Så påverkar vi miljön. Naturvårdsverkets miljöarbete 2009

(1)

så

påverkar

vi miljön

REG. NR. S-000268

naTUrvårDsverkeTs

miljöarBeTe

2009

(2)

naturvardsverket.se

En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets vision

Ytterligare exemplar av miljöredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se isBn 978-91-620-8482-0. TRYCK: CM Gruppen, Stockholm, 10-05. PRODUKTION: Naturvårdsverket. GRAFISK

FORM / ORIGINAL: Peter Hönig. BILDER: SXC om ej annat anges. S 3 Naturvårdsverket, s 13 Bengt Fritzell, Lars-Ove Loo, Kjell Holmner, Tomas Lundälv och Lisbeth Jonsson, s 15 Claes Grundsten.

(3)

Gd har ordet

Hur påverkar Naturvårdsverkets verksamhet miljön? Dels påverkar vi den indirekt genom vårt uppdrag att värna om vår miljö, det vi kallar vår sakverksamhet. Dels påverkar vi den direkt genom vår dagliga verksamhet, vår pappersförbrukning, våra tjänsteresor, vår energiförbrukning med mera.

För att utveckla och förbättra vår verksamhet följer vi EMAS, EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning. Vi är sedan 2006 regist-rerade enligt den förordningen. EMAS står för Eco Management and Audit Scheme och syftar till att effektivisera och ständigt förbättra miljöarbetet inom företag och organisationer. Som

EMAS-regist-rerad gör vi även en miljöredovisning där vi presenterar insatser vi gjort under det gångna året. Det är den du nu håller i din hand.

Detta år har vi särskilt prioriterat tre områden i vår sakverksamhet – Klimat, Havsmiljö och Hållbart nyttjande av naturresurser. I denna redovisning lyfter vi fram några exempel på vad vi gjort inom dessa områden.

För att ytterligare minska vår direkta påverkan på miljön kommer vi att under 2010 vidareutveckla våra videokonferensmöjligheter både för intern och extern kommunikation. Detta möjliggör färre resor och gör samtidigt att vi utnyttjar våra lokaler effektivare. Vi kommer också införa ett nytt telefonisystem med inbyggd funktion för webbmöten som en naturlig del i vår kommunikation.

På många sätt påverkade Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009 vår verk-samhet under året. Det gjorde att våra utrikes flygresor ökade något men vi gjorde bedömningen att vårt internationella arbete medför en positiv miljöpåverkan i ett längre perspektiv.

Maria Ågren

(4)

Innehåll

6

miljöpolicy

8

klimat

10

Havsmiljö

12

Hållbart nyttjande av naturresurser

18

vad händer i miljön?

20

så granskas vårt miljöarbete

21

så här påverkar vi miljön genom driften av vår verksamhet

29

systematiskt arbete för en bättre miljö

(5)

Naturvårdsverkets

Naturvårdsverket är den centrala miljö-myndigheten i Sverige. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utveck-las på ett ändamålsenligt sätt.

Verksamheten styrs av de miljökva-litetsmål och strategier som fastställts av riksdagen. Naturvårdsverket har det över-gripande ansvaret för frågor om miljömål och naturmiljön samt ett särskilt ansvar för samordning, uppföljning och rapportering för 10 av de 16 miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverkets huvudsakliga uppgifter är att:

• Utveckla miljöarbetet genom att föreslå mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken.

• Genomföra miljöpolitiska beslut med stöd av statliga anslag, lagtillämpning med mera.

• Följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet.

Verket har cirka 550 anställda placerade på tre orter; Stockholm, Östersund och Kiruna. Vi är fördelade på fem avdelningar; miljörätt, naturresurs, klimat, miljöanalys samt verksamhetsstöd. Därutöver finns en verksstab och fyra sekretariat för forsk-ning, internationella frågor, personal samt information. Vidare fanns under 2009 elva råd och nämnder för olika frågor knutna till Naturvårdsverket.

(6)

naturvårdsverketsmil jöarbetete2009

6

Miljöpåverkan från vår verksamhet

Den sakverksamhet som Naturvårdsverket bedriver har en

övervägande positiv påverkan på miljön. I vår

årsredovis-ning redovisar vi resultat och vilka effekter vår verksamhet

har både på miljön och i samhället. Årsredovisningen finns

att läsa på www.naturvardsverket.se

De områden som Naturvårdsverket särskilt prioriterade i

sakverksamheten 2009 var Klimat, Havsmiljö och Hållbart

nyttjande av naturresurser. Här lyfter vi fram exempel på

vad vi gjort inom dessa områden under året.

vår miljöpolicy

Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Vi tar fram och tillhandahåller kunskap om miljötillståndet och miljöarbetet i samhället.

För största möjliga miljönytta fokuserar vi på perspektiven kund/intressent, medarbetare, utveckling, process, eko-nomi och direkt miljöpåverkan. Vi utvecklar och förbättrar ständigt vårt sätt att arbeta när det gäller påverkan på miljön, genom eget arbete och via våra leverantörer och andra aktörer i samhället.

Vi minimerar och förebygger den nega-tiva miljöpåverkan vår kontorsdrift ger upphov till samt minskar klimatpåver-kan från vårt resande.

Vi genomför vårt arbete i enlighet med gällande författningar och andra krav.

(7)

7 naturvårdsverketsmiljöarbete2009 klimaT Havsmiljö HållBarT nyTTjanDe av naTUrresUrser

(8)

Klimat

ÖVErGrIPANDE MÅl: Naturvårdsverket är navet i Sverige som har överblick och påverkar viktiga aktörer att agera för att nå målet begränsad klimatpåverkan.

Två siDor av samma mynT

Behovet av att öka förståelsen för hur växthusgaser och övriga luftföroreningar påverkar varandra är viktiga för att på ett effektivare och snabbare sätt kunna nå uppsatta mål. För att uppmärksamma nyttan med en samordning av klimat- och luftarbetet, arrangerade Naturvårdsverket en internationell konferens i Göteborg 19–21 oktober. Över 200 experter och beslutsfattare från hela världen deltog i ett arbetsmöte som ledde fram till slutsatser och rekommendationer för att samordna arbetet inom luft- och klimatområdet. Bland annat diskuterades vilka forsknings-insatser som behövs för att fylla kunskapsluckor till kopplingarna mellan luft och klimat, och vilka internationella plattformar som bör användas för att samordna frågorna. rekommendationerna framförs vid förhandlingar av internationella konventioner och avtal. I samband med konferensen gav Naturvårdsverket ut en populärvetenskaplig bok, Air Pollution & Climate Change – Two sides of the same coin (luftföroreningar och klimatförändringen – Två sidor av samma mynt), som beskriver sambanden och kunskapsläget inom området.

Källa: Air Pollution & Climate Change – Two sides of the same coin. ISBN:978-91-620-1278-6.

(9)

långväga lUfTföroreningar

Det internationella förhandlingsarbetet gällande långväga gränsöverskridande luftföroreningar har varit intensivt under det svenska ordförandeskapet. Arbetet har handlat om överenskommelser rörande tungmetaller, långlivade organiska föroreningar samt försurning, övergödning och marknära ozon. Naturvårdsverket har samordnat EU-arbetet i förhandlingarna rörande luftutsläpp av långlivade organiska miljögifter och även fört EU:s talan under förhandlingarna. Den nya överenskommelsen får ses som en framgång eftersom nya miljöfarliga ämnen inkluderats och reglerna för andra miljöfarliga ämnen skärpts.

Källa: Revision of the protocol on persistent organic pollutants, ECE/ EB.AIR/2009/9, Executive Body for the Convention on Long-range Transboundary Air Pollution.

forskningsprogrammeT climaTools

Climatools (Klimatverktyg) är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som ska ge berörda aktörer en bättre grund för att ta fram anpassningsstrategier för att möta effekter av en klimatförändring.

Tillsammans med länsstyrelsen och region Skåne kommer Climatools att välja ut några skånska kommuner för tester inom området fysisk planering, risk- och sårbarhetsanalyser på kommunal nivå, samt strategisk klimatanpassning på kom-munledningsnivå. Syftet är att öka kunskapen i skånska kommuner om hur det är möjligt att arbeta med klimatanpassning.

Enligt en extern granskning har Climatools nått ut med projektets syfte och mål i tryckta medier och på Internet.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) medieanalys 2008. Utförd av INFOPAQ Sverige AB.

(10)

10

Havsmiljö

ÖVErGrIPANDE MÅl: Naturvårdsverket är koordinatorn i Sverige som har överblick och påverkar viktiga aktörer att agera för att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

vaD kan HaveT ge oss?

Många människor förknippar haven med stora värden. Det handlar bland annat om fiske, kultur, rekreation och turism. Dygnet runt bjuder havsmiljön oss på ett antal så kallade ekosystemtjänster. Ekosystemtjänsterna är de varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan. Här ingår allt från fisken på matbor-det, vattnet vi simmar i, men också nedbrytningen av miljögifter i havsbottnarnas sediment. Det handlar också om biologisk mångfald, råvaror till läkemedel, pärlor att smycka oss med och havets förmåga att rena föroreningar, eller vågenergi. Utbudet är enormt, och verkar inte kosta något att använda, vilket resulterar i att haven ofta överutnyttjas. Men havsmiljön mår inte bra, många av tjänsterna ris-kerar att upphöra. Hur mycket kostar det att inte åtgärda problemen i Östersjön och Västerhavet? Hur mycket kostar det att göra något? Frågeställningarna ingick i ett uppdrag Naturvårdsverket fick av regeringen som gick ut på att med hjälp av tidigare studier och rapporter, beskriva kostnader för att genomföra, alternativt inte genomföra åtgärder för att åtgärda problemen i Östersjön och Västerhavet.

Att ekonomiskt värdera havets tjänster är ett nytt forskningsområde. Vanligast är att man tittar på enskilda näringar, i specifika miljöer, exempelvis torskfisket i Östersjön. Trots att vi fortfarande har kunskapsluckor pekar allt på att det sam-lade värdet av havens ekosystemtjänster är så högt att vi inte har råd att låta dem gå förlorade. Vi måste agera nu.

Källa: Vad kan havet ge oss? Naturvårdsverkets rapport 5937. Februari 2009. värDeT av vår marina miljö

I september samlades cirka 150 tjänstemän och beslutsfattare, från framför allt EU:s medlemsländer, i Stockholm för att delta på den internationella konferensen ”The Value of our Marine Environment”. Naturvårdsverket var huvudarrangör till konferensen som hölls inom ramen för det svenska ordförandeskapet i EU.

Deltagarna fick ta del av exempel på hur värdet av ekosystemtjänster kan lyftas in i politiska beslutsprocesser och bidra till att utforma lämpliga styrmedel. Det slutliga budskapet från deltagarna på mötet var tydligt – förutsättningen för en hållbar framtid är hälsosamma ekosystem.

vem övervakar HaveT?

Svensk miljöövervakning ger kunskap om tillstånd och förändringar i miljön. I den årliga rapporten Havet – om miljötillståndet i svenska havsområden (Havet 2009) presenteras och kommenteras den marina miljöövervakningens resultat.

(11)

ha-vet ut. Broschyren innehåller lättläst information om miljötillståndet i haha-vet, vad samhället gör för att förbättra havsmiljön och vad man själv kan bidra med som privatperson. I år kom broschyren också ut på engelska.

Naturvårdsverket har ansvaret för havsmiljöövervakningen på nationell nivå. Centrala myndigheter som SMHI, Fiskeriverket och Kustbevakningen övervakar havet inom sina respektive verksamhetsområden. De kustnära länsstyrelserna leder det regionala arbetet. Kommuner, företag och enskilda övervakar havsmiljön lokalt.

Källa: Så mår havet. ISBN: 978-91-620-8381-6. Havet 2009. ISBN: 978-91-620-1277-9. Vi övervakar havet. ISBN: 978-91-620-8383-0.

marinT ljUD från vinDkrafTverk - påverkar DeT fiskar?

Kunskapsprogrammet Vindval har bland annat studerat hur marint ljud från vind-kraftsverk påverkar fiskar. Vindkraftverk i drift avger vissa ljud och vibrationer som fortplantas i vattnet.

En studie vid lillgrunds vindkraftspark visar hur torsk, abborre, rödspotta och lax kan uppfatta den del av ljudet som utgörs av partikelacceleration. Genom jämförelse mellan mätningar på dessa fiskarter med uppmätta ljudnivåer kan man dra slutsatsen att vindkraftverken vid Utgrunden inte ger upphov till negativa effekter på individuella fiskar. Det kan förväntas att denna slutsats gäller för alla fiskarter i Östersjön.

Källa: Partikelrörelser i vatten vid ett vindkraftverk. Akustisk störning på fisk. ISBN: 978-91-620-5963-7.

(12)

ÖVErGrIPANDE MÅl: Naturvårdsverket är pådrivande för ett hållbart nyttjan-de av naturresurser i samhället, där nyttjan-den biologiska mångfalnyttjan-den värnas och ekosys-temen bibehåller sin förmåga att leverera tjänster.

så UnDerläTTas vinDkrafTsUTByggnaDen

I samarbete med Energimyndigheten har Naturvårdsverket tillsammans med flera andra myndigheter som är involverade i tillståndsprocessen av utbyggnaden av vindkraft i Sverige, lanserat en webbplats, www.vindlov.se. Här finns information samlad om vad som krävs, och hur man går till väga, för att få tillstånd att bygga vindkraftverk. Syftet är att underlätta vindkraftsutbyggnaden genom att samla information om tillståndsfrågor för vindkraftverk på ett ställe, som uppdateras med aktuell information.

naTUrens år 2009

År 1909 beslöt riksdagen om inrättandet av de första nationalparkerna i Sverige och den första naturskyddslagen. De var de första nationalparkerna i Europa. 100- årsjubileet blev därför en europeisk angelägenhet och en samling kring naturvård inom såväl Sverige som EU.

I Sverige samverkade 24 myndigheter och intresseorganisationer i Naturens år för att fästa uppmärksamhet på naturvården och få ut människor i naturen.

Naturvårdsverket koordinerade och drev en webbplats, www.naturensar.se med ett kalendarium omfattande cirka 1 000 aktiviteter. Under FN:s biologiska mångfaldsår 2010 fortsätter samverkan inom Naturens år med webbplatsen och med ett gemensamt firande av Biologiska mångfaldens dag den 22 maj.

fakTa naTUrens år

Ett 20-tal intres-seorganisationer och myndigheter samver-kade kring Naturens år 2009. Det är ideella naturvården, myndigheter och turistföretag. Naturens år uppmärksammades med perspektiv på såväl historien som nutiden och framti-den. Symbolen för Naturens år är en fjäril med träd och män-niskor i vingarna. Det ska visa på betydelsen av att människan och naturen kan fungera ihop, att vi tar den hänsyn som behövs genom en aktiv naturvård och hållbart nyttjande.

(13)

försTa marina naTionalparken invigD

När kung Carl XVI Gustaf invigde Kosterhavets nationalpark den 9 september 2009 var det höjd-punkten på Naturens år – 100 år av nationalparker och naturvård. Den nya nationalparken Kosterha-vet är en symbol för modern naturvård: hållbart nyttjande av naturresurser, dialog och delaktighet, värnande om havsmiljön och gränsöverskridande naturvård.

Genom dialog och delaktighet med Kosterbor-na har Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetat fram föreskrifter för natio-nalparken. En förutsättning för det lokala stödet var att fisket kunde fortsätta i delar av nationalpar-ken. Nu tillåts ett ekologiskt räkfiske i Kosterrännan.

Källa: Naturvårdsverket, Skötselplan för Kosterhavets nationalpark. (ISBN 978-91-620-8471-4). NFS 2009:7 Naturvårdsverkets föreskrifter för Kosterhavets nationalpark.

SAMVErKAN MED NorGE

Kosterhavets nationalpark gränsar till Ytre Hvaler nasjonalpark i Norge. Inriktningen är att förvalta denna unika havs- och skärgårdsnatur med gemensamma riktlinjer för förvaltningen.

(14)

14

skyDDeT av värDefUlla skogar ökar

Totalt har närmare fyra procent av skogsmarken i Sverige skyddats. Det senaste decenniet har en kraftsamling gjorts för att bevara urskogar och naturskogar. Det har skett genom bildande av bland annat naturreservat och nationalparker. Mark-ägare har även gjort frivilliga avsättningar av skogsmark. Den största delen av de skyddade skogarna finns i fjällområdet. I resten av landet nedanför de fjällnära skogarna är bara 1,5 procent av skogen skyddad. År 2009 skyddade Naturvårds-verket cirka 10 500 hektar skogsmark genom köp och ersättningar till markägare. Totalt avsattes 602 miljoner kronor för skydd av natur, merparten skogsmark.

Under 2009 publicerade Naturvårdsverket skriften Svenskt Naturskydd 100 år som både beskriver naturskyddet i allmänhet och skogsskyddet mer specifikt ge-nom presentationer av några av de områden som skyddats sedan riksdagens beslut om miljömålen. Några exempel på skyddade skogar

• Örasjöbäcken-Storsvedjan i Timrå kommun. En naturskog dominerad av gran med gamla träd och träd i olika nedbrytningsstadier. Här finns laven långskägg, i bäcken simmar öring och stensimpa.

• Hallandsåsens nordsluttning. Vackra, örtrika ädellövskogar med flera bäckra-viner. Kalkrik morän och bra grundvattenflöden skapar förutsättningar för ett artrikt växtliv med skogsbingel och mellanhäxört.

• Östergarnsberget på Gotland. En klint med vidsträckt utsikt. Här finns både alvarmark och betespåverkad skog. I branten växer hassel, ask och finnoxel.

Källa: Svenskt naturskydd 100 år. ISBN 978-91-620-8385-4.

fakTa

En viktig del av skogsskyddet vilar på delmål 1 i miljömålet Levande skogar som innebär att 400 000 hektar ska få ett långsiktigt skydd som naturreservat (320 000 ha), biotopskydd (30 000 ha) och naturvårdsavtal (50 000 ha). Dessutom förväntas skogsbruket avsätta minst 500 000 hektar som frivilliga avsättningar utan formellt skydd.

Naturreservat och biotopskyddsom-råden är skyddsformer som inrättas enligt miljöbalken. Naturvårdsavtal inrättas som en frivillig form av skydd med stöd av jordabalken. Målet avser perioden 1999-2010 och skogsmark nedan det fjällnära området. När delmål 1 genomförts kommer 2,6% av skogsmarken nedanför det fjällnära området vara formellt skyddad. Till och med 2009 har 67% (215 203 hektar) av målarealen för bildande av naturreservat i skog uppnåtts.

medel (mkr) för köpeskilling och ersättningar samt till bidrag för kommuners och stiftelsers markförvärv. nationalparker och naturreservat.

(15)

15

naturvårdsverketsmiljöarbete2009

UTVärDErING AV SKoGSSKYDDET

Samverkan mellan markägare och myndigheter har förbättrats genom strategin för formellt skydd av skog som beslutades 2005 av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. även urvalet av områden som behöver skyddas har förbättrats. Utvärderingen konstaterar samtidigt att av-verkningarna av skyddsvärd skog ökar, vilket minskar möjlighe-terna att nå miljömålet levande skogar.

Skogsstyrelsen och Natur-vårdsverket har dragit igång arbetet med ett nytt program för att ge markägare större möjlig-heter att ta initiativ till skydd av skogar med höga naturvärden. Målsättningen är att ytterligare stärka den lokala förankringen och samverkan.

Källa: Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2005, Nationell strategi för formellt skydd av skog (ISBN 91-620-1243-6). Kontrollstation – Utvärdering av Nationell strategi för formellt skydd av skog, Naturvårdsverket, rapport 5961 Maj 2009.

VÅrA SKoGAr

även staten – till exempel Fas-tighetsverket och Sveaskog – har skyddsvärda skogar. regeringens mål är att ytterligare 126 000 hektar värdefull skogsmark i sta-tens ägo ska skyddas. områden för skydd har valts ut av länssty-relserna och Naturvårdsverket.

liTen park Blir sTor

Urskogen i Hamra var en av de första områden som skyd-dades som nationalpark i Sverige. Året var 1909.

Den ursprungliga parken på 28 hektar kommer att utvidgas med nära 1 300 hektar 2010 genom en överens-kommelse med Sveaskog. Värdefulla våtmarker, ett orört vattendrag och naturskogar tillförs nationalparken.

(16)

16

eU finansierar resTaUrering av ängs- ocH BeTesmarker

lIFE+ är EU:s finansieringsprogram för miljöprojekt. Programmet ska bidra till att genomföra och utveckla EU:s miljöpolitik genom finansiering av projekt inom områdena Natur och biologisk mångfald, Miljöpolitik och förvaltning/styrning samt Information och kommunikation. EU-kommis-sionen beslutade i oktober 2009 att finansiera åtta svenska miljöprojekt med medel från lIFE+.

Några projekt handlade om restaurering av ängs- och betesmarker, dikade våtmarker och Vindelälvens biflöden. Andra projekt gällde tumlare i Östersjön, miljövänliga fraktfordon i Stockholm, syresättning av döda havsbottnar i Östersjön och minskade kväveutsläpp från avloppsreningsverk. även två projekt med svenska partners i andra EU-länders projekt fick bidrag från lIFE+ som berörde skogsöver-vakning och kemikalier. Sverige var mycket framgångsrikt och projektens svenska delar har en total budget från EU på ca 130 miljoner kr. Samtidigt bidrar projekten själva med minst lika mycket. Sammantaget innebär det att minst 260 miljoner kronor satsas på natur- och miljöprojekt som gynnar Sverige.

grön offenTlig UppHanDling

Den offentliga sektorn är en stor konsument och omsätter ca 15 000 miljarder kronor inom EU. Miljöan-passad offentlig upphandling är därför ett viktigt styrmedel för att uppnå en

hållbar samhällsutveckling. Med syftet att bidra till EU:s arbete med offentlig upp-handling och visa upp Sverige som gott exempel arrangerade Naturvårdsverket, tillsammans med Miljöstyrningsrådet, en internationell konferens i ämnet - Green Public Procurement, taking it to the next level. Konferensen var en av de många konferenser som Sverige anordnade i samband med Sveriges ordförandeskap i EU.

(17)

17

Cirka 120 beslutsfattare och tjänstemän från EU deltog på konferensen i Stock-holm. På programmet fanns erfarenheter från internationella organisationer såsom FN, EU och IClEI (local Governments for Sustainability) samt goda exempel på framgångsrikt arbete i olika länder där miljöanpassad upphandling har påverkat marknaden mot mer hållbara produkter.

(18)

Vad händer i miljön?

Vi behöver ta hand om gamla synder för en giftfri miljö. Det finns ett stort antal områden i landet som innehåller föroreningar. Många av områdena kan innebära skada för miljön eller människors hälsa. Det är framförallt tidigare industrier som kemisk industri, träimpregnering, massa- och pappersindustri och glasbruk som lämnat giftiga ämnen kvar i mark och vatten. Det finns ungefär 80 000 områden i landet som kan vara förorenade. Arbetet pågår för fullt med att undersöka vilka av dem som kan innebära stora risker för miljön eller vår hälsa och som kan be-höva tas om hand på ett lämpligt sätt.

I första hand ska den som förorenat ett område betala för att efterbehandla det. Ibland kan man inte hitta någon ansvarig eller den ansvariga kan inte betala. om ett område då innebär tillräckligt stor risk för människors hälsa eller miljön kan staten betala. Det finns ett statligt anslag för efterbehandling som är en viktig drivkraft i arbetet. Naturvårdsverket är den centrala myndighet i Sverige som leder arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Naturvårdsverket fördelar också de statliga medlen.

Många av de förorenade områdena håller på att åtgärdas. Att ta hand om de mest förorenade områdena kostar mycket pengar, alltifrån några hundra tusen till hundratals miljoner kronor. De senaste åren har staten stått för efterbehandlingen av till exempel EKA Bengtsfors i Västra Götaland. området där förorenades i början av 1900-talet av en kloralkalifabrik. Man har nu tagit bort ungefär 15 ton kvicksilver från marken. BT Kemi i Teckomatorp i Skåne är ett annat exempel. Där framställdes bekämpningsmedel under 1960- och 70-talet och verksamheten orsakade en stor miljöskandal. Efterbehandlingen minskar spridningen av föro-reningar till intilliggande vatten och gör att människor kan vistas i området igen utan risk för hälsan. Ett exempel där staten och kommunen tillsammans betalat för efterbehandlingsåtgärderna är f.d. Gävle gasverk i Gävleborg. området är idag ett kulturcentrum med teaterscen i de gamla gasklockorna.

UTsläpp i siffror

I slutet av 2009 öppnade Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen utsläppsregistret Utsläpp

i siffror. Detta liknar de

register som finns i flera länder inom Europa och på andra håll i världen. registret innehåller en databas med uppgifter om utsläpp från de cirka 1000 största företagen i

(19)

19

Sverige som bedriver en verksamhet som klassas som miljöfarlig. För vissa luftföro-reningar visas Sveriges årliga totala utsläpp.

Siffrorna som visas är offentliga. Alla företag som förekommer i registret har tillstånd för sin verksamhet och för sina utsläpp. Varje år lämnar de en så kallad miljörapport till sin tillsynsmyndighet där de redovisar sina utsläpp. rapporterna lämnas sedan tre år tillbaka in elektroniskt via Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP). Under 2009 har 3 187 miljörapporter lämnats in via SMP, det motsvarar 74,6 procent av de tillståndspliktiga anläggningarna. resultatet innebär en ökning från 2008 med 10,5 procentenheter. Syftet med utsläppsregistret är att uppfylla internationella krav på att tillgängliggöra information om utsläpp till miljön på ett enkelt sätt. Naturvårdsverket sammanställer också data om utsläpp för att lämna till regeringen som underlag för politiska beslut.

nya regionala miljöövervakningsprogram

Naturvårdsverkets miljöövervakning av utomhusmiljön används för uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen och internationell rapportering om miljötillstån-det i Sverige. Den kunskap som tas fram inom miljöövervakningen har en central roll för utvecklingen av miljömål, miljökvalitetsnormer och riktvärden enligt miljöbalken och för att utvärdera miljötillstånd och resultat av insatta åtgärder inom miljöarbetet. Informationen är också en bas för miljöforskningen och för ut-veckling av förhandlingsunderlag i internationellt miljöarbete. Miljöövervakningen bedrivs inom tio programområden; luft, Kust och hav, Sötvatten, Våtmark, Skog, Fjäll, Jordbruksmark, Hälsorelaterad miljöövervakning, Miljögiftssamordning samt landskap. Parallellt med den nationella miljöövervakningen har varje län upprättat regionala övervakningsprogram. Dessa program ska samordnas med de nationella programmen. Fokus i den genomförda översynen har varit ökad samordning och bättre anpassning till miljömålsuppföljning och nytillkomna krav i EU-direktiv. För detta har så kallade gemensamma delprogram upprättats med koordinerad plane-ring, programdesign, datalagring samt utvärdering av miljötillstånd och miljömål. Översynen resulterade i ca 40 sådana gemensamma delprogram.

Källor: Havet 2009, ISBN 978-91-620-1277-9. Så mår havet, ISBN 978-91-620-8381-6. läckage av växTskyDDsmeDel

Miljöövervakningens undersökningar visar att växtskyddsmedel läcker ut från om-råden med intensiv trädgårdsodling och växthusodlingar till angränsande vatten-drag i södra Sverige. Naturvårdsverket har tillsammans med Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen påbörjat aktiviteter för att komma tillrätta med problemet. Dessa berör bland annat frågor kring godkännande av substanser, framtida rådgiv-ningsverksamhet och verksamhetsutövarens ansvar.

Källa: Bekämpningsmedel i vattendrag från områden med odling av trädgårdsgrö-dor under 2008, Ekohydrologi 110, Avd för vattenvårdslära, Sveriges lantbruks-universitet, Uppsala.

(20)

20

Så granskas vårt miljöarbete

Varje år reviderar riksrevisionen vår verksamhet. I vår årsredovisning som gran-skas och utvärderas av regeringen och riksrevisionen beskriver vi hur vi uppfyllt de mål regeringen satt för vår verksamhet.

Varje år genomförs också en så kallad mål- och resultatdialog med regeringen, där just mål och resultat av verksamheten diskuteras.

Slutligen granskas vårt sätt att arbeta också av ackrediterade miljökontrollan-ter inom ramen för vår EMAS-verifiering och ISo 14001-certifiering.

naturvårdsverkets resepolicy

Möten är en integrerad del av Naturvårdsverkets verksamhet och resor är en nödvändig för-utsättning för vissa möten. Dock är det viktigt att vi så långt möjligt bidrar till att minska vår miljöpåverkan. Därför ska vi noga överväga om det går att ersätta resan med exempelvis telefonmöte eller videokonferens. Vi ser också till att möten och resor genomförs på ett så kostnadseffektivt och smidigt sätt som möjligt.

(21)

21

Så här påverkar vi miljön genom

driften av vår verksamhet

Här beskriver vi hur vår verksamhet direkt påverkar miljön. Miljöaspekter är här detsamma som de aktiviteter, verksamheter, produkter eller tjänster som kan påverka miljön.

Vi arbetar med de direkta miljöaspekterna i enlighet med gällande författning-ar och andra krav, dessutom styrs författning-arbetet via interna policys och rutiner. Uppfölj-ning genomförs genom nyckeltal.

De betydande direkta miljöaspekterna bygger på miljöutredningen från 2008, med statistik från 2007. Där vi har uppföljningsbara mål, är dessa markerade med vinröd färg.

Vi har i redovisningen tagit hänsyn till följande författningar:

• Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor.

• Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. • Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

naTUrvårDsverkeTs BeTyDanDe DirekTa miljöaspekTer 2009

De betydande direkta miljöaspekterna för 2009 har varit utrikes flygresor, inrikes flygresor längre än 50 mil, inrikes flygresor kortare än 50 mil, el, kyla och ventila-tion, datorutrustning, batterier och uttjänta batterier samt restavfall.

UTRIKES FLYGRESOR

miljöpåverkan Utsläppen från flygtransporter bidrar till den ökande växthuseffekten.

Dess-utom är bullret från flygplatser ett hälsoproblem. kommentar Naturvårdsverket medverkar

i ett omfattande internationellt arbete . Vi bedömer att detta arbete medför en positiv miljöpåverkan och då vi reser görs en bedömning av den positiva contra den negativa miljöpåverkan.

inrikes flygresor längre än 50 mil

miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. kommentar Antalet inrikes flygresor påverkas av

att Naturvårdsverket bedriver verksamhet i Östersund. En konsekvens av den blir att våra inrikes flygresor kommer att ligga på en högre nivå än innan vi hade kontor i Östersund. Vi arbetar dock aktivt med distansöverbryggande teknik som ett alternativ till fysiska resor.

inrikes flygresor korTare än 50 mil

miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. kommentar Enligt vår mötes- och resepolicy ska

alla resor som görs i tjänsten göras på ett kostnadseffektivt sätt samt belasta miljön så lite som möjligt. Tåg och lokal kollektivtrafik bör användas så långt möjligt för att miljöanpassa vårt resande. Innan en resa beställs ska man noga överväga om den går att ersätta med telekommunikation, till exempel telefonmöte eller videokonferens.

(22)

22

el, kyla ocH venTilaTion

miljöpåverkan Stockholmskontoret Från september 2008 har Stockholmskontoret 100 %

grön el. Östersundskontoret Den el som vi köper och kan påverka är miljömärkt (vatten, vind och biobränsle). Den el som ingår i hyran och som vi ej kan påverka är inte miljö-märkt. Se tabellen nedan. kommentar Vi planerar olika slags fastighets- och

beteendere-laterade åtgärder för att minska elförbrukningen. Vi försöker även få till stånd beteende-förändringar för att minska förbrukningen. Vid varje skrivbord finns en kontakt som slår av strömförsörjningen, detta för att minska smygförbrukningen vid stand-by läge.

DATORUTRUSTNING

miljöpåverkan Datorutrustning innehåller en del giftiga ämnen som påverkar miljön

nega-tivt. Utrustningen är dessutom energikrävande under den tid den används. Detta bidrar bland annat till ökad växthuseffekt då fossila bränslen används vid elproduktionen.

kommentar Naturvårdsverket strävar efter att vid val av produkter välja produkter med

Svanen eller TCO 03-märkning för att därigenom ta hänsyn till miljön.

BATTERIER OCH UTTJäNTA BATTERIER

miljöpåverkan Batterier kan innehålla olika tungmetaller, såsom bly, kadmium och

kvicksilver. Dessa är extremt giftiga och farliga för miljön och människans hälsa.

kommentar Batterier används för trådlös datorutrustning, etikettskrivare, bandspelare,

klockor, miniräknare m.m.

resTavfall (övrigT avfall)

miljöpåverkan Förbränning av avfall bidrar till ökande växthuseffekt och hälsoskador. kommentar Naturvårdsverket ser kontinuerligt över källsorteringen och utreder vilka

möjligheter som finns till förbättringar. Informationen om hur vi ska källsortera utvecklas ständigt.

Restavfall på Naturvårdsverket är det som inte sorteras i något av följande fraktioner: Organiskt avfall (komposterbart), returpapper/tidningar, pappersförpackningar, kartong/ wellpapp, metallförpackningar, övrig metall, hårdplastförpackningar, övrig plast, ofärgat och färgat glas, returburkar, petflaskor, elektronikskrot, batterier, lysrör och övriga ljuskäl-lor.

mål ocH målUppfyllelse 2009

Nedan redovisas mål, måluppfyllelse, åtgärder och analys för de fyra utvalda direkta betydande miljöaspekterna under 2009.

Vid redovisningen av måluppfyllelsen i denna rapport kommer bara de åtgär-der som är relaterade till de uppsatta målen för 2009 fram. Ett omfattande för-bättringsarbete genomförs kontinuerligt inom flertalet av de direkta miljöaspekter som redovisas i Naturvårdsverkets årliga miljöutredningar.

Förbrukning av kopieringspapper är ett område där Naturvårdsverket har haft ständiga förbättringar under en följd av år. År 2004 förbrukades 3 251 000 ark, motsvarande siffra för 2009 var 2 092 000 ark, en minskning med cirka 36 %.

Nedan redovisas några exempel på förbättringsåtgärder som genomförts under 2009 för att minska direkt miljöpåverkan, öka effektiviteten, minska kostnader, samt förbättra service och arbetsmiljö:

• Elektroniskt utskick av lönespecifikationer.

• Byte till bärbara persondatorer i syfte att minska effektförbrukningen. (De äldre stationära drar 110 -130 W, de bärbara ca 50 W)

• Omstrukturering av servrar i datahallen. Bedömningen är att vi kommer att mer än halvera effektförbrukningen när omstruktureringen är klar.

(23)

23

• Avemballerade leveranser av PC-utrustning, d.v.s. leverantören sköter hante-ringen av förpackningsmaterialet och därigenom kan mer gods få plats i leveran-serna ut till kunderna.

• Återförsäljning av gammal IT-utrustning till rekonditionerare som säljer vidare till en andrahandsmarknad. Skrotningstiden förskjuts och därmed behovet av nyproduktion.

• ”Follow me-funktion” finns på samtliga skrivare/kopiatorer. Funktionen inne-bär att ingen utskrift sker förrän du aktiverar denna vid skrivaren. Syftet är att minska pappersförbrukningen.

• Nytt avtal med restauratör med betydligt ökade miljökrav på maten i vår perso-nalrestaurang.

FLYGRESOR INRIKES KORTARE äN 50 MIL

mål

Under 2009 görs inga flygresor på sträckor som är kortare än 50 mil och där en resa med tåg är kortare än fyra timmar, om inte särskilda skäl finns.

måluppfyllelse

Målet har inte nåtts. Två resor kortare än 50 mil har inte motiverats.

Under 2009 har 5 resor med flyg (kortare än 50 mil och där en resa med tåg är kortare •

än fyra timmar) gjorts.

Inrikes flygresor under 50 mil har minskat under året jämfört med 2008, från 53 till 11 •

km per person. De interna reglerna följs i hög grad.

Tågresor har minskat något under 2009 jämfört med 2008, från 1 606 till 1 571 km •

per person.

ej goDkänDa flygresor UnDer 50 mil

Stockholms- Östersunds- Kirunakontoret (antal och %)

åR 2006 2007 2008 2009

Totalt antal resor 50 35 18 5

Varav ej godkända resor 40 26 7 2

Ej godkända resor (%) 80 74 39 40

genomförda åtgärder

På den reseorder, som ska skrivas under av närmaste chef, finns följande angivet: ”åk tåg om avståndet är mindre än 50 mil eller om tågresan tar kortare tid än fyra timmar. Om en flygresa trots detta måste genomföras ska skälen därtill anges på reseordern och en kopia på reseordern ska sändas till systemansvarig för direkt miljöpåverkan.”

analys och korrigerande / förebyggande åtgärder

Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas genom informationsinsatser under 2010.

DISTANSÖVERBRYGGANDE TEKNIK

mål

Under 2009 ska Naturvårdsverket genomföra minst 300 webb- eller videokonferensmöten mellan Stockholm och Östersund.

(24)

24

måluppfyllelse

Målet har inte nåtts. Under 2009 har det genomförts 21 webb- och 202 videokonferenser mellan Stockholm och Östersund, totalt 223.

Om målet uttryckts som distansöverbryggande kommunikation skulle det sannolikt ha nåtts i och med att webbmöten i hög utsträckning ersatts av telefonmöten. Under 2009 genomfördes minst 197 telefonmöten med fler än två deltagare. Många av dessa kan antas beröra Östersund-Stockholm.

Information om de åtgärder som planeras 2010 har förmedlats via verksamhetsplaner och möten.

Ett förbättrat videokonferenssystem kommer att installeras på Naturvårdsverket under 2010. Detta kommer sannolikt att leda till att målet nås.

TjänsTeresor, km per ansTällD* ocH år

resesätt 2007 2008 2009

Inrikes flygresor < 50 mil 67 53 11

Inrikes flygresor > 50 mil 1 754 1 512 1 219

Utrikes flygresor 7 320 6 516 6 444

Tåg 1 632 1 606 1 571

Egen bil 131 91 91

Hyrbil 125 77 96

Taxi (endast Stockholm) 6 4 5

DisTansöverBrygganDe Teknik mellan sTockHolm ocH ösTersUnD

Videokonferenser, antal 104 226 202

Webbkonferenser, antal 21** 120 21

Beställda telefonmöten (fler än två 197

deltagare, totalt Naturvårdsverket)

* Baseras på antalet förberedda arbetsplatser på respektive kontor, Stockholm 486, Kiruna 4 och Östersund 60 arbetsplatser.

** November-december 2007.

kolDioxiDUTsläpp ***

Stockholm, Östersund och Kiruna (ton)

åR 2007 2008 2009

Flyg utrikes 696 620 632

Flyg inrikes 293 262 206

Bilresor **** 28 19 21

Total 1 017 901 859

*** Naturvårdsverkets beräkningsmodell har använts för flygresor och Energimyndighetens beräkningsmodell för bilresor. **** I bilresor ingår resor med egen bil, taxi och hyrbil.

(25)

25

klimatkompensation

Naturvårdsverket har mål för att minska utsläppen från verksamhetens resor. För de ut-släpp som kvarstår, kommer Naturvårdsverket, som ytterligare ett led i sitt miljöarbete, att årligen fortsätta förvärva utsläppsrätter. De innebär att utsläppen finns kvar men balanse-ras genom att Naturvårdsverket införskaffar utsläppsminskningar som genomförts på andra ställen. Det sker i en mängd som motsvarar storleken på Naturvårdsverkets utsläpp från resor. Energimyndigheten bistår Naturvårdsverket i arbetet med att förvärva reduktionsen-heter som garanterat leder till en verklig utsläppsminskning.

EL, KYLA OCH VENTILATION

En utredning har inletts under året med avsikt att identifiera olika åtgärder för att effekti-visera energiförbrukningen på kontoret i Stockholm. Arbetet genomförs tillsammans med Energimyndigheten, som är finansiär och med K-konsult som utförare. Utredningen löper enligt plan och beräknas avslutas senast under maj 2010.

mål

Elförsörjningen till skrivborden ska vara avstängd via tryckknappen under bordet vid minst 95 % av alla skrivbord när personalen har gått hem.

måluppfyllelse

Målet har inte nåtts. Under året har totalt 1 193 bord kontrollerats av driftsamordnarna. Av dessa var 931 avstängda motsvarande cirka 80 %.

Information har förmedlats via statistik och muntligt av respektive avdelnings driftsamord-nare.

Inför 2010 sätts målen av avdelningarna och sekretariaten. I de fall man valt att behålla ”tryckknappen” har målet angetts till mellan 80 – 85 % vilket efter analyser på respektive avdelning bedömts som en mer realistisk nivå.

reDovisning av energiförBrUkning i kWH

sTockHolm 2008 2009

Brukarel (hushållsel + verksamhetsel) 688 370 651 044

Fastighetsel 420 500 470 000

Värme 1 046 200 1 140 600

Kyla 732 100 718 100

Total 2 887 170 2 979 744 ösTersUnD 2008 2009

Brukarel (hushållsel + verksamhetsel) 70 948 72 129

Fastighetsel 26 432 27 628

Värme 93 310 94 206

Kyla 0 0

(26)

26

RESTAVFALL

mål

Fraktionen övrigt avfall (restavfall) ska innehålla max 15 vikt-% felsorterat material.

måluppfyllelse

Vi har inte uppnått målet. Under 2009 analyserades cirka 30 kg restavfall, varav 50 % var felsorterat. Av det felsorterade var så gott som allt komposterbart. Felsortering har gjorts vid enstaka tillfällen och mängderna totalt sett är små.

Underlag för tryckning av en ny informationsfolder har tagits fram och förbättrad uppmärk-ning av återvinuppmärk-ningskärlen har förberetts.

Hela avfallshanteringen kommer att ses över under 2010 för att effektivisera och moder-nisera utrustning och rutiner. Exempelvis kommer utrustningen för att hantera avfallet att ersättas där så behövs.

arBeTeT meD De DirekTa miljöaspekTerna UnDer 2010

FÖrBäTTrINGSÅTGärDEr

Nedan redovisas några exempel på förbättringsåtgärder som planeras att genom-föras under 2010:

• Naturvårdsverket kommer under 2010 att vidareutveckla sina videokonferens-möjligheter både för intern och extern kommunikation. Detta möjliggör flera och parallella möten, men även effektivare nyttjande av lokaler som då är anpas-sade efter antalet personer, samt skapar förutsättningar för minskat resande. • I den telefonifunktion som införs hösten 2010, finns en funktionen för

webbmö-ten med, även här för både intern och extern kommunikation.

• När den nya telefonifunktionen införs kommer ett kraftfullt arbete att ske för att samla in tidigare nyttjade mobiltelefoner med tillbehör, för att bl.a. återanvända batteriladdarna genom att förse dessa med adaptrar så att de passar de nya tele-fonerna.

• När vi väl behöver göra en fysisk resa, så finns det (maj 2010) i vårat resebeställ-ningssystem redovisat den miljöbelastning som resan medför, som då bör styra mot ett resesätt med mindre miljöbelastning.

• Genomgång av lokalerna i Stockholm och Östersund i syfte att identifiera vad verket som hyresgäster och fastighetsägarna kan göra för att sänka energiför-brukningen.

• Ett projekt pågår med syfte att förbättra vår interna källsortering.

• Tydligare fokus på kommunikation i syfte att ytterligare förbättra och öka för-ståelsen av arbetet med de direkta miljöaspekterna. Detta går hand i hand med andra förbättringsåtgärder avseende verksamhet och arbetsmiljö.

MÅl

Här redovisas Naturvårdsverkets övergripande mål, strategier och mätetal för 2010.

(27)

27

ÖVErGrIPANDE MÅl

Vi har en föredömligt låg direkt miljöpåverkan från vår verksamhet

Övergripande strategi 1

Minska klimatpåverkan från vårt resande.

Mätetal

Antal km per resa och resesätt (tåg, flyg, egen bil, hyrbil, taxi med Taxi Stock-holm, omräkning kan göras till kg koldioxidutsläpp) samt antal videokonferenser.

Begränsa miljöpåverkan från vår kontorsverksamhet.

Mätetal

Statistik tas fram för ett stort antal parametrar. Exempel är förbrukning av kopie-ringspapper, lokalvårdsartiklar, ljuskällor, batterier etc., insamling av returpapper, avfall i 15 fraktioner, plockanalyser m.m.

Förbrukning av värme, kyla och el.

Utveckla miljökraven vid upphandling av varor och tjänster.

Mätetal

Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år.

Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år.

respektive avdelning och sekretariat har i sina respektive verksamhetsplaner angett mål och/eller aktiviteter kopplade till de verksövergripande strategierna. MIlJÖUTrEDNING

En fullständig miljöutredning med värdering genomförs under

våren 2010. Utifrån denna miljöutredning kan målen för de direkta miljöaspek-terna revideras inför verksamhetsplanering 2011.

BENCHMArKING

Naturvårdsverket driver en benchmarkinggrupp som består av fem myndigheter. Syftet är bland annat att ta fram gemensamma nyckeltal så att myndigheter sinse-mellan kan jämföra statistik för de direkta miljöaspekterna.

Gruppen konstaterar att de deltagande myndigheterna mäter i stort sett samma direkta miljöaspekter, som t ex:

• Resor i tjänsten • Pappersförbrukning • Elförbrukning

(28)

28

Att göra en relevant jämförelse myndigheterna emellan är svårt eftersom vi har olika förutsättningar vad gäller lokalernas utformning, olika verksamheter, tek-niska förutsättningar osv. Med tanke på detta är det bra om en jämförande analys myndigheterna emellan kan göras.

Gruppens lärande och erfarenheter efter sex års arbete har blivit en resurs för många andra myndigheter i deras arbete med förbättrande åtgärder inom arbetet med direkta miljöaspekter.

Gruppen har tillsammans med Energimyndigheten inom ramen för nätverket ”Energieffektivisering för statliga Hyresgäster av lokaler” (Hylok) initierat en rad energibesparingsprojekt där ett ytterligare antal myndigheter deltar.

Exempel på energibesparingsprojekt är: Serverhallar – erfarenheter av ener-gieffektivisering , Insamling av energidata i myndigheter med geografiskt spridd verksamhet – i syfte att ta fram handlingsplaner för energieffektiviseringsåtgärder, hyresgästkrav vid nybyggnation, kvalitetssäkring av energidata, Energioptimering vid kontorsrenoveringar (Totalkontoret).

VERKSAMHETS-PLANERING GENOMFÖRANDE PRIORITERING UTVÄRDERING UPPFÖLJNING VISION REVISION INTERN STYRNING EXTERN STYRNING Internt styrande dokument DIR EK TIV FÖ RBÄT TRIN GAR R E_S U LT AT_& EF FEK TER_VERKSAM HETS PLAN ER vårT säTT aTT arBeTa

(29)

29

Systematiskt arbete

för en bättre miljö

ledningssystemet hjälper oss att styra miljöarbetet på ett strukturerat och effektivt sätt. Systemet omfattar både sakverksamheten och den miljöpåverkan som upp-kommer från driften av vår verksamhet. Sedan mars 2003 är systemet certifierat enligt den internationella miljöledningsstandarden ISo 14001. Certifieringen omfattar all verksamhet utom förvaltning av våra fastigheter, samt våra råd och en nämnd. Från och med februari 2006 är vi även EMAS-registrerade.*

exTern ocH inTern sTyrning

Som utgångspunkt för allt arbete på Naturvårdsverket ligger författningar och andra externa krav som verkets instruktion, regleringsbrevet, förvaltningslagen etc. Vi har också interna krav, bland annat vår vision, vår miljöpolicy och andra internt styrande dokument.

prioriTering

Naturvårdsverkets sakverksamhet (= indirekta miljöaspekter) är det som anges i Naturvårdsverkets instruktion, regleringsbrev och andra politiska styrdokument. Vid den årliga verksamhetsplaneringen utgör dessa dokument grunden för pla-neringen. Den årliga planeringsprocessen startar med att ledningen gör en om-världs- och nulägesanalys som underlag för att ta fram kommande års utvecklings-områden. Identifierade utvecklingsområden delas in i olika perspektiv. För varje perspektiv tas ett verksövergripande mål fram. Verksövergripande strategier tas fram som beskriver hur vi tar oss mot målet. Mätetal tas fram som ska mäta om vi är på rätt väg att nå målet. De områden som lyfts fram i perspektivet Utveckling definieras som verkets betydande indirekta miljöaspekter.

Vi prioriterar även vissa områden då det gäller miljöpåverkan från vår drift, d.v.s. betydande direkta miljöaspekter. Som underlag för prioriteringen genomför vi en årlig miljöutredning.

verksamHeTsplanering

Naturvårdsverket fastställer årligen verksamhet och budget i en övergripande verksamhetsplan, i verksamhetsplaner för avdelningar och sekretariat, samt en-hetsplaner för samtliga enheter.

genomföranDe

Vi genomför vårt arbete på avdelningar/sekretariat och enheter enligt beslut i verk-samhetsplaner, arbetsordning och beslutsordning, samt i särskilda beslut. För att kunna göra det på ett effektivt sätt finns personal- och kompetensutveckling samt

* ISO 14001 är en internationell standard för ledning och styrning av miljöfrågor. EMAS är EU:s frivil-liga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. EMAS baseras på ISO 14001 men inkluderar också krav på godkänd miljöredovisning. Läs mer om EMAS på www.miljostyrning.se

(30)

stödfunktioner för bland annat intern och extern kommunikation, dokumenthante-ring och verksamhetsstyrning.

Uppföljning

Varje vecka följer vi upp och stämmer av verksamheten vid föredragningar för ge-neraldirektören. Varje tertial följer vi upp verksamhet och ekonomi på olika nivåer i organisationen. Månadsvis gör vi även uppföljning av ekonomin.

Årsredovisningen är Naturvårdsverkets årliga rapportering av verksamhet och ekonomi till regeringen. Därutöver sker rapportering till regeringen enligt vad som framgår av regleringsbrevet, samt av särskilda regeringsbeslut och författningar.

UTvärDering

Två gånger per år utvärderas ledningssystemets funktion och effektivitet. Det kallas ledningens genomgång av ledningssystemet. Då får generaldirektören en redovisning av systemets helhet och fattar beslut om förbättringar.

revisioner

Vid de externa revisionerna och interna granskningarna av verksamheten följer vi dessutom upp hur vårt ledningssystem fungerar och att ledningssystemet upprätthålls och utvecklas i överensstämmelse med kraven i ISo 14001 och EMAS-förordningen.

förBäTTringsarBeTe

Grundtanken i ledningssystemet är att vi ständigt ska kunna förbättra vårt arbete. Förslag till förbättringar och avvikelser kan man lämna på flera olika sätt, t. ex. i Förslagslådan, vid verksamhetsplaneringsarbetet eller vid arbetsplatsträffar.

Förslagslådan är vårt tekniska system där vi administrerar förslag och avvikelser. Där finns förbättringsförslag och avvikelser från interna och externa revisioner samt från enskilda medarbetare.

All dokumentation kring vårt ledningssystem finns tillgänglig för medarbetarna på intranätet. I övrigt får medarbetarna information om miljöarbetet löpande vid arbetsplatsträffar, avdelningsmöten samt vid behov extrainsatta möten.

goDkännanDe

Det Norske Veritas Certification AB (DNV) är en av SWEDAC ackrediterad miljö-kontrollant (ackrediteringsnummer 1053) enligt EMAS. DNV har granskat Na-turvårdsverket och konstaterat att myndigheten har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven i EMAS-förordningen (nr 761/2001).

DNV har även granskat miljöredovisningen och funnit den vara korrekt och tillräckligt detaljerad för att uppfylla kraven i EMAS.

Stockholm 2010-05-17

Ann-louise Pått, Management representative DNV Certification AB

(31)

naturvardsverket.se

En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets vision

(32)

The Swedish Environmental Protection Agency SE-106 48 Stockholm

Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195 Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub

Kiruna - Kaserngatan 14

Tel: +46 8 698 10 00, fax: +46 8 20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se

Beställningar: tel +46 8 505 933 40, fax +46 8 505 933 99 E-post: natur@cm.se Internet: www.naturvardsverket.se/webbokhandeln

naturvardsverket.se

N V 8 4 82 , 1 0 -0 5