Intervju med Irma Perdal på Irma Perdal AB

Irma har tidigare varit auktoriserad revisor och är nu egen företagare sedan sju år tillbaka. Huvudsaklig sysselsättning är projektarbeten, samverkan mellan företag och även bokslutskonsultation.

4.4.1 Förväntningar vid ett avskaffande av revisionsplikten

Perdal förklarar sin syn på ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten som att ”ett

avskaffande vore bra” och aktören anser också att det vore positivt, eftersom de åren hon

arbetade som revisor var klienternas efterfrågan oftast någon med kompetens. Hon beskriver det som någon som kunde sköta kommunikationen med exempelvis skattemyndigheten och som såg till att deras papper var i ordning. Det som företagarna egentligen behövde var en konsult snarare än en revisor och dessutom upplevde aktören att hon hade kunnat göra mer och samma sak om hon arbetade som konsult, eftersom revisionen i sig innebar mycket byråkrati för småföretagarna som exempelvis revisionsrapporterna.

Perdal beskriver hur hon upplever ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten utifrån kreditgivarnas synvinkel och förklarar att de vill ha svar på deras speciella frågor som exempelvis att avskrivningar på maskinparker är intakt och förtydligar att en ekonomiansvarig på företaget borde ha ansvaret över till exempel varulagret. Perdal tror inte att det blir något problem i det långa loppet med avskaffandet av revisionsplikten om det blir frågan om något sådant, men det som kan vara ett litet problem just i början eftersom de är vana att få sina papper uppställda på ett visst sätt och även revisionsberättelsen enligt rutin. De behöver få nya rutiner och nya typer av frågor. Kort och gott handlar det om att kvalitetssäkra redovisningen av antingen den på företaget eller en extern person som sköter redovisningen. Perdal menar också att enskilda firmor och handelsbolag inte har några problem att låna pengar idag om de uppfyller kriteriet för lån.

4.4.2 Påverkan och konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten

Aktören förklarar att hennes roll som egen företagare innebär egentligen ingenting eftersom hon är så insatt i revisionsarbetet men däremot är det ett stort intresse från tidigare revisions klienter som önskar få ekonomisk rådgivning från en revisor. Perdal förklarar att klienterna mycket gärna hade sett hjälp av revisorn som ekonomisk rådgivare och att den löpande bokföringen skulle skötas av någon annan.

När det gäller hur ett avskaffande kan påverka småföretagare i framtiden anser aktören att det skulle vara ett positivt beslut eftersom revisionen kostar en hel del för småföretagare. Perdal belyser också att revision oftast betyder att revisorn skriver på det som en redovisningsansvarig redan granskat och att det egentligen handlar om att betala dubbelt

EMPIRI för samma arbete. Dessa revisionskostnader skulle kunna användas till att utveckla kvalitetsstämpeln på redovisningen istället.

Perdal tror att mindre revisionsbyråer kan växa med avskaffandet av revisionsplikten eftersom det då blir aktuellt med andra former som exempelvis redovisningskonsultation och rådgivning. Företagen är vana att betala sina revisionsbelopp och de kallar allt revision även fast där ingår redovisning, rådgivning och revision. Företagen kommer i framtiden att få mer konsultation och rådgivning för samma summa som de betalar för den lagstadgade revisionen. Detta skulle gynna småföretagen eftersom expertis hjälp skulle utveckla dem. Småföretagen betalar väldigt mycket för revision och när de senare dessutom får räkningar för konsultation avstår de dessa uppdrag i framtiden på grund av att företagarna är rädd att räkningarna skjuter i höjden.

Ett avskaffande av revisionsplikten är ett sätt att få bukt med förväntningsgapet förklarar Perdal. Mindre företag har oftast stor respekt för revisorn och ser personen som en enorm kunskapsresurs, kan allt inom ekonomi och kan lösa alla ekonomiska frågor precis som ett uppslagsverk, därmed finns stora förväntningar på revisorns roll. Det bygger ofta på en relation och man vill som företagare nyttja revisorn till sitt företagande. De allra flesta driver sitt företag mycket seriöst men alla kan göra misstag och då behöver de som driver aktiebolaget ett bollplank som kan visa vägen för att inte hamna i en ”grå zon” för vad som är riktigt eller inte. Förväntningarna är höga på den som företaget vänder sig till, i detta fall revisorn och då uppstår ett naturligt förväntningsgap. Revisorn i företaget måste kontrollera och göra vissa saker men främst ser de sig som en extra resurs för bolaget för att de ska kunna utvecklas. Företaget får betala extra för att revisorn gör det ordinarie arbetet som istället hade kunnat ingå i en redovisningsexperts arbete. Farhågor med att det skulle ske oegentligheter vid enskilda firmor och handelsbolag, behöver de inte skriva under på att redovisningen är okej. ”Som rådgivare/expert så skulle man inte gå med på att

uppge fel information till exempelvis skattemyndigheter. När skattemyndigheten sedan frågar om varför förbrukningen är större än försäljningen så är det inget som en seriös redovisningsbyrå eller seriöst företag står för eftersom ett företag arbetar på lång sikt och om man gör det måste man vara seriös”. Aktören beskriver bilden av samhället som att ”allt måste kontrolleras lite ryskt, är det bara en stämpel så är det okej fast det ändå inte är det” och framställer också att alla borde ha

en grundtanke i att de allra flesta företagare är seriösa oavsett vad det är för verksamhet. De som vill bluffa gör det ändå eftersom revisionen inte kommer åt alla oegentligheter och gör de svarta affärer så syns det ändå inte i ett aktiebolag, förklarar Perdal. Aktören förklarar också att både revisorn och redovisningskonsulten blir ett filter mot skattemyndigheter om vad som är okej eller inte och dessutom ett bollplank där det diskuterar vad som kan göras, vad som är privata utgifter eller som inte kan tas med i räkenskaperna. Perdal menar också att om en företagare tar upp det som en räkning för bolaget är det han/hon som måste stå för det.

För dessa små företag som betalar mycket för revision idag skulle de pengarna som företagen betalar kunna användas till skatterådgivning, planering och budget arbeten, vart är det företaget tjänar sina pengar och vart försvinner pengarna utan någon större nytta? Det skulle vara mycket bättre för redovisningen då företagare ofta saknar den ekonomiska kompetensen utan att resurserna används där det gör mer nytta. Aktören menar också att det skulle vara bra eftersom revisionsbyråerna inte bara behöver tänka på att dokumentera och upprätta dessa dokument för eventuella stickprovskontroller för FAR och kammarkollegiet. Det är dessa som kontrollerar att du som revisor har skött ditt

EMPIRI arbete. Slutligen angående denna fråga konstaterar Perdal att när resurserna istället läggs där det behövs och på så sätt skapas en bättre redovisning.

Angående de små revisionsbyråerna kan det bli så att en del arvoden för revisorerna försvinner vid ett avskaffande av revisionsplikten, men är de lite positiva och ser möjligheter kan de istället för revision erbjuda rådgivning. Detta är egentligen inte en kostnadsfråga för de små företagen eftersom de är vana att betala kostnaden. De anser att revisionen är mer för myndigheter än för deras företag, och i så fall har inte revisorsföretagen sett sina möjligheter att utveckla sin verksamhet. Börjar de fundera på det så kanske de till och med hoppas att revisionsplikten försvinner och kan istället erbjuda tjänster som de inte hinner eller kan göra idag menar aktören.

I det fall där revisorn vet att en kund inte tål mer än debiteringar på 20 till 30 tusen kronor får revisorn planera efter det och först ta det lagenliga och sedan de konsultationer som kunden efterfrågar. Perdal anser att företagarna som kunder oftast vill köpa mer konsultation, men oftast inte har råd med hur mycket som helst på grund av det lagenliga som först och främst ska göras. Revisionsbyrån som tror att de kommer att tappa kunder beror enligt aktören på dålig fantasi. Kunden vill som nämnts köpa tjänster och det gäller för revisionsbyråerna att få kunden att köpa tilläggs tjänster genom att erbjuda dessa som är tilltalande och presentera dem på ett positivt sätt.