Revisionsplikten: förväntningar och aspekter från tre intressegrupper

Full text

(1)2006:059. D-UPPSATS. Revisionsplikten Förväntningar och aspekter från tre intressegrupper. Roger Andersson Peter Ejerlund. Luleå tekniska universitet D-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2006:059 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--06/059--SE.

(2)

(3) SAMMANFATTNING Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mångt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten är en i raden av föremål som är uppmärksammat för en debatt med Svenskt Näringsliv som företrädare. Med anledning av detta har det pågått en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hänt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jämförelser mot Sverige och få en förståelse för hur revisionsbyråer och deras klienter kan påverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att få deras aspekter samt deras förväntningar utifrån problemet. Syftet var att studera hur redovisningen och revisionens omvärld kan påverkas. Det som framkom av undersökning var att revisorerna inte var oroade för ett avskaffande, eftersom de ansåg sig kunna kompensera ett eventuellt bortfall av klienter med andra uppgifter. Det ansågs även viktigt för banker och kreditgivare att det finns någon form av kvalitetssäkring av de finansiella rapporterna, samt potentialen att stärka andra intressenters möjlighet till verifierade underlag genom någon form av reglering..

(4) ABSTRACT. The international economy market and the globalization have created a need to harmonies accounting and auditing rules in the EU. Sweden has adapted the international standards in many ways. There is a debate in the Swedish business world that concerns the auditing of small firms. One aspect of the new standards is to abolish the auditing for small and medium sized companies. The aim of the study was to develop an understanding of the expectations and effects that the new standards can lead to for the auditors and their clients. We compared theory of how the new rules affected the small companies in England and developed a framework for the Swedish context. We conducted a case study based on three different perspectives with the expectation to get insight of the actors opinions and expectations of the new auditing rules. We concluded that the auditors were not concerned of the expected changes that the new auditing rules might lead to in the future. The auditors believed that they would compensate the reduction of clients with other assignments. Another conclusion was that the auditing is important for banks and finance companies to ensure the quality of the financial reports, if the audit is abolished the banks would like to have another form of verified financial documents. There is also an opportunity to strengthen other interested parts to get verified financial documents through regulations..

(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING....................................................................................................................1 1.1 Problemdiskussion.....................................................................................................1 1.2 Syfte............................................................................................................................2 1.3 Förkortningar och förklaringar..................................................................................3 2 METOD ...........................................................................................................................4 2.1 Ämnesval och Syftesformulering ...............................................................................4 2.2 Metodsynsätt ..............................................................................................................4 2.3 Forskningsansats ........................................................................................................5 2.4 Undersökningsansats .................................................................................................5 2.5 Litteraturstudie ..........................................................................................................5 2.6 Val av organisationer och aktörer..............................................................................6 2.7 Intervjuer ...................................................................................................................6 2.8 Studiens trovärdighet och tillförlitlighet ...................................................................7 2.9 Analys och tolkning ...................................................................................................8 3. TEORI ............................................................................................................................9 3.1 Redovisningens syfte..................................................................................................9 3.2 Syftet med revision.....................................................................................................9 3.3 Revisionsplikt...........................................................................................................10 3.4 Utvecklingen av revision och revisionsplikten i England........................................11 3.5 Harmonisering av revisionen och redovisningen ....................................................11 3.6 Förväntningsgap.......................................................................................................12 3.6.1 Lösningar på förväntningsgapet........................................................................13 3.7 Revisorns oberoende................................................................................................14 3.8 Revisorns dubbla roller............................................................................................16 3.8.1 Revisionens omvärld och utveckling ................................................................17 4. EMPIRI......................................................................................................................... 19 4.1 Intervju med Einar Häckner....................................................................................19 4.1.1Förväntningar vid ett avskaffande av revisionsplikten.......................................19 4.2 Intervju med Anders Winsa på Anders förvaltning AB ..........................................21 4.2.1 Förväntningar vid ett avskaffande av revisionsplikten......................................21 4.2.2 Påverkan och konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten ................22 4.3 Intervju med Håkan Uddström ...............................................................................22 4.3.1 Förväntningar vid ett avskaffande av revisionsplikten......................................23 4.3.2 Påverkan och konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten ................23 4.4 Intervju med Irma Perdal på Irma Perdal AB..........................................................24 4.4.1 Förväntningar vid ett avskaffande av revisionsplikten......................................24 4.4.2 Påverkan och konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten ................24 4.5 Intervju med Robert Andersson på Kiruna hydraulik AB ......................................26 4.5.1 Förväntningar vid ett avskaffande av revisionsplikten......................................26 4.5.2 Påverkan och konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten ................27 5. ANALYS OCH TOLKNINGAR .................................................................................... 28 5.1 Revisionen och förväntningar vid ett avskaffande av revisionsplikten....................28 5.2 Konsekvenser och utveckling...................................................................................30.

(6) 6. SLUTSATSER ............................................................................................................... 33 7. SLUTDISKUSSION...................................................................................................... 33 REFERENSLISTA............................................................................................................. 34 BILAGOR - INTERVJUGUIDER.

(7) INLEDNING. 1 INLEDNING Här presenterar vi bakgrund till det valda ämnet samt problematisering av ämnet som mynnar ut i ett syfte. Revisionspliktens vara eller ickevara är ett högaktuellt ämne som diskuteras flitigt från små företag upp till regerings nivå. Debatten har pågått under flera år med varierad intensitet. Svenskt näringsliv som företräder drygt 55000 små, medelstora och stora företag i Sverige och en intensiv debatt förs i dagsläget om ett avskaffande av revisionsplikten för små och medelstora företag. Det klarläggs att det är ett visst tryck där regeringen begärs göra en utredning av ett att avskaffande för de allra minsta företagen och det stöder sig på en uppmärksammad rapport av professorerna Per Thorell och Claes Norberg (Svensktnärings liv, 2005).. 1.1 Problemdiskussion Redovisningens främsta uppgift är att värdera en organisations ”verkliga” förmögenhet och förändringen av densamma samt att presentera denna information på ett tillförlitligt sätt. Redovisningsinformationen ska även underlätta för intressenter att utföra prognoser om framtiden och på så sätt minska osäkerheten om denna. En bra prognos ökar möjligheten att förutsäga framtiden. (Falkman, 2000). För att dessa rapporter ska få en kvalitetsstämpel och få en acceptans krävs det att en revisor granskar redovisningen och gör en revision. Den lagstadgade revisionens syfte är att på ett professionellt sätt granska, bedöma och uttala sig om ett företags årsredovisning, bokföring och förvaltning som slutligen mynnar ut i en revisionsberättelse. (Revision - en praktisk beskrivning, 2005). Det har pågått längre tid och pågår fortfarande en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre företag i Sverige. I många EU - länder har det aldrig funnits revisionsplikt och där sådan har funnits har den avskaffats med undantagen Sverige, Malta, Danmark och Finland. I Finland och Danmark har dock vissa lättnader gjorts samt att lagförändringar är på gång. (Thorell & Norberg, 2005). Krav på avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för små och medelstora företag ställs från bland annat näringslivet utifrån Thorell & Norberg (2005) och av den borgerliga alliansen (TT, 2005). Det pågår en harmonisering av revisionsstandarder och redovisning i EU och att synen på revisionen mellan medlemsländerna kommer att ytterligare harmoniseras men även att det blir mer likartade regler och normer enligt Combarros (2000). EU har genom sitt fjärde bolagsdirektiv öppnat upp för medlemsländerna att om de önskar ges möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten. Inom redovisnings - och revisionsområdet är EU:s definition av SME – företag sådana som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. (EU:s officiella tidning). England har likt Sverige revisionsplikt för aktiebolag, men de har undantagit de mindre bolagen från en årlig obligatorisk revision från och med 1994. Därefter har nivån för de belopp för vad ett mindre bolag är gradvis höjts enligt Thorell och Norberg (2005), och detta medför att många mindre bolag väljer att avstå från en revision. Det har naturligtvis fört med sig konsekvenser för revisionsbyråerna i England (Financialdirector, 2005).. 1.

(8) INLEDNING Sverige är ett land med många småföretag där det påstås att nio av tio företag har färre än fem anställda (SACO, 2000). Enligt Johansson (2005) så har många av de mindre revisionsföretagen ofta en hel del mindre ägarledda företag som sina klienter. Att detta skulle kunna få konsekvenser för revisionsföretagen i Sverige är ett rimligt scenario om man ser till utvecklingen i England. Genom att studera konsekvenserna efter avregleringen av revisionsplikten i England för revisionsbyråer och småföretag och därefter dra paralleller och göra tolkningar om vilken påverkan och vilka konsekvenser detta skulle kunna få i Sverige. Enligt Financialdirector (2005) har mindre revisionsföretag i England i vissa fall blivit av med 70-90 procent av sina revisionsklienter, men dessa företag har i sin tur ofta kompenserat bortfallet med ökad rådgivning och andra konsulttjänster till befintliga eller nya klienter. När revisionsplikten är frivillig för SME - företag får det bland annat den konsekvensen att de ofta väljer att köpa andra tjänster för det företaget tidigare budgeterat och använt till revision. (ibid.). Om vi får se en liknande utveckling med ett avskaffande av revisionsplikten i Sverige är möjligt och som stöd för att en del mindre företag eventuellt skulle välja bort revisionen ger Demoskops undersökning beställd av Svensktnärings liv. I undersökningen anger hälften att de inte har nytta av revisionsplikten, men däremot skulle sex av tio fortsätta att anlita en revisor och åtta av tio skulle köpa andra tjänster av sin revisor. Har vi då ett liknade scenario att vänta av revisionens och redovisningens utveckling för revisionsföretagen och deras klienter är en intressant fråga. Eftersom små företag undantas från revisionsplikten väcks en del frågeställningar om ett förväntningsgap, revisorns dubbla roller, revisorns oberoende och hur revisionspliktens avskaffande påverkar redovisning- och revisionsutvecklingen. Det finns ett förväntningsgap mellan revisorn och intressenterna som förklaras med vad intressenten förväntar sig av revisorn och vad revisorn kan och får göra (FARs - revisions bok, 2004). Revisorns dubbla roller tar uttryck i den granskande och den rådgivande rollen, att revisorn är oberoende anses vara en av de viktigaste aspekterna för att revisionen skall anses som tillförlitlig (Revision - en praktisk beskrivning 2005). Vanasco, Skausen, och Santiago (1997) menar att moralen är det främsta och viktigaste kriteriet för revisorns oberoende och om revisionsplikten avskaffas för SME - företagen finns det farhågor med att redovisning och rapporter kan få en kvalitetsförsämring. Det skulle även få betydelsen för det offentliga som exempelvis bekämpningen av ekonomisk brottslighet och problemen med skattefrågor det vill säga att rätt skatt betalas in. En kvalitetssäkrad certifierad redovisning eller någon form av auktorisering av de som redovisar kan vara en möjlig väg att gå.. 1.2 Syfte Syftet med studien är att utveckla en förståelse för vilka konsekvenser och förväntningar ett avskaffande av revisionsplikten kan medföra utifrån mindre revisionsföretag, deras klienter och ett expertutlåtande.. 2.

(9) INLEDNING. 1.3 Förkortningar och förklaringar Här beskrivs några förkortningar och förklaringar som använts i denna studie. EEC – European Economic Community (Answers hemsida) Big - GAAP - Stora Generally accepted accounting principles innebär speciella redovisnings regler för stora företag. (Thomas, Ward & Henke 1991.). SME - företag - EU:s version av small and medium sized enterprised. Denna definition gäller från 1 januari 2005. Denna version gäller för företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. (EU:s officiella tidning.). GAAP - Generally accepted accounting principles. Ger direktiv hur redovisningen ska gå till på ett korrekt sätt och har strikta direktiv för olika företags relationer. Företagen är bundna enligt lag att verka efter dessa direktiv. (Thomas, Ward & Henke 1991. ). Little - GAAP - Lilla Generally accepted accounting principles. Detta innebär speciella redovisnings standarder för SME företag. (Thomas, Ward & Henke 1991. ). LTU – Luleå Tekniska Universitet (Luleå Tekniska Universitets hemsida) SRS - Svenska Revisorssamfundet (SRS hemsida) SRF - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF hemsida). 3.

(10) METOD. 2 METOD Här presenterar vi vald metod, metodsynsätt och metodproblem. Enligt Denscombe (2000) åstadkommer undersökaren en bra forskning genom att ett antal val görs innan forskningen påbörjas och med dessa val menas val av metoder och tekniker. För att uppnå undersökningens målsättning är metodkunskapen en viktig del i arbetet, menar Holme och Solvang (1997). Vårt metodkapitel beskriver våra val och hur fakta har samlats in, samt på vilket sätt empirin har genomförts. Kapitlet innefattar också en beskrivning av de problem som uppstått samt tillförlitligheten av informationen som använts i arbetet.. 2.1 Ämnesval och Syftesformulering Vi har valt att göra en forskning utifrån ämnet revision. Uppslag till ämnet fick vi efter att ha studerat kursen koncernredovisning och revision. Under kursen framgick det att revisionsplikten för små företag möjligtvis kunde försvinna inom kort, och vilket gjorde oss extra intresserade av ämnet. Vi läste om ämnet i olika artiklar och tidskrifter och var även i kontakt med en mindre revisionsbyrå. Vi förklarade att vi var intresserade av att skriva om revisionsplikten och den anställde på revisionsbyrån tyckte det var mycket intressant eftersom det är ett stort diskussionsämne ämne inom revisionsbranschen för tillfället. Detta gjorde att vi slutligen valde revisionsplikten som ämne att fördjupa oss inom. Efter detta upprättade vi en problemdiskussion och syftet för uppsatsen, vilket enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2003) inte är ett rättframt arbete, vilket vi fick erfara eftersom syftet ändrades under uppsatsen gång. Vi valde att göra en studie som byggde på att studera vilka olika konsekvenser som revisionspliktens avskaffande medfört i England och därefter dragit paralleller om framtida konsekvenser i Sverige. Syftet har efterhand förändrats och riktats mer mot hur revisionsplikten påverkar revisionsbyråer, SME företag samt förändringar och utveckling för revision och redovisning. Holme och Solvang (1997) förklarar kvalitativt angreppssätt som ett sätt att skapa förståelse vilket också är syftet med denna studie.. 2.2 Metodsynsätt Enligt Arbnor och Bjerke (1994) finns det tre olika metodsynsätt, dessa tre är aktörsynsättet, systemsynsättet och analytiska synsättet. Vi valde att använda aktörssynsättet eftersom syftet var att studera aktörer inom revisionsbranschen, SME företag och en expert från nära håll. Aktörssynsättet valdes därför att vi som undersökare ville skapa förståelse för det område som studeras. Arbnor och Bjerke (1994) menar också att utgångspunkten i aktörssynsättet är hur olika aktörer upplever, tolkar och handlar i verkligheten och helheten förstås utifrån delarnas egenskaper (ibid.). Det synsättet passade bra då vår studie avsåg undersöka vad olika aktörer hade för åsikt om revisionsplikten och deras syn på framtida eventuella konsekvenser. Synsättet kännetecknas därmed av att verkligheten är subjektiv (ibid.).. 4.

(11) METOD. 2.3 Forskningsansats Det finns olika sätt att dra slutsatser i en forskning. Zikmund (2000) menar att det finns induktiv ansats och deduktiv ansats. Enligt Wallén (1996) finns en abduktiv ansats som ligger någonstans emellan induktiv och deduktiv ansats. För vår undersökning tyckte vi att abduktiv ansats passade bäst eftersom vi likt induktiv ansats har studerat verkligheten empiriskt utifrån aktörernas aspekter och även jämfört teorin med empirin likt den deduktiva ansatsen. På detta sätt kommer vi att växla mellan induktiv ansats och deduktiv ansats genom undersökningen. Wallén (1996) beskriver också abduktiva ansatsen genom att forskaren står inför en effekt och söker orsaksfaktorer utan att kunna manipulera med dessa. Detta tycker vi också passar vårt syfte där vi ska tolka vilka effekter som troligtvis kommer att påverka revisionsbyråer och SME - företag i Sverige med jämförelser av hur avskaffandet påverkat England.. 2.4 Undersökningsansats Som undersökningsansats valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Merriam (1994) beskriver kvalitativa studier som detaljerade beskrivningar av situationer, händelser, människor, samspel och observerade beteenden. Den kvalitativa studien bygger till stor del på den information som hämtas från intervjuer, observationer och dokument. En kvalitativ studie tyckte vi var det bästa alternativet för vår undersökning eftersom vi ville komma nära våra aktörer och få subjektiva åsikter om vad de anser att revisionspliktens avskaffande får för konsekvenser i Sverige. Enligt Saunders et al (2003) ska valet av ansats väljas utifrån forskningsproblemet. Merriam (1994) menar att en fallstudie passar för en forskning som inriktar sig på en specifik situation eller företeelse. En fallstudie beskriver Merriam (1994) är när forskarna samlar in mycket material för studien och sedan tolkar den eller skriver teori om företeelsen som undersökts. Fallstudien passar bäst eftersom undersökningen skulle ge insikter om företeelsen och utifrån det tolka vilka konsekvenser som uppkommer på grund av revisionspliktens avskaffande. Fallstudien lämpar sig dessutom bra när man vill studera på djupet och få mer detaljerad information vilket Denscombe (2000) poängterar. Detta är också en orsak varför vi valde fallstudien som undersökningsansats eftersom vi hade för avsikt att komma nära aktörerna och ta del av deras subjektiva åsikter. Det som kan vara en nackdel att göra en kvalitativ fallstudie är att de är svårt att generalisera resultatet eftersom det gjorts för få intervjuer och därmed kan forskaren endast tolka de undersökta fallen (Merriam, 1994).. 2.5 Litteraturstudie Merriam (1994) och Denscombe (2000) belyser vikten av att göra en grundlig litteraturstudie innan forskningen börjar. Detta för att forskaren ska sätta sig in i ämnet samt att få klarhet vilka tidigare undersökningar som gjorts inom området. I vårt fall handlade det om att sätta sig in i hur revisionspliktens avskaffande har hanterats i England och vilka konsekvenser det kan medföra för Sverige. Vi har tittat på andra undersökningar inom ämnet och hittat ett flertal uppsatser om revisionsplikten i olika former men ingen forskning utifrån de synvinklar och perpektiv som vår undersökning belyser. Vi har valt att i empirin studera synen på revisionspliktens eventuella avskaffande från tre olika perspektiv. Vi valde att intervjua en expert i form av en professor på området, två revisionsbyråer och två SME – företag. Detta ger vår underökning nya 5.

(12) METOD infallsvinklar och aspekter i problemet och är en anledning till att vi inte studerar något som gjorts tidigare. Genom sökning i LTU:s bibliotek fann vi användbar litteratur, eftersom området vi ämnar belysa är relativt nytt är teorin kring revisionen inte är lika omfångsrik som exempelvis kring redovisning. Vi har därför sökt genom olika sökmotorer i LTU:s databas Lucia, för att få tag i vetenskapliga artiklar via Ebsco, Emerald och artiklar från tidskrifter via tidskriften Balans samt sökmotorn Google på internet. För att få uppgifter om olika bolag att studera har vi använt oss av affärsdata där vi kunnat söka efter de kriterier som vi satt upp. Sökord som vi använt är aktiebolag, avskaffande, effekter, England, EU, förändring, mikroföretag, påverkan, redovisning, revision, revisionsplikt, småföretag, Sverige, övergång och även dessa i kombination med varandra både på Engelska och Svenska.. 2.6 Val av organisationer och aktörer Holme och Solvang (1991) menar att i en fallstudie är det inte av stor betydelse att de val undersökaren gör är statistiskt generaliserat utifrån de enheter som ska studeras. Urvalet av undersökningspersoner är ändå viktigt, det är viktigt att hitta rätt personer till undersökningen för att den ska vara meningsfull. Det vi har gjort är selektiva urval utifrån vissa kriterier och det vi tänkte på inför våra val var att försöka hitta aktörer med stor kunskap inom sitt område. Kriterierna vi hade var att företagen helst skulle vara belägna i närheten, eftersom vi helst ville göra besöksintervjuer för att få ut så mycket som möjligt av dem. Vi valde dessutom att fallföretagen skulle ha en omsättning som understiger kriteriet för SME – företag. Därefter gick vi in på LTU:s biblioteks Affärsdata och valde ut några företag som passade inom våra gränser. Vi skickade ut intervjuförfrågan via mail till de aktuella företagen som valts ut och när vi fick svar från potentiella aktörer ringde vi företagen och bokade en tid som passade. Det har i två fall handlat om rekommendationsurval där vi blivit rekommenderade att göra intervjun med någon på grund av dess kunskap inom området, detta var en orsak att vi erhöll mycket kompetenta aktörer till undersökningen. Aktörerna som vi intervjuat under december 2005: Einar Häckner , professor och expert inom området Håkan Uddström, auktoriserad revisor Anders Winsa, auktoriserad revisor Robert Andersson, småföretagare Irma Perdal, småföretagare. 2.7 Intervjuer Eftersom vi valt att göra en fallstudie rekommenderar Saunders et al (2003) att forskaren använder enkäter, intervjuer, observationer och dokumentation som datainsamlingsmetod. Denscombe (2000) förklarar att intervjuer av ett fåtal personer ger en mer detaljerad information vilket också är styrkan i intervjuer. Vårt val av intervjuer blev enligt Denscombe (2000) semistrukturerade intervjuer och med detta menas att intervjuaren har ett färdigt intervjuupplägg med ämne och frågor, men kan ta dessa i olika ordning beroende på hur aktören svarar på föregående fråga. Dessutom tillåts intervjuaren prata mer fritt och utveckla sina funderingar på ett fylligare sätt vid denna form av intervju. Vi valde att utifrån detta synsätt låta aktören prata fritt och brett utifrån frågorna, vilket med denna metod uppnåddes en mer samtalslik intervju, som vi tyckte gav ingående och välbesvarade frågor. Vi var dessutom två stycken som utförde 6.

(13) METOD intervjuerna och antecknade, vilket gjorde att vi snappade upp mer detaljer. Detta gav oss även en bättre sammanfattning av svaren från aktören, eftersom vi efteråt kunde diskutera och gå igenom om vi uppfattade aktörens svar på ett liknande sätt. Vi valde att göra intervjuer av aktörer med olika perspektiv och hade för avsikt att få detaljerade svar av aktörer från revisionsbyråer, småföretag och en expert. Dessa aktörer ansåg vi skulle ge oss en omfattande bild med olika synvinklar av revisionspliktens eventuella konsekvenser. Enligt Eriksson och Wiedersheim - Paul (2001) ger besöksintervjuer bättre svar vid komplicerade frågor, då vårt ämne i vissa fall kunde uppfattas som komplicerat, tyckte vi att det passade bäst att göra besöksintervjuer. Eftersom vi också valde att göra de flesta intervjuer i närheten tyckte vi att vi skulle få bättre och fylligare svar om vi gjorde besöksintervjuer istället för telefonintervjuer. Författarna Eriksson och Wiederheim - Paul (2001) menar också att fördelarna med besöksintervju är att forskarna får en uppfattning av aktörens kroppsspråk och aktören kan dessutom vid komplicerade frågor visa figurer och tabeller för att tydliggöra svaret. Detta upplevde vi som en fördel för vår studie med tanke på eventuella komplicerade svar som kunde tydliggöras på ett bättre sätt vid en besöksintervju. Däremot blev vi tvungna att göra en telefonintervju eftersom avståndet var för långt och hade blivit alltför kostsamt både tidsmässigt och ekonomiskt för en annars. Det som kan vara en nackdel med besöksintervjuer är att en intervjuareffekt kan uppstå. Denscombe (2000) förklarar att en form av intervjuareffekt kan uppkomma beroende på hur aktören uppfattar intervjuaren, där kön, ålder eller ursprung spelar in. Enligt Eriksson och Widersheim - Paul (2001) kan intervjuareffekt uppstå genom att aktören och den som ställer frågorna kan påverka varandra på något sätt. En annan effekt kan vara om intervjuaren ställer känsliga frågor eftersom aktören inte kan vara anonym. Vi tycker inte vi drabbats av något av detta eftersom allt gått som planerat. Det har varit lättsamma och samtalslika intervjuer där vi upplevt att aktörerna inte påverkats av oss som intervjuare på något sätt som sedan påverkat svaren. Några känsliga frågor har heller inte ställts och angående telefonintervjun kan en nackdel vara att det inte går att ställa alltför komplicerade frågor. I vår intervjuguide finns det frågor som kan upplevas som komplicerade att svara på, men vi förklarade frågorna noggrant och upplevde inte att aktören hade några problem med att svara på dem. Vi kontrollerade efteråt att vi uppfattat svaren korrekt och vi anser att våra svar från aktörerna i högsta grad är tillförlitliga och trovärdiga. Intervjuerna tog omkring 35 minuter att genomföra per aktör och dessa gjordes under veckorna 50 och 51, 2005. Enligt Kvale (1997) använde vi oss av meningskoncentrering, vilket innebär att långa meningar komprimeras för att bli mer relevanta, kärnfullare och precisare för vårt syfte. Eftersom intervjun spelades in på mp3-spelare blev det från början väldigt lång text, vilket senare formulerades mer koncentrerat för att göra texten kortare och intressantare och på så sätt trycka fram det viktigaste som kom fram gentemot vårt undersökningssyfte.. 2.8 Studiens trovärdighet och tillförlitlighet Enligt Saunders et al (2003) uppstår metodproblem vid användandet av olika undersökningsmetoder. Enligt Arbnor och Bjerke (1994) använder man tillförlitlighet och trovärdighet för att uppskatta undersökningsproblem inom aktörssynsättet. Eriksson och Wiedersheim – Paul (2001) förklarar att trovärdigheten i en studie kan beskrivas som 7.

(14) METOD att det finns stöd i form av faktauppgifter, att studien får samma resultat om den skulle göras igen och dessutom att andra studier tyder på liknande resultat. Vi har använt oss av kvalificerad litteratur, vetenskapliga artiklar i stor grad och artiklar från tidskrifter i mindre utsträckning. Trovärdigheten i vår studie anser vi är hög, eftersom vi dels använt oss av kompetenta aktörer i form av en professor, två av aktörerna var auktoriserade revisorer med lång erfarenhet av revision, en av aktörerna har varit auktoriserad revisor men arbetade nu som egen företagare. Två av våra val av aktörer kallar vi för rekommendationsurval. Winsa rekommenderade oss att göra en intervju med Uddström eftersom han ansågs ha stor kunskap inom området och även där vår handledare Monika rekommenderade oss att intervjua professor Häckner, som varit en av redaktörerna och författarna i Uppdrag revision (2005). Besöksintervjuerna ökade trovärdigheten och trots att vi använde oss av ljudinspelning såg vi inte några tecken på att aktörerna var besvärade på grund av inspelningarna. Vi valde att inte skicka ut någon intervjuguide i förväg, eftersom vi ansåg att tillförlitligheten i svaren ökade om aktörerna gav spontana svar. Spontana svar i vår studie ansågs som mer trovärdig jämfört med om aktörerna skulle erhållit guiden i förväg, och på så sätt kunnat läsa in sig på frågorna och därefter tillrättalägga svaren inför intervjun. Det enda aktörerna fick veta innan intervjun var vad vårt syfte med undersökningen var, samt i stort vad intervjun skulle handla om. Ett problem med tillförlitligheten kan vara att intervjuaren ställer ledande frågor. I vårt fall har det inte varit något problem, då vi följt vår intervjuguide och låtit aktörerna svara brett utifrån frågorna likt ett samtal. Vi som intervjuare valde endast att styra in aktörerna de få gånger de kom för långt ifrån själva frågan och ämnet. Vid besöksintervjuerna var vi observanta på om aktörerna svarade ärligt, vilket vi tolkade att de gjorde i samtliga fall. Dessutom fick vi återkomma hos samtliga aktörer med kompletterande frågor i efterhand om så behövdes. Detta tycker vi också stärkte tillförlitligheten på underökningen, eftersom vi kunde få svar efteråt på sådant som kanske missförståtts eller känts otydligt.. 2.9 Analys och tolkning Vår undersökning utgår från en abduktiv ansats, vilket är något mittemellan induktiv och deduktiv ansats. Analysen har vi valt att göra likt den deduktiva ansatsen, det vill säga, den gjordes genom att jämföra empirin med teorin, och utifrån detta dra slutsatserna. Vår studie bygger till stor del på empirin, eftersom det är svårt att finna litteratur om konsekvenser av revisionsplikten.. 8.

(15) TEORI. 3. TEORI I denna del av uppsatsen presenteras teori om ämnen som kan påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten så som bland annat revision, revisionsplikt, förväntningsgap, revisorns dubbla roller, oberoende, revisions och redovisnings utveckling.. 3.1 Redovisningens syfte Redovisningens syfte är enligt Smith (2000) att förmedla information om företagets ekonomi till olika intressenter och främst till intressenter utanför företaget. Mellemvik, Monsen och Olson (1988) beskriver också att redovisningens syfte är att minska osäkerheten i styrningen och att vara ett stöd i företagens beslutsprocess. Mellemvik et al (1988) menar också att redovisningen sker i ett principal agentförhållande där informationen ska vara ”true and fair” och utan denna korrekta information kan principalen inte styra agenten. De menar slutligen att redovisningen är ett språk som används för kommunikation mellan företaget och intressenterna. Genom ägarteorin och enhetsteorin har antalet användare begränsats i huvudsak till finansiärer och investerare som användare av informationen. Inställningen till vilka som anses vara användare av redovisningsinformation har förändrats över tiden. Antalet användare har ökat och inkluderar numera, bland annat företagsledning, analytiker, journalister, anställda, stat och kommun. Redovisningens mål enligt det amerikanska redovisningsorganet Financial Accounting Standards Boards (FASB) är att för framtiden eliminera osäkerheten genom ett rationellt beslutsfattande (Falkman, 2000). De finansiella rapporternas syfte är att ge olika intressenter en sammanställd och strukturerad rapport över ett företags finansiella situation och transaktioner (Redovisningsrådet, 2001). För att denna redovisningsinformation ska kunna uppfylla sitt syfte och vara pålitlig krävs det att en revision utförts (Revision - en praktisk beskrivning, 2005).. 3.2 Syftet med revision En definition av revision enligt Thomas (1991) förklaras som ”revision är en process i vilken en person verifierar en annans påståenden”. Enligt Collis (2003) är revision en oberoende undersökning och en efterföljande uppfattning av de finansiella påståenden av en organisation, samt att tolkas som en integrerad bit av ett företags finansiella rapporter där revisorns bedömning ger tyngd åt rapportens trovärdighet (ibid.). Revision är att revisorn på ett professionellt sätt granskar, bedömer och uttalar sig om en organisations årsredovisning, bokförning, och förvaltning (Revision - en praktisk beskrivning, 2005). Det finns ett behov för de externa intressenterna att få en försäkran att den finansiella informationen är komplett, konsekvent och tillförlitligt presenterat så måste informationen ha varit föremål för en revision menar Thomas (1991). Enligt Dunn (1991) uppstår det en agent och principalförhållande mellan de som står bakom finansiella rapporter och de intressenter som läser dem. Det är inte möjligt för alla dessa intressenter att verifiera innehållet i rapporterna och här ses revisionen som den uppenbara lösningen (Ibid.). Enligt Collis (2003) är principalen i mindre företag vem som helst som är främjad från styrningen av företaget och inte kan verifiera redovisningen, det vill säga, externa aktieägare, långivare och kreditgivare. I företagsformer där ansvaret för ägarna är begränsat, ställs det krav på hur ett företag redovisar sin finansiella ställning och. 9.

(16) TEORI sitt resultat för att intressenterna ska kunna lita på informationen (Revision - en praktisk beskrivning, 2005). Revisionens intressenter är först och främst ägaren som i enmansföretaget har en full överblick över verksamheten. I ett större företag måste ägarna förlita sig på den information företagsledningen förser dem med, eftersom de inte har någon egen insyn i bolaget. Här gäller det i de fall där ägarna inte är med i ledningen och då kan revisorns bedömning av bilden vara avgörande. En annan intressent är banker och kreditgivare, dessa måste kunna förlita sig på att det som lånats ut kan betalas tillbaka. Upplysningarna som kreditgivarna får om företaget måste vara korrekta eftersom det bygger på säkerheten för lånet. I detta fall är det av stor vikt att revisorn är oberoende eftersom det ger mer styrka i säkerheten. Leverantörer är en annan intressent som är i behov av revision. Leverantörerna till företaget måste kunna lita på att de kan få betalt för levererade varor i tid och att de vågar ge kredit. I detta fall är det viktigt att den ekonomiska informationen om företaget är riktigt och rätt. Kunderna till företaget vill ha trovärdig information, så att de ska veta att företaget kan fortsätta med sina leveranser. De anställda i företaget har ett personligt intresse av att ekonomin i företaget är under kontroll och att de får en korrekt ekonomisk information av företaget. Vidare förklaras att företagets ledning och styrelse är i behov av revisorns bedömningar och synpunkter, då revisorn i många fall blir en samtalspartner för styrelsen och ledningen på det ekonomiska planet och kan på så sätt få perspektiv på händelser om företaget som annars inte skulle komma fram. Stat och kommun är ytterligare en intressent som måste kunna lita på att det företagen redovisar är helt i sin ordning vilket i högsta grad är betydelsefull för skatter och avgifter. Eftersom redovisningen granskas av en kvalificerad revisor ökar trovärdigheten på att allt det ekonomiska stämmer överens med det som redovisas. Det är också av betydelse för att staten ska kunna ta ställning till om ett företag har rätt till eventuella bidrag. För att de externa rapporterna ska kunna kvalitetssäkras och ge en ökad trovärdighet krävs det att en revisor gör en revision. (Revision - en praktisk beskrivning, 2005). Revisorns viktigaste uppgift är att kvalitetssäkra informationen (Johansson, 2005) och revisorn ska enligt Collis (2003) planera revisionen så att det finns resonabel förväntning att upptäcka fel i materialet, men samtidigt är det inte revisorns roll att söka oegentligheter (ibid.).. 3.3 Revisionsplikt I Sverige är det ett lagstadgat krav på kvalificerad revision (revisionsplikt) för alla aktiebolag sedan 1983 (SOU, 1983:36). Aktiebolag ska enligt Aktiebolagslagen ha minst en revisor, där revisorns uppgift är att granska bolagets årsredovisning, bokföring, men även styrelse och verkställande direktörs förvaltning, detta skall ske enligt god revisionssed. (Far - Samlingsvolym del 1, 2004). RS är vägledande för revisionens reglering (Revision - en praktisk beskrivning, 2005) och Johansson (2005) förklarar att en slopad revisionsplikt skulle betyda att vi måste gå andra vägar för att kvalitetssäkra den ekonomiska situationen. Författaren beskriver att de som främst skulle drabbas negativt av en avskaffning av revisionsplikten är leverantörerna, eftersom de måste ha en kvalitetssäker information på grund av att det inte har möjlighet att få upplysning om den informationen annars. Banker och kreditgivare har egna förutsättningar och maktmedel att få information och skattemyndigheten har också resurser att ta till för att få den ekonomiska informationen som behövs. Detta kan också bli aktuellt om det visar sig att kvaliteten på företagets rapportering försämras (ibid.). Johansson (2005) nämner också att om den lagstadgade revisionen, det vill säga revisionsplikten för små - aktiebolag försvinner kommer det troligtvis att innebära att små redovisningsbyråer får mer 10.

(17) TEORI redovisningsuppdrag i sin verksamhet. Detta skulle i sin tur innebära att konkurrensen ökar inom redovisning och för redovisningskonsulterna som driver verksamhet i egna byråer (ibid). När det gäller RS och anpassningen till den nya standarden som påverkar de som arbetar med små och medelstora ägarledda bolag i Sverige, anser Johansson (2005) att det inte är något problem för revisorerna att anpassa sig till den nya standarden. De flesta revisionsföretag har redan gjort de anpassningar som behövs för den nya standarden, och här menar författaren att den nya standarden givit en väsentlig höjning av kvaliteten i revisionen, men att det krävs en hel del dokumentation jämfört med tidigare. RS bygger på en utveckling av internationella revisionsrekommendationer och här beskriver författaren att ribban sätts upp ett snäpp när det gäller företagens system för intern kontroll, vilket också gör det mindre lämpliga för revision av småföretag. (Johansson, 2005.).. 3.4 Utvecklingen av revision och revisionsplikten i England Dunn (1996) menar att England är unik i sina bolagslagar i och med att alla aktiebolag med begränsat ansvar måste undergå revision av deras redovisning, där endast vilande och små bolag är undantagna (ibid.). Enligt Collis (2003) kom det i början av 90-talet att utvecklas alternativa finansiella rapporter för företag av olika storlekar, där mindre företag erbjöds ett förenklat regelverk med eftergifter och förenklingar från det generellt accepterade redovisnings-principerna (GAAP). Det förenklade regelverket blev känt som det ”lilla” GAAP. (ibid.). EU:s fjärde bolagsdirektiv även känt som redovisningsdirektivet öppnar upp för medlemsländerna att undanta mindre företag från revisionsplikten. Detta medförde enligt Collis (2003) att mindre företag undantogs från revisionsplikt 1994 i England. Värt att nämna är att nivåerna för omsättningen för bolag som får undantas har höjts i tre omgångar 1994, 1997 och 2000 för att uppgå till maxbeloppet för vad direktivet tillåter (ibid.). Konsekvenserna har medfört enligt Collis, Jarvis och Skerrat (2004) att över hälften av både revisionsbyråerna och deras klienter ändå väljer att göra en frivillig revision. Desto större företaget är ju större sannolikhet att även de företag som har som strategi att växa de närmaste åren gör så. Även revisionsbolagen påverkas med färre klienter och reducerade arvoden, dock uppger de att de tror sig kunna kompensera detta (ibid). En sammanfattande bild av den Engelska revisionsprofessionen och representanter för olika revisionsorganisationers åsikter av utvecklingen i England, är att drygt hälften av de undantagna bolagen väljer att avstå från en revision i vanlig mening och ju större bolaget är desto sannolikare är att de väljer revision. För de riktigt små bolagen kan det röra sig om upp till 90 procent av klienterna som avstår revision och konsekvenserna för revisionsbyråerna är att en del tvingats lägga ner verksamheten. Det visade sig också att de flesta har kompenserat bortfallet av revisionsuppdrag med andra uppgifter och även att en del revisionsbyråer blivit mer specialiserade mot revision på de bolag som fortfarande väljer att ha revisionen kvar. De som väljer att ha revisionen kvar har ofta fått ökade kostnader för revisionen på grund av att revisionsbyråerna anser att deras risker för att revidera bolagen har ökat. Många av revisorerna upplever att de kan göra mer för kunden än tidigare samtidigt som de ser möjligheter till att öka sina förtjänster.. 3.5 Harmonisering av revisionen och redovisningen 11.

(18) TEORI Den globalisering som försiggår av företagen och sker som en konsekvens av finansmarknadens intensiva utveckling medför enligt Johansson (2005) en harmonisering av redovisningen, finansiella rapporteringarna och normerna för revision. Höga krav ställs på finansiell information och att denna är jämförbar mellan olika företag inom olika länder (Thorell, 2004). Enligt Dunn (1996) medför olikheterna i revisionsstandarderna problem för användare av finansiella rapporter och det skulle därmed vara önskvärt att harmonisera revisionsstandarder för att minska eller helt eliminera olikheterna mellan länderna (ibid.). Enligt Combarros (2000) har internationaliseringen av finansmarknaden skapat en vid mängd av principer och standarder som skapat barriärer som är svårtolkade för företag och investerare. Dunn (1996) håller med och menar att det finns hinder för harmonisering med framförallt fyra huvud barriärer. Dessa kan exempelvis vara hur stora skillnader det är mellan länderna där tyngdpunkten ligger på hur verksamheten styrs och hur ledningen följer lagar. Förklaringen till det kan vara att fokus ligger på ekonomisk planering mer än att det är ett underlag för inventeringsbeslut. Avsaknaden av en mer stark redovisningsprofession i vissa länder kan medföra att nya influenser har svårt att få gehör. Nationalism kan framförallt på en emotionell nivå försvåra viljan att använda främmande tekniker och infallsvinklar. Det finns även flera ekonomiska konsekvenser, som exempel, i vissa länder där det inte är tillåtet att göra en revision och samtidigt ha andra uppdrag i ett samma bolag. Det skulle kunna medföra kostnader för revisionsbolag och deras klienter där sådana förbud inte finns, men samtidigt kan det finnas väldigt goda andledningar för skillnaderna mellan länderna. Det finns fler barriärer inom revisionen än inom redovisningen. Det kan bero på att revisionen är en mycket yngre disciplin än redovisningen och därmed hamnar efter och således får revisionen helt enkelt en lägre profil i finansiella rapporter på grund av detta. (ibid.). För Sveriges del har revisionen till stor del anpassats till en internationell standard där RS enligt Johansson (2005) i stort sett är överensstämmande med IAS regelverk.. 3.6 Förväntningsgap En revisor har ett flertal olika intressenter i sitt yrkesutövande. Olika intressenter har också olika förväntningar på revisorn och revisionen, det innebär en konflikt i rollen som revisor i form av ett förväntningsgap (Revison - en praktisk beskrivning 2005). Litteraturen FARs revisionsbok (2004) förklarar förväntningsgap som skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisionen och vad revisorn får och kan göra under revisionen. Revison – en praktisk beskrivning (2005) tillägger att en revisor ska arbeta utifrån god revisionssed i sin yrkesroll, vilket förklarar att revisorn måste hålla sig inom ett område och hur mycket som revisorn får göra i sitt arbete. FARs – revisionsbok (2004) framställer konflikten med att klienten oftast förväntar sig att revisorn ska upplysa om en förväntad konkurs eller ekonomiska problem i framtiden, medan revisorn granskar det som har hänt och inte vad som kan hända i framtiden. Detta kan hänföras som ett kommunikationsproblem mellan revisor och klient (ibid). Koh och Woo (1998) håller med i beskrivning av förväntningsgapet och tillägger att det gjorts en del studier i USA, England och Australien där studierna kommit fram till att relationen mellan revisor och klient förändras positivt med en utförligare revisionsberättelse. Johansson (2005) går vidare i frågan och förklarar att revisionsberättelsen är revisorns viktigaste uppgift för att kvalitetssäkra ekonomisk information. Författaren menar att utan en tillförlitlig information fungerar inte näringslivet och samhället och det som är det stora problemet är den attest som revisorerna gör efter avslutad revision. Med attest menas den revisionsberättelse som 12.

(19) TEORI revisorn skriver under som ren eller oren och när olika intressenter, samhället och övriga börjar ifrågasätta och dessutom tvivla på revisionsberättelsens tillförlitlighet anser författaren att det är stor fara för hela revisionsyrket. (ibid.). Johansson (2005) menar att förväntningsgapet istället kan formuleras som pedagogiska kommunikationsproblem som beskrivs som en sorts obalans i relationen mellan klient och revisor, där man har olika syn på vad som är rätt och fel. Besvikelsen som uppdragsgivaren eller företagaren visar kommer ofta till följd som invändningar mot arvodesnivån. Förväntningsgapet kan också bero på revisorns interna och externa värld där externa står för det objekt som revisorn ska granska samt omgivningen runt omkring. Granskningen ska sedan ta hänsyn till de lagar, regler, moral och etik som revisor måste tänka på i sitt yrkesutövande. Revisorns interna värld beskrivs som förhållanden, krav och villkor för hur revisorn utför sitt uppdrag. Dessa två mått tillsammans kan bli svårt att behärska för revisorn, speciellt när dessa båda världar finner sig i en ständig förändring. Författaren bedömer att det är svårt för revisorsprofessionen och revisorerna att alltid hinna med i förändringarna och få förståelse för vad det innebär för yrkesutövningen och omvärldens förväntningar på revisionen. (Johansson, 2005.). Förutom snabba förändringar i branschen klarlägger Johansson (2005) att förväntningsgapet dessutom ökat under de senaste åren i Sverige. Detta påstås vara beroende på den alltmer intensiva mediebevakningen, finansmarkandens utveckling och även en växande kår av mer eller mindre skickliga företagsanalytiker. Det ökade förväntningsgapet utgör ett hot mot revisionens yrkeskår och även mot samhället och näringslivet. Eftersom det finns olika definitioner för lagstadgad revision inom EU bildas ett skadligt förväntningsgap. För att förtroendet för revision för offentliggjorda bokslut ska öka måste intressenterna eller de som använder sig av revisorns arbete veta vilken försäkring som intyg om utförd revisionen ger. (ibid.).. 3.6.1 Lösningar på förväntningsgapet För att förväntningsgapet ska kunna minskas eller helt övervinnas måste revisionsberättelsen vara mer utförlig. Revisorn ska förklara i förvaltningsberättelsen vilka yrkesstandarder som använts, samt ifall den ekonomiska informationen som företaget tagit fram uppfyller alla de krav som ställs i lagstiftningen och andra bestämmelser. (EU:s gröna bok, 1996). Koh och Woo (1998) ger en lite annan syn på hur förväntningsgapet ska kunna minskas. Författarna tycker att det inte är tillräckligt att hoppas på att allmänheten skall ge upp sin syn på revisorer som detektiver, författarna tror inte heller på att öka omfattningen på revisionsberättelsen eller att man offentliggör revisorers misslyckande i revisionsuppdragen. Författarna har istället tagit fram tre olika förslag på hur förväntningsgapet ska kunna minskas, genom att sätta upp en oberoende revisionsbyrå som ska övervaka och tillsätta revisorer för stora företag och reglera revisions avgiften. Koh och Woo (1998) anser att revisionsansvaret ska utökas genom att göra lagar som inkluderar ansvaret för aktieägare, borgenärer och potentiella aktieägare och slutligen klargöra att revisorer har en uppgift att upptäcka bedragare. Författarna beskriver också att omfattningen av förväntningsgapet och kostnaderna för nyttan av förslagen till lösningen måste noggrant analyseras innan något förslag till lösning fastställs. Kostnaderna får inte överstiga nyttan av förändringarna. (ibid.). 13.

(20) TEORI Revision - en praktisk beskrivning (2005) nämner att förväntningsgapet kan motverkas genom att revisorn noga beskriver för intressenterna vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter enligt god revisionssed. Det som menas är att kommunikationen mellan revisorn och klienten måste fungera. Genom utveckling av god revisionssed minskas ”gapet” genom att man närmar sig den nivå som intressenterna förväntar sig av revisionen. Som revisor kan styrelsen och VD:n i det granskade företaget upplysas om vad som är deras ansvar och vad som är revisorns ansvar. Enligt RS 210 som gäller ”villkor för revisionsuppdrag” skall revisorn och klienten definiera villkoren för uppdraget och sedan dokumentera det i ett uppdragsbrev för revision. (ibid.).. 3.7 Revisorns oberoende Broberg, Gullefors, Lundén och Ohlsson (1998) klargör att en revision måste baseras på oberoende granskning för att vara meningsfull. Detta kräver naturligtvis att revisorn är oberoende i sitt yrkesutövande. SOU (1999:43) förklarar att det finns krav på att en revisor ska iaktta god revisorssed och detta krav har sedan 1juli, 1995 funnits lagfäst i revisorslagen. Denna sed omfattar inte bara lagstadgad revision, utan täcker även in övriga uppdrag som revision, rådgivning, utredningar, revisorns uppträdande i sin roll som revisor och även viss mån utanför yrkesutövningen. Med god revisorssed menas att revisorn ska kunna genomföra sitt uppdrag med självständighet och objektivitet och även kunna visa utåt för omgivningen sin opartiskhet och självständighet i granskningen. Syftet med denna sed är att alla intressenter och alla som på något sätt berörs av företagets verksamhet ska kunna känna tillit till att revisorn utövar sin verksamhet självständigt och objektivt utan några sidointressen. För att stärka säkerheten kring revisorns oberoende har ett antal regler införts i revisorslagen som medelförvaltningsförbud, redovisningsjäv, revisorsjäv SOU (1999:43.). FARs - revisionsbok (2004) påpekar att uppdragen som en revisor genomför består av en mängd olika lagar och regler. Opartiskhet, självständighet och tystnadsplikt beskrivs som tre viktiga komponenter för att förtroendet för revisionskåren ska bestå. Dessa krav regleras i Aktiebolagslagen, revisorslagen, revisorsförordningen och även i särskilda föreskrifter från revisorsnämnden. Krav på oberoende revision uppkommer i och med att det finns krav för revision och de som förlitar sig på revisionsberättelsen måste också veta att revisorn som utfört revisionsuppdraget har varit opartisk. Revisorn ska inte påverkas av andra intressen utan endast inrikta sig på att göra en opartisk revision. För att detta ska fungera finns jävsregeler i Aktiebolagslagen (Revision - En praktisk beskrivning, 2005.). Vanasco et al (1997) tillägger att oberoende för revisorer dessutom handlar om moralen som revisorerna besitter. De menar att revisorernas kännetecken är oberoendet som tillika är den viktigaste delen för hela yrkesgruppen. Oberoendet är en säkerhet för alla berörda intressenter och många länder har uppmärksammat oberoendet inte bara som en regel enligt lagen utan även som en moralisk betydelse. Enligt (EU:s officiella tidning, 2002) är oberoendet revisorsprofessionens viktigaste del för att bevisa för både allmänhet och intressenter att arbetet utförts på en nivå som utgör fastställda etiska principer. De principer som menas är främst principerna om integritet och objektivitet (ibid.). Vanasco et al (1997) menar också att kulturen har stort inflytande i hur oberoendet infinner sig i olika länder. De olika kulturerna begränsar effektiviteten av revisorers oberoende även i en sådan likartad bransch som just revisionsbranschen. EEC har diskuterat frågan kring hur revisorer är oberoende eller inte. Många länder menar att en revisor inte ska göra 14.

(21) TEORI något annat än att revidera den ekonomiska rapporten, medan andra länder tycker att en revisor kan verka som med skattefrågor och som rådgivare utan att det påverkar revisorns oberoende (Ibid). Wyman (2004) anser att revisorns oberoende inte är det viktigaste för professionen. Författaren framställer själva kunskapen inom yrket som den största och viktigaste delen. Wyman (2004) förklarar att i England arbetas det hårt med att få fram de bästa revisorerna ur ett kunskapsperspektiv. De plockar ut de bästa examinerade revisorerna från de bästa universiteten i England. Wyman (2004) menar att i de flesta fall där en revisor misslyckas beror på kompetensen och förståelsen för yrket mer än själva oberoendet och poängterar att ju sämre kvalitet på kompetensen hos revisorerna desto mer misslyckande i arbetet. Thorell och Norberg (2005) påpekar att för att alla ska kunna lita på de finansiella rapporter som revisorerna tar fram måste revisorn vara oberoende. Hot mot den oberoende ställning som revisorn ska befinna sig i kan vara att revisorn utför konsultarbete åt ett företag och därefter gör revision på samma företag eller helt enkelt sköter företagets bokföring. Oberoende frågan har varit ett hett diskussionsämne efter olika skandaler inom olika publika företag uppdagats. Under de senaste åren har kraven på oberoende revision blivit mycket hårdare i USA och det har även påverkat EU att gå samma väg. Detta gäller endast publika företag och inte små och medelstora företag som i de flesta länder inom EU inte har revisionsplikt. För dessa SME - företag gäller inte detta eftersom det är frivilligt med revision. (ibid.). Byråjäv är ett bra exempel på utveckling av oberoende revision, men med detta ökar kostnaderna för revision och framförallt blir det en väsentlig skillnad för SME - företag. Enligt Svenskt Näringsliv så försvinner till största del oberoende problematiken vid ett avskaffande av revisionsplikten för SME företag i Sverige. Detta är på grund av att det till största del har att göra med större företag. (Thorell & Norberg 2005.). Med byråjäv menas enligt SRS att revisorn inte kan biträda ett företag med redovisning där revisionsbyrån samtidigt gör revisionsuppdrag åt företaget (SRS hemsida). Det är av stor vikt att revisorer som bedriver lagstadgad revision har en oberoende ställning, för att intressenter och övriga intresserade av revisionsberättelsen kan förlita sig på den. Detta gäller speciellt när det rör börsnoterade företag, kreditinstitut, försäkringsbolag, fondföretag och investeringsföretag. (EU:s officiella tidning, 2002.). Svanström (2004) har några aspekter på revisorns ställning som oberoende i sitt yrkesutövande. Författaren menar att revisorn ständigt är organiserad runt en etisk konflikt där oberoende frågan sätts på prov. Uppdragsgivaren i små och mindre företag som anlitar en revisor för att göra uppdrag är ju den som anlitar och även betalar revisorns arvode samtidigt som revisorn också ska ställa sig som oberoende gentemot uppdragsgivaren. Redan i detta stadium anser författaren att oberoendet är i fara och när det gäller en mer omfattande rådgivning till klienterna som också tyder på den framtida utvecklingsriktningen. Detta skapar ännu mer tvivel för revisorn som oberoende. (ibid.). Det finns många olika hot mot revisorns roll att vara oberoende, det vill säga, opartisk och självständig. Fem olika hot skildras enligt FAR - en praktisk beskrivning (2005) och SOU (1999:43), dessa är följande:. 15.

(22) TEORI Egenintressehot - Detta är hot mot revisorns oberoende i form av att revisorn eller någon på revisionsbyrån har på något sätt har ett intresse i klientens verksamhet. Detta kan vara i form av ekonomiskt intresse som exempelvis affärsmässiga relationer till klienten, revisorn eller revisorns kollega äger aktier i klientens företag, går i borgen för en klients kund, ge lån eller andra förmåner. FAR - en praktisk beskrivning (2005) och SOU (1999:43). Självgranskningshot - Med självgranskning menas att den som utför revisionen och ska göra en objektiv granskning redan i ett annat sammanhang tagit befattning med saken så att revisorns opartiskhet och självständighet i granskningen inte kan anses som trovärdigt. Revisorn måste granska sitt eget arbete som görs mot klienten. Om revisorn själv eller någon annan i revisorgruppen har lämnat råd eller annan hjälp till klienten som sedan revisorn måste ta ställning till i ett granskningsuppdrag är det ett hot mot oberoendet. FAR - en praktisk beskrivning (2005) och SOU (1999:43). Partställningshot - Innebär att revisorn tagit ställning till för eller mot klienten i exempelvis en förhandling och kan därmed anses som kopplad till klienten. Revisorn uppträder som talesman för eller emot klienten där det råder meningsmotsättningar. Revisorn kan exempelvis vara som hjälp vid skattredovisnings eller vid olika förhandlingar av förvärv eller försäljning. FAR - en praktisk beskrivning (2005) och SOU (1999:43). Vänskaps/förtroendehot - Detta är ett hot mot oberoendet eftersom revisorn har någon vänskaplig koppling till klienten. Starka personliga relationer till klienten kan medföra att revisorn inte är kritiskt granskande mot klienten. Revisorn kan exempelvis bli alltför påverkad av klientens sympatiska uppträdande eller känna sig för van och trygg i verksamheten så att revisorn inte granskar klientens uppgifter på ett korrekt yrkesmässigt sätt. FAR - en praktisk beskrivning (2005) och SOU (1999:43). Skrämselhotet - Att revisorn på något sätt skräms, hotas eller drabbas av påtryckningar av klienten eller från någon utomstående som samarbetar med klienten för att revisionen ska utföras på det sätt klienten vill. Det räcker med att revisorn känner någon sorts obehag inför uppdraget för att det ska vara ett hot mot revisorns opartiskhet och självständighet. FAR - en praktisk beskrivning (2005) och SOU (1999:43). Analysmodellen är en modell som ska motverka hotbilden mot oberoende revision. Det innebär att revisorn före varje uppdrag går igenom tre olika steg som analysmodellen går ut på. Enligt FARs - revisionsbok (2004) beskrivs dessa tre steg: 1.”Identifiering av eventuella omständigheter som typiskt sett kan utgöra hot mot revisorns opartiskhet eller självständighet”. 2.”Bedömning av om det med hänsyn till det omständigheterna i det enskilda fallet, inklusive förtroendestärkande åtgärder, finns anledning att ifrågasätta revisorns förmåga eller vilja att utföra uppdraget med en opartiskhet och självständighet”. 3.”Revisorn ska göra en dokumentation av prövningen”. (FARs - revsisonsbok 2004 sid. 567).. 3.8 Revisorns dubbla roller Revisorns dubbla roller kan rollen. Enligt Revison - en vanligaste. Det innebär att mening och granskar på så. beskrivas som den rådgivande rollen och den granskande praktisk handbok (2005) är den granskande rollen den revisorn utför revisionsverksamhet utifrån revisorslagens vis förvaltningen eller den ekonomiska information och 16.

(23) TEORI därefter lämnar rapport om granskningen. Denna del av revisorns arbete är strikt styrd av olika lagar, regler och god yrkessed (Ibid.). Johansson (2005) utvecklar att den rådgivande funktionen exempelvis kan bestå av att klienten frågar revisorn om råd angående en skattefråga som rör företaget, denna form av verksamhet är ofta uppskattad av klienterna. Uppdragen styrs främst av vad klienterna vill ha för sorts rådgivning och kallas också för fristående rådgivning (ibid.). I de fall som rådgivningen riktar sig mot klienter inom revisionsverksamheten finns det begränsningar vad som får göras. Enligt lagar och god revisionssed får inte rådgivningen påverka revisorns självständighet och opartiskhet. (Revision - en praktisk handbok 2005.). Broberg et al (1998) upplyser att revisorns opartiskhet och självständighet anses vara riktig med att revisorn intar en rådgivande funktion till andra klienter än revisionsklienter. Däremot kan det finnas en risk om relationerna förändras som att rådgivningsklienterna senare ger revisorn ett revisionsuppdrag. Här finns det dock en tidsaspekt med avseende på hur lång tid som förflutit mellan rådgivningen och accepterat revisionsuppdrag från revisorn. (ibid.). Revisorns roll i små och medelstora företag har studerats på många håll och enligt Svanström (2004) har revisorn en roll som samtalspartner och rådgivare för företagsledaren. Revisorn ingår som en central gestalt i uppdragsgivarens nätverk. Företagsledaren är i behov av information av revisorn och försöker få ut så mycket som möjligt av revisorn i dennes roll som samtalspartner och rådgivare. Det framkommer även att revisorerna i de flesta fall har en stor detaljkunskap om företagens ekonomiska förhållanden i företaget. I många fall har även revisorerna bra inblick i bolagets ägares privata ekonomi, eftersom den ofta i små bolag kopplas ihop med bolagets ekonomi. I många företag anses också kontakten och samarbetet med revisorn vara väl fungerande och även som en omfattande företeelse. Som nämnts betraktas revisorn som en bra samtalspartner för uppdragsgivaren och han förklaras också ofta hjälpa till i den ekonomiska planeringen för företaget. Det är inte heller ovanligt att revisorn hjälper till med att utarbeta ekonomiska och administrativa rutiner för företaget eller att upprätta och hjälpa till med årsredovisningen. Dessutom förekommer skatterådgivning, kontakter med olika myndigheter samt rådgivning, vilka är tjänster som utgör revisorns verksamhet utöver revisorns granskningsuppdrag. (Svanström, 2004.).. 3.8.1 Revisionens omvärld och utveckling Revisorsprofessionen rymmer en stor skara revisorer som i sin tur gör revision i något mindre eller medelstort företag. Inom de fyra största revisionsföretagen arbetar en mängd från yrkeskåren inte bara med stora bolag utan även med små ägarledda företag. I många fall handlar det om rena uppdragsarbeten där det är svårt att sätta gränser mellan revisionstjänster och revisionsnära tjänster och där den ekonomiska rådgivningen som revisorn lämnar spelar stor roll för företagaren. I denna form av uppdrag spelar förtroendet för revisorns kompetens, förmåga att sköta relationer och personliga oberoende en avgörande roll för kvaliteten på revisionen. Denna kvalitet har en mer betydande roll i de små och medelstora företagen än de har i de stora börsbolagen. Perspektiven förklarar en värld där vi inte kan ha samma regelverk för de små och medelstora bolagen som för de stora börsbolagen. Detta kan mynna ut i att ett avskaffande av revisionsplikten för SME - företag eller att en modifiering av nuvarande regler kan förväntas i en snar framtid. (Johansson, Häckner och Wallerstedt. 2005.). 17.

(24) TEORI Johansson (2005) belyser tankarna om hur en framtida revision och kvalitetssäkring av finansiella rapporteringen kommer att se ut. En fundering som Johansson (2005) tar upp är att det i framtiden kan finnas en möjlighet att de finansiella rapporteringarna tar en stor del av revisorernas arbete så att de knappt har tid att kritiskt granska företagsledningens och styrelsens förvaltning. Författaren menar att det finns många frågeställningar och funderingar hur framtiden kommer att se ut för revisorsprofessionen. ”Harmoniserade regelverk och starka globala revisionsförhållanden i all ära” men alla som arbetar kring företag, revision, redovisning är människor med styrkor och svagheter och alla kan naturligtvis göra fel som beror på den mänskliga faktorn. (ibid.).. 18.

No results found