Delrapport 2. Ett nytt förslag till lokal lägesbildsverktyg

2019

Delrapport 2

ETT NYTT FÖRSLAG TILL LOKALT

LÄGESBILDSVERKTYG

1

Innehåll

Uppskattningar av antal och andelar ... 5

Lägesbildsdata ... 6

Skillnader gentemot Metodstödsdokumentationen ... 7

Gallring av data ... 8

Strukturdata ... 8

Förslag till förbättringar av lägesbildsdata och metodstöd ... 9

Optimering av lägesbildsdata ...10

Gradering och dataanvändning ...10

DEL II NYTT FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER ...14

Det nya förslaget ...14

Problematisering av frågor ...16

Alternativt förslag till hur frågor kan användas i enkäten ...17

Beskrivning av ändringar och rekommendationer ...18

Boendemiljö och säkerhet ...18

Normer som främjar problembeteenden ...20

Organiserad brottslighet ...20

Effekter ...22

SLUTSATSER ...23

Möjliga framtida forskningsfrågor ...23

BILAGOR ...25

Bilaga I - Beräkningar av Pearsons korrelationskoefficient och Cronbachs alfa...25

2

INLEDNING

Denna rapport är en granskning av en del av det metodstöd som Polismyndigheten har, vilket vänder sig till de som arbetar i utsatta områden och mot lokalt organiserad brottslighet. Metodstödet används för att identifiera sociala risker och organiserad brottslighet som tillsammans är faktorer som hindrar social utveckling i lokalsamhället.

Den första delen av Delrapport 2 är en genomgång av den dokumentation och data som Polismyndigheten använder sig av för att skapa den lägesbildsdokumentation som i sin tur genererar en del av det beslutsunderlag som myndigheten använder sig av för att gradera utsatta områden. Här tittar vi dels på delar av metodstödsdokumentationen som förklarar hur enkäten ska fyllas i och användas, men vårt främsta fokus ligger på de data som genereras utifrån enkäten.

Vidare mynnar ovan arbete ut i den andra delen som innehåller förslag och rekommendationer till förbättringar och effektiviseringar där fokus har varit på att reducera antalet enkätfrågor som används i metodstödet.

3

4

UTGÅNGSPUNKT

Den information vi erhållit från Polismyndigheten bestod av två databaser som innehöll den lägesbildsdata som genererats av den enkät som används för insamling av data, fyra rapporter från Polismyndigheten rörande utsatta områden, en datafil med strukturdata för de graderade områdena från Statistiska centralbyrån (SCB) samt en metodstödsdokumentation som bland annat beskriver hur enkäten ska besvaras och användas.

Metodstödsdokumentation

Den medföljande metodstödsdokumentationen beskriver hur det är, eller var, tänkt att enkäten ska besvaras. Vårt fokus har främst kommit att inriktas på de olika skalorna som ska användas för att besvara frågorna i enkäten. Vi har identifierat totalt åtta olika skalor som ska användas för att besvara olika delar av enkäten. Det rör sig om fyra varianter av en femgradig skala som är till för att uppskatta en eventuell upplevd problematik, vilket utgör majoriteten av frågorna i enkäten. Därefter en tregradig skala som ska ha använts för att besvara sex frågor. Slutligen tre konverterings-skalor som ska ha använts för att omvandla en uppskattning av ett faktiskt antal till ett svar enligt en femgradig skala.

Efter genomläsning av dokumentationen kan det konstateras att alla åtta skalor har brister i varierande omfattning och allvar, dels som skalor i sig, men kanske främst i de resulterande data som har genererats utifrån dess implementation och användning. Nedan går vi igenom de olika skalorna och beskriver de problem som har, och möjligen kan ha, uppstått via dess användning. Vi kommer där att titta på dokumentationen, på data samt jämförelsen, och eventuella skillnader, mellan dokumentation och data.

Bedömningsmatrisen

De skalor som ska användas för att besvara majoriteten av frågor följer någon av de fyra varianterna av den femgradiga skalan som existerar i dokumentationen, dessa återfinns i den beskrivna bedömningsmatrisen. Då enkäten är indelad i fyra större frågegrupper är det tänkt att var och en av de fyra varianterna av den femgradiga skalan ska användas för att besvara en del av enkäten1.

Bedömningsmatris till metodstöd

Grad Problem Frekvens Påverkan Effekt

1 Inget Enskilt Ingen Ej märkbar

2 Litet Enstaka Liten Märkbar

3 Problem Flera Påverkan Orsakande

4 Stort Återkommande Stor Påtaglig

5 Mycket stort Etablerade Mycket stor Allvarlig

1_{Den fullständiga bedömningsmatrisen återfinns i Metodstödsdokumentationen på sidan 20 och}

5

Vi har inte noterat att det finns någon beskrivning av de olika graderna i matrisen, utan dessa ska troligen tolkas rent språkligt. Även om det inte framgår helt tydligt förutsätter vi att detta är tänkt att vara en ordinalskala. Utifrån det antagandet kan vi vidare förutsätta att det rör sig om en stegrande skala där allvaret i problematiken antas öka med graden, från något lågt och närmast icke-existerande till stora och allvarliga problem.

Den främsta bristen är annars att det saknas en tydlig noll-punkt, eller nollvärde i skalan. Det går alltså inte att ange att något inte är ett problem eller att något inte skulle existera utan alla beskrivna och efterfrågade problem måste istället existera i någon mängd. Det närmaste som går att komma är när något anges vara inget problem eller ha ingen påverkan. Detta är dock inte samma sak som att problematiken inte existerar, det kan istället vara så att läget bedöms vara under kontroll och att det därför inte föreligger någon problematik och inte då nödvändigtvis att något inte existerar.

Det kan därtill vara svårt att avgöra exakt hur stort avståndet mellan de olika graderna är och om det är samma avstånd i de fyra olika skalorna, rent språkligt har vi bedömt att avståndet troligen inte är lika över de fyra skalorna. Detta i sin tur kan göra det svårt att veta exakt när man ska ange en eller annan grad som det uppskattade svaret på en fråga. Det finns således en viss form av subjektivitet i de uppskattningar och bedömningar som sker via graderingen.

Uppskattningar av antal och andelar

Det fanns totalt sjutton frågor i enkäten som efterfrågade en uppskattning av ett antal eller en andel av någonting, vanligen ett antal individer eller olika former av nätverk. Utav metodstödsdokumentationen framgår att denna uppskattning av antal eller andelar i vissa fall ska konverteras till ett svar enligt en femgradig skala. Däremot återfanns bara direkt information i dokumentationen för hur denna konvertering ska ske för tre av frågorna2, för andra frågor saknas det vägledning och för vissa av frågorna ska ingen konvertering ske utan ett faktiskt antal ska istället anges. Konverteringsskalor för Antal Grad / Fråga 3.1.1 b 3.1.1 c 3.1.2 b 1 <20 <2 <0 2 20-40 2-4 1-2 3 40-70 4-7 3-4 4 70-100 7-10 5-6 5 100< 10< 7<

Även om det vid en första anblick kan se ut att vara tre olika skalor så är det egentligen bara två. Detta då skalan för frågorna 3.1.1b och 3.1.1c i praktiken är

6

samma skala, med samma brister, fast med en förskjutning då den första av de två har tio gånger högre värden.

För frågorna 3.1.1b och 3.1.1c efterfrågas en uppskattning om antalet kriminella individer i området. För graderna 2,3 och 4 finns det överlappande värden i skalan. Däremot finns det inte några överlappande värden för graderna 1 och 5, även om det skulle kunna se ut så om man inte tog någon hänsyn till symbolerna. Det problematiska här är alltså att det kan bli så att ett antals-svar återfinns i två olika graderingar och att det därmed öppnar upp för möjligheten att välja hur ett område ska graderas. Överlappningen av svarsalternativ kan alltså användas för att förstärka eller förminska beskrivningen av situationen i området.

För fråga 3.1.2b, som efterfrågar en uppskattning av antalet kriminella nätverk i området, är problemet annorlunda. Istället för att det finns möjliga överlappande värden så saknas det här istället möjliga svarsalternativ. Om ingen hänsyn togs till de symboler som har använts ser det ut som en relativt korrekt skala, men på grund av symbolerna är så inte fallet. Gradering 1 är här ett omöjligt svar då det enligt beskrivning anger att det skulle vara ett strikt negativt antal kriminella nätverk i området, som det står skrivet ingår nämligen inte noll som ett möjligt svarsalternativ. Ett liknande problem uppstår för gradering 5 där antalet sju inte är ett möjligt svarsalternativ, detta då det som efterfrågas är ett värde som är strikt större än sju. Dessa fel hade försvunnit ur skalan om graderingen för 1 istället hade varit noll och att graderingen för 5 hade varit strikt större än eller lika med sju.

Som angavs tidigare saknas det konverteringsskalor för flera frågor. För vissa av frågorna är inte detta ett problem då de istället ska besvaras med en uppskattning i ett faktiskt antal, detta gäller för frågorna 3.1.2c-i samt fråga 4.2.2c. Denna blandning av svar där vissa frågor ska konverteras enligt en skala medan andra frågor ska besvaras med ett antal kan uppfattas som konstig. Det hade i någon mening varit bättre att använda antingen den ena eller den andra metoden. Exempelvis är det så att ur dokumentationen framgår att det totala antalet nätverk ska anges som ett konverterat värde, det går alltså inte att i efterhand utläsa exakt hur många nätverk det uppskattas att det finns i det geografiskt avgränsade området. Detta följs sedan av frågorna om antalet nätverk av olika strukturer och sammansättningar, men här ska uppskattningen av antalet anges som ett faktiskt värde. Denna fråga problematiseras vidare senare.

Lägesbildsdata

Med lägesbildsdata avses den data som lokalpolisområdena angett som svar på den enkät som Polismyndigheten använder sig av för att skapa sig en uppfattning om den eventuella problematiken och situationen i ett avgränsat geografiskt område. Totalt omfattar enkäten 160 frågor fördelat över fyra större frågeområden.

För denna rapport har vi har haft tillgång till lägesbildsdata från en tidsperiod som sträckt sig från första kvartalet 2017 till tredje kvartalet 2019. Efter att vi hade gått

7

igenom de två databaserna vi fått tillgång till kunde vi plocka ut totalt 353 besvarade enkäter. Därefter skedde en gallring varefter det återstod 304 besvarade enkäter. Hur själva gallringen har genomförts beskrivs senare.

Notera att detta inte är någon genomgång eller analys av lägesbildsdata i meningen att vi går igenom svaren som beskriver de avgränsade geografiska områdena, utan detta är enbart till för att beskriva data och uppmärksamma eventuella problem. Delar av de analyser som har genomförts presenteras i del 2 i denna rapport, samt i bilaga I.

Skillnader gentemot Metodstödsdokumentationen

Efter att ha jämfört den faktiska, insamlade och existerande lägesbildsdata gentemot hur den skulle ha varit enligt metodstödsdokumentationen kan vi konstatera att det finns en del skillnader i hur det var tänkt att det skulle vara och hur det faktiskt blev.

Den allvarligaste bristen är att de skalor som anges i metodstödsdokumentationen inte efterföljs när det kommer till de insamlade lägesbildsdata som existerar. Detta i sin tur talar om för oss att det inte verkar finnas någon form av kontrollfunktion för att säkerställa att bedömningarna har gjorts och rapporterats in enligt den föreskrivna metodstödsdokumentationen. Varför så inte har skett kan vi inte svara på, men ett antagande från vår sida är att en del av problematiken troligen beror på en otydlig och omfattande dokumentation som blivit så komplex att den till slut har närmast ignorerats och att respondenterna istället har valt att använda en mer generell femgradig skala och därefter försökt att applicera den genom hela enkäten. Ett tecken som skulle tyda på detta är exempelvis de sex frågorna, 3.2.2a-f, som skulle ha besvarats enligt en tregradig skala3 motsvarande svarsalternativen ja, nej och oklart istället har besvarats med värden inom intervallet 0-5. I flera av dessa frågor återfinns inte ens majoriteten av svaren inom intervallet 1-3, vad värdena 0, 4 och 5 ens betyder i detta sammanhang är högst oklart. Det verkar alltså som att metodstödsdokumentation har ignorerats och att frågorna istället har besvarats enligt någon mer generell femgradig skala. Detta förklarar däremot inte vad värdet noll betyder eller kommer ifrån då det inte finns med i någon av skalorna. Det är högst oklart om noll ska tolkas som noll eller om det betyder något annat i sammanhanget, kanske är det så att respondenterna själva har valt att införa det noll-värde som saknats i bedömningsmatrisen. Det är dock svårt att i efterhand veta om de menade att något var noll eller om de avsåg något annat så som att de inte ville eller kunde besvara frågan då den inte bedömdes vara relevant i förhållande till det avgränsade geografiska området.

De sjutton frågorna som skulle uppskatta antalet eller andelen av något visar sig i efterhand vara minst sagt problematiskt. Orsaken till detta är att det blandas friskt i hur de väljer att rapportera sina svar på dessa frågor, ibland enligt de angivna skalorna men ibland som ett faktiskt antal. Till viss del beror denna problematik på att metodstödsdokumentationen föreskriver att det ska vara så här, vissa frågor ska

8

besvaras enligt skalan medan andra ska anges som ett antal. När vi granskar data visar det sig att detta inte alltid har följts och problemet som då uppstår är att det bli oklart när det är det ena eller det andra, det går i efterhand inte att svara på. Vi kan anta att alla värden som angivits som är sex eller större rör sig om ett faktiskt antal, samt att noll här troligen betyder att de är noll. Däremot kan vi inte i efterhand svara på om de rapporterande svaren som ligger inom intervallet ett till fem är en bedömning enligt skalan eller ett angivet faktiskt antal. Det kan röra sig om båda och det går inte i efterhand att skilja dem åt, möjligen kan vi ibland göra mer eller mindre kvalificerade gissningar i vissa fall.

Hur vet vi att inte all data följer och använder rätt skalor när det kommer till vissa frågor? Det är ett kvalificerat antagande från vår sida baserat på att det finns flera enkätsvar från samma avgränsade geografiska område fast från olika tidpunkter. En jämförelse av dessa visar att de ibland använder skalan och ibland inte. Vi kan därmed vara tämligen säkra på att detta förekommer. Problemet är att vi inte på en mer generell nivå kan skilja dem åt eller veta när det är det ena eller det andra, vilket i sin tur leder till att vi inte heller kan konvertera dem till en gemensam bas.

Problemen beskrivna ovan leder i sin tur till att delar av den insamlade lägesbildsdata som existerar idag bara kan beskrivas som skräpdata. Delar av den är helt enkelt oanvändbar då det inte går att säkert säga vad den betyder eller hur den ska eller kan användas. Vidare finns en mängd frågor som egentligen inte tillför någon relevant information eller som förekommer flera gånger. Vilket i sin tur har underlättat delar av den senare optimeringsprocessen för att få ner antalet frågor i enkäten.

Gallring av data

För att möjliggöra gallringen av data var det först nödvändigt att kombinera två olika databaser. Detta arbete resulterade till slut i 353 besvarade enkäter. 49 av dem gallrades bort och kvar återstod 304 besvarade enkäter.

Bortgallringen av enkäter har i praktiken reglerats i två steg. Det första som kontrollerats är om det är en komplett ifylld enkät, att det finns svar på alla 160 frågor. Det andra som kontrollerats är om det finns fler enkäter från samma avgränsade geografiska område från samma eller en närliggande tidsperiod, om så är fallet har en sparats och övriga har gallrats bort. Denna form av tidsmässiga enkät-dubbletter är den primära orsaken till att enkäter har gallrats bort. Kvar i vårt underlag finns tre enkäter som inte är komplett ifyllda, men som likväl tagits med beroende på att det inte fanns några andra enkäter för samma eller en närliggande tidsperiod.

Strukturdata

Inkluderat i de data vi erhöll fanns även viss mängd med strukturdata från Statistiska centralbyrån som beskrev de avgränsade geografiska områdena utifrån olika fördelningar av populationen såsom åldersgrupper, inkomstnivåer,

9

boendesituationen, föräldrarnas medborgarskap samt gymnasiebehörighet. Som vi förstår det används denna information främst som en delkomponent för att avgöra det avgränsade geografiska områdets eventuella gradering. För vår uppgift fyllde den däremot inte någon direkt funktion. Vi noterade däremot att de strukturdata som fanns var flera år äldre än existerande lägesbildsdata. Detta påpekades och ny data har beställts från SCB under hösten.

Till den gallrade mängden lägesbildsdata infogade vi strukturdata gällande det avgränsade geografiska områdets gradering. Denna information hämtade vi från de rapporter och bedömningar Polismyndigheten publicerat 2015, 2017 och 2019. De har en tregradig bedömning i form av utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. Vi har utöver detta infört kategorierna icke-graderade områden, för områden som saknar gradering, och tidigare graderade områden, för de områden som tidigare var graderade som minst utsatta men som nu inte längre når upp till den grad av problematik som krävs för att ett område ska bedömas vara utsatt.

Förslag till förbättringar av lägesbildsdata och metodstöd

Efter denna genomgång av metodstödsdokumentation och lägesbildsdata kan vi konstatera att det finns utrymme för ett antal förbättringar. Vissa av dem är förändringar i den existerande strukturen medan andra är nya.

Den enskilt viktigaste förbättringen vore att ha någon form av inmatningskontroll när data rapporteras in i systemet. Om den finns idag så fungerar den inte, det går troligen att fylla i närmast vad som helst som ett svar på en fråga. Med inmatningskontroll menar vi att ett svar inte ska kunna anges om det ligger utanför den angivna skalan. Utöver detta bör det även kontrolleras att det angivna datumet är korrekt samt att de data som existerar som ord är rättstavade. Som en ytterligare del av inmatningskontrollen kan det även finnas en poäng i att visa, eller fylla i, tidigare bedömningar, respondenterna kan då se och jämföra tidigare bedömningar gentemot den nya bedömningen.

Antalet skalor bör begränsas, enligt metodstödsdokumentationen existerar det idag, minst, åtta olika skalor som ska användas för att besvara olika delar av enkäten. Utifrån data kan vi notera att de inte används på ett korrekt sätt. Det finns indikationer på att stora delar av enkäten besvaras enligt samma femgradiga skala. Därmed finns en poäng i att skaffa en enhetlig och generell femgradig skala som är användbar för alla, eller majoriteten av, frågorna.

Vidare bör det finnas en möjlighet att inte besvara en fråga och att på något sätt indikera varför så inte har skett. Detta kan röra sig om att frågan beskriver något som inte existerar i det avgränsade geografiska området eller att det saknas kunskap för att göra en uppskattning eller bedömning av frågan.

Någon form av indikator på vilken typ av inhämtning det rör sig om och varför den har skett. I de flesta fall kommer detta att vara periodvis (års-, halvårs eller

10

kvartalsvis) återkommande och uppdaterande i sin natur. Men det finns även idag data som tyder på att det ibland sker en händelsestyrd inhämtning, främst ifrån områden som har bedömts att vara riskområden eller särskilt utsatta områden. Det bör finnas möjlighet att enkelt skilja de periodvis återkommande inhämtningarna från de händelsestyrda inhämtningarna.

De sjutton frågorna som kräver en uppskattning av ett antal individer eller nätverk behöver hanteras bättre. Det finns inte någon poäng i att uppskatta antal individer då polisen i ett annat instrument inom ramen för metodstödet, cylindermodellen, inrapporterar detta. För de antals-frågor som ska behållas, vilket gäller antal nätverk av olika typ, bör svaret anges som ett antal snarare än i någon skala.

Optimering av lägesbildsdata

Ett av de stora problemen med inhämtningen av data har varit storleken, eller omfattningen, på den enkät som används för att inhämta data. Vi kommer här att i grova drag beskriva hur vi har gått tillväga för att optimera, eller få ner, antalet frågor från de tidigare 160 frågorna till 80 frågor.

Vi har skapat och använt en process i tre större steg. Processen börjar med att vi läst igenom och sorterat om alla frågorna. Det vi främst letade efter var om det fanns frågor som förekom flera gånger men också om det fanns frågor som vi kunde anta var beroende av varandra, en produkt av varandra eller en logisk följd av varandra. Vi letade även efter frågor som på något sätt inte passade in med de andra frågorna eller där det kunde tänkas att de inte bidrog med någon relevant och användbar information. Utifrån denna nya sortering av frågorna har vi försökt att kontrollera om vi kan hitta eller påvisa någon form av statistiskt samband mellan frågorna. Detta för att försöka säkerställa att frågorna mäter samma saker och/eller att de är beroende av varandra. Vi har för detta ändamål använt oss av två statistiska mått, Cronbachs alfa och Pearsons korrelationskoefficient. Något förenklat används Cronbachs alfa för att mäta om två eller flera frågor kan antas mäta samma sak medan Pearsons korrelationskoefficient försöker att mäta styrkan och riktningen av ett samband mellan två eller flera frågor. Utöver detta har vi slutligen tittat på föredelningen och frekvenserna för enkätsvaren. Detta för att se om respondenterna genom sina svar visar vilka frågor som är viktiga och inte. Utifrån detta har vi kunnat prioritera ner vissa frågor och ämnen då det visat sig att inga intressanta svar har gått att utläsa. Det har även bidragit till att ge en bild av vilka frågor som varit otydliga och där det kanske inte riktigt har framgått vad det var som efterfrågades.

Gradering och dataanvändning

Utifrån den dokumentation som finns i form av rapporter från Polismyndigheten så graderas de avgränsade geografiska områdena idag antingen som Utsatta områden (UTO), Riskområden (RIO) eller Särskilt utsatta områden (SUO). Men det finns även en namnlös mängd områden som inte har någon gradering eller som tidigare hade en gradering. Denna form av icke-graderade data befinner sig i någon form av tillståndslöshet, där områdena är för stabila för att graderas till en grad av utsatthet

11

men data rapporteras ändå in för en eventuell framtida gradering. Vi behövde strukturera upp de data vi hade och har därför infört och namngivit dem som icke-graderade områden (IGO) samt tidigare-icke-graderade områden (TGO). De här förekommande trebokstavskombinationerna (IGO, TGO, UTO, RIO och SUO) är också våra och inte något som kommer från Polismyndigheten.

Fördelning av observation per område och gradering.

Områden IGO TGO UTO RIO SUO N

Graderade - - 53 22 62 137

Icke-graderade 162 5 - - - 167

Av tabellen ovan kan vi notera att av de 304 enkätsvaren, utgör enkäter som beskriver problematiken i ett icke-graderat område, något mer än hälften av den totala mängden observationer. För att vidare vara tydlig här så är det inte så att det finns exempelvis 62 särskilt utsatta områden, vad det däremot finns är 62 enkätsvar, eller observationer, från särskilt utsatta områden varvid flera av dem beskriver samma avgränsade geografiska område fast vid olika tidpunkter under den tidsperiod vi har data för – första kvartalet 2017 till tredje kvartalet 2019.

Rent generellt kan man säga att anledningen till att de icke-graderade områdena inte har en högre gradering är att de helt enkelt inte påvisar den form eller grad av problematik som återfinns i de områden som har blivit graderade. Det går utifrån data att notera markanta skillnader i svarsfrekvenserna mellan exempelvis ett Särskilt utsatt område och ett icke-graderat område, exempel finns nedan.

Alla våra beräkningar har genomförts två gånger, en gång med all tillgänglig data och en gång där vi enbart har använt data från de graderade områdena. I våra rekommendationer utgår vi enbart från de beräkningar och analyser som är gjorda på data från de graderade områdena. Den främsta anledningen till detta är att själva frågeställningen primärt handlar om de områden som har graderats som utsatta och att då blanda in områden som inte är det blir konstigt. De icke-graderade områdena uppvisar helt enkelt inte samma form eller frekvens av problematik som går att finna i de graderade områdena. Men genom att utgöra en så stor del av det totala antalet observationer riskerar de att negativt påverka alla beräkningar rörande de graderade områdena genom att de dra ner värdet på olika mätvärden på grund av att de har en betydligt lägre numerisk uppskattning i bedömningarna av de olika enkätfrågorna.

Svarsfördelning per gradering för 4.1.2d, inkl. medelvärde och antal.

Gradering 1 2 3 4 5 amv n All data 67 43 48 47 96 3,21 301 Icke-graderade 65 38 29 17 17 2,3 166 Graderade 2 5 19 30 79 4,33 135 UTO 1 1 13 13 25 4,13 53 RIO 1 1 2 7 11 4,18 22 SUO 0 3 4 10 43 4,55 60

12

Vi kan illusterara detta genom ett exempel. Tabellen ovan visar svarsfördelningen för fråga 4.1.2d – Förekomsten av vaktposter som varnar/informerar när polisen är i området, det aritmetiska medelvärdet samt det totala antalet svar. Anledningen att vi inkluderar det aritmetiska medelvärdet är att det, eller produkter av det, är ett vanligt förekommande värde i de flesta statistiska beräkningar. Jämför vi de olika fördelningarna framgår det här tydligt att det är en stor skillnad i svarsfördelningen mellan de graderade och icke-graderade områdena, de icke-graderade områdena drar radikalt ner medelvärdet genom sin betydligt högre frekvens av svar i de lägre bedömningsgraderna, och vilken påverkan de icke-graderade områdena skulle ha haft om vi hade använt all data för våra beräkningar.

13

14

NYTT FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER

Fokus har legat på att slå ihop variabler för att fånga de relevanta problem som behöver mätas, och samtidigt få ner antalet frågor. Ett alternativt tillvägagångssätt, som vi inte här preciserar i detalj, är att istället behålla en av de gamla och ta bort den/de andra, exempelvis att för 1.1 Boendemiljö behålla inbrott i hemmet och ta bort inbrott i förråd istället för att slå ihop dessa till en fråga. Vi föreslår även att det förtydligas i dokumentet någon form av tidsbegränsning för hur långt tillbaka i tiden faktorerna ska ha observerats, där en gräns på de senaste tolv månaderna rekommenderas. Som frågorna nu är formulerade är detta otydligt, vilket kan tänkas medföra att lokalpolisområdena tolkar frågorna på olika sätt. Det bör också övervägas om det ska preciseras hur frågorna ska tolkas geografiskt. Ska exempelvis en skjutning som tar plats utanför ett utsatt område, men där offer och förövare kommer från det utsatta området räknas med eller inte? Här finns inget självklart svar, men för jämförbarhetens skull kan det vara bra att vara tydlig med detta så att alla lokalpolisområden tolkar frågorna likadant.

Det nya förslaget

Här är ett förslag till en ny enkät med ny numrering utifrån hur frågorna har förändrats. I den första delen, Boendemiljö och säkerhet, koncentreras frågorna kring negativa påverkansfaktorer som styrks av bland annat teorin Broken windows, exempelvis brottslighet, fysisk oordning och sociala ordningsstörningar.

Boendemiljö och säkerhet

Socialt oönskade händelser och brottsföreteelser i boendemiljön som motverkar social utveckling i området

1. Individen- / boendemiljö och säkerhet

1.1 Bostadsmiljön

1.1.1 Bostaden och bi-utrymmen

a. Inbrott / inbrottsförsök i hemmet / förråd

b. Oro i trapphus (ex. angrepp på trappdörr, många ungdomar eller mycket spring i trapphus)

1.2 Närområdet 1.2. 1 Fysisk oordning a. Klotter / skadegörelse b. Nedskräpning c. Anlagda bränder 1.2.2 Mötesplatser I Sk y d d sv ä rt II R isk o mr å d e III R isk fa k to r a. Öppen narkotikahandel

b. Öppen narkotikaanvändning / tillhåll för missbrukare c. Tillhåll för grupper av ungdomar

d. Tillhåll för kriminella e. Buskörning med mopeder f. Personrån

g. Resande med kollektivtrafik utsätts för trakasserier eller brott

1.2.3 Skola & fritidsgård

a. Klotter / skadegörelse på byggnader och lokaler b. Inbrott

c. Anlagda bränder på skolan eller fritidsgården

d. Konflikter som mynnar ut i hot / våld i skolmiljön eller på fritidsgården e. Personal utsätts för hot / våld

15

I den andra delen, Kriminell social organisering och våldsbejakande extremism, fokuserar frågorna kring organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism där det första, enligt tidigare forskning4, är något som ofta får fäste och spridning i socialt utsatta områden och som påverkar lokalsamhället negativt.

Kriminell social organisering och våldsbejakande extremism

Företeelser relaterade till organiserad brottslighet eller våldsbejakande extremistiska grupper som påverkar samhällssystem och samhällsfunktioner

2. Samhällssystem och samhällsfunktioner

2.1 Kriminella strukturer

2.1.1 Kriminella nätverk

a. Totala antalet kriminella nätverk som finns i området

b. Antal löst sammansatta nätverk, bestående av äldre och yngre kriminella

c. Självdefinierade kriminella nätverk (namn)

d. Självdefinierade kriminella nätverk som bär synliga namn / symboler / märken

e. Kriminella nätverk som är klanorienterade

f. Kriminella nätverk som är etniskt orienterade

g. Kriminella nätverk som är religiöst orienterade

2.2 Brottsligheten

2.2.1 Kriminella verksamheter

a. Distribution / försäljning av narkotika

b. Försäljning av skjutvapen

c. Försäljning av sprängmedel

d. Ekonomisk brottslighet

e. Utpressning / indrivning av skulder

f. Systematiska stölder

g. Systematiskt häleri

h. Systematiska bedrägerier

i. Otillbörligt utnyttjande av välfärdssystemet

j. Rån mot penninginstitut / affärsinrättningar

k. Handel med punktskattevaror (tobak / alkohol)

l. Handel med smuggelgods (tobak / alkohol)

m. Illegal spelverksamhet / festverksamhet

n. Omfattande hantering av kontanter (penningtvätt)

o. Bordellverksamhet - koppleri / prostitution

2.2.2 Nivå I Sk y d d sv ä rt II R isk o mr å d e

a. Verksamheten innefattar registrerade företag eller bolag

b. Verksamheten har koppling till kommun eller annan myndighet

2.3 Demokrati och mänskliga rättigheter

III R isk fa k to r 2.3.1 Våldsbejakande extremism

a. Orossamtal från anhöriga / vänner / religiösa företrädare om individer som anslutit sig, eller planerar att ansluta sig till våldsbejakande extremistiska grupper

b. Individer som återvänt till / bosatt sig i området efter att ha deltagit i strider för våldbejakande extremistiska grupper

c. Vapen / sprängmedel anträffas hos våldsbejakande extremistiska personer

d. Propaganda för våldsbejakande extremistiska grupper som riktar sig till boende i området

Den tredje och sista delen (se nästa sida), effekter, handlar om den sociala utvecklingen i området och hur brottsligheten, och då framförallt den organiserade brottsligheten, påverkar myndigheter, lokala aktörer samt boende i området.

16

Effekter

Genomslag av sociala risker i området som påverkar graden av utsatthet och motverkar social utveckling

3. Social utveckling i området

3.1 Väl fungerande samhällsfunktioner

3.1.1 Utreda och lagföra brott

a. Vittnen vill inte medverka i rättsprocessen

b. Vittnen / målsägare ändrar / tar tillbaka sina uppgifter inför / under huvudförhandlingen

c. Målsägare anmäler inte brott

d. Övergrepp i rättssak

e. Hot / våld mot vittnen

f. Skyddande av brottsling

3.1.2 Upprätthålla ordning och säkerhet

a. Upprätthålla ordning och säkerhet

b. Polisingripande leder till upplopp (social oro)

c. Polisingripande leder till folksamlingar

d. Polisingripande leder till fritagningsförsök

e. Vaktposter (medborgare/kriminella) som varnar / informerar när polisen är i området

f. Skadegörelse på polisfordon

g. Våld mot polispersonal i samband med tjänsteutövning i områdena (ex. stenkastning)

h. Förekomst av "police-traps" (lura polisen till en viss plats för att sedan angripa dem)

3.2 Brottslighet som hotar samhällsviktig verksamhet

3.2.1 Målgrupper I Sk y d d sv ä rt II R isk o mr å d e

a. Angriper domare / åklagare

b. Angriper polisanställda utanför arbetstid

c. Angriper företrädare för media

d. Angriper företrädare för kommunala verksamheter

e. Angriper näringsidkare / privata företag

3.2.2 Nivå / allvarlighet

a. Subtila hot / följer efter / markerar närvaro

b. Uttalar direkta hot

c. Åverkan / skadegörelse på lokaler / bostad / fordon

d. Skjutningar / sprängningar mot lokaler / bostad / fordon

e. Angriper med våld för att döda

3.2.3 Parallella samhällssystem

a. Förekomst av rättskipning mellan kriminella och boende i området

b. Förekomst av "beskyddarverksamhet"

c. Förekomst av "medling" i tvister mellan boende

d. Förekomst av "informella" bostadsförmedlingar i området

3.3 Fysiskt och socialt trygg miljö

III R isk fa k to r 3.3.1 Våldskonflikter

a. Konflikter mellan kriminella nätverk som inbegriper hot / våld i offentlig miljö b. Konflikter mellan kriminella nätverk som lett till personskador / dödsfall (ej skjutvapen) c. Konflikter mellan kriminella som leder till skjutningar, med eller utan skador / dödsfall d. Konflikter mellan kriminella som leder till sprängningar, med eller utan skador / dödsfall

3.3.2 Våld som utsätter tredje person

a. Konflikter mellan kriminella nätverk som lett till skjutningar / sprängningar i offentlig miljö med risk för att skada tredje person

b. Skjutningar / sprängningar som skadat / dödat tredje person

Problematisering av frågor

Det ovan nämnda presenterade förslaget är vad vår analys hittills landat i. Vi vill däremot påpeka att det finns flera aspekter som går att vidare utveckla och diskutera.

17

Något som alltid bör finnas i åtanke när det handlar om att konstruera en enkät är vilken information en specifik fråga kommer att generera och hur det är tänkt att informationen kommer att användas. Att samla på sig mycket information kan vara av värde, men det kan allt som oftast också bli ett hinder då det riskerar att dölja intressant och användbar information. I den meningen finns det ett par frågor kvar i det nya förslaget där användbarheten av den erhållna informationen kan bli något tveksam. Dessa frågor tillför någon form av information, men den är generell och troligen inte heller speciellt användbar och kan till och med vara missvisande.

Ett sådant område är 2.1.1, enligt det nya förslaget ovan, som handlar om kriminella strukturer och nätverk. Den första av dessa frågor är oproblematisk i sig då det är en uppskattning av hur många kriminella nätverk som finns i området. Däremot uppstår det problem gällande de följdfrågor där respondenterna ska beskriva nätverken utifrån ett antal frågor. Denna information riskerar att bli ganska intetsägande så fort det förekommer mer än ett nätverk i området. Detta mycket på grund av att sättet som informationen efterfrågas och behandlas på nämligen klumpar ihop all existerande information.

Alternativt förslag till hur frågor kan användas i enkäten

Tidigare har frågorna i enkäten ställts en och en där ett påstående uppskattas och ett svar noteras och så är det även i det nya förslaget då den metoden fungerar för de flesta frågorna i enkäten, särskilt när det handlar om upplevelser av olika fenomen. Däremot finns det ett antal frågor som inte riktigt hängt ihop med andra närliggande frågor och där det ibland varit svårt att veta vad som egentligen efterfrågas. Exempelvis frågorna 3.2.2a – 3.2.2f (enligt den gamla enkätnumreringen, se bilaga II) som när de läses enskilt är svåra att tolka; ”Kriminella verksamheten bedrivs på illegal nivå”. Däremot när man läser dem ihop med 3.2.1a – 3.2.1p, där olika former av kriminella verksamheter ska uppskattas så blir de lättare att tyda, men samtidigt inte då de ju inte hänger ihop ordentligt. Dessa frågor är således svåra att besvara som enskilda, men när de ställs i kombination till varandra så blir de mycket tydligare och skulle även generera mer och mångsidig information.

Därför följer här ytterligare ett förslag som handlar om hur frågor kan användas i enkäten för att få ut så nyanserad information som möjligt. Detta är bara ett exempel och inget som vi baserat vårt förslag ovan på. Det innebär i princip samma antal frågor, men mångdubblar svaren. Exemplet gäller ovan frågeområde 3 Social utveckling, 3.2 Brottslighet som hotar samhällsviktig verksamhet. Här finns det en möjlighet att genom en korstabulering eller matris av frågorna få ut mer detaljrika svar där exempelvis 3.2.1 Målgrupper och 3.2.2 Nivå/allvarlighet ställs i kombination med varandra istället för som enskilda frågor, vilket skulle innebära mindre generella svar. Detta medför att varje fråga besvaras fler gånger, men skulle ge en bättre helhetsbild och mer användbar information där det istället går att utläsa hur hoten och våldet ser ut för respektive målgrupp. Se exemplet på nästa sida.

18

Exempel

Exempel på hur en korstabell med frågeområde 3.2.1 Målgrupper och 3.2.2 Nivå kan slås ihop för att få ett mer nyanserat svar.

3. Social utveckling i området

3.2 Brottslighet som hotar samhällsviktig verksamhet

3.2.2 Nivå/Allvarlighet 3.2.1 Målgrupper a. Subtila hot/följer efter/markerar närvaro b. Uttalar direkta hot c. Åverkan/ skadegörelse på lokaler/ bostad/ fordon d. Sprängningar/ skjutningar mot lokaler/bostad/ fordon e. Angriper med våld för att döda I Sk y d d sv ä rt II R isk o mr å d e III R isk fa k to r a. Angriper domare / åklagare b. Angriper polisanställda utanför arbetstid c. Angriper företrädare för media d. Angriper företrädare för kommunala verksamheter e. Angriper näringsidkare / privata företag

Detta förslag är även möjligt att genomföra på fler frågor. Exempelvis 2.2 Brottsligheten där det finns utrymme för en korstabulering kring 2.1.1 Kriminella verksamheter och 2.2.2 Nivå, som skulle kunna medföra mer nyanserade svar angående på vilket sätt de kriminella verksamheterna uttrycker sig. Däremot behöver i så fall ytterligare en fråga från originalenkäten tas med för att beskriva om den kriminella verksamheten också förekommer på illegal nivå.

I stort genererar detta alternativa förslag, till hur frågor ställs, samma mängd frågor som tidigare, fast ställda på ett annat sätt, vilket genererar mer och tydligare information än tidigare.

Beskrivning av ändringar och rekommendationer

Nedan följer en beskrivning av hur vi föreslår att frågor flyttas runt, alternativt stryks helt. Detta är alltså en genomgång av hur det nya förslaget förhåller sig till det gamla. Numreringen nedan är den gamla numreringen från originalenkäten som finns i bilaga II. I kursivt skrivs eventuella omformuleringar av frågor och kategorier för att lättare kunna hänvisa tillbaka till det nya förslaget av enkät ovan. Tabeller angående analyserna finns i bilaga I.

Boendemiljö och säkerhet

I den första delen, Boendemiljö och säkerhet, belyser frågorna brottslighet, fysisk oordning och sociala ordningsstörningar som påverkar boende och lokalsamhället där många faktorer styrks av bland annat teorin Broken windows.

1.1 Bostad

Riskområdeskategorin 1.1 Bostad handlar om boendemiljö, där rekommendationen är att 1.1.1a (Inbrott/inbrottsförsök i hemmet) och 1.1.1b (Inbrott/inbrottsförsök i förråd) slås ihop och bildar en variabel; Inbrott/inbrottsförsök i hemmet/förråd. Detta för att 1.1.1b möjligt handlar mer om vilka som har förråd eller inte, vilket

19

troligtvis medför en något svagare korrelation och samstämmighet, som kan ses i tabell 1. Vidare rekommenderas att fråga 1.1.2a (Angrepp på trappdörr), 1.1.2b (Oönskat spring i trappuppgång) och 1.1.2c (Ungdomsgäng uppehåller sig vid trappuppgångar) slås samman till en variabel; Oro i trapphus. Detta dels för att de tre visar på hög samstämmighet, vilket antyder att de belyser liknande problematik, samt även att de tänkbart är olika stadier av samma problem. Däremot är korrelationen bättre om fråga 1.1.2a utesluts (se tabell 2), något som kan ha att göra med att frågan snarare belyser om många dörrar i området är låsta eller inte, då olåsta dörrar nog sällan forceras. Oavsett föreslås det att dessa tre istället bildar en variabel. De två nya variablerna ovan föreslår vi läggs under riskfaktorskategorin

Bostaden och bi-utrymmen. 1.2 Närområdet

121 Social oordning rekommenderar vi skapas om till riskfaktorskategorin Fysisk

oordning, en faktor till brottslighet och otrygghet som löpande diskuteras i

litteraturöversikten, se Delrapport 1. Fysisk oordning innehåller tre frågor; 1.2.1b (Klotter/skadegörelse), 1.2.1c (Nedskräpning och sophantering) och 1.2.1d (Bränder). Vidare föreslår vi att riskfaktorskategorin 1.2.2 Kriminella företeelser och dess frågor helt tas bort då dessa variabler bland annat behandlas i 3.2 Brottsligheten, 4.1 Väl fungerande samhällsfunktioner och 4.3 Fysiskt och socialt trygg miljö. Analyser har visat på hög samstämmighet mellan dessa variabler (se exempelvis tabell 3–8).

1.3 Mötesplatser i boendemiljön

Allt som har att göra med sociala ordningsstörningar flyttas till den nya riskfaktorskategorin Mötesplatser som vi föreslår ingår i riskområdet Närområdet. Där bland annat riskfaktorskategorierna 1.3.1 (Torg/allmänna platser) och 1.3.2 (Hållplatser) slås ihop. Sociala ordningsstörningar, som riskområdeskategorin mötesplatser belyser, är även de faktorer som påverkar både brottslighet och otrygghet negativt, vilket också hänvisas till i litteraturöversikten i Delrapport 1.

Vidare rekommenderas att 1.3.1a (Hot spots- brottsbelastade platser) tas bort då den redan berörs av andra frågor i samma riskområdeskategori, exempelvis 1.3.1d (Tillhåll för ungdomsgäng) och 1.3.1e (Tillhåll för kriminella nätverk), som bland annat visar stark korrelation med 1.3.1a i analyser (se tabell 9). 1.3.1b (Öppen narkotikaförsäljning) är något som i forskning visat sig tydligt kopplat till otrygghet bland medborgare och bör vara kvar som den är. 1.3.1c (Öppen droganvändning) och 1.3.2c (Tillhåll för missbrukare) föreslår vi slås samman till en variabel; Öppen

narkotikaanvändning/tillhåll för missbrukare. Vidare föreslås att 1.3.1d och 1.3.2a

(Tillhåll för ungdomsgäng/kriminella) omformuleras till; Tillhåll för grupper av

ungdomar eller ungdomsgrupper, då vi menar att oavsett sammansättning påverkar

ungdomar i grupp ofta tryggheten bland boende negativt – oavsett någon gängtillhörighet eller inte. 1.3.1e och 1.3.2b (Tillhåll för kriminella nätverk/kriminella) omformuleras till; Tillhåll för kriminella.

20

1.3.1f (Konflikter som leder till hot/våld) och 1.3.1g (Hot/våld som utsätter tredje man) tas bort då dessa sedan berörs i riskfaktorskategorierna 4.3.1 (Våldskonflikter) respektive 4.3.2 (Våld som utsätter tredje person) och trots något sämre korrelationer (se exempelvis tabell 10) i analyser anses de ändå beröra varandra. 1.2.1a (Mopedkörning) flyttas hit och omformuleras i samband med detta till

Buskörning med mopeder. 1.3.2d (Resande utsätts för trakasserier) och 1.3.2e

(Resande utsätts för brott) slås samman till variabeln; Resande med kollektivtrafik

utsätts för trakasserier eller brott. Bland annat på grund av att dessa visar på hög

samstämmighet och korrelation i analyser, se tabell 11.

Vidare rekommenderas att riskfaktorskategorierna 1.3.3 (Skola) och 1.3.4 (Fritidsgård) slås samman till en kategori; Skola och Fritidsgård. Alltså att samtliga variabler slås ihop, och att 1.3.3d (Konflikter – hot/våld i skolmiljön) och 1.3.3f (Konflikter mellan ungdomar som har upphov i konflikter utanför skolan) slås ihop och bildar Konflikter som mynnar ut i hot / våld i skolmiljön eller på fritidsgården.

Normer som främjar problembeteenden

Här rekommenderas att samtliga frågor under frågeområde 2, Social utveckling tas bort. Detta på grund av att dessa frågor förekommer eller berörs i de tre andra frågeområdena med stark samvariation i analyser (se exempelvis tabell 3, 5, 6 eller 12–19). Dessutom är det lite otydligt vad normer som främjar problembeteenden egentligen är tänkt att fånga. De flesta av frågorna under denna rubrik fångar upp polisens uppfattning om olika typer av brottslighet eller oordning, vilket förvisso implicit kan tänkas fånga upp normer, men egentligen inte direkt gör det. Ett undantag görs dock gällande fråga 2.2.1g (Personrån) som flyttas till riskfaktorskategorin Mötesplatser ovan.

Organiserad brottslighet

Från denna del flyttas 3.3 Systemhotande brottslighet till Effekter. Därtill att riskområdeskategorin 4.2 Demokrati och mänskliga rättigheter flyttas hit, vilket medför att denna del handlar om kriminell social organisering och våldsbejakande

extremism och belyser således den organiserade brottslighetens mönster och

struktur samt våldsbejakande extremism.

3.1 Kriminella strukturer

Riskfaktorerna under 3.1.1 (Kriminella aktörer) tas bort då dessa förekommer i andra metodstödskomponenter som ligger utanför detta projekts ändamål. Vidare kan 3.1.2a (I vilken omfattning bedöms numerären av kriminella nätverk utgöra ett problem) och 3.1.2i (Antal kriminella nätverk som både vistas och begår brott i området) plockas bort då 3.1.2a besvaras oavsett i de flesta frågor under kategorin organiserad brottslighet och 3.1.2i redan besvaras i 3.1.2b (Totala antalet nätverk som finns i området). Fråga 3.1.2f omformuleras till att istället för att fråga om släktorienterade kriminella nätverk frågas det istället om nätverk som är klanorienterade.

21

Flertalet frågor i riskområdeskategorin 3.1 Kriminella strukturen handlar i originalenkäten om frågor som besvaras som uppskattat antal, fast då ofta genom någon form konverteringsskala. Här är det möjligt att ha kvar antal, fast då rekommenderas att svaret inte konverteras till någon skala, utan att svaret i sådana fall anges direkt som det uppskattade antalet av någonting, vilket ger mer precisa svar. Det är emellertid även möjligt att omformulera dessa frågor så att de kopplas till den generella skalan som föreslås i denna rapport, och således belysa hur stora problem som uppfattas kring de kriminella nätverkens olika sammansättningar eller strukturer.

3.2 Brottsligheten

Behåll samtliga variabler i 3.2.1 (Kriminella verksamheter), med undantag för en sammanslagning av 3.2.1m (Illegal spelverksamhet) och 1.3.1n (Illegal festverksamhet), detta för att de enligt frekvensanalyser inte visat sig belysa några större problem i majoriteten av områdena samt att de båda illegala verksamheterna troligen förekommer i samma lokaler.

I riskfaktorskategorin 3.2.2 (Nivå) föreslås i det nya förslaget att 3.2.2a (Kriminella verksamheten bedrivs på illegal nivå) och 3.2.2b (… i området?) tas bort. Detta då vi menar att all kriminell verksamhet drivs på illegal nivå. Vidare rekommenderas att 3.2.2c (Kriminella verksamheten bedrivs genom legala strukturer) omformuleras till; Verksamheten innefattar registrerade företag eller bolag. 3.2.2d och 3.2.2f tas bort, samt att 3.2.2e (Kriminella verksamheten bedrivs på institutionell nivå (innefattar samhällsfunktioner)) omformuleras till; Verksamheten har koppling till

kommun eller annan myndighetsverksamhet. 3.3 Systemhotande brottslighet

Riskområdeskategorin 3.3 Systemhotande brottslighet flyttas över till Effekter och 4.2 Demokrati och mänskliga rättigheter flyttar hit istället.

4.2 Demokrati och mänskliga rättigheter

Här slås extremism och religiös extremism ihop till att handla om våldsbejakande extremism, vidare särskiljning hänvisas till andra metodstödskomponenter, exempelvis områdesdokumentet.

4.2.1a, 4.2.1b och 4.2.2a slås ihop samman och formuleras som; Orossamtal från

anhöriga/vänner/religiösa företrädare om individer som anslutit sig, eller planerar att ansluta sig till våldsbejakande extremistiska grupper. 4.2.1c formuleras om till; Individer som återvänt till/bosatt sig i området efter att ha deltagit i strider för våldsbejakande extremistiska grupperingar och 4.2.1d till; Vapen/sprängmedel anträffas hos våldsbejakande extremistiska personer. 4.2.1e och 4.2.1f slås samman

och omformuleras till; Propaganda för våldsbejakande extremistiska grupper som

riktar sig till boende i området. 4.2.2b och 4.2.2c tas bort då de också berörs i andra

22

Effekter

Denna del handlar om vad brottsligheten får för effekter och hur den påverkar myndighetsutövning och medborgarna runt om i lokalsamhället.

4.1 Väl fungerande samhällsfunktioner

Här föreslår vi att alla under riskfaktorskategorin 4.1.1 (Utreda och lagföra brott) behålls intakt och att 4.1.2f (Hot- /trakasserier mot polispersonal) plockas bort då den visat på hög samstämmighet och korrelation med 3.3.1b (Angriper polis), se tabell 20. 4.1.2g rekommenderar vi omformuleras till; Våld mot polispersonal i

samband med tjänsteutövning i området (ex. stenkastning), detta för att markera att

det handlar om området.

3.3 Systemhotande brottslighet

Vidare rekommenderas att riskområdeskategorin 3.3 Systemhotande brottslighet med dess frågor läggs till, med undantag för 3.3.2e (Angriper med våld för att skada) plockas bort då vi menar att om man använder sig av våld mot någon så är det för att skada. 3.3.1e (Angriper målsägare/vittnen) tas bort då den både liknar och har visat på ganska bra samstämmighet och korrelation med 4.1.1e (Hot / våld mot vittnen), se tabell 21. En omformulering av 3.2.1b till Angriper polisanställda

utanför arbetstid rekommenderas också. Frågorna i 4.1.3 Parallella samhällsystem

behålls intakta förutom att 4.1.3b (Förekomst av rättskipning mellan boende) plockas bort då den är otydlig och relaterar i 4.1.3a. Det föreslås även att en till fråga läggs till under 3.3.1 Målgrupper; Angriper näringsidkare / privata företag. Slutligen rekommenderas en omformulering av riskområdeskategorin 3.3 Systemhotande brottslighet till; Brottslighet som hotar samhällsviktig verksamhet. Här finns även ett alternativt förslag på sidan 17 där det föreslås en kombination av 3.3.1 Målgrupper och 3.2.2 Nivå/allvarlighet där de ställs i kombination till varandra istället för enskilt, för att på så sätt erhålla mer nyanserad information.

4.3 Fysiskt och socialt trygg miljö

4.3.1c och 4.3.1d tas bort då dessa inbegrips i resterande frågor under samma kategori. Det rekommenderas även att frågor som handlar om dödsfall och personskador slås ihop. Alltså 4.3.1e och 4.3.1f slås ihop till; Konflikter som leder

till skjutningar, med eller utan skador/dödsfall, och 4.3.1g och 4.3.1h till; Konflikter som leder tills sprängningar, med eller utan skador/dödsfall. Vidare omformuleras

4.3.2a till att även inbegripa sprängningar, således; Konflikter mellan kriminella

nätverk som lett till skjutningar/sprängningar i offentlig miljö med risk för att skada tredje person. Avslutningsvis rekommenderas att 4.3.2b tas bort då den inbegrips i

3.3.2c (Åverkan/skadegörelse på lokaler bostad/fordon) samt att 4.3.2c och 4.3.2d slås samman till; Skjutningar/sprängningar som skadat/dödat tredje person.

23

SLUTSATSER

Går det att optimera bort fler frågor ur enkäten? Svaret är ja. Vi har däremot valt att inte göra det inom detta projekt. I nuläget har hälften av frågorna som tidigare fanns rensats bort, detta till stor del på grund av att flera frågor kunnat påvisas mäta samma saker. Emellertid har nog denna form av optimering nu nått vägs ände, vilket innebär att det inte går att plocka bort speciellt många fler frågor på detta vis.

Det finns såklart fler möjligheter, men då rör det sig om hur mycket data eller vilken form av data som frågeställaren är villig att offra, alternativt om det visar sig att den erhållna informationen inte är användbar, något som diskuteras på sida 8 i denna rapport. Det finns således frågor kvar i det nya förslaget där vi har svårt att se användbarheten i svaren som de genererar, samtidigt finns det en möjlighet att de kan fungera som någon form av indikator. För att förbättra enkäten ytterligare krävs det ett något annorlunda och möjligen mer omfattande utvecklingsarbete. Däremot kan det i någon mening ändå vara bra att ställa för många frågor och att ignorera svar som är dåliga, snarare än att plocka bort för många frågor då det i efterhand är svårt, eller omöjligt, att återskapa något som är bortplockat eller något som man glömt fråga om.

Delrapport 2 innehåller alltså en diskussion om metodstödet och enkätfrågorna samt förslag till förbättringar av enkäten. Även om förslaget appliceras på en ny generation av enkäten, är det fortfarande viktigt att testa och sedan justera och utvärdera igen. Det är alltså en naturlig process som måste göras med jämna mellanrum för att skapa ett så bra verktyg som möjligt, och som också reflekterar samhällets förändringar. Det är alltså möjligt att vi, författarna till dessa rapporter, har gått något hårt fram, eller att det finns nya områden som i sin tur kräver att nya frågor läggs till för att erhålla fördjupad information om läget. Men i någon mening ser vi inte detta som slutet, utan möjligen som ett första steg i en förbättrings- och utvärderingsprocess.

Möjliga framtida forskningsfrågor

Utifrån den data som finns tillgänglig idag ser vi att det finns möjligheter till andra framtida forskningsfrågor som både skulle kunna vara av akademiskt intresse, men även intressanta för Polismyndigheten.

Det kretsar kring graderingarna av områden. Som det ser ut idag är Riskområden (RIO) det område som ligger mellan Utsatta områden (UTO) och Särskilt utsatta områden (SUO), som alltså i någon egentlig mening kan utläsas som ett område som riskerar att bli ett särskilt utsatt område. Det går här att granska vad som skiljer de utsatta från de särskilt utsatta, och enligt den data vi har, handlar det till stora delar om allvaret av problematiken, där allt i SUO helt enkelt uppfattas vara mycket värre och allvarligare.

24

Andra frågor handlar om vad det var som ”gick rätt” i de områden som tidigare graderades UTO men som nu är icke-graderade - de som vi kallar tidigare

graderade områden (TGO). Det vore intressant att kolla på vilka frågeområden det

är som har förändrats och om det går att påverka och angripa dessa områden för att motverka den negativa utvecklingen eller om det rör sig om opåverkbara faktorer och att det således kanske närmast är en slump att dessa områden har nedgraderats. Detta vore intressant för att se om det går att identifiera och replikera en form av

lösning till andra områden som besitter liknande situationer.

Vidare är en fundering om det borde finnas en gradering innan UTO, det som i praktiken då borde handla om riskområden; det vill säga områden som riskerar att bli uppgraderade till utsatthet. Går det att identifiera dessa områden innan de blir utsatta? Och kanske då även försöka motverka problemen innan det blir allvarligare? I mångt och mycket är det ofta lättare att lösa ett litet problem innan det blir ett stort och allvarligt problem. En bättre förståelse för hur – och varför – områden utvecklas negativt eller positivt har en stor potential för användning i det praktiska arbete för såväl Polismyndigheten som andra aktörer, inte minst kommunerna. Samtidigt visar vår analys av det material som här presenterats att det finns relativt stora brister i hur datan ser ut, och en sådan analys bör kanske därmed kombineras med annan form av data för att ge en mer reliabel bedömning av situation och utveckling.

25

BILAGOR

Bilaga I - Beräkningar av Pearsons korrelationskoefficient och Cronbachs alfa

Inkluderat i denna bilaga är beräkningar av Pearsons korrelationskoefficient och Cronbachs alfa (α) för ett urval av frågor. Frågorna är numrerade med det nummer de hade ursprungligen. Det finns en syntaxmässig skillnad gentemot ursprunget, där separerades frågenumreringen med punkter vilka togs bort under bearbetningen (ex 1.1.1a blir 111a).

Beräkningarna här är enbart de som baseras på data från områden som har graderats som utsatta områden, riskområden samt särskilt utsatta områden. Alla observationer från icke-graderade områden har exkluderats.

Korrelationerna är enligt modellen signifikanta vid 0,01 om inget annat anges. Det totala antalet observationer (n) är 137. Ett bra alfa-värde har ansetts vara omkring 0,8 eller mer och en bra korrelation ligger minst inom eller omkring intervallet 0,7 – 0,65.

Det är en tabell per kombination av frågor. Överst i tabellen presenteras resultatet för beräkningen av Pearsons korrelationskoefficient. Den tjockare svarta linjen är en avskiljare mellan de två olika beräkningarna. Underst i tabellen presenteras beräkningen av Cronbachs alfa. Tabellerna ligger i den ordning de förekommer textmässigt i delrapport 2.

Tabell 1 111a 111b

111a Inbrott/inbrottsförsök i hemmet

111b Inbrott/inbrottsförsök i förråd .446

α = .617

Tabell 2 112a 112b 112c

112a Angrepp på trappdörr

112b Oönskat spring i trappuppgång .580

112c Ungdomsgäng uppehåller sig vid … .511 .767

Alfa (α = .828) om frågan utesluts .868 .676 .734

Tabell 3 122b 212b 321a

122b Narkotikaförsäljning

212b Förekomst/hantering av narkotika .640

321a Distribution/försäljning av narkotika .611 .657

Alfa (α = .839) om frågan utesluts .793 .758 .779

Tabell 4 122d 131f

122d Hot och våld i offentlig miljö

131f Konflikter som leder till hot/våld .562

26

Tabell 5 122e 212a 222f 321b

122e Skjutningar

212a Förekomst/hantering av skjutvapen .660

222f Skjutningar .855 .578

321b Försäljning av skjutvapen .444 .642 .441

Alfa (α = .858) om frågan utesluts .777 .812 .799 .876

Tabell 6 122f 222g 321c

122f Sprängningar

222g Sprängningar .828

321c Försäljning av sprängmedel .551 .556

Alfa (α = .848) om frågan utesluts .714 .708 .911

Tabell 7 122e 431c

122e Skjutningar

431c Konflikter … skjutningar mellan kriminella/kriminella nätverk .786

α = .878

Tabell 8 122f 431d

122f Sprängningar

431d Konflikter … sprängningar mellan kriminella/kriminella nätverk .737

α = .848

Tabell 9 131a 131d 132a 131e 132b

131a Hotspots/brottsbelastade platser

131d Tillhåll för ungdomsgäng .655

132a Tillhåll för ungdomsgäng/kriminella .288 .307

131e Tillhåll för kriminella nätverk .699 .656 .289

132b Tillhåll för kriminella .356 .287 .908 .346

Alfa (α = .797) om frågan utesluts .768 .781 .739 .771 .714

Tabell 10 131f 131g 432a 432b

131f Konflikter som leder till hot/våld

131g Hot/våld som utsätter tredje man för fara .689

432a … skjutningar … risk för skada tredje man .424 .658

432b Sprängningar … risk för … skada tredje man .226 .346 .598

Alfa (α = .791) om frågan utesluts .778 .686 .670 .792

Tabell 11 132d 132e

132d Resande utsätts för trakasserier

132e Resande utsätts för brott .825

α = .903

Tabell 12 121b 221a

121b Klotter/skadegörelse

221a Skadegörelse/vandalism .732

27 Tabell 13 121d 221b 121d Bränder 221b Anlagda bränder .644 α = .783 Tabell 14 222c 331d

222c Hot och våld riktat mot myndighetsföreträdare

331d Angriper företrädare för kommunala verksamheter .635

α = .777

Tabell 15 222d 412e

222d Angrepp mot fordon/utrustning tillhörande myndigheter

412e Skadegörelse på polisfordon .738

α = .848 Tabell 16 222e 321b 222e Vapen/vapenbrott 321b Försäljning av vapen .542 α = .701 Tabell 17 212d 321k 321l

212d Förekomst/hantering smuggelgods, tobak/alkohol

321k Handel med punktskattevaror, tobak/alkohol .654

321l Handel med smuggelgods, tobak/alkohol .741 .812

Alfa (α = .893) om frågan utesluts .895 .851 .790

Tabell 18 131c 221d 131c Öppen droganvändning 221d Drogmissbruk .624 α = .737 Tabell 19 211d 122b 131c 221d 212b 131b 211d Andelen narkotikamissbrukare 122b Drogförsäljning .499 131c Öppen droganvändning .605 .591 221d Drogmissbruk .583 .432 .624 212b Förekomst/hantering av droger .561 .640 .517 .499 131b Öppen drogförsäljning .482 .669 .722 .602 .493

Alfa (α = .882) om frågan utesluts .865 .863 .850 .863 .869 .853

Tabell 20 331b 412f 412g

331b Angriper polis

412f Hot/trakasserier mot polispersonal .781

412g Våld mot polispersonal i … tjänsteutövning … .720 .745

28

Tabell 21 331e 411b 411d 411e

331e Angriper målsägare/vittnen

411b Vittnen drar tillbaka … .387

411d Övergrepp i rättssak .594 .522

411e Hot/våld mot vittnen .636 .475 .825

29

Bilaga II - Originalenkäten

Frågorna från originalenkäten, samtliga frågeområden i två delar - Boendemiljö

och säkerhet, Normer som främjar problembeteenden, Organiserad brottslighet

och Effekter.

1. Boendemiljö och säkerhet (del 1)

Socialt oönskade händelser och brottsföreteelser i boendemiljön som motverkar social utveckling i området

1. Individen- / boendemiljö och säkerhet

1.1 Bostad I Sk y d d sv ä rt II R isk o mr å d e 1.1.1 Hemmet

a. Inbrott / inbrottsförsök i hemmet

b. Inbrott / inbrottsförsök i förråd

1.1.2 Bi-utrymmen

a. Angrepp på trappdörr

b. Oönskat spring i trappuppgång

c. Ungdomsgäng / uppehåller sig vid trappuppgångar

1.2 Närområdet

1.2.1 Social oordning

a. Mopedkörning

b. Klotter / skadegörelse

c. Nedskräpning och sophantering

d. Bränder

e. Ungdomsgäng

1.2.2 Kriminella företeelser

a. Kriminella nätverk påverkar området

b. Drogförsäljning

c. Social oro (upplopp / våldsamt upplopp)

d. Hot och våld i offentlig miljö

e. Skjutningar f. Sprängningar 1.3 Mötesplatser i boendemiljön III R isk fa k to r

1.3.1 Torg / allmänna platser

a. Hotspots- brottsbelastade platser b. Öppen drogförsäljning c. Öppen droganvändning d. Tillhåll för ungdomsgäng e. Tillhåll för kriminella nätverk f. Konflikter som leder till hot/våld g. Hot / våld som utsätter tredje man för fara

1.3.2 Hållplatser / kommunikation

a. Tillhåll för ungdomsgäng / kriminella b. Tillhåll för kriminella

c. Tillhåll för missbrukare d. Resande utsätts för trakasserier e. Resande utsätts för brott

30

1. Boendemiljö och säkerhet (del 2)

Socialt oönskade händelser och brottsföreteelser i boendemiljön som motverkar social utveckling i området

1. Individen- / boendemiljö och säkerhet

I Sk y d d sv ä rt II R isk o mr å d e 1.3 Mötesplatser i boendemiljön III R isk fa k to r 1.3.3 Skola a. Klotter / skadegörelse b. Inbrott c. Bränder

d. Konflikter - hot/våld i skolmiljön e. Elever hotar/utövar våld mot personal

f. Konflikter mellan ungdomar som har upphov i konflikter utanför skolan g. Förekomst av droger/drogmissbruk

1.3.4 Fritidsgård

a. Ungdomsgäng / kriminella påverkar miljön b. Konflikter - hot/våld

c. Personalen utsätts för våld/hot d. Förekomst av droger/drogmissbruk e. Inbrott

f. Bränder

2. Normer som främjar problembeteenden (del 1)

Normförskjutande företeelser som främjar problembeteenden och motverkar social utveckling i boendemiljön.

2. Individen - boendemiljö / social utveckling

I Sk y d d sv ä rt

2.1 Normförskjutande sociala nätverk

II R isk o mr å d e 2.1.1 Sociala grupper

a. Ungdomsgäng som främjar ungdomsbrottslighet

b. Kriminella nätverk som påverkar ungdomar att begå brott

c. Extremistiska sammanslutningar som främjar radikalisering

d. Andelen drogmissbrukare

e. Andelen kriminella

2.1.2 Kriminell marknad

a. Förekomst / hantering av skjutvapen

b. Förekomst / hantering av droger

c. Förekomst / handel med stöldgods

d. Förekomst / hantering smuggelgods - tobak/alkohol

2.2 Normförskjutande brott III R isk fa k to r 2.2.1 Ungdomsrelaterade a. Skadegörelse/vandalism b. Anlagda bränder c. Stölder/snatterier d. Drogmissbruk e. Handel/hantering av narkotika f. Bötning g. Personrån

h. Handel/hantering med stöldgods

2.2.2 Våldsrelaterade

a. Hot och våld mellan ungdomar b. Hot och våld mellan kriminella

c. Hot och våld riktat mot myndighetsföreträdare d. Angrepp mot fordon/utrustning tillhörande myndigheter e. Vapen/vapenbrott

f. Skjutningar g. Sprängningar