Hälsa och samhälle
”PERVERTERAD DEMON
ELLER VANLIG KILLE”
DEN SVENSKE MANNEN SOM KÖPARE AV
SEXUELLA TJÄNSTER
LINN STENERYD
CECILIA QUITTBERG
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 41-60p Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö
”PERVERTERAD DEMON
ELLER VANLIG KILLE”
DEN SVENSKE MANNEN SOM KÖPARE AV
SEXUELLA TJÄNSTER
“PERVERTED DEMON OR
THE MAN ON THE
STREET”
THE SWEDISH MALE AS PURCHASER OF
SEXUAL SERVICES
LINN STENERYD
CECILIA QUITTBERG
Steneryd, L & Quittberg, C. ”Perverterad demon eller vanlig kille.” Den svenske mannen som köpare av sexuella tjänster. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde socialt arbete, 2006.
Bakgrund: Flertalet av de män som köper sexuella tjänster är gifta eller
sammanboende och har barn. De flesta män som köper sex har en livssituation som skiljer sig betydande från de prostituerade kvinnornas bakgrund, inkomst och social status. Mannen som köper sexuella tjänster kommer från alla
samhällsklasser och yrkeskategorier och representerar ett tvärsnitt av den manliga vuxna befolkningen. Köparnas motiv varierar men tycks röra sig om känslomässig flykt, avstressning och ansvarsfrihet.
Syfte: Vi vill uppmärksamma komplexiteten i fråga om svenska heterosexuella
mäns köp av sexuella tjänster och även undersöka varför den ensidiga bilden dominerar. Vi hoppas alltså kunna bidra till en slags avdemonisering av mannen som köper tjänsten – han kanske inte alls är perverterad utan en vanlig man.
Metod: En semistrukturerad djupintervju med två socionomer samt
litteraturstudier på utvald litteratur.
Resultat och slutsats: Efter genomgång av intervjumaterialet och litteraturen
kom vi fram till att männen som är köpare av sexuella tjänster inte bör betraktas som perverterade avvikare. Vi menar att dessa mäns handlingar bör förstås och behandlas utifrån en tanke om bakomliggande strukturella möjliggörare. Vi ser att fokus på genusperspektivet har stor betydelse i sammanhanget.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 3 INLEDNING 4 PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 4 FRÅGESTÄLLNING 4
METOD OCH MATERIAL 5
Presentation av valda författare 5
Etiska överväganden 7 Disposition 7 Urvalsprinciper 7 Validitet 8 Reliabilitet 8 BEGREPP 8 Uppsatsens huvudbegrepp 8 Definitioner av begreppen 8
FAKTA KRING MÄN OCH SEXKÖP 10
LAGSTIFTNING OCH FÖRARBETEN 10
Bakgrund 10
Nuvarande lagstiftning 11
Reflektioner 12
HJÄLPORGANISATIONER KAST, köp av sexuella tjänster 13
Intervju med två socionomer på KAST-projektet 15
SLAA, sex and love addicts anonymous 19
Dysberoendekliniken 19
Köp av sexuella tjänster på Internet 19
LITTERATURSTUDIE 23
Huvudbegreppen i litteraturen 23
Tre män pratar om manlighet och män som köper sex 28
AVSLUTANDE DISKUSSION Slutdiskussion 30 REFERENSER 32 BILAGOR 34 Intervjuguide 35 Förkortningar 36
Inledning
”Bara de inte ser mig som en billig, äcklig torsk.”
Så uttalade sig en svensk man i trettioårsåldern, inför en resa ner till Tyskland och fotbolls-VM 2006. Mannen hade tidigare köpt sexuella tjänster av prostituerade kvinnor och hade inför resan till Tyskland sökt information om en särskild bordell där. I intervjun med mannen, som återges i tidningen ETC (2/3 2006), växer en bild av en människa fram - en människa som verkar kluven inför det han planerat. Samtidigt som han talar om det planerade bordellbesöket som något positivt och där kvinnorna måste ses som fria att själva avgöra hur deras kroppar skall
användas, märks också en oro och tvekan. Mannen vill inte att hans kollegor skall se honom som ”en billig, äcklig torsk”. Han säger att den svenska debatten
påverkat honom och gjort honom försiktig. Han förväntar sig inte en manlig uppslutning eller acceptans kring bordellbesöket. I vår studie har vi koncentrerat oss på heterosexuella män som köpare och kvinnor som säljare. Vi har intresserat oss för vilken bild som allmänt verkar finnas av den svenske mannen som köper sex. Vi har bland annat försökt titta närmare på just detta manliga grupptryck och vad den kan tänkas ha för betydelse för hur männen som köper sexuella tjänster ser på sig själva. Vi menar alltså att den manlige sexköparens bild av sig själv borde hänga ihop med den allmänna samhällssynen (och kanske i synnerhet?) andra mäns uppfattning om företeelsen och handlingen.
Problemformulering
Bilden av en svensk heterosexuell man som köper sexuella tjänster av
prostituerade kvinnor (på gatan eller genom att använda Internet) tenderar att vara ensidig, förenklad och onyanserad. I sammanhanget förblir han ofta anonym eller beskrivs som ett sexuellt rovdjur eller en perverterad, sjuk individ.
Syfte
Vårt syfte med uppsatsen är att visa på komplexiteten i fråga om svenska
heterosexuella mäns köp av sexuella tjänster och även titta närmare på varför den ensidiga bilden dominerar. Detta för att vår utgångspunkt är att könsrollernas effekt på individen utgör en bidragande faktor till mäns köp av sexuella tjänster och då vi menar att arbetet för ett jämställt samhälle, försvåras om sexköpande män avfärdas och betraktas som en liten grupp perverterade individer fristående från påverkan i ett genomgripande manligt könsrollsmönster. Denna utgångspunkt har vi valt, då vi i litteraturen, i samtal med professionella och efter att ha tagit del av sakkunnigas uttalanden, anser att vi inte bör bortse från det manliga
könsrollmönstrets betydelse i sammanhanget. Vi tror därför att vi bäst uppnår vårt syfte genom att använda oss av ett av Malmö högskolas tre perspektiv. Detta genusperspektiv är tänkt att finnas som en röd tråd i vår uppsats.
Frågeställningar
Köper fler män än kvinnor sex och i så fall varför? Vad medför det att ha en biologistisk utgångspunkt i diskussionen kring män och sexköp? Upplever män som söker hjälp för sina sexköp, situationen som mer positiv om den prostituerade kvinnan förefaller uppskatta den? Hade män sökt hjälp för sina sexköp om
företeelsen i Sverige varit mer legitim och socialt accepterad? Verkar män som köper sex behöva prostitutionen? Vad har personerna som söker hjälp för sina sexköp gemensamt?
Metod och material
Vi kommer att använda oss av skriftligt material som vi fått från KAST-projektet i Malmö (Köp Av Sexuella Tjänster i Öresundsregionen). I detta material finns utdrag från Internet och olika chattforum där män utbyter personliga erfarenheter, tankar och generella tips kring nätprostituerade kvinnor,
eskortserviceförmedlingar samt den egna rollen i sammanhanget. Vi tycker att detta material har en stor bredd och visar på komplexiteten i fråga om män och könsköp. Vi ser också materialet som viktigt då det konkret belyser den grupp vi har för avsikt att undersöka. I KAST-projektets material finns också analys och utvärdering gjord av två socionomer – Gabriella Scaramuzzino och Svante Malmström. Dessa två yrkespersoner kommer vi att intervjua och tala med om de erfarenheter de har av män som söker sig till KAST-projektet i syfte att diskutera, minska eller upphöra med sina sexköp. I intervjun uppehåller vi oss vid tre
huvudbegrepp, formulerat i ovan nämnda frågeställningar. Intervjun görs skriftligt på plats. Vi kommer att ha ett kapitel i uppsatsen som översiktligt behandlar vad Internetprostitution är. Detta för att Internet är en relativt ny arena vad gäller kommunikation och interaktion. Det kan också vara viktigt att känna till vad Internet har för betydelse i fråga om prostitution. Vi kommer för att kunna analysera uppsatsens huvudbegrepp, vidare att använda oss av litteratur och artiklar som berör ämnet genus, män, manlighet, manligt grupptrycks betydelse, sexualitet och prostitution. Nedan följer en kort presentation av författarna till vald litteratur.
Presentation av författare till vald litteratur Göran Bolin och Karin Lövgren (Om unga män).
Göran Bolin är lärare och har doktorerat i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet. Karin Lövgren är etnolog och intendent vid Nordiska museet i Stockholm.
Jerker Jansson (Män och sex).
Artikelförfattare till Manliga Nätverkets skrift Män och Sex – en skrift om män och jämställdhet.
Thomas Jansson (Det första könet? – mansforskning som reflexivt projekt).
Thomas Johansson är docent i sociologi och leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Han är även verksam som lektor i socialpsykologi vid högskolan i Skövde.
Johansson har producerat ett stort antal böcker och artiklar inom områden som mansforskning, pskulturteori och socialpsykologi.
Barbro Lenneér-Axelson (Männens röster – i kris och förändring).
Barbro Lenneér-Axelson är lärare och forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon är också leg. psykolog och familjeterapeut.
Rita Liljeström (Det erotiska kriget).
Rita Liljeström är knuten som docent till sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Hon har också givit ut flera böcker.
Ylwa Elwin-Novak och Heléne Thomsson (Att göra kön – om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män).
Ylwa Elwin-Novak är specialiserad på psykologiska aspekter av könstillhörighets och jämställdsproblematik. Hennes specialområde handlar om hur familjeliv och arbetsliv är kopplade till könstillhörighet, vår tids syn på barn och kopplingen mellan organisation och kön. Driver tillsammans med medförfattaren till ovanstående bok, företaget Transferens.
Heléne Thomsson är specialiserad på psykologiska aspekter av könstillhörighets och jämställdhetsproblematik. Hennes specialområden är organisation, stress, hälsa, mångfald och förändringsarbete.
Stephan Mendel-Enk (Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om manlighet).
Stephan Mendel-Enk är journalist och krönikör. Han har bland annat skrivit i fotbollsmagasinet Offside, skrivit krönikor i DN samt arbetat på Sveriges Radio.
Moa Karlberg (ETC – Etcetera)
Författare till artikeln ”Visst kan fotbollen räddas från torskarna” i tidskriften Etcetera som kallar sig ”oberoende, nyskapande och aktuell”. Tidskriften publicerar reportage, artiklar och intervjuer om litteratur, konst, idédebatt, såväl etablerade som oprövade röster, internationella utblickar och konstprojekt.
Linnea Nilsson (ETC)
Författare till artikeln ”Men tänk på alla stackars ledsna och handikappade (män)”.
Andreas Gustavsson (ETC)
Författare till artikeln ”Tänk om de ser mig som en billig, äcklig torsk”.
Louise Eek (Att köpa eller köpas).
Louise är journalist och författare. Louise kom med sin debut 2001, en
självbiografisk berättelse Spelat liv som blev mycket uppmärksammad. Spelat liv handlar om hennes väg ut i sexindustrin, vad som höll henne kvar och
svårigheterna att ta sig ur.
Sven-Axel Månsson (Sexualitetens ansikte)
Sven-Axel Månsson är professor i socialt arbete. Prodekanus vid Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle där han huvudsakligen forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete. Sexualitetens ansikte har han skrivit
tillsammans med Annulla Linders.
Eva Hedlund (Sexualitetens irrgångar och Män med sexuell beroendeproblematik)
Eva Hedlund är legitimerad psykoterapeut med många års erfarenhet från RFSU-kliniken och Psykoterapiinstitutet. Hon är dessutom hedersdoktor vid Stockholms universitet. Hon har skrivit flera böcker om sexuellt våld ur både offrets och gärningsmannens perspektiv. Eva Hedlund vill med sina böcker öka beredskapen att möta människor med sexuell problematik av olika slag.
Etiska överväganden
Inför vår studie av sexköpare hade vi naturligtvis en del etiska överväganden att ta hänsyn till. Vi visste att en undersökning som bygger på intervjuer skulle bli enormt svår att genomföra och att vi förmodligen skulle stöta på praktiska hinder. I sexköpens värld är ju köparen den mest anonyma av parterna och detta är därmed lika med otillgänglighet. Vi insåg alltså att det skulle vara etiskt vanskligt att genomföra intervjuer med sexköpare och att urvalet inte skulle vara
tillförlitligt. Det handlar om människor som utför en handling som inte är accepterad i vårt samhälle vilket skulle kunna få till följd att dessa personer inte under några omständigheter, skulle vilja riskera att få sin identitet röjd. Vårt goda samarbete med KAST hade visserligen kunnat underlätta för oss att få fram ett urval men de etiska aspekterna vägde över och vi beslutade att inte genomföra intervjuer av dessa slag. Vi valde därför att koncentrera oss på en litteraturstudie samt att intervjua professionella som arbetar med vår målgrupp. De professionella samt deras verksamhetschef vi valt att intervjua har innan intervjun gett sitt skriftliga samtycke. (Denscombe, 2000)
Disposition
Vi inleder vår uppsats med en presentation av våra begrepp och förklarar ingående om dessa. Nästa avsnitt tar upp bakgrunden till Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster och den nuvarande ordningen. I detta avsnitt lägger vi bland annat fram förslag som uppkommit i och med betänkanden samt olika utredningar som genomförts i samband med ett lagförslag. Det följs av ett avsnitt om KAST, en genomgång av vårt möte med de två socionomer som arbetar på KAST och om deras projekt som även behandlar området åtgärder. Vidare i vårt arbete tar vi upp andra organisationer, bland annat en frivillig organisation som fungerar som en stödgrupp för människor med sexuella problem - däribland människor som köper sex. Vidare presenterar vi vår litteraturstudie som inleds med en presentation av de valda författarna. Därefter följer vår tolkning av vald litteratur som avslutas med en reflektion. Vi avslutar vår studie med en diskussion som innefattar våra egna meningar och slutsatser om ämnet.
Urvalsprinciper.
Vårt syfte med vår studie är bland annat att bidraga till en annan bild av männen som köper sex. Att presentera männens röster ser vi här som viktigt då vi menar att prostitution hittills felaktigt ofta behandlats som en kvinnofråga. Genom att intervjua de två socionomerna på KAST anser vi att vi valt en enhet som är rik på information. En undersökning där vi skulle ha intervjuat männen som söker sig till KAST är inte genomförbar rent etiskt eftersom vi utforskar ett så pass känsligt område. Enligt Rosengren och Arvidsson (2002) är valet av undersökningsenhet grundläggande i all empirisk forskning, med andra ord så är det oerhört viktigt att utföra urvalet på ett korrekt sätt. Det är forskningens syfte och forskningsintresset som avgör hur urvalet går till. Vi har även gjort vårt urval utifrån den litteratur som vi haft till förfogande genom biblioteken och genom Internet. Litteraturen vi valt behandlar ämnet vi belyser och vi anser därför att den är förenlig med våra diskussioner. Vi har dock valt bort litteratur som endast behandlar prostitution och som då exkluderar männen. Själva litteratursökningen har gjorts på Malmö
högskolas bibliotek på Hälsa och samhälle, Malmö stadsbibliotek samt via olika sökmotorer på Internet. Sökning har gjorts via Malmö högskolas databas, Rättsbanken och via Google för att få fram gällande lagstiftningar samt
betänkande och propositioner. Vi har dessutom sökt information på hemsidor tillhörande olika föreningar och organisationer som behandlar ämnet.
Validitet och reliabilitet
Validitet används i de allra flesta vetenskapliga sammanhang för att symbolisera giltighet. Så kallade validitetsbedömningar är ledande för all vetenskaplig
forskning. Reliabilitet står för tillförlitligheten i mätningen. För att vår studie ska erkännas tillförlitlighet krävs att den uppfyller såväl god validitet som reliabilitet. Vi kan åstadkomma denna validitet om den litteratur vi använt oss av är utvalt på ett representativt sätt och efter att vi tolkat litteraturen på ett korrekt sätt och inte förvrider det som är skrivet. Vi inser att den litteratur vi valt ut inte har
fullständiga svar på de frågor vi vill ha svar på utan att det framöver kommer att uppstå fler och kanske även bättre teorier som kan ge mer uttömmande svar. Att vara två författare till denna uppsats ser vi som en stor fördel. En av fördelarna är att vi kan diskutera vår litteratur och ifrågasätta varandras tolkningar av det vi läst. Detta kan underlätta vårt mål att uppnå god reliabilitet. Dessutom har vi
genomfört en intervju där vi använt oss av en intervjuguide som är konstruerad på ett sådant sätt att vi mäter det vi verkligen avser att mäta. Vi har i vår
intervjuguide fokuserat på de grundläggande tankarna och på så sätt sökt förhindra att vi mäter fel saker. Detta för att få fram valida data från våra informanter. (Rosengren och Arvidsson, 2002)
Uppsatsens huvudbegrepp
Vi kommer i vår uppsats att fokusera på begreppen genus, behovet av den glada horan samt vad svenska män själva säger om sexköp. Det sista begreppet avser inte enbart de citat och kommentarer vi presenterar från KAST: s verksamhet eller forum där män köper sex eller artiklar där män som köper sex intervjuas. Vi kommer också att presentera reflektioner hämtade från litteratur och artiklar, från män som inte köper sexuella tjänster. Detta då vi tror att mansrollen och allmänna manliga attityder borde inverka på hur männen som köper sexuella tjänster ser på sig själva och sin handling.
Våra definitioner av huvudbegreppen
Vi börjar med att definiera uppsatsens första huvudbegrepp - genus. Genusteori talar om att vårt kön skapas. Att vara man eller kvinna, rymmer en mängd förväntningar, normer och tillskrivna roller, i vilka vi socialiseras in i från det att vi föds. Att agera i enlighet med de förväntningar som finns inrymt i det kön vi kommit att tillhöra, innebär belöningar av olika slag – gemenskap, gillande, uppmuntran, kärlek. Att bryta mot förväntningarna innebär att utsättas för sanktioner - ogillande, utfrysning, misstänksamhet, osynliggörande (Elwin-Novak, Y & Thomsson, H, 2004).
Att använda genusteori i vår uppsats blir viktigt då vi tar upp ämnen som ofta förklaras utifrån genusteoretisk utgångspunkt – att män blir män genom en socialiseringsprocess, eller med en biologistisk utgångspunkt – att mäns
förhållningssätt och agerande kommer av medfödda och nedärvda drifter. Syftet med uppsatsen är att lyfta fram komplexiteten i en fråga som ofta tenderar att bli förenklad och onyanserad. Vi menar att genusteori är en bra förklaringsmodell att använda i fråga om mäns köp av sexuella tjänster. Genom denna teori tror vi att vi ger utrymme för fenomenet på ett nyanserat sätt, till skillnad från om vi förklarat handlingen (sexköpet) som driftstyrt (biologistiskt) och därmed på sätt och vis som något som skulle vara omöjligt att komma tillrätta med för alla inblandade.
Vi definierar vidare uppsatsens andra huvudbegrepp - vad män säger om köp av sexuella tjänster. I det material vi fått från KAST, där bl.a. utdrag från olika chattsidor ingår, talar män på olika sätt om sina handlingar och om prostituerade kvinnor. Vi tycker att detta är viktigt att visa eftersom det tydliggör att män som köper sexuella tjänster är en grupp som utgörs av män med olika sociala
bakgrunder, som har olika förklaringar till handlingen och skilda förhållningssätt och attityder till den, men ändå förefaller ha ett slags gemensamt behov av den. Vi tror att det är genom att fokusera på detta – mäns personliga åsikter och syn på handlingen – som det viktigaste redskapet för förändring finns. I flertalet artiklar i en tidning vi använt oss av, uttalar sig även svenska män, som inte köpt sex, om sexköp och manlighet. Vi tycker det är viktigt och intressant att inkludera även dessa män i diskussionen då vi tror att de sexköpande männens röster inte bör ses som fristående från den ”generella manlighetens”. Vid ett flertal tillfällen betonas, i litteraturen och av män som köper sexuella tjänster, det manliga grupptryckets inverkan. Vi ser det därför som viktigt att inte bortse från detta och alltså försöka ge en vid bild av företeelsen män och sexköp. Genom detta hoppas vi alltså kunna bidra till en slags avdemonisering av mannen som köper tjänsten – han kanske inte alls är perverterad utan en vanlig man. Detta ser vi som kärnan i vårt arbete.
Tanken om kvinnan som fri i sin sexualitet och med en självvald uppgift att tillfredsställa (och tillfredsställas av) män efter en ekonomisk transaktion, verkar i den litteratur vi använt oss av, hos de sexköpande männen vara utbredd. Vi tycker att det är intressant att titta närmare på detta och har valt att definiera vårt tredje huvudbegrepp som behovet av den glada horan. Vi tror att detta begrepp
tillsammans med fokus på männens egna personliga upplevelser av sitt (och andra mäns) köp, bäst kan användas för att undersöka hur dessa ser på sin roll i
sammanhanget. Man talar på chattforumen om fri sexualitet. Vi tycker det är intressant att diskutera uttrycket och vems fria sexualitet man möjligen avser. Att hävda den glada horan tror vi dels kan fungera som en vilja att förklara sina handlingar men också som ett uttryck för en önskan om ett samhälle där det kanske inte skulle innebära så mycket skam och obehag inför att utföra sexköpet. Vi tror också att den sociala kontext vi lever i, och där tvåsamhetens ömsesidighet är det "sanna" och "rätta", borde inverka starkt på hur de flesta människor som befinner sig inom den, ser på sexualitet. Det är just detta ”behov” av en frivillig säljare vi är intresserade av att undersöka. Avslöjar det behovet, parat med att man på chattsidorna sällan nämner pengar eller ord som prostituerad, torsk och hallick, ett annat större, egentligt behov? Vi ser också behovet av den glada horan som intressant därför att det (betraktad som sanning) ofta får utgöra grunden för tanken om ett icke-kontrollerat och fritt samhälle. Som motpol skulle ett moralsamhälle med tabubelagd sexualitet stå för kontroll och motarbeta sexuell utforskarlusta och sexualitet överhuvudtaget. Vi tycker också att det är intressant att just prostitutionen som företeelse, bland annat på chattforumen, omskrivs som grunden för ett frigjort och ohämmat samhälle och inte som en konstruerad situation av sexuell natur med överenskommelse och obligatorisk ekonomisk transaktion.
”Män av alla sorter köper sex” – några fakta kring män och sexköp
• Straffet för att köpa eller försöka köpa sexuella tjänster är böter eller fängelse i högst sex månader.
• Majoriteten av de män som köper sexuella tjänster är gifta eller sammanboende och har barn. De flesta män som köper sex har en
livssituation som skiljer sig markant från de prostituerade kvinnornas vad gäller bakgrund, inkomst och social status.
• Mannen som köper sexuella tjänster kommer från alla samhällsklasser och yrkeskategorier och representerar ett tvärsnitt av den manliga vuxna befolkningen.
• Köparnas motiv varierar men tycks röra sig om känslomässig flykt,
avstressning och ansvarsfrihet (Utdrag ur Prostitutionsrådgivningen, i Män och Sex 2005).
Upprätthållande och legitimerande mekanismer
Enligt den senaste prostitutionsutredningen är män 50 gånger fler än kvinnorna i den svenska könshandeln. Levinson och Siring (2003) menar därför att män kan betraktas som prostitutionsmarknadens motor. På forumen där män som köper sexuella tjänster utbyter erfarenheter, råd och tankar kring företeelsen, menar författarna till studien att en tydlig homosocialitet uttrycks och upprätthålls. Med detta menar författarna att broderskapsliknande praktiker syftar till att legitimera könshandeln. Författarna menar att prostitutionen inte är ett problem som pågår i samhällets utkanter och bedrivs av avvikare. De menar att könshandeln handlar om ett socialt fenomen som kan sättas i relation till samhälleliga strukturer och handlar om en pågående maktobalans mellan könen (KAST 2006).
Lagstiftningen
Här kommer vi att presentera bakgrunden till den lagstiftning vi har idag samt en översikt av de nya bestämmelserna som började gälla 1 april, 2005. Lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster upphörde då att gälla. Vi vill här först ta upp bakgrunden till denna lag. Den huvudsakliga motiveringen bakom riksdagens beslut om att kriminalisera sexköparen var att kvinnans underläge utnyttjas.
Bakgrund
1977 tillsattes en prostitutionsutredning vars uppgift vara att ingående studera prostitutionen som samhällsföreteelse i Sverige. Utredningen kartlade
prostitutionens strukturer och utsträckning som lade grunden för de övervägande som presenterades i betänkandet (SOU 1981:71) Prostitution i Sverige, bakgrund och åtgärder. I betänkandet föreslogs det att offentliga pornografiska
föreställningar skulle förbjudas och att ett nytt straffansvar för hyresvärdar skulle införas. Generellt ville utredarna dock inte kriminalisera vare sig köp eller försäljning av sexuella tjänster. Det ansågs föreligga vissa risker med just en sådan kriminalisering och dessa var bland annat att verksamheten skulle gå under jorden. Man menade även att det fanns risker för båda parter samt att bevisningen skulle bli försvårad. Även svårigheter med att kontrollera efterlevnaden av ett sådant förbud ansågs föreligga och att den ”dolda” könshandeln skulle bli fortsatt svåråtkomlig. Det framkom dock även en del argument för en kriminalisering, man ansåg att en kriminalisering kunde verka avskräckande för såväl köpare som
säljare. Utredarna tog alltså avstånd från en generell kriminalisering men en begränsad sådan fanns det förslag om. Denna begränsning bestod i att straff skulle införas för den som köpte tillfällig sexuell förbindelse av en person som köparen visste var narkotikapåverkad. Utredarna ansåg att en sådan handling var särskilt hänsynslös och värd att straffa. Bland ovanstående förslag på förändringar var det endast förbudet mor offentliga pornografiska förställningar som antogs och infördes i 10 § i allmänna ordningsstadgan. Förbudet finns numera i 2 kap ordningslagen. (SOU 1981:71)
Under hela 1980-talet har frågan om olika åtgärder för att motarbeta prostitution behandlats i riksdagen. Det gjordes en ny omfattande kartläggning av
prostitutionen i Sverige 1991 som ledde till att riksdagen föreslog en total översyn av samhällets åtgärder mot könshandeln. Kraven på en kriminalisering av såväl köpare som säljare ökade och 1993 tillsattes en ny prostitutionsutredning som skulle utarbeta förslag på samhälleliga insatser för att förhindra könshandeln. Utredningens arbete resulterade i betänkandet ”Könshandeln” (SOU 1995:15) som kom våren, 1995. I betänkandet kan man läsa att utredarna konstaterat att prostitutionens omfattning är liten i jämförelse med andra europeiska länder samt att vid en internationell jämförelse är antalet svenska män som köper sex relativt få. Detta kan bero på att Sverige har haft en annan tradition när det gäller synen på prostitution enligt utredarna. Vidare förklaras detta med att samhället har en strävan mot jämställdhet mellan män och kvinnor samt att det sociala arbetet mot prostitution betytt mycket. Utredarna kom även fram till att det uppskattningsvis då fanns 2500 kvinnor som sålde sexuella tjänster i Sverige. Kvinnor i ”ren” gatuprostitution uppskattades till 650 stycken. Den så kallade
inomhusprostitutionen, bland annat eskortservice och lägenhetsprostitution, antogs ha ökat. Eftersom gatuprostitutionen är mer synlig är denna också lättare att kartlägga samt att införskaffa sig kunskap om. I betänkandet framkom det att andelen utländska kvinnor samt andelen kvinnor med psykiska besvär har ökat på senare år. Bland ungefär hälften av kvinnorna förekom missbruk av alkohol och/eller narkotika. Unga kvinnor var dock ovanligt bland gatuprostitutionen och enligt utredarna berodde detta på socialtjänstens och polisens preventiva arbeta mot unga kvinnors etablering på gatan. Utredarna pekar även på att könshandeln förändras i takt med övriga samhället och att nya former av handeln tillkommer konstant. (SOU 1995:15)
Den tidigare prostitutionsutredningen kom fram till att uppskattningsvis 10 % av svenska män har erfarenhet av sexköp och de avviker inte från
genomsnittsmannen gällande yrke, ekonomi eller civilstånd. Men enligt utredarna avviker han när det gäller inställningen till sexualitet och kvinnor. Rapporten Sex i Sverige, Om sexuallivet i Sverige som utkom 1996 av Folkhälsoinstitutet tar upp en annan beräkning som säger att åtminstone 13 % av männen i Sverige har någon gång köpt en sexuell tjänst. (Prop. 1997/98:55)
Nuvarande ordning
I Sverige finns det inte någon lagstiftning som förbjuder prostitution som sådan, det är alltså inte förbjudet att mot ersättning erbjuda sexuella tjänster. Det är däremot förbjudet att under vissa villkor köpa sexuella tjänster. Lite om dessa villkor kommer vi nu att ta upp samt den gällande lagstiftningen. I propositionen 2004/05:45 läggs förslaget om att Lagen 1998:408 om förbud mot köp av sexuella tjänster upphävs och att man istället inför nya bestämmelser i brottsbalken. Det är dessa nya bestämmelser som i nuvarande ordning finns i Brottsbalken 6 kap
”11 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst sex månader. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen utlovats eller getts av någon annan.”
Bestämmelserna som presenterades överensstämde till stor del med den gamla lagstiftningen men nytt var att det även skulle innefatta den som nyttjar en tillfällig sexuell förbindelse som någon annan betalar. Dessutom skulle
brottsbenämningen ändras till köp av sexuell tjänst. Enligt sexköpslagen räcker det att skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse vid enstaka tillfällen för att straffas. Man ville ha en annan utformning av lagtexten eftersom den gamla var missvisande och kunde antyda att det krävdes flera tillfällen av sexköp för att an skulle kunna straffas. Den nya benämningen skulle lyda enligt följande: köp av sexuell tjänst istället för som tidigare sexuella tjänster. Detta innebar att man minskade risken för feltolkningar av lagtexten. (Prop. 2004/05:45)
Reflektion
Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, menar att prostitution är ett manligt problem. Han förklarar detta med att män som har svårigheter med relationer till kvinnor löser dessa genom att köpa sexuella
tjänster. Månsson säger också att det därför vore totalt fel att straffa den kvinnliga säljaren (ETC 2/3 2006).
Det är intressant att notera synen på den prostituerade och den sexköpande mannen om man tittar närmare på de förslag som låg till grund för sexköpslagen. Man hade från utredande håll förefallit ha en stor tilltro till att mannen som köpare av sexuella tjänster skulle ha ett slags socialt patos. Den som genomförde
sexköpet trots att den prostituerade var påverkad av narkotika, borde bestraffas. Att vänta sig att män som köper sex borde vara den som har kontroll över
situationen och skulle bestraffas om han inte lyckas med det, tycker vi antyder en syn på män och kvinnor som här cementeras. Mannen förväntas vara den
”starkare”, ende vuxne i situationen, samtidigt som han ju tydligtvis är så oförmögen att styra sig själv och sina impulser att han måste uppsöka en prostituerad. Vi tror att de förväntningar som finns inrymt i våra könsroller här kommer till starkt uttryck. Man betraktar mannen som någon som å ena sidan vare sig kan eller förväntas kunna stå emot sina drifter och betalar en person för att få tillfredsställelse. Å andra sidan, när han gör detta som samhället erkänt som en manlig normativ företeelse, så bör han ha så pass mycket självkontroll att han kan avläsa situationen. Vi ser det som tydligt att förväntningar på ”manligheten” inte bara är en samling driftstyrda, sexuella makthandlingar utan att dessa också skulle innebära en stark självkontroll (och kontroll över situationen i stort). Förslaget antyder också en syn på viss prostitution som ”är hänsynslös” och därmed också att det finns prostitution som inte skulle vara det. Vi tror också att denna attityd, om än ej uttalad, också tydligt finns i vårt samhälle idag. Man talar om
prostitution som är otäck och förnedrande. Men samtidigt så finns tanken om viss prostitution som skulle vara frivillig och ömsesidig och skulle kunna finnas under ordnade former. Med den inställningen så tror vi att man legitimerar och därmed förminskar det elände som prostitution för med sig för de inblandade. En
och då de män som köper sexuella tjänster, som på sätt och vis bortom hopp. En legitimering av viss prostitution, menar vi skulle på samma gång som män
”tillåts” hantera sin sexuella tvångsproblematik under ordnade former, också vara som att ignorera mäns motvilja mot att leva upp till sin könsrolls förväntningar. Vi tror att en lag av sexköpslagens art, ligger rätt i tiden och på sätt och vis kanske är oundviklig i ett samhälle där strävan mot jämställdhet är stark. Vi tror också att samhället idag måste erkänna att det medför stora praktiska och emotionella problem för män med ett tvångsmässigt förhållande till sex, utan att skilja på prostitution och prostitution. Detta ser vi som ett stort framsteg i strävan efter att ta gruppen män som söker hjälp, på allvar. Vi menar att attityder till manlighet, sexualitet och förväntningar som följer därmed, kan inverka starkt på många män. Att se dessa män som personer med personliga problem kan kanske medföra att dessa män i större utsträckning vågar söka hjälp. Det är viktigt att samtidigt med en lagstiftning öppna upp för rehabilitering och rådgivning för män som köper sex. Det är även av vikt att se hjälpbehovet och inte bara se det beteende som sexköparna har. Ser man bara beteendet föreligger det en risk att männen enbart ses som ett kriminellt vilddjur som inte förtjänar någon hjälp.
I betänkandet från 1981 menar man alltså att den köpare som inte kunnat, velat eller förmått märka att den prostituerade varit narkotikapåverkad skulle vidare enligt utredarna kunna bestraffas. Förslaget kom inte längre men visar ändå på en särskild attityd till män som köper sex. Tanken om den prostituerade som offer verkar genomsyra hela förslaget och ligga till grund för lagförslaget. Vi ser ingenting som tyder på att bilden av den sexköpande mannen skulle vara nyanserad eller att fenomenet skulle angripas från flera håll. Vi menar att det verkar ensidigt att betrakta den prostituerade som offer (för ett ojämställt samhälle där denna behöver lagstadgat skydd) utan att samtidigt vara öppen för möjligheten att kanske även män skulle vara offer i ett sådant samhälle. Sven-Axel Månsson beskriver prostitution som ett manligt problem och att män löser sina oförmågor med relationer med att gå till prostituerade. Månsson talar om problemet som manligt. Vi tror att det kan vara svårt att ta detta ”manliga problem” med dess manliga offer på allvar om vi inte öppnar upp för en vidare diskussion kring könsroller, sexualitet och makt. Därmed kan också de attityder som ”tillåter” män att hantera upplevda oförmågor och psykosociala problem genom att köpa
sexuella tjänster av kvinnor, uppmärksammas.
Bakgrund – KAST
KAST – Köp av sexuella tjänster är ett projekt som påbörjades i januari 2006 och till en början kommer att pågå under 18 månader. Projektets målgrupp är personer i södra Sverige som köper eller funderar på att köpa sexuella tjänster. Syftet med arbetet är att minska efterfrågan på sexuella tjänster och därmed också minska smittoriskerna av sexuellt överförbara sjukdomar. Programmet är
kommunövergripande och utgör en del av prostitutionsenheten i Malmö. Förutom rådgivning via Internet, telefon och personliga samtal finns delmål i projektet. Att bedriva uppsökande arbete, förebyggande insatser och opinionsbildning samt införskaffa kunskaper om sexköp i Öresundsregionen är exempel på några av dessa delmål. Socialsekreterarna vi varit i kontakt med, Svante Malmström och Gabriella Scaramuzzino berättar att man på KAST samarbetar en hel del med Centrum för sexuell hälsa, Kriscentrum för män, familjerådgivningen och RFSL och RFSU. KAST finns också i Göteborg och en rad andra länder i Europa, bl a England, Italien, Frankrike och Spanien.
I kartläggningen KAST gjort beskriver man hur man gått tillväga för att skapa sig en allmän bild av hur det ser ut på Internet. Författarna skriver att de under arbetet med detta fått en förståelse för hur oerhört tidskrävande det är att klicka sig runt på nätet, något som Svante Malmström säger att man också i samtal med männen som söker upp dem, får bekräftat och kan vara en orsak till social isolering och svårigheter att sköta ett arbete eller ha ett familjeliv. Gabriella Scaramuzzino har kategoriserat och systematiserat sajter på nätet vilka haft tydliga kopplingar till prostitution. Tyngdpunkten i kartläggningen har legat på Sekreterarakademin, Sveriges största nätforum för personer som säljer och köper sex. Genom att där studera samtal, interaktion, diskussioner och fantasier har man på KAST försökt få en ökad förståelse för den komplexitet som finns i prostitutionen och närmare undersöka hur personer som köper sex ser på sin roll. Detta, menar Svante Malmström, är nödvändigt för att kunna ha en dialog med de hjälpsökande männen (KAST 2006).
Svante Malmström tror att det tar mycket lång tid för en person att söka sig till en myndighet, i synnerhet med ett problem som är så pass privat och inte bara rör det djupt personliga. Han menar att dessa män också känner av samhällets värderingar och syn på dem. Gabriella Scaramuzzino tror inte det finns ett samhälle som har en helt öppen och accepterande attityd till köp av sexuella tjänster eller
pornografi. Även om tongångarna är olika ute i Europa och samtalsforumen på nätet ofta framstår som otvungna sidor med tester av prostituerade kvinnor eller restips till ställen med prostituerade, tror han att skammen och känslan av nederlag ofta finns där. Båda två bekräftar att närheten till övriga Europa, främst Tyskland och Danmark med andra attityder till sexköp, ställer krav på KAST-projektet i Malmö. Innan männen kommer till själva samtalet och rådgivning vid personligt möte med de professionella på KAST, har man oftast talats vid ett par gånger på telefon. Gabriella Scaramuzzino och Svante Malmström brukar träffa den hjälpsökande tillsammans vid ett första möte. Där får så den hjälpsökande möjlighet att känna efter vilken av dem han önskar ha fortsatt samtalskontakt med. Svante Malmström menar att det är omöjligt att bortse från vilket kön man har som socionom, i synnerhet i en fråga som rör brukarens förhållande till sexualitet. Gabriella Malmström säger att många av männen som söker hjälp, uttrycker att de vill samtala med en kvinna.
Gabriella Scaramuzzino och Svante Malmström framhåller att det är svårt att ha en behandlingsmodell eller en teori att hålla sig till. Dels för att projektet är under uppbyggnad och inte innehåller några ”sanningar” och dels för att varje individ måste fångas upp där i processen som just denne befinner sig. Man arbetar dock lösningsfokuserat och lyssnar, försöker läsa mellan raderna och ställa rätt frågor. För en människa som byggt hela sitt vuxna varande kring pornografi och sexköp kan det vara skrämmande att se ett slut på just detta. Eftersom en stor del av identiteten faktiskt kan kretsa kring det här, tror Gabriella Scaramuzzino att det är viktigt att gå varligt fram. Härav KAST: s budskap om att man som hjälpsökande får minska eller diskutera sin tvångsmässiga sexkonsumtion – utan att behöva sluta, även om det så klart är målet med projektet. Att vara nyfiken, fortbilda sig, hålla sig a jour med hur verkligheten ser ut för männen som söker sig till KAST samt i alla lägen undvika att demonisera och moralisera, tror Både Svante Malmström och Gabriella Scaramuzzino är en förutsättning för ett bra arbete.
Intervju med två socionomer i KAST
-
projektetSvante Malmström och Gabriella Scaramuzzino har tidigare presenterats i uppsatsen. De är socionomer och arbetar med samtal och rådgivning för de män som frivilligt söker sig till SDF Centrums lokaler i Malmö. Under en intervju med dessa två valde vi att uppehålla oss vid uppsatsens tre huvudbegrepp – genus, behovet av den glada horan samt vad svenska män själva säger om sexköp. Till varje huvudbegrepp ställde vi två frågor till våra informanter (frågeställningar i kap.1). Dessa fick sedan tala fritt i ämnet och deras svar nedtecknades. Nedan följer intervjun.
Begrepp a; genus
Om man antar att män köper sexuella tjänster i större utsträckning än kvinnor, varför tro ni det är så?
Svante Malmström hänvisar till en enkätundersökning Sex i Sverige 2006, där 13-14 procent av de svenska männen uppger att de någon gång köpt sexuella tjänster av något slag. Han tror vidare att genus är en viktig faktor att diskutera i
sammanhanget och att genusdiskussionen också bör följas av en diskussion kring andra påverkande faktorer för en person, till exempel klasstillhörighet, etnisk tillhörighet etc. När förståelse för hur dessa faktorer samspelar finns möjligheten att se handlingen som något som fyller en faktisk funktion. Svante Malmström och Gabriella Scaramuzzino menar att det är en förutsättning för deras arbete att acceptera och respektera de människor som söker sig till KAST. De menar att detta naturligtvis inte innebär att de accepterar själva handlingen. Gabriella Scaramuzzino säger att hon i samtalet med männen möter varje individ där han befinner sig. Båda menar att det gäller att frikoppla sig från sina tankar om samhälleliga maktstrukturella förklaringar, just i det omedelbara mötet med männen. I det mötet bemöts varje person som en enskild individ. De säger därför att det är viktigt att människor som arbetar på andra nivåer, använder sig av t ex könsmaktstrukturella förklaringsmodeller eftersom ett ojämställt (beträffande kön och klassklyftor) samhälle bidrar till att möjliggöra prostitution.
Svante Malmström tror vidare att många av de män som köper sexuella tjänster är opportunister – sexköpet kanske inte är planerat men genomförs eftersom tillfälle finns. Gabriella Scaramuzzino säger att hon tror att det är viktigt att känna till historien. Hon menar att män tidigare, i större utsträckning, setts som subjekt, att de haft tillgång till en sexualitet på ett annat sätt än kvinnor. Män har i större grad setts som drivna av sin sexualitet och som aktiva medan kvinnor i stort betraktats som passiva. Hon tror att detta långsamt håller på att förändras och att kvinnor till följd av en ökad jämställdhet i högre grad blir subjekt än objekt. Svante
Malmström menar att män tidigare haft stort utrymme för att definiera fenomen och företeelser, men att de ”egna problemen” lämnats utanför detta. Svante Malmström tror att samhällets syn på sexualitet, kön, etnicitet, klass etcetera, återspeglar sig i hur prostitutionen ser ut.
Finns en risk med att ha en biologistisk utgångspunkt i diskussionen kring män, sexualitet och sexköp?
Gabriella Scaramuzzino menar att biologin kan fungera som mycket begränsande i ämnet. Svante Malmström instämmer och menar att ett biologistisk synsätt på människor verkar snävt och på sätt och vis uppgivet – t ex ”män är såhär, så har det alltid varit”. Med en så begränsande syn på människor tror Svante Malmström och Gabriella Scaramuzzino att det skulle vara i stort sett omöjligt att arbeta med och för männen som söker sig till KAST-projektet. Båda två tror att förklaringar till varför vi handlar som vi gör står att finna i vår uppväxtmiljö och omgivning. Svante Malmström refererar till en föreläsare i ämnet manlighet; biologin kan liknas vid tangenterna på ett piano. De finns där, men man kan spela dem på olika sätt.
Begrepp b; Behovet av den glada horan
Upplever männen som söker sig till er situationen med den prostituerade kvinnan, som mer ”lyckad” om de antar att hon uppskattar situationen?
Svante Malmström tror att männen har skiftande idéer om hur en ”lyckad akt” ser ut, precis som människor i stort. Han menar också att männen har olika motiv till varför de söker upp prostituerade kvinnor och betalar för sexuella tjänster. I många fall kan det handla om ett sökande efter någon som bekräftar en grandios (och mycket skör) självbild. Med en person som har fått betalt, är chansen att ständigt få självbilden bekräftad stor. I andra fall kan det handla om en man som inte orkar prestera – den prostituerade kvinnan fyller en funktion. Svante
Malmström tror att männen innerst inne är medvetna om att den prostituerade kvinnan inte skulle utfört de handlingar hon utför eller skulle uppvisat tecken på njutning om den ekonomiska transaktionen inte funnits.
Gabriella Scaramuzzino menar att allt måste ses och förstås utifrån den sociala kontext som råder. Hon menar vidare att vi lever i ett samhälle som just börjat erkänna kvinnan som en sexuell varelse och att tanken om sex med orgasmer och ömsesidig njutning, är något som börjat genomsyra vårt samhälle och att detta återspeglar sig även i prostitutionen. Svante Malmström tror att männen har en tanke om vad närhet och intimitet är, och är medvetna om att den närhet de skaffar sig är konstruerad. Gabriella Scaramuzzino tror att insikten om detta
självbedrägeri i sig skapar ångest och skam hos männen. Hon fortsätter och menar att samhällsidealet kring den aktiva människan, som väljer själv och är ”herre” över sitt liv och sina beslut, kan påverka hur prostitutionen ser ut. Hon berättar om prostituerade kvinnor som talar om det de gör, som något inte vem som helst klarar av – de uppvisar en slags stolthet över det sätt de tjänar sitt uppehälle på. Svante Malmström berättar att somliga av de män som söker sig till KAST eftersträvar och söker någon slags äkthet i affärsuppgörelsen med den
prostituerade kvinnan – en jämställd akt där båda njuter. Gabriella Scaramuzzino tror att detta är ett tecken på en ökad jämställdhet i samhället. Hon menar också att det är en svår balansgång att å ena sidan se männen som en del i något större – en manlig norm, samtidigt som varje enskild individ måste betraktas som en unik person. Hon menar också att vår omvärld bidrar till att forma tankemönster och idéer hos oss. Vi skall alla kunna välja och vara aktiva konsumenter och
medborgare, det framhåller samhället ideligen. Gabriella Scaramuzzino tror att handlingen som sådan framstår som mindre förkastlig om den sexköpande mannen utgår från att den prostituerade kvinnan själv valt att utföra handlingen.
Om prostitution varit en mer legitim och socialt accepterad företeelse i Sverige, hade då män sökt sig till KAST?
Svante Malmström berättar att KAST bland annat finns i länder som Tyskland och Frankrike, där man allmänt ser på prostitution på ett annat sätt än i Sverige.
Gabriella Scaramuzzino och Svante Malmström är eniga i att de personliga problem ett sexköp medför för köparen, finns där oavsett ett prostitutionsvänligt samhälle eller inte. Gabriella Scaramuzzino framhåller tvånget som det som gör tillvaron svår för männen som söker sig till KAST. Att stressa hem från arbetet för att tvångsmässigt leta efter uppdateringar på ”sina” sidor på internet, onanera tills man får sår på huden eller köra runt med bilen på prostitutionsstråken på nätterna, är saker som borde försvåra livet i vilket land man än befinner sig i. Det blir svårt att sköta ett arbete och att skaffa och upprätthålla relationer som inte inbegriper ekonomiska transaktioner.
Svante Malmström tror inte att det finns något samhälle någonstans där män som köper sexuella tjänster egentligen har någon hög status. Svante Malmström menar också att bara för att prostitutionen i andra länder är mer synlig, innebär den inte färre problem för de inblandade. Gabriella Scaramuzzino instämmer och berättar att studier av konsekvenserna av länder med ”ordnad” prostitution, gjorts. Man har där funnit att de kick-sökare som utgör en stor del av männen som köper sexuella tjänster, där befinner sig inom samhällets ramar, lagligt och
förhållandevis accepterat. De måste då skaffa sig en kick genom att ytterliggare tänja på gränserna. Svante Malmström och Gabriella Scaramuzzino menar att en legalisering av prostitution och en tillåtande attityd till sexköp inte innebär ett steg framåt i något avseende. Hon säger att studierna snarare visar på att andra avarter än prostitution med vuxna inblandade, inom sexindustrin har ökat.
Begrepp c; Männen och könsköpet
Ger männen som söker sig till er sken av att behöva vetskapen om att prostituerade finns?
Svante Malmström tror att det kan upplevas som skönt att inte bli ifrågasatt. Han menar dock att det finns män som gör sitt yttersta för att prestera inför den prostituerade kvinnan och att det krävs oerhört mycket för att kunna prestera sexuellt i en så pass konstruerad situation. Gabriella Scaramuzzino instämmer i att frågan om män och könsköp är komplex och att det inte finns något enkelt svar på frågan. För vissa män kan det innebära en viss trygghet, för andra enbart något som upprätthåller självbedrägeriet.
Vad har personerna som söker sig till KAST gemensamt?
Svante Malmström och Gabriella Scaramuzzino säger att den stora gemensamma nämnaren är att de alla är män. De tror inte heller att en mans sexköp sker av en slump utan att ytterliggare en gemensam faktor är att alla har ett motiv och att den prostituerade kvinnan i alla sammanhang fyller en funktion. Svante Malmström menar också att samtliga män som söker sig till KAST upplever att sexköpen inverkar negativt på deras liv. Gabriella Scaramuzzino tycker att männen har ett stort mod och en enorm kraft – att dels erkänna att man betalar för sex eller har ett tvångsmässigt förhållande till sex och därigenom medverkar till problem som följer i prostitutionens spår, är svårt, i synnerhet inför en främling. Svante
Malmström menar också att ett gemensamt drag är att männen inte upplever att de förmår upprätthålla äkta relationer, att de upplever att något är fel. Många av dem kan ha till synes välfungerande liv, äktenskap och arbete. Svante Malmström
menar att detta är kärnan – de här männen utmärker sig inte på något särskilt synbart vis. Han tror att det är viktigt att inte betrakta de här männen som en samling sjuka eller perversa människor, utan att dels skilja handlingen från personen och dels se företeelsen heterosexuella män och könsköp i ett vidare perspektiv, där mansrollen och socioekonomiska faktorer, inverkar på de val vi gör och de handlingar vi utför.
Reflektion kring intervju
Våra informanter menar att genusbegreppet är viktigt att uppmärksamma i ämnet män och köp av sexuella tjänster. De tror att biologistiska argument för att mäns tvångsmässiga användande av sex och prostituerade, skulle vara något driftstyrt, inverkar negativt på synen på människor. Våra informanter menar att omgivning och miljö är större påverkande faktorer och att biologistiska tankar verkar snäva och cementerande i fråga om män och könsköp. Detta tror vi är en viktig
utgångspunkt att ha i arbetet med och för män som söker hjälp för sina sexköp. Vi tror att en biologistisk utgångspunkt medför en slags uppgivenhet – såhär är män, har alltid varit och så kommer det att vara. Våra informanter menar också att fler förklarande faktorer än genus behövs för att man skall kunna skaffa sig en helhetsbild av mannen med tvångsmässigt förhållningssätt till sex. Sådana faktorer är till exempel socioekonomiska faktorer och etnicitet som påverkar hur man går tillväga och innebär en skillnad i synsätt på sig själv och upplevelsen av handlingen.
De menar också att alla former av orättvisor i samhället är bidragande orsaker till sexindustrins upprätthållande. Våra informanter betonar också att det är en svår balansgång att i viss mån lägga ”politiken på hyllan”. De menar att man givetvis kan ha en idé om grundläggande mekanismer som orsaker till problemet, men talar också om att de som terapeuter samtidigt är skyldiga att se varje individ som uppsöker dem, som just en individ. Vi tror att det är mycket viktigt i arbetet med och för män som söker hjälp för tvångsmässigt förhållningssätt till sex, att betrakta och möta den människan där den befinner sig just där och då. Vi
instämmer samtidigt i informanternas tankar om att det på andra plan, än just i det terapeutiska samtalet, måste finnas kunskap om strukturella förklaringar och fokus på hur dessa kan lösas. Samtidigt tycker vi att det är intressant att notera den försiktighet som man talar om strukturella förklaringar och orsaker. Vad gäller männen som söker sig till KAST, tror vi tror att det kan finnas ett motstånd mot att se sig och sin problematik som en del av något större. Man kanske vill hitta personliga förklaringar ur ett psykoanalytiskt perspektiv. I ett utsatt läge, som dessa män befinner sig är skammen och skulden stor. Bara att ha tagit en första kontakt per telefon kräver, enligt våra informanter stort mod och beslutsamhet. Vi menar att tanken om att det skulle finnas ett motstånd mot att se sig som någon som representerar en grupp (i det här fallet gruppen män), kanske är felaktig. Kanske skulle män i behandling och under rådgivning uppleva det som en lättnad att också få fokusera på vad det i stort innebär att vara man. Kanske är ett sådant redskap en tillgång (och förutsättning) för ett gemensamt förändringsarbete?
Vi talar under intervjun också om varför män i större utsträckning än kvinnor köper sexuella tjänster. Våra informanter menar att anledningen till att det är fler män än kvinnor som köper sex kan bero på att kvinnor först på senare tid erkänts som ett subjekt i sexualiteten. Vi ser det härav förväntat och logiskt att män i större mån ”tillåts” må dåligt genom att tvångsmässigt använda just sex. Att män i större mån än kvinnor haft ekonomisk makt tror vi också borde ha en påverkan
idag på prostitutionen. Vi tror att historien, med kvinnor i underordnad position och som objekt, tillgängliga för mäns sexualitet, avspeglar sig som att det är just kvinnor som upplåter sina kroppar medan män efterfrågar tjänsten och betalar för den. Våra informanter tror också att den sociala kontext som råder bestämmer hur prostitutionen ser ut. Att prostitutionen i Sverige efter sexköpslagen till stor del flyttat inomhus och pågår över internet, borde alltså vara ett tecken på detta.
SLAA – Sex and Love Addicts Anonymous
SLAA är till skillnad mot KAST en självhjälpsgrupp och betyder Sex and Love Addicts Anonymous. Organisationen bildades i USA 1976 och finns numera över hela världen. I Sverige finns för närvarande SLAA i femton städer. SLAA har ett behandlingsprogram som ursprungligen kommer från AA: s (anonyma
alkoholister) 12-stegs program. SLAA är öppet för alla med ett sexberoende och för de som har en önskan om att sluta agera ut ett mönster av sex- och
kärleksberoende. Organisationen är självförsörjande genom medlemmarnas frivilliga bidrag. På SLAA: s hemsida kan man läsa att de inte har något
samarbete med andra organisationer eller rörelser. De värnar väldigt mycket om sina medlemmars identitet och undviker kontakt med media. (www.slaa.nu)
Dysberoendekliniken
Dysberoendekliniken i Sundsvall erbjuder behandling och terapi för sexuellt dysberoende. Kliniken drivs av Samverkansgruppen AB som är ett av Sveriges äldsta företag inom bland annat behandling. Dysberoendekliniken startade som en försöksverksamhet i oktober 2004 och eftersom efterfrågan på denna typ av behandling var stor utvecklades verksamheten. Personalen består av erfarna och välutbildade alkohol/drogterapeuter och har inga moraliska värderingar kring sexuellt beteende eller sexuell orientering. Vidare så är klinikens helhetskoncept en behandlingsmodell som innebär att de skräddarsyr behandlingen. Med andra ord så är behandlingen individanpassad utifrån den sökandes behov. Deras
grundläggande behandlingsfilosofi är att alla människor har potential att avstå från destruktiva sexuella mönster och tillfriskna. Kliniken börjar normalt med ett utredningssamtal som följs av ett bedömningssamtal och därefter hänvisas personen till samtal antingen ensam eller i grupp. Behandlingen på
dysberoendekliniken betalas av socialtjänst, arbetsgivare, kriminalvård, psykiatri m.fl. eller av den sökande själv. (www.sexuellrehab.se)
Köp av sexuella tjänster på internet
Internet har under det senaste decenniet kommit att spela en stor roll för
kommunikation och interaktion mellan människor. En sökning på ordet ”sex” gav i mars 2006 ett antal träffar som uppgick till 720 miljoner (KAST 2006).
Internet är i ständig utveckling och förändring. Det kan finnas svårigheter med att definiera köp av sexuella tjänster på internet. Räknas det bara som köp när det handlar om kropp mot kropp eller skall webcam-sex (sex utan fysisk beröring med en aktör som poserar eller utför sexuella handlingar framför en kamera)
inkluderas? Internet har öppnat upp en sexmarknad som erbjuder en stor tillgänglighet. En annons som läggs ut på nätet kan ge hundratals svar från intresserade köpare. För många kan tillgängligheten till sex på nätet skapa behov som inte fanns tidigare. Med en större tillgänglighet och anonymitet kan
prostitutionen nå ut till en stor kundkrets och personer som kanske inte skulle ha sökt upp prostitution annars. Somliga kunder menar att internet gjort de
prostituerade kvinnorna mer överskådliga – mer information och bilder finns samtidigt som man kan sitta hemma och titta i lugn och ro. På nätsidorna finns
ofta flera subforum med varierande innehåll och ämnen. Man kan diskutera hemsidan och få råd och tips om prostituerade, deras utseenden och kvalitet och kostnader. Blir man medlem i något forum skaffar ofta ett smeknamn, ordspråk eller motton, som man kan klicka på för att få se personliga profiler. Dessa profiler brukar, till skillnad från de prostituerades profiler, ofta vara väldigt sparsmakade. Detta kan bland annat förklaras med anledning av kriminaliseringen av köp av sexuella tjänster (KAST, 2006).
Tre organisationer – en analytisk jämförelse
Vi har samlat information om Dysberoendekliniken i Sundsvall, SLAA i Malmö samt KAST-projektet. Medan det sistnämnda är drivet i kommunens regi är SLAA en utpräglad självhjälpsgrupp utifrån 12-stegsprogrammet.
Dysberoendekliniken i Sundsvall är som ett mellanting mellan dessa båda – 12-stegsmodell med inslag av terapeutiska samtal med addiktologer (alkohol och drogterapeuter). Vad är det som gör att människor går med i självhjälpsgrupper? De som går med i exempelvis SLAA gör ju det helt frivilligt och kan vara lockande just därför. Trivs man inte i gruppen så slutar man eller byter grupp. Valmöjligheterna är helt enkelt större än hos de professionella. De som söker sig till en självhjälpsgrupp som SLAA blir förstådda av varandra på ett annat sätt. Dessutom är SLAA i princip helt kostnadsfritt för både samhället och den enskilde.
Vem ska ha ”makten” att definiera en persons problem? Ska det vara den professionella eller personen själv? Kan man verkligen jämföra de två kunskaperna, den professionella och den erfarenhetsbaserade. Den
erfarenhetsbaserade kunskapen bygger ju på individens egna erfarenheter av ett gemensamt problem. Självhjälpsgrupper har en utveckling som helhet men även de enskilda individerna utvecklas i gruppen. Som deltagare i en grupp hittar man sitt eget sätt att betrakta sitt problem på och ser sig själv som överlevare. Man hittar en väg som hjälpligt hanterar de problem man har gemensamt i gruppen.
De två socionomerna vi talat med i KAST-projektet berättar om sina samtal med männen. Man försöker fånga upp var och en av männen där just denne befinner sig. Man går försiktigt fram och låter den enskilde leda samtalet och själv besluta sig för om han vill sluta med sitt sexuella beteende eller bara diskutera saken. En metod eller teori, berättar socionomerna, blir för snäv att tillämpa på alla. En stor hänsyn verkar alltså tas till varje individs livshistoria, personlighet och egen syn på problemet och dess verkan. De professionella i KAST-projektet tycker vi verkar ha en mer flexibel inställning till verksamheten och en människosyn som inrymmer mer förståelse. De två socionomer vi talat med berättar om vikten att se varje individs plats i sin personliga process och ”fånga upp” denne där. De talar också om att förstå utan att acceptera, att det inte finns några rätt eller fel. Vi tycker att KAST därför har en mer seriös framtoning. De utgår inte från någon absolut sanning och menar att de inte följer någon teori undantagslöst. Utrymme för flexibilitet och fokus på varje människas livshistoria, tror vi är en förutsättning för ett lyckat förändringsarbete.
Citat från chattsidor på internet 2006
Det största sub-forumet på Sekreterarakademin för människor som köper sexuella tjänster och diskuterar pornografi heter ”Allmän diskussion”. Nedan följer några citat som vi valt från KAST: s kartläggning 2006 därför att de tydliggör att tankar, känslor och förhållningssätt till ämnet varierar starkt mellan männen.
/…/Vad är det jag gör? Det här skulle folk veta att jag gjorde. Jag som kallar mig feminist. Jag som skrivit uppsatser utifrån
genusperspektiv. Är jag en hycklare? Jag tror på det fria valet. Individens frihet. Men är hon fri Är det hon som valt detta? Jag har aldrig tvekat så mycket inför ett sexköp som den här gången./…/ /…/Samtidigt har jag på sistone fått allt för många komplimanger från glädjetösen om att det var jävligt bra för henne också, vilket ärligt talat börjar bli lite enerverande. Jag känner mig ganska dum som svarar "Åh, tack”, när jag förmodar att en riktigt kompetent helproffessionell gudinde är skicklig på att fejka orgasmer, även sammandragningarna i det andra hålet från nacken, skälvandet i kroppen osv. Kanske denna fråga verkar fånig och bara leder till att jag blir mobbad här i forumet, men jag kan inte låta bli att ställa den: Finns det några sätt man kan se om en orgasm är fejkad eller äkta?
”Jaha då har man blivit dumpad av tjejen, precis innan semestern! Tänkte ta en tur till det förlovade landet och vara med så många tjejer som möjligt för att bedöva sorgen. Några som har
erfarenheter från att bara beställa Dansk & fransk? Hur lite tid har man på sig? Är ju van att köra på hur länge som helst med
flickvännen tidigare! Är det helt värdelöst, ska man ta en halvtimme istället?
Jajamensan. Det är liksom normalläget om man lämnar västvärlden och träffar betaltjejer. Att få en GFE (girl friend experience) är det normala om man åker runt i såväl väst- som Östafrika eller för den delen i Karibien eller Latinamerika eller Asien. Vill påstå att tjejerna i Sverige är ointressant dyra i förhållande till det engagemang som man får. Vill man ägna sig åt betalsex i
Västeuropa skulle jag rekommendera Tyskland. Kostnaden för att åka till Frankfurt över dagen och ha sex där är inräknat flygbussar, flygbiljetter och betalning till tjejen lägre än vad priset är för 1 timme här i Sverige. Då kan man dessutom äta en schysst middag och köpa billig whisky innan man kommer hem, allt inkluderat fortfarande till lägre peng än normalpris för en timme i Stockholm.
Jag söker en kvinna som skulle vilja vara intresserad av att åka med mig till Romantiska Paris den 4-7/5 för att helt enkelt ha roligt, se en oerhört vacker stad och njuta av våren men inte minst av
varandra. Jag är en kille som ser bra ut, 30 år och har både charm och vett som söker dig som gillar ett äventyr Självfallet står jag för resa, boende och middagar Om du är intresserad så
rekommenderar jag dig att maila mig. Självfallet kan vi träffas, pratas vid innan så att du känner att det funkar bra, känns bra! Sugen på att komma ifrån och verkligen njuta? Mvh Thomas
/…/Som 30-årig oskuld (vilket jag förresten numera proklamerar för världen i min avata så är detta en oerhört tröstande tanke. Även om
jag ännu inte utnyttjat möjligheten, så är det skönt att veta att den finns - hade den inte gjort det tror jag att jag hade varit oerhört mycket mer påverkad av min situation, blotta vetskapen att jag aldrig skulle få uppleva en naken kvinnas kropp intill min skulle långsamt tära på förståndet. Nu finns den alltid där - möjligheten, alternativet till evigt celibat./…/
Analys
Syftet med vårt arbete har varit att undersöka en allmän syn på heterosexuella män som köpare av sexuella tjänster och som tvångsmässiga ”surfare” på nätets pornografiska sajter. Vad avslöjar då de olika organisationernas
behandlingsmetoder för värderingar och människosyn? Vi börjar med att titta på självhjälpsbaserad verksamhet, SLAA, och Dysberoendekliniken i Sundsvall (dock med professionella inslag). Vi tror att det kan finnas en fara i
självhjälpsgrupptanken. Detta med tanke på att det kan bli ”ensidigt” med den homogena gruppens synsätt och erfarenheter. Vi tror att utan inslag av
professionell hjälp kan missbruksidentiteten överskugga ens personliga,
individuella identitet. Om styrkan att ta sig ur ett missbruk eller komma igenom problem av olika slag, endast kommer ifrån gemenskapen med likasinnade kanske man glömmer bort sig själv. I 12-stegsbaserad självhjälpsgrupp saknas också ledare. Informella ledare, de som ”tar på sig” rollen som ledare kan då stjäla utrymme från andra – en hierarki byggs upp i gruppen.
I dessa grupper utvecklas alltså vissa tankar om gruppen och individen. Den världsbild man tillsammans utvecklar blir en ”sanning” utan att för den skull kanske kunna ge en nyanserad bild av livet, samhället och verkligheten. Som medlem i en självhjälpsgrupp bör man vara mycket verbal annars finns risken att man inte kommer till tals och då faller hela konceptet med självhjälpsgruppen. Vi tycker att Dysberoendekliniken och SLAA beskriver sin syn på de hjälpsökande männen som utan moraliska värderingar kring sexuellt beteende. De menar att deras behandling utgår från en avsaknad av fördömande. De verkar se problemen som individbaserade. Vi tycker dock att både SLAA och Dysberoendekliniken framstår som ganska rigida i sin syn på männen i verksamheten. På
Dysberoendeklinikens hemsida omnämns enstaka porrtidningsköpande som en del i ett sexmissbruk – att inte inse att porren är kvinnoförnedrande.
Sådana uttalanden tror vi man som hjälporganisation bör vara försiktiga med. Att diskutera könsroller och mönster ur ett individperspektiv bör vara möjligt utan att skuldbelägga. Att tala om ett gemensamt ansvar utan att tala om gemensam skuld och värdera vad som är ”normalt” tror vi borde vara mer effektivt. Här menar vi alltså att 12-stegsmodellen emotsäger sig själv. Vi har även funderat på tre frågeställningar kring självhjälpsgrupper. Finns de för att staten inte har resurser att uppfylla vissa behov? Finns de för att staten inte har skäl att uppfylla vissa behov eller för att förmågan saknas?(Karlsson, M 2006).
Vi tror att det i fråga om sexuellt dysberoende kan vara en kombination av främst de två sistnämnda orsakerna. Det ämne vi valt att skriva om är komplext och alla inblandade – könsköpare och prostituerad - har naturligtvis sin personliga
upplevelse av vad som händer, dess orsak och verkan. För varje enskild individ är just den personliga upplevelsen och ens erfarenheter det viktiga, sanningen. Genom att ta del av KAST: s kartläggning av köp av sexuella tjänster i Öresundsregionen har vi kunnat läsa männens egna inlägg och samtal på
