna premisser; då den till exempel har fått ta hänsyn till förlaget och författarens önskemål samt hålla sig till en given budget. Kartläggning av markna-den samt utförd begreppsparsundersökning är främst som hjälp till mina formgivningsbeslut. Om design-projektet varit fiktivt och dess enda syfte varit försö-ket hade boktyperna istället kunnat formges så att de utnyttjat respektive boktyps fördelar på bästa sätt. Även om majoriteten av formbesluten är tagna med hänsyn till slutprodukten och uppdraget från FEL Förlag har inte pappersboken några fördelar i sitt formspråk gent-emot E-boken.

Se även projektbeskrivningen (Bilaga 1) som legat till grund för både designprojektet och kandidatuppsatsen i sin helhet.

3.1 UPPDRAGSBESKRIVNING

Formge omslag och inlaga till poesisamlingen Rakel

delat med tio. Formgivningskonceptet ska grunda sig i

identifierade värdeord och målgrupp för boken. Poesin är skriven av Tova Gerge och ges ut som pap-persbok våren 2012 av FEL Förlag. Beslut som for-mat, material och övriga kostnadsfrågor sker genom korrespondens med bokförlagets delägare och projekt-ansvarig Joel Andersson.

3. DESIGNPROJEKT

Figur 2a & 2b: Omslag till de poesisamlingar vars formgivning jag har baserat min marknadsanalys på. Böckerna är från Malmö Stadsbibliotek. Titel och författare står skrivit i texten med start från vänster, första raden.

Fem stycken av de utvalda böckerna har ett högstå-ende och rektangulärt format medan en har ett kva-dratiskt. Denna formatuppdelning anser jag spegla genren då en majoritet av poesisamlingarna på Malmö

13

Orden har jag valt ut med ambitionen att det ska vara en jämn fördelning mellan Gads fyra dimensioner. Exempel på hur begreppsparen är fördelade enligt 4D-branding modellen är: Analog-Digital, Krokig-Rak och Ständigt-Tillfälligt som är från den funktio-nella dimensionen samt Kvinnligt-Manligt, Vänster-Höger och Konst-Film som är från den sociala. Ord från den mentala dimensionen är exempelvis Frukt-Godis, Ytlig-Djup och Regn-Sol medan Falskt-Sant och Organiskt-Mekaniskt är från den etiska.

3.3.2 RESULTAT

Både skönlitteratur och poesi upplevs som analogt och organiskt och är något som framförallt läses av vuxna när de är ensamma och har tid för sig själva.

Jag tolkar resultatet som att poesi är mer kvalitet än vad skönlitteratur är; då det upplevs ta längre tid att fram-ställa och vara mer personligt samt naturnära. Det finns mer utrymme för att vara abstrakt och konstnärligt när det gäller poesi än skönlitteratur, detta beror eventuellt på att poesi framförallt ska förmedla en känsla och inte en klar berättelse.

Den kritik man kan rikta mot undersökningen är att respondenterna är för få för att det ska vara möj-ligt att dra någon konklusion kring generella åsikter. Jag betraktar resultatet som en antydan på en eventuell generell uppfattning och har använt den som vägled-ning för formgivvägled-ningen. Inga beslut grundas endast på de polära begreppsparen.

3.4 KONCEPT

Konceptet för formgivningen grundar sig i fem vär-deord: flyktigt, skört, tid, distans och förmultning. Stadsbibliotek har ett rektangulärt format. Omslaget

har ofta en konstnärlig utsmyckning i form av ett mönster, illustration eller fotografi; som antingen ger en talade bild av innehållet eller som bidrar med en mer abstrakt känsla. På omslaget till On wings of song är det en illustration av fåglar vilket representerar inne-hållet då dess poesi har sitt fokus i fågelvärlden medan de resterande böckernas omslag är mer fristående från handlingen. Jag antar att tanken med en subtil och abstrakt framsida är att fånga betraktarens intresse, och att läsaren först i efterhand kan se kopplingar mellan omslag och innehåll.

Inlagan är satt i ett serif-typsnitt och har mycket vit-yta3 _{på varje sida. Vitytan representeras antingen via att}

textsidorna inte utnyttjas fullt ut4 _{eller att}

kapitelnam-nen har egna sidor. Både Hägn och Kapitel Ett använder sig av blanka sidor mellan varje kapitel. Ödemarkerna använder sig av illustrationer eller målningar liknande den på omslaget även mellan varje kapitel.

Jag ser tendenser på att poesi formges med utrymme för kreativitet. Alla böckerna använder ett estetiskt omslag och en inlaga med mycket vityta som ger plats för texten. Kartläggningen ger endast en bild av generellt formspråk hos de poesisamlingar som finns i Malmö Stadsbiblioteks utbud. Det är oklart ifall deras utbud är en bra representation av marknaden.

3.3 UNDERSÖKNING

En polär begreppsparsundersökning har gjorts för att kartlägga målgruppens generella syn och förutbe-stämda åsikter om poesisamlingar (Se bilaga 2).

3.3.1 METOD

Undersökningen utgörs av en enkät med 20 st polära begreppspar. Respondenten fyller i samma enkät två gånger, en gång utifrån poesi och en utifrån gång litteratur. Att respondenten även svarar angående skön-litteratur är för att enklare ha möjlighet att upptäckta generella uppfattningar rörande poesi.

De 12 respondenterna ingår i målgruppen, ovana poesiläsare, och är inom ålderspannet 20-55 år.

För att ta fram begreppsparen har jag använt Thomas Gads 4-D branding modell som framförallt används för att kartlägga ett varumärkes styrkor och svagheter (Gad, 2000). Även om modellen vanligtvis används för att undersöka och stärka varumärken upplevde jag den som en bra grund för att ta fram relevanta och spridda begreppspar till min undersökning av två olika bokgenrer.

3 Mer vityta än vad det generellt sätt är i jämförelsevis skönlitterära böcker eller facklitteratur.

4 Med ’fullt utnyttjad’ sida menar jag att sidan är fylld men ändå läsbar och satt med standard radavstånd och marginaler.

3. DESIGNPROJEKT

Figur 2c: Uppslag ur de poesisamlingar vars formgivning jag har baserat min marknadsanalys på. På bilden visar jag hur böckernas inlagor använder sig av mycket vityta; antingen då de bryter av mellan kapitlen eller på varje sida.

14

För att ta fram värdeorden skrev jag ner ord som antingen används frekvent i texten eller som återspeg-lar min känsla av budskapet. Därefter grupperades ord med liknande innebörd. Från varje grupp valdes det ordet som bäst representerade gruppen eller min upp-levelse av handlingen ut till att bli ett värdeord.

De slutgiltiga värdeorden är: Flyktigt, Skört, Tid,

Distans och Förmultning. 3.5 ARBETSPROCESS

FEL förlags företagskoncept är att ge ut böcker som andra förlag inte ser vinstchanser i; vilket ofta innebär konstnärliga böcker och poetiska samlingar. Efter att ha sett tidigare utgåvor tog jag kontakt med förlaget och frågade om de behövde hjälp med formgivning, och blev på så vis erbjuden arbetet med Rakel delat med

tio. Utifrån kunskap om marknaden och min subjektiva

uppfattning av bokens handling tog jag fram en gra-fisk moodboard. Moodboarden är ljus men kontrastrik och har Inslag av naturnära detaljer i både material och illustrationer. Det var användbart att tidigt i processen kunna visa FEL Förlag något visuellt angående hur jag uppfattat poesin och uppdraget. Jag fick på så vis bekräftelse på att jag förstått deras brief korrekt och att vi hade en liknande tanke kring slutprodukten.

Under hela processen har jag haft kontinuer-lig kontakt med både FEL förlag via delägare Joel Andersson och poesiförfattaren Tova Gerge genom ett slutet forum på Facebook. För att vara säker på att arbetet går i rätt riktning och undvika att ta fram ett förslag som går emot förlagets önskemål har jag regelbundet laddat upp skisser och bilder på arbe-tets utveckling i forumet. Både Joel och Tova har varit engagerade och gett konstruktiv kritik vilket har resulterat i en produktiv och effektiv arbetsprocess. Värdeorden har tagits fram av mig utifrån min

sub-jektiva bild av bokens budskap. Jag upplever att poesin använder kontraster för att förmedla och förstärka intryck och har därför valt att använda det i formgiv-ningen genom kontraster med färg och material.

3. DESIGNPROJEKT

Figur 3a, 3b, 3c och 3d: Diagram som visar resultatet på fyra av de polära begreppsparen. I vänstra spalten visas resultatet för poesi och i högerspalten visar resultatet för skönlitteratur.

Figur 4: Moodboard för designprojektet

3.4.1 MÅLGRUPP

Eftersom boken ligger i gränslandet mellan skönlit-terärt och poesi passar den som en mjukstart för per-soner som är ovana poesiläsare. Texten är enligt mig lättläst och enkel att följa, då den har en tydlig röd tråd och till stor del är skriven kronologiskt.

Då målgruppen inte är van vid att läsa poesi har jag användning av utförd undersökning (se avsnitt 3.3) där jag kartlagt generella uppfattningar. Konceptet ska tilltala den tänkta målgruppen genom att omsla-get sticker ut från mängden via format, färgsättning och estetik medan inlagan påminner om en traditionell poesisamling.

15

3.5.1 SKISSER OCH IDÉER

En tidig idé var att ha fåglar eller fjädrar med i form-givningen, detta för att de ger en skör och naturlig känsla på samma vis som fåglar känns flyktiga och oåtkomliga. Tova satte sig emot idéen då hon ansåg fåglar ge associationer av kvinnlighet och föreslog något som hade mer koppling till värdeordet förmult-ning. Jag valde istället för fåglar att arbeta vidare med insekter; eftersom de också kan ge ett visst intryck av att vara oåtkomliga och naturliga men samtidigt över-ensstämmer bättre med värdeordet förmultning. Jag gjorde en rad illustrationer av insekter samt växter som sedan sattes samman till ett mönster. Se bilaga 7 för illustrationer.

Från min analys av formspråket för poesisamlingar (se avsnitt 3.2) har jag dragit konklusionen att materialet sällan utnyttjas som en konstnärlig detalj på omslaget; utan att det istället oftast utgörs av en bild. Jag skis-sade därför tidigt på två förslag som är mer material-inriktade. Det första förslaget vore att använda koptisk bindning (se ordlista 1.7) och ha bokryggen öppen så att bindningen synliggörs. Detta skulle då ge hantver-ket stor fokus och eventuellt bidra med en naturlig och tilltalande känsla för betraktaren. Se bilaga 3a för skiss. Det andra förslaget vore att ha all text på en lös pap-persdel runt boken istället för att som på traditionellt sätt ha det på boken. En så kallad gördel skulle då ge ett mervärde eftersom den dels kan upplevas som beskyd-dande av boken men även vara estetisk. Se bilaga 3b för skiss.

Efter att ha presenterat lösningarna för FEL förlag valde förslaget med gördeln. De motiverade sitt beslut med att förslaget var intressant och tilltalande utan att vara en allt för stor ekonomisk utgift.

FEL förlags strikta budget har till stor del begränsat mitt kreativa arbete. Idéer som olika eller bättre pap-persmaterial och färgdetaljer har fått ge vika under arbetets gång. Med bättre pappersmaterial menar jag till exempel behandlade och miljöanpassade papper. Se mer om detta under avsnitt 3.7.

3.5.2 PROBLEMATIK

FEL Förlags företagskoncept innefattar en princip att författaren ska ha stort inflytande i utgivningsproces-sen och alltid vara den med sista ordet. Tova har där-med varit delaktig och inflytelserik i arbetets utveck-ling. Detta har till stor del varit positivt då jag har fått gott om kritik och utvecklingsmöjligheter. Den nega-tiva aspekten är att den deadline som var satt till 1 april överskreds då Tova behövde mer tid till omarbeta tex-ten. Detta innebar en krock med min uppsats eftersom

3. DESIGNPROJEKT

Figur 5a: Koptisk bindning med öppen bokrygg

Figur 5b: Bok med pappersgördel

jag är i behov av den tryckta versionen av boken för att kunna genomföra mitt komparations försök.

Efter diskussion med Joel och Tova blev lösningen att beställa två versioner av en provbok som jag på så vis kan använda till försöket. Vissa ord och stycken i texten har ändrast till den slutgiltiga utgåvan, men formen är densamma. Då E-boken och provboken är utformade ifrån samma text är detta ingenting som påverkar mitt försök; bortsett från rent tidsmässigt då inte mer än två respondenter i taget kan läsa pappersboken.

3.6 FORMGIVNING

Jag har baserat formgivningen på de fem värdeorden (se avsnitt 3.4.2) samt min analys av generellt form-språk för poesi (se avsnitt 3.2). De två boktyperna är formgivna i harmoni med varandra och därmed homo-gena i sitt utseende. Viss anpassning har gjorts för att passa respektive boktyps fysiska förutsättningar. I de aspekter där böckerna skiljer sig redogör jag för detta under aktuellt avsnitt.

16

3.6.3 TYPOGRAFIVAL

Min observation av andra poesisamlingars formspråk (se avsnitt 3.2) tyder på att det är vanligt att sätta inla-gan i ett serif-typsnitt. Då jag eftersträvar ett traditio-nellt utseende på Rakel delat med tio:s inlaga är den satt i serif-typsnitten Sabon för pappersboken respektive Georgia för E-boken.

Sabon är ritat av Jan Tschihold och klassat som ett av världens mest läsbara trycktypsnitt. (Garfield, 2011). Jag valde Sabon för att det passar konceptet då jag upp-lever det som klassiskt och mjukt samtidigt som det är ett relativt neutralt serif-typsnitt som inte tar fokus. Men eftersom det först och främst är ett trycktypsnitt valde jag att sätta E-boken i ett annat typsnitt, mer lämpat för läsning på skärm. Georgia är specialritat av Matthew Carter (MyFonts, 2012) just i syfte att vara ett användarvänligt serif-typsnitt på skärm.

Jag upplever att Gerogia har en symbolik som över-ensstämmer med Sabons då det också är mjukt och neutralt. Båda boktyperna får på så vis ett harmo-niserat utseende med liknande symbolik samtidigt som typsnitten är anpassade efter respektive boks förutsättningar.

Till boktiteln har jag använt Sabon italic och en bold skärning av sans-serifen Din. Din är en sans-serif ritad för första gången av tryckeriet D Stempel AG 1935 och tillhör typsnittsgruppen realist, även kallad nygrotesk, då den har ett rakt och relativt neutralt utseende (Garfield, 2011). Jag har valt att använda Din eftersom jag tycker att den kontras-terar bra med Sabon och därav gör titeln intressant.

3.6.1 FORMAT

Såväl E-boken som pappersboken är nästintill kvadra-tisk med mått på 160x150mm. Ett kvadrakvadra-tiskt format är enligt min kartläggning av genren ett bra sätt att sticka ut och väcka målgruppens intresse. Formatet är 1 cm högre än brett för att jag anser att det ger ett mer symmetriskt intryck, då det annars har en tendens att se bredare ut.

En majoritet av E-böcker har ett A4-liknande for-mat anpassat för att fylla hårdvarans skärm (Andersson, 2010). Jag har medvetet valt att gå ifrån detta och använder samma kvadratiska format på E-boken som på pappersboken. Dels eftersom det sticker ut men även för att boken skulle förlora en del av sin karak-tär ifall den tvingades till ett annat format. Jag anser inte att ett kvadratiskt format bidrar till ett problem för läsningen utan att det snarare ger ett personligt och behagligt intryck.

3.6.2 FÄRGVAL

Jag tog först fram en färgsättning bestående av vit, beige och ljusgrön. Jag förknippar dessa färger med natur och jord men ansåg i efterhand att bokens handling och den känsla jag upplevt inte förmedlades. Färgsättning var för naturlig och lugn. Se versioner av boksomslaget, i den första färgsättningen, som bilaga 4.

Nästa färgsättning, som även är den slutgiltiga, är därmed inte lika uppenbart naturlig utan istället mer avståndstagande och kontrastrik. Jag anser att den överensstämmer väl med värdeorden distans och flyk-tig. Färgsättningen består av vit, svart och en något kall blå/grön nyans. Den blå/gröna tonen återges på omsla-gets gördel, men på grund av begränsad budget från FEL Förlag finns det inga färgade detaljer i inlagan.

3. DESIGNPROJEKT

Slutgiltig färgsättning bestående av grön/blå och vit

Sabon, roman

ABCDEFGHIJKLMNO

abcdefghijklmno,.!?&

Typsnittet Sabon, i roman skärning, ritat av Jan Tschihold.

Georiga, roman

ABCDEFGHIJKLMNO

abcdefghijklmno,.!?&

Typsnittet Georgia, i roman skärning, ritat av Matthew Carter.

Din, bold condenced

ABCDEFGHIJKLMNO

abcdefghijklmno,.!?&

Typsnittet Din, bold skärning, ritat av tryckeriet D Stempel AG.

Sabon, italic

ABCDEFGHIJKLMNO

abcdefghijklmno,.!?&

17

från värdeorden förmultning och tid när jag illustrerat. Mönstret är tänkt att symbolisera en känsla av tid genom att vara en abstrakt representation av en långsam process. Samtidigt är det en utsmyckning som kan antas inbringa en känsla av kvalitet. Se bilaga 7 för illustrationer.

3.6.6 INLAGA

Både pappers- och E-bokens inlaga är formgivna likadant. Mycket vittyta ger plats för texten; blanka blad delar upp berättelsen genom att avskärma mel-lan kapitlen och varje titel har sin egen sida. Eftersom texten är skriven i stycken på omkring 8-12 rader är startraden placerad lite över sidans mittpunkt, och styckena är på så vis centrerade på sidan. Det finns ett fåtal stycken som är längre än 12 rader. De ger då ett intryck av att vara placerade något mer i nedre delen av sidan. Eftersom dessa är få valde jag ändå denna place-ring framför att ha startpunkten högre upp. Jag tycker centrerad text i detta fallet är det mest estetiska alterna-tivet, men det vore inkonsekvent att ha olika startrader för varje sida.

På varje textsida finns sidhuvud innehållande pagi-nering och aktuellt kapitelnamn. Att jag har valt att ha med kapitelnamnet på varje sida är ett försök att göra läsaren medveten om de olika kapitlen och deras symbolik. Bokens titel Rakel delat med tio hänvisar just till att det är 10 kapitel som beskriver delar av huvud-personens liv.

3.6.4 OMSLAG

Omslaget är av vit 260g falskartong som har en hög-bestruken semimatt framsida och vit, lätthög-bestruken, matt baksida. Eftersom kartongen är uppbyggd av flera skikt, varav mittenskiktet är av CTMP-massa, har den god styvhet och styrka och därmed bra hållbar-het. Omslaget är vitt och fritt från tryck på fram- och baksida för att ge fokus till materialet. För att inbringa en tilltalande och intressant detalj finns det en gördel där titel, författarnamn och förlag är tryckt. Gördeln är fäst på bokens insida och är i ett blå/grönt 140g textur-papper som kontrasterar till kartongen. Se bilaga 5 för gördeln.

E-boken har inte behov av omslag i samma bemär-kelse som pappersboken då behovet av att skydda inla-gan inte finns.

För att de två böckerna i sin formgivning ska vara så homogena som möjligt har även den elektroniska boken ett vitt omslag och en blå/grön gördel. Digitala effekter har använts för att kompensera och visualisera känslan av papperskontrasten. Se bilaga 6a och 6b för respektive boktyps omslag.

3.6.5 MÖNSTER

På första och sista uppslaget finns ett svart/vitt mönster. Mönstret föreställer insekter och växter. Jag har utgått

3. DESIGNPROJEKT

18

3. DESIGNPROJEKT

Figur 7a: Rakel delat med tios titelsida.

Figur 7b: Boktiteln vektoriserad Figur 7c: Rakel delat med tios omslaga rakt framifrån. Titeln är tryckt på gördeln och fäst på bokens insida.

19

3. DESIGNPROJEKT

Figur 8a: Uppslag med mönster återfinns i början och i slutet av Rakel delat med tio.

20

visualiserat detta med effekter i redigeringsprogrammet

Photoshop. Gördeln har ett texturfilter och skugga så att

betraktaren kan få en bild av att gördeln ligger ovanpå boken och inte bara är en färgruta. Sidorna i boken är i en ljus gul nyans, dels för att påminna om pappersböck-ers sidor men även för att dämpa skärmens vita ljus. Se bilaga 8 för exempel på uppslag i respektive boktyp.

Även om dessa visualiseringar inte kan ge läsaren den taktila känsla som hen skulle få från pappersboken ger det förhoppningsvis en möjlighet för läsaren att för-ställa sig det.

3.6.7 E-BOKEN

E-böcker är vanligtvis pappersbokens original i PDF-format och formgivningen är då inte anpassad efter dess ändamål (Borggren & Moberg, 2009). Boken är då gjord för tryck och inte anpassad efter att visas på skärm. Jag har valt att göra E-boken Rakel delat med tio som en PDF-fil som läses i Adobe Reader (se avsnitt 2.1.2), till viss del på grund av bristande kunskap i andra format och arbetsmöjligheter men även för att det bäst representerar dagens E-boksutbud. Men jag har valt att anpassa textformen så att den lämpar sig för en E-bok. Det har tagits hänsyn till aspekter som skärmtypsnitt, kortare stycken och minskad ögontrötthet (det vita lju-set blir mindre starkt då sidorna går i en färgad ton).

E-boken har samma format, färgsättning och sid-layout som pappersboken. Typografin är till stor del samma bortsett från att E-boken har Georgia som brödtexts-typsnitt medan pappersboken har Sabon. Mer information om valet av typografi finns under avsnitt 3.6.3. Se bilaga 6b för E-bokens omslag.

Ett sätt att göra det mer lättläst på skärm kan vara att dela upp texten på flera sidor vilket även är mer möjligt för E-böcker då de inte behöver ta hänsyn till budget i frågan om antalet sidor. Men eftersom styck-ena i boken redan är relativt korta (omkring 8-12 rader) har styckena inte kortats ner, utan istället har radmel-lanrummet ökats i förhållande till pappersboken med 1 punkter. Ett större radmellanrum underlättar läsningen (Garfield, 2011).

Eftersom den taktila känslan av de olika pappers-kvaliteterna går förlorad hos E-boken har jag istället

Figur 9a: Uppslag vid nytt kapitel i Rakel delat med tios inlaga. Innan det nya kapitlet finns ett blankt blad.

Figur 9b: Ett uppslag i Rakel delat med tio. De flesta stycken är korta och textens startpunkt är därmed placerad så att de flesta textstyck-ena centreras på sidans mitt (så som den vänstra sidan). Det finns vissa stycken som är något längre och de ger då ett intryck av att vara placerade i sidans nedre del (så som den högra sidan).

3. DESIGNPROJEKT

21

FEL förlag är ett relativt litet och nytt förlag5 _som

främst ger ut poesi. De arbetar med en strikt budget vilken för detta projekt låg på 30 kr per tillverkad bok på en upplaga om 200 stycken.

Jag tagit in offerter och pappersprover från olika tryckerier för att bestämma hur boken på bästa sätt kan anpassa sig efter budget. Det vill säga vilka utgifter som är viktiga och vad som är överflödigt i förhållande till syftet. Ett exempel på en i förhållandevis onödigt utgift är det manuella arbete som krävs för att fästa gördeln på bokens insida. Använt tryckeri, Scandivian Book, tar 2500:- för den manuella fästning medan förlaget kan göra det själv på ett par timmar.

Som följd av den strikta budgeten har det fått ske kompromisser mellan att välja miljövänliga alternativ med hög kvalitet med att förlaget ska ha möjlighet att göra vinst. Jag skulle önskat att det användes papper från Arctic paper till både inlagan och omslaget då deras papper är miljöcertifierade med bland annat FSC (Forest Stewardship Council) (Klimatsmart, 2012). men då detta inte var möjligt rent ekonomiskt fick det bli en kompromiss. Omslaget är av en 260g falskartong vid namn Chromocard HB från Papyrus, vilket är den billigaste kartongen som de erbjuder. Medan inlagan är i 80 g Munken Print Classic från Arctic Paper. Det var uppe för diskussion att använda ett tryckeri utanför Skandinavien, i antingen i Litauen eller Kina, för att på så vis få ner tillverkningspriset. Men jag hittade ett danskt förlag, Scandinavian Book, som gav ett slutpris som motsvarade budgeten och slapp på så vis den onö-diga miljöpåverkan som transporten inneburit från till exempel Kina.

3.8 REFLEKTION

Jag anser att resultatet, av både pappersboken och E-boken, mer eller mindre lever upp till alla värdeorden. Utifrån de kommentarer och synpunkter jag har fått från respondenterna i försöket verkar formgivningen tilltala målgruppen på så vis att formspråket har en bra balans mellan intressant och igenkänning. De intres-santa detaljerna verkar främst vara gördeln på omslaget och mönsteruppslaget medan igenkänningen till stor del ligger i hur den är typograferad. Det jag hade gjort annorlunda om jag hade kunnat vore att ha färgdetal-jer i inlagan, till exempel färgade blad i den blå/gröna nyansen mellan varje kapitel, samt använda endast mil-jöanpassade papper. Detta var som nämnt tidigare inte

5 FEL Förlag startades 2008 och drivs av tre personer

(Felförlag, 2012).

3. DESIGNPROJEKT

möjligt på grund av FEL förlags projektbudget. Vad beträffar E-boken hade jag, om det varit möjligt rent tidsmässigt, försökt utnyttja dess tekniska möjlig-heter bättre; som att till exempel ha en interaktiv del i boken som kompenserar för den förlorade taktila käns-lan. Eventuellt hade jag formgivit pappersboken och E-boken helt olika och lagt all fokus på att göra båda böckerna så bra som möjligt utifrån respektive boktyps förutsättningar och möjligheter. Det är möjligt att det hade gett ett bättre resultat samt kunnat bidra med mer kunskap kring hur man kan formge E-böcker för att förbättra dess läsupplevelse.

22

Jag har genomfört ett randomiserat kontrollerat försök med syfte att jämföra läsupplevelsen från en E-bok med ordinär pappersbok. Ett randomiserat försök innebär att respondenterna är slumpmässigt fördelade (SBU). Att försöket är kontrollerat innebär att det finns en grupp som är till för att kontrollera, det vill säga jämföras, med den andra gruppen. Till exempel vid ett test av en ny medicin är kontrollgruppen den grupp som inte får prova någon medicin utan som represen-terar normalstadiet. I mitt försök är gruppen som läser pappersboken kontrollgruppen. Den grupp som testas kallas interventionsgrupp och är i detta fall de som läser E-boken. (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Läs mer om kontroll- och interventionsgrupp i avsnitt 1.7.

4.1 FÖRSÖKSMETOD

Vid utformandet av mitt försök har jag haft som ambi-tion att uppnå vetenskaplig evidens. För att göra detta har jag efterliknat försöksmetoder som bland annat används inom medicin, vid undersökningar av läke-medel, och försökt applicera dem i detta sammanhang. För att ge ett exempel på hur ett kvantitativt försök kan vara av intresse vid undersökning av subjektiv och omätbar data är vid test av ett läkemedel mot depres-sion. Känslorna påverkade av läkemedlet är subjektiva. Datan är därmed ej mätbar, men kan ändå bedömmas kvantitativt genom att man jämför resultatet från en interventionsgrupp med en kontrollgrupp. Metoden där man jämför en kontrollgrupp med en interven-tionsgrupp på detta sätt och därmed kan konkludera en direkt skillnad mellan grupperna är något jag är intres-serad av att använda för att jämföra de två boktyperna. Detta dels för att jag anser det vara väl beprövat men även för att jag tycker det är intressant att se om det är möjligt att applicera samma metod på helt skilda genrer.

Utifrån detta är mitt försök utformat så att interventionsgruppen läser ett kapitel ur Rakel delat

med tio som E-bok på iPad medan kontrollgruppen

läser samma kapitel i pappersbok. De två grupperna fyller sedan i samma enkät (se bilaga 9). Enkäten har fokus på läsupplevelsen och vilka känslor denna med-för. Respondenterna får gradera känslorna mellan 0-4. Känslorna som ska värderas är glädje, sorg, sympati, mysighet, irritation, igenkänning och tänkvärdhet. Det förekommer även en rad slutna frågor. Ingen kommu-nikation får ske mellan grupperna under försöket.

Försöket görs på Malmö Stadsbibliotek eller Malmö Högskolas biblioteket Orkanen i olika etapper. Eftersom jag enbart har tillgång till två pappersböcker

4. FÖRSÖK

från varje grupp närvara vid varje försökstillfälle. Att försöket görs på ett bibliotek är för att jag anser det vara en behaglig och inspirerande läsmiljö, samt med få distraktionsfaktorer. Många försök genomförs i slutna lokaler där yttre påverkningar kan uteslutas, men detta skulle samtidigt kunna influera läsupplevelsen, efter-som det inte är en naturlig läsmiljö.

För att jämföra de två gruppernas svarsresultat läggs datan in i statistikprogrammet SPSS. Detta program använder jag för att räkna ut respektive grupps genom-snittsvärden för hur högt de har graderat olika käns-lorna. Desto högre genomsnitt, desto mer känslomäs-sigt engagerande läsupplevelse har gruppen haft. Mann Whitney tester används för att räkna ut P-värde för skillnaderna mellan grupperna. P-värdet ger oss en indikation på om en verklig skillnad kan finnas; om för-söket kan användas för att säga något om den generella befolkningen. Mer om detta står under avsnitt 4.1.3.

4.1.1 DELTAGARBESKRIVNING

De 30 respondenterna är i åldern 20-55 år och ingår på olika sätt i min bekantskapskrets.

Respondenterna skiljer sig i utbildningsnivå, arbets-område, intressen samt ålder, och är boende i Malmö, Kristianstad, Köpenhamn och Ålborg. Respondenterna kan därmed betraktas som heterogena.

4.1.2 ENKÄTUTFORMNING

Frågorna och påståenden i enkäten är utformade enligt Likert-skalan och är därmed graderande (Björnkvist, 2012). Likert-skalan är en metod för att utforma enkät-frågor, speciellt inom beteendevetenskap. I motsats till Guttman-skalan som är ja/nej frågor innebär Likert-skalan att man graderar påståendet utifrån siffror. I detta fall mellan 0-4; där 0 innebär att man inte alls håller med och 4 att man instämmer helt. Min enkät består av 17 påstående/frågor varav 13 är inriktade spe-cifikt på läsupplevelsen och fyra om respondenten och dess bakgrund i förhållande till situationen. De första fyra frågorna är därmed inte graderande utan där finns istället svarsalternativ som respondenten kryssar i, detta för att ge en klar bild med så få frågor som möjligt av deras vana för poesi och läs- och surfplattor. Då de andra påståenden är mer abstrakta och känslomässiga passar gradering av påståenden bättre än svarsalterna-tiv. Jag har försökt hålla påståendena så neutrala som möjligt samt har en jämn fördelning av positiva och negativa.

För att veta att enkäten undersöker det den har som syfte att undersöka, det vill säga läsupplevelsen gjorde jag först en testenkät som jag testade på tre respondenter