Skolan - ett socialt samspel

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur – språk - medier

Examensarbete

10 poäng

Skolan – ett socialt samspel

The school – a social interplay

Camilla Hansson

Sandra Mannsdorff

Lärarexamen 140 poäng

Kultur medier och estetiska uttrycksformer Höstterminen 2005

Examinator: Bitte Johannesson Handledare: Pia Jäderqvist

Sammanfattning

Intresset för elever/barn med social kompetens har väckts hos oss i mötet på dagens skolor. Syftet med vår undersökning är att få en bild av vad ett antal pedagoger har för reflektioner om social kompetens i skolan. Hur arbetar man med social kompetens i skolan? Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? För att få svar på studiens frågeställningar har vi gjort kvalitativa djupintervjuer med sju pedagoger från två olika grundskolor någonstans i Sverige. Vi använde oss av en intervjuguide och bandade intervjuerna för att få en avslappnad närhet till intervjupersonerna. Efter intervjuerna sökte vi efter likheter och vi fann att studiens resultat visar att pedagogerna dagligen arbetar med elevernas sociala kompetens. Pedagogerna ansåg att elever med god social kompetens har samarbetsförmåga, är goda kamrater och kan hantera konflikter på ett bra sätt.

Innehållsförteckning

1. Inledning

7

2. Bakgrund

9

2.1 Teoretiska begrepp 9 2.2 Social kompetens 10

2.3 Social kompetens i skolan 11 2.4 Familjen – skolan 12 2.5 Vikten av social kompetens hos barn 13

3. Syfte och frågeställning

15

4.

Metodavsnitt

16

4.1 Metodbeskrivning 16 4.2 Datainsamlingsmetod 16 4.3 Urval 17 4.4 Metodkritik 18 4.5 Forskningseffekt 18

5.

Resultat

20

5.1 Vad är social kompetens? 20 5.2 Har vissa barn mer social kompetens än andra? 20 5.3 Är barn i behov av att ha god social kompetens? 21 5.4 Fördelar med god social kompetens 21 5.5 Nackdelar med god social kompetens 22 5.6 Nackdelar med saknad av social kompetens 22 5.7 Ansvar för social kompetens hemmet eller skolan? 23 5.8 Allmänt arbete med social kompetens 23 5.9 Arbete med bild för att utveckla den sociala kompetensen 25 5.10 Arbete med drama för att utveckla den sociala kompetensen 25 5.11 Arbete med musik för att utveckla den sociala kompetensen 25

6.

Diskussion

26

6.1 Analys och diskussion 26 6.2 Vikten av social kompetens 27 6.3 Arbete med social kompetens i skolan 27 6.4 De estetiska läroprocesserna i utvecklingen av social kompetens 28

7.

Konsekvenser

29

7.1 Slutord 29

7.2 Reliabilitet och validitet, om trovärdighet och giltighet 29

Källförteckning

Bilaga 1 Övningar för elevers utveckling av social kompetens Bilaga 2 Intervjuguide

1. Inledning

I dagens samhälle hör man ofta klagande röster kring barn och ungdomars brist på respekt. Oftast gäller kritiken de ungas bemötande gentemot vuxna men man har även börjat uppmärksamma dess bemötande gentemot varandra. Många personer i vår omgivning påstår att dagens barn saknar social kompetens. Skillnaden mellan barn idag och för femtio år sedan är stor. Dagens barn tar för givet att de ska vara här. De tänker inte på att lämna plats för äldre på bussen och de skäms inte för att uttrycka åsikter och känslor. Många barn skulle utan eftertanke dessutom kunna argumentera för sin plats på bussen och de förväntar sig då att bli tagna på allvar. Vår uppfattning är att barn idag växer upp utan att ha respekt för vuxna som det var för en generation sedan. Självklart är åsikterna många och vissa menar att detta ökade mod endast är bra. Vi tror däremot att problemet är större än så. Som blivande lärare har vi under våra möten med dagens skola sett att det finns en del brister i elevernas samspel och bemötande gentemot varandra. De har en respektlös jargong som även syns ute i samhället. För att förändra detta beteende behöver man bedriva ett organiserat värdegrundsarbete på skolorna. I Lpo94 (http://www3.skolverket.se) finns det starkt stöd för detta arbete. Det står att skolan ska sträva efter att varje elev:

”känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra”.

Det står även att skolan ska arbeta efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. I värdegrundsarbetet utvecklas därmed den sociala kompetensen. Det är viktigt att eleverna har god social kompetens för att kunna fungera i mötet med vuxna och kamrater både i skolan och i samhället. Den sociala grund som skolan kan ge eleverna är en uppbyggnad för framtiden Dahlkwist (2002). Det är därför viktigt att alla som arbetar inom skolan känner till vikten av att ha god social kompetens och vet hur man ska arbeta för att främja den sociala utvecklingen hos eleverna. Vår uppfattning är att det redan förekommer ett aktivt arbete ute på skolorna. Vad vi däremot inte vet är i vilken grad pedagogerna använder de estetiska läroprocessernas möjligheter. Som blivande KME - lärare (Kultur, medier och estiska uttrycksformer) är vi intresserade av detta och vi vill i vårt arbete knyta till vårt huvudämne.

2. Bakgrund

På skolverkets hemsida (http://www3.skolverket.se) står det att skolans demokratiska uppdrag består av olika delar. Skolan ska främja elevers tänkande om demokrati och värdegrund. Elever och personal ska ha inflytande och delaktighet i sitt skolarbete. Detta inflytande kan vara till exempel genom olika råd, diskutera och påverka på olika arbetssätt och innehåll i undervisningen. Det handlar också om att skolan ska fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. Att arbetet med värdegrunden är en ständig process som alla vuxna på skolan ansvarar för. Värdegrunden ska genomsyra verksamheten i sin helhet och det handlar ytterst om relationer mellan människor och om hur vi behandlar varandra. Slutligen ska skolans arbete bedrivas så att alla former av kränkande behandling, såsom mobbning, trakasserier och rasism inte förekommer.

2.1 Teoretiska begrepp

”Begreppet EQ, synonymt med social kompetens och känslomässig intelligens, har blivit ett allt mer populärt och etablerat begrepp. Det var de amerikanska psykologerna Peter Salovey och John Mayer som myntade begreppet 1990 i sin bok Emotional intelligence, men det var Daniel Goleman, i sin bok med samma namn, som 1993 såg till att detta begrepp fick den uppmärksamhet det förtjänar.

Professor Peter Salovey delar upp bedömning av emotionell intelligens i fyra delar:

• Att uppfatta, ta till sig känslor

• Att använda känslor

• Att förstå känslor

• Hantera sina egna och andras känslor

Daniel Goleman beskriver EQ som social skicklighet, självkontroll, entusiasm, tålamod, medkänsla och förmåga till självmotivation. Egenskaper som inte är biologiska utan som kan läras in om det sker i tid. Han föreslår ett schemalagt ämne där barnen får lära sig att låta intellekt och känslor samverka.

Människor med stor social kompetens är ofta trevliga att vara tillsammans med. Vi behöver hjälpa våra barn i skolan att utveckla den färdigheten”. Goleman (2000).

2.2 Social kompetens

Dahlkwist (2002) tolkning av begreppet social kompetens är vuxna människors förmåga att handskas med sina känslor och relationer med andra t ex ”att kunna ta folk” och ”att vara trevlig”. Författaren beskriver följande egenskaper för vad god social kompetens innebär.

• ”Att ha god initiativförmåga och vara målinriktad

• Kunna samarbeta i grupp, lösa konflikter och kunna möta andra människors behov • Att ha förmågan att vända motgångar till något positivt och vara flexibel

• Att ha god stresstålighet och självkontroll”

Vidare skriver Dahlkwist att den sociala träningen sker genom de erfarenheter vi samlar på oss under hela livet, både privat, i skolan och på jobbet. Det bevisar att människor inte föds med sociala egenskaper. Vi kan utveckla vår sociala kompetens själva genom att arbeta med att stärka vår självkänsla tillsammans med andra i grupp (se bilaga 1). Detta är en process som aldrig slutar detta gör vi hela livet. God social kompetens i skolan innebär att man har god förmåga att samarbeta med olika människor i olika situationer. Man ska ha god förmåga till anpassning av nya krav och omständigheter, kunna fatta rätt beslut i svåra situationer, kunna läsa av andras känslor samt möta andras behov. Man måste känna sig själv vara medveten om sina starka och svaga sidor och ha god stresstålighet och självkontroll. Barn och ungdomar utvecklar hela tiden känslomässiga och sociala mönster som påverkas av många olika faktorer t.ex. familjen, skolan och kamrater. Ogden (2003) anser att behovet av social kompetens är stort för alla människor. Han skriver att det finns många fördelar med att inneha en god sådan eftersom det ger positiva resultat både på kort och på lång sikt. Ogden skriver vidare att social kompetens och social attraktivitet hänger samman. Eriksson (2001) undrar om det går att säga vad social kompetens är. Social kompetens något som man förvärvar, något som man ägna sig åt att bli bättre och medveten om. En människas sociala kompetens varierar från situation till situation beroende på omgivningen. Social kompetens har också med mognad att göra. I växandet sker en ökad mognad och människor kan vara mer mogen vid ett tillfälle än vid ett annat tillfälle och det går att utveckla sin sociala kompetens. En viktig förutsättning för att utveckla sin sociala kompetens är att stanna upp och reflektera efter vardagliga händelser, se hur man handlat eller inte handlat vid en viss händelse. Vi blir aldrig färdiga i vår sociala kompetensutveckling, men för att arbeta på vår utveckling måste vi veta följande:

• ”Hur väl känner jag mig själv och hur vill jag vara • Vad vill jag med mitt liv vad har jag för mål

• Vad är viktigt för mig och mitt liv”

2.3 Social kompetens i skolan

Kimber (2004) menar att när man väljer ett pedagogiskt program finns det en del viktiga saker man bör tänka på, att övningarna bör vara åldersadekvata, undervisningen bör förekomma regelbundet, det ska vara lätt för pedagogen att använda och programmet ska vara förenligt med skolans och läroplanens mål. Skolverket skriver på sin hemsida (http://www3.skolverket.se) att skolans uppdrag är: att tillsammans med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 §). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Skolans arbete måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan ska sträva efter att:

• ”Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete, men även lära sig

att respektera andras människors åsikter

• Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och

vilja och lust att lära

• Varje elev har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den

tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter”

Kimber (2004) skriver att ett hjälpmedel för att nå målen är att skapa tydliga regler, rutiner och struktur, uppmuntra och låta eleverna vara delaktiga. Persson (2000) menar att vi vuxna ska leda barnet aktivt, sätta gränser och normer. Dahlkwist Matts (2002) skriver att det är A och O att sätta upp mål som man tillsammans jobbar mot. Webster/Stratton (2004) beskriver hur viktigt det är att göra föräldrarna delaktiga i elevernas skolgång men det kräver att läraren engagerar sig i familjen och att det finns arbetstid avsatt för att kommunicera och samarbeta med föräldrarna. Det kan vara ett tids krävande jobb men detta samarbete kan hjälpa till mer positiva relationer med eleverna. Sjödin/Petersson (2001) ställer sig frågan. För vem lär man sig och vad är målet med undervisningen eller lektionen? Kanske är målet för läraren att

skapa en bra inlärningssituation där eleverna tillgodogör sig kunskap. Är elevernas mål förenliga med lärarens mål? Erfarenhet säger att elever många gånger ser kunskap som något som ska redovisas för läraren och sedan glömmas bort. Vad är då kunskap? Det innebär att kunna använda sina teoretiska och praktiska kunskaper, reflektera och fungera i det samhälle som vi lever i, att förstå sina handlingar, känslor, värderingar och attityder. Att göra elever medvetna om detta och betydelsen av social kompetens är en kunskap i sig. Åberg (1994) skriver att våra ungdomar utsätts för enorma påtryckningar om hur de ska vara, göra, tycka, känna och se ut. Motstridiga signaler kommer från olika håll föräldrar, kamrater, skolan, TV, reklam mm. Det är inte så lätt att veta vem som har rätt eller fel. För att hjälpa eleverna med detta kan vi i skolan arbeta med värderingsövningar där eleverna får möjlighet att tala om för andra vad de själv tycker Ogden (1993) skriver att eleverna behöver sociala färdigheter för att klara av läromiljön, samtidigt som social kompetens är ett inlärningsmål i sig. Lärarna i de teoretiska ämnena ska försöka att nå alla eleverna med sin undervisning. De ska kunna förklara så att alla eleverna förstår och lärarna ska även ge hjälp och feedback som är anpassad till varje enskild elev. Pramling/Samuelsson/Sheridan (1999) menar att det är viktigt att pedagogen kan upptäcka vad varje barn tycker om att göra så att de kan gå vidare i sitt lärande mot det som vi tror att barn kommer att ha glädje och nytta av i framtiden. Barn erhåller kunskap genom att träffa andra människor, genom lek, skapa, utforska, iaktta, lyssna och jämföra. Det barn lär sig i skolan och senare i livet beror till stor del på hur vuxna bemöter barns lärande och hur de utmanar barns tankar och teorier. Lärare ska skapa arbetsro och organisera arbetet i klassen och bidra till social inlärning.

2.4 Familjen - skolan

Åberg (1994) skriver att familjen är den viktigaste för utvecklingen, men barnet utvecklas i samspel med omgivningen och i olika grupper. Skolan är en mötesplats för många olika människor med olika språklig och social bakgrund. Eleverna byter åsikter och värderingar med varandra så konflikter är oundvikliga. I skolan får eleverna unika tillfällen till grupputveckling och undervisning i konfliktlösning. Konflikter kan vara en hjälp till utveckling därför bör vi se dessa som ett naturligt inslag i den mänskliga samvaron.

Pedagogen ska sträva mot att skapa så goda relationer som möjligt och detta ska vara en ständig process. Kimber (2004) skriver förutsättningarna för att lyckas med social och emotionell utveckling i skolan är att skolan har ett program som sträcker sig från f-klass till åk 9. Lärandet ska präglas i all undervisning och genomsyras på hela skolan. Detta skapar ett tryggt socialt klimat i skolan och viljan att lära sig blomstrar. Skolledningen måste vara

positivt inställd i arbetet och stödja pedagogerna genom utbildning. För att ge ämnet den tid som behövs är det bra om man kan schemalägga det. En annan viktig del är att skolledningen är socialt kunniga så de kan leda sin personal på rätt sätt. Det bör råda ett varmt och stödjande klimat mellan elever, lärare och andra som arbetar på en skola t ex vaktmästare, skolmåltidspersonal och lokalvårdare. Som pedagog måste man vara tydlig, tala om vad man vill och vad som förväntas av mig och ge beröm till eleverna men även till lärare och ledning. Inget är så effektivs som beröm. Löwenborg/Gislason (1995) skriver hur viktigt det är för barnens trygghet att lärare och föräldrar samarbetar. Ytterhus (2003) menar att social samvaro handlar om att vara tillsammans med andra, utbyte av känslor, upplevelser och erfarenheter. Den sociala samvaron är frivillig och man väljer vem man vill vara tillsammans med. Denna process bygger på elevers upplevelser med varandra och utgör ryggraden i skolans struktur.

2.5 Vikten av social kompetens hos barn

Juul/Jensen (2003) skriver att dagens barn saknar social kompetens. Skillnaden på nutidens barn och barn för 50 år sedan är att dagens barn tar mycket för givet. Dagens barn uttrycker sina åsikter och känslor, argumenterar och ställer frågor och självmedvetenheten har ökat bland barnen. Föräldrar ställer höga krav på pedagogerna som i sin tur har tagit på sig en fostrande roll. Dagens barn lever i en stressad och nästan konstant övervakad miljö vägledd av vuxna. Löwenborg/Gislason (1995) menar att hur barnen känner, tänker eller handlar beror inte bara på deras egenskaper eller bakgrund. Den roll som barnet får i just den gruppen där hon/han befinner sig är avgörande för de normer och värderingar som råder i den gruppen. Trygghet är ett av de mänskliga behoven. Att känna till sin plats i gruppen kan vara ett hinder för utvecklingen av eleven och det är viktigt att man kan bryta upp om gruppen är för låst. Vilken position man får i grupp beror på tidigare erfarenheter från familjen, tidigare grupper inom förskola, fritids osv.”det finns forskning som visar ett ganska högt samband mellan

sociometrisk status, det vill säga hur populär man är bland de andra i klassen”. s 135. Skolan

kan man se som ett ”socialt laboratorium” där eleverna får möjlighet att träna på olika saker såsom samverkan, förståelse, konfliktlösning mm. Ewa Gislén visade på sin föreläsning om social kompetens (2005-02-24) en punktlista över vilka färdigheter ett socialt kompetent barn ska ha:

• Utvecklar positiva relationer till kamrater och lärare • När de är oense, motiverar de varför

• Medvetna om gruppnormer och sociala regler • Har kunskap om situationsanpassat beteende

• Tar vara på det de har gemensamt med andra innan de går över till att utforska skillnader

• Har förmågan att snabbt skapa en känsla av solidaritet med andra • Deras kommunikation är kontaktskapande

• Den verbala och ickeverbala kommunikationen är mer precis än andras • Har mindre negativa uppfattningar om sig själva

Flertalet av författarna se ovan skriver om hur viktigt det är att berömma eleverna. Inget är så effektivs som beröm. På ett flertal skolor arbetar man med livskunskap som ett särskilt ämne med social kompetens som mål. Eleverna lär sig konflikthantering, självkännedom, samlevnadsundervisning mm. För att stärka den sociala kompetensen kan man arbeta med rollspel, fallstudier av autentiska fall, observationsövningar mm. Vidare skriver skolverket att det finns flera vägar till kunskap och personlig utveckling och en av dem är genom bildspråket.

3. Syfte

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad sju pedagoger verksamma på två olika grundskolor någonstans i Sverige har för reflektion kring social kompetens och hur de arbetar för att främja elevernas sociala utveckling. Vi vill också undersöka om de i sitt arbete med de estetiska uttrycksformerna utvecklar elevernas sociala kompetens.

Våra frågeställningar

• Vad är de undersökta pedagogernas uppfattning om vikten av att ha social kompetens? • Hur arbetar de med social kompetens i skolan

• Arbetar de undersökta pedagogerna med de estetiska läroprocesserna i skolan? • Främjas elevernas utveckling av den sociala kompetensen?

• Kan man se skillnader på den social utveckling hos elever? • Om skillnader finns vad beror det på?

4. Metodavsnitt

4.1 Metodbeskrivning

Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger på två olika skolor. Vi valde kvalitativa intervjuer för vi ville sträva efter tillförlitligheten. Genom kvalitativa intervjuer får man värdefull insikt målgruppen förhåller sig till ett visst område i vårt fall sociala kompetens. Kvalitativa undersökningar genomförs huvudsakligen som djupintervju där man får möjlighet att utveckla sina tankar och synpunkter. ” I den kvalitativa intervjun är endast frågeområdena bestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp”. Johansson/Svedner (2001) s.25. Repstad (1999)”I den kvalitativa intervjun är temat huvudsakligen klart och

informanten styrs varsamt i den riktningen, men man följer inte något detaljerat schema”.

4.2 Datainsamlingsmetod

Vi har gjort vår undersökning i form av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var kvalitativa eftersom intervjun fungerade som ett samtal. ”Kvalitativa undersökningar genomförs huvudsakligen som gruppdiskussioner eller enskilda djupintervjuer”. Hämtat från Internet

2006-01-13.(http://www.temo.se/Templates/Page____96.aspx)Vi hade endast frågeområdena bestämda och sammanställda i en intervjuguide. Repstad (1999) en intervjuguide är ett frågeschema där man gör en kom-ihåg-lista som intervjuaren har utformat i förväg som består av frågor man vill ha svar på (bilaga 2) och våra frågor under intervjun varierade sedan beroende på intervjupersonernas svar Johansson/Svedner (2001). Syftet med att vi använde oss av kvalitativa intervjuer var att vi ville få så uttömmande svar som möjligt. Att våra intervjuer kan benämnas som djupintervjuer beror på att de alla faller inom tidsramen 40-90 minuter Aspelin (2005).

I valet av frågeområden utgick vi ifrån våra frågeställningar. Vi sammanställde därför frågor i vår intervjuguide som alla berörde begreppet social kompetens och som var så öppna att varje samtal gav utrymme till uppföljande frågor och de intervjuades egna lite utsvävande reflektioner. Det gjorde att intervjupersonerna kände att vi hade ett intresse för deras uppfattningar, synsätt och arbetsmetoder.

Vi ansåg att den valda undersökningsformen skulle vara den mest lämpliga i förhållande till den information och det material vi ville få fram. Hade vi valt att göra en enkätundersökning hade vi fått ett bredare material men ej samma djup och välutvecklade svar som vi fick i våra

kvalitativa intervjuer. Det var också en viss relation och närhet till intervjupersonen som vi ville åt med vår kvalitativa undersökning och den hade vi aldrig fått i en kvantitativ. Repstad (1999 s 9) stärker oss i vårt val av metod då han i sin bok skriver: ”Medan arbetsmaterialet är tal och siffror vid användning av kvantitativa metoder, är det i grova drag texten som är det centrala uttrycket och arbetsmaterialet när det gäller kvalitativa metoder”.

Under de kvalitativa djupintervjuerna valde vi båda två att medverka eftersom vi ansåg att fördelarna var övervägande positiva även om det tog mer tid. Att medverka båda två gjorde att vi båda fick en större helhetsbild och en relation till alla intervjuerna även om vi sedan delade upp transkriberingen mellan oss. Under varje intervju var en av oss bekant med intervjupersonen medan en av oss inte var det. Vi anser att det bidrog till att vi fick bättre följdfrågor eftersom det man som bekant utan närmre förklaring förstår, ibland behöver en närmre förklaring för den som är obekant. Att en av oss hela tiden var bekant med intervjupersonen gjorde också att det lättare blev en avslappnad stämning.

4.3 Urval

I vår undersökning som vi tidigare nämnt har sju personer deltagit. Alla är utbildade pedagoger men har olika utbildningar och arbetsuppgifter inom skolans verksamhet. Vi ville få en bred repertoar av pedagoger och hade därför det i åtanke när vi valde våra intervjupersoner. Tyvärr var det tre stycken som pga. tidsbrist tackade nej till att delta i undersökningen. Vi fick på grund av detta fråga tre andra pedagoger som inte var tänkta att ingå i undersökningen från början. De tre sista är valda efter samma urvalskriterier som de första tillfrågade. Deltagarna representerar två olika skolor i Skåne. En av skolorna är belägen i stadsmiljö och en på landsbygden. Båda skolorna är valda av praktiska orsaker. Eftersom vi har en tidigare relation till dessa.

Presentation av urval

• Intervjuperson 1 är utbildad förskollärare och läser för tillfäller en kurs i pedagogiskt ledarskap. Arbetar som rektor med ansvar för förskola och fritids.

• Intervjuperson 2 är utbildad barnskötare i botten men har på senare år vidareutbildat sig till fritidspedagog. Arbetar 50 % inom fritidsverksamheten och 25 % som lärare i de praktiskestetiska ämnena för år 3-6.

• Intervjuperson 3 är utbildad lågstadielärare och har på senare år läst till matematik, naturorienterade ämnen, bild och form och en Reggio Emilia utbildning. Arbetar som klasslärare i en år 1.

• Intervjuperson 4 är utbildad lågstadielärare. Arbetar i en klass med år 3-4.

• Intervjuperson 5 är utbildad grundskollärare för åk 1-7 i ämnena svenska, samhällsorienterade ämnen och idrott. Arbetar som klasslärare i en år 4.

• Intervjuperson 6 är utbildad grundskollärare för åk 1-7 i ämnena matematik, naturkunskap och bild. Arbetar som resurslärare i ett arbetslag och som textillärare en dag i veckan.

• Intervjuperson 7 är utbildad mellanstadielärare men har läst till en behörighet för högstadiet i ämnena bild och historia. Arbetar 50 % i en år 4.

4.4 Metodkritik

Vårt val av metod föll på kvalitativa intervjuer eftersom vi kände att vi ville möta den vi skulle intervjua personligen. Det blev då inte så opersonlig som vi anser att en enkät kan vara. En enkät kan ta lång tid att genomföra. Eftersom tiden var begränsad blev det istället naturligt för oss att intervjua pedagogerna. Detta fungerade bra trots att pedagogerna inte alltid hade den tid som vi hade önskat inför intervjuerna. När vi ser tillbaka på våra genomförda intervjuer tycker vi att antalet intervjuer var tillräckliga och att vi skulle ha fått ett liknande resultat även om vi intervjuar några pedagoger till. Vi kunde ha intervjuat elever för att få deras åsikter om social kompetens men vi ansåg att det skulle bli ett för stort arbete så därför valde vi att enbart intervjua pedagoger. Våra intervjuer är genomförda via inspelning på band och detta gjorde att vi inte behövde skriva ned allt som sades. Den som blev intervjuad hade möjlighet att tala fritt och intervjun blev som ett samtal. När vi hade transkriberat allt material såg vi att vi hade fått för lite om arbetet med de estetiska läroprocesserna. Tanken med vår studie var att höra hur pedagogerna använde sig av dess i skolan utan att berätta syftet med studion. Om vi hade gjort om studien hade vi ändrat frågeställningarna i vår intervjuguide.

4.5 Forskningseffekt

Att intervjua pedagogerna kändes enkelt på grund av att vi hade gjort upp vår intervjuguide innan mötet och vi kunde anpassa våra frågor efter denna. Vi hade säkert fått andra svar på våra frågor om vi bokat en annan dag, tid eller plats och beroende på vem vi intervjuade. Om vi hade omformulerat våra frågor eller delat ut frågorna till pedagogerna några dagar innan intervjun hade vi säkerligen fått andra svar.

Procedur

Alla intervjupersonerna blev personligen tillfrågade av oss om dem ville medverka. Vi berättade då även kort om vår undersökning (syfte och procedur) och bestämde tid och plats för intervjun. Efter vi hade fått det antalet intervjupersoner som vi ville ha skrev vi ett kort introduktionsbrev (bilaga 3) innehållande all praktisk information, beskrivning av genomförande, forskningsetiska aspekter, national encyklopedins (uppslagsverk cd rom 1999) definition av social kompetens samt några av oss valda relevanta punkter från Lpo 94

(http://www3.skolverket.se). Brevet var tänkt att lämnas till intervjupersonerna några dagar innan intervjun ägde rum tanken var att alla skulle ha läst brevet och reflekterat lite kring Ne:s definition och punkterna från Lpo 94 innan intervjun, men så blev det tyvärr inte.

Vi genomförde alla intervjuerna förutom en (pga. lokalbrist) på ostörd plats i skolans byggnad. Vi började med att sammanfatta muntligt det som stod i vårt introduktionsbrev. Efter det frågade vi intervjupersonen om det var okej att vi bandade intervjun med hjälp av en diktafon. Alla svarade att det gick bra och därefter satte vi på diktafonen. Vi använde oss av diktafon för att få ett bättre flyt i intervjuerna och behövde inte stanna upp för att anteckna. På sin föreläsning (2005-09-15) rekommenderade Aspelin alla som valde djupintervju som undersökningsmetod att låta intervjupersonen innan intervjun fylla i ett formulär beträffande ålder, utbildning och nuvarande tjänst. Vi ansåg dock att den informationen skulle förmedlas muntligt till oss vid intervjuns start som en slags mjukstart.

Efter vår mjukstart fick intervjupersonen definiera sin bild av begreppet social kompetens. Vid alla sju tillfällen följde en djupintervju med varje medverkande som varade i ca en timme. Som vi ovan nämnt så utgick vi ifrån vår intervjuguide i djupintervjuerna. Under varje intervjutillfälle bjöd vi på en enklare fika.

5. Resultat

Syftet med vår undersökning som vi tidigare nämnt var att vi skulle få en bild av vad sju verksamma pedagoger har för tankar kring begreppet social kompetens och hur de upplever att de arbetar med begreppet i deras verksamhet. Vidare ville vi även ta reda på om pedagogerna ser några skillnader i social utveckling hos eleverna och vad de tror att skillnaderna kan bero på.

Efter transkriberingen av intervjuerna kunde vi tydligt se att materialet från de båda skolorna inte skiljer sig så mycket åt. Vi anser därför inte att det finns någon anledning till att redovisa materialet var för sig och det gör heller ingen skillnad för vår undersökning eftersom syftet inte är att jämföra två skolors bild av social kompetens. Svaren från alla intervjuerna har vi därför valt att kategorisera enligt vår intervjuguide. Aspelin (2005-09-15).

5.1. Vad är social kompetens?

Samarbete

I början av alla intervjuerna bad vi pedagogerna definiera begreppet social kompetens. Alla svarade direkt samarbete. Vidare radade de sedan upp begrepp som flexibilitet, ge och ta, ansvar, möte och kommunikation. Någon tänkte till en stund och sa sedan att social kompetens handlar om att fungera i grupp och att kunna fungera tillsammans med många olika typer av människor. En pedagog gick dessutom ännu djupare och ansåg att social kompetens även innebär att man kan läsa av människor i olika situationer och sedan anpassa sig därefter. Förutom samarbete så tyckte också de flesta pedagogerna att social kompetens innebär att man accepterar varandra som man är.

5.2 Har vissa barn mer social kompetens än andra?

Flickor är mer mogna

”Ja, det är klart! Det är precis som med allt annat. Jag tror det är mer att man har det i sig, dom har fått det med sig liksom. Det är nog mer arv än miljö”.

Alla pedagoger svarade att man kan se tydliga skillnader i social kompetens hos eleverna. Alla ansåg även att det mest var flickorna som hade en utvecklad god social kompetens och att orsaken till det skulle kunna vara mognad. Flickor mognar helt enkelt tidigare, var det någon som sa. En pedagog ändrade sig efter en stunds tänkande och sa att flickor nog inte har

bättre social kompetens, utan det är bara det att pojkar leker så hårt och kan därför uppfattas som ”kantiga”. En pedagog beskrev skillnaderna mellan barnen som tydligast när det kommer till att kunna jämka. Vissa elever vill endast göra som dem själva vill, andra kan ge efter lite och den tredje ger efter för andras idéer hela tiden. Det finns alltså tre olika varianter. En av intervjupersonerna hade dessutom en tanke kring att barn med flera syskon ofta utvecklar en bättre social kompetens då de i tidig ålder lär sig att dela med sig och att ge och ta. Det var en pedagog som skilde sig en aning från de övriga då han på vår fråga först svarade:

5.3 Är barn i behov av att ha god social kompetens?

Kunna fungera i grupp

Alla intervjupersonerna svarade tydligt ja på denna fråga. De flesta pedagogerna sa att barn framförallt är i behov av social kompetens i skolan och då för att kunna umgås, kommunicera och fungera i grupp. Just att kunna samarbeta och fungera socialt i en grupp betonades mycket. En pedagog ansåg att det krävs god social kompetens av ett barn för att det ska kunna söka positiva kontakter med andra barn och inte vara så egotrippat. En annan tyckte att barn var i behov av social kompetens främst inför framtiden och ansåg att barn under sin barndom kan klara sig utan det. En pedagog svarade såhär:

”Ja, absolut det är något alla ska ha därför lika bra att lära sig som barn så att man kan föra sig i olika sammanhang och med olika människor.”

5.4 Fördelar med god social kompetens

Att barn med social kompetens får det lättare i framtiden och att de har lättare för att samarbeta och fungera socialt i grupp har vi redan nämnt. Nämnvärt är ändå att det upprepades av någon pedagog när vi undrade över fördelarna med att inneha det. Några pedagoger ansåg att fördelarna med social kompetens syntes tydligt i klassrumsmiljön då de eleverna med god sådan har större tolerans för att det kan bli tokigt eller fel och har lättare för att se andra möjligheter. Eleverna med god social kompetens vet dessutom om sin förmåga och kan därmed bli en ledare i olika sammanhang, pratar gärna framför andra, och kan bli en förebild i klassrummet. De har lättare för att ta instruktioner och kommunikationen blir bättre mellan lärare och elever med social kompetens. En pedagog uttryckte sig väldigt avslappnat såhär:

”Dom lägger inte krutet – orken på att vara negativa utan krutet läggs istället på att tillgodogöra sig undervisningen.”

Alla pedagoger ansåg också att elever med social kompetens har fördelar på rasterna. De eleverna undviker nämligen konflikter med kamrater, lär sig att agera rätt i olika situationer och vet hur man gör för att blir hörd, lyssnad på och tagen på allvar. På så vis trodde pedagogerna att de eleverna blir socialt attraktiv, med undantag för en som var bestämd med att det är den som skriker högst som vinner och kanske därmed ”blir någon kung” som alla lyssnar på. Slutligen var det även någon pedagog som hade uppfattningen om att socialt kompetenta barn utvecklar en god humor och mår mycket bättre.

5.5 Nackdelar med god social kompetens

Nästan hälften av pedagogerna tyckte sig inte se några nackdelar med att ha social kompetens medan lite fler än hälften kunde tänka sig att det precis som det finns fördelar också finns nackdelar. Socialt kompetenta barn är för snälla och godtar oftast för mycket ansåg någon intervjuperson. En annan menade att de barnen lätt kunde utnyttjas av läraren för att det ska gå smidigt i klassrummet t.ex. när en gruppindelning ska göras. En pedagog ansåg att det helt enkelt inte är de barn med social kompetens som skriker högst och därmed aldrig vinner, vilket i längden kan bli mycket negativt för den eleven.

5.6 Nackdelar med saknad av social kompetens

Återigen fokuserar några pedagoger på framtiden. Den kommer att bli tuff och svår för ett barn som inte utvecklar någon god social kompetens – särskilt om det möter en överman. Barnet som då är vuxet kommer inte att veta hur det ska reagera tillsammans med andra och det kommer inte att utveckla någon god självbild. Pedagogerna kunde även se nackdelar inom skolans verksamhet för de elever som inte har social kompetens. De knyter inte så många positiva kontakter och de blir inga attraktiva samarbetspartners. Intervjupersonerna upplever även att andra barn i klassen kan uppfatta dem som jobbiga och störiga. Någon pedagog menade att eleverna med bristande social kompetens visst kunde klara sig i skolan som barn eftersom läraren många gånger inte orkar ta tag i problemet men det blir ingen bra skolgång för barnet. Allmänt så ansåg även någon pedagog att de barnen som saknar social kompetens inte verkar lära känna sig själva och nog inte mår så bra.

5.7 Ansvar för social kompetens hemmet eller skolan?

Alla pedagoger ansåg att ett visst ansvar ligger på vårdnadshavarna, men även skolan har ett ansvar för barnens sociala utveckling. Tre pedagoger som har arbetet i många år tyckte sig kunna se en ökning av skolans ansvar. Detta tror någon av dem beror på att hemmen har börjat slarva i sitt ansvarstagande och att den moderna familjebilden kan vara en av orsakerna till detta. Nästan hälften av de medverkande i undersökningen ansåg att det största ansvaret ligger på hemmet. Bland de som tyckte motsatsen, största ansvaret ligger på skolan, var det en som ansåg att man i dagens samhälle tyvärr inte kan ställa så stora krav på vårdnadshavarna. Vidare fortsätter samma pedagog med att förklara för oss om hur viktigt det är att träffa föräldrarna eftersom man då snabbt ser vad det är för förutsättningar barnet har hemifrån. Den pedagog som svarade mest representativt för alla medverkande sa såhär:

”Jo, det är mycket viktigt, men jag tror nog att stor del av social kompetens är i skolan, men föräldrarna måste ge sin beskärda del av det. Men mer och mer läggs på skolan på gott och ont”.

5.8 Allmänt arbete med social kompetens

Samtal, konflikthantering och grupparbete

Det första pedagogerna svarade när vi frågade dem hur de arbetar i skolan för att främja utvecklingen av den sociala kompetensen var genomgående: Varje dag, hela tiden framförallt vid tillrättavisningar och konflikthantering. En pedagog svarade:

”I alla sammanhang då jag talar med en elev.”

Det framgick därför tydligt att alla pedagoger arbetar med utvecklingen av den sociala kompetensen hos eleverna. Någon pedagog utvecklar det i tanken aldrig mer än till konflikthantering i form av kompissamtal (en form av samtal i klassen när alla sitter ner och lyssnar på hur varje elevs vecka har varit). Fast de flesta pedagogerna svarade att de arbetar mer aktivt och en pedagog hade till och med lagt in social kompetens som ett ämne på schemat. Den pedagogen har en hel pärm med olika övningar så som ”fyra hörn” som främjar utvecklingen av den sociala kompetensen. Flera av intervjupersonerna sa att det är i samtalet som den största utvecklingen sker. En pedagog låter därför sina elever starta varje morgon med att ”prata av sig” för att sedan fortsätta lektionen med ett mindre samtal i hela klassen

styrt utav läraren. Det kan vara att de t.ex. samtalar om något som hände dagen innan. Samma pedagog betonar också vikten av sig själv som en god förebild för hur man för ett samtal. Hon beskriver sitt arbete med det såhär:

”Ja, framförallt genom att lyssna in, pratar dom med mig så lyssnar jag och tittar dom i ögonen och är det så att det är någonting som har en följetong så fortsätter jag ju frågandet nästa dag. Hur gick det med det där som var problem för dig? Gick det bra eller? Man visar att man är intresserad. Man kommer ihåg framförallt.”

Ett par pedagoger berättade om hur viktigt det är att visa intresse för eleverna och synliggöra dem i klassrummet. Det bästa tillfället för det var enligt någon just i klassrummet. De andra eleverna får då även öva sig i att lyssna. Vidare så tyckte pedagogerna att klassrummet var en bra plats för att främja den sociala kompetensen. Par- och grupparbeten ansåg alla var en bra metod för utvecklingen och den kan användas i så gott som alla ämnen enligt vissa och i alla ämnen enligt någon. Att arbeta i grupp tyckte de flesta var bra och det berodde på att eleverna fick lära sig att samarbeta, ge och ta och lyssna på varandra. En pedagog ansåg även att det är då eleverna får hjälpa varandra och det krävs viss social kompetens för det. På en av skolorna har de något som de kallar uppstartningsveckor i början av varje termin. Under de veckorna arbetar hela skolan med värdegrunden och en pedagog menar att det även berör den sociala kompetensen. Eleverna får under dessa veckor ett fall att arbeta med. Pedagogen berättar även att det är beställt ett arbetsmaterial från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) inför nästa period. Det materialet ska innehålla ännu fler fall att arbeta kring och ”fyra hörn övningar”. En intervjuperson berättar att han har börjat ta tillvara på rasten som en källa till utveckling av social kompetens. Det kostar honom lunchrasten då han väljer att döma fotbollsmatch åt klassen, men han kan se så stora vinster med sitt arbete att han tycker det är värt det. Eleverna får lära sig samspel och att godta domslut vilket verkligen främjar den sociala kompetensen enligt pedagogen. De eventuella konflikter som uppstår kan han dessutom lösa och ibland till och med avledda innan de riktigt uppstår. Pedagogen menar att han har igen det sedan på lektionen och han slipper sitta på spänn i lärarrummet och vänta på att någon lärare eller elev ska komma springandes och meddela att det är bråk. Avslutningsvis bör det nämnas att en pedagog påpekade om vikten av projektarbete som ett bra arbetssätt för att utveckla den sociala kompetensen hos eleverna. Pedagogen beskrev ett projektarbete kring världsdelarna och ett 50-års jubileum med ett lyckat och aktivt arbete i grupper valda utifrån intresseområden.

5.9 Arbete med bild för att utveckla den sociala kompetensen

Grupparbete och bildsamtal

Alla pedagogerna kunde se att det fanns tillfällen då den sociala kompetensen kunde främjas i bildundervisningen, men få hade tidigare tänkt på det och hade därför inte medvetet haft det med i sin planering. Alla använde sig ibland av grupparbete i bild och kunde därmed i samband med vårt samtal koppla det till social utveckling. En pedagog började tänka en längre stund under vårt samtal. Tillslut sa hon att hon nu skulle börja använda sig mer utav bild i klassen, hon ansåg själv att hon hade varit dålig på det men kunde nu se bildens positiva verkan även i den sociala kompetensen. En annan pedagog svarade att hon ofta har bildsamtal i sin klass. Då synliggörs eleverna tankar och associationer kring det dem se och eleverna får lära sig att man uppfattar saker och ting på olika vis beroende på vad man har för tidigare erfarenheter.

5.10 Arbete med drama för att utveckla den sociala kompetensen

Dramatiserade redovisningar

Svaret på hur pedagogerna arbetar med drama blev inte så stort. De flesta kunde se hur man kan arbeta med drama, men gör det tyvärr inte själva. Den pedagogen som hade en pärm med olika övningar berättade att majoriteten av övningarna gick ut på att man skulle dramatisera eller på olika sätt våga. Någon specifik dramaundervisning bedriver pedagogen för övrigt inte. Som vi tidigare nämnde så hade en skola något de kallar uppstartningsveckor och då integreras en del drama i värdegrundsarbetet. Framförallt i arbetet med fallen då de kan välja att dramatisera sin redovisning.

5.11 Arbete med musik för att utveckla den sociala kompetensen

Det var till en början ingen pedagog som kunde komma på att social kompetens på något vis praktiseras eller främjas i samband med musikundervisningen. Efter en stunds tänkande kom en pedagog på att hans klass förra året skulle medverka i skolans luciatåg, något som verkligen bidrog till den sociala utvecklingen. Alla eleverna hade dessutom tyckt att det var ganska roligt och alla var aktiva och engagerade under repetitionerna. Den pedagog som tidigare beskrivit de lyckade resultaten med projektarbetena kom på att det faktiskt hade ingått en del musik i projekten och eftersom projekten bidrog till utvecklingen av den sociala kompetensen så måste ju även musiken ha gjort det.

6. Diskussion

Sammanfattning av resultat

Efter våra intervjuer vilka vi har redovisat i föregående avsnitt undersökning hade vi ett stort och brett material att bearbeta. Ur materialet kunde vi fort se likheter och skillnader i deltagarnas svar. I början av alla intervjuer bad vi intervjupersonerna definiera begreppet social kompetens. Det radades upp en del begrepp som flexibilitet och kommunikation, men det vanligaste var samarbete. Pedagogerna ansåg alltså att man måste kunna samarbeta för att vara socialt kompetent. Pedagogerna tyckte sig kunna se en viss genusskillnad i vilka som har social kompetens. En av orsakerna till det, kan enligt några, vara att flickor mognar tidigare än pojkar. Alla ansåg att barn är i behov av att ha sociala färdigheter. Någon motiverade behovet med att det är viktigt inför framtiden, men de flesta pekade på vikten av att kunna fungera i grupp. Det innebär dessutom att eleverna med god social kompetens bättre klarar av skolsituationen. Några pedagoger kunde se, trots fördelarna med kompetensen, att det finns en risk för att de socialt kompetenta eleverna kan bli utnyttjade för sin flexibilitet när någonting ska lösas på ett smidigt vis. Fast nackdelarna är ändå fler för de eleverna med en bristande kompetens. Alla intervjupersoner var eniga om att dem kommer att få det svårt i framtiden, för även om de kanske kan klara sig igenom skolan så kommer det att ta stopp någonstans. För att barnen inte ska få en svår framtid så har hem och skola ett delat ansvar för utvecklingen av de sociala färdigheterna. I hemmet fostrar vårdnadshavarna sina barn och de med syskon lär sig, enligt någon pedagog, tidigt att dela med sig. Skolan kan framförallt främja barnens utveckling av den sociala kompetensen genom samtal, konflikthantering och grupparbete. Med hjälp av de estetiska läroprocesserna kan också en utveckling ske. Några pedagoger nyttjade estetiken mer än andra och bland förslagen på övningar fanns grupparbete i bild, bildsamtal, dramatiserade redovisningar och luciatåg.

6.1 Analys och diskussion

Syftet med vårt arbete var att undersöka vad sju pedagoger i Sverige har för tankar kring social kompetens och hur de arbetar för att främja elevernas sociala utveckling. Vidare ville vi också undersöka om de i sitt arbete tar hjälp av de estetiska uttrycksformerna. För att få så djupt och personligt resultat som möjligt valde vi den kvalitativa metod som vi ansåg vara den bästa för vårt ändamål. Innan vi påbörjade arbetet hade vi våra egna tankar kring social kompetens i skolan och efter en del litteraturstudier växte våra frågeställningar sig starka. När det var dags för själva undersökningen hade vi en hypotes om att lärare arbetar för att främja

elevernas utveckling av den sociala kompetensen. Vi trodde även att de använde sig en del av de estetiska läroprocesserna i sitt arbete med detta.

6.2 Vikten av social kompetens

Det är viktigt att vara socialt kompetent. Det anser både pedagogerna i vår undersökning och litteraturen. Ogden (2003) menar att det är viktigt för alla människor eftersom det finns så många fördelar med att inneha denna kompetens. Pedagogerna kunde också se många fördelar med det, men alla var inte lika fast bestämda över att man som barn alltid behöver vara socialt kompetent. Någon pedagog sa att elevernas skolgång blir lättare med kompetensen då den många gånger präglas av grupparbeten och liknande, men ett barn kan ändå ta sig igenom sin skoltid utan den. Många ansåg att det är i framtiden, som vuxen, som man är i störst behov av att vara socialt kompetent. Vår bakgrund behandlar inte skillnaderna i behovet av kompetensen som barn eller vuxen. Vi kunde inte finna något specifikt som pekade på att barn skulle klara sig utan eller inte klara sig utan den sociala kompetensen. Vi anser att barn är i stort behov av social kompetens både för att få en behaglig skolgång men även för att kunna ha ett fungerande socialt liv på fritiden. Visst kan vi också se att det finns barn med avsaknad som ändå tar sig igenom skolan men med vissa svårigheter. I framtiden får de barnen det dessutom svårt om dem inte har lärt sig det sociala samspelet på vägen dit. Det talas ofta om att skolan har i uppgift att förbereda eleverna inför framtiden och det gäller i alla avseenden, inte bara att kunna räkna, läsa och skriva. Precis som en pedagog sa under djupintervjuerna så kan man säga att social kompetens är något alla bör ha och det är därför lika bra att lära sig som barn. Vi vill till det påståendet tillägga att man har ett större överseende med barn utan social kompetens än vuxna som saknar det. Barn kan vi vuxna dessutom i skolan lättare ta till oss och arbeta främjande med, medan man lätt tar avstånd ifrån en vuxen som inte följer de sociala reglerna.

6.3 Arbete med social kompetens i skolan

Kimber (2004) och Dahlkwist (2002) pekar på fördelarna med att i skolan arbeta med värderingsövningar. En av de representerade skolorna i undersökningen arbetar i början av varje termin med just värderingsövningar. En intervjuperson berättade dessutom att de har en pärm full med övningar. Vidare finns det mycket förslag på övningar att hitta på Internet tex.

http://www.lekarkivet.se/lek_samarbeta.shtml

Alla pedagogerna hade en uppfattning av att de arbetade med elevernas utveckling av den sociala kompetensen varje dag oplanerat i samtal och konflikthantering. De flesta arbetar

dessutom planerat och integrerat i den vanliga undervisningen då de t.ex. har grupparbete. Vi håller av egna erfarenheter med om att man som lärare dagligen arbetar med vissa elevers sociala kompetens och ibland känns det dessutom som om det är ett konstant pågående arbete. Trots det anser vi att det även är viktigt att arbeta mer strukturerat och planerat med social kompetens. Det kan vara i så enkla situationer som grupparbete, men även övningar som ”fyra hörn” är viktiga. Eleverna lär sig att lyssna och respektera andras åsikter samtidigt som de får stå upp för sina egna. Skolan borde lägga mer vikt vid den sociala utvecklingen. Det måste bli mer tydligt i läroplanen eftersom vår uppfattning är att många lärare mestadels eller helt och hållet fokuserar på renodlad ämneskunskap. Elevernas sociala färdigheter måste även understrykas av skolledningar och kanske är en idé att hålla kompetensutvecklings dagar kring detta relativt nya men väldigt viktiga ämne.

6.4 De estetiska läroprocesserna i utvecklingen av social kompetens

Att i arbetet med elevernas sociala kompetens kan man använda sig av de estetiska läroprocesserna. Både Kimber (2004) och Dahlkwist (2002) skriver hur bra drama är som en metod i utvecklingen av social kompetens. Det finns ett nästintill oändligt antal dramaövningar som kan verka främjande, men den mest gångbara verkar vara ”fyra hörn” eller värderingsövningar. Bildspråket har varit svårare att finna social kompetensutvecklande litteratur kring. Även pedagogerna fick tänka efter lite extra innan de kunde svara på hur de arbetar med bild i kompetensutvecklingen. Bildsamtal var det en pedagog som arbetade med i sin klass och det har vi även på lärarutbildningen kommit i kontakt med. Bildsamtal är utvecklande inom många områden och den sociala kompetensen anser även vi är ett utav dem. Musik var den absolut svåraste estetiska läroprocessen att få de medverkande att reflektera kring. Även litteraturen var mer knapphändig kring musikämnet. Vi hade trott att det skulle finnas mer estetik i de medverkandes arbetsmetoder än vad som framkom. Kanske fanns det inte mer att tala om eller så var vi inte tillräckligt tydliga med våra frågor eller så underströk vi inte estetiken tillräckligt. Som blivande KME-lärare (Kultur Medier Estetiska uttrycksformer) har vi med oss idéer kring hur man kan arbeta med de estetiska uttrycksformerna för att främja utvecklingen av den sociala kompetensen hos eleverna. Vi var nog lite förblindade i och tänkte inte på att det var vårt huvudämne som gjort bagaget så stort. Nu i efterhand kan vi se att vi med våra idéer därför behövs ute på skolorna.

7. Konsekvenser

Vi hoppas att vår undersökning har gjort att de medverkande pedagogerna har börjat reflektera mer aktivt kring begreppet social kompetens. Vi såg att någon fick en ”aha-upplevelse” under vårt samtal och utan att vara för naiva så tror vi att det väcktes säkert någon tanke kring deras eget arbete och kring kommande socialt utvecklingsarbete under alla samtalen. För att detta arbete sedan ska bestå behövs ett intresse för arbetet och hur starkt intresse de olika intervjupersonerna har kan vi inte uttala oss om. Vi själva hade redan innan arbetet påbörjades ett intresse av elevers sociala kompetens i skolan. Detta intresse har nu förstärkts och vi vet att vi kommer att tänka på barnens sociala utveckling när vi ska planera undervisningen i vårt kommande yrke. Under arbetets gång har det väckts nya frågor hos oss. Vi skulle kunna tänka oss att ett fortsatt arbete skulle kunna vara att undersöka närmre hur olika övningar i social kompetens värderas av lärare. Vi tänker oss också att man kan undersöka vilka konsekvenser barn med bristande social kompetens får i skolan och i framtiden.

7.1 Slutord

Avslutningsvis vill vi understryka vikten av arbete med elevernas sociala kompetens i skolan både för att ge barnen möjlighet att få en mindre problemfylld skolgång men även med framförhållning till deras framtid. Vi hoppas att alla vuxna inom skolväsendet själva innehar god social kompetens eftersom vi är elevernas förebilder och vi anser att det är genom oss och i samspel med kamrater som den största utvecklingen sker.

7.2 Reliabilitet och validitet, om trovärdighet och giltighet

Vi tror att vi genom vår undersökningsmetod, litteraturen och framförallt med verkligheten har fått fram en trovärdighet i vår undersökning. Trost menar att det kan vara svårt att visa en kvalitativ studies trovärdighet Leo (2004 s 28). Har vi i vår undersökning någon mätsäkerhet? Som tidigare nämnt tror vi att två andra intervjuare hade fått liknande svar om de hade följt vår intervjuguide. Men under en intervju kommer olika tankar och associationer som väcker följdfrågor. Därför hade de kanske blivit annorlunda vilket i sin tur leder till andra svar. Troligt är också att även vi hade fått andra svar om vi höll intervjuerna en annan dag eller i en annan miljö. Syftet med undersökningen var att få en bild av vad ett antal pedagoger har för tankar om social kompetens i skolan och hur de arbetar för att främja utvecklingen av den. Våra kopplingar till teorin och reflektioner kring den finns med i diskussionen.

Källförteckning

Dahlkwist Matts (2002) Social kompetens - en utvecklingsguide Uppsala Kunskapsförlaget AB

Eriksson Ingalill (2001) Kaos och social kompetens Lund Studentlitteratur Goleman Daniel (2000) Känslans intelligens Stockholm Wahlström & Widstrand Johansson Bo Svedner Per-Olov (2001) Examensarbete i lärarutbildningen

undersökningsmetoder och språklig utformning Uppsala Kunskapsförlaget AB

Juul Jesper Jensen Helle (2003)Relationskompetens i pedagogernas värld Stockholm Runa förlag

Kimber Birgitta (2004) Att främja barn och ungdomars utveckling av social och emotionell

kompetens Västerås Ekelunds förlag AB

Leo Ulf (2004) Läxor är och förblir skolarbete magisterkurs i utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap Malmö Högskola

Löwenborg Lars Gislason Björn (1995) Psykologi för lärare Stockholm Liber utbildning AB

Ogden Terje (1993) Kvalitetsmedvetande i skolan Lund Studentlitteratur

Ogden Terje (2003)Social kompetens och problembeteende i skolan Stockholm Liber Persson Anders (2000) Social kompetens När individen, de andra och samhället möts Lund

Studentlitteratur

Pramling Samuelsson I Sheridan S (1999) Lärandets grogrund Lund Studentlitteratur Repstad Pål (1999) Närhet och distans kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Lund

Studentlitteratur AB

Sjödin Lars Petersson Staffan (2001) Tänk om Att arbeta med social kompetens i skolan Lund Studentlitteratur

Webster-Stratton Carolyn (2004) Utveckla barna emotionella och sociala kompetens Stockholm Förlagshuset Gothia

Ytterhus Borgunn (2003) Barns sociala samvaro – inklusion och exkursion i förskolan Lund Studentlitteratur

Åberg Karin (1994) Bland stjärnor och syndabockar Värnamo Ekelunds förlag AB Nationalencyklopedin

Internetkällor http://www.errarp.skola.engelholm.se/spec_ped/social_komp.htm2005-11-29 kl 20.25 http://www.nkja.se/s/sok/sok_sockomp.htm 2005-11-18 kl 10.40 http://www.lekarkivet.se/lek_samarbeta.shtml 2005-11-29 kl 20.15 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform= 11&id=3869&extraId=2087 2005-11-30 kl 11.17 http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/vardegrunden/index.shtml 2005-12-04 kl 20.41 http://www.regeringen.se/sb/d/2531/a/13797 2005-12-05 kl 09.52 www.eqverkstan.se/varfor.html 2006-01-10 kl 14.35 http://www.temo.se/Templates/Page96.aspx 2006-01-13 kl 19.51 National encyklopedin uppslagsverk cd rom 1999

Föreläsningar

Aspelin Jonas föreläsning på Malmö högskola 20050915 Gisléns Ewa föreläsning på Kristianstads högskola 20050224

Bilaga 1

Övningar för elevers utveckling av social kompetens

Med hjälp bilder, berättelser och samarbetsövningar kan man stärka elevers utveckling i sociala kompetens. Skolverket (www3.skolverket.se) bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. Bilder och olika former av konstnärlig gestaltning öppnar möjligheter till att formulera frågor, uppleva och reflektera över egna och andras erfarenheter samt stimulerar förmågan att kritiskt granska och pröva sina ställningstaganden. När eleverna får tolka bilder och berättelser lär de sig mycket. De tränar upp sin empatiska förmåga och lär sig tolka uttryck och situationer som är viktiga att kunna för att förstå olika skeenden. När man arbetar med bilder och berättelser övar eleven sin sociala förmåga genom att tänka sig in i olika personers känslor och handlingsmotiv.

Bildsamtal

Eleverna delas in i olika grupper ca 4 elever/grupp.

Grupperna får titta på en bild (samma bild för alla grupperna) och fundera på vad som händer. Tillsammans ska gruppen sedan bestämma hur personerna på bilden tänker och känner, hur agerar personerna på bilden och varför?

Som avslutning får alla grupperna ge sin version av bildtolkningen. Har grupperna samma tankar? Varför, varför inte, hur kommer detta sig? Mm

Knuten

Gruppen bildar en ring och står tätt intill varandra. Alla blundar och sträcker in händerna i mitten av ringen. Nu gäller det att i blindo hitta två händer att ta tag i, en i varje hand. (Ledaren kan vara till god hjälp och kolla upp så att alla verkligen någon att hålla i, speciellt med småbarn). När alla håller varandra i händerna får man öppna ögonen. Nu ska man lösa ut virrvarret av händer som har bildats utan att släppa taget. Om allt funkar som det ska, ska man till slut ha en stor ring där alla håller varandra i händerna!

Färg och familj

Deltagarna delas in i fyra grupper. För att kunna se vem som tillhör var får varje deltagare ett lekband med en för sin grupp gemensam färg t.ex. rött, grönt, gult eller blått. Det viktigaste är att grupperna är exakt lika stora. Går det inte att få deltagarna jämnt delade i fyra grupper får man kanske dela i tre grupper, men fyra grupper är ganska bra. Man sätter igång leken genom att spela en CD skiva med glad musik. Så länge musiken spelar ska deltagarna röra sig fritt över lekområdet. Så fort musiken stängs av säger ledaren antingen "Färg!" eller "Familj!". Om det är "Färg" ska alla deltagarna samlas i sin färg grupp. Om det är "Familj!" ska man samla ihop en familj på fyra personer från vars en färg.

Kortleken

Lekledaren har två kortlekar. För varje värde på korten bestäms en kroppsdel (ex : fot, näsa, hand, mage, rygg, armbåge..). Lekledaren drar två kort och läser upp vilka kroppsdelar t.ex. "näsa mot mage" som de motsvarar. Nu gäller det för varje lag att plocka fram två personer som kan uppfylla kravet. Lekledaren kontrollerar att kroppsdelarna verkligen rör vid varandra och placerar ett av de dragna korten mellan dem. Om två personer redan är med i

"konstruktionen" men kan uppfylla kravet får de självklart göra det. Det är alltså inte

nödvändigt att plocka in fler deltagare om man inte vill. Det laget som tappar ett kort eller ger upp förlorar.

Samarbetsövning

Ledaren förbereder övningen genom att ordna en glasburk (ex. mindre sylt eller

marmeladburk) samt en bit elastiskt gummi resårband. Resårbandet knyts till en ögla som är vid nog att den kan spännas åt runt glasburkens smalaste del. I öglan binds sedan lika många snören (ca 1 meter långa) som antalet deltagare i övningen. Deltagarna tar sedan vars ett av snörena och ställer sig i ring kring burken. Nu gäller det för gruppen att genom och dra i sina snören tänja ut öglan så att den kan träs över burken. När gruppen slutligen lyckas få öglan kring burken ska släppa åt så att de kan lyfta den upp i luften. Kräver mycket samarbete av gruppen!

Nummerleken

Tillbehör: Papper, penna, gem

Förbered: Om antalet deltagare är t ex 10 så gör nummerskyltar numrerade från 1 till 5 till varje lag.

Dela upp deltagarna i två lag. Varje deltagare får en nummerskylt som fästs med ett gem på ryggen. Nu ska lagen så snabbt som möjligt ställa sig i nummerordning. Det lag som först blir färdigt vinner.

Bilaga 2

Intervjuguide

• Vad har du för utbildning och tjänst?

• Vilken är din definition av social kompetens? • Är det viktigt att barn utvecklar social kompetens?

• Finns det några fördelar/nackdelar med social kompetens?

• Vad har skolan respektive hemmet för ansvar i elevernas utveckling av social kompetens?

• Hur arbetar du för att utveckla social kompetens? • Ser du någon skillnad i elevernas sociala kompetens?

Bilaga 3

MALMÖ HÖGSKOLA 2005-11-05 Lärarutbildningen Sandra Mannsdorff, Tfn 040-22 32 26 Camilla Hansson, Tfn 0413-33 038 Hej!

Inför intervjun med dig vill vi också ge lite skriftlig information så att du vet vad den kommer att handla om och hur den kommer att gå till.

Vi skriver just nu på vårt examensarbete som handlar om hur man i skolan kan arbeta för att främja elevernas utveckling av social kompetens. I arbetet ska det ingå en undersökning om hur några lärare arbetar för att utveckla elevers sociala färdigheter. I undersökningen kommer vi att intervjua ett antal lärare på två olika skolor. Intervjuerna ska sedan sammanställas, jämföras och användas i vårt arbete men inte värderas. Namn som kommer att nämnas blir fingerade både när det gäller lärare och skola.

Intervjun är tänkt att fungera ungefär som att samtal. Vi har några frågor som är centrala men för övrigt får vi se vart samtalet leder. Det kommer att ta cirka en timme och vi bjuder på fika. Vi kommer att sitta ostört och om inget hindrar Er vill vi gärna banda intervjun.

Har du några frågor angående intervjun eller om social kompetens så får du väldigt gärna ringa någon av oss.

Vi ses!

Sandra och Camilla

Social kompetens enligt NE: en kunskap för livet. Självkänsla, trygghet, kommunikation, konflikthantering, beteende, samarbete.

Social kompetens i Lpo-94: Skolan ska sträva efter att varje elev • respekterar andra människors egenvärde,

• utvecklar tillit till sin egen förmåga,

• känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, • lär sig utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,